Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Femtonde årsrapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (1997) /* KOM/98/0317 slutlig */



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 250 , 10/08/1998 s. 0001



FEMTONDE ÅRSRAPPORTEN om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning - 1997 - (98/C 250/01) KOM(1998) 317 slutlig

(Framlagt av kommissionen den 27 maj 1998)

INNEHÅLL

Sida

FÖRORD .......... 8

ETT OMRÅDE UTAN INRE GRÄNSER

1. Inledning .......... 12

2. Situationen på olika områden .......... 14

2.1 Avskaffande av fysiska hinder .......... 14

2.1.1 Tullunionen .......... 14

2.1.1.1 Genomförande av tulldirektiv .......... 14

2.1.2 Fri rörlighet för jordbruksprodukter .......... 14

2.2 Avskaffande av tekniska hinder .......... 15

2.2.1 Fri rörlighet för varor .......... 15

2.2.1.1 Artiklarna 30 till 36 i fördraget .......... 15

2.2.1.2 De förebyggande bestämmelserna i direktiv 83/189/EEG .......... 18

2.2.2 Genomförande av direktiv om fri rörlighet för varor .......... 18

2.2.2.1 Livsmedel .......... 18

2.2.2.2 Genomförande av direktiv om livsmedel .......... 19

2.2.2.3 Läkemedel .......... 19

2.2.2.4 Genomförande av direktiv om läkemedel .......... 19

2.2.2.5 Kemiska produkter .......... 19

2.2.2.6 Genomförande av direktiv om kemiska produkter .......... 20

2.2.2.7 Motorfordon, traktorer och motorcyklar .......... 20

2.2.2.8 Genomförande av direktiv om motorfordon, traktorer och motorcyklar .......... 20

2.2.2.9 Byggprodukter .......... 21

2.2.2.10 Producentkapitalvaror (mekanisk verkstadsindustri, personlig skyddsutrustning, konsumentförpackning, mätteknik, elektroteknik och medicinsk utrustning) .......... 21

2.2.2.11 Genomförande av direktiv om producentkapitalvaror (mekanisk verkstadsindustri, elektroteknik, personlig skyddsutrustning, gas, tryckkärl, konsumentförpackning, föreskriven mätteknik, medicinsk utrustning och fritidsbåtar) .......... 22

2.2.2.12 Kosmetiska produkter .......... 22

2.2.2.13 Genomförande av direktiv om kosmetiska produkter .......... 22

2.2.2.14 Textilprodukter .......... 22

2.2.2.15 Genomförande av direktiv om textilprodukter .......... 23

2.2.2.16 Produktansvar .......... 23

2.2.3 Fri rörlighet för personer, etableringsrätt och rösträtt .......... 23

2.2.3.1 Förbud mot diskriminering .......... 23

2.2.3.2 Inresa och bosättning .......... 23

2.2.3.3 Genomförande av direktiv om rätt till bosättning .......... 24

2.2.3.4 Rösträtt och valbarhet .......... 24

2.2.3.5 Erkännande av examensbevis .......... 24

2.2.3.6 Genomförande av direktiv om erkännande av examensbevis .......... 25

2.2.3.7 Självständiga handelsagenter .......... 26

2.2.4 Friheten att tillhandahålla tjänster .......... 26

2.2.4.1 Artiklarna 59 och följande .......... 26

2.2.4.2 Audiovisuella området/medier .......... 26

2.2.4.3 Telekommunikation .......... 27

2.2.4.4 Genomförande av direktiv om telekommunikation .......... 28

2.2.4.5 Finansiella tjänster .......... 28

2.2.4.6 Genomförande av direktiv om finansiella tjänster .......... 31

2.2.4.7 Affärskommunikation .......... 31

2.2.5 Fri rörlighet för kapital .......... 31

2.2.6 Bolagsrätt .......... 31

2.2.6.1 Genomförande av bolagsrättsliga direktiv .......... 32

2.2.7 Intellektuell och industriell äganderätt .......... 32

2.2.7.1 Genomförande av direktiv om intellektuell och industriell äganderätt .......... 33

2.2.8 Offentlig upphandling .......... 33

2.2.8.1 Genomförande av direktiv om offentlig upphandling .......... 34

2.3 Slopande av skattehinder .......... 34

2.3.1 Direkt beskattning .......... 34

2.3.1.1 Genomförande av direktiv om direkt beskattning .......... 35

2.3.2 Indirekt beskattning .......... 35

2.3.2.1 Genomförande av direktiv om indirekt beskattning .......... 37

KONSUMENTSKYDD OCH PRODUKTSÄKERHET

3. Inledning .......... 37

4. Situationen på olika områden .......... 37

4.1 Säkerhet och hälsa .......... 37

4.2 Skydd av konsumenternas ekonomiska intressen .......... 38

4.3 Genomförande av direktiv om konsumentpolitik och om produktsäkerhet .......... 38

KONKURRENS

5. Inledning .......... 39

6. Situationen på olika områden .......... 39

6.1 Offentliga företag .......... 39

6.2 Monopol .......... 40

6.3 Genomförande av direktiv om konkurrenspolitik .......... 41

SOCIALPOLITIK

7. Inledning .......... 41

8. Situationen på olika områden .......... 41

8.1 Arbetstagares fria rörlighet .......... 41

8.1.1 Förbud mot diskriminering .......... 41

8.1.2 Tillträde till tjänster inom den offentliga sektorn .......... 42

8.1.3 Social trygghet .......... 42

8.2 Likabehandling av kvinnor och män .......... 43

8.3 Arbetsvillkor .......... 43

8.4 Säkerhet och hälsa på arbetsplatsen .......... 43

8.5 Folkhälsa .......... 44

8.6 Genomförande av direktiv om sysselsättning och socialpolitik .......... 44

UTBILDNING .......... 44

JORDBRUK

9. Situationen på olika områden .......... 44

9.1 Marknader .......... 44

9.2 Harmonisering .......... 45

9.3 Genomförande av jordbruksdirektiv .......... 48

FISKE

10. Inledning .......... 48

11. Situationen på olika områden .......... 48

11.1 Marknader .......... 48

11.2 Resurser .......... 48

11.3 Överensstämmelse mellan gemenskapslagstiftningen och nationell lagstiftning vad gäller fiskefartygs rätt att föra ett visst lands flagg .......... 49

MILJÖ

12. Inledning .......... 49

12.1 Allmän situation .......... 49

12.2 Anmälan av nationella genomförandebestämmelser .......... 51

12.3 Nationella genomförandebestämmelsers överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen 52

12.4 Tillämpning av direktiven .......... 53

12.5 Rätt att ta del av information .......... 54

12.6 Bedömning av inverkan på miljön (miljökonsekvensutredningar) .......... 55

12.7 Nödvändiga åtgärder .......... 56

13. Situationen på olika områden .......... 57

13.1 Luft .......... 57

13.2 Kemi och bioteknik .......... 58

13.3 Vatten .......... 60

13.4 Buller .......... 63

13.5 Avfall .......... 64

13.6 Natur .......... 67

13.7 Strålskydd .......... 70

13.8 Genomförande av miljödirektiv .......... 70

TRANSPORT

14. Inledning .......... 71

15. Situationen på olika områden .......... 71

15.1 Vägtransporter .......... 71

15.2 Kombinerade transporter .......... 72

15.3 Transporter på inre vattenvägar .......... 72

15.4 Järnvägstransporter .......... 73

15.5 Sjötransporter .......... 73

15.6 Luftfart .......... 74

15.7 Sommartid .......... 75

15.8 Genomförande av direktiv om transporter .......... 75

ENERGI

16. Inledning .......... 75

17. Situationen på olika områden .......... 75

17.1 Inre marknaden för el och naturgas .......... 75

17.2 Energieffektivitet .......... 75

17.3 Kolväten .......... 76

17.4 Genomförande av energidirektiv .......... 76

STRUKTURFONDERNA OCH GEMENSKAPSRÄTTEN .......... 76

BUDGETFRÅGOR .......... 78

GEMENSKAPENS PERSONAL .......... 78

STATISTIK .......... 79

BILAGOR

Bilaga I: Förmodade överträdelser från 1993 till 1997 .......... 80

Bilaga II: Konstaterade överträdelser från 1993 till 1997 .......... 87

Bilaga III: Överträdelser av fördrag, förordningar och beslut .......... 95

Bilaga IV: Rapport om tillämpningen av direktiv .......... 110

Bilaga V: Domar som meddelats av domstolen till och med den 31 december 1997 och som ännu ej verkställts .......... 190

Bilaga VI: Nationella domstolars tillämpning av gemenskapsrätten .......... 195

FÖRORD

År 1997 har varit ett betydelsefullt år på många sätt.

- Statistiskt sett kännetecknas året av en stark ökning av antalet formella underrättelser till medlemsstaterna.

- Genomförandet av direktiv har förbättrats i alla medlemsstater under 1997, i vissa av dem avsevärt.

- För första gången har kommissionen beslutat att väcka talan vid domstolen mot en medlemsstat för underlåtenhet att följa domstolens dom och dessutom begärt att domstolen skall utdöma ett dagligt vite. Beslut om detta har fattats i åtta fall och två av dessa har redan nått domstolen.

- Ombudsmannens undersökning av överträdelseförfarandena har resulterat i att kommissionen har beslutat att förbättra informationen till klagandena under förfarandets gång.

- En följd av Europeiska rådets möte i Amsterdam den 16 och 17 juni 1997 är förslaget av den 18 november 1997 till förordning om införande av en ingripandemekanism för kommissionen för att undanröja vissa handelshinder (1).

- Parlamentets frågor och framställningar har, i år liksom tidigare år, spelat en viktig roll för att upptäcka överträdelser och lett till att nya förfaranden inletts.

- Slutligen har kommissionen lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett program för att förbättra yrkesverksamma juristers utbildning i och information om gemenskapsrätten (Robert Schuman-programmet).

Av det ovanstående framgår att kommissionen sätter övervakningen av gemenskapsrättens tillämpning högt på dagordningen. Kommissionen uppfyller därmed vad ordföranden Jacques Santer lovade vid sitt tillträde.

Statistisk analys: 1996 års reform av överträdelseförfarandet börjar märkas i form av en avsevärd ökning av antalet formella underrättelser och avslutade ärenden.

Antalet nya klagomål steg från 819 år 1996 till 957 detta år, en ökning med 17 %. Den tendens till minskning av antalet klagomål som kunnat noteras tidigare år har alltså vänt. Antalet ärenden som tagits upp på kommissionens eget initiativ, 261 stycken, är oförändrat.

Det totala antalet formella underrättelser som de facto sänts till medlemsstaterna har ökat, från 1 168 år 1996 till 1 460 i år, dvs. med 23 %. Ökningen avser i synnerhet formella underrättelser som inte gäller underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser (+ 47 %). Antalet motiverade yttranden som avsänts har däremot minskat med 21 % från 436 till 343.

Den stora ökningen av antalet formella underrättelser är ett första tecken på att den reform av överträdelseförfarandet som genomfördes i juli 1996 har burit frukt. Den interna tidsfristen för att fatta ett materiellt beslut respekteras bättre. Detta i kombination med ett nytt förhållningssätt till de formella underrättelserna - de har "avdramatiserats" och tas för vad de är, en anmodan om att lämna upplysningar - har minskat tiden mellan det att ett klagomål eller ett ex officio-ärende registreras och ett första materiellt beslut fattas. Man kan i detta sammanhang notera att antalet avslutade ärenden också stiger - från 1 765 till 2 151, en ökning med 22 % - och att antalet pågående ärenden, ärendebalansen, minskar.

Genomförande av direktiv under 1997

Tabellen nedan ger en allmän bild av genomförandet av tillämpliga direktiv den 31 december 1997.

>Plats för tabell>

Den 31 december 1997 hade medlemsstaterna i genomsnitt genomfört 94 % av tillämpliga direktiv. Denna siffra är en ökning jämfört med 1996, då den var 93 %. Resultatet varierar dock mellan medlemsstaterna.

Man kan konstatera att Sverige har förbättrat sitt genomförande med 3 procentenheter jämfört med 1996, vilket gör att landet har gått från femte plats till första plats. Även Finland har förbättrat genomförandet betydligt, från 81 % till 96,3 %, beroende på att problemen med att genomföra direktiv, särskilt inom jordbruksområdet, på Åland har nått sin lösning (dessa problem beaktades i den femtonde årsrapporten).

Bakom denna höga genomförandenivå döljer sig dock stora skillnader. Tabellen i slutet av bilaga IV i denna rapport ger en mer detaljerad framställning, per medlemsstat och per sektor, av genomförandet under 1997.

Vad slutligen beträffar genomförandets "kvalitet", dvs. de nationella genomförandebestämmelsernas överensstämmelse med direktiven och hur de tillämpas, kan denna bedömas i detalj genom den sektorsvisa analysen här nedan.

Tillämpningen av artikel 171.2 andra stycket i EG-fördraget

År 1997 använde sig kommissionen för första gången av den möjlighet som artikel 171.2 andra stycket i fördraget ger. Denna artikel, ändrad genom Maastrichtfördraget, lyder:

Om den berörda medlemsstaten underlåter att inom den tidsfrist som kommissionen bestämt vidta de åtgärder som krävs för att följa domstolens dom [om fördragsbrott], får kommissionen väcka talan vid domstolen. Därvid skall kommissionen ange det standardbelopp eller det vite som den med hänsyn till omständigheterna anser det lämpligt att den berörda medlemsstaten skall betala.

Om domstolen finner att den berörda medlemsstaten har underlåtit att efterkomma dess dom, kan den förelägga staten att betala ett standardbelopp eller ett vite.

Genom möjligheten att föreslå att domstolen förelägger medlemsstaten att betala vite för underlåtenhet att följa domstolens dom får kommissionen ett redskap som avsevärt förbättrar kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning i medlemsstaterna.

Den 28 januari respektive den 10 december 1997 fattade kommissionen beslut i åtta överträdelseärenden som nått stadiet att talan för andra gången väckts vid domstolen. I dessa fem fall valde kommissionen att kombinera talan med en begäran om vite. Hotet om vite hade en synnerligen avskräckande effekt; två av ärendena kunde avslutas mycket snabbt och två är på väg att lösas. I två fall gick kommissionen vidare till domstolen med begäran om vite. Det rör sig om två mål mot Tyskland angående tillämpningen av direktiven 75/440/EEG och 79/869/EEG som båda avser ytvatten.

Ombudsmannens granskning av överträdelseförfarandena

Ombudsmannens utredningar av flera klagomål mot handläggningen av överträdelseförfaranden - ett känt fall är Newbury Bypass-fallet inom miljöområdet - ledde till slutsatsen att det vore lämpligt att genomföra en mer allmän undersökning av enskilda klagandes ställning i förfarandet enligt artikel 169 (2). Ombudsmannen beslutade därför att inleda en undersökning på eget initiativ.

Ett resultat av denna granskning blev att ombudsmannen uppmanade kommissionen att låta klaganden yttra sig innan ett fall avskrivs. Detta skulle göra medborgarna mer delaktiga i ärendets handläggning (kommissionens beslut att avskriva ett ärende kan inte överklagas), samtidigt som hela förfarandet skulle bli mer öppet för insyn.

Denna rekommendation har kommissionen följt. I sitt svar till ombudsmannen på kommissionens vägnar den 24 juli 1997, skrev kommissionens generalsekreterare:

"Att klaganden i förväg informeras . . . förekommer redan i många fall som ett led i den dialog som förs med klaganden under utredningens gång.

Kommissionen är beredd att utvidga denna praxis. Med undantag för fall där klagomålet är uppenbart ogrundat eller där klaganden inte längre hörs av, kommer kommissionen i fortsättningen att vinnlägga sig om att meddela klaganden sitt beslut att avskriva ärendet."

Efter att ha tagit del av detta kommissionens svar meddelade ombudsmannen i en skrivelse den 13 oktober 1997 att han beslutat avsluta sin granskning, eftersom klagandens ställning under utredningsfasen hade förbättrats och det saknades anledning att tala om administrativa missförhållanden.

Ett resultat från Europeiska rådet i Amsterdam var skapandet av nya rättsliga medel för att bekämpa uppenbara hinder mot varors fria rörlighet

I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Amsterdam den 16 och 17 juni 1997 sägs följande:

"Europeiska rådet understryker den centrala betydelsen av att all överenskommen lagstiftning överförs korrekt och i rätt tid till nationell lag, behovet av fullständig information till medborgarna och näringslivet om den inre marknaden och nödvändigheten av ett aktivt genomförande av gemenskapslagstiftningen i medlemsstaterna och införandet av ett snabbare och effektivare förfarande för problemlösning, inklusive överläggningar på rådsnivå när det gäller återkommande problem. Europeiska rådet anmodar kommissionen att undersöka vilka medel som kan användas för att på ett effektivt sätt garantera den fria rörligheten för varor, inklusive möjligheten att införa sanktioner mot medlemsstater. Det anmodar kommissionen att lägga fram de relevanta förslagen före nästa möte i december 1997."

Kommissionen har följt denna uppmaning och den 18 november 1997 antogs ett förslag till rådsförordning om införande av en ingripandemekanism för kommissionen för att undanröja vissa handelshinder (3). När kommissionen konstaterar ett särskilt allvarligt hinder mot den fria rörligheten för varor (4), kan kommissionen fatta ett beslut med bindande rättsverkningar. Enskilda som drabbats kan hänvisa till detta beslut i nationella domstolar, bl.a. för att begära interimistiska åtgärder och skadestånd. Om medlemsstaten inte rättar sig efter beslutet inom de korta tidsfrister som föreskrivs, kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande enligt artikel 169 och väcka talan vid domstolen med mycket kort varsel.

Frågor och framställningar från parlamentet - av betydelse för att nya överträdelseförfaranden inleds

Under 1997 ledde frågor och framställningar från parlamentet till att 17 nya överträdelseförfaranden inleddes.

De gällde främst särbehandling p.g.a. nationalitet samt miljöfrågor.

Robert Schuman-programmet för att utbilda domare och advokater i gemenskapsrätt

I förklaring nr 19 om genomförandet av gemenskapsrätten, som utgör bilaga till slutakten till Fördraget om Europeiska unionen och som antogs den 7 februari 1992 av konferensen mellan företrädare för medlemsstaternas regeringar, understryks att "det är av avgörande vikt för att gemenskapen skall fungera väl, att de åtgärder som vidtas av de olika medlemsstaterna leder till att gemenskapsrätten tillämpas med samma effektivitet och skärpa som den nationella lagstiftningen".

I enlighet med denna förklaring har kommissionen lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett program för att förbättra yrkesverksamma juristers utbildning i och information om gemenskapsrätten (Robert Schuman-programmet) (5). Kommissionen skriver i sin motivering: "Medborgarna, konsumenterna och företagen kommer inte att kunna hävda samtliga rättigheter som de tillerkänns genom gemenskapens rättsordning inför varje nationell domstol i unionen om inte de yrkesverksamma jurister som är verksamma inom rättsväsendet, dvs. domare, allmänna åklagare och advokater, har tillräcklig utbildning i och information om gemenskapslagstiftningen för att göra detta" (6).

I enlighet med parlamentets ändringsförslag lät kommissionen för övrigt utvidga programmet till att omfatta alla yrkesverksamma jurister som är verksamma inom rättsväsendet.

Programmet består dels av utbildningssatsningar (grundläggande yrkesutbildning eller vidareutbildning), dels av stöd till utvecklingen av informationsmedel inom området gemenskapsrätt. Senast den 31 december 1999 skall en utvärdering av programmet presenteras.

Dessa exempel visar att kommissionens verksamhet som "fördragets väktare" inte inskränker sig till att utfärda formella underrättelser och motiverade yttranden, utan att man också lägger ner betydande möda på att förebygga överträdelser av gemenskapsrätten. Detta förebyggande arbete börjar redan på lagstiftningsstadiet, när rättsakterna utarbetas, för att undvika överträdelseförfaranden och således långt innan tillämpning av artikel 169 blir aktuell. Som kommissionen tidigare har uttryckt det, innebär "bättre lagstiftning också . . . att de lagar som antas på gemenskapsnivå är lätta att tillämpa och införliva på nationell nivå" (7).

Denna korta översikt av kommissionens verksamhet vore inte fullständig om man inte nämnde Europaparlamentets roll, vars resolutioner om årsrapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning har bidragit till att rapporten förbättrats.

Sammanfattningsvis vill kommissionen fästa uppmärksamheten vid två av de siffror som återfinns i årets rapport och som är av vikt, nämligen att antalet klagomål och överträdelseförfaranden har ökat betydligt. Att dessa två siffror ökat tyder, enligt kommissionens mening, dels på att unionsmedborgarna ställer ökande krav på att deras rättigheter respekteras, dels på att kommissionen tar sin del av ansvaret för att reglerna efterlevs. Men - och detta förtjänar att påpekas - kommissionen kan inte handla ensam. En korrekt tillämpning av reglerna är ett grundläggande mål för den europeiska integrationspolitiken och kräver att alla samarbetar, såväl medlemsstaterna som gemenskapens institutioner.

ETT OMRÅDE UTAN INRE GRÄNSER

1. INLEDNING

Den 26 november 1996 lade kommissionen fram meddelandet om den inre marknadens följder och effektivitet (8) för parlamentet och rådet. Därmed gavs en första sammanfattning av den inre marknadens funktion, dess ekonomiska betydelse och framtidens utmaningar. Av utvärderingen, som förvisso gav positiva besked, framgick likväl flera brister i den inre marknadens funktion, brister som hindrar att den inre marknaden kommer till sin fulla rätt. Europa behöver en effektivare inre marknad för att stimulera tillväxt, nytänkande och sysselsättning. I kraft av detta tillkännagav kommissionen inför Europeiska rådets möte i Dublin i december 1996 sin avsikt att utarbeta en åtgärdsplan för den inre marknaden i syfte att förbättra utfallet av den inre marknaden under kommande år.

Genom denna åtgärdsplan för den inre marknaden (9) fastställdes fyra målsättningar för att på ett tydligt och strategiskt sätt ringa in vilka åtgärder som skulle behöva vidtas från den aktuella tidpunkten och fram till idag. Målsättningarna var

- att effektivisera lagstiftningen genom att förbättra införlivandet och tillämpningen av gemensamma bestämmelser samt förenkla regelverken på gemenskapsnivå och nationell nivå,

- att avlägsna de viktigaste störningarna på marknaden, huvudsakligen genom att angripa skattehinder och beteenden som snedvrider konkurrensen,

- att avlägsna de sektoriella hindren för marknadernas integrering, bland annat genom att täppa till luckorna i den inre marknadens rättsliga ram,

- att skapa en inre marknad som medger att alla medborgare kan utnyttja sina rättigheter i full utsträckning och utifrån detta utveckla den inre marknadens sociala dimension.

Vid sitt möte i Amsterdam den 16-17 juni 1997 upprepade Europeiska rådet sitt fulla stöd för prioriteringarna inom ramen för åtgärdsplanen och betonade särskilt behovet av att snarast ta itu med den första strategiska målsättningen. Denna syftar till att höja gemenskapsbestämmelsernas effektivitet genom bättre genomförande och effektivare tillämpning av bestämmelser som rör den inre marknaden. Medlemsstaterna har därför uppmanats att dels lägga fram en detaljerad tidsplan för sina genomförandeprogram, dels underrätta kommissionen om inrättandet både av samordningscentrum för att underlätta kontakterna mellan de nationella förvaltningarna och av kontaktpunkter för företag och privatpersoner.

Genom programmet Karolus (10), som lanserades 1993, kan medlemsstaterna utbyta tjänstemän mellan sina förvaltningar inom ramen för det administrativa samarbetet. Programmet syftar till harmoniserad tolkning och enhetlig tillämpning av gemenskapslagstiftningen om den inre marknaden. Samtliga medlemsstater har deltagit i programmet genom att tillhandahålla och/eller ta emot dessa tjänstemän. Per den 31 december 1997 hade 417 tjänstemän deltagit i utbytesomgångar bestående av ett fortbildningsseminarium, en utbytesperiod på omkring två månader vid en motsvarande förvaltning i en annan medlemsstat samt ett seminarium för utvärdering av utbytet. Det femåriga programmet löper ut den 31 december 1997. Ett förslag till beslut från parlamentet och rådet som syftar till att förlänga programmet med en period på två år och öppna det för associerade länder i Central- och Östeuropa, de EFTA-länder som är medlemmar i EES samt Cypern utreds för närvarande inom institutionerna. I rådet nåddes politisk enighet om förslaget redan vid första behandlingen den 27 november 1997. Ett snabbt beslut kan således förväntas vid andra behandlingen.

De motsvarande programmen Matthaeus (11) (lanserat 1991) och Matthaeus Tax (12) (1993) avser utbyte av tjänstemän inom tullsektorn respektive skatteområdet. Dessutom antog rådet två gemensamma åtgärder 1996. Den ena av dessa gäller ett stimulans- och utbytesprogram för rättstillämpare (Grotius-programmet) (13), den andra ett utbildnings-, utbytes- och samarbetsprogram avseende identitetshandlingars säkerhet (Sherlock-programmet) (14).

Såsom fördragets väktare utövar kommissionen en ständig kontroll över att lagstiftning som rör den inre marknaden genomförs och tillämpas effektivt på nationell nivå. Efter antagandet av åtgärdsplanen inledde kommissionen arbetet med att offentliggöra en "resultattavla" för tillämpningen av denna lagstiftning och genomförandet av åtgärdsplanen. I den första rapporten, som lades fram för rådet (inre marknaden) i november 1997, sammanfattas det nationella genomförandet per medlemsstat och område, antalet överträdelser och utförandet av åtgärdsplanen.

En ingående rapport om genomförandet läggs fram inför varje rådsmöte med ministrarna som ansvarar för den inre marknaden. I denna rapport sammanfattas utvecklingen vad gäller det nationella genomförandet av direktiv som har stor betydelse för den inre marknadens funktion. Den 1 januari 1998 hade medlemsstaterna anmält 93 % av de bestämmelser som krävs för de 1 374 tillämpliga direktiven om den inre marknaden.

Trots denna höga procentsiffra föreligger betydande förseningar på vissa viktiga områden, såsom offentlig upphandling, finansiella tjänster samt intellektuell och industriell äganderätt. Förseningarna beror ofta på svårigheter i den nationella beslutsprocessen och den tekniska komplexiteten hos gemenskapstexterna vilket kan medföra att de nationella genomförandebestämmelserna endast antas i vissa delar.

Kommissionen fäster också avseende vid kvaliteten på genomförandet, eftersom ofullständigt eller felaktigt införlivande av gemenskapsbestämmelserna kan leda till ojämlik behandling av olika medlemsstater och faktiskt orsaka sådana hinder för den fria rörligheten som den inre marknaden är avsedd att eliminera.

Ytterligare en prioritet är att komplettera den inre marknadens rättsliga ram. Ett exempel på detta är att bolagsrätten täcks på ett ofullständigt sätt av gemenskapslagstiftningen, vilket medför hinder för europeiska företags rörlighet. Det är helt nödvändigt att få till stånd en överenskommelse mellan medlemsstaterna om stadgar för Europabolag och projekt med denna målsättning inleddes efter offentliggörandet av den rapport som tagits fram av en arbetsgrupp under ledning av Étienne Davignon. När det gäller indirekt beskattning kommer de befintliga problemen endast att kunna lösas genom antagandet av ett slutgiltigt system. Vidare kommer den fria rörligheten för personer inte att kunna förverkligas förrän vissa väsentliga säkerhetsbestämmelser införts. Därtill är det nödvändigt att anpassa den inre marknaden till nya teknologiska utmaningar, dvs. genomförandet av informationssamhället och inrättandet av transeuropeiska nät, vilket kräver att man genomför prioriterade projekt.

Det räcker emellertid inte med att komplettera den rättsliga ramen. För att verkligen skapa en enhetlig marknad utan inre gränser krävs också insatser för att förenkla lagstiftningen. Med detta för ögonen lanserade kommissionen 1996 pilotprojektet SLIM (Simpler Legislation for the Single Market) (15) som har till syfte att utreda metoder för att minska hindren och lätta på de formaliteter som tynger företagen på grund av att viss lagstiftning är tekniskt svårgenomtränglig och därmed uppnå rättslig och administrativ förenkling. En andra fas i arbetet inleddes i maj 1997 och ägnas åt banklagstiftningen, den kombinerade nomenklaturen för utrikeshandeln, skyldigheten att betala moms samt frågor om gödningsmedel. Rekommendationerna från denna arbetsgrupp togs upp i ett meddelande till rådet (inre marknaden) den 27 november 1997.

Den inre marknadens effektivitet är även beroende av att reglerna tillämpas korrekt och blir allmänt kända i medlemsstaterna. Genom Robert Schuman-programmet drivs målsättningen att få till stånd en bättre tillämpning av gemenskapslagstiftningen via ökad fortbildning av och information till domare och advokater. Genom att öka kunskaperna om den praktiska tillämpningen av gemenskapsrätten inom de juridiska yrkesområdena bidrar Robert Schuman-programmet till att förverkliga den inre marknaden till glädje för medborgare, konsumenter och företag. Programmet avser att leda till partnerskap mellan de institutioner som ansvarar för fortbildningen av domare och advokater. Dessa institutioner kan erhålla ekonomiskt stöd för projekt som är inriktade på fortbildning i eller information om gemenskapsrätten. Under pilotfasen 1997 gjordes ett urval av mer än 40 lokala projekt som var berättigade till stöd inom ramen för Robert Schuman-programmet.

En förutsättning för att den inre marknaden blir en framgång är att medborgarna känner till sina rättigheter och kan utnyttja dem i praktiken. Den Europeiska unionen ger medborgarna vissa rättigheter: t.ex. jämställdhet mellan kvinnor och män, konsumentskydd, köp av varor och tjänster i andra medlemsstater samt rätt att resa inom Europeiska unionen. Dessa rättigheter står i centrum i den andra fasen av informationskampanjen "Medborgarnas Europa", som kommissionen lanserade 1997. Kampanjen fortsätter enligt samma framgångsrika strategi som använts under första fasen (november 1996: arbete, bosättning och studier i andra medlemsstater). Klar, konkret information om de möjligheter och rättigheter som EU ger sprids till en så stor del av allmänheten som möjligt, och även om vad man kan göra när dessa rättighete kränkts.

2. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

2.1 Avskaffande av fysiska hinder

2.1.1 Tullunionen

Kommissionen har inlett ett förfarande mot Frankrike för landets underlåtenhet att följa gemenskapens tullkodex. Kommissionen anser inte att den franska lagstiftningen överensstämmer med gemenskapens tullkodex, som bl.a. föreskriver att ombud kan väljas fritt vid fullgörande av tullhandlingar och -formaliteter som inte begränsas av tullkodex. I fransk lagstiftning däremot tillåts endast skeppsmäklare att fungera som ombud och dessutom begränsas deklarationsrätten till godkända tulltjänstemän och till innehavare av tullklareringstillstånd (både vid direkt och indirekt ombudskap).

År 1995 riktade kommissionen i enlighet med fördragets artikel 171 en formell underrättelse till Italien sedan landet inte rättat sig efter en av domstolen avkunnad dom (16), som rörde den omständigheten att de nationella myndigheterna, i strid med gemenskapens bestämmelser, upprätthåller dels ett representationsmonopol som gynnar italienska tullspeditörer, utan att ge andra aktörer möjlighet att utfärda deklarationer i eget namn och för annans räkning, samt dels krav på samma kvalifikationer för avlönad personal som ansvarar för att utfärda dessa deklarationer som för oberoende näringsidkare. Förfarandet har kunnat avskrivas, då de två typerna av representation numera är godkända i Italien i enlighet med domen.

Ett annat ärende som gällde Italiens försummelse att iaktta gemenskapens transiteringsföreskrifter har också detta kunnat avskrivas sedan en ny italiensk cirkulärskrivelse anpassat de nationella bestämmelserna till tullbestämmelserna på området (förordning (EEG) nr 2913/92 och nr 2454/93) (17). Italien använder sig inte längre av extern transitering i de påtalade fallen. Denna typ av transitering får endast användas för varor från gemenskapen i ett begränsat antal fall då exporten påverkas av gemenskapsåtgärder.

2.1.1.1 >Plats för tabell>

2.1.2 Fri rörlighet för jordbruksprodukter

En av de grundläggande principerna för den gemensamma jordbrukspolitiken och de gemensamma marknadsordningarna är att skapa fri rörlighet för jordbruksprodukter på den inre marknaden.

Domstolen har upprepade gånger slagit fast att artiklarna 30 och 34 i EG-fördraget utgör en del av de gemensamma marknadsordningarna, även om de alltsedan den 1 januari 1970 inte uttryckligen behöver omnämnas i dessa.

Kommissionen har fortsatt att bevaka situationen i syfte att snabbt avlägsna handelshinder för jordbruksprodukter inom gemenskapen.

Under 1997 fortsatte den minskning av antalet nya fall av "klassiska" hinder för jordbruksprodukters fria rörlighet, t.ex. systematiska importkontroller eller krav på intyg, som kunnat konstateras redan 1996.

Domstolsprocessen mot Tyskland om vissa slag av färskt griskött från Danmark pågår fortfarande (18).

Påbudet från myndigheterna i regionen Valencia om att endast spanska språket skall användas vid märkning av äpplen från andra medlemsstater gav upphov till ett motiverat yttrande, då artikel 30 i EG-fördraget och förordning (EEG) nr 1035/72 - om den gemensamma organisationen av marknaden - inte medger föreskrifter i nationella bestämmelser om att endast ett visst språk skall användas vid märkning av livsmedel på grosshandelsstadiet (dvs. på ett stadium då inga spanska konsumenter, men väl yrkesverksamma inom området berörs). Sedan de spanska myndigheterna anslutit sig till kommissionens åsikt har förfarandet avskrivits.

Kommissionen har med tillfredsställelse mottagit domstolens dom i målet C-265/95 när det gäller mindre vanliga handelshinder, t.ex. enskilda personers upprepade våldshandlingar i Frankrike riktade mot import av frukt och grönsaker från andra medlemsstater, särskilt Spanien, varvid myndigheterna underlåtit att vidta nödvändiga åtgärder för att stävja dessa. I denna dom fastslog domstolen att Frankrike brustit i utförandet av sina skyldigheter enligt artikel 30 i EG-fördraget jämförd med artikel 5 i samma fördrag och de gemensamma marknadsordningarna genom att inte vidta alla nödvändiga och rimliga åtgärder för att enskilda personers handlingar inte skall hindra den fria handeln med frukt och grönsaker.

2.2 Avskaffande av tekniska hinder

2.2.1 Fri rörlighet för varor

2.2.1.1 Artiklarna 30 till 36 i fördraget

Eftersom respekten för principen om varors fria rörlighet är fundamental för en väl fungerande inre marknad fäster kommissionen särskild uppmärksamhet vid tillämpningen av artiklarna 30-36 i EG-fördraget. Antalet ärenden gällande statliga åtgärder som kan utgöra handelshinder är fortfarande betydande. År 1997 steg antalet klagomål som inkom till kommissionen till 143. Antalet överträdelseärenden som ännu inte avskrivits uppgick den 31 december 1997 till 444.

De s.k. paketmötena som under året arrangerats i medlemsstaterna har även 1997 lett till att ett stort antal handelshinder kunnat undanröjas (se exempel nedan). Paketmötena, som använts i flera år för att nå lösningar på problem med tillämpningen av artikel 30, har visat sig vara en framkomlig väg för att skapa dialog och administrativt samarbete mellan kommissionens enheter och de nationella förvaltningarna. För att öka effektiviteten bildades i början av 1997 ett nätverk vari ingår de ordförande som är ansvariga för länderna i paketmötena. Detta initiativ togs sedan ett sammanträde i Bryssel med dessa ordförande visat vilka fördelar det kan innebära, såväl för medlemsstaterna som för kommissionen, att dela med sig av erfarenheter när det gäller att lösa tvisteämnen genom samarbete. Nätverket torde även underlätta informationsutbytet och fästa uppmärksamheten på de lösningar som uppnås med en medlemsstat och som även kan tillämpas i andra medlemsstater.

Under 1997 har paketmöten hållits med Tyskland, Österrike, Danmark, Spanien, Finland, Grekland, Italien, Nederländerna, Förenade kungariket, Sverige och Irland. Bland de överträdelser som konstaterats inom EU:s olika ekonomiska sektorer och som fått en lösning tack vare dessa möten kan följande nämnas.

När det gäller telekommunikation har snabböverträdelseförfarandet som inletts mot vissa spanska bestämmelser, som reglerar saluföring av dekodrar för mottagning av digital-TV via satellit, medfört att de spanska myndigheterna ändrat bestämmelserna. Hädanefter garanteras tillträdet till dekodermarknaden för alla olika förekommande tekniker. Inom samma område, också denna gång efter ingripande från kommissionen, har de grekiska och italienska myndigheterna antagit bestämmelser som säkrar ett ömsesidigt erkännande av testintyg för radiokommunikationsapparater som levereras av organ som godkänts av andra medlemsstater.

Beträffande livsmedelsvaror kan erinras om ändringen av de brittiska bestämmelserna om användning av utskänkningsställen som hyrs av bryggerier. Den nya bestämmelsen tillåter hyrestagaren att i dessa lokaler sälja andra ölsorter än dem som bryggts av ägaren till lokalerna. Detta undantag, som tidigare endast gällde öl framställt enligt metoden cask conditioned, är nu utvidgat till att gälla sedvanligt öl på flaska. Därigenom kan ölsorter från länder utanför Förenade kungariket från och med nu säljas på denna typ av utskänkningsställen i Förenade kungariket.

Vad gäller läkemedel har principen om tillstånd till parallellimport medfört att de italienska myndigheterna, på begäran från kommissionen, antagit en bestämmelse som inför ett förenklat tillståndsförfarande vid parallellimport av läkemedel.

Framgångar har även uppnåtts inom bilsektorn som ännu står för en stor del av de klagomål som inlämnas till kommissionen. Således har t.ex. de finländska myndigheterna ändrat sina bestämmelser för användning av begagnade motorfordon, enligt vilka krav ställdes på bromsar, avgaser och buller. Dessa krav var diskriminerande eftersom de endast gällde importerade fordon och dessutom orimliga eftersom de överskred nödvändig skyddsnivå för säkerheten och miljön. De nya bestämmelserna är inte längre diskriminerande och upprätthåller miljöskydds- och säkerhetsaspekten utan att hindra den fria rörligheten för varor.

Vissa bestämmelser om offentlig upphandling kan strida mot fördragets artikel 30 då de medför att sådana kontrakt reserveras för inhemsk industri. Så förhåller det sig med en italiensk bestämmelse om subventioner vid inköp av bussar, spårvagnar och trådbussar av lokala myndigheter som påbjöd att endast fordon som uppfyller italienska tekniska specifikationer kunde erhålla offentliga subventioner. Denna bestämmelse var diskriminerande gentemot importerade fordon eftersom den innebar att inköp av fordon som tillverkats enligt specifikationer i andra medlemsstaterna eller redan saluförda i en annan medlemsstat blev svårare eller kostsammare. Efter kommissionens framställan hos de italienska myndigheterna antog dessa ett dekret som slopar de diskriminerande delarna av bestämmelsen.

Vad slutligen gäller sektorn för ädelmetallarbeten har kommissionen avskrivit överträdelseförfarandet gällande vissa spanska och danska bestämmelser sedan de ändrats. Bestämmelserna i fråga begränsade urvalet av godkända stämplar och erkände inte kontrollstämpling från andra medlemsstater, vilket innebar att den spanska och danska marknaden erhöll ett orimligt skydd. Utökningen av antalet stämplar som godkänns av de spanska och danska myndigheterna samt erkännandet av kontrollstämplar anbringade av godkända organ har undanröjt de alltför restriktiva bestämmelserna i Spanien och Danmark.

Fyra år efter det att gränserna inom gemenskapen öppnades är antalet överträdelser mot den fria rörligheten för varor fortfarande mycket högt. Det är därför som kommissionen har uppmärksammat Europaparlamentet och medlemsstaterna via rådet på dessa svårigheter i ett meddelande till dessa båda institutioner i september 1996. Som svar på dessa påpekanden begärde Europeiska rådet vid sitt möte i Amsterdam den 16 och 17 juni 1997 att kommissionen skulle undersöka metoder och vägar som effektiviserar den fria rörligheten för varor och att presentera sina förslag, och eventuella påföljder, under Europeiska rådets möte i Luxemburg i december. Som ett resultat av detta uppdrag antog kommissionen den 18 november 1997 ett förslag till rådsförordning om införande av en ingripandemekanism för kommissionen för att undanröja vissa handelshinder (KOM(97) 619, 18 november 1997).

Ett nytt instrument trädde i kraft redan den 1 januari 1997 vars syfte är att ärendena snabbt skall kunna avgöras utan överträdelseförfaranden i en anda av öppenhet och ömsesidig tillit. De informationsrutiner som infördes genom beslut 3052/95 möjliggör en överblick över undantagen till principen om fri rörlighet för varor genom att förplikta medlemsstaterna att till kommissionen anmäla bestämmelser och åtgärder som hindrar rörlighet för en produkt som är lagenligt tillverkad eller saluförs i en medlemsstat. 35 anmälningar om nationella bestämmelser inkom under 1997.

Kommissionen beslutade att hänskjuta ett ärende rörande fri rörlighet för varor till EG-domstolen. Ärendet gäller italienska bestämmelser för ädelmetaller. Dessa bestämmelser innehåller ett antal paragrafer som strider mot gemenskapens regelverk om fri rörlighet för varor. De innebär för det första att endast vissa typer av stämplar godkänns när varor skall saluföras i Italien. Vidare förpliktar bestämmelserna utländska tillverkare att ha en representant i Italien och de föreskriver att en ytterligare kontrollmärkning måste anbringas, samtidigt som möjlighet saknas att få importvarans redan befintliga märkning godkänd. Efter talrika kontakter och sedan de italienska myndigheterna underlåtit att besvara ett motiverat yttrande beslutade kommissionen att fullfölja förfarandet enligt artikel 169 i EG-fördraget genom att väcka talan vid domstolen.

Domstolen fastslog ånyo i en dom av 13 mars 1997 (mål C-358/95, Morellato) - med anledning av en italiensk lag som förbjuder försäljning av vissa typer av bröd med hänvisning till deras fuktighetsgrad och deras innehåll av aska och kli - att tillämpningen av nationell lagstiftning om produktsammansättning är att anse som en åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion, förbjuden enligt artikel 30 i EG-fördraget, som inte kan anses vara motiverad av folkhälsoskäl.

I sin dom av den 20 mars 1997 (mål C-352/95, Phytheron International) uttalade sig domstolen om tolkningen av artikel 7 i rådets direktiv 89/104/EEG av den 21 december 1988 om varumärken, varvid den klargjorde de tillämpliga reglerna för parallellimport. Domstolen erinrade allra först om att nämnda bestämmelse på ett uttömmande sätt reglerar frågan om konsumtion av varumärkesrätten för produkter som saluförs inom gemenskapen, varför nationella bestämmelser på området skall bedömas med hänsyn till denna bestämmelse och inte till artiklarna 30 och 36 i fördraget. Domstolen underströk att ifrågavarande artikel 7 formulerats i ordalag som motsvarar de som använts i tidigare rättspraxis för artiklarna 30 och 36, där domstolen har utvecklat konsumtionsprincipen, och bekräftade sin tolkning enligt vilken innehavaren av en varumärkesrätt som skyddas av lagstiftningen i en medlemsstat inte skulle kunna åberopa denna lagstiftning för att hindra import av en produkt som sprids i en annan medlemsstat av varumärkesrättsinnehavaren själv eller med dennes medgivande.

I sitt beslut av den 20 mars 1997 (mål C-13/96, Bic Bénélux), klargjorde domstolen begreppet "teknisk specifikation" enligt artikel 1.1 i rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1989. Apropå en bestämmelse enligt vilken en tydlig märkning krävs som visar ett miljöskattebelopp, drog domstolen slutsatsen att den utgjorde en teknisk specifikation i direktivets bemärkelse (och inte en skattemässig tilläggsåtgärd) som borde ha anmälts till kommissionen för en bedömning av huruvida den är förenlig med reglerna i fördraget, och då särskilt med artikel 30.

I sin dom av den 7 maj 1997 (förenade målen C-321/94, C-322/94 och C-324/94, Pistre), gällande produkter med ordet "berg" i sin märkning, bekräftade domstolen åter att de nationella bestämmelserna gällande benämningar inte skall utnyttjas för att hindra handeln inom gemenskapen. Sådana benämningar får inte förväxlas med en ursprungsangivelse som kan vara immaterialrättsligt skyddad.

I samma mål avvisade domstolen bl.a. de skäl Frankrikes regering anfört i målets huvudfråga, nämligen att straffrättslig prövning av franska undersåtar och som gäller franska produkter som saluförs inom franskt territorium ligger utanför tillämpningsområdet för artiklarna 30 och 36 i EG-fördraget. Härvidlag preciserade domstolen att ifrågavarande nationella åtgärder, i en situation då saluföring av inhemska varor gynnas till förfång för importerade varor, i sig skapar och upprätthåller en skillnad i behandlingen som, åtminstone potentiellt, kan hindra handeln inom gemenskapen.

I sin dom av den 5 juni 1997 (mål C-105/94, Celestini) fann domstolen att artiklarna 30 till 36 i EG-fördraget inte hindrar en medlemsstat från att utföra lämpliga kontroller av vin som producerats i en annan medlemsstat för att utröna om det uppfyller gemenskapsreglerna, även om detta vin åtföljs av regelenliga analysintyg som utfärdats av vederbörligen auktoriserade laboratorier i ursprungsmedlemsstaten, såvida dessa kontroller dels tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och dels respekterar proportionalitetsprincipen samt att de i ursprungsmedlemsstaten redan utförda kontrollerna beaktas.

I en dom avkunnad den 26 juni 1997 (mål C-368/95, Vereinigte Familiapress) gavs tillfälle för domstolen att klargöra räckvidden för begreppet "säljform" i Keck-prejudikatet (dom av den 24 november 1993 i mål C-267/91 och C-268/91). Det rörde sig just i detta fall om förbudet i Österrikes lagstiftning att inom dess territorium sälja tidskrifter innehållande spel och/eller pristävlingar, även om de framställts och saluförts lagenligt i en annan medlemsstat. Den österrikiska regeringen hävdade att förbudet i fråga inte faller under artikel 30 i fördraget eftersom det avsåg en säljfrämjande åtgärd och således var en säljform enligt Keck-domen. Domstolen avvisade detta skäl genom att förklara att "även om den avser en säljfrämjande åtgärd" gäller den ifrågavarande lagstiftningen produkternas själva innehåll, i vilka de aktuella spelen utgör en integrerande del och att den, under alla förhållanden, försvårar tillgången av den berörda produkten i det importerande landet och följaktligen hindrar den fria rörligheten för varor. Vad beträffar de skäl som anförts av Österrikes regering till stöd för den omtvistade bestämmelsen påminde domstolen om att upprätthållandet av mångfalden inom pressen kan utgöra ett oavvisligt krav som motiverar inskränkningar av den fria rörligheten för varor. Emellertid måste en statlig åtgärd som antas med stöd av ett dylikt krav vara rimlig och det måste styrkas att denna målsättning inte kan uppnås av andra mindre inskränkande åtgärder såväl för handeln inom gemenskapen som för yttrandefriheten.

2.2.1.2 De förebyggande bestämmelserna i direktiv 83/189/EEG (19)

Det informationsförfarande som införts genom direktiv 83/189/EEG är nödvändigt för att förebygga handelshinder och även för informationsutbytet. Direktivet förpliktigar medlemsstaterna att, som ett led i informationsförfarandet, låta förhandsgranska förslag till tekniska föreskrifter innan det slutgiltiga antagandet. Undantagna är bl.a. tekniska föreskrifter som införs för att uppfylla skyldigheter i enlighet med gemenskapens rättsakter.

Kommissionen har under 1997 mottagit 900 (20) förslag till tekniska föreskrifter som granskats av dess enheter. År 1995 mottogs 439 (21) förslag och 1996 var antalet 523 (22). Dessa siffror visar att fastän den inre marknaden var genomförd vid slutet av 1992 fortsätter medlemsstaterna att anta en mängd tekniska föreskrifter. Det stora antal förslag som mottogs 1997 förklaras även av det faktum att de nederländska myndigheterna påbörjat en "inventeringskampanj" under vilken de i efterhand anmälde 230 författningar till kommissionen som antagits utan att någon anmälan skickats till kommissionen. Detta har gjort det möjligt att justera en mängd författningar som innehöll bestämmelser som stred mot gemenskapsrätten.

Av de 900 anmälningar som mottogs 1997 har 102 (23) blivit föremål för ett detaljerat yttrande enligt vilket den planerade bestämmelsen måste ändras för att undanröja potentiella hinder mot den fria rörligheten för varor. Medlemsstaterna har å sin sida avgivit 113 (24) detaljerade yttranden. En (25) anmälan blev föremål för en begäran från kommissionen om ett års senareläggning av antagandet av den anmälda nationella bestämmelsen, eftersom man har för avsikt att föreslå en harmoniseringsakt, och ytterligare två (26) senarelades på grund av att de berörde ett område som omfattas av ett förslag till direktiv eller förordning som framlagts för rådet.

Sedan 1989 ser kommissionen till att anmälningsplikten efterlevs genom att systematiskt granska alla medlemsstaters offentliga tryck. En av kommissionen konstaterad kränkning av direktiv 83/189/EEG medför att ett överträdelseförfarande inleds enligt artikel 169 i EG-fördraget. I slutet av 1997 var ca 70 förfaranden av denna typ under utredning.

2.2.2 Genomförande av direktiv om fri rörlighet för varor

2.2.2.1 Livsmedel

Generellt gäller för livsmedelsområdet att medlemsstaterna antar sina nationella genomförandebestämmelser utan att strikt iaktta de tidsfrister som föreskrivs i direktiven.

Under 1997 avsände kommissionen 62 formella underrättelser i ärenden om underlåtenhet att meddela nationella genomförandebestämmelser. Dessutom beslutade kommissionen att avsända 19 motiverade yttranden. År 1997 kunde 71 fall av överträdelser avskrivas.

Således har direktiv 93/43/EEG om livsmedelshygien införlivats med fördröjning i ett antal medlemsstater. Direktivet som antogs enhälligt 1993 skulle ha varit införlivat senast i december 1995. Den 1 januari 1997 hade sju medlemsstater ännu inte införlivat direktiv 93/43/EEG. Sedan motiverade yttranden avsänts har tre medlemsstater slutligen antagit nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv.

Vad gäller fallen av bristfällig tillämpning av livsmedelsdirektiv och livsmedelsförordningar har kommissionen beslutat att väcka talan inför domstolen i ett ärende. Parallellt har kommissionen beslutat att avsända ett motiverat yttrande och en formell underrättelse.

Samtidigt har i det närmaste ett dussin klagomål anförts. Till viss del har dessa ärenden kunnat avslutas efter brevväxling mellan kommissionens enheter och berörda nationella myndigheter.

2.2.2.2 >Plats för tabell>

2.2.2.3 Läkemedel

Under 1997 anmäldes en betydande mängd genomförandebestämmelser till kommissionen. I vissa fall inlämnades anmälan först sedan ett förfarande enligt artikel 169 inletts av kommissionen mot medlemsstaten i fråga. Till dags dato har nio av de femton medlemsstaterna införlivat alla tillämpliga direktiv för läkemedelssektorn. När det gäller införlivandet av homeopatidirektiven (92/73/EEG och 92/74/EEG) och direktiven gällande det "nya systemet" för ömsesidigt erkännande (93/39/EEG och 93/40/EEG) har läget förbättrats väsentligt och ett flertal överträdelseförfaranden har kunnat undvikas sedan de aktuella medlemsstaterna - med fördröjning - anmält att ovannämnda direktiv införlivats. Överträdelseförfaranden pågår i alla återstående fall då direktiven inte införlivats och de följs noggrant av kommissionen.

Det finns också vissa problem av generell natur rörande medlemsstaternas tolkning och tillämpning av läkemedelsdirektiven. Dessa fall rör huvudsakligen olika medlemsstaters tolkningar av termen "läkemedel" (vilket stundom resulterat i att hinder uppstått för den fria rörligheten för varor) samt även klagomål om att berörda nationella myndigheter påståtts brista i respekten för bindande tidsfrister eller andra procedurkrav. Medlemsstaternas införlivande och tillämpning av artikel 4.8 a i)-iii) i direktiv 65/65/EEG har också nyligen blivit föremål för flera klagomål.

Kommissionen har noggrant tagit dessa problem och klagomål i beaktande, men för närvarande planeras inga särskilda lagstiftningsåtgärder. Det måste dock betonas att kodifieringen av läkemedelslagstiftningen (både den human- och den veterinärmedicinska) redan är långt kommen och att den kommer göra lagstiftningen tydligare och i slutändan effektivisera dess genomförande.

2.2.2.4 >Plats för tabell>

2.2.2.5 Kemiska produkter

Överträdelseförfaranden p.g.a. underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser har inletts i följande fall (per kemisk produkt och direktiv):

Vad gäller farliga ämnen och preparat (93/18/EEG) har ett motiverat yttrande avsänts till Italien. Portugal torde komma att införliva bestämmelser inom de närmaste månaderna.

Vad gäller begränsning av användning och saluföring av farliga ämnen och preparat (94/60/EG), väntas nationell lagstiftning i Belgien, Irland, Italien och Portugal.

Vad gödningsmedel beträffar har motiverade yttranden sänts till Belgien, Grekland och Frankrike med anledning av att dessa länder ännu inte införlivat direktiv 93/69/EEG. För det sistnämnda landet väntas en reglering komma. Likaså måste Luxemburg införliva direktiv 95/8/EG. Bestämmelser för att införliva direktiv 96/28/EG väntas komma i Belgien, Tyskland, Grekland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Österrike och Sverige.

Inga nya anmälningar enligt fördragets artikel 100a.4 har inkommit till kommissionen om nationella bestämmelser som är strängare än bestämmelserna i direktiven om kemiska produkter.

Fyra anmälningar enligt artikel 100a.4 återstår att behandla för behöriga enheter inom kommissionen. Alla gäller kreosot som regleras av direktiv 94/60/EG.

2.2.2.6 >Plats för tabell>

2.2.2.7 Motorfordon, traktorer och motorcyklar

Den 1 januari 1996 blev gemenskapens typgodkännande obligatoriskt för fordon i kategorin M1. De olika direktiven blev därigenom bindande.

Under 1997 gick införlivandet av direktiven, som ju är mycket viktigt med tanke på en total harmonisering, åter smidigt tack vare att de berörda nationella myndigheterna skaffat sig erfarenhet.

Eftersom bestämmelser för motorfordon är så detaljerade och tekniska hänvisar många medlemsstater rutinmässigt i sin nationella lagstiftning till texten i EGT, vilket i praktiken underlättar och påskyndar införlivandet och granskningen av överensstämmelsen med gemenskapsrätten. Dröjsmål förekommer men de är sällan längre än några få månader och generellt uppstår de eftersom sista datum för införlivande ligger nära det datum då rättsakten antogs.

2.2.2.8 >Plats för tabell>

2.2.2.9 Byggprodukter

Kommissionen väckte talan vid domstolen mot Belgien, eftersom landet inte hade anmält några nationella genomförandebestämmelser för direktiv 89/106/EEG.

Särskilda problem föreligger även med Österrike, som inte har införlivat direktivet korrekt.

Kommissionen använder nu det tillvägagångssätt som fastställts i direktivet för att följa upp klagomål om handelshinder och kontrollera att ifrågavarande praxis är förenlig med gemenskapens lagstiftning. Tidigare undersöktes sådana ärenden endast med utgångspunkt i artiklarna 30 till 36 i fördraget.

2.2.2.10 Producentkapitalvaror (mekanisk verkstadsindustri, personlig skyddsutrustning, konsumentförpackning, mätteknik, elektroteknik och medicinsk utrustning)

De sektorer som omfattas av gemenskapens lagstiftning inom området producentkapitalvaror (mekanisk verkstadsindustri, elektroteknik, personlig skyddsutrustning, gas, tryck, konsumentförpackning, föreskriven mätteknik, medicinsk utrustning och fritidsbåtar) omfattar 100 direktiv som skulle ha varit införlivade senast den 31 december 1997.

Medlemsstaterna har införlivat direktiven i tillfredsställande utsträckning med hänsyn tagen till de aktuella direktivens obestridliga komplexitet (mestadels direktiv enligt "nya metoden"). Under alla förhållanden verkar det som om den fria rörligheten för varor inte har hotats, även i de fall då införlivandet blivit fördröjt eller varit bristfälligt. Fördröjningarna beror i allmänhet på orsaker av systemintern natur i medlemsstaterna (avvaktan på yttrande från rådgivande organ i lagfrågor eller högsta förvaltningsdomstolarna, att kompetensen är uppdelad på ett flertal departement eller ministerier, att gemenskapens regelverk skall genomföras i en ny medlemsstat, att lagstiftningsprocessen är tungrodd etc.).

Vissa problem vid tolkningen av rättsakterna har uppdagats, t.ex. för produkter som släpps ut på marknaden i slutet av de i direktivet föreskrivna övergångsperioderna. Kommissionens enheter agerar i dessa fall lika ofta formellt (förfaranden enligt artikel 169) som informellt (möten med expertgrupper, frågeformulär etc.), vilket har gjort det möjligt att förhindra, ja till och med lösa, vissa meningsskiljaktigheter.

Som ett led i marknadsövervakningen har för övrigt de enheter som handhar vissa sektorer utrett ett flertal skyddsklausuler som anmälts av medlemsstaterna, i synnerhet inom området maskiner, gasapparater och apparater för enkelt tryck. Dessa anmälningar har medfört att kommissionen uttalat sig om hur välgrundade de restriktiva nationella bestämmelserna är.

Vad gäller märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna för skodon (direktiv 94/11/EG) har av de fyra förfaranden som inletts p.g.a. underlåtenhet att meddela nationella genomförandebestämmelser tre avslutats för Belgien, Frankrike och Irland. Däremot har det beslutats att ett motiverat yttrande skall sändas till Luxemburg.

Genom direktiv 93/68/EEG ändras direktiven 87/404/EEG (enkla tryckkärl), 88/378/EEG (leksakers säkerhet), 89/106/EEG (byggprodukter), 89/336/EEG (elektromagnetisk kompatibilitet), 89/392/EEG (maskiner), 89/686/EEG (personlig skyddsutrustning), 90/384/EEG (icke-automatiska vågar), 90/385/EEG (aktiva medicintekniska produkter för implantation), 90/396/EEG (anordningar för förbränning av gasformiga bränslen), 91/263/EEG (teleterminalutrustning), 92/42/EEG (nya värmepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle) och 73/23/EEG (elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser).

Förenade kungariket, Spanien, Portugal, Grekland, Danmark och Sverige har införlivat alla direktiv.

Frankrike, Tyskland och Finland har införlivat alla direktiv, utom direktiv 92/42/EEG.

Nederländerna har införlivat alla direktiv, utom direktiv 91/263/EEG.

Belgien har införlivat alla direktiv, utom direktiv 89/106/EEG och 90/385/EEG.

Luxemburg har införlivat alla direktiv, utom direktiv 91/263/EEG och 92/42/EEG.

Italien har införlivat alla direktiv, utom direktiv 89/106/EEG, 90/396/EEG, 92/42/EEG och 73/23/EEG.

Irland har införlivat alla direktiv, utom direktiv 89/106/EEG, 89/336/EEG, 90/385/EEG, 91/263/EEG och 92/42/EEG.

Österrike har införlivat alla direktiv, utom direktiv 88/378/EEG, 89/106/EEG, 89/392/EEG, 89/686/EEG, 90/385/EEG, 90/396/EEG och 92/42/EEG.

2.2.2.11 >Plats för tabell>

2.2.2.12 Kosmetiska produkter

Ett antal nationella genomförandebestämmelser för direktiv om kosmetiska produkter har registrerats under det gångna året. Trots det kvarstår genomförandeproblem på området, särskilt vad gäller direktiv 93/35/EEG varigenom direktiv 76/768/EEG ändras för sjätte gången.

Medlemsstaterna beviljades en extra frist i väntan på kommissionens offentliggörande av den förteckning som föreskrivs i artikel 5a i ovan nämnda direktiv. Förteckningen offentliggjordes den 1 juni 1996 (beslut 96/335/EG). Likväl har inget av fem pågående överträdelseförfaranden för underlåtenhet att införliva direktiv 93/35/EG öppnats på nytt. Generaldirektorat III, som sedan juli månad 1997 ansvarar för kosmetikaärenden, kommer snarast att avge motiverade yttranden till de medlemsstater som inte har införlivat detta direktiv.

2.2.2.13 >Plats för tabell>

2.2.2.14 Textilprodukter

Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG av den 16 december 1996 om vissa metoder för kvantitativ analys av binära textilfiberblandningar och direktiv 96/74/EG av den 16 december 1996 om benämningar på textilier trädde i kraft under 1997. Genom direktiv 96/73/EG kodifieras och upphävs direktiv 72/276/EEG, 79/76/EEG, 81/75/EEG och 87/184/EEG och genom direktiv 96/74/EG kodifieras och upphävs direktiv 71/307/EEG, 75/36/EEG, 83/623/EEG och 87/140/EEG.

2.2.2.15 >Plats för tabell>

2.2.2.16 Produktansvar

Kommissionens talan mot Förenade kungariket (C-300/95) (27) enligt artikel 169 i fördraget ogillades av domstolen. Kommissionen hade ifrågasatt genomförandet i Förenade kungariket av direktiv 85/374/EEG om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister när det gällde grunden för befrielse från tillverkaransvar enligt artikel 7 e i detta direktiv (produktutvecklingsrisker). Domstolen ansåg att det inte fanns tillräckliga bevis för att fastställa fördragsbrott. Begreppet "vetenskapligt och tekniskt vetande" har dock förtydligats i enlighet med kommissionens uppfattning.

2.2.3 Fri rörlighet för personer, etableringsrätt och rösträtt

2.2.3.1 Förbud mot diskriminering

När det gäller civilprocessrättsliga frågor och möjligheten att erhålla rättslig prövning övervakar kommissionen att de nationella myndigheterna följer domstolens praxis i målen C-43/95 (Data Delecta) (28), C-323/95 (Hayes) (29) och C-122/96 (Saldanha) (30) om förbud mot diskriminerande cautio judicatum solvi (som innebär att enskilda kärande inför domstol i en annan medlemsstat än hemlandet måste ställa säkerhet för rättegångskostnaderna). Alla nationella rättsregler skall vara förenliga med gemenskapsrätten, oavsett vilket område det gäller. Gemenskapsrätten har alltså företräde i förhållande till nationella privaträttsliga regler (31).

2.2.3.2 Inresa och bosättning

Direktiven om rätt till bosättning för studerande (93/96/EEG), pensionärer (90/365/EEG) och andra icke yrkesverksamma (90/364/EEG) har numera införlivats av alla medlemsstater, sist av Tyskland. I dom av den 20 mars 1997 (mål C-96/95) dömde domstolen Tyskland för underlåtelse att inom fastställd tid anpassa de lagar och andra bestämmelser som krävdes för att införliva direktiven 90/364/EEG och 90/365/EEG. Domstolen kom till denna slutsats bland annat efter att ha iakttagit att informationen i de cirkulärskrivelser som riktats till delstaternas behöriga myndigheter inte svarade mot kraven på offentlighet, klarhet och tillförlitlighet i fråga om de rättsliga förhållanden som direktiven reglerar.

I ett dekret av den 17 juli 1997 tog Tyskland konsekvenserna av domen och införlivade direktiven 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG.

Överträdelseförfarandena om felaktigt genomförande av nämnda tre direktiv går vidare.

Kommissionen har beslutat att väcka talan vid domstolen om införlivande av direktivens bestämmelser om studerandes deklaration av tillgångar (Spanien, Frankrike och Italien), pensionärers och icke yrkesverksammas tillgångar (Frankrike och Italien), sjukförsäkring för studerande, pensionärer och andra icke yrkesverksamma (Frankrike och Italien) samt giltighetstiden för icke yrkesverksamma pensionärers uppehållstillstånd (Spanien och Portugal).

Övriga förfaranden om felaktigt genomförande av de tre direktiven har inte kommit lika långt.

Det bör noteras att vissa överträdelseförfaranden om felaktigt genomförande har kunnat avskrivas sedan nationell lagstiftning ändrats (Danmark, Irland, Luxemburg och Nederländerna).

Kommissionen har slutligen beslutat att väcka talan inför domstolen mot Grekland. Talan gäller de grekiska myndigheternas praxis vid utfärdande av uppehållstillstånd, där en högre avgift tillämpas för medborgare i tredje land som är medlemmar i en unionsmedborgares familj än för unionsmedborgare. Kommissionen anser att denna särbehandling strider mot direktivens bestämmelser om rätt till bosättning.

2.2.3.3 >Plats för tabell>

2.2.3.4 Rösträtt och valbarhet

Efter det att direktiv 94/80/EG trädde i kraft den 6 januari 1996 kunde unionsmedborgare som bodde i en medlemsstat där de inte var medborgare delta i kommunalval som hölls det året i Tyskland (Hamburg och Hessen), Österrike (Burgenland, Kärnten och Oberösterreich), Italien, Danmark, Portugal och Förenade kungariket.

Under 1997 fortsatte kommissionen i egenskap av fördragets väktare de nödvändiga förfarandena för att se till att samtliga medlemsstater införlivar direktiv 94/80/EG. Följaktligen avskrevs överträdelseförfarandena mot Grekland, Finland, Sverige och Spanien sedan dessa medlemsstater antagit genomförandelagar. Samtidigt beslutade kommissionen den 26 juni att väcka talan vid domstolen mot Belgien för underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser (mål C-323/97).

Den 7 januari 1998 antog kommissionen en rapport om tillämpningen av direktiv 93/109/EEG om rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (KOM(97) 371). Även om rapporten inte innehåller några förslag till ändringar av direktivets bestämmelser, framgår likväl att tillämpningen av vissa bestämmelser kan bli bättre.

2.2.3.5 Erkännande av examensbevis

Domstolens rättspraxis

Bland överträdelseförfaranden som inleddes enligt artikel 171 i EG-fördraget (underlåtenhet att följa domstolens dom) kan följande nämnas:

Förfarandet mot Belgien för underlåtenhet att följa en dom av den 16 maj 1991 (C-167/90) varigenom Belgien dömdes för att dess genomförandebestämmelser uppvisade bristande överensstämmelse med direktiven 85/432/EEG och 85/433/EEG (farmaceuter) avskrevs sedan ny lagstiftning antagits.

I Frontistiria-målet om privatskolor i Grekland fälldes Grekland av domstolen, första gången genom dom i mål C-147/86 (kommissionen mot Grekland) för överträdelse av artiklarna 48, 52 och 59 i EEG-fördraget, eftersom man förbjudit andra medlemsstaters medborgare att upprätta Frontistiria och privata musik- och dansskolor. Efter en andra dom av den 30 januari 1992 (mål C-328/90) ändrade Grekland sin lagstiftning och ärendet har nu kunnat avslutas.

Överträdelseförfaranden enligt samma artikel pågår fortfarande mot Italien och Frankrike om turistguiders frihet att tillhandahålla tjänster (dom av den 26 februari 1991). Frankrike har anmält ett utkast till dekret och Italien har anmält att en ny lagtext antagits.

Vad gäller övriga, ännu ej verkställda domar kan särskilt följande nämnas:

Efter domen av den 22 mars 1994 (mål C-375/92) mot Spanien om turistguiders frihet att tillhandahålla tjänster antog vissa självstyrande områden nya dekret om denna yrkesutövning. Efter påpekande från kommissionen anmälde Spanien nya lagtexter som är under granskning.

Grekland har antagit bestämmelser för att ändra sin lagstiftning enligt domen av den 26 februari 1991 om turistguiders frihet att tillhandahålla tjänster. Kommissionen beslutade att avskriva målet efter granskning av de nya bestämmelserna.

Nationella genomförandebestämmelser

Ärendet mot Grekland om underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för direktiv 89/48/EEG (den första generella ordningen) enligt tidigare avkunnad dom (dom av den 23 mars 1995 i mål C-365/93) går vidare. Ett beslut om att väcka talan vid domstolen har fattats. Förfarandet mot Belgien avskrevs sedan de belgiska myndigheterna anmält genomförandebestämmelser.

Vidare inleddes ett förfarande enligt artikel 169 mot Grekland om rådets direktiv 92/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG.

Slutligen pågår förfaranden mot flera medlemsstater om direktiv 94/38/EEG som innebär en ändring av direktiv 92/51/EEG i fråga om nivån för vissa kvalifikationer.

Bristande överensstämmelse och felaktig tillämpning av direktiv

Ett femtiotal klagomål framfördes till kommissionen om begränsningar som strider mot artiklarna 52 och 59 i fördraget och de direktiv som skall underlätta ömsesidigt erkännande av examensbevis för utbildningsändamål. Vissa gav upphov till överträdelseförfaranden, andra kunde avskrivas såsom ogrundade.

Överträdelseförfaranden om felaktigt genomförande eller tillämpning av direktiv gick vidare mot vissa medlemsstater. Som exempel kan nämnas ett ärende om hur Tyskland genomfört direktiv 89/48/EEG, första generella ordningen avseende läraryrket.

Förfarandet mot Tyskland om möjligheterna att utöva tandläkaryrket går också vidare. Det gäller villkor som ställs för att tandläkare med examensbevis som är utfärdade i ett annat land än Tyskland, men som uppfyller kraven i direktiven, skall få upptas i socialförsäkringsregistret. Sådana villkor är inte tillåtna enligt direktiven om tandläkare.

Kommissionen beslutade att väcka talan mot Spanien inom ramen för det förfarande som inletts på grund av att landet erbjuder etableringsrätt för tandläkare med en betydligt lägre utbildning än den som föreskrivs i direktiven och som erhållits i latinamerikanska länder.

Kommissionen fortsätter förfarandet mot Spanien om den spanska genomförandelagstiftningen för direktiven som rör arkitekter och som begränsar den tidsperiod under vilken tjänster får tillhandahållas i landet.

2.2.3.6 >Plats för tabell>

2.2.3.7 Självständiga handelsagenter

Kommissionen avskrev förfarandet enligt artikel 169 mot Irland sedan landet antagit ytterligare bestämmelser för direktiv 86/653/EEG om självständiga handelsagenter. Kommissionen hade vid avskrivningen beslutat att avge ett motiverat yttrande för felaktigt genomförande. Likaså avskrevs förfarandet mot Portugal sedan de portugisiska myndigheterna besvarat en formell underrättelse på tillfredsställande sätt.

Slutligen beslutade kommissionen att avge ett motiverat yttrande om felaktigt genomförande av direktivet till de italienska myndigheterna.

2.2.4 Friheten att tillhandahålla tjänster

2.2.4.1 Artiklarna 59 och följande

Genom artiklarna 59 och följande i fördraget fastställs den fria rörligheten för tjänster, dvs. gränsöverskridande utbyte av tjänster av temporär natur. Eftersom denna princip gäller direkt och ovillkorligt efter utgången av övergångsperioden, vakar kommissionen över att den tillämpas på ett riktigt sätt mot bakgrund av domstolens rättspraxis.

Domstolens domar innebär inte endast förbud mot diskriminering utan även mot inskränkningar, även om de härrör från oklar tillämpning av en nationell bestämmelse.

När det gäller tjänster som inte regleras på gemenskapsnivå vakar kommissionen över att sådana förhållanden åtgärdas som innebär diskriminering eller inskränkningar och som inte kan motiveras med tvingande hänsyn av allmänt intresse.

Kommissionen avgav sålunda ett motiverat yttrande till de italienska myndigheterna om lag nr 82 av den 25 januari 1994, enligt vilken bedrivande av städverksamhet förutsätter registrering i två officiella register. Det rör sig här om ett omotiverat hinder som står i direkt motsättning till friheten att tillhandahålla tjänster.

De belgiska myndigheternas vägran att bevilja flygtillstånd för ekonomiska aktörer som önskar utföra flygfotografering men vilkas flygplan inte är registrerade i Belgien, utgör en omotiverad inskränkning. Detta ledde till att kommissionen avgav ett motiverat yttrande till de belgiska myndigheterna.

Vad gäller privata säkerhetstjänster (privatdetektivtjänster, värdetransporter, installation och underhåll av larmutrustning) har kommissionen inlett överträdelseförfaranden mot tre medlemsstater. I mars 1997 väcktes talan vid domstolen om diskriminerande inskränkningar på grund av nationalitet i spansk lagstiftning. Kommissionen ansåg att inskränkningarna var oförenliga med bland annat artikel 59 i EG-fördraget. I juni 1997 avgav kommissionen motiverade yttranden till Portugal och Belgien i samma ämne.

Diskriminering kan grunda sig på etableringsort, såsom är fallet vid tillämpning av ett bilateralt underleverantörsavtal mellan en medlemsstat och ett tredje land. De tyska myndigheterna tillåter endast att företag som är etablerade i Tyskland anlitar polska företag som utför underleveranser med hjälp av polsk arbetskraft på tyskt territorium. Företag som är etablerade i en annan medlemsstat är däremot berövade denna möjlighet. Kommissionen anser att situationen är oförenlig med artikel 59 och avgav ett motiverat yttrande i oktober 1997.

2.2.4.2 Audiovisuella området/medier

Vad gäller kommunikationsmedel inleddes ett förfarande på grund av förmodad överträdelse av artiklarna 52 och 59 i EG-fördraget. Förfarandet inleddes sedan klagomål inkommit till kommissionen och ledde till ett motiverat yttrande. Senare har medlemsstaten i fråga ändrat sin lagstiftning så att den överensstämmer med gemenskapsrätten. Fallet gällde vissa portugisiska lagbestämmelser om TV-utsändning. Enligt dessa bestämmelser fick det utländska kapitalet i ett sändningsföretag inte överstiga 15 % av bolagets totala kapital. Vidare måste den som sökte sändningstillstånd vara etablerad i Portugal.

På det audiovisuella området skall framhävas att samtliga medlemsstater har anmält genomförandebestämmelser för direktiv 89/552/EEG "Television utan gränser".

Två överträdelseförfaranden mot Belgien respektive Förenade kungariket håller på att avslutas efter det att domstolen avkunnat två domar den 10 september 1996.

Dessa viktiga mål rör i första hand direktivets centrala bestämmelse, dvs. artikel 2 (friheten att motta och återutsända sändningar, tillämplig lag). Domstolen klargjorde först, i enlighet med vad kommissionen anfört, att ett system med förhandstillstånd när det gäller sändningar från en annan medlemsstat strider mot principen om fri återutsändning och mottagning av sådana TV-sändningar som avses i direktivet. I den andra domen fastslog domstolen att underlåtenhet att följa de villkor som avgör en medlemsstats behörighet strider mot direktivet och det gör också inrättandet av ett dubbelt system för sändningsföretag, beroende på vilken publik det riktar sig till.

Överträdelseförfaranden pågår även mot Finland, Frankrike, Grekland och Italien.

Den 30 juli 1997 trädde det nya direktivet "Television utan gränser" i kraft (Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997, EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).

Genom detta direktiv ändras 1989 års direktiv om utförandet av sändningsverksamhet för television. Syftet är att uppdatera och förtydliga bestämmelserna. De viktigaste ändringarna gäller klargöranden av vissa begrepp såsom "TV-reklam", "TV-köp", "europeiska produktioner", återutsändning av "evenemang av särskild vikt för samhället", införandet av regler för TV-köp och för kanaler som endast ägnar sig åt egenreklam, förstärkning av skyddet för underåriga, bland annat genom krav på varningar i samband med sådana okodade program som skulle kunna skada dessa samt genom krav på att kommissionen genomför en utredning om effektiviteten hos olika filtersystem av typen "v-chips" ("antivåldschips"). Till detta kommer inrättandet av ett forum för samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen om tillämpningen och utvecklingen av bestämmelserna på området. Kommissionen kommer regelbundet att avge en rapport som beaktar den senaste tekniska utvecklingen.

Kommissionen kommer bland annat med stöd av sin kontaktkommitté att se till att direktivet genomförs på ett riktigt sätt inom den utsatta fristen, dvs. före den 30 december 1998.

2.2.4.3 Telekommunikation

I de direktiv som utgör gemenskapens regelverk på telekommunikationsområdet föreskrivs att en liberaliserad och harmoniserad europeisk marknad för telekommunikation skall vara genomförd den 1 januari 1998. Nästan alla direktiv var färdigställda 1997 och skulle ha genomförts i nationell rätt senast vid slutet av året.

Den stora betydelsen av att genomföra den rättsliga ramen erkänns inom hela unionen. Dels är en enhetlig och liberaliserad telekommunikationsmarknad oundgänglig för informationssamhällets utveckling i Europa, med allt vad det innebär i termer av tillväxt, sysselsättning och livskvalitet. Dels fick den fastslagna tidsgränsen (den 1 januari 1998) ökad betydelse genom gemenskapens åtagande att öppna sin marknad i enlighet med Världshandelsorganisationens avtal om basteletjänster.

Den 29 maj 1997 antog kommissionen ett första meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hur genomförandet framskridit (32). Syftet med dokumentet var att gå igenom läget för samtliga direktiv på området (inklusive de som ännu inte trätt i kraft), att ange på vilket sätt kommissionen tänkt sig att säkra både införlivandet och det faktiska genomförandet av lagstiftningen genom att i första hand tillgripa åtgärder av informell natur i kombination med tillämpning fullt ut av överträdelseförfaranden samt, i synnerhet, att noggrant undersöka flera viktiga aspekter på lagstiftningen vilka skulle kunna ses som indikatorer på hur införlivandet av den rättsliga ramen framskridit inför det fastställda datumet för fullständig liberalisering.

Vid sitt möte den 27 juni 1997 granskade rådet meddelandet och begärde att kommissionen snarast skulle samråda med medlemsstaterna och rapportera om framstegen vid rådets kommande möten.

Den 8 oktober 1997 antog kommissionen en uppdatering av det första meddelandet (33). Sammanfattningsvis ansåg kommissionen att de påtagliga framstegen när det gällde införlivandet av regelverket var uppmuntrande. I ett litet antal medlemsstater behövs dock betydligt ihärdigare ansträngningar än hittills medan endast vissa särskilda aspekter behöver åtgärdas i några av de andra.

Kommissionen räknar med att kunna lägga fram en uppdaterad rapport i början av 1998, på grundval av sina bilaterala kontakter med medlemsstaterna. För närvarande planerar man att komplettera rapporten med en mer fullständig förteckning över hur införlivandet av den rättsliga ramen fortlöper. Även en rad indikatorer avseende det faktiska genomförandet av bestämmelser som införlivats i nationell rätt kommer att föreslås. Slutligen avser rapporten att tillhandahålla en första översikt över hur den europeiska telekommunikationsmarknaden fungerar utifrån relevanta ekonomiska indikatorer.

Genomförandet av de olika direktiven och besluten ser ut som följer.

Ramdirektivet 90/387/EEG om vilka principer som skall tillämpas vid tillhandahållandet av ett öppet telekommunikationsnät har införlivats av samtliga medlemsstater.

Vad gäller direktiv 92/44/EEG (förhyrda förbindelser), har samtliga medlemsstater anmält nationella genomförandebestämmelser. Greklands och Luxemburgs bestämmelser är dock ofullständiga och under 1997 riktades en formell underrättelse enligt artikel 171 i EG-fördraget till Luxemburg. Kommissionen fortsätter att granska genomförandet av direktivet i Belgien och Portugal. Det förfarande som under 1997 inleddes mot Österrike avskrevs sedan landet anmält genomförandebestämmelser.

Alla medlemsstater utom Grekland har anmält genomförandebestämmelser för direktiv 95/62/EG om tillhandahållande av öppna nät (ONP) för taltelefoni, dock på ett ofullständigt sätt av Belgien och Luxemburg. Överträdelseförfarandena mot Frankrike, Irland, Italien och Förenade kungariket avskrevs under 1997 sedan dessa länder anmält nationella genomförandebestämmelser.

Under 1997 antog Europaparlamentet och rådet tre direktiv för vilka genomförandefristen löpte ut den 31 december 1997. Det gäller direktiv 97/51/EG (om ändring av ramdirektivet och direktivet om förhyrda förbindelser), 97/13/EG (licenser) och 97/33/EG (samtrafik). Vissa medlemsstater har redan anmält genomförandebestämmelser (se bilaga IV), men genomförandet kommer att granskas först i nästa års rapport.

Direktiv 91/263/EEG om teleterminalutrustning har införlivats av samtliga medlemsstater. Nederländerna, som mottog ett motiverat yttrande under 1997, anmälde sina genomförandebestämmelser i december 1997. Överträdelseförfarandena mot de fyra stater för vilka domstolen fastställt fördragsbrott under 1995 (Belgien och Grekland) och 1996 (Irland och Luxemburg) avskrevs sedan dessa länder antagit nationella genomförandebestämmelser.

Tio medlemsstater (Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Finland, Sverige och Förenade kungariket) anmälde genomförandebestämmelser för direktiv 93/97/EEG om tillägg till direktiv 91/263/EEG vad gäller jordstationsutrustning för satellitkommunikation. Fem motiverade yttranden (till Belgien, Grekland, Irland, Luxemburg och Nederländerna) och en formell underrättelse (till Österrike) riktades under 1997 till stater som inte hade anmält genomförandebestämmelser. Liksom beträffande direktiv 91/263/EEG anmälde Nederländerna genomförandebestämmelser i december 1997.

Vad gäller de tre direktiven om frekvenser, dvs. direktiv 87/372/EEG (GSM), 90/544/EEG (Ermes) och 91/287/EEG (DECT) har samtliga medlemsstater anmält genomförandebestämmelser. Kommissionen är i färd med att granska Förenade kungarikets genomförande av direktiv 90/544/EEG.

Alla medlemsstater utom Grekland har vidtagit de åtgärder som krävs i beslut 91/396/EEG om införandet av "112" som gemensamt europeiskt larmnummer. För Spaniens och Portugals del skedde detta under 1997 och följaktligen har överträdelseförfarandena mot dessa länder avskrivits.

Dessutom har samtliga medlemsstater redan införlivat beslut 92/264/EEG om införande av "00" som gemensamt prefix för internationella telefonsamtal i gemenskapen.

Slutligen har fem medlemsstater (Danmark, Spanien, Luxemburg, Finland och Förenade kungariket) anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiv 95/47/EG om tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler. Överträdelseförfaranden inleddes mot de övriga medlemsstaterna under 1997.

2.2.4.4 >Plats för tabell>

2.2.4.5 Finansiella tjänster

För att stärka samarbetet mellan förvaltningarna och snabbt kunna lösa problem har kommissionen under 1997 upprätthållit regelbunden kontakt med nationella myndigheter, dels inom ramen för de institutionella kommittéerna (rådgivande kommittén för banklagstiftning, försäkringskommittén, kontaktkommittén för fondföretag), dels inom ramen för de särskilda tolkningsgrupperna (för bankfrågor, för försäkringsfrågor, för direktivet om krav på eget kapital etc.) och dessutom inom grupper på hög nivå (High Level Security Supervisors Committee för värdepappersfrågor).

På försäkringsområdet inleddes fyra nya förfaranden enligt artikel 169 rörande förmodade överträdelser av artiklarna 52 och 59 i EG-fördraget och av olika direktiv. Samtliga fall togs upp på kommissionens eget initiativ. Ett av de förfaranden som inleddes 1996 avskrevs sedan den berörda medlemsstaten anpassat sig till gemenskapsrättens krav. På bankområdet inleddes två nya förfaranden under 1997, det ena efter klagomål och det andra på eget initiativ.

Vad gäller fastställda överträdelser avgavs motiverade yttranden i ett stort antal fall under 1997. På försäkringsområdet noterades en betydande ökning jämfört med 1996 av antalet inledda förfaranden rörande bristande överensstämmelse eller felaktig tillämpning. Det beror på att diskussionerna med de nationella förvaltningarna i samband med de förfaranden som inleddes under 1996 ännu inte har gett resultat eftersom området är så svårt att överblicka. På bankområdet har underlåtenhet att genomföra direktiv 95/26/EEG medfört att kommissionen avgivit motiverade yttranden till åtta medlemsstater.

På bankområdet avskrevs förfarandet mot Italien rörande skattemässig diskriminering i samband med hypotekslån av banker som inte var etablerade i Italien (se trettonde rapporten) sedan medlemsstaten anpassat sin lagstiftning i enlighet med kommissionens motiverade yttrande.

På värdepappersområdet beslutade kommissionen att väcka talan mot Tyskland för överträdelse av artiklarna 52 och 59 i EG-fördraget, eftersom brittiska investmentbolag diskrimineras både vid försäljning av andelar i bolagen till den tyska allmänheten och i skattehänseende.

På bankområdet fattades beslut om att avge motiverade yttranden till Tyskland, Spanien, Italien, Luxemburg, Belgien, Irland, Frankrike och Grekland för underlåtenhet att genomföra direktiv 95/26/EEG. Beslut fattades om att väcka talan mot Tyskland för underlåtenhet att genomföra direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar. Vad gäller direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut har beslutet att väcka talan mot Tyskland skjutits upp eftersom landet har genomfört direktivet men ännu inte underrättat kommissionen officiellt.

På värdepappersområdet avgavs motiverade yttranden till Grekland, Spanien, Portugal och Luxemburg för underlåtenhet att genomföra direktiv 93/22/EEG (investeringstjänster inom värdepappersområdet) samt till Tyskland för ofullständigt genomförande av direktivet. Sedermera har beslut fattats om att väcka talan mot Spanien, Luxemburg och Tyskland.

Vad gäller direktiv 92/49/EEG och 92/96/EEG (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring och tredje direktivet om livförsäkring) återkallades talan i målet mot Grekland för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för dessa två direktiv, medan domstolen fällde Spanien i fråga om direktiv 92/49/EEG. Även om flertalet medlemsstater redan har anmält bestämmelser för de båda direktiven, medför införlivandet och tillämpningen fortfarande problem. Flera fall av ofullständigt genomförande eller bristande överensstämmelse är att vänta.

Kommissionen sköt upp beslutet att väcka talan mot Spanien för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för direktiv 92/96/EEG i väntan på domstolens dom i målet om direktiv 92/49/EEG. Ett motiverat yttrande riktades till Spanien och beslut fattades om att väcka talan beträffande direktiv 91/674/EEG (årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag). Spanien fälldes även för underlåtenhet att genomföra direktiv 91/371/EEG (avtal med Schweiz).

Slutligen bör påpekas att kommissionen avskrev vissa ärenden om underlåtenhet att genomföra direktiv. Det gällde ärendena mot Italien om direktiv 91/674/EEG, mot Spanien om direktiv 90/618/EEG (ansvarsförsäkring för motorfordon) och 90/619/EEG (andra livförsäkringsdirektivet) samt mot Grekland och Portugal om direktiv 93/22/EEG (investeringstjänster inom värdepappersområdet).

På bankområdet väcktes talan mot Österrike, eftersom de anonyma kontona i landet strider mot kravet på att en kund som vill öppna konto skall styrka sin identitet enligt artikel 3.1 i direktiv 91/308/EEG (åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar).

På försäkringsområdet beslutade kommissionen att avge ett motiverat yttrande till Frankrike för ofullständigt genomförande av direktiv 92/49/EEG och 92/96/EEG, eftersom inga bestämmelser har anmälts för att anpassa försäkringslagstiftningen till det tredje försäkringsdirektivet.

Ett motiverat yttrande avgavs också till Belgien, eftersom den belgiska lagstiftningen om kontroll av försäkringsbolag utesluter att direktiv 92/49/EEG tillämpas på yrkesskadeförsäkringar. Kommissionen anser att det aktuella direktivet omfattar även sådana, om försäkringen tecknats i ett privat försäkringsbolag. Samma överträdelse har konstaterats i Finland och 1996 erhöll landet en formell underrättelse om detta.

År 1996 beslutade kommissionen att avge ett motiverat yttrande till Tyskland om felaktig tillämpning av direktiv 92/49/EEG. Det har ännu inte avgivits. Enligt det tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring, som inte längre tillåter samordningsförbud, avskaffade Tyskland i genomförandebestämmelserna till detta direktiv formellt det förbud mot att samordna sjukförsäkring med andra försäkringsklasser som gällde icke-tyska företag som vill etablera en filial på tyskt territorium eller tillhandahålla tjänster där. Däremot infördes en ny bestämmelse i sociallagstiftningen enligt vilken anställda kan dra nytta av avgifter som arbetsgivaren betalat in bara om försäkringsbolaget - oavsett säte - inte tillämpar samordning. Detta är en indirekt överträdelse av direktiv 92/49/EEG.

Kommissionen avgav vidare ett motiverat yttrande till Spanien, eftersom den spanska genomförandelagstiftningen för direktivet inte, såsom föreskrivs i artikel 1.4 i direktiv 84/5/EEG, kräver att organ som inrättats i medlemsstaterna för att ersätta skada som orsakats av oidentifierade fordon lämnar den skadelidande ett motiverat besked om sitt agerande. Slutligen beslutade kommissionen att avge ett motiverat yttrande till Frankrike, vars lagstiftning föreskriver att en särskild blankett för saluföring av försäkringar skall fyllas i innan nya försäkringsavtal släpps ut på marknaden. Detta strider mot direktiv 92/49/EEG och 92/96/EEG, enligt vilka medlemsstaterna inte får föreskriva krav på godkännande i förväg eller systematiska underrättelser om allmänna och särskilda villkor i försäkringsavtal.

När det gäller förhandsavgöranden uttalade sig EG-domstolen den 9 juli 1997 i mål C-222/95 om huruvida en medlemsstat, innan det andra bankdirektivet (89/646/EEG) trätt i kraft, fick kräva ny auktorisation för att kreditinstitut inom gemenskapen med auktorisation i ursprungslandet fritt skulle få tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater. EG-domstolen ansåg att en sådan ny auktorisation strider mot gemenskapsrätten såvitt den inte respekterar diskriminationsförbudet, berättigas av allmänintresset, eller är objektivt nödvändig och proportionerlig.

Däremot har EG-domstolen ännu inte lämnat något förhandsavgörande i mål C-410/96 (allmänna åklagaren mot André Ambry) om finansiella garantier som utfärdats i andra medlemsstater.

Sedan Frankrike väckt ogiltighetstalan mot kommissionen ogiltigförklarade EG-domstolen kommissionens meddelande 94/C 360/08 om en inre marknad för pensionsfonder, genom dom den 20 mars 1997 i mål C-57/95. EG-domstolen ansåg att meddelandet inte enbart förtydligade hur fördragsbestämmelserna skall tillämpas, utan att det även hade egna och annorlunda rättsverkningar.

EG-domstolen har ännu inte avgjort mål T-47/96 som tidigare varit uppe i förstainstansrätten. Syndicat Départemental de défense de droit des agriculteurs väckte passivitetstalan mot kommissionen för att den trots sökandens begäran inte väckt talan mot Frankrike om fördragsbrott avseende direktiv 92/49/EEG och 92/96/EEG, som skulle ha genomförts på ett sätt som strider mot gemenskapsrätten. Sökanden hävdade att det förekommer monopol på sjukförsäkringar inom det lagstadgade socialförsäkringssystemet, vilket missgynnar andra försäkringsgivare.

Grekland rättade sig efter domen av den 29 juni 1995 i de förenade målen C-109/94, C-209/94 och C-225/94 som meddelades för att man inte hade genomfört direktiv 90/618/EEG om ansvarsförsäkring för motorfordon och frihet att tillhandahålla tjänster, det andra direktivet 90/619/EEG om direkt livförsäkring, samt det andra direktivet 88/357/EEG om annan direkt försäkring än livförsäkring.

Talan mot Grekland återkallades sedan landet genomfört direktiv 92/49/EEG (mål C-111/96), 92/96/EEG (mål C-112/96), 91/674/EEG (mål C-110/96) och 91/371/EEG (mål C-109/96). EG-domstolen fortsätter pröva målet mot Irland som inte genomfört direktiv 91/371/EEG (mål C-394/95). Spanien fälldes för bristande genomförande av direktiv 92/49/EEG (mål C-361/95) och 91/371/EEG (mål C-360/95).

Talan mot Italien i EG-domstolen återkallades sedan landet genomfört direktiv 91/674/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag. Kommissionen väckte vidare talan i EG-domstolen mot Belgien (mål C-97/608) om bristande genomförande av det tredje direktivet 90/232/EEG om ansvarsförsäkring för motorfordon.

2.2.4.6 >Plats för tabell>

2.2.4.7 Affärskommunikation

Under året har kommissionen fått in flera klagomål om hinder mot gränsöverskridande tjänster för affärskommunikation, som till exempel sponsring, säljfrämjande åtgärder och reklam. Kommissionen undersöker för närvarande dessa ärenden.

2.2.5 Fri rörlighet för kapital

Den fria rörligheten för kapital och betalningar inom EU är i stort sett tillfredsställande. Flera framsteg gjordes under året: Grekland avskaffade hindren mot medborgares fysiska valutaöverföringar och investeringar och Italien avskaffade hindren mot fysiska valutaöverföringar. I flera fall hindrar nationella bestämmelser dock fortfarande den fria rörligheten för kapital, och kommissionen har vidtagit åtgärder för att undanröja sådana hinder. Inom ramen för överträdelseförfaranden avgavs motiverade yttranden dels till Frankrike som förbjudit utländska bankcertifikat utställda i franska franc (men den därmed sammanhängande frågan om styrelser löstes), dels till Grekland som hindrat fastighetsförvärv i gränsområden. Talan väcktes i EG-domstolen mot Tyskland som förbjuder utländska bankcertifikat utställda i D-mark och som kräver att styrelseledamöter måste vara bosatta i landet.

2.2.6 Bolagsrätt

De bolagsrättsliga direktiven genomfördes utan några särskilda problem annat än att anmälan uteblev i nedanstående fall, samt vissa problem i fråga om förenligheten med gemenskapsrätten. Problemens omfattning skall utredas i en undersökning av direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG som skall vara klar före slutet av år 1998.

Kommissionen väckte talan mot Tyskland om fördragsbrott (mål C-191/95) på grund av bristande tillämpning av direktiv 68/151/EEG om bolagsregister och 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag. I strid med direktiven och Tysklands genomförandebestämmelser vägrade nära 90 % av aktiebolagen att offentliggöra sina årsredovisningar, som inte lämnades in till registreringsmyndigheten.

Kommissionen väckte talan mot Tyskland i EG-domstolen även för att inga nationella bestämmelser anmälts för att genomföra direktiv 90/605/EEG om ändring av tillämpningsområdet för direktiven om årsbokslut och om sammanställd redovisning.

Kommissionen sände vidare en formell underrättelse till Italien för bristande tillämpning av direktiv 84/253/EEG om godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av räkenskaper. Tillämpningsföreskrifterna till den italienska lag som antagits för att genomföra direktivet har ännu inte trätt i kraft i Italien.

Överträdelseförfaranden inleddes mot Grekland och Luxemburg eftersom inga bestämmelser anmälts för att genomföra direktiv 92/101/EEG om ändring av direktiv 77/91/EEG om att bilda aktiebolag samt att bevara och ändra dessas kapital, och ärendena kommer att anhängiggöras under 1998. I överträdelseförfarandena mot Finland avgavs motiverade yttranden eftersom inga bestämmelser anmälts för att genomföra direktiv 78/660/EEG, 83/349/EEG, 90/604/EEG och 90/605/EEG.

2.2.6.1 >Plats för tabell>

2.2.7 Intellektuell och industriell äganderätt

Industriell äganderätt

Vad gäller industriell äganderätt finns för närvarande endast ett gällande direktiv, nämligen varumärkesdirektivet 89/104/EEG. Varumärkesregistrering ger innehavaren ensamrätt, och rätt att hindra tredje man från att använda märket i näringsverksamhet utan medgivande.

Medlemsstaternas lagstiftning om nationella varumärken har inte harmoniserats fullständigt, utan bara i vissa frågor som direkt påverkar hur den inre marknaden fungerar. I alla frågor som inte harmoniserats är medlemsstaterna helt fria att själva avgöra vilket system som lämpar sig bäst för de egna förhållandena.

Direktivet tillämpas bara på följande frågor, som harmoniserats. För det första på registrerade varumärken (varumärkesskydd på grund av inarbetning bestämmer medlemsstaterna själva fritt om). För det andra på alla slags varumärkesregistreringar som förekommer i nationell lagstiftning (till exempel varumärken för varor eller tjänster, icke-kollektiva märken, kollektivmärken, garanti- eller kontrollmärken). Detta innebär inte att medlemsstaterna måste införa de olika varumärkesslagen i sin lagstiftning. För det tredje slutligen på varumärken som fått internationell registrering med rättsverkan i någon medlemsstat.

Direktivet avser vidare enbart varumärkesrättens materiella del och innehåller inga bestämmelser om harmonisering av olika förfaranden för varumärkesregistrering.

Fristen för att genomföra direktivet förlängdes till och med den 31 december 1992.

Samtliga medlemsstater har anmält nationella genomförandebestämmelser för direktivet, även de nya medlemsstaterna. De spanska genomförandebestämmelserna anmäldes till kommissionen redan innan själva direktivet antogs. Kommissionen kontrollerar för närvarande att de nationella bestämmelserna är förenliga med gemenskapsrätten.

Intellektuell äganderätt

Vanligen antar medlemsstaterna nationella genomförandebestämmelser för direktiv på området mycket sent, och ofta först sedan överträdelseförfaranden inletts.

Situationen har dock blivit mycket bättre, särskilt under förra året. År 1996 var det bara tre medlemsstater som hade anmält nationella genomförandebestämmelser för samtliga direktiv som trädde i kraft den 1 januari 1997, men påföljande år var det tolv medlemsstater.

Kommissionen kommer att fortsätta arbeta för att få samtliga medlemsstater att införliva direktiven med nationell rätt och kommer även att kontrollera att bestämmelserna tillämpas korrekt, vilket tycks vara den största tvistefrågan.

Samtliga medlemsstater har nu anmält nationella bestämmelser för att genomföra direktiv 87/54/EEG om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter och direktiv 91/250/EEG om rättsligt skydd för datorprogram. När Förenade kungarikets bestämmelser om införlivande av det sistnämnda direktivet kontrollerades upptäcktes dock problem i fråga om förenligheten med gemenskapsrätten. När direktivet införlivades valde medlemsstaten att behålla vissa "copyright"-begrepp istället för att anpassa sin praxis till gemenskapsbestämmelsernas krav. De brittiska myndigheterna fick en formell underrättelse och sedan de svarat kunde frågan lösas genom att andra direktiv om upphovsrätt införlivades med nationell rätt, inklusive direktiv 96/9/EEG om rättsligt skydd för databaser, som skulle vara genomfört senast den 1 januari 1998.

Inom ramen för överträdelseförfaranden avgavs motiverade yttranden till Irland som inte anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiv 92/100/EEG om uthyrnings- och utlåningsrättigheter, samt till Tyskland som inte anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiv 93/83/EEG om satellitsändningar och vidaresändning via kabel.

Beslut har fattats om att väcka talan i EG-domstolen mot Grekland och Irland som inte har anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiv 93/83/EEG.

Tidsfristen för att genomföra direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser går ut den 1 januari 1998, men Tyskland, Österrike, Förenade kungariket och Sverige har redan anmält nationella genomförandebestämmelser.

2.2.7.1 >Plats för tabell>

2.2.8 Offentlig upphandling

Det måste konstateras att flera direktiv om offentlig upphandling ännu år 1997 inte genomförts i vissa medlemsstater. Den 2 maj 1996 fällde domstolen Grekland (34) eftersom inga nationella genomförandebestämmelser anmälts för direktiv 92/50/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, och då domen inte verkställdes väcktes talan enligt artikel 171 i fördraget. Den 17 juli 1997 fällde EG-domstolen Italien (35) eftersom inga bestämmelser anmälts för att genomföra direktiv 93/36/EEG om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor. Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Spanien som inte anmält några bestämmelser för att genomföra direktiv 93/38/EEG om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna, tjänstesektorerna undantagna.

När kommissionen kontrollerade om de anmälda bestämmelserna var förenliga med gemenskapsrätten upptäcktes flera problem i många medlemsstater, bland annat på grund av att de nationella bestämmelser som antagits var otillräckliga eller felaktiga.

Granskningen av de nationella genomförandebestämmelser som anmälts resulterade i sammanlagt 34 förfaranden för bristande förenlighet med gemenskapsrätten, och i sex ärenden har ett motiverat yttrande avgivits. Ibland gäller det principfrågor om tillträde till offentlig upphandling i de berörda medlemsstaterna.

Kommissionen fortsätter även att kontrollera hur gemenskapsrättens bestämmelser om särskild upphandling tillämpas, främst med utgångspunkt i klagomål men även genom analys och uppföljning av ärenden som tagits upp på eget initiativ.

Under året behandlade kommissionen 215 ärenden som uppmärksammats antingen genom klagomål eller på eget initiativ, däribland 80 nya ärenden. Samtidigt avskrevs 65 ärenden, oftast sedan de upphandlande myndigheterna eller tillsynsmyndigheterna vidtagit åtgärder för att rätta till felaktigheter. Så kallade paketmöten, ett dialog- och samrådsförfarande som inrättats för att medlemsstaterna gemensamt skall kunna undersöka hur pågående tvister kan lösas enligt gemenskapsrätten, bidrog naturligtvis till detta resultat.

Följande exempel på bristande tillämpning av gemenskapsbestämmelserna kan nämnas:

Kommissionen beslutade väcka talan i EG-domstolen om upphandling av gödningsmedel till Irish Forestry Board, för att få fastställt att det är en sådan upphandlande myndighet som avses i direktiven om offentlig upphandling.

Kommissionen beslutade även att väcka talan i EG-domstolen mot Frankrike för att Syndicat Interdépartemental d'électrification de la Vendée inte gjort en korrekt anbudsinfordran enligt direktiv 93/38/EEG, samt för att regionen Nord Pas-de-Calais tillämpat direktiv 93/37/EEG felaktigt i samband med renovering av gymnasieskolor.

Sedan kommissionen ingripit ändrade Grekland sina nationella bestämmelser om att upphandlande myndigheter fick använda tekniköverföring som ett kriterium för kontraktstilldelning.

I fråga om offentlig upphandling inom särskilda sektorer har kommissionen uppmärksammat Belgien på att, även när det är tillåtet att hänvisa till nationell standard, så måste likvärdig standard godtas. Den berörda belgiska organisationens inköpare fick instruktioner för att lösa de problem som konstaterats.

2.2.8.1 >Plats för tabell>

2.3 Slopande av skattehinder

2.3.1 Direkt beskattning

Den direkta beskattningen har inte harmoniserats i någon större utsträckning, främst eftersom rådet måste anta bestämmelser om skatteharmonisering enhälligt, och inte med kvalificerad majoritet som vanligen räcker för att anta bestämmelser om den inre marknaden. Medlemsstaternas skattetryck och skatteunderlag varierar och kan i sig inte angripas med gemenskapsrätten som grund. Inte heller strider medlemsstaternas olika skattelagstiftningar i sig mot fördragets diskrimineringsförbud, och genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal kan medlemsstaterna i princip själva fördela sin beskattningsrätt enligt politiska beslut. Sådana beslut, som kan skilja sig från en medlemsstat till en annan, kan inte anses utgöra någon diskriminering enligt fördraget.

Diskrimineringsförbudet används oftast som måttstock och är endast av intresse när det gäller att bedöma behandling ur skattehänseende inom ett och samma nationella skattesystem. EG-domstolen godtar i princip att medlemsstaterna beskattar fysiska och juridiska personer samt de som är bosatta i landet respektive utomlands olika, i den utsträckning som skattesubjektens förhållanden skiljer sig åt. Kommissionens enheter granskar fortlöpande skillnaderna i beskattning mot bakgrund av EG-domstolens praxis, som ökar allteftersom de nationella domstolarna begär förhandsavgöranden.

Kommissionen avgav ett motiverat yttrande till Frankrike, som inte källbeskattade dotterbolag från olika medlemsstater på samma sätt (36), och den franska regeringen lät meddela att situationen skulle rättas till i nästa budgetproposition. Bestämmelserna finns i 1997 års kompletterande budgetproposition som antogs i slutet av december.

Alla medlemsstater har anmält nationella genomförandebestämmelser för samtliga direktiv till kommissionen, utom Grekland som inte anmält några bestämmelser för att genomföra direktiv 90/434/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (se punkt 2.3.1.1 nedan). Talan har väckts i EG-domstolen (mål C-8/97). Kommissionen noterar för övrigt med tillfredsställelse att Förenade kungariket nu för Gibraltars räkning anmält genomförandebestämmelser för direktivet om ömsesidigt bistånd (77/799/EEG).

2.3.1.1 >Plats för tabell>

En konvention 90/436/EEG om undvikande genom skiljedomsförfarande av dubbelbeskattning i samband med justering av vinst i företag med intressegemenskap, som grundades på ett förslag till direktiv, skrevs under den 23 juli 1990 i Bryssel och trädde i kraft den 1 januari 1995 i de tolv äldsta medlemsstaterna. Rättsakten om utvidgning till de nya medlemsstaterna skrevs under den 21 december 1995 men har ännu inte trätt i kraft, eftersom den hittills bara ratificerats av fyra av femton medlemsstater (Danmark, Italien, Nederländerna och Portugal).

2.3.2 Indirekt beskattning

Kommissionen inledde ett förfarande mot Italien om en tioprocentig särskild avgift som år 1993 infördes på priset för obehandlad polyeten och ledde till hårdare beskattning av varor från andra medlemsstater. Förfarandet kunde avskrivas sedan den aktuella italienska lagen upphävts.

I fråga om uteblivna anmälningar av nationella genomförandebestämmelser inledde kommissionen ett förfarande mot Frankrike och Italien avseende direktiv 96/95/EG (37) om grundskattesatsen för mervärdesskatt. Vidare inleddes ett förfarande mot Grekland avseende skatt på trädgårdsodlingsvaror enligt direktiv 96/42/EG (38). Kommissionen avskrev förfarandet mot Österrike sedan nationella bestämmelser anmälts för att genomföra direktiv 95/7/EG (39) om nya förenklingsåtgärder avseende mervärdeskatt. Däremot har ett förfarande måst inledas mot Tyskland som ännu inte anmält nationella genomförandebestämmelser för artikel 1 punkt 9 i samma direktiv, en artikel som Tyskland på grund av ett undantag i direktivet inte behövde börja tillämpa förrän den 1 januari 1997.

Kontrollen av att gemenskapsrätten tillämpas korrekt ledde till att två förfaranden inleddes.

Det första förfarandet avser Nederländerna, som tillåter att momspliktiga gör avdrag för en del av sin kostnadsersättning till anställda som använder privatfordon i tjänsten. Avdraget strider mot artiklarna 17 och 18 i det sjätte momsdirektivet 77/388/EEG (40) såvitt den momspliktige inte själv utför handlingen och får räkningen utställd i eget namn.

Det andra förfarandet avser Portugal som tillämpar en lägre skattesats på dieselbrännolja, eldningsolja och liknande blandningar, vin, samt jordbruksredskap och -maskiner. Dessa varor finns inte med i förteckningen över varor som även fortsättningsvis kan beskattas enligt en lägre skattesats, enligt bilaga H i direktiv 77/92/EEG (41). Den lägre skattesatsen berättigas inte heller av tillämpningsvillkoren i artikel 28.2 i det sjätte momsdirektivet, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 77/92/EEG, som under en övergångsperiod tillåter att även varor som inte tas upp i bilaga H beskattas enligt en lägre skattesats, så länge den inte understiger 12 %.

Flera andra ärenden som gäller det sjätte momsdirektivet anhängiggjordes vid EG-domstolen. Ett ärende avsåg Italien, som inte beviljat en skattskyldig och en skattebefriad avdrag för en gemensamt förvärvad fastighet. Ett annat avsåg Spanien, som befriat import av krigsmateriel från mervärdesskatt. Kommissionen beslutade väcka talan i EG-domstolen mot Frankrike och Nederländerna om vägtullar som bolag eller organisationer med ansvar för vägnätet tar ut, eftersom de är att betrakta som en onerös motprestation från trafikanterna för en utförd tjänst. Vissa medlemsstater tar ut moms på vägtullar enligt artikel 2 i det sjätte momsdirektivet, men Frankrike och Nederländerna anser att verksamheten bör vara momsbefriad vilket motiveras med att de som tillhandahåller tjänsterna är att likställa med offentliga myndigheter.

Flera förfaranden som tidigare inletts kunde avskrivas.

Överträdelsetalan mot Spanien om skatt på sammansatt egendom drevs inte vidare sedan de spanska myndigheterna förtydligat att den ifrågasatta bestämmelsen var av rent praktisk natur. Kriterierna för installations- och sammansättningskostnader skulle enbart förtydliga begreppen installation och sammansättning, som är mycket viktiga både för att avgöra vilken skattesats som skall tillämpas och var de skattepliktiga transaktionerna ägt rum.

Sedan kommissionen ingripit avskaffade de franska myndigheterna i en kompletterande budgetproposition för 1996 den gräns ovanför vilken varuprover tidigare beskattades. Hädanefter är varuprover som tas ut i tjänsten momsbefriade.

Grekland rättade sig efter EG-domstolens dom (42) i fråga om moms på transporter, kryssningar och paketresor och betalade 5,6 miljarder drachmer (cirka 17 miljoner ecu) i ersättning till gemenskapens egna medel för åren 1989-1994. Kommissionen avskrev även ett överträdelseärende mot samma medlemsstat som gällde att momssystemet för småjordbrukare utvidgats även till havsfiskare.

Sedan kommissionen ingripit ändrade Portugal sin lagstiftning om mervärdesskatt på resebyråer. Tidigare togs moms ut på hela beloppet för resor som helt eller delvis ägt rum utanför gemenskapen, trots att den delen av beloppet är momsbefriad enligt artikel 26 i det sjätte momsdirektivet. Kommissionen avskrev även ärendet om momsbefriad import av krigsmateriel.

Kommissionen inledde ett överträdelseförfarande mot Frankrike avseende bestämmelserna i direktiv 92/12/EG (43) om allmänna regler för punktskattepliktiga varor. Enligt direktivet får Frankrike behålla socialförsäkringsavgiften på alkohol, om den har ett särskilt mål och följer det system som infördes när punktskatterna harmoniserades. Avgiften strider dock mot det systemet, dels eftersom den bara drabbar drycker som innehåller 25 volymprocent alkohol eller mer - och inte alla alkoholhaltiga drycker enligt definitionen i direktiv 92/83/EG (44) - dels eftersom den beräknas på mängden dryck (och inte på mängden ren alkohol).

Däremot kunde kommissionen avskriva ett annat överträdelseförfarande som gällde alkoholdrycker i Frankrike, nämligen punktskatten på "naturligt söta viner eller likörviner". I strid med direktiv 92/83/EEG gjordes i fransk lagstiftning skillnad på torra och söta viner utan någon skillnad i beskattning och dessutom tillämpades två olika beskattningssystem beroende på om vinerna framställts i Frankrike eller i någon annan medlemsstat, eftersom man krävde förordnande på förhand för att sådana viner från andra medlemsstater skulle beskattas som icke-mousserande viner, ett villkor som inte har något stöd i direktivet.

De franska bestämmelserna är nu förenliga med direktivet, enligt vilket vin som har en naturlig alkoholhalt på 15-18 volymprocent skall betraktas och beskattas som icke-mousserande vin (och inte som så kallade "mellanprodukter"), förutsatt att inga tillsatser av alkohol eller annat gjorts. Att beskatta liknande produkter olika beroende på om de är inhemska eller kommer från andra medlemsstater strider både mot det nämnda direktivet och mot artikel 95 i EG-fördraget.

Ett förfarande inleddes mot Grekland avseende direktiv 72/464/EG (45) om andra skatter än omsättningsskatter som påverkar förbrukningen av tobaksvaror. I direktivet sägs uttryckligen att tillverkare och importörer är fria att bestämma försäljningspriset i detaljhandeln. Enligt grekisk lagstiftning är dock finansministern behörig att fastställa ett minimipris på förädlade tobaksvaror.

Sedan kommissionen ingripit ändrade de portugisiska myndigheterna lagstiftningen om skattelättnader för resande som för ut varor ur landet i sitt privata bagage. Lagstiftningen är nu förenlig med direktiv 69/169/EEG (46) eftersom begränsningarna för vissa varor avskaffats och det numera räcker med att visa upp kvitto för att få skattelättnad. Tidigare måste en särskild deklarationsblankett fyllas i, ett krav som inte hade någon grund i direktivet.

2.3.2.1 >Plats för tabell>

KONSUMENTSKYDD OCH PRODUKTSÄKERHET

3. INLEDNING

På det konsumentpolitiska området bör nämnas den omstrukturering av kommissionens enheter som gjordes under 1997 som ett resultat av Europaparlamentets rapport om BSE i syfte att förbättra effektivitet och insyn och göra kommissionens verksamhet inom hälsofrågor och livsmedelshygien mer balanserad (se kommissionens meddelande av den 30 april 1997 om konsumenters hälsa och livsmedelssäkerhet, KOM(97) 183 slutlig).

På grund av omstruktureringen behandlas inte längre kosmetika, textilprodukter och leksakers säkerhet i detta kapitel.

Av de tolv direktiv som tas upp har två ännu inte blivit föremål för genomförandebestämmelser i alla medlemsstater. Särskilt för time-sharingdirektivet råder stora brister i genomförandet. Vid sista datum för införlivande (29 april 1997) hade ingen av medlemsstaterna anmält nationella genomförandebestämmelser. Återigen visar det sig att en majoritet av medlemsstaterna antar nationella genomförandebestämmelser först efter det att tidsfristen gått ut.

4. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

4.1 Säkerhet och hälsa

Direktiv 92/59/EEG om allmän produktsäkerhet, vars tidsfrist för införlivande gick ut den 29 juni 1994, har nu införlivats av alla medlemsstater sedan Tyskland, Irland och Luxemburg anmält nationella genomförandebestämmelser under 1997. Detta är ett för konsumentskyddet mycket viktigt direktiv, eftersom det på gemenskapsnivå fastställer ett allmänt säkerhetskrav för varje produkt som släpps ut på marknaden och som är avsedd för, eller sannolikt kommer att användas av, konsumenter. I direktivet fastställs även lämpliga förfaranden för att garantera produktsäkerheten.

4.2 Skydd av konsumenternas ekonomiska intressen

Sju medlemsstater (Belgien, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Finland) har fortfarande inte anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiv 94/47/EG om skydd för köparna vad avser vissa aspekter i avtal om nyttjanderätt till fast egendom på tidsdelningsbasis, vars tidsfrist för införlivande löpte ut den 29 april 1997.

Målet med direktivet är att fastställa ett antal gemensamma regler för information om vad kontraktet innebär och villkoren för hur denna information skall lämnas, liksom även regler om förfaranden och villkor vid uppsägning och tillbakaträdande.

Alla medlemsstater utom Spanien har anmält nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal. I Spaniens fall har kommissionen väckt talan vid domstolen (mål C-318/97).

För direktiv 90/314/EEG noteras flera anhållanden om förhandsavgörande som i enlighet med artikel 177 i EG-fördraget lagts fram för domstolen:

Mål C-364/96 (Verein für Konsumenteninformation mot Österreichische Kreditversicherung AG), begäran om förhandsavgörande inlämnad till domstolen efter beslut i Bezirksgericht für Handelssachen Wien. Fallet gäller frågan om vad som omfattas av begreppet "säkerhet för hemtransport av konsumenten" i artikel 7 i direktiv 90/314/EEG.

Mål C-140/97 (Rechberger mot Österrike), begäran om förhandsavgörande inlämnad till domstolen efter beslut i Landesgericht Linz. Fallet gäller flera frågor om tolkning av direktiv 90/314/EEG, samt frågan om statens ansvar i fall då direktivet inte införlivats (prejudikat Francovich/Dillenkofer).

Mål C-237/97 (AFS mot Finland) begäran om förhandsavgörande inlämnad till domstolen efter beslut i Högsta förvaltningsdomstolen i Finland. Fallet gäller huruvida AFS Intercultural Programs Finland måste finnas upptaget i Konsumentverkets register över företag som organiserar gruppresor för att få fortsätta med sin stadgeenliga verksamhet, nämligen studentutbyten.

För direktiv 85/577/EEG för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler har en begäran om förhandsavgörande lämnats in till domstolen i mål C-45/96, Bayerische Hypotheken und Wechselbank AG mot Edgar Dietzinger. Fallet gäller huruvida ett depositionsbelopp kan anses vara ett avtal som ingåtts mellan en näringsidkare som tillhandahåller varor eller tjänster och en konsument i den mening som avses i artikel 1.1 i nämnda direktiv.

4.3 >Plats för tabell>

KONKURRENS

5. INLEDNING

Vad gäller enskilda fall har antalet förfaranden som inletts mot medlemsstaterna inte märkbart förändrats i förhållande till 1996. Precis som förra året gäller medlemsstaternas överträdelser främst konkurrensreglerna inom transportområdet och i synnerhet inom telekommunikationsområdet.

Genomförandet av direktiven om konkurrens inom telekommunikationssektorn har under 1997 dominerats av förberedelserna inför avregleringen av samtliga telekommunikationstjänster, fastställd till den 1 januari 1998, utom för de medlemsstater som beviljats uppskov från kommissionen. För att åstadkomma samordnad kontroll av de specifika direktiven, både rörande konkurrens och harmonisering, och för att där så behövs påskynda inledandet av överträdelseförfaranden gentemot medlemsstater som ligger efter den fastställda tidsplanen, beslutade kommissionen att sätta samman en "gemensam grupp inför 1998" (en gemensam grupp med ansvar för tillämpning av gemenskapens lagstiftning i fråga om telekommunikation) med tjänstemän från generaldirektoraten med ansvar för konkurrens och telekommunikation. Rättstjänsten har också knutits till gruppen. Den gemensamma gruppen har sammanställt en rapport om situationen vad gäller införlivande för de olika direktiven, vilken antogs av kommissionen den 29 maj 1997 och uppdaterades den 8 oktober samma år mot bakgrund av resultaten från bilaterala möten med medlemsstaterna. Efter denna övergripande undersökning av situationen i alla medlemsstater beslutade kommissionen den 5 november 1997 att inleda förfaranden enligt artikel 169 i fördraget mot sju medlemsstater.

6. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

6.1 Offentliga företag

Inom telekommunikationssektorn beslutade kommissionen att avskriva de förfaranden som inletts mot Portugal, Irland, Grekland, Italien och Spanien för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser till direktiv 94/46/EG av den 13 oktober 1994 om avreglering med avseende på satellitkommunikation.

Kommissionen beviljade vidare Irland (27 november 1996), Portugal (12 februari 1997), Luxemburg (14 maj 1997) och Grekland (18 juni 1997) en förlängning av tidsfristerna för avregleringen av alternativa infrastrukturer och för total konkurrensfrihet, vilka enligt direktiv 96/19/EG löpte ut den 1 juli 1996 respektive den 1 januari 1998. Kommissionen beviljade den 10 juni 1997 även Spanien ytterligare tid för total avreglering av landets telekommunikationssektor. Genom besluten beträffande Irland och Portugal beviljas förlängd tidsfrist efter den 15 februari 1996 för genomförandet av avregleringen av direkt uppkoppling över gränserna av mobilnät.

Efter ett klagomål beslutade kommissionen den 12 juni 1997 att inleda ett förfarande enligt artikel 169 mot Spanien, vars genomförande av den avreglering av egen infrastruktur som föreskrivs i artikel 2.2 i direktiv 96/19/EG påstås vara alltför restriktivt när det gäller andra tjänster än telefoni. De spanska myndigheternas svar på den formella underrättelsen bedömdes som otillfredsställande av kommissionen, som den 15 oktober 1997 beslutade sända de spanska myndigheterna ett motiverat yttrande.

Enligt artikel 2.1 i direktiv 96/2/EG får medlemsstaterna inte efter den 1 januari 1998 vägra att utfärda licenser för att driva mobilsystem enligt DCS 1800-standarden. Spanien, Portugal, Italien, Luxemburg och Grekland har ännu inte anmält nationella genomförandebestämmelser för denna bestämmelse. Belgien, Irland och Nederländerna har anmält förslag till bestämmelser.

Vad beträffar telekommunikation förklarade sig kommissionen den 30 april 1997 nöjd med de åtgärder den spanska regeringen vidtagit för att följa bestämmelserna i artikel 2 i beslutet av den 18 december 1996 om de villkor som har ålagts den andra GSM-radiotelefonioperatören i Spanien (97/181/EG) (47). I beslutet uppmanades den spanska regeringen att avlägsna den snedvridning av konkurrensen som blev resultatet av det engångsbelopp som har ålagts Airtel och garantera att samma villkor gäller för båda GSM-operatörerna på den spanska marknaden. Medan Airtel tvingades betala 85 miljarder pesetas för att få sin GSM-licens, fick Telefónica sin gratis.

Vad beträffar direktiv 93/84/EEG om ändring av direktiv 80/723/EEG om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag beslutade kommissionen den 19 mars 1997 att sända en formell underrättelse och den 15 oktober 1997 ett motiverat yttrande till Grekland på grund av att medlemsstaten inte anmält de bestämmelser som direktivet kräver.

På transportområdet har kommissionen avslutat ett förfarande enligt artiklarna 90 och 86 (48). Förfarandet hade inletts efter klagomål från flera flygbolag om de marktjänster som Olympic Airways har monopol på vid flygplatsen i Aten. Efter beslutet har de grekiska myndigheterna förbättrat infrastrukturen vid flygplatsens östra terminal som tar emot utländska flygbolag. Lagen om tillfälligt arbete, som gjorde det svårt för Olympic Airways att anställa säsongsarbetare vid arbetstopparna under turistsäsongen, har ändrats. Olympic Airways monopol på marktjänster till passagerarna kommer att avskaffas från och med den 1 januari 1998.

Efter klagomål fattade kommissionen ett beslut enligt artikel 90.3 (49) om rabattsystemet för lotsavgifter i Genuas hamn (50). Kommissionen ansåg att rabattsystemet var oförenligt med artikel 90 jämförd med artikel 86, eftersom det ledde till att rederierna fick olika villkor för likadana tjänster, vilket skapade snedvridning i konkurrensen. Kommissionen har uppmanat italienska regeringen att sätta stopp för överträdelsen.

Den 21 oktober 1997 fattade kommissionen ett formellt beslut enligt artikel 90.3 om den italienska hamnlagstiftningens bestämmelser om arbete (51). I beslutet kräver man att Italien skall avskaffa hamnföretagens monopol på tillfälligt anställda grovarbetare. Beslutet är en följd av en dom (52) där domstolen fann att vissa bestämmelser i den italienska lagstiftningen om hamnarbete inte var förenliga med gemenskapsrätten.

Slutligen finns det skäl att återigen nämna det ärende som gäller rabattsystemet för landningsavgifter på Zaventems flygplats (53). Eftersom Belgien inte svarat på det motiverade yttrande som översändes den 10 december 1996 väckte kommissionen talan om fördragsbrott den 23 april 1997. Detta mål är ännu inte avgjort.

Kommissionen fattade i juni 1997 ett beslut enligt artikel 90.3 om att den ensamrätt till TV-reklam som grundar sig på den flamländska medielagstiftningen och innehas av det privata TV-bolaget Vlaamse Televisie Maatschappij NV (VTM) inte är förenlig med gemenskapsrätten. Den flamländska medielagstiftningen tillåter ett enda privat företag att vända sig till hela den flamländska språkgemenskapen och sprida reklam. Kommissionens förfarande inleddes efter ett klagomål från kanalen VT4 Ltd., ett privat brittiskt TV-bolag, som genom beslut från det flamländska kulturministeriet förvägrats tillgång till det flamländska kabel-TV-nätet på grund av VTM:s monopol. Enligt kommissionens beslut utgör detta monopol en överträdelse av bestämmelserna i artikel 90 jämförd med artikel 52 i EG-fördraget, i så måtto att monopolet utestänger alla operatörer från andra medlemsstater som skulle vilja etablera sig i Belgien för att via det belgiska kabel-TV-nätet sända TV-reklam riktad till den flamländska allmänheten. Genom beslutet tillåts VT4, samt eventuella andra operatörer i gemenskapen, att etablera sig eller starta dotterbolag i Flandern för att över kabel-TV-nätet sända TV-reklam riktad till den flamländska allmänheten. VTM har väckt talan mot beslutet vid förstainstansrätten.

6.2 Monopol

Den 23 oktober 1997 avkunnade domstolen dom i de mål om fördragsbrott som kommissionen väckt 1994 och som rör importmonopolen på gas och elektricitet i Nederländerna, Spanien, Frankrike, Italien (54). Den talan som kommissionen väckt mot Spanien ogillades eftersom domstolen inte ansåg att det fanns något import- eller exportmonopol för elektricitet i det landet. De kommentarer som följer avser således de tre övriga fallen. Domstolen konstaterade först och främst att import- och exportmonopol innebär diskriminering av operatörer från andra medlemsstater och således är oförenliga med artikel 37 i fördraget.

För det andra diskuterade domstolen medlemsstaternas invändning att artikel 90.2 kan åberopas för att motivera statliga åtgärder som är oförenliga med fördragets bestämmelser om fri rörlighet för varor. Vid tolkningen av artikeln hänvisade domstolen visserligen till principen om att bevisbördan vilar på den som åberopar en undantagsbestämmelse som denna, men fann att det ålåg kommissionen att på tillfredsställande sätt bemöta medlemsstaternas invändning. Kommissionen hade i första hand grundat sin argumentation på att artikel 90.2 inte vore tillämplig i dessa mål och domstolen konstaterade att kommissionen därigenom inte i tillfredsställande grad bemött medlemsstaternas invändningar. Domstolen förklarade sig därför oförmögen att bedöma ärendena utifrån artikel 90.2 och avvisade talan. Kommissionen kommer att beakta denna dom i framtida ärenden och förfaranden med grund i artikel 90.2.

Kommissionen översände i maj 1997 ett motiverat yttrande beträffande den otillräckliga justeringen av det österrikiska monopolet på tobaksvaror. I sitt senaste ställningstagande hade de österrikiska myndigheterna fortfarande inte rättat sig efter yttrandet inom den föreskrivna tidsfristen. I synnerhet avser de att inom grossistförsäljning bibehålla vissa lagar som ställer orimliga krav på grossister som konkurrerar med det tidigare monopolet. Den 9 december konstaterade kommissionen, mot bakgrund av domstolens dom av den 23 oktober i Franzén-målet (mål C-189/95), att bestämmelserna i den österrikiska lagstiftningen, som ifrågasatts med hänvisning till artikel 71 i anslutningsakten och artikel 37 i fördraget, går att skilja från frågan om hur monopolet fungerar även om de påverkar detta monopol och följaktligen skall granskas utifrån artikel 30.

6.3 >Plats för tabell>

SOCIALPOLITIK

7. INLEDNING

En rapport om framåtskridandet för det sociala handlingsprogrammet på medellång sikt, vilket antogs den 12 april 1995 (55), har lagts fram. Rapporten sammanfattar hur kommissionens arbetsprogram tillämpats på området under den första delen av perioden, nämligen 1995-1997, och visar på vilka åtgärder som blir nödvändiga härnäst för att genomföra de åtaganden som gjorts.

8. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

8.1 Arbetstagares fria rörlighet

Ett antal överträdelseförfaranden har inletts mot flera medlemsstater rörande tillämpningen av förordningarna (EEG) nr 1612/68 och 1408/71.

8.1.1 Förbud mot diskriminering

Kommissionen har beslutat tillställa Grekland ett motiverat yttrande enligt artikel 171, beträffande genomförande av domstolens dom i mål C-123/94 (56) som avser de villkor som medborgare från andra medlemsstater skall uppfylla för att få undervisa i främmande språk, samt till Belgien för att verkställa domen i mål C-47/93 (57) om universitetsavgifter för studenter från andra medlemsstater vilkas enda syfte med vistelsen i Belgien är att genomgå universitetsutbildning. Talan har också väckts vid domstolen angående Frankrikes särbehandling av förtidspensionerade gränsarbetare (58).

Kommissionen har beslutat sända ett motiverat yttrande till Tyskland mot bakgrund av landets vägran att bevilja socialförsäkringsbidrag för familjeåterförening till migrerande arbetstagare. Kommissionen har även sänt Tyskland ett motiverat yttrande på grund av att arbetstagare från länder inom gemenskapen måste visa upp sitt uppehållstillstånd för att erhålla socialförsäkringsbidrag.

Överträdelseförfarandet mot Förenade kungariket går vidare, eftersom denna stat inte erkänner reducerade inskrivningsavgifter vid universitet och studiestipendier för make/maka som sociala förmåner för arbetstagare inom gemenskapen.

På det skatterättsliga området (59) har Luxemburg rättat sig efter domen i mål C-151/94 om slutlig inkomstbeskattning för arbetstagare som är bosatta utomlands och har ändrat sin interna lagstiftning.

På grund av ändringar i lagstiftningen om villkoren för beviljande av sociala förmåner har kommissionen kunnat avskriva förfarandet mot Belgien (60).

Slutligen har två överträdelseförfaranden inletts mot Nederländerna, dels på grund av att denna medlemsstat vägrar att låta arbetslösa belgiska gränsarbetare få tillgång till en fond som skall finansiera en kompletterande pensionsförsäkring under en period av uteblivet lönearbete, dels på grund av de bestämmelser i den nederländska lagstiftningen som medför en ändring av den avgift som krävs för permanent uppehållstillstånd för medborgare i gemenskapen.

Avgiften ligger mycket högre än den för identitetskort för nationella medborgare.

8.1.2 Tillträde till tjänster inom den offentliga sektorn

Många hinder kvarstår för tillträde till tjänster inom den offentliga sektorn. Vissa medlemsstater underlåter att beakta tjänsteår i en annan medlemsstats offentliga förvaltning för migrerande arbetstagare som anställs inom den offentliga sektorn. Även om kommissionen vill framhålla att samma problem förekommer i ett antal medlemsstater har den beslutat att väcka talan vid domstolen beträffande den grekiska lagstiftningen, enligt vilken yrkeserfarenhet i en annan medlemsstat inte får beaktas vid anställning till den grekiska offentliga förvaltningen.

Talan kommer att väckas vid domstolen mot Italien, på grund av att den nya lagstiftningen som ändrar utlandslektorers rättsliga ställning inte garanterar ett fullgott skydd av intjänade rättigheter.

8.1.3 Social trygghet

Talan har väckts vid domstolen om Greklands diskriminering på grund av nationalitet av vem som skall räknas som medlem av en barnrik familj för beviljande av vissa bidrag (61).

Kommissionen har beslutat sända flera motiverade yttranden till Belgien om 1. läkares tillstånd för vistelse i en annan medlemsstat, där bestämmelserna går emot vad som föreskrivs i gemenskapens lagstiftning, 2. uttag av en avgift på 13,07 % från belgiska sjukpensioner p.g.a. yrkessjukdom för de pensionsberättigade som är bosatta i en annan medlemsstat och från den staten uppbär en annan pension, 3. medräknande av ersättningar som intjänats i en annan medlemsstat genom frivilliga fortlöpande inbetalningar vid beräkning av pensionsrättigheter, 4. utebliven betalning enligt artikel 94.9 i förordning (EEG) nr 1408/71 av det tillägg till barnbidraget som, på grund av skillnaden i familjeförmåner mellan de två länderna, beviljas gränsarbetare som bor i Belgien men arbetar i Frankrike. Efter det att lagstiftningen ändrats har däremot det förfarande kunnat avskrivas som rörde Belgiens krav på företagen inom byggnadssektorn att betala förskott på arbetsgivaravgifterna för att få socialförsäkringsidentitetskort för sina arbetstagare och tillstånd för dem att börja arbeta på ett bygge.

Kommissionen har beslutat väcka talan mot Frankrike i ärenden om 1. beaktande av arbetstagarens lön vid anställning i den medlemsstat där han arbetade omedelbart innan han blev arbetslös vid uträkning av arbetslöshetsunderstöd samt 2. uttag av den franska avgiften för återbetalning av det sociala underskottet (CRDS) från lön som utbetalas till personer som är bosatta i Frankrike och som i kraft av förordning (EEG) nr 1408/71 inte omfattas av den franska sociallagstiftningen (gäller särskilt gränsarbetare). Vidare har motiverade yttranden riktats till Frankrike i ärenden om 1. krav på giltigt uppehållstillstånd för utbetalning av arbetslöshetsunderstöd, 2. tillämpningen av reglerna om allmän socialförsäkring (CSG) på samma sätt som förklarats ovan om CRDS samt 3. vägran att bevilja personer som omfattas av vissa avtal med tredje land (dvs. samarbetsavtalen med Marocko, Algeriet och Tunisien, associeringsavtalet med Turkiet) vissa bidrag som inte finansieras genom egenavgifter, trots bestämmelser i avtalen om likabehandling på dessa områden.

Det förfarande som inletts mot Förenade kungariket på grund av upplösningen av Social Insurance Fund i Gibraltar kunde avskrivas sedan räntebeloppet betalats och nya bestämmelser som är förenliga med gemenskapsrätten trätt i kraft.

8.2 Likabehandling av kvinnor och män

Vad gäller direktiv 76/207/EEG har kommissionen avskrivit de två överträdelseförfaranden som hade inletts mot Grekland sedan landet anmält bestämmelser som innebär att överträdelsen upphört. Förfarandet rörde det faktum att kvinnor hade lägre pensionsålder än män. Domstolen kommer ändå att anhängiggöras beträffande Grekland, med stöd av artikel 119 i EG-fördraget och direktiv 75/117/EEG och 79/7/EEG, på grund av att landet inte med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 1981 tillämpat beslutet om upphävande av diskrimineringen av kvinnliga medlemmar av fackföreningen DEI i fråga om det bidrag vid giftermål arbetsgivaren beviljar och som föreskrivs av flera kollektivavtal på branschnivå och nationell nivå.

Vad gäller förbudet mot nattarbete för kvinnor har domstolen i sin dom av den 13 mars 1997 funnit att Frankrike brutit mot gemenskapsrätten genom att i lagstiftningen ha bibehållit en bestämmelse som förbjuder nattarbete för kvinnor inom industrin, medan motsvarande förbud inte finns för män (62). I dom av den 4 december 1997 fällde domstolen Italien (63).

Vad gäller skydd av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för kvinnor som är gravida, som nyligen fött barn eller som ammar, fullföljer kommissionen förfarandena mot Grekland och Luxemburg rörande underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktivet. Förfarandena mot Frankrike och Italien har däremot avskrivits.

Kommissionen har beslutat rikta motiverade yttranden till tio medlemsstater för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för direktiv 96/97/EEG om ändring av direktiv 86/378/EEG om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet. Medlemsstaterna skulle i enlighet med artikel 3 i direktivet ha vidtagit åtgärder för dess införlivande senast den 1 juli 1997.

8.3 Arbetsvillkor

I artikel 2.4 i avtalet om socialpolitik sägs uttryckligen att direktiv kan genomföras genom kollektivavtal. Enligt domstolens rättspraxis skall ordalydelsen likna den i de avslutande bestämmelserna som finns i många direktiv om arbetsvillkor.

Flera medlemsstater har använt sig av kollektivavtal som ett sätt att införliva direktiven med den interna rättsordningen. Så till exempel har Belgien på detta sätt införlivat direktivet om kollektiva uppsägningar, Danmark arbetstidsdirektivet och Italien direktivet om inrättandet av ett europeiskt företagsråd. Huruvida kollektivavtal är ett lämplig sätt att genomföra direktiv beror emellertid alltid på direktivets innehåll och bestämmelsernas särart samt på rättstraditionen i medlemsstaterna.

Vad gäller direktiv 91/383/EEG om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande har införlivandeprocessen till sist fullbordats, i och med att Belgien och Grekland anmält sina genomförandebestämmelser.

Vad gäller direktiv 93/104/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden pågår fortfarande överträdelseförfaranden mot Grekland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Portugal och Förenade kungariket.

Införlivandet av direktiv 94/33/EG om skydd av minderåriga i arbetslivet går framåt med viss svårighet. Motiverade yttranden kommer att riktas till Grekland, Frankrike, Luxemburg, Österrike och Förenade kungariket. Italien har inte lämnat något svar på det motiverade yttrandet och talan kommer att väckas vid domstolen.

Införlivandet av direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd har däremot framskridit långt. Det är bara Luxemburg och Portugal som ännu inte har anmält genomförandebestämmelser, trots att ett motiverat yttrande riktats till länderna ifråga. Alla andra medlemsstater som omfattas av direktivet har anmält nationella bestämmelser.

8.4 Säkerhet och hälsa på arbetsplatsen

Spanien gjorde de största framstegen under 1997. Landet har anmält nationella genomförandebestämmelser för samtliga direktiv efter domstolens fällande dom den 26 september 1996 (64).

Parallellt med detta fortsätter överträdelseförfaranden mot andra medlemsstater som ännu inte anmält genomförandebestämmelser och flertalet av dessa förfaranden har nått stadiet att domstolen kommer att anhängiggöras.

I slutet av 1997 var det endast Spanien, Finland, Nederländerna och Förenade kungariket som anmält nationella åtgärder för samtliga direktiv inom sektorn. Då har man ännu inte kontrollerat att bestämmelserna överensstämmer med direktiven, och för de nya direktiven hade tidsfristen för införlivandet inte gått ut.

8.5 Folkhälsa

Enligt artikel 129 i EG-fördraget skall hälsoskyddskraven ingå som ett led i gemenskapens övriga politik. Kommissionen informerar regelbundet om de åtgärder den vidtagit till följd av denna bestämmelse. Den tredje rapporten om införandet av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik, som täcker verksamheten under 1996, kommer att publiceras under 1998.

8.6 >Plats för tabell>

UTBILDNING

Vad gäller tillträde till utbildning har ett klagomål mot Spanien rörande inträdesproven till universiteten avskrivits efter det att kommissionen vänt sig till de spanska myndigheterna.

Vad gäller lika möjligheter till tillträde bör nämnas att de brittiska myndigheterna ändrat bestämmelserna för en vårdskola, som gav företräde åt personer bosatta i gemenskapen vid tillsättningen av stipendieplatser. Situationen har rättats till och reglerna överensstämmer nu med gemenskapens lagstiftning.

JORDBRUK

9. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

9.1 Marknader

Förutom arbetet med att undanröja hinder för den fria rörligheten för jordbruksprodukter har kommissionen även fortsatt verka för att övriga bestämmelser i gemenskapens jordbrukslagstiftning skall tillämpas på ett korrekt sätt i praktiken.

Vid övervakningen av hur specifika bestämmelser inom den gemensamma organisationen av marknaderna tillämpas ägnar kommissionen fortsatt noggrann uppmärksamhet åt bestämmelser om produktionsstyrning, främst inom sektorn för mjölkprodukter där man systematiskt analyserat medlemsstaternas tillämpningsföreskrifter för förordningarna (EEG) nr 3952/92 och 536/93.

Kommissionen har gått vidare i förfarandet mot Frankrike genom att väcka talan i domstolen. Frankrike har på ett diskriminerande sätt omfördelat de referenskvantiteter som frigjorts genom ordningen för nedläggning av mjölkproduktionen (mål C-96/198).

Fördelningen är diskriminerande i så måtto att de kvantiteter som skall fördelas mellan producenterna ställs i relation till hur långt nedläggningen gått hos köparen. Domstolen har redan två gånger funnit detta kriterium diskriminerande.

Dessutom krävde gemenskapslagstiftningen att medlemsstaterna skulle balansera ut 1990/91 års linjära minskning (2,15 %) med extra bidrag.

Allt Frankrike har gjort för att uppfylla detta krav är att tilldela producenterna en kvantitet motsvarande 2,15 % och samtidigt ta ifrån dem en kvantitet motsvarande 2,35 %.

Ovannämnda franska system byggde på en förordning som upphävdes av Conseil d'État medan fallet låg hos domstolen. En ny förordning som rättar till missförhållandet har antagits, och därmed har kommissionen kunnat avstå från att föra talan. Nya aspekter undersöks dock.

Slutligen har kommissionen riktat ett motiverat yttrande till Italien rörande ordningen med kompensation för mjölkleveranser. Kompensationen utbetalas till producentorganisationer, fastän gemenskapsrätten inte ger möjlighet att betala ut kompensation för leveranser annat än till köparen eller på nationell nivå. Kompensation som utbetalas till producentorganisationerna saknar alltså rättslig grund.

Eftersom Italien har antagit nya bestämmelser och överträdelsen därmed har upphört, har kommissionen avskrivit förfarandet.

Kommissionen har även uppmärksammat brott mot gemenskapens regler om skydd av beteckningar på jordbruksprodukter.

Inom mjölksektorn hade kommissionen 1995 beslutat att väcka talan vid domstolen efter de brittiska myndigheternas vägran att anse att saluföring av soya milk är ett brott mot förordning (EEG) nr 1898/87. I enlighet med artikel 3 i den förordningen är det förbjudet att använda beteckningen "mjölk" på annat än mjölk och mjölkprodukter.

Kommissionens beslut att anhängiggöra målet vid domstolen fullföljdes dock inte, eftersom de brittiska myndigheterna antog nationella tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1898/87. Förbudet för benämningen soya milk tillämpas dock inte i praktiken, och därför har ett nytt överträdelseförfarande inletts.

Inom samma sektor för kommissionen vidare ett överträdelseförfarande som inletts mot Nederländerna, där man saluför en typ av konsumtionsmjölk (skummjölk med 25 % av helmjölkens fetthalt) som inte finns med i rådets förordning (EEG) nr 1411/71 om ytterligare bestämmelser om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på produkter som omfattas av nummer 04.01 i Gemensamma tulltaxan, där det utförligt fastställs vilken sammansättning konsumtionsmjölk skall ha.

Inom sektorn för spritdrycker har kommissionen riktat ett motiverat yttrande till Frankrike, där spritdrycker som består av whisky med tillsats av vatten saluförs. Enligt förordning (EEG) nr 1576/89 bör whisky ha en alkoholhalt på minst 40 volymprocent. Det är även förbjudet att tillsätta vatten till en alkoholhaltig dryck, för att varans natur inte skall förändras.

Man bör notera en begäran om förhandsavgörande i samma fråga från Tribunal de Grande Instance i Paris som nu ligger hos domstolen (mål C-136/96).

Inom vinsektorn har kommissionen riktat ett motiverat yttrande till Tyskland avseende vissa bestämmelser i den tyska vinlagstiftningen. Främst gäller det bestämmelser som ger delstaterna rätt att tillåta kooperativen och deras sammanslutningar att slå ihop vinodlingsarealerna för beräkningen av högsta avkastning per hektar, och som tillåter dessa vinodlare att inte leverera hela sin skörd till sitt kooperativ eller till den grupp de är medlemmar av. Förfarandet har avskrivits sedan de tyska myndigheterna ändrat lagstiftningen.

9.2 Harmonisering

Allmänt

På jordbruksområdet inleddes under 1997 betydligt färre överträdelseförfaranden enligt artikel 169 i fördraget för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser, inte bara jämfört med 1996 (då de flesta förfaranden som inleddes gällde de nya medlemsstaternas införlivande av direktiv från gemenskapens regelverk), utan också i jämförelse med 1994 och 1995.

Kommissionens farhågor att det mycket stora antal överträdelseförfaranden som inleddes 1996 skulle medföra ett högt antal motiverade yttranden 1997 visade sig vara ogrundade (77 motiverade yttranden 1997, jämfört med 118 motiverade yttranden 1996).

Denna positiva trend har också fått till konsekvens att antalet anhängiggjorda ärenden vid domstolen minskat något. För alla medlemsstater utom två leder de mål som anhängiggörs vid domstolen endast sällan till en dom, eftersom tvistefrågorna i allmänhet löses under förfarandets gång.

Situationen vad gäller efterlevnad av domstolens domar är tillfredsställande, eftersom alla överträdelseförfaranden som inletts enligt artikel 171 i fördraget har kunnat avskrivas under årets lopp.

Situationen i de olika medlemsstaterna

Överträdelseförfaranden har inletts mot alla medlemsstater. De förfaranden som inleds mot Danmark, Spanien, Irland, Nederländerna och Förenade kungariket kan dock vanligtvis avskrivas redan i ett tidigt skede.

I Belgien befästes under 1997 den positiva utveckling som konstaterades för 1996, även om domstolen fällde medlemsstaten för underlåtenhet att införliva direktiv 92/119/EEG om vesikulär svinsjuka (domstolens dom av den 2 oktober 1997 - direktivet införlivat i december 1997) och kommissionen har väckt talan vid domstolen för underlåtenhet att införliva direktiv 93/119/EG om skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning.

Situationen har försämrats i Tyskland. Förseningarna i införlivandet ökar för samtliga sektorer utom djurfoder. Domstolen har funnit att Tyskland inte vidtagit nödvändiga åtgärder för införlivande av direktiven 91/414/EEG (växtskyddsmedel), 92/116/EEG (handel med fjäderfäkött), 93/48/EEG (fruktplantsförökningsmaterial), 93/49/EEG (förökningsmaterial av prydnadsväxter) och 93/61/EEG (föröknings- och plantmaterial av grönsaker). Dessutom är flera ärenden under behandling av domstolen för bristande införlivande av inte mindre än tolv direktiv som rör växtskyddsområdet (växtskyddsmedel eller skadegörare på växter eller växtprodukter) och sektorn för utsäde och växter (fruktplantsförökningsmaterial, förökningsmaterial av prydnadsväxter och grönsaker). Den oroande situationen återspeglas även i det faktum att kommissionen riktat betydligt fler motiverade yttranden till Tyskland än till någon annan medlemsstat. De gäller särskilt bristande införlivande av direktiv om växtskydd.

Situationen i Frankrike är något motsägelsefull. Å ena sidan kan man konstatera en märkbar förbättring av situationen vad gäller motiverade yttranden (endast ett motiverat yttrande, om ett växtskyddsdirektiv), medan å andra sidan domstolen fortfarande behandlar ärenden som gäller sex direktiv. De direktiv som avses är 95/10/EG (energivärdet i hund- eller kattfoder), 93/74/EEG, 94/39/EEG och 95/9/EG (djurfoder för särskilda näringsbehov), 93/119/EG (skydd av djur vid tidpunkten för slakt eller avlivning) och 94/28/EG (import av djur, sperma, ägg och embryon från nötkreatur).

Grekland har gjort stora ansträngningar för att minska förseningarna i införlivandet. Man har inte bara införlivat direktiv 91/414/EEG (växtskyddsmedel), 92/118/EEG (produkter som inte omfattas av vissa krav) och 93/52/EEG (embryon av nötkreatur), som 1996 varit föremål för domar från domstolen, utan även löst en stor del av de befintliga tvistefrågorna. Återstående stora förseningar i införlivandet gäller framför allt veterinärmedicinska direktiv.

I Italien har vissa framsteg kunnat skönjas. Vid en analys av överträdelseförfarandena visar det sig att landet när det gäller formella underrättelser och motiverade yttranden om försenat införlivande ligger på samma nivå som genomsnittet i gemenskapen. Emellertid har Italien fortfarande problem med att ta igen gamla förseningar med att införliva direktiv. Under 1997 fällde således domstolen landet för underlåtenhet att införliva tio direktiv. Vid slutet av året återstod dock endast domar rörande fyra direktiv att verkställa, varav tre gällde djurfoder och ett veterinärmedicin (direktiv 92/116/EEG om handel med fjäderfäkött).

I Luxemburg bekräftades den positiva trend som kunnat märkas under 1996. Endast för direktiv 94/28/EG (import av djur, sperma, ägg och embryon från nötkreatur) kvarstår en större försening. Ärendet anhängiggjordes vid domstolen i oktober 1997.

Införlivandenivån har även förbättrats i Portugal. Ett stort problem kvarstår dock med införlivandet av direktiv 94/28/EG (import av djur, sperma, ägg och embryon från nötkreatur) och direktiven 94/37/EG, 94/79/EG, 95/35/EG och 95/36/EG (som samtliga rör växtskyddsmedel).

I Sverige har införlivandet av de direktiv som fanns i gemenskapens regelverk vid tiden för anslutningen slutförts inom sektorerna för utsäde och växter, djurfoder och växtskydd. Den enda försening som kvarstår gäller två veterinärmedicinska direktiv som gäller handel med nötkreatur och svin och två direktiv som gäller skogsbruk. Införlivandet av direktiv vars tidsfrister för införlivande löpt ut efter anslutningen orsakar knappast några problem alls.

Finland har gjort ett imponerande arbete, och reglerade under 1997 inte mindre än 243 överträdelseförfaranden, främst genom att man funnit lösningar för hur Åland (som har stor rättslig självständighet på jordbruksområdet) skall införliva direktiven. Av de direktiv vars tidsfrister löpte ut före anslutningen är det endast fem (alla på det veterinärmedicinska området) som ännu inte införlivats. Inga större förseningar har noterats för införlivande av direktiv som löpt ut efter anslutningen.

Införlivandenivån för Österrike har visserligen förbättrats mycket under årets lopp, men den är fortfarande alltför låg. Kommissionen har tvingats konstatera att inom de områden (växtskydd och veterinärmedicin) som faller under delstaternas behörighet går införlivandet av direktiven mycket sakta. På grund av detta finns ett stort antal grundläggande direktiv för den inre marknaden som inte gäller på hela Österrikes territorium.

Bristande överensstämmelse och bristande tillämpning av direktiv

Dialogen med medlemsstaterna tillåter för det mesta kommissionen att avskriva fall av brister i införlivande eller tillämpning innan de blivit till riktiga tvistefrågor. Det är alltså mycket få ärenden som blir föremål för motiverade yttranden eller som anhängiggörs hos domstolen. Därför begränsade kommissionen sig till att avge motiverade yttranden till tre medlemsstater under 1997. Två riktades till Grekland respektive Förenade kungariket rörande nationell lagstiftning som inte stämmer överens med bestämmelserna i direktiv 93/118/EEG om finansiering av hygienundersökningar och kontroller av färskt kött och fjäderfäkött. Som ett led i de överträdelseförfaranden som inletts mot medlemsstater p.g.a. bristande efterlevnad av gemenskapens regler om bovin spongiform encefalopati (BSE) har kommissionen riktat ett motiverat yttrande till Frankrike eftersom landet inte tillämpar beslut 96/449/EG om godkännande av alternativa värmebehandlingssystem för bearbetning av animaliskt avfall i syfte att inaktivera smittämnen av spongiform encefalopati.

Tillämpning av direktiv 83/189/EEG (tekniska standarder och föreskrifter) inom jordbruksområdet

Under 1997 har 204 utkast till författningstexter anmälts av medlemsstaterna (198) och Eftastaterna (6) och sedan granskats mot bakgrund av artikel 30 i fördraget samt sekundärrätten. Analysen av dessa utkast, som anmäls som ett led i tillämpningen av direktiv 83/189/EEG i dess ändrade lydelse enligt direktiven 88/182/EEG och 94/10/EG, har i ett femtiotal fall lett till att kommissionen begärt ändringar i dem för att undvika framtida hinder mot den fria rörligheten för varor. I femton fall har kontakter ägt rum under stilleståndsperioden på tre månader och kontakterna har utmynnat i att ändringar gjorts i de anmälda texterna. Andra utkast har lett till utförliga yttranden (19) eller synpunkter (20).

Det stora antalet anmälda författningsutkast under 1997 är främst en naturlig följd av domstolens dom av den 30 april 1996 i Securitel-målet. I denna dom konstaterade domstolen formellt att en nationell bestämmelse inte är giltig gentemot tredje part om den inte på förslagsstadiet anmälts till kommissionen; detta oavsett vad som föreskrivs i direktiv 83/189/EEG. Medlemsstaterna är angelägna om att undvika eventuella tvister och anmäler numera regelmässigt inte bara utkast till nationella bestämmelser rörande icke harmoniserade områden, utan även texter som redan är giltiga i syfte att göra slut på konstaterade överträdelser. Under 1997 anmälde Nederländerna t.ex. 60 jordbruksförfattningar som antagits mellan åren 1989 och 1996 utan att systemet med förhandsanmälningar enligt direktiv 83/189/EEG respekterats.

För att kontrollera att direktivet ifråga tillämpas på ett riktigt sätt är kommissionen noga med att medlemsstaterna respekterar skyldigheten att anmäla alla författningstexter som innehåller tekniska standarder och föreskrifter. Många ärenden har granskats, vilket lett till att fyra överträdelseförfaranden inletts för underlåtenhet att respektera anmälningsskyldigheten. I endast ett fall, mot Portugal, har kommissionen sett sig tvungen att fortsätta förfarandet i form av ett motiverat yttrande.

9.3 >Plats för tabell>

FISKE

10. INLEDNING

För att garantera att gemenskapssystemet för fiske och vattenbruk respekteras observerar kommissionen kontinuerligt vilka åtgärder medlemsstaterna vidtar för att bevara och förvalta de fiskeresurser som omfattas av den gemensamma fiskeripolitiken.

I detta sammanhang fortsätter kommissionen att systematiskt kontrollera att de nationella bestämmelserna på fiske- och vattenbruksområdet stämmer överens med gemenskapsrätten, särskilt vad gäller tekniska åtgärder för att bevara fiskeresurserna.

11. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

11.1 Marknader

Medlemsstaternas tillämpning av gemenskapsreglerna om den gemensamma organisationen av marknaderna kan anses ha nått en tillfredsställande nivå. Det enda överträdelseförfarande som pågick (mot Belgien, rörande erkännande av producentorganisationer) har avskrivits.

11.2 Resurser

Granskningen av medlemsstaternas genomförande av kontrollsystemet för den gemensamma fiskeripolitiken går vidare.

I samband därmed har två motiverade yttranden tillställts Frankrike och Spanien den 4 juni respektive den 8 juli, inom ramen för talan för brott mot övervakningsskyldighet vid överskridande av de kvoter som tilldelats dessa medlemsstater.

De förfaranden som pågick mot Frankrike och Irland gällande bristfällig kontroll av fiske med stora drivgarn, mot Sverige om inrättande av ett fiskevårdsområde och mot Frankrike för olagligt fisketillstånd i Guyanas fiskezon har avskrivits, sedan dessa medlemsstater bragt nationell praxis och lagstiftning i linje med tillämplig gemenskapsrätt.

11.3 Överensstämmelse mellan gemenskapslagstiftningen och nationell lagstiftning vad gäller fiskefartygs rätt att föra ett visst lands flagg

Kommissionen fortsatte under 1997 med sin granskning av de nationella lagstiftningarnas överensstämmelse med gemenskapens lagstiftning vad gäller tillstånd att föra flagg för fiskefartyg.

Överträdelseförfarandet mot Danmark beträffande tillstånd att föra flagg och fiskelicenser har avskrivits.

MILJÖ

12. INLEDNING

12.1 Allmän situation

Kontrollen av att gemenskapens miljölagstiftning tillämpas på ett riktigt sätt utövas av kommissionen med stöd av artikel 155 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen enligt det förfarande som anges i artikel 169. Det innebär att man kontrollerar att nationella genomförandebestämmelser anmäls och att de överensstämmer med direktivet samt att direktiv och förordningar tillämpas på rätt sätt. Kontrollen sker på eget initiativ eller efter klagomål, efter frågor från Europaparlamentets ledamöter eller efter framställningar från parlamentet där möjliga överträdelser av gemenskapsrätten avslöjas. Denna verksamhet resulterade 1997 i att kommissionen i 37 fall väckte talan vid EG-domstolen och i 69 fall avgav motiverade yttranden till medlemsstaterna. Dessa statistiska uppgifter kan ge en uppfattning om kommissionens aktivitet på detta område och dess vaksamhet när det gäller gemenskapens miljölagstiftning.

Man måste emellertid framhäva att denna verksamhet inte inskränker sig till själva domstolsförfarandet eller till den senare delen av det administrativa förfarandet, dvs. det motiverade yttrandet och medlemsstatens svar därpå. Dessa åtgärder utgör sista fasen i överträdelseförfarandet och ett stort antal fall kan avskrivas innan de har kommit så långt, oftast redan när kommissionen meddelar att ett överträdelseförfarande kan komma att inledas. Detta gäller i synnerhet inom miljöområdet, där ett stort antal fall som kommissionen får kännedom om - särskilt genom klagomål och framställningar från parlamentet - av olika skäl inte visar sig utgöra överträdelser, ibland därför att gemenskapsrätten inte reglerar förhållandet, ibland därför att klagomålen eller framställningarna saknar rättslig eller faktisk grund.

Både de upplysningar som kommissionen begär in för att kunna undersöka fallen och de formella underrättelser genom vilka kommissionen ger medlemsstaterna tillfälle att inkomma med sina synpunkter gör det möjligt för medlemsstaterna att komplettera kommissionens faktaunderlag och göra en grundlig analys i sina svar. Men om medlemsstaterna inte uppfyller sin samarbetsskyldighet - de svarar inte på kommissionens skrivelser eller svarar mycket sent - kan kommissionen bli tvungen att inleda ett överträdelseförfarande med stöd av artikel 5 i EG-fördraget. Kommissionen fullgör således sin uppgift som "väktare" av gemenskapens miljölagstiftning genom en omfattande skriftväxling och genom regelbundna kontakter med medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter, kontakter som ibland tar sig formen av s.k. paketmöten eller möten om en särskild fråga.

Efter att kommissionen har underrättat medlemsstaternas myndigheter om en situation som kan utgöra en överträdelse av gemenskapsrätten händer det ganska ofta att de rättar till problemet utan att det administrativa förfarandet behöver drivas längre eller talan behöver väckas vid domstolen. Därför visar siffrorna för motiverade yttranden och anhängiggjorda ärenden vid domstolen endast en del av sanningen om kommissionens kontroll av gemenskapsrättens tillämpning inom miljöområdet.

En nyhet för året är att kommissionen för första gången fattat beslut om att väcka talan vid domstolen med stöd av artikel 171 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i dess ändrade lydelse enligt Fördraget om Europeiska unionen. Enligt bestämmelserna i denna artikel (punkt 2 andra stycket) kan kommissionen väcka talan vid domstolen om den anser att en medlemsstat har underlåtit att följa en tidigare dom enligt artikel 169 där domstolen funnit staten skyldig till fördragsbrott. Kommissionen kan i ett sådant fall yrka att domstolen utdömer ett vite eller ett standardbelopp. I december 1996 beslutade kommissionen att med stöd av artikel 171 väcka talan vid domstolen i fem fall som gällde miljö- och strålskyddslagstiftning och i januari 1997 följdes dessa av yrkanden om vite på mellan 26 000 och 300 000 ecu per dag. Beloppen fastställdes enligt principerna i två meddelanden från kommissionen (65). Att artikel 171 är effektiv framgår av dessa fall, ty innan slutet av 1997 hade fyra av de fem tvisterna kunnat lösas. Kommissionen har beslutat väcka en motsvarande talan i två andra fall. Det ena gäller Greklands tillämpning av avfallsdirektiven, det andra Belgiens genomförande av direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar. Under 1997 har ett femtontal överträdelseförfaranden enligt artikel 171 drivits vidare så långt att formella underrättelser eller motiverade yttranden riktats till medlemsstaterna. Förfarandena gäller såväl underlåtenhet att genomföra direktiv som bristande överensstämmelse eller tillämpning. Dessa ärenden redogör vi mer detaljerat för i avsnittet för respektive sektor.

År 1997 har också kännetecknats av att kommissionens meddelande från oktober 1996, Genomförande av gemenskapens miljölag (66), har följts upp. I detta meddelande föreslogs tre nya handlingsvägar: 1. Fastställande av minimikriterier för miljöinspektion i medlemsstaterna, 2. införande av förfaranden i medlemsstaterna för att ta emot och behandla klagomål från allmänheten om miljölagstiftningens tillämpning, samt 3. undersökning från kommissionens sida - med beaktande av subsidiaritetsprincipen - av en utvidgning av enskildas och organisationers möjlighet att via medlemsstaternas rättsväsende angripa dålig tillämpning av gemenskapens miljölagstiftning. I maj respektive juni 1997 antog Europaparlamentet och rådet resolutioner vari de uttryckte sitt stöd för meddelandets slutsatser och uppmuntrade genomförandet av dessa. Under de första månaderna 1998 kommer meddelandets praktiska genomförande att fastställas närmare. Vidare kommer en årlig rapport att komplettera innehållet i detta avsnitt av årsrapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning genom att belysa andra aspekter på gemenskapens miljölagstiftning, ett förslag som också lades fram i meddelandet.

Vissa nyheter i miljölagstiftningen förtjänar att framhävas redan här. De kommer att behandlas närmare i avsnitten för respektive sektor. Följande direktiv antogs slutgiltigt under 1997:

- direktiv 97/11/EG om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt,

- direktiv 97/35/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen för andra gången av rådets direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön,

- direktiv 97/49/EG om ändring av rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar,

- direktiv 97/62/EG om anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, samt

- direktiv 97/69/EG om anpassning till tekniska framsteg för tjugotredje gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen.

Dessutom ersattes förordningen om genomförande i gemenskapen av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (den s.k. CITES-förordningen) av förordning (EG) nr 338/97, som sedan ändrats genom förordningarna (EG) nr 938/97, 939/97 och 2307/97.

Slutligen kan man notera att direktiv 96/61/EG (67) av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar skall införlivas senast den 30 oktober 1999. Detta direktiv tillhör en ny form av gemenskapsinitiativ på miljöområdet, som bygger på en helhetssyn, på respekt för subsidiaritetsprincipen, på deltagande av alla berörda parter och på synergi mellan industri och miljö. Med tanke på direktivets nyskapande karaktär anser kommissionen att medlemsstaterna måste inleda arbetet med att genomföra direktivet så snart som möjligt. Kommissionen har inrättat en informell expertgrupp, som sammanträdde under 1997 och som skall bistå medlemsstaterna vid genomförandet av direktivet.

12.2 Anmälan av nationella genomförandebestämmelser

Direktiv är rättsakter som anger vilka resultat som skall uppnås, men som ger medlemsstaterna frihet att själva välja medel och form för att uppnå dessa resultat. Det krävs således nationella genomförandebestämmelser för uppfylla skyldigheterna enligt direktiven. Alla direktiv innehåller en tidsfrist (i allmänhet mellan ett och två år) inom vilken medlemsstaterna skall ändra sin interna lagstiftning i enlighet med direktivets bestämmelser. När tidsfristen löper ut måste medlemsstaterna ha anmält sina nationella genomförandebestämmelser till kommissionen.

De överträdelseförfaranden som rör underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser kan förklaras med att medlemsstaterna ganska ofta underlåter att anmäla genomförandebestämmelserna i tid, för en del av direktivets bestämmelser eller för hela direktivet. Dröjsmålen med att anmäla genomförandebestämmelser till kommissionen beror i sin tur utan undantag på dröjsmål med att genomföra direktiven.

Man måste understryka att kommissionen påminner medlemsstaterna om vikten av att genomföra direktiven i tid, en första gång när direktivet antas, en andra gång när tidsfristen för genomförande lider mot sitt slut.

Liksom tidigare år måste kommissionen tyvärr konstatera även i denna upplaga av tillämpningsrapporten att medlemsstaterna har problem med att respektera tidsfristerna för genomföra gemenskapens miljödirektiv. Under 1997 har kommissionen tvingats inleda flera överträdelseförfaranden, dvs. riktat en formell underrättelse, mot alla medlemsstater, med undantag för Nederländerna och Danmark, mot vilka endast ett överträdelseförfarande behövt inledas.

Det finns troligtvis flera orsaker till att medlemsstaterna inte genomför direktiven i tid.

Först och främst kan förseningarna förklaras med medlemsstaternas interna institutionella och administrativa struktur. Så till exempel har Finland fortfarande inte anmält genomförandebestämmelser för vissa direktiv för det självstyrande landskapet Åland. Även om det står medlemsstaterna fritt att välja det sätt på vilket de genomför direktiven så måste tidsfristerna respekteras. Speciella problem som har samband med medlemsstaternas institutionella struktur kan också försena genomförandet. Detta gäller t.ex. för Tysklands anmälan av nationella genomförandebestämmelser för vattendirektiven, som ännu inte ägt rum när det gäller de nya delstaterna. Likaså har det tillvägagångssätt man valt i Italien för att genomföra direktiv (en "gemenskapslag" med allmän räckvidd) hittills inte uppfyllt förväntningarna och överträdelseförfarandena mot detta land för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser är fortfarande talrika.

När det gäller mycket tekniskt komplicerade områden som kemi och bioteknik kan man konstatera att vissa medlemsstater har svårt att hinna med att anpassa direktiv 67/548/EEG om farliga ämnen till den tekniska utvecklingen. Således har EG-domstolen vid flera tillfällen under 1997 funnit Belgien skyldigt till fördragsbrott på denna punkt.

Man kan konstatera att de nya medlemsstaterna har införlivat nästan hela gemenskapens regelverk, även om vissa förseningar kvarstår när det gäller att anmäla fullständiga genomförandebestämmelser.

Slutligen måste man mer än någonsin betona vikten av samordning mellan de företrädare för medlemsstaterna som förhandlar fram direktiven och de organ i medlemsstaterna som har till uppgift att genomföra desamma. De senare kan på så sätt i förväg få en chans att bedöma vilka förändringar som ett direktiv innebär för nationell lagstiftning.

Med tanke på den tid som i allmänhet krävs för att anpassa nationell lagstiftning till direktiven, särskilt om en nationell lagstiftande församling skall delta i processen, kan man erfarenhetsmässigt sluta sig till att hela tidsfristen måste utnyttjas för detta arbete. Endast på så sätt kan man undvika ett överträdelseförfarande. Med tanke på kommissionens systematiska kontroll av att genomförandebestämmelser införs är det uppenbart att överträdelseförfaranden på grund av dröjsmål med att anmäla genomförandebestämmelser endast kan undvikas genom att medlemsstaterna omedelbart efter direktivets antagande inleder ett noggrant juridiskt och administrativt arbete för att fastställa exakt vad som skall genomföras (ibland kan redan gällande lagstiftning vara tillräcklig) och sedan skapar egna rättsliga instrument som garanterar genomförandet.

Tidsfristerna för att genomföra flera direktiv har gått ut under 1997:

- direktiv 97/35/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen för andra gången av rådets direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön,

- direktiv 97/62/EG om anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, samt

- vissa av bestämmelserna i direktiv 93/21/EEG om anpassning till den tekniska utvecklingen för artonde gången och i direktiv 96/54 om anpassning till den tekniska utvecklingen för tjugoandra gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen.

Kommissionen arbetar systematiskt för att se till att medlemsstaterna fullgör sin skyldighet att anmäla nationella genomförandebestämmelser, eftersom detta är en förutsättning för att kommissionen skall kunna kontrollera att bestämmelserna är förenliga med direktiven och att de tillämpas på rätt sätt av medlemsstaterna.

En översikt över tillämpliga direktiv på miljöområdet och läget vad gäller anmälan av nationella genomförandebestämmelser ges i tabellen i avsnitt 13.8.

12.3 Nationella genomförandebestämmelsers överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen

Medlemsstaterna skall inte bara anta bestämmelser för att genomföra direktiven, utan skall också se till att bestämmelserna överensstämmer med gemenskapslagstiftningen. Överträdelseförfaranden på grund av bristande överensstämmelse pågår inom alla miljölagstiftningens områden och mot alla medlemsstater.

Det administrativa skedet av överträdelseförfarandet ger kommissionen och medlemsstaterna möjlighet att diskutera frågor om överensstämmelse mellan nationell rätt och gemenskapsrätten. Skriftväxling och utbyte av synpunkter mellan nationella myndigheter och kommissionen vid "paketmöten", där kommissionen kan ställa frågor till medlemsstaten och denna i sin tur kan ge uttryck för sina åsikter, gör det möjligt att ringa in de frågor som väcker problem. Det är relativt sällan som talan om fördragsbrott måste väckas vid domstolen.

Bristande överensstämmelse beror på flera olika problem. För det första kan kompetensfördelningen mellan olika beslutsinstanser i en och samma medlemsstat (nationellt, regionalt, lokalt) göra det svårt att nå överensstämmelse i rättsordningen inom landet. För det andra kan miljöbestämmelsernas följder för andra verksamheter (jordbruk, transporter, industri, etc.) göra ändring av lagstiftningen komplicerad. För det tredje kan äldre nationell lagstiftning på ett område som omfattas av ett direktiv skapa problem och för överensstämmelse krävs då att denna lagstiftning ändras.

Trots dessa problem borde vissa överträdelseförfaranden om bristande överensstämmelse lätt kunna undvikas om medlemsstaterna tog till vana att låta anmälningarna av genomförandebestämmelserna åtföljas av förklaringar och tabeller för att jämföra nationella bestämmelser med motsvarande gemenskapsbestämmelser. Så gör redan Danmark, Tyskland, Finland och Sverige. Eventuella missförstånd skulle på så sätt kunna begränsas och problemen lättare identifieras. Kontrollen på gemenskapsnivå av överensstämmelse skulle därigenom underlättas och medlemsstaterna skulle dra omedelbar nytta därav genom att antalet överträdelseförfaranden skulle minska.

Man kan också konstatera att valet av vissa lagstiftningstekniker (t.ex. genom användning av flera olika juridiska instrument) försvårar kommissionens kontrolluppgift, och ställer högre krav på samarbetsvilja för att förklara genomförandebestämmelserna hos de medlemsstater som väljer att använda sig av dessa tekniker.

Slutligen några anmärkningar om de tre nya medlemsstaternas genomförande av gemenskapens miljölagstiftning och villkoren för detta genomförande som gäller även efter deras anslutning till gemenskapen. Österrike, Sverige och Finland gick med i EG den 1 januari 1995 och precis som övriga medlemsstater är de bundna av gemenskapens regelverk på miljöområdet (fördraget och sekundärrätten). Enligt bestämmelserna i anslutningsakterna (68) får emellertid Österrike, Sverige och Finland behålla vissa regler som avviker från några av gemenskapens direktiv (69) under en övergångsperiod på fyra år från dagen för ländernas anslutning. Under denna övergångsperiod granskas dessa gemenskapsbestämmelser enligt förfaranden som tillämpas inom gemenskapen. Ungefär var sjätte månad anordnar kommissionen ett sammanträde på hög nivå med företrädare för de tre länderna för att undersöka vilka framsteg som gjorts under granskningsprocessen.

12.4 Tillämpning av direktiven

Kommissionen övervakar också att gemenskapsrätten (direktiv och förordningar) tillämpas korrekt. Denna övervakning gäller, väl att märka, både den praktiska tillämpningen av vissa allmänna förpliktelser som medlemsstaterna måste fullgöra (t.ex. upprättandet av skyddsområden, genomförandet av program) och enskilda fall där en administrativ praxis eller ett administrativt beslut kan konstateras strida mot gemenskapsrätten. Oavsett om det gäller allmänna eller enskilda problem utgör tillämpningskontrollen en viktig del av kommissionens verksamhet.

När kommissionen undersöker enskilda fall måste den analysera rättsliga och praktiska spörsmål av ett slag som är konkreta och ligger mycket nära medborgarna. Dessa undersökningar är inte utan praktiska problem, eftersom de ställer höga krav på exakta kunskaper, samtidigt som kommissionen både är geografiskt avlägsen och saknar vissa redskap för att utföra undersökningar, i synnerhet möjlighet att utföra egna miljögranskningar. Samtidigt måste kontrollerna utföras, ty det enda som räknas för medborgarna är att miljölagstiftningen tillämpas på ett riktigt sätt i de situationer som berör dem. Annars finns risken att gemenskapens lagstiftning endast genomförs till namnet, utan förändring i praktiken.

Klagomål och framställningar till Europaparlamentet spelar en utomordentligt viktig roll för kommissionens kännedom om hur direktiv och förordningar tillämpas. Kommissionen saknar, som tidigare påpekats, möjlighet att själv utföra miljögranskningar, och dess enda officiella informationskälla är periodiska rapporter om direktivens tillämpning utarbetade på grundval av upplysningar från medlemsstaterna samt medlemsstaternas svar på kommissionens begäran om upplysningar. I detta sammanhang kan nämnas vissa väldokumenterade klagomål, ofta från icke-statliga organisationer, som är mycket värdefulla när det gäller att bedöma gemenskapsbestämmelsernas konkreta tillämpning.

Klagomålen gäller utan undantag tillämpningsproblem, inte bristande överensstämmelse eller för sent genomförande. Klagomålens antal har åter stigit, efter en tvåårsperiod med sjunkande siffror. De flesta klagomålen gäller Spanien, Tyskland och Frankrike, medan lägst antal klagomål riktas mot Luxemburg, Finland och Sverige. Dessa fakta måste naturligtvis tas med en nypa salt och analyseras utifrån t.ex. skillnad i befolkningsmängd. De exakta siffrorna finns i bilagorna. En grov uppdelning ger vid handen att de klagomål som registrerades 1997 främst gällde naturskydd (vartannat ärende), miljökonsekvensutredningar (vart fjärde ärende), avfallsproblem (vart tionde ärende), luftföroreningar (vart tionde ärende) och vattenföroreningar (vart tionde ärende). Man bör dock hålla i minnet att en del klagomål gäller flera problem.

Oftast avslöjar klagomålen och framställningarna enskilda, mycket konkreta problem som direkt drabbar klaganden. Detta gäller för de flesta klagomålen om bedömningar av inverkan på miljön (direktiv 85/337/EEG) eller om försämring av skyddsområden eller om upprättande av speciella skyddsområden enligt direktiv 79/409/EEG (bevarande av vilda fåglar). Dessa problem är ibland generella för en eller flera medlemsstater.

Kommissionen begär först upplysningar från medlemsstaten om de sakförhållanden som klaganden gör gällande och fäster berörda myndigheters uppmärksamhet på de bestämmelser som kan ha överträtts. Detta gör det möjligt att fastställa om klagomålet är välgrundat och seriöst och kan vidare leda till att myndigheterna rättar till förhållandet. Om tillgängliga uppgifter bekräftar misstankarna om en kränkning av gemenskapsrätten, låter kommissionen antingen driva ärendet vidare på grundval av dessa uppgifter eller försöker den identifiera ett problem av allmän natur bakom flera enskilda överträdelser och driver utifrån detta ärendet vidare.

En stor del av klagomålen beror på ofullständigt eller felaktigt genomförande av direktiven. Det är därför kommissionen koncentrerar sina ansträngningar på problem med överensstämmelse, utan att för den skull lämna frågor om bristande tillämpning av principiell eller övergripande karaktär eller fall av myndighetspraxis som strider mot direktiven därhän. Fortbildning och information om gemenskapsrätten till tjänstemän i medlemsstaterna skulle i många fall kunna förbättra tillämpningen av denna.

De överträdelser som upptäcks genom klagomål och framställningar visar också på en del brister i den tekniska infrastrukturen. I sådana fall anstränger sig kommissionen för att råda bot på dessa brister genom projekt finansierade via strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Detta arbete sker parallellt med den traditionella verksamheten med att kontrollera tillämpningen av miljölagstiftningen.

12.5 Rätt att ta del av information

Direktiv 90/313/EEG om rätt att ta del av miljöinformation är en lagstiftning av allmän räckvidd och särskilt viktig i så måtto att spridning av information till medborgarna gör det möjligt att bedöma alla miljöproblem, att låta medborgarna delta och att utöva demokratisk kontroll. Kommissionen anser att medborgarna tack vare denna lagstiftning kan bidra aktivt till att skydda miljön.

Alla medlemsstater har anmält genomförandebestämmelser för detta direktiv, men nationell lagstiftning är i flera fall ännu inte i överensstämmelse med direktivet. Kommissionen fortsätter därför överträdelseförfarandena och situationen är ännu inte tillfredsställande.

Kommissionen väckte 1997 talan vid domstolen mot Tyskland (mål C-217/97) och riktade motiverade yttranden till Spanien, Nederländerna och Portugal. Samtidigt fortsätter överträdelseförfaranden mot flera andra medlemsstater. Italien har till sist anmält genomförandebestämmelser för direktivet, men vissa problem med bristande överensstämmelse kvarstår.

Kommissionen vet att det är svårt att ändra nationell lagstiftning inom ett område som kan kräva djupgående förändringar av myndighetspraxis, men den måste likväl konstatera att flera fall av bristande tillämpning upptäckts genom klagomål. De klagomål som anförts hos kommissionen gäller i allmänhet fall av bristande överensstämmelse i genomförandebestämmelserna. Klagomålen handlar ofta om att myndigheter vägrar lämna ut information, att svarstiden är för lång, att myndigheter tolkar undantagen från informationsskyldighet för extensivt, eller att man kräver oskäligt höga avgifter för att lämna ut information.

Enligt artikel 8 i direktiv 90/313/EEG skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av direktivet. Alla medlemsstater har gjort detta, med undantag för Portugal och följaktligen har ett överträdelseförfarande inletts mot detta land. På grundval av medlemsstaternas uppgifter kommer kommissionen, troligen i slutet av år 1998, att lägga fram en rapport för Europaparlamentet med eventuella förslag till ändringar av direktivet.

Kommissionen uppmanar klagandena att använda sig av de möjligheter som direktivet och nationella genomförandebestämmelser ger. Enligt artikel 4 i direktivet skall den som anser att hans begäran om uppgifter har avslagits eller lämnats utan avseende utan rimlig orsak, kunna begära att få saken prövad hos domstol eller i administrativ ordning. När klagomål framförs till kommissionen parallellt med att saken prövas i domstol eller i administrativ ordning, begär kommissionen information om utvecklingen av klagandens ärende i medlemsstaten.

Slutligen skall nämnas att domstolen kommer att tolka vissa bestämmelser i direktivet. Begäran om förhandsavgöranden har nämligen inkommit från tyska domstolar. Mål C-321/96 pågår fortfarande och domstolen kommer att tolka bl.a. begreppen "uppgifter om miljön" (artikel 2 a) och "förundersökning" (artikel 3.2 tredje strecksatsen) samt ställningstagandet hos en naturvårdsmyndighet i ett ärende om godkännande av en plan för ett vägbygge. Förhandsavgörandet C-296/97 gäller också tolkningen av begreppet "förundersökning" i fråga om tillgången till ett expertutlåtande i samband med ett administrativt förfarande för att stänga en gruva.

12.6 Bedömning av inverkan på miljön (miljökonsekvensutredningar)

Direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt är och förblir det främsta rättsliga instrumentet på miljöområdet. Direktivet innebär att miljöhänsyn måste tas när beslut fattas i ett stort antal fall med allmän räckvidd.

Man bör nämna att vissa av de överträdelseförfaranden som kommissionen inlett gäller felaktigt genomförande av direktiv i så måtto att medlemsstaterna dröjer med att ändra sin lagstiftning på lämpligt sätt. Trots att domstolen den 2 maj 1996 fann Belgien skyldigt till fördragsbrott på grund av felaktigt och ofullständigt genomförande av direktiv 85/337/EEG (mål C-133/94), har landet ännu inte fullt ut rättat sig efter domen. Domstolen bekräftade kommissionens hållning och konstaterade att artikel 4 innebär att medlemsstaterna skall göra en bedömning av ett projekts inverkan på miljön när projektets karaktär så kräver. Artikeln kan inte tolkas så att regionen Flandern har rätt att i sina genomförandebestämmelser fullständigt och definitivt undanta en eller flera av de grupper av projekt som avses i bilaga II från möjligheten att göra en bedömning. Domstolen kritiserade också Belgien för att det saknades föreskrifter för regionen Flandern och huvudstadsregionen Bryssel om samråd med grannländer. Denna senare fråga har rättats till, men den första frågan har fortfarande inte åtgärdats och kommissionen fortsätter förfarandet med stöd av artikel 171.

Tre fall av bristande överensstämmelse är redan anhängiggjorda vid domstolen: mot Tyskland (mål C-301/95), Irland (mål C-392/96) och Portugal (mål C-150/97). Överträdelseförfaranden pågår också mot andra medlemsstater, t.ex. Italien, Spanien och Grekland.

Flera medlemsstater har meddelat att de tänker fortsätta att ändra sina nationella genomförandebestämmelser för att ta hänsyn till direktiv 97/11/EG (70) om ändring av direktiv 85/337/EEG. Tidsfristen för att införliva direktiv 97/11/EG går ut den 14 mars 1999 och att genomföra direktiv tidigare är alltid tillåtet. Kommissionen kan emellertid inte acceptera att ett rättsligt vakuum uppstår i väntan på att det nya direktivet genomförs.

Direktiv 97/11/EG innebär fyra viktiga ändringar i ursprungsdirektivet 85/337/EEG. För det första har bilaga I utökats betydligt och de projektkategorier där en miljökonsekvensutredning är obligatorisk är nu 21 istället för nio. För det andra har artikel 4 ändrats och ett förfarande införts som skall beakta de relevanta urvalskriterierna i bilaga III. Detta gäller såväl vid granskning från fall till fall som vid fastställande av de gränsvärden eller kriterier som avgör när en utredning är obligatorisk. Denna ändring, som innebär att man utifrån objektiva kriterier bestämmer när medlemsstaterna skall göra en utredning eller inte, är i linje med en nyligen avkunnad dom från EG-domstolen (71). För det tredje har artikel 5 ändrats och där föreskrivs nu att den ansvariga myndigheten skall yttra sig om de uppgifter som exploatören skall lämna inom ramen för utredningen, om exploatören begär det före inlämnandet av en tillståndsansökan. De uppgifter som krävs framgår av bilaga IV till direktivet. För det fjärde har artikel 7 ersatts med en ny artikel som inlemmar de viktigaste bestämmelserna i den s.k. Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (72), som trädde i kraft i september 1997.

Europaparlamentet granskar för närvarande kommissionens förslag till direktiv om bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön, antaget i december 1996. Avsikten med förslaget är att spörsmål om miljökonsekvenser skall beaktas inte bara vid enskilda projekt, utan på ett övergripande plan när strategiska beslut fattas om infrastruktur och fysisk planering.

Talrika klagomål till kommissionen och framställningar till Europaparlamentet tyder på att medlemsstaternas myndigheter brister i tillämpningen av direktiv 85/337/EEG.

Direktivet har bidragit till att göra miljökonsekvensutredningar till något allmänt förekommande i alla medlemsstater, men klagomålen rör främst utredningarnas kvalitet (särskilt att projektens indirekta konsekvenser inte utreds) och att utredningarnas rekommendationer (särskilt allmänhetens åsikter) inte beaktas vid beslutsfattandet. Detta omfattar fall där arbetena inleds innan miljökonsekvensutredningen är färdig, vilket är ett av de vanligaste anledningarna till klagomål. Det är också ganska vanligt att medlemsstaterna i fall som omfattas av bilaga II i direktivet inte motiverar ordentligt varför de inte gör någon utredning.

Kommissionen stöter på betydande problem vid granskning av klagomål mot utredningens kvalitet eller mot att utredningens slutsatser inte beaktas ordentligt. Även om direktivet ger föreskrifter om utredningens innehåll (i artikel 3 talas om direkta och indirekta effekter av ett projekt för människor, fauna och flora, mark, vatten, luft, klimat och landskap, materiella tillgångar och kulturarv), så är det inte alltid lätt att ifrågasätta riktigheten i myndigheternas beslut. Som domstolen slog fast i sin dom av den 11 augusti 1995 (mål C-431/95, kommissionen mot Tyskland) om byggandet av värmekraftverket i Grosskrotzenburg måste kommissionen inom ramen för förfarandet enligt artikel 169 precisera på vilka konkreta punkter direktivets bestämmelser inte har följts och bevisa detta. Denna typ av bevis är emellertid inte lätta att samla in, särskilt om klagandena själva inte förser kommissionen med dem.

Eftersom de fall av bristande tillämpning som anmäls till kommissionen dessutom oftast gäller faktiska förhållanden (om de existerar och hur de skall kvalificeras), är det i alla avseenden effektivare om eventuella överträdelser kontrolleras på lägre nivå, t.ex. av nationella domstolar. Klagandena bör därför överväga att i första hand använda sig av inhemska rättsmedel för att uppnå en korrekt tillämpning av direktivet. Det är uppenbart att medborgarna kan vända sig till förvaltningsmyndigheter och domstolar i medlemsstaterna och göra gällande skyldigheten att respektera gemenskapsrätten. På kort sikt kan man dock inte förvänta sig att kommissionens ärendemängd skall minska eftersom klagandena i många fall inte kan vända sig till domstol då de saknar talerätt. Enligt kommissionens mening visar detta på behovet av att skapa former i medlemsstaterna för att motta och undersöka klagomål och att utvidga talerätten för medborgare och organisationer när det gäller tillämpning av gemenskapens miljölagstiftning.

Man kan notera att en begäran om ett förhandsavgörande till domstolen från nederländska Raad van State (mål C-81/96) ännu inte är färdigbehandlad. Det är fråga om ett projekt som omfattas av bilaga I (miljökonsekvensutredning obligatorisk under alla omständigheter) där tillstånd givits innan direktivet trädde i kraft, men där detta tillstånd inte utnyttjats omedelbart och där ingen miljökonsekvensutredning gjorts. Domstolen har att ta ställning till om genomförandet av detta projekt är förenligt med direktivet.

Slutligen skall nämnas att kommissionen 1997 höll två informella möten med experter från medlemsstaternas myndigheter för att bistå dem vid genomförandet av direktiv 97/11/EEG. Man tog bl.a. upp hur artikel 4 jämförd med bilagorna II och III skall genomföras.

12.7 Nödvändiga åtgärder

De svårigheter som påpekats i tidigare rapporter är tyvärr fortfarande de samma: nationella genomförandebestämmelser som anmäls för sent, nationella bestämmelser som inte överensstämmer med direktiven, nationella bestämmelser som tillämpas på ett sätt som strider mot direktivet, tillämpas på olika sätt i olika fall eller tillämpas slappt. Dessa förhållanden strider mot medborgarnas önskemål, vilket framgår av det stora antalet klagomål och framställningar.

Kommissionens första åtgärd för att råda bot på dessa missförhållanden har varit att förändra sina interna föreskrifter om överträdelseförfarandet för att öka snabbheten och effektiviteten. Vidare kommer kommissionen att fortsätta på den väg som beträtts genom meddelandet om genomförande av gemenskapens miljölag (se ovan). Slutligen kommer kommissionen att fortsätta att stå medlemsstaterna till tjänst vid genomförandet och tillämpningen av gemenskapens miljölagstiftning.

Mer allmänt har kommissionen höga förväntningar på ett antal instrument som den bidragit aktivt till att skapa eller där gemenskapen tagit initiativ: miljöavtal, civilrättsligt miljöansvar i medlemsstaterna, utvidgning av verksamhetsområdet för det informella nätverket IMPEL (Implementation and Enforcement of EU Environmental Law, genomförande och tillämpning av EU:s miljölagstiftning), miljöfrågornas integration i alla gemenskapens politikområden.

13. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

13.1 Luft

Detta område kännetecknas av en märkbar minskning av antalet överträdelseförfaranden. Förklaringen till detta är framför allt att nationella genomförandebestämmelser anmälts för många direktiv. Man måste dock beklaga att dessa anmälningar skett för sent och ofta efter det att kommissionen inlett överträdelseförfaranden. Vissa problem återstår dock på området, såväl vad gäller tillämpning av direktiv från 80-talet som nu håller på att omarbetas, som vad gäller ozon och avfallsförbränning.

Under 1997 löstes till stor del problemen med för sent anmälda genomförandebestämmelser för direktiven 93/12/EEG om svavelhalten i vissa flytande bränslen, 94/63/EG om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) och 94/66/EG om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar. Kommissionen har följaktligen kunnat avskriva överträdelseförfarandena mot Irland, Grekland, Portugal, Belgien, Italien, Luxemburg, Sverige och Finland. Vissa förseningar kvarstår dock i Tyskland.

De ansträngningar som Österrike och Finland gjort för att införliva gemenskapens regelverk på miljöområdet har inneburit att överträdelseförfarandena angående direktiven 80/779/EEG om gränsvärden och vägledande värden för luftkvalitet med avseende på svaveldioxid och svävande partiklar, 82/884/EEG om gränsvärde för bly i luften och 85/203/EEG om luftkvalitetsnormer för kvävedioxid alla har kunnat avskrivas.

Sedan nationell lagstiftning bragts i överensstämmelse med direktiven har kommissionen kunnat avskriva överträdelseförfarandet mot Förenade kungariket angående direktiv 85/203/EEG (kvävedioxid) respektive mot Portugal angående direktiv 88/609/EEG (begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar). Överträdelseförfarandet mot Portugal angående direktiv 84/360/EEG (bekämpning av luftförorening från industrianläggningar) har emellertid inte kunnat avskrivas, eftersom tillståndssystemet inte omfattar alla anläggningar som avses i direktivet.

När det gäller tillämpningen av de tre sistnämnda direktiven fortsätter kommissionen att begära upplysningar från medlemsstaterna om uppmätta värden varje gång ett klagomål riktas till den. Om medlemsstaterna kan visa att direktivets gränsvärden inte överskrids, avskrivs ärendena. Detta gällde t.ex. tillämpningen av direktiv 80/779/EEG (svaveldioxid och svävande partiklar) med avseende på Bootle Docks i Merseyside (Förenade kungariket) samt Lissabon och Barreiro (Portugal).

Problemen med underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för direktiv 92/72/EEG om luftförorening genom ozon har nu nått sin lösning. Efter att Grekland och Italien anmält sina genomförandebestämmelser har kommissionen kunnat dra tillbaka sin talan vid domstolen i två fall (mål C-331/96 respektive C-286/96). Portugal och Sverige har också, om än något försenat, anmält genomförandebestämmelser för direktivet. Införlivandet och genomförandet av direktivet är viktigt ut två aspekter dels eftersom avsikten med direktivet i första hand är att sprida kännedom om fenomenet och information till allmänheten om perioder med förhöjd ozonhalt och behovet av att skydda sig, dels därför att det är den första rättsakt som gemenskapen antagit på detta område, före andra eventuella rättsakter för att bekämpa själva fenomenet.

Dessutom har tillämpningen av detta direktiv lett till klagomål i flera medlemsstater, särskilt bristande tillämpning i flera europeiska städer av artikel 5 i direktivet. Om ozonhalten överstiger gränsvärdena i direktivets bilaga I om information eller varning till allmänheten (180 ìg/m³ resp. 360 ìg/m³), skall myndigheterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att informera allmänheten (genom radio, TV, tidningar) om att värdena överskridits, vilka delar av befolkningen som drabbas samt de försiktighetsmått som bör vidtas. Ett överträdelseförfarande har inletts mot Frankrike, främst därför att denna stat inte har angivit exakt var mätstationerna är lokaliserade och för att man inte meddelar kommissionen mätresultaten. Andra medlemsstater meddelar inte i tid eller ofullständigt de uppgifter som krävs.

Direktiv 94/67/EG om förbränning av farligt avfall skulle ha varit genomfört den 31 december 1996. Elva medlemsstater har ännu inte anmält genomförandebestämmelser för direktivet och kommissionen driver överträdelseförfaranden för att få dessa överträdelser av gemenskapsrätten att upphöra.

När det gäller de två direktiven 89/369/EEG om förhindrande av luftförorening från nya kommunala avfallsförbränningsanläggningar och 89/429/EEG om minskning av luftförorening från befintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar återstår fortfarande vissa problem. Efter att ha fattat beslut om att väcka talan vid domstolen, avskrev kommissionen överträdelseförfarandet mot Portugal för bristande överensstämmelse mellan genomförandebestämmelserna och direktiv 89/429/EEG. Mot Italien fortsätter dock kommissionen sitt överträdelseförfarande enligt artikel 171, efter att domstolen i dom av den 26 juni 1996 (mål C-237/95) funnit att landet brutit mot fördraget genom att inte anmäla genomförandebestämmelser för de båda direktiven. Administrativa förfaranden har även inletts mot Belgien därför att genomförandebestämmelserna inte överensstämmer med direktiven.

Vidare kan nämnas att kommissionen tillsammans med Gemensamma forskningscentret i Ispra och Atens stadsstyrelse har inlett ett projekt för att övervaka luftkvaliteten i Aten för att på så sätt kunna förbättra den. Resultat från mätningarna väntas under 1998.

En begäran om förhandsavgörande har riktats till domstolen av en italiensk domstol (mål C-284/95). Det gäller tolkningen och giltigheten av rådets förordning (EG) nr 3093/94 om ämnen som bryter ned ozonskiktet. Frågan rör tillverknings- och användningsbegränsningar för de miljöfarliga gaserna haloner och halogenerade klorfluorkarboner.

Slutligen skall erinras om att direktiv 96/62/EG (73) om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten skall vara genomfört senast den 21 maj 1998. Detta direktiv utgör grunden för en rad rättsakter från gemenskapen för att fastställa nya gränsvärden för luftförorenande ämnen - med början i de ämnen som redan omfattas av gällande direktiv - liksom för att bestämma tröskelvärden för när allmänheten skall informeras och varnas, för att harmonisera metoderna för att bestämma luftkvaliteten och för att möjliggöra en bättre övervakning av luftkvaliteten, allt i en strävan att skydda hälsa och ekosystem.

13.2 Kemi och bioteknik

Gemenskapslagstiftningen på området kemi och bioteknik omfattar flera grupper av direktiv som handlar om produkter och verksamheter med vissa gemensamma egenskaper: de är tekniskt komplicerade, de utvecklas snabbt i takt med ökade kunskaper, de används både inom vetenskap och industri och de innebär särskilda risker för miljön. Försiktighetsprincipen är särdeles viktig på detta område.

Det kan nämnas att av de undantag som beviljats de tre nya medlemsstaterna under en övergångsperiod gäller de flesta just direktiv på detta område, där dessa stater får tillämpa strängare normer.

Direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen ändras ofta, vilket är nödvändigt för att anpassa det till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Fastän direktiv 92/32/EEG av den 30 april 1992 om ändring för sjunde gången i rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen skulle ha varit genomfört den senast den 31 oktober 1993, föreskrivs nu genom direktiv 96/56/EG (74) att EEG-märkningen skall ersättas med EG-märkningen senast den 1 juni 1998. Bilagorna till direktiv 67/548/EEG, vilka innehåller ämnesförteckningar, måste ändras ännu oftare och detta sker genom direktiv från kommissionen. Direktiv 93/21/EEG (75) om anpassning till den tekniska utvecklingen för artonde gången av rådets direktiv 67/548/EEG och direktiv 96/54/EG (76) om anpassning till tekniska framsteg för tjugoandra gången av rådets direktiv 67/548/EEG skulle delvis ha varit genomförda under 1997, en andra del av direktiv 96/54/EG skall vara genomförd den 1 juni 1998, medan direktiv 97/69/EG (77) (anpassning för tjugotredje gången) skall vara genomfört senast den 16 december 1998.

Med tanke på denna snabba förändring av gemenskapens rättsakter, måste man beklaga att genomförandet alltför ofta är försenat. Kommissionen inleder regelmässigt förfaranden i detta avseende och tvekar inte att väcka talan vid domstolen så snart det är nödvändigt. Trots att arbete för att genomföra lagstiftningen nyss utförts, har Belgien svårt att hinna med att genomföra anpassningarna till den tekniska utvecklingen av direktiv 67/548/EEG om farliga ämnen. Domstolen fann således den 29 maj 1997 (förenade målen C-313/96, C-356/96 och C-358/96) Belgien skyldigt till fördragsbrott. Landet hade brutit mot sin förpliktelse att i tid genomföra direktiven 93/21/EEG, 91/410/EEG och 93/90/EEG, vilka alla innehåller ändringar av direktiv 67/548/EEG. Dessutom fortsätter kommissionen i enlighet med artikel 171 i EG-fördraget sitt överträdelseförfarande eftersom Belgien inte efterkommit domstolens dom av den 12 december 1996 (78), där landet förklarades ha brutit mot fördraget genom att inte i tid genomföra fyra andra direktiv på området. Slutligen fann domstolen i dom av den 11 december 1997 att Belgien inte i tid genomfört direktiven 93/72/EEG och 93/101/EEG (mål C-190/97).

Däremot har Italien och Portugal uppfyllt sina förpliktelser och kommissionen har under 1997 kunnat avskriva flera överträdelseförfaranden mot dessa två stater. Särskilt kan nämnas Italien som rättat sig efter domstolens dom av den 14 mars 1996 i mål C-238/95 angående underlåtenhet att genomföra direktiv 93/67/EEG. Kommissionen har också avskrivit överträdelseförfarandena mot Frankrike, Grekland, Danmark, Spanien, Förenade kungariket, Österrike och Finland om genomförandet av direktiv 94/69/EG. Förfarandena mot Belgien, Portugal och Irland om samma direktiv måste dock fortsätta.

När det gäller det s.k. Seveso-direktivet, direktiv 82/501/EEG om risker för storolyckor i vissa industriella verksamheter, har kommissionen väckt talan vid domstolen mot Tyskland (mål C-192/97) därför att lagstiftningen inte överensstämmer med direktivet genom att vara alltför restriktiv när det gäller anläggningar och ämnen. Vidare har kommissionen väckt talan vid domstolen mot Italien (mål C-336/97) på grund av bristande tillämpning av direktivets bestämmelser om åtgärdsplaner vid olyckor, inspektioner och kontrollåtgärder. Kommissionen riktade också ett motiverat yttrande till Spanien för bristande tillämpning av direktiv 82/501/EEG, särskilt därför att landet i ett enskilt fall inte på ett tillfredsställande sätt tillämpat artikel 8 i direktivet (information om säkerhetsåtgärder och om korrekt handlande vid olyckor).

Det skall anmärkas att direktiv 96/82/EG (79), som skall vara genomfört senast den 3 februari 1999, kommer att ersätta direktiv 82/501/EEG från och med den 3 februari 2001. Detta nya direktiv har som främsta syfte att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta fler anläggningar som kan orsaka allvarliga olyckshändelser samt att skapa ett system för informationsutbyte mellan medlemsstaterna.

Överträdelseförfarandena mot Portugal och Förenade kungariket för bristande överensstämmelse med direktiv 87/217/EEG om att hindra och minska asbestförorening i miljön har kunnat avskrivas, men förfarandet mot Irland fortsätter. Granskningen av den belgiska lagstiftningens överensstämmelse med direktivet fortsätter.

När det gäller direktiv 86/609/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål har kommissionen under 1997 väckt talan vid domstolen mot Belgien (mål C-268/97) och Portugal (mål C-299/97) eftersom genomförandebestämmelserna inte är i överensstämmelse med direktivets krav. I det första fallet gäller detta för utbildning av laboratoriepersonal och ömsesidigt erkännande av experimentresultat från andra medlemsstater. I det senare fallet gäller det utförandet av inspektioner i de anläggningar där djuren används.

Överträdelseförfaranden pågår mot andra medlemsstater, särskilt Luxemburg och Irland, på grund av felaktiga genomförandebestämmelser eller bristande tillämpning. Sverige har för övrigt inte anmält genomförandebestämmelser för flera av direktivets bestämmelser.

Kommissionen mottar fortfarande klagomål om tillämpningen av direktivet, t.ex. om användning av herrelösa hundar till djurförsök, om skötsel av försöksdjur och om de förhållanden under vilka försöksdjuren inhyses. När kommissionen behandlar dessa klagomål - ämnet väcker ju en hel del känslor hos allmänheten - upprätthålls ständig kontakt med nationella myndigheter för att se till att alla bestämmelser i direktivet följs.

När det gäller genetiskt modifierade organismer, så omfattas deras användning av två direktiv, nämligen direktiv 90/219/EEG om innesluten användning och direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning i miljön. Dessa direktiv ändrades 1994 för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen, det första genom direktiv 94/51/EG, det andra genom direktiv 94/15/EG. Bilaga III till direktiv 90/220/EEG har nyligen ändrats genom direktiv 97/35/EG (80).

Förslag till mycket grundläggande ändringar av de två ursprungliga direktiven har lagts fram. Kommissionen antog 1996 ett förslag till ändring av direktiv 90/219/EEG och rådet antog en gemensam ståndpunkt om detta förslag i december 1997. Ändringsförslaget gäller främst anpassning av de administrativa förfarandena till de konkreta risker som är förbundna med verksamheter som omfattar genetiskt modifierade organismer. Verksamhet av detta slag indelas numera i fyra (tidigare två) riskgrupper. För varje riskgrupp fastställs en miniminorm för inneslutning och kontrollåtgärder och direktivet kan lättare anpassas till den tekniska utvecklingen. I slutet av 1997 antog kommissionen vidare ett förslag till ändring av direktiv 90/220/EEG som har lagts fram för gemenskapslagstiftaren. Förslaget innebär att förfarandet för att godkänna saluförande av genetiskt manipulerade organismer blir mer öppet för insyn och innebär vidare att märkningen av produkter där denna typ av organismer använts systematiseras, att gemensamma principer för riskbedömningen fastställs och att de administrativa förfarandena anpassas till riskerna, även indirekta sådana.

Luxemburg har efterkommit domstolens dom av den 17 oktober 1996 i mål C-312/95 och har anmält genomförandebestämmelser för direktiven 90/219/EEG och 90/220/EEG om genetiskt modifierade organismer. Landet har emellertid inte anmält genomförandebestämmelser för två andra direktiv, 94/15/EG och 94/51/EG, varför kommissionen har väckt talan vid domstolen om dessa förseningar (mål C-339/97).

I en dom av den 29 maj 1997 (mål C-357/96) fann domstolen Belgien skyldigt till fördragsbrott därför att genomförandebestämmelser inte anmälts för direktiv 94/15/EG. Eftersom landet inte rättat sig efter domstolens dom, fortsätter kommissionen förfarandet i enlighet med artikel 171 i EG-fördraget. Kommissionen har även väckt talan vid domstolen angående Belgiens genomförande av andra direktiv (mål C-343/97). Belgien har varken anmält genomförandebestämmelser för direktiv 94/51/EG eller, som det synes, helt genomfört direktiv 90/220/EEG.

Kommissionen har också väckt talan vid domstolen mot Portugal på grund av att landet inte anmält genomförandebestämmelser för direktiv 94/51/EG (mål C-285/97). Kommissionen har beslutat att väcka talan mot Tyskland därför att landets genomförandebestämmelser inte överensstämmer med artikel 14 (beredskapsplaner), artikel 15 (användares plikt att underrätta myndigheterna om olyckor) och artikel 16 (samråd med kommissionen och övriga medlemsstater om beredskapsplaner och vid olyckor) i direktiv 90/219/EEG.

Andra överträdelseförfaranden pågår om bristande överensstämmelse mellan direktiv och genomförandebestämmelser, t.ex. mot Portugal. Å andra sidan har kommissionen kunnat avskriva somliga förfaranden om underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för direktiv 94/51/EG (Frankrike, Irland, Spanien) och direktiv 94/15/EG (Förenade kungariket, Tyskland, Spanien).

13.3 Vatten

Kommissionen fortsätter att övervaka genomförandet av tillämpliga direktiv. Att hålla kontroll över vattenkvaliteten är en viktig del av kommissionens verksamhet, eftersom ungefär en fjärdedel av överträdelseförfarandena på miljöområdet och många klagomål och framställningar till Europaparlamentet gäller just vatten. Att det förhåller sig så beror på att gemenskapsrättens bestämmelser, både kvantitativt och kvalitativt, är mycket betydande, men också på att allmänheten blir mer och mer medveten om hur viktigt det är med god vattenkvalitet.

Flera överträdelseförfaranden pågår rörande direktiv 75/440/EEG om den kvalitet som krävs på det ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna (81). De gäller främst de systematiska åtgärdsplanerna med tidtabell (artikel 4.2 i direktivet), viktiga redskap för att skydda vattenkvaliteten mot nitrater, bekämpningsmedel, etc. och vidare villkoren för att tillämpa undantagen i artikel 4.3. Kommissionen har kunnat avskriva ett förfarande enligt artikel 171 som inleddes mot Belgien efter att landet inte rättat sig efter domstolens dom av den 11 juni 1991 (mål C-290/89). Nu har emellertid en författning utfärdats i Valloniet om provtagnings- och analysfrekvenser samt systematiska åtgärdsplaner för hela Belgien utarbetats.

Däremot blev kommissionen tvungen att väcka talan vid domstolen med stöd av artikel 171 på grund av att Tyskland vägrat rätta sig efter domstolens dom av den 17 oktober 1991 (mål C-58/89). Domstolen fann i denna dom landet skyldigt till fördragsbrott därför att det saknades systematiska åtgärdsplaner för hela landet. Vidare har kommissionen väckt talan i domstolen mot Portugal i två ärenden. Det ena gäller systematiska åtgärdsplaner (mål C-214/97), det andra provtagnings- och analysfrekvenser (mål C-229/97). Kommissionen har också riktat ett motiverat yttrande till Frankrike därför att man i Bretagne använder nitratförorenat vatten för att tillverka dricksvatten, utan att någon plan för vattenanvändning upprättats som på sikt skulle göra det möjligt att återställa vattnets kvalitet. Överträdelseförfaranden pågår mot Förenade kungariket och Italien om genomförandet och tillämpningen av direktivet.

När det gäller direktiv 76/160/EEG om kvaliteten på badvatten tycks mätfrekvenserna vid badplatser öka och vattenkvaliteten höjas. Trots dessa framsteg pågår överträdelseförfaranden mot ungefär hälften av medlemsstaterna, eftersom direktivets krav långtifrån är uppfyllda. Förfarandet mot Förenade kungariket i fråga om Blackpool (82) har inte avskrivits i väntan på att domstolens dom genomförs fullt ut. Dom i mål C-92/96 mot Spanien har ännu inte avkunnats. Kommissionen har väckt talan mot Tyskland (mål C-198/97). I oktober 1997 beslutade kommissionen att väcka talan vid domstolen på grund av bristande överensstämmelse med direktivets krav och bristande kontroll vid ett antal badplatser i Belgien. Överträdelseförfaranden pågick mot de tre nya medlemsstaterna för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser. Förfarandet mot Sverige har kunnat avskrivas, men förfarandena mot Österrike och Finland (landskapet Åland) fortsätter.

Genomförandet av direktiv 76/464/EEG om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö och av direktiven med särskilda bestämmelser för vissa ämnen har lett till överträdelseförfaranden mot de flesta av medlemsstaterna. Kommissionen väckte redan 1996 talan vid domstolen mot Luxemburg, Spanien och Italien (mål C-206/96, C-214/96 och C-285/96) för dessa länders underlåtenhet att anmäla program för att minska vattenföroreningar av de farliga ämnen som anges i förteckning II i direktivets bilaga eller för de brister som vidlåder de anmälda programmen. Dessa mål pågår fortfarande. Kommissionen väckte 1997 talan mot Tyskland, Belgien och Portugal (mål C-184/97, C-207/97 och C-213/97) i liknande fall och driver flera andra överträdelseförfaranden mot andra medlemsstater. Kommissionen har väckt talan vid domstolen mot Portugal för bristande genomförande av direktiv 84/156/EEG om kvicksilverutsläpp (mål C-208/97).

Kommissionen kan konstatera att programmen för att minska föroreningarna ofta är otillräckliga och detta ligger bakom många fall av bristande tillämpning av direktivet (vattendrag förorenas av utsläpp från jordbruk eller industri). Endast om man tar ett helhetsgrepp på problemet kan enskilda svårigheter övervinnas. I flera medlemsstater återstår problem att lösa därför att det saknas system för förhandstillstånd för utsläpp. Ett exempel är målen vid domstolen mot Grekland om Vegoritissjön (mål C-232/95) och Pagasitikosbukten (mål C-233/95).

I domstolens dom av den 7 november 1996 i mål C-262/95 fastslogs att Tyskland brutit mot fördraget genom att endast med hjälp av förvaltningscirkulär införliva direktiv 82/176/EEG (kvicksilverutsläpp), direktiv 83/513/EEG (kadmiumutsläpp), direktiv 84/156/EEG (kvicksilverutsläpp), direktiv 84/491/EEG (utsläpp av hexaklorcyklohexan) samt direktiv 86/280/EEG (vissa andra farliga ämnen). Tyskland har nu utfärdat en bindande författning, vilket krävs för ett formellt riktigt genomförande av direktiven och överträdelseförfarandet har följaktligen kunnat avskrivas.

Vidare skall nämnas att begäran om förhandsavgöranden från nederländska Raad van State har inkommit till domstolen i två fall (mål C-231/97 och C-232/97) om tolkning av direktivet 76/464/EEG, särskilt hur begreppet "utsläpp" skall förstås i förhållande till förorenad ånga som direkt eller indirekt koncentreras till ytvattnet och till avlutning av trä med hjälp av kreosot (en biprodukt till tjära som används som antiseptikum) i ytvatten. Den andra frågan gäller även begreppet "förorening från betydande källor" i direktiv 86/280/EEG om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen som ingår i förteckning I i bilagan till direktiv 76/464/EEG.

Flera överträdelseförfaranden mot Belgien, Frankrike och Spanien om bristande tillämpning av direktiven 78/659/EEG om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden och 79/923/EEG om kvalitetskrav för skaldjursvatten, har kunnat avslutas sedan tillfredsställande genomförandebestämmelser antagits. Den administrativa delen av överträdelseförfarandet enligt artikel 171 fortsätter mot Italien (83) och Tyskland (84). Förfarandet gäller direktiv 78/659/EEG och närmare bestämt bestämmelserna om val av vattendrag respektive fastställande av bindande värden och av program. Ett överträdelseförfarande enligt artikel 169 fortgår mot Förenade kungariket på grund av bristande överensstämmelse mellan genomförandebestämmelser och direktiv.

Den 4 december 1997 avkunnade domstolen dom i mål C-225/96, en fördragsbrottstalan mot Italien avseende direktiv 79/923/EEG. Domstolen konstaterade att medlemsstaten åsidosatt sina skyldigheter enligt fördraget genom att inte upprätta program för minskning av föroreningar, inte fastställa värdeparametrar för vissa farliga ämnen och inte ange de vatten som behöver skyddas eller förbättras för att göra det möjligt för skaldjur att leva och växa till i dessa vatten, trots att vattnen uppfyller de objektiva kriterierna för skaldjursvatten.

Kommissionen mottar ett stort antal klagomål om bristande tillämpning av direktiv 80/778/EEG om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten, men dessa klagomål leder inte alltid till överträdelseförfaranden. Bevisbördan vilar nämligen på kommissionen och klagandena har ofta problem med att skaffa fram bevisning. Målet om privata brittiska vattenbolag pågår fortfarande vid domstolen (mål C-340/96). Kommissionen anser att dessa bolags icke bindande åtaganden är formellt och materiellt otillräckliga. Ett förfarande pågår också mot Portugal eftersom landets lagstiftning inte överensstämmer med direktivet. Kommissionen har, efter en framställning i Europaparlamentet, inlett ett förfarande mot Frankrike som rör vattendistribution i departementet Eure (vattnet innehåller nitrater). Det skall också nämnas att direktivet tycks ha genomförts på ett felaktigt sätt i Österrike, utom vad gäller parametrarna för nitrater och bekämpningsmedel.

Sedan kommissionen beslutat väcka talan vid domstolen (mål C-49/97), drog Frankrike tillbaka två förvaltningscirkulär som tillät distribution av vatten vars innehåll av nitrater och bekämpningsmedel klart översteg gränsvärdena. Överträdelseförfaranden som inletts mot Belgien och Italien angående överskridande av gränsvärdena för bekämpningsmedel kunde avskrivas, sedan myndigheterna ändrat bestämmelserna.

Direktiv 80/68/EEG om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen ger upphov till en del överträdelseförfaranden. Kommissionen har kunnat avskriva ett överträdelseförfarande enligt artikel 171 om Tysklands underlåtenhet att efterkomma domstolens dom av den 28 februari 1991 (mål C-131/88). Domen avsåg tysk lagstiftnings bristande överensstämmelse med direktivet. Kommissionen har väckt talan vid domstolen mot Portugal därför att lagstiftningen inte överensstämmer med direktivet (mål C-183/97). Kommissionen fortsätter att granska huruvida irländsk och fransk lagstiftning är förenlig med direktivet. Förfaranden pågår mot Förenade kungariket för bristande tillämpning av direktivet, medan ett förfarande av samma slag om regionen Korinth i Grekland har kunnat avskrivas. Sverige anmälde genomförandebestämmelser för direktivet sedan landet erhållit en formell underrättelse.

Gemenskapen har antagit två rättsakter för att bekämpa förorening genom fosfater och nitrater och den övergödning som dessa ämnen orsakar.

Den första av rättsakterna är direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Enligt direktivet skall medlemsstaterna se till att det finns system för uppsamling och rening av avloppsvatten från och med 1998, 2000 eller 2005, beroende på tätorternas storlek. Kommissionen har alltså ännu inte behövt kontrollera annat än att genomförandebestämmelser meddelats och att de överensstämmer med direktivet. Den administrativa delen av förfarandet enligt artikel 171 har inletts sedan domstolen fällt Grekland (85), Tyskland (86) och Italien (87) för fördragsbrott på grund av underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser. Grekland har nu rättat sig efter domstolens dom, men inte de andra två medlemsstaterna. Kommissionen driver också förfaranden mot Portugal och Spanien. Däremot har Finland anmält de handlingsprogram som föreskrivs och överträdelseförfarandet har därmed kunnat läggas ned. Detta direktiv är av grundläggande betydelse för sanering av vattnet och bekämpande av övergödning, varför kommissionen fäster extra stor vikt vid att det genomförs i tid. Genom Sammanhållningsfonden och andra regionalpolitiska åtgärder stöder kommissionen medlemsstaternas arbete för att bygga de anläggningar som behövs.

Den andra rättsakten av betydelse för kampen mot övergödning är direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. Ett stort antal överträdelseförfaranden har inletts för att få medlemsstaterna att följa direktivets olika bestämmelser när det gäller införlivande, förteckning av känsliga zoner, utarbetande av riktlinjer för god jordbrukssed och av åtgärdsprogram samt rapportering om genomförandet av direktivet. I fyra ärenden har talan väckts vid domstolen. Talan mot Portugal har återkallats efter att problemen lösts, medan förfarandet fortgår mot Spanien (mål C-71/97), Grekland (mål C-173/97) och Italien (mål C-195/97). Överträdelseförfaranden pågår mot nästan alla de övriga medlemsstaterna rörande olika bestämmelser i direktivet.

Domstolen har mottagit en begäran om ett förhandsavgörande från en brittisk domstol (mål C-293/97). Frågan gäller kriterierna för "vatten som är förorenade". Enligt artikel 3 i direktiv 91/676/EEG skall medlemsstaterna som känsliga områden ange alla kända områden från vilka avrinning sker till vatten som är förorenade.

Slutligen skall nämnas att gemenskapens vattenlagstiftning är under omarbetande. Syftet är att anpassa den till den utveckling som ägt rum under de mer än tjugo år som lagstiftningen existerat och att skärpa kraven genom att införa konceptet förvaltning av avrinningsområden. Kommissionen lade i februari 1997 fram ett förslag till ramdirektiv om att harmonisera parametrarna för vattenkvalitet och om skydd för alla typer av vatten. När detta direktiv antagits och genomförts kommer det att ersätta flera av de nuvarande direktiven om grundvatten (direktiv 80/68/EEG) och om ytvatten som används till dricksvatten (direktiv 75/440/EEG), som är nödvändigt för att skydda fiskbestånden (direktiv 78/659/EEG) eller som är skaldjursvatten (direktiv 79/923/EEG). Bestämmelserna i direktiv 76/646/EEG (utsläpp i vatten) och direktiv som följer av detta direktiv kommer också att omfattas av den nya ramlagstiftningen. Även annan lagstiftning kommer att förändras med bibehållen självständig ställning i förhållande till ramdirektivet. Rådet antog sålunda i oktober 1997 en gemensam ståndpunkt om direktiv 80/778/EEG (dricksvatten) på grundval av ett ändringsförslag från kommissionen. Direktiv 76/160/EEG (badvatten) är också föremål för lagstiftningsarbete (ett ändrat ändringsförslag antogs av kommissionen i november 1997). Till sist innehåller det tidigare nämnda direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar regler om vattenföroreningar.

13.4 Buller

Genomförandet av direktiven på detta område stöter på mindre problem än på andra områden. Direktiven fastställer normer för nya produkter som skall introduceras på marknaden, men är inte tillämpliga på buller från flera källor, t.ex. buller orsakat av bilköer i städer eller av industriverksamhet i bostadsområden. Många av de klagomål som kommissionen mottar gäller emellertid denna typ av buller och kan följaktligen inte behandlas på gemenskapsnivå, eftersom det saknas en övergripande gemenskapspolitik om hälsa och livskvalitet. Man skall dock lägga märke till ett överträdelseförfarande mot Belgien som gäller användningen av gamla och bullriga flygplan på flygplatserna Bryssel-Zaventem och Ostende i strid med direktiv 92/14/EEG om begränsningar i utnyttjandet av vissa flygplanstyper.

Kommissionen har väckt talan vid domstolen mot Italien (mål C-324/97) respektive Belgien (mål C-326/97) för försenat genomförande av direktiv 95/27/EG om ändring av rådets direktiv 86/662/EEG om begränsning av bullernivån hos hydrauliska grävmaskiner, lindrivna grävmaskiner, schaktmaskiner, lastmaskiner och grävlastare. Däremot har kommissionen kunnat avskriva överträdelseförfarandena mot Irland, Grekland, Frankrike och Luxemburg för försenat genomförande av direktiv 95/27/EG och mot Österrike om direktiv 86/594/EEG om luftburet buller från hushållsapparater.

En begäran om ett förhandsavgörande har inkommit till domstolen (mål C-389/96) om förhållandet mellan direktiv 80/51/EEG (begränsning av buller från flygplan) och artikel 30 i fördraget (fri rörlighet för varor). Det är fråga om en tysk förordning som förbjuder registrering av flygplan som redan är registrerade i en annan medlemsstat och som överskrider de bullernivåer som fastställts i förordningen, medan flygplan som registrerats i Tyskland innan förordningen trädde i kraft kan fortsätta att utnyttjas.

13.5 Avfall

Frankrike och Spanien har ännu inte anmält genomförandebestämmelser för det ändrade ramdirektivet om avfall (direktiv 75/442/EEG, ändrat genom direktiv 91/156/EEG). Den 5 juni 1997 fällde domstolen de båda staterna för fördragsbrott (mål C-107/96 och C-223/96). De har ännu inte rättat sig efter domen, varför kommissionen fortsätter ärendena enligt artikel 171 i EG-fördraget.

Fortfarande råder problem med bristande överensstämmelse i flera medlemsstater - de har dock lösts för Irlands vidkommande - men de största problemen gäller direktivets tillämpning. Många klagomål om tillämpningen fortsätter att lämnas in, om än i minskad omfattning, och de gäller främst deponering av avfall (spridning av otillåtna avfallsdepåer, lokalisering av avfallshanteringsanläggningar, dåligt utnyttjande av godkända avfallsdepåer, vattenförorening genom att avfall dumpas i vattendrag, osv.). Direktivet innehåller bestämmelser om förhandstillstånd för anläggningar som bortskaffar eller återvinner avfall. När det gäller bortskaffande av avfall måste tillståndet fastställa villkor för verksamheten som begränsar miljöpåverkan.

Man kan konstatera att kommissionens handlingsutrymme i dessa frågor är synnerligen begränsat eftersom avfall ännu inte omfattas av någon detaljerad lagstiftning på gemenskapsnivå. Utvecklingen på området är emellertid i full gång och kommissionen antog i mars 1997 ett förslag till direktiv om deponering av avfall (88) som nu är i färd med att antas av gemenskapslagstiftaren.

Enskilda fall av otillåtna avfallsdepåer kan ses som ett tecken på mer generella problem vid genomförandet av avfallsdirektiven, t.ex. att hanteringsplaner saknas eller att dessa planer är otillräckliga eller olämpliga. Ett enskilt fall av bortskaffande av avfall på ett miljöskadligt vis i kombination med att det saknades hanteringsplaner som kunde åtgärda situationen - i Kouroupitos på Kreta - ledde till att domstolen i dom av den 7 april 1992 (mål C-45/92) fann att Grekland brutit mot gemenskapslagstiftningen. Eftersom Grekland inte i tillfredsställande grad rättat sig efter beslutet, har kommissionen beslutat att med tillämpning av artikel 171 i EG-fördraget för andra gången väcka talan vid domstolen. I ett delvis likadant fall avseende Kampanien i Italien har kommissionen kunnat avskriva överträdelseförfarandet enligt artikel 171 sedan Italien rättat sig efter domstolens dom av den 13 december 1991 (mål C-33/90). I ett annat fall som gäller Italien - otillåten avfallsdeponering i San Rocco-dalen - har kommissionen däremot sett sig tvungen att väcka talan vid domstolen.

Som framgår av ovanstående exempel är planering av avfallshantering mycket viktig och därför beslutade kommissionen i oktober 1997 att inleda överträdelseförfaranden mot alla medlemsstater - utom Österrike - därför att de inte upprättat planer för avfallshantering. Förfarandena gäller avsaknad av planer enligt artikel 7 i ramdirektivet, planer för hanteringen av farligt avfall enligt artikel 6 i direktiv 91/689/EEG och planer för hantering av förpackningar och förpackningsavfall enligt artikel 14 i direktiv 94/62/EG. Vidare fortsätter kommissionen ett överträdelseförfarande enligt artikel 171 i EG-fördraget därför att Tyskland endast delvis rättat sig efter domstolens dom av den 10 maj 1995 (mål C-422/92) och det fortfarande saknas planer för hanteringen av farligt avfall i många delstater.

Enligt gemenskapsrätten skall hanteringsplanerna omfatta alla typer av avfall som nämns i direktiven och avse typ, kvantitet och ursprung för avfall som skall återvinnas eller bortskaffas, allmänna tekniska bestämmelser, speciella bestämmelser om särskilda typer av avfall samt platser och anläggningar som är lämpliga för bortskaffande. Hanteringsplanerna skall bidra till att uppfylla mål som att begränsa och minska avfallsmängden, att prioritera återvinning, att med minsta möjliga miljöpåverkan bortskaffa avfall samt att skapa ett heltäckande och fungerande nät av avfallshanteringsanläggningar. Dessa ambitiösa mål visar att medlemsstaterna måste utarbeta planer som omfattar hela deras territorium och som uppdateras regelbundet.

Domstolen preciserade under 1997 vid två tillfällen uttrycket "avfall" i artikel 1 i ramdirektivet, ett uttryck som senare antagna direktiv hänvisar till. I sin dom av den 25 juni 1997 (förenade målen C-304/94, C-330/94, C-342/94 och C-225/95, Euro Tombesi m.fl.), som föranleddes av en begäran om ett förhandsavgörande från en italiensk domstol, sade domstolen att uttrycket avfall inte skall förstås så, att det inte omfattar substanser, ämnen eller föremål som kan bli föremål för ekonomisk återanvändning, även om de aktuella materialen kan bli föremål för en transaktion eller för offentliga eller privata prisnoteringar. I sin dom av den 18 december 1997 (mål C-129/96, Inter-Environnement Wallonie ASBL mot regionen Valloniet), sade domstolen, som svar på en begäran om ett förhandsavgörande från en belgisk domstol, att endast det faktum att ett ämne kan användas, direkt eller indirekt, i en industriell tillverkningsprocess, inte utesluter att det utgör avfall enligt gemenskapsrätten.

Direktiv 75/442/EEG kompletteras, vad beträffar farligt avfall, av direktiv 91/689/EEG. De överträdelseförfaranden som gällde underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser har delvis varit framgångsrika och kunnat avskrivas i förhållande till Irland, Sverige, Grekland, Italien, Danmark, Frankrike, Portugal, Luxemburg och Spanien (89) sedan dessa länder anmält genomförandebestämmelser.

Direktiven 91/157/EEG och 93/86/EEG om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen fortsätter att utgöra ett problem i vissa medlemsstater.

Kommissionen har med framgång väckt talan vid domstolen i ett flertal fall av underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för de två direktiven, eftersom genomförandet varit försenat. Belgien har rättat sig efter domstolens dom av den 12 december 1996 (mål C-219/96) och anmält genomförandebestämmelser för direktiv 93/86/EEG. Italien har också rättat till förhållandena efter att ett överträdelseförfarande enligt artikel 171 inletts för underlåtenhet att efterkomma domstolens dom av den 11 juli 1996 (mål C-303/95). I den domen konstaterades att genomförandet av direktiv 91/157/EEG brustit. Domen rörande direktiv 93/86/EEG (mål C-286/96) har ännu inte fallit. I dom av den 29 maj 1997 fann domstolen att Frankrike brustit i genomförandet av de två direktiven (förenade målen C-282/96 och C-283/96) och kommissionen har inlett ett förfarande enligt artikel 171 i EG-fördraget för att se till att domen efterlevs. Slutligen har domstolen i dom av den 13 november 1997 konstaterat att Tyskland inte genomfört de två direktiven (mål C-236/96).

Kommissionen driver ett antal överträdelseförfaranden mot medlemsstater som ännu inte upprättat sådana program som föreskrivs i artikel 6 i direktiv 91/157/EEG. Talan har väckts vid domstolen i fall rörande Spanien (mål C-298/97) och Belgien (mål C-347/97) och så kommer snart att ske även mot Grekland, Frankrike och Italien. Förfarandet går vidare mot Portugal, medan förfarandet mot Förenade kungariket kunnat avskrivas sedan ett program med ändrat innehåll anmälts för Nordirland och Gibraltar.

Direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall, vilket skulle ha varit genomfört den 30 juni 1996, innehåller en ny slags bestämmelse om genomförandet. I direktivets artikel 16 föreskrivs att medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om förslagen till de åtgärder som de tänker vidta innan åtgärderna genomförs, i enlighet med förfarandet som anges i direktiv 83/189/EEG (90). Detta anmälningsförfarande följs av en tremånadersperiod under vilken medlemsstaten inte får genomföra förslaget. På så sätt ges kommissionen och medlemsstaterna skälig tid att bedöma förslagets förenlighet med gemenskapens regler om fri rörlighet för varor och med direktivet självt och att fästa uppmärksamheten på eventuella problem som förslaget kan medföra i detta avseende. Bestämmelsen innebär att en dialog förs på förhand mellan kommissionen och medlemsstaterna innan direktivet genomförs och kan på så sätt bidra till att undvika problem med överensstämmelse och tillämpning.

Medlemsstaterna har i allmänhet respekterat bestämmelsen. Å andra sidan har flertalet av dem genomfört direktivet för sent och vissa av dem har ännu inte genomfört alla direktivets bestämmelser. Kommissionen har inlett överträdelseförfaranden vid alla tillfällen som det varit nödvändigt.

Förutom det rent formella genomförandet av direktiv 94/62/EG, måste kommissionen också kontrollera att de nationella genomförandebestämmelserna överensstämmer med direktivet. Ett antal problem har kunnat lösas genom anmälningsförfarandet i artikel 16. Emellertid är denna artikel inte tillämplig på åtgärder som vidtagits innan direktivet trädde i kraft den 31 december 1994. Ingenting förbjuder en medlemsstat att anmäla texter som är äldre än ett direktiv, om de bedömer att detta kan bidra till att rättsakten genomförs på ett fullständigare och effektivare sätt. Vissa stater har också sänt äldre texter till kommissionen; i somliga fall har medlemsstaterna sänt både nya och gamla texter. På grundval av detta har kommissionen upptäckt ett fall av bristande överensstämmelse mellan direktivet och dansk lagstiftning. Det gäller det danska förbudet mot metallburkar för drycker och andra förpackningar som inte kan återvinnas. Kommissionen anser att ett sådant förbud strider mot direktivet och har inlett ett överträdelseförfarande.

Kommissionen driver två överträdelseförfaranden mot Tyskland respektive Frankrike angående förordning (EEG) nr 259/93 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen. Länderna har infört bestämmelser som i oskälig grad hindrar avfallstransporter. Att tillämpa förordningen är ofta svårt, eftersom olika regler skall tillämpas beroende på avfallets farlighet, som därför måste fastställas. Vidare måste den behandling som avfallet skall undergå fastställas och detta leder också till tillämpningsproblem. Förfarandena och möjligheterna för myndigheterna att stoppa transporten skiljer sig åt beroende på om den ekonomiske aktören väljer att bortskaffa eller återvinna avfallet.

Domstolen har även uttalat sig om tolkningen av förordning (EEG) nr 259/93 i förhandsavgöranden. Nederländska Raad van State (mål C-192/96) (91) har frågat domstolen om hur avfallssortering påverkar klassificeringen av avfallet i förhållande till de kategorier som anges i förordningen samt om myndigheternas befogenheter i avsändar- respektive destinationsstat. Eftersom förordningen hänvisar till ramdirektivet kan en fråga om förordningen även beröra direktivet. I samma mål tillfrågades domstolen huruvida begreppet "lagring av avfall i avvaktan på en återvinningsåtgärd" i ramdirektivets bilaga II B omfattar även fall där lagring sker i väntan på transport till ett återvinningsföretag, oavsett var detta företag är beläget, inom eller utom gemenskapen.

I förhandsavgörandet C-203/96 (92) tillfrågades domstolen om självförsörjnings- och närhetsprinciperna endast gäller vid transport mellan medlemsstaterna av avfall som skall bortskaffas eller om de också gäller avfall som skall återvinnas. Spörsmålet är av betydelse, eftersom man måste fastställa om reglerna för avfall som skall återvinnas (genom återanvändning, kompostering, förbränning med tillvaratagande av energivärdet) innebär att sådant avfall åtnjuter friare rörlighet än avfall som bortskaffas (förbränning utan att energivärdet tas till vara, deponering) eller om de två avfallskategorierna skall omfattas av samma, mer restriktiva system i medlemsstaterna.

Andra direktiv i mer specifika ämnen bör också nämnas i den utsträckning som de fortfarande ger upphov till överträdelseförfaranden. Direktiv 86/278/EEG om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket föranleder emellertid inte längre några tvister. Kommissionen kunde avsluta förfarandet enligt artikel 171 i EG-fördraget mot Belgien för underlåtenhet att följa domstolens dom av den 3 maj 1994 (mål C-260/93). I denna dom fälldes landet för att inte till fullo ha genomfört direktivet. Ärendet avskrevs sedan landet anmält genomförandebestämmelser men ännu inte antagit dem. Granskning pågår av fransk lagstiftning och dess förenlighet med direktivet.

När det gäller direktiv 75/439/EEG om omhändertagande av spilloljor, det första gemenskapsdirektivet om avfall, pågår ett förfarande mot Portugal för bristande överensstämmelse och talan mot Tyskland har väckts vid domstolen på grund av bristande tillämpning av direktivets bestämmelser vad beträffar omhändertagande av spilloljor genom regenerering (mål C-102/97). Närmare bestämt vill kommissionen att domstolen skall fastställa att Tyskland har brutit mot direktivet genom att inte prioritera återanvändning av spilloljor framför värmebehandling, trots att det är tekniskt och ekonomiskt möjligt.

Slutligen skall nämnas att direktiv 96/59/EG (93) om PCB och PCT, som är särskilt farliga ämnen, har ersatt direktiv 76/403/EEG och skall vara genomfört av medlemsstaterna senast den 16 mars 1998.

13.6 Natur

De viktigaste rättsakterna på naturskyddsområdet är direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar och direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.

När det gäller direktiv 79/409/EEG är situationen varierande. Kommissionen har kunnat avsluta förfarandet mot Grekland (mål C-330/96) som gått så långt att fördragsbrottstalan väckts för underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 91/244/EEG om ändring av direktiv 79/409/EEG. Även förfarandet mot Finland, som fortfarande befann sig på det administrativa stadiet, har kunnat avskrivas. Men vissa fall av bristande överensstämmelse kvarstår och de gäller främst den rättsliga statusen för artskydd, eftersom vissa verksamheter (jakt, reglering av arter, handel) inte regleras på ett sätt som är förenligt med gemenskapsrätten. Två förfaranden enligt artikel 171 pågår fortfarande mot Belgien (94) (genomförande av artiklarna 5 och 9) respektive mot Frankrike (95) (genomförande av artikel 5) och detta på grund av att dessa länder, 16 år efter det att direktivet trädde i kraft och nästan tio år efter domarna, ännu inte har anmält genomförandebestämmelser som är fullständiga och helt överensstämmande med direktivet. Kommissionen beslutade i december 1997 att väcka talan vid domstolen mot Belgien, men det är troligt att situationen kommer att rättas till innan talan lämnas in, i vilket fall kommissionen kommer att kunna avskriva ärendet. Andra förfaranden enligt artikel 169 pågår mot Spanien, Frankrike och Finland och rör bestämmelser om jakt. Ett förfarande enligt artikel 171 mot Tyskland har avskrivits. Förfarandet rörde domstolens dom om den tyska lagstiftningens bristande överensstämmelse med direktivet (genomförande av artiklarna 5 och 8), vilken landet inte hade rättat sig efter (96). Kommissionen väckte talan vid domstolen, men ärendet kunde avskrivas sedan delstaten Saarland antagit lämpliga bestämmelser.

Domstolens numera rikliga praxis undanröjer vissa problem med tolkningen av direktiv 79/409/EEG. I sin dom av den 12 december 1996 i mål C-10/96 (Ligue royale belge pour la protection des oiseaux och AVES ASBL mot regionen Valloniet) ger domstolen åter en strikt tolkning åt artiklarna 5 och 9 och detta är i linje med domstolens fasta praxis (97). Mål C-10/96 gällde fångande av skyddade fågelarter för uppfödning.

Trots att fristen för att genomföra direktiv 92/43/EEG gick ut i juni 1994 har flera medlemsstater inte alls eller endast delvis anmält bestämmelser som genomför direktivet. Artikel 6 (om skydd av livsmiljöer som ingår i framtida särskilda bevarandeområden) och artiklarna 12-16 (skydd av arter) hör till dem som skall genomföras.

Den 26 juni 1997 fällde domstolen Grekland för fördragsbrott på grund av underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser (mål C-329/96) och den 11 december 1997 fälldes Tyskland av samma skäl (mål C-83/97). Talan väcktes mot Italien (mål C-142/97) och Portugal (mål C-88/97), återigen av samma anledning. Förfarandena mot Portugal och Italien har sedermera kunnat avskrivas sedan länderna antagit genomförandebestämmelser. Andra överträdelseförfaranden för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser pågår, bl.a. mot Frankrike (artikel 6) och Finland (gäller enbart landskapet Åland). Förfarandet mot Irland har kunnat avskrivas sedan landet antog ny lagstiftning i februari 1997. Vidare skall märkas att ett överträdelseförfarande pågår mot Spanien på grund av att landets lagstiftning inte överensstämmer med artikel 16 i direktivet.

Tillämpningen av direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG stöter ibland på svårigheter därför att skyddet av områden och arter kommer i konflikt med ekonomiska och sociala behov. Detta förklarar det stora antalet klagomål och överträdelseförfaranden om bristande tillämpning lokalt och i enskilda fall. Man kan i viss mån glädja sig åt att direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG hör till de gemenskapslagar som är mest kända av allmänheten och att deras bidrag till ett effektivt naturskydd är allmänt erkänt. Antalet klagomål om tillämpningen av dem skall ses både som ett tecken på att de varit framgångsrika och som en signal till medlemsstaterna att mycket återstår att göra.

Syftet med direktiv 92/43/EEG möter ökad förståelse. Direktivet bygger på nya idéer: En etappvis uppbyggnad av nätet Natura 2000, ett brett samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen, ett juridiskt system med speciella bevarandeområden som möjliggör skötsel- och förvaltningsplaner, eventuellt i avtalsform, och ett erkännande av att förbud mot exploatering ibland måste vika för allmänintresset.

Kommissionens främsta målsättning är att skydda olika slags livsmiljöer och de platser där dessa finns. Upprättandet av nätet Natura 2000, som är ett nät av de platser som skyddas enligt direktiv 92/43/EEG, utgör härvidlag en mycket viktig milstolpe.

Under 1997 har utvecklingen varit positiv när det gäller förslag från medlemsstaterna om upprättande av skyddade platser enligt direktiv 92/43/EEG. Detta kan jämföras med att ingen medlemsstat hade upprättat en komplett förteckning över skyddade platser i juni 1995, det datum då sådana förteckningar enligt direktivet skulle vara klara. Man kan särskilt glädja sig åt att Belgien och Grekland anmält förteckningar som enligt myndigheterna i dessa stater är fullständiga, samtidigt som omfattande om än ofullständiga förteckningar anmälts av Portugal, Österrike, Nederländerna, Italien, Förenade kungariket och Sverige. Vid slutet av 1997 står Luxemburg (ingen plats har anmälts) och Tyskland (platser i endast två delstater har anmälts) för de största förseningarna. Frankrike har äntligen börjat välja ut platser, efter att länge ha vägrat, och medlemsstaten har nu anmält mer än 500 platser, även om de anmälda uppgifterna är ofullständiga. Det är att märka att uppgifterna om platserna och om de arter som påträffas där ofta anmäls på ett ofullständigt eller olämpligt sätt. Detta gör det svårare att inleda de sista etapperna i direktiv 92/43/EEG, men kommissionen fortsätter sitt arbete och verkar för att förseningarna inte hindrar upprättandet av nätet Natura 2000.

Kommissionen försöker med överträdelseförfarandenas hjälp råda bot på situationen och driver förfaranden mot flertalet medlemsstater som inte uppfyllt sin anmälningsplikt. Vidare bedriver kommissionen en striktare politik när det gäller att med gemenskapspengar, inom ramen för Life-förordningen, finansiera bevarandet av platser som är integrerade eller håller på att integreras i nätet Natura 2000. Dessutom granskar kommissionen uppmärksamt att miljöbestämmelserna respekteras när den bedömer ansökningar om bidrag från strukturfonderna (särskilt mål 2 och 5 b).

Ett annat relativt vanligt problem gäller klassificering enligt artikel 4 i direktiv 79/409/EEG av särskilda skyddszoner för vilda fåglar, vilket skall ske när objektiva ornitologiska kriterier är uppfyllda. De områden som berörs är sådana som tar emot fågelarter som räknas upp i bilaga I till direktivet samt flyttfåglar, varvid särskild vikt läggs vid skydd av våtmarker, i synnerhet sådana av internationell betydelse. Artikel 4 i direktiv 79/409/EEG har givits en klar tolkning av domstolen, bl.a. i dess dom av den 11 juli 1996 (mål C-44/95) om området Lappel Bank vid flodmynningen Medway nära hamnen Sheerness i Kent i Förenade kungariket. Enligt domstolen skall endast ornitologiska och ekologiska kriterier beaktas när ett särskilt skyddat område väljs ut och ekonomiska och sociala kriterier skall inte beaktas.

Oavsett om de särskilda skyddsområdena för vilda fåglar skall vara med i Natura 2000-nätet eller inte, så är förpliktelserna enligt artikel 4 i direktiv 79/409/EEG ur rättslig synvinkel helt fristående i förhållande till förpliktelserna enligt direktiv 92/43/EEG och till det etappvisa upprättandet av Natura 2000-nätet som en samling av platser av betydelse för gemenskapen för alla de arter och livsmiljöer som nämns i direktiv 92/43/EEG. De särskilda skyddsområdena skulle ha varit utsedda när direktivet trädde i kraft 1981. Man kan konstatera att antalet speciella skyddsområden och deras yta är otillräckligt i många medlemsstater. Domstolen kommer troligen under 1998 att avkunna den första domen i ett fördragsbrottsmål angående denna fråga mot Nederländerna (mål C-3/96). Kommissionen driver flera förfaranden mot andra medlemsstater i samma fråga.

Antalet klagomål som kommissionen mottar angående bristande tillämpning av gemenskapens naturskyddslagstiftning förblir högt. De två största problemen rör dels att områden inte utses till särskilda skyddsområden trots att de uppfyller de objektiva ornitologiska kriterierna för detta, dels att projekt inleds som kan påverka skyddsområdena. De förstnämnda ärendena undersöks omsorgsfullt av kommissionen, samtidigt som ärendenas handläggning är ett led i det övergripande arbetet med att råda bot på situationen som beskrivits ovan, nämligen att för få speciella skyddsområden utsetts. I det stora flertalet fall löser sig problemen redan när klagomålet granskas, utan att någon formell underrättelse behöver skickas.

När det gäller projekt som kan påverka ett skyddat område eller ett område som kan bli särskilt skyddsområde skall nämnas att artikel 6 i direktiv 92/43/EEG i princip förbjuder försämring av livsmiljöerna och störningar som kan påverka området på ett betydande sätt. Undantag kan göras från denna princip, men endast på vissa villkor, nämligen att konsekvenserna och alternativa lösningar utreds i förväg. Endast om alternativ saknas och ett väsentligt allmänintresse, även av ekonomisk karaktär, kräver det, får projektet genomföras, men endast efter underrättelse till kommissionen om de kompensationsåtgärder som vidtagits. En mängd klagomål tyder dock på att bestämmelserna inte följs.

Kommissionen driver flera överträdelseförfaranden i ärenden av särskild betydelse. Efter domstolens dom angående Santoña-träsket i Spanien (98) har kommissionen inlett ett förfarande enligt artikel 171 som hittills givit vissa, om än inte fullständiga, resultat. Kommissionen har väckt talan i domstolen angående Seines flodmynning (mål C-166/97), som inte i tillräcklig utsträckning gjorts till särskilt bevarandeområde, som inte är tillräckligt skyddat och där arbeten pågår som strider mot artikel 6. Förfaranden pågår också rörande andra platser i medlemsstaterna: ön Fuerteventura, en av Kanarieöarna (Spanien), Waddenzee-området (Nederländerna), Baixo Vouga Lagunar (Portugal), Marais Poitevin, Baie de Canche, Plaine des Maures, Vallée de l'Aude, Vingrau (Frankrike). Kommissionen har dock till sin tillfredsställelse noterat att Frankrike nu gjort Loires flodmynning till särskilt bevarandeområde.

Finland har anmält genomförandebestämmelser för en annan av gemenskapens rättsakter, direktiv 83/129/EEG om införsel i medlemsstaterna av skinn från vissa sälungar och produkter av sådana skinn, och överträdelseförfarandet har därigenom kunnat avskrivas.

Direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar har ändrats genom direktiv 97/49/EG (99). Ändringen består i att fågelunderarten Phalacrocorax carbo sinensis tagits bort från bilaga I (fågelarter i behov av särskilda skyddsåtgärder). Ändringen skall vara genomförd senast den 30 september 1998.

Direktiv 92/43/EEG har anpassats till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen genom direktiv 97/62/EG (100), vars syfte är att ändra bilaga I (livsmiljötyper av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses) och bilaga II (djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses).

Slutligen skall nämnas att förordning (EG) nr 338/97 (101) om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem har ersatt förordning (EG) nr 3626/82 om genomförande i gemenskapen av 1973 års Washingtonkonvention om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (även kallad CITES-konventionen). Bilagorna till denna förordning, vilken trädde i kraft den 1 juni 1997, har ändrats genom förordning (EG) nr 938/97 (102) av den 26 maj 1997 och återigen - efter konferensen mellan CITES-konventionens parter i juni 1997 i Harare - genom förordning (EG) nr 2307/97 (103) av den 18 november 1997. Dessutom har tillämpningsföreskrifterna för förordning (EG) nr 338/97 preciserats genom förordning (EG) nr 939/97 (104) av den 26 maj 1997, bl.a. vad gäller importtillstånd, exporttillstånd och reexportintyg.

13.7 Strålskydd

Överträdelseförfarandena mot Luxemburg och Nederländerna för nationell lagstiftnings bristande överensstämmelse med rådets direktiv 80/836/Euratom och 84/467/Euratom om grundläggande normer för strålskydd pågår fortfarande. Överträdelseförfaranden för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för de två direktiven har inletts mot de tre nya medlemsstaterna Österrike, Finland och Sverige, eftersom övergångsperioden gick ut den 1 januari 1997. Dessa fem överträdelseförfaranden innebär särskilda problem eftersom direktiven kommer att ersättas av ett nytt direktiv, 96/29/Euratom, den 13 maj 2000.

Portugal fullbordade till sist i september 1997 sitt genomförande av rådets direktiv 84/466/Euratom om fastställande av grundläggande strålskyddsåtgärder för personer som genomgår medicinsk undersökning eller behandling. Kommissionen har därför återkallat sin talan i mål C-96/276. Den 9 oktober 1997 fällde domstolen Spanien för bristande genomförande av vissa artiklar i direktivet (mål C-96/21). I februari 1997 antog Italien flera genomförandebestämmelser och landet har lagt fram flera lagförslag för att fullborda genomförandet. Belgien kommer mycket snart att offentliggöra en ny rättsakt som fullbordar genomförandet. Dessa två överträdelseförfaranden förväntas alltså läggas ned. Förfarandet mot Irland fortsätter. Den rättsakt som anmälts har inte antagits, utan en teknisk omarbetning pågår.

Tyskland har kompletterat genomförandet av en del av direktiv 89/618/Euratom om information till allmänheten om hälsoskyddsåtgärder och förhållningsregler i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning. Detta skedde som svar på ett motiverat yttrande, men direktivet är fortfarande inte helt genomfört i Tyskland. Frankrike har lagt fram flera förslag för att fullborda genomförandet och kommissionen har yttrat sig över dessa. När de antagits kan överträdelseförfarandet avskrivas. Svaren på de formella underrättelser som riktats till Spanien, Finland och Sverige måste analyseras ytterligare.

Fyra medlemsstater, Belgien, Grekland, Spanien och Portugal, har anmält genomförandebestämmelser för rådets direktiv 90/641/Euratom om praktiskt strålskydd för externa arbetstagare som löper risk att utsättas för joniserande strålning i sin verksamhet inom kontrollerade områden. Överträdelseförfarandena mot dessa länder har följaktligen avskrivits. Frankrike har antagit ett dekret för att genomföra direktivet som dock inte är fullständigt. Överträdelseförfarandet för bristande överensstämmelse fortsätter därför.

Tyskland och Belgien har ännu inte genomfört rådets direktiv 92/3/Euratom om övervakning och kontroll av transport av radioaktivt avfall mellan medlemsstater samt till och från gemenskapen, trots att förslag till genomförandebestämmelser anmälts till kommissionen. Kommissionen beslöt därför under 1997 att väcka talan mot dessa länder. Österrike, Grekland och Sverige anmälde under 1997 rättsakter som antagits för att genomföra direktivet och överträdelseförfarandena mot dessa medlemsstater har avskrivits.

13.8 >Plats för tabell>

TRANSPORT

14. INLEDNING

Antalet direktiv på transportområdet är i stort sett oförändrat jämfört med 1996, men det bör påpekas att 14 direktiv har upphört att gälla och att 19 nya direktiv skulle ha införlivats under 1997. Observera att hälften av de direktiv för vilka tidsfristen för införlivande precis har löpt ut, hade antagits i syfte att anpassa gemenskapsreglerna för transport av farligt gods och för säkerhet till sjöss till nya bestämmelser i internationella avtal. Upphävandet av vissa direktiv är i de flesta fall ett led i den allmänna strävan att rationalisera och förtydliga arbetet som har föranlett kommissionen att konsolidera den gällande lagstiftningen för att på så sätt öka insynen och öppenheten. Direktiv 96/26/EG innebär således en kodifiering av lagstiftningen gällande rätten att yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg och i samband med införandet av direktiv 96/53/EG tog man tillfället i akt att omarbeta lagtexterna om dimensioner och vikter för vägfordon. I och med att dessa direktiv träder i kraft bör tillämpningen av bestämmelserna på området underlättas.

Precis som förra året har det visat sig att flertalet medlemsstater generellt antar nationella genomförandebestämmelser mycket sent, och ofta bara sedan ett överträdelseförfarande inletts. I fråga om de 19 direktiv som trätt i kraft under 1997 har överträdelseförfaranden inletts mot av medlemsstaterna. Detta innebär att direktiven införlivats i betydligt mindre omfattning än under 1996.

15. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

15.1 Vägtransporter

Under 1997 infördes för första gången gemenskapslagstiftning som syftar till en tillnärmning av medlemsstaternas nationella bestämmelser om transport av farligt gods. Hittills har sådan transportverksamhet reglerats endast av internationella bestämmelser (FN:s europeiska överenskommelse om internationell transport av farligt gods på väg, ADR, och reglementet om internationell järnvägsbefordran av farligt gods, RID) som inte har tagit hänsyn till transport inom medlemsstaterna. För att inte ha två olika regelsystem på gemenskapsnivå och i internationella sammanhang har man bifogat ADR och RID till gemenskapsdirektiven om transport av farligt material.

FORTSÄTTNING AV TEXTEN UNDER DOK.NR: 598DC0317.3

Transporter av farligt gods på väg har ökat betydligt under senare år, vilket också innebär att risken för olyckor har ökat. Direktiv 94/55/EG, ändrat genom direktiv 96/86/EG, som syftar till tillämpning av ADR-avtalet på nationella och internationella transporter, har införlivats av tretton av medlemsstaterna.

Dessa två direktiv har kompletterats med direktiv 95/50/EG vars syfte är att harmonisera kontrollförfarandena avseende transport av farligt gods på väg för att uppnå en bättre kontroll av att säkerhetsföreskrifterna efterlevs. Tio medlemsstater har anmält bestämmelser för genomförandet av direktivet.

Vad gäller största tillåtna dimensioner och högsta tillåtna vikter för vägfordon har man i direktiv 96/53/EG samlat och gjort en omarbetning av två direktiv som hade ändrats vid ett flertal tillfällen: direktiv 85/3/EEG (vikter, dimensioner och vissa andra tekniska egenskaper för vissa vägfordon) och direktiv 86/364/EEG (bevis för att fordon överensstämmer med direktiv 85/3/EEG). Endast Belgien, Danmark, Spanien, Luxemburg, Finland och Portugal har anmält sina respektive nationella genomförandebestämmelser för detta direktiv och överträdelseförfaranden har inletts mot resten av medlemsstaterna.

Införlivandet av direktivet om körkort (91/439/EEG) är fortfarande otillfredsställande. Dels har överträdelseförfaranden inletts mot Tyskland, Frankrike, Österrike och Portugal avseende underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser, dels har man vid en undersökning av nationella genomförandebestämmelser konstaterat flera fall av bristande överensstämmelse, vilket i sin tur har lett till att nya överträdelseförfaranden har inletts. Skälen till bristande överensstämmelse är av olika slag och berör t.ex. minimiålder för framförande av vissa fordonstyper, förnyande av körkort för medborgare som inte längre bor i den medlemsstat där körkortet utfärdades, kraven på de fordon som används vid körproven, körprovets tidslängd och minimiregler om fysisk och psykisk lämplighet. En typ av bristande överensstämmelse som råder i flera medlemsstater rör den systematiska registreringen av körkort vars innehavare har flyttat till en annan medlemsstat; rutiner som står i strid med reglerna om ömsesidigt erkännande av körkort.

På skatteområdet kunde överträdelseförfarandena mot Italien och Sverige om underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 93/89/EEG (som avser skatter, vägtullar och avgifter för användningen av vissa infrastrukturer) avskrivas. Det överträdelseförfarande som inletts mot Frankrike fortsätter emellertid och kommissionen har även beslutat att väcka talan vid domstolen mot Österrike för felaktig tillämpning av direktivet beträffande höjningen av vägtullarna på Brenner-motorvägen.

Irland har ännu inte meddelat sina bestämmelser för genomförande av direktiv 91/328/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons trafiksäkerhet. Visserligen beviljades Irland anstånd med tillämpningen av direktivet till och med den 1 januari 1998, men det innebär inte att medlemsstaten kan förhala antagandet av genomförandebestämmelser, och överträdelseförfarandet mot medlemsstaten fortgår därför. Tidsfristen för införlivande av direktiv 94/23/EG (provning av bromssystem på fordon) gick ut den 1 januari, och Österrike och Portugal är de enda medlemsstater som inte har anmält några nationella genomförandebestämmelser.

Uppföljningen av situationen när det gäller vägtransporter visar att utvecklingen i stort är positiv, med undantag av enstaka problem i fråga om införlivande liksom de problem som har uppstått vid tillämpningen av nya körkortsbestämmelser. Kommissionen har fått färre klagomål beträffande tillämpningen av gemenskapens lagstiftning på området, vilket tyder på att de äldre direktiven har införlivats och genomförts på ett korrekt sätt.

15.2 Kombinerade transporter

Alla medlemsstater har nu införlivat direktiv 92/106/EEG om fastställande av gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna. Kommissionen har återkallat sin talan mot Belgien för underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser eftersom de nu har anmälts.

15.3 Transporter på inre vattenvägar

Under 1997 gick tidsfristen ut för införlivande av direktiv 96/75/EG om system för befraktning och prissättning inom området nationella och internationella transporter av varor på inre vattenvägar inom gemenskapen. Direktivet syftar till en successiv avreglering av de befintliga systemen för befraktning (i turordning och till fasta priser). I direktivet ges rätt till en övergångsperiod till och med den 1 januari år 2000, under vilken medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att systemen för befraktning i turordning görs så flexibla som möjligt. Den första skyldigheten enligt direktivet är att före den 30 november 1998 vidta de åtgärder som krävs för att avlastarna skall ges möjlighet att fritt välja bland tre avtalstyper.

Bestämmelserna för genomförande av direktiv 96/75/EG gäller i praktiken tre medlemsstater: Belgien, Frankrike och Nederländerna. I de övriga medlemsstater som har system för sjötransporter uppfyller dessa faktiskt redan kraven i direktivet. Dessa medlemsstater behöver alltså endast anmäla sina respektive bestämmelser till kommissionen. Merparten av dessa medlemsstater har redan försett kommissionen med relevant information, med undantag av Portugal och Förenade kungariket. Av de tre medlemsstater som berörs av genomförandet av de nya systemen, har både Belgien och Frankrike anmält sina respektive nationella genomförandebestämmelser vilket tyder på att införlivandet av direktivet är på god väg att förverkligas.

När det gäller genomförandet av direktiv 87/540/EEG om tillstånd att utföra varutransporter på inre vattenvägar har överträdelseförfarandet mot Tyskland kunnat avskrivas. Man har även kunnat avskriva överträdelseförfarandet mot Österrike för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för direktiv 91/672/EEG om båtförarcertifikat för transport på inre vattenvägar.

15.4 Järnvägstransporter

Kommissionen anser att utvecklingen av gemenskapens järnvägar utgör en betydelsefull del av Europeiska unionens gemensamma transportpolitik och fäster stor vikt vid att järnvägstransporter görs mer effektiva och konkurrensmässiga. Kommissionen strävar därför efter att utveckla en enhetlig strategi för att öka järnvägstransporternas effektivitet och lönsamhet.

Direktiv 91/440/EEG om utvecklingen av gemenskapens järnvägar har därför kompletterats genom direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 95/19/EG om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter. Dessa två direktiv, för vilka tidsfristen för införlivande gick ut under 1997, innebär en möjlighet att göra järnvägstransporter mer konkurrenskraftiga. Kommissionen beklagar därför att endast fem av medlemsstaterna (Danmark, Tyskland, Österrike, Finland och Sverige) har anmält sina genomförandebestämmelser till direktiven och måste nu fatta beslut om hur man skall gå vidare i ärendena angående de övriga medlemsstaterna.

Dessutom har flera av medlemsstaterna fortfarande betydande problem med införlivandet av artikel 10 i direktiv 91/440/EEG om rätt till tillträde till infrastrukturen, och motiverade yttranden har riktats till Spanien, Italien, Luxemburg, Frankrike och Förenade kungariket. Denna situation är oroväckande eftersom införlivandet av artikel 10, som syftar till att undan för undan skapa konkurrens med avseende på tillträdet till järnvägsnäten, har en särskild betydelse för gemenskapens politik på järnvägsområdet.

Det skall dock påpekas att förseningarna i införlivandet av artikel 10 för Frankrikes och Förenade kungarikets del endast avser tunneln under Engelska kanalen som förbinder de båda länderna och man planerar att anta en förordning tillämplig på dessa två medlemsstater.

15.5 Sjötransporter

Kommissionens insatser inom denna sektor har särskilt inriktats på förbättring av säkerheten och förebyggande av havsföroreningar, med särskild tonvikt på bättre efterlevnad av internationella standarder för fartyg. Kommissionen beklagar att medlemsstaterna generellt sett är försenade när det gäller ett korrekt införlivande av direktiven, med undantag av Finland och Sverige.

Det har krävts tre år för att säkerställa en korrekt tillämpning av direktiv 93/75/EEG i flertalet medlemsstater och fortfarande råder problem med överensstämmelse i Belgien, Tyskland och Förenade kungariket. Direktivet, som syftar till en tillämpning även på gemenskapsnivå av de internationella bestämmelserna om minimikrav för fartyg som fraktar farligt eller förorenande gods, har ändrats genom direktiv 96/39/EG och direktiv 97/34/EG. Tidsfristen för införlivande av de två direktiven gick ut under 1997. De nya direktiven antogs för att anpassa direktiv 93/75/EEG till rådande internationella bestämmelser och endast ett fåtal medlemsstater har än så länge införlivat dem med nationell lagstiftning.

Vissa framsteg har noterats beträffande införlivandet av direktiv 94/57/EG. I detta direktiv fastställs vilka regler som skall iakttas av de organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg för att överensstämmelse skall råda med de internationella konventionerna om sjösäkerhet och förebyggande av havsföroreningar, samtidigt som friheten att tillhandahålla tjänster främjas. De överträdelseförfaranden som inletts mot Österrike, Grekland, Finland, Sverige och Förenade kungariket om underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser har kunnat avskrivas, men kommissionen har beslutat att väcka talan vid domstolen mot Belgien, Irland, Italien och Nederländerna eftersom dessa länder ännu inte har anmält några genomförandebestämmelser för detta direktiv.

Alla medlemsstater utom Nederländerna har hittills anmält genomförandebestämmelser för direktiv 94/58/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk. Överträdelseförfarandena har kunnat avskrivas.

När det gäller förordning (EG) nr 2978/94 har överträdelseförfaranden inletts mot Belgien och Portugal, till vilka motiverade yttranden har riktats. Syftet med förordningen är att främja användningen av oljetankfartyg med segregerade barlasttankar för att skydda den marina miljön mot föroreningar från traditionella typer av oljetankfartyg. Överträdelseförfarandet mot Portugal har avskrivits, men det har tagits ett beslut om att väcka talan vid domstolen mot Belgien för underlåtenhet att anmäla nationella tillämpningsföreskrifter.

Betydande svårigheter kvarstår när det gäller direktiv 95/21/EG (hamnstatskontroll) som syftar till att harmonisera riktlinjerna för fartygsinspektion samt reglerna för kvarhållande av fartyg och om förbud att anlöpa gemenskapens hamnar. Direktivet har införlivats ofullständigt och motiverade yttranden har riktats till Belgien, Spanien, Irland, Italien, Nederländerna och Portugal för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser. Även i fråga om direktiv 96/40/EG, om fastställandet av en gemensam modell för ett identitetskort för inspektörer som utför hamnstatskontroll i enlighet med direktiv 95/21/EG, föreligger förseningar när det gäller anmälan och motiverade yttranden kommer att riktas till Belgien, Danmark, Irland, Nederländerna och Portugal, som ännu inte har anmält sina genomförandebestämmelser.

Problem kvarstår också vad beträffar registrering av fartyg och beviljande av sjöfartsflagg, då gemenskapens lagstiftning på detta område inte åtlyds. Överträdelseförfarandena mot Belgien, Italien och Nederländerna fortsätter då dessa stater fortfarande tillämpar diskriminerande regler för inskrivning av fartyg i sjöfartsregister och beviljande av nationell flagg. Domstolen har dessutom fällt Irland (12 juni 1997) och Grekland (27 november 1997) för att dessa länder tillämpar regler för registrering av handelsfartyg som står i strid med gemenskapsrätten.

Ett antal överträdelseförfaranden om cabotage pågår dessutom mot flera medlemsstater. Kommissionen har riktat motiverade yttranden till Frankrike och Italien för att transporter mellan hamnar inom respektive medlemsstat har förbehållits den medlemsstatens nationella fartyg, vilket strider mot förordning (EEG) nr 3577/92. Denna förordning innebär en avreglering av cabotage från och med den 1 juli 1993 för de rederier i gemenskapen som använder sig av fartyg som är registrerade i någon av EU-medlemsstaterna och för denna medlemsstats flagg.

Situationen har inte förbättrats i fråga om avtal om lastfördelning mellan medlemsstater och tredje land och förordning (EEG) nr 4055/86 om principen om frihet att tillhandahålla tjänster följs inte alltid. Tio överträdelseförfaranden fortgår mot fyra medlemsstater beträffande nitton bilaterala avtal med länder utanför gemenskapen. Verkliga framsteg har gjorts i fråga om de avtal som ingåtts mellan Spanien och länder i Central- och Västafrika: ändringar har gjorts i det bilaterala avtalet med Elfenbenskusten och avtalen med Kamerun, Kongo, Gabon, Ekvatorialguinea respektive Senegal har sagts upp. Situationen är dock oroande när det gäller avtalen mellan andra medlemsstater och länder i Central- och Västafrika; ett motiverat yttrande har riktats till Italien och kommissionen har beslutat att väcka talan vid domstolen mot Belgien, Luxemburg och Portugal. Medlemsstaternas avtal med andra länder har inte heller anpassats till förordningen. Spanien har ändrat sitt avtal med Tunisien, men beslut har tagits om att väcka talan vid domstolen mot Belgien beträffande dess avtal med Togo och med Zaire, mot Portugal beträffande dess avtal med Jugoslavien och mot Italien beträffande dess avtal med Marocko. Fördragsbrottstalan har även väckts mot Belgien och Luxemburg beträffande deras avtal med Malaysia.

Trots kommissionens ansträngningar i form av systematiska åtgärder för att förbättra tillämpningen av gemenskapsrätten i fråga om sjötransporter är utvecklingen på detta område fortfarande oroande.

15.6 Luftfart

Avregleringen av luftfartsnäringen inom Europeiska unionen fullbordades i och med att flyglinjerna inom medlemsstaterna i april 1997 gjordes fullt tillgängliga för alla lufttrafikföretag inom gemenskapen. De enskilda problem som kommissionen observerade under året beträffande genomförandet av den tredje etappen och bestämmelserna om datoriserade bokningssystem kunde lösas utan problem.

För att en sådan avreglering skall vara verkningsfull krävs dock att man fastställer regler för verksamheter som hör samman med luftfart och som innehåller villkor för rättvis konkurrens mellan trafikföretagen. Det var med tanke på detta som man antog direktiv 96/67/EG om tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen. Tidsfristen för införlivande gick ut den 25 oktober 1997 för detta direktiv, vars syfte är att öppna marknaden för marktjänster för konkurrens så att användarna fritt kan välja den tjänsteleverantör som bäst uppfyller deras krav. Samtidigt skall direktivet beakta de olika tjänsteslagens beskaffenhet, de sociala följderna av ett öppnande av marknaden och vikten av att ha väl fungerande flygplatser. I direktivet föreskrivs därför att avreglerings- och stödåtgärder införs. Kommissionen beklagar att ingen av medlemsstaterna har införlivat direktivet inom föreskriven tid och att den varit tvungen att skicka ut formella underrättelser till alla medlemsstater. De första genomförandebestämmelserna antogs i slutet av 1997 (Tyskland).

Problemen med överensstämmelsen mellan nationella genomförandebestämmelser och direktiv 91/670/EEG om ömsesidigt godkännande av certifikat för personer med funktioner inom den civila luftfarten kvarstår, men antalet nya klagomål om felaktig tillämpning har minskat betydligt. Kommissionen gläds också åt att det förfarande som inletts mot Spanien har kunnat avskrivas efter att man i medlemsstaten antagit ett beslut på ministernivå om att godkänna pilotcertifikat som utfärdats i en annan medlemsstat. Kommissionen kommer med spänning att följa utvecklingen beträffande genomförandet av beslutet. Överträdelseförfarandet mot Frankrike fortgår emellertid och i Belgien kvarstår problemet med felaktig tillämpning.

I fråga om direktiv 93/65/EEG om definition och användning av kompatibla tekniska specifikationer vid upphandling av utrustning och system för ledning av lufttrafiken har förfarandena mot Spanien och Frankrike kunnat avskrivas. Kommissionen har däremot väckt talan vid domstolen mot Italien och har beslutat att avge ett motiverat yttrande till Österrike för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser. En korrekt tillämpning av direktivet är av stor betydelse för harmoniseringen av systemen för ledning av lufttrafiken i medlemsstaterna och för att den offentliga upphandlingen på detta område skall fungera väl. Ett korrekt införlivande av direktivet är desto viktigare med tanke på att tidsfristen för genomförande av ändringarna i direktiv 97/15/EG, med hjälp av vilka man vill komplettera direktivet och anpassa det till Eurocontrols nya bestämmelser, gick ut den 1 december 1997.

Införlivandet av direktiv 94/56/EG om grundläggande principer för utredning av flyghaverier och tillbud inom civil luftfart är långt ifrån fullbordat och kommissionen beklagar att endast fem medlemsstater (Danmark, Irland, Finland, Sverige och Förenade kungariket) har anmält sina nationella genomförandebestämmelser.

15.7 Sommartid

Det åttonde direktivet om bestämmelserna för sommartid (direktiv 97/44/EG), för vilket tidsfristen för genomförande gick ut den 31 december 1997, har införlivats av alla medlemsstater.

15.8 >Plats för tabell>

ENERGI

16. INLEDNING

Den 23 oktober 1997 avkunnade domstolen dom i överträdelseförfaranden mot fyra medlemsstater avseende monopol på import och export av gas och elektricitet. I domarna analyserar domstolen kommissionens frågeställningar utifrån formella aspekter, men uttalar sig inte i sakfrågan. Domstolen understryker betydelsen av artikel 90 i fördraget som ett led i granskningen av uppgifter av allmänt ekonomiskt intresse som anförtrotts företag.

Uttryckt i procent av alla direktiv är graden av införlivande 89,9 %, en ökning jämfört med 1996.

17. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

17.1 Inre marknaden för el och naturgas

Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el trädde i kraft den 19 februari 1997. Lagstiftningsarbetet som syftar till att öppna gas- och elektricitetsmarknaderna fortgår alltjämt.

17.2 Energieffektivitet

Belgien har införlivat rådets direktiv 92/42/EEG om effektivitetskrav för nya värmepannor. Direktivet har således införlivats av alla medlemsstater. Europaparlamentets och rådets direktiv 96/57/EG om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk skulle ha införlivats före den 3 september 1997. Endast Österrike, Nederländerna och Förenade kungariket har införlivat direktivet.

Överträdelseförfarandena rörande tillämpningsdirektiven till ramdirektivet 92/75/EEG om märkning som anger förbrukning av energi fortgår alltjämt.

Italien har ännu inte införlivat kommissionens direktiv 94/2/EG, som gäller elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk. Kommissionens direktiv 95/12/EG om hushållstvättmaskiner har ännu inte införlivats av Belgien, Spanien, Frankrike och Italien. Kommissionens direktiv 95/13/EG om elektriska torktumlare har ännu inte införlivats av Belgien och Italien. Kommissionens direktiv 96/60/EG om energimärkning av kombinerade tvättmaskiner/torktumlare för hushållsbruk, som skulle ha införlivats senast den 15 juli 1997, har ännu inte införlivats av Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg och Sverige. Kommissionens direktiv 97/17/EG om energimärkning av hushållsdiskmaskiner, som skall vara införlivat senast den 15 juni 1998, har införlivats av Nederländerna.

Rådets direktiv 93/76/EEG om begränsning av koldioxidutsläpp genom en förbättring av energieffektiviteten ("Save-direktivet") har införlivats av alla medlemsstater.

17.3 Kolväten

Belgien har ännu inte införlivat Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG om villkoren för beviljande och utnyttjande av tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten.

17.4 >Plats för tabell>

STRUKTURFONDERNA OCH GEMENSKAPSRÄTTEN

I förordningarna om strukturfonderna fastläggs principen att projekt som erhåller finansiellt stöd från gemenskapen måste vara förenliga med gemenskapsrätten (artikel 7 i förordning (EEG) nr 2052/88). Av denna princip följer att varje överträdelse av gemenskapsrätten kan leda till att stödet tillfälligt stoppas, minskas eller dras in (artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88 om strukturfonderna och artikel H i bilaga II till förordning (EEG) nr 1164/94 om Sammanhållningsfonden).

De projekt som finansieras av fonderna administreras av gemenskapen och medlemsstaterna tillsammans och följaktligen vilar ansvaret för övervakning av gemenskapsrättens tillämpning i första hand på de nationella myndigheterna. Detta påverkar emellertid inte kommissionens rättigheter enligt artikel 169 i EG-fördraget och artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88.

I gemenskapens rättspraxis bekräftas överträdelseförfarandets självständiga ställning i förhållande till det förfarande som föreskrivs i artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88 (mål T-461/93, An Taisce (The National Trust for Ireland) och WWF (Världsnaturfonden), dom av den 23 september 1994), vilket innebär att inledande av ett överträdelseförfarande inte automatiskt leder till att artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88 tillämpas och vice versa.

Att de båda åtgärderna (inledande av ett överträdelseförfarande och indragning av bidraget) inte är direkt kopplade till varandra politiskt och rättsligt, innebär dock inte att de är fristående från varandra. Om en formell underrättelse har gjorts inom ramen för överträdelseförfarandet kan det nämligen bli aktuellt med ett förfarande för att tillfälligt stoppa utbetalningen av bidraget. Likaså kan förfarandet för indragning eller minskning av bidraget inledas enligt artikel 24 i förordning (EEG) nr 4253/88 när ett motiverat yttrande avgivits. Vidare förlorar inte kommissionen sin rätt att återkräva gemenskapens stöd när ett överträdelseförfarande enligt artikel 169 i EG-fördraget avskrivits.

Grundprincipen är att sammanhållningspolitikens effektivitet bara kan garanteras om gemenskapsrätten och gemenskapens politik respekteras. Samtidigt bedömer kommissionen från fall till fall hur allvarlig överträdelsen är innan beslut fattas om indragning eller minskning av ett gemenskapsbidrag. Denna bedömning görs för att allvarliga överträdelser inte skall undgå påföljd eller smärre överträdelser få oproportionerligt allvarliga följder för utvecklingen av regioner som är eftersatta eller på nedgång.

De överträdelser som sker i samband med verksamhet som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Sammanhållningsfonden gäller främst direktiv inom miljöområdet och åtlydnaden av gemenskapens regler vad beträffar offentlig upphandling. Det klagomål som oftast framförs gäller överträdelse av direktiv 85/337/EEG (bedömning av inverkan på miljön).

I förhållande till det totala antalet överträdelser av reglerna om miljö och offentlig upphandling, är andelen (förmodade eller fastslagna) överträdelser i förbindelse med en verksamhet som medfinansieras av gemenskapen ganska liten: 4,7 % av alla fall som gäller miljöfrågor och 8,7 % av alla fall som gäller offentlig upphandling.

Dessa siffror är ungefärliga och är endast ett av flera tecken på problemets omfattning. Ett antal överträdelser kommer inte till kommissionens kännedom och i vissa fall är det svårt att direkt fastställa sambandet mellan överträdelsen och en åtgärd som medfinansieras av gemenskapen. De åtgärder som medfinansieras av strukturfonderna administreras i allmänhet i sin helhet via åtgärdsprogram och det ligger huvudsakligen inom medlemsstaternas kompetensområde att välja ut projekten. Ett annat problem är överträdelser av allmän natur (t.ex. felaktigt införlivande av ett direktiv) med indirekt inverkan på projekt som medfinansieras av fonderna.

Enligt tillgängliga uppgifter fördelar sig de pågående fallen rörande förmodade eller konstaterade överträdelser med anknytning till genomförandet av projekt som åtnjuter stöd från gemenskapen på följande sätt:

>Plats för tabell>

Antalet konstaterade överträdelser i samband med projekt som medfinansieras av gemenskapen tycks stå i proportion till hur stora summor som anslagits. De återspeglar således volymen på gemenskapens medfinansiering och inte hur den ena eller den andra medlemsstaten beter sig. De typer av verksamhet som berörs är huvudsakligen vägarbeten och vattenrening.

Även om antalet överträdelser inte verkar särskilt stort i förhållande till den mycket stora omfattningen av projekt som medfinansieras av gemenskapen, är det inte desto mindre absolut nödvändigt att gemenskapens finansiella intressen bevakas.

Slutligen är det på sin plats att understryka att övervakningen av gemenskapsrättens tillämpning när det gäller strukturfondernas och Sammanhållningsfondens finansiella insatser inte bara innebär att utdöma påföljder utan även och framför allt att vidta systematiska åtgärder för att förebygga överträdelser. Denna uppgift faller i första hand på nationella myndigheter, som måste vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att gemenskapsrätten respekteras när projekt erhåller stöd från gemenskapen.

BUDGETFRÅGOR

Mycket få överträdelseförfaranden har inletts på budgetområdet. De förfaranden som har inletts gäller överträdelser mot gemenskapens jordbruks-, tull- respektive momslagstiftning vilka har konsekvenser för de egna medlen samt överträdelser som hänför sig till de finansiella bestämmelserna. Om en inbetalning av egna medel från en medlemsstat görs för sent skall medlemsstaten i fråga betala dröjsmålsränta. Detta bidrar till att tvister vanligtvis kan lösas snabbt och effektivt.

Kommissionen har beslutat att väcka talan vid domstolen mot Tyskland för utebliven överföring av egna medel (liksom av dröjsmålsränta) för jordbruksavgifter som inte utkrävts och inbetalats i samband med överträdelse av förordningarna (EEG) nr 2252/90 och nr 1552/89.

Vad gäller egna medel har kommissionen dessutom sett sig föranledd att fatta beslut om att inleda två överträdelseförfaranden:

- mot Belgien, som vid avtal om delbetalningar inte betalar in de egna medlen förrän hela beloppet har kommit in till medlemsstaten.

- mot Italien, som utan tillräckliga skäl och utan kommissionens tillstånd har gjort avdrag i samband med överföring av egna medel i fråga om tullar på importerade varor på väg till San Marino.

GEMENSKAPENS PERSONAL

De överträdelseförfaranden, som inletts i fråga om tillämpningen av gemenskapens personallagstiftning rör medlemsstaternas bristande beaktande av protokollet om gemenskapernas immunitet och privilegier samt uteblivet genomförande av de nationella bestämmelser som krävs för en korrekt tillämpning av tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän och av den ordning som gäller för andra anställda inom gemenskaperna.

Det överträdelseförfarande som inleddes mot Spanien angående de nationella myndigheternas vägran att bevilja uppehållstillstånd för Europeiska gemenskapernas tjänstemän och anställda pågår fortfarande.

Sedan januari 1997 rättar sig Spanien efter det motiverade yttrandet av den 13 september 1996 genom att utfärda ett nytt slags tillstånd för Europeiska gemenskapernas tjänstemän och anställda som bevis på att de har rätt att vistas i Spanien under anställningsperioden. Kommissionen undersöker nu om dessa nya tillstånd verkligen är en lösning på de problem som man i det motiverade yttrandet redogör för.

Efter att talan om fördragsbrott väckts enligt artikel 169 i EG-fördraget konstaterade domstolen den 17 juli 1997 att Spanien har underlåtit att iaktta sina skyldigheter enligt artikel 11.2 i bilaga VIII till tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän vad gäller överföring av pensionsrättigheter.

I fråga om överföring av pensionsrättigheter har kommissionen även riktat ett motiverat yttrande till Grekland och de nationella myndigheterna arbetar nu för att landets parlament skall godkänna ett lagförslag enligt vilket sådana överföringar tillåts - ett förslag som kommissionen är välvilligt inställd till.

Förfarandet mot Belgien för överträdelse av bestämmelserna om överföring av pensionsrättigheter avskrevs slutgiltigt sedan man i medlemsstaten antagit kompletterande lagstiftning med vissa ändringar till den lag som antogs den 21 maj 1991 och som kommissionen givit sitt samtycke till.

STATISTIK

Medlemsstaternas åligganden i fråga om statistik är att de vid vissa, förutbestämda tidpunkter och i föreskriven form skall tillhandahålla vissa siffror och uppgifter. Inga större problem har uppstått när det gäller de statistiska metoder som använts eller att hålla tiderna.

Eftersom de spanska och franska myndigheterna har underlåtit att i föreskriven form lämna månatliga uppgifter om mängden av och genomsnittspriserna på landade fiskeriprodukter (rådets förordning (EEG) nr 1318/91) samt årlig fångststatistik (rådets förordning (EEG) nr 3880/91), fortsätter överträdelseförfarandena mot dessa medlemsstater.

Medlemsstaterna har fortfarande vissa svårigheter att hålla fristerna för införlivandet av gemenskapens direktiv. Förseningarna är i allmänhet förknippade med medlemsstaternas institutionella och administrativa strukturer.

Kommissionen har inlett 20 nya överträdelseförfaranden om underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser.

Sex överträdelseförfaranden har inletts mot Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Portugal och Förenade kungariket beträffande rådets direktiv 95/57/EG av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information rörande turism.

Fjorton överträdelseförfaranden har inletts mot alla medlemsstater utom Österrike beträffande rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter.

Nästan alla medlemsstater har till kommissionen antingen anmält sina nationella genomförandebestämmelser eller redovisat förslag till lagstiftning som är anpassad till gemenskapsrätten. I flera fall har man begärt en avskrivning av överträdelseförfarandet.

(1) KOM(97) 619 slutlig.

(2) Se ombudsmannens årsrapport för 1996, EGT C 272, 8.9.1997, s. 32.

(3) KOM(97) 619 slutlig, nämnd ovan.

(4) Hindret måste uppfylla alla de följande tre kriterierna: 1. Att det förekommer en allvarlig störning av den fria rörligheten för varor; 2. att denna störning ger upphov till en allvarlig skada för de enskilda som drabbas av den; 3. att det krävs ett omedelbart ingripande för att förhindra att störningen och skadan utbreds eller förvärras.

(5) KOM(97) 596 slutlig.

(6) Femte stycket i ingressen, beaktandemeningen oräknad, i det ändrade förslaget.

(7) Se bättre lagstiftning 1997. Kommissionens rapport till Europeiska rådet, KOM(97) 626, 26 november 1997, s. 1, näst sista stycket.

(8) Den inre marknadens följder och effektivitet, KOM(96) 520 slutlig, 30 oktober 1996.

(9) Åtgärdsplan för den inre marknaden, CSE(97) 1 slutlig, 4 juni 1997.

(10) Rådets beslut 92/481/EEG av den 22 september 1992, EGT L 286, 1.10.1992, s. 65, svensk specialutgåva område 13, volym 23, s. 184.

(11) Rådets beslut 91/341/EEG av den 20 juni 1991, EGT L 187, 13.7.1991, s. 41, svensk specialutgåva område 16, volym 2, s. 12.

(12) Rådets beslut 93/588/EEG av den 29 oktober 1993, EGT L 280, 13.11.1993, s. 27, svensk specialutgåva område 16, volym 2, s. 61.

(13) Gemensam åtgärd nr 96/636/RIF av den 28 oktober 1996, EGT L 287, 8.11.1996, s. 3.

(14) Gemensam åtgärd nr 96/637/RIF av den 28 oktober 1996, EGT L 287, 8.11.1996, s. 7.

(15) Förenklad lagstiftning på den inre marknaden - meddelande från kommissionen till rådet, KOM(96) 559 slutlig, 6 november 1996.

(16) Dom av den 9 februari 1994 i mål C-119/92.

(17) EGT L 302, 19.10.1992, s. 1 (svensk specialutgåva område 2, volym 16, s. 4) och EGT L 253, 11.10.1993, s. 1 (svensk specialutgåva område 2, volym 10, s. 1).

(18) Mål C-102/96. Se trettonde årsrapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (1995), EGT C 303, 14.10.1996.

(19) Rådets direktiv 83/189/EEG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 109, 26.4.1983, svensk specialutgåva område 13, volym 12, s. 154), ändrat genom rådets direktiv 88/182/EEG (EGT L 81, 26.3.1988, svensk specialutgåva område 13, volym 17, s. 36) och genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/10/EG (EGT L 100, 19.4.1994, svensk specialutgåva område 13, volym 26, s. 32).

(20) Siffra per den 31 december 1997.

(21) Statistiken över bestämmelser som anmäldes år 1995 finns offentliggjord i EGT C 309, 18.10.1995.

(22) Statistiken över bestämmelser som anmäldes år 1996 finns offentliggjord i EGT C 311, 11.10.1997.

(23) Preliminär siffra som bygger på antalet detaljerade yttranden som mottagits t.o.m. den 15 februari 1998. Antalet kan komma att stiga eftersom tidsfristen för granskningen av de anmälda förslagen i vissa fall löper ut den 31 mars 1998.

(24) Preliminär siffra som bygger på antalet detaljerade yttranden som mottagits t.o.m. den 15 februari 1998. Antalet kan komma att stiga eftersom tidsfristen för granskningen av de anmälda förslagen i vissa fall löper ut den 31 mars 1998.

(25) Preliminär siffra per den 15 februari 1998. Antalet kan komma att stiga eftersom tidsfristen för granskningen av de anmälda förslagen i vissa fall löper ut den 31 mars 1998.

(26) Preliminär siffra som bygger på antalet detaljerade yttranden som mottagits t.o.m. den 15 februari 1998. Antalet kan komma att stiga eftersom tidsfristen för granskningen av de anmälda förslagen i vissa fall löper ut den 31 mars 1998.

(27) Dom av den 29 maj 1997, REG 1997, s. I-2649.

(28) Dom av den 26 september 1996, REG 1996, s. I-4661.

(29) Dom av den 20 mars 1997, REG 1997, s. I-1711.

(30) Dom av den 2 oktober 1997, ännu ej offentliggjord i REG.

(31) Se även dom av den 1 februari 1996 i målet Perfilli, REG 1996, s. I-161.

(32) KOM(97) 236.

(33) KOM(97) 504.

(34) Dom av den 2 maj 1996 i mål C-311/95 (Grekland).

(35) Dom av den 17 juli 1997 i mål C-43/97 (Italien).

(36) Se den fjortonde årsrapporten.

(37) EGT L 338, 28.12.1996, s. 893.

(38) EGT L 170, 9.7.1996, s. 34.

(39) EGT L 102, 5.5.1995, s. 18.

(40) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1, svensk specialutgåva område 9, volym 1, s. 28.

(41) EGT L 316, 31.10.1992, svensk specialutgåva område 9, volym 2, s. 80.

(42) Dom av den 23 maj 1996 i mål C-94/331.

(43) EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, svensk specialutgåva område 9, volym 2, s. 57.

(44) EGT L 316, 31.10.1992, s. 21, svensk specialutgåva område 9, volym 2, s. 100.

(45) EGT L 303, 31.12.1972, s. 1, svensk specialutgåva område 9, volym 1, s. 22.

(46) EGT L 133, 4.6.1969, s. 6, svensk specialutgåva område 9, volym 1, s. 10.

(47) EGT L 76, 18.3.1997, s. 19.

(48) Rådets direktiv 96/67/EG av den 15 oktober 1996, EGT L 272, 25.10.1996, s. 36.

(49) EGT L 301, 5.11.1997, s. 27.

(50) Dessa avgifter kom till efter domen av den 17 maj 1994 i mål C-18/93 (Corsica Ferries Italia mot Corpo dei piloti del porto di Genova), REG 1994, s. I-1783 och har ändrats efter att klagomål vid två tillfällen har lämnats in, den 5 oktober 1994 och den 4 september 1996.

(51) Beslut C(97) 3108, EGT L 301, 5.11.1997, s. 17.

(52) Mål C-179/90 (Merci Convenzionali Porto di Genova), REG 1991, s. I-5889.

(53) Beslut enligt artikel 90.3 av den 28 juni 1995 (EGT L 216, 12.9.1995, s. 8).

(54) Domar av den 23 oktober 1997 i mål C-157/94 (kommissionen mot Nederländerna), C-158/94 (kommissionen mot Italien), C-159/94 (kommissionen mot Frankrike) och C-160/94 (kommissionen mot Spanien).

(55) KOM(95) 134 slutlig.

(56) Dom av den 1 juni 1994.

(57) Dom av den 4 maj 1994.

(58) Mål C-35/97.

(59) Dom av den 26 oktober 1995.

(60) Dom av den 10 november 1992 i mål C-326/90.

(61) C-185/96.

(62) Mål C-197/96, REG 1997, s. I-1489.

(63) Mål C-207/96 (domen ännu inte publicerad).

(64) Mål 79/95, kommissionen mot Spanien.

(65) Meddelande om genomförandet av artikel 171 i EG-fördraget, EGT C 242, 21.8.1996, s. 6; metod för beräkning av vite enligt artikel 171 i EG-fördraget, EGT C 63, 28.2.1997, s. 2.

(66) KOM(96) 500, 22 oktober 1996.

(67) Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar, EGT L 257, 10.10.1996, s. 26.

(68) I artiklarna 69, 84 och 112 i anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige finns övergångsbestämmelser för ett antal miljönormer.

(69) Klassificering och märkning av farliga ämnen, beredningar och bekämpningsmedel (direktiv 67/548/EEG i dess ändrade lydelse, direktiv 88/379/EEG och 78/631/EEG) i Österrike, Finland och Sverige; gränsvärde för kvicksilver i alkaliska/manganbatterier (direktiv 91/57/EEG) i Österrike och Sverige; klassificering, förpackning och märkning vid utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (direktiv 91/414/EEG) i Österrike och Finland; olika gränsvärden för bensenhalten i bensin (direktiv 85/210/EEG) och för svavelhalten i gasolja (direktiv 93/12/EEG) i Österrike; restriktioner för försäljning och användning av kadmium, arsenik, organiska tennföreningar och pentaklorfenol (PCP) (direktiv 76/769/EEG) i Österrike, Finland och Sverige. Österrike undantogs från vissa bestämmelser i direktivet om kvaliteten på badvatten (76/160/EEG) som landet skulle ha genomfört den 1 januari 1997.

(70) Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, EGT L 73, 14.3.1997, s. 5.

(71) Dom av den 24 oktober 1996 i mål C-72/95 (Aannemersbedrijf P. K. Kraaijeveld BV m.fl. mot Gedeputeerde Staten van Zuid-Holland), begäran om ett förhandsavgörande från nederländska Raad van State. Domstolen ansåg att en medlemsstat överskrider den bedömningsmån som den förfogar över vid bedömningen av vilka projekt som kan antas ha betydande inverkan på miljön när medlemsstaten undantar hela projektkategorier från kravet på miljökonsekvensutredning, om man inte vid en allmän uppskattning kan fastställa att dessa projektkategorier inte kan antas ha betydande inverkan på miljön.

(72) Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, undertecknad i Esbo, Finland, den 25 februari 1991, godkänd av gemenskapen genom rådets beslut av den 15 oktober 1996 (ännu inte publicerat i EGT).

(73) Rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten, EGT L 296, 21.11.1996, s. 55.

(74) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/56/EG av den 3 september 1996 om ändring av direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, EGT L 236, 18.9.1996, s. 35.

(75) Kommissionens direktiv 93/21/EEG av den 27 april 1993 om anpassning till den tekniska utvecklingen för artonde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, EGT L 110, 4.5.1993, s. 20, svensk specialutgåva område 13, volym 24, s. 37.

(76) Kommissionens direktiv 96/54/EG av den 30 juli 1996 om anpassning till tekniska framsteg för tjugoandra gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, EGT L 248, 30.9.1996, s. 1.

(77) Kommissionens direktiv 97/69/EG av den 5 december 1997 om anpassning till tekniska framsteg för tjugotredje gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, EGT L 343, 13.12.1997, s. 19.

(78) Dom av den 12 december 1996, kommissionen mot Belgien, förenade målen C-218/96, C-220/96, C-221/96, C-222/96 rörande direktiven 93/105/EEG, 92/69/EEG, 93/67/EEG, 92/32/EEG; domen gällde även underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser för direktiv 93/86/EG (märkning av batterier, mål C-219/96).

(79) Rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.

(80) Kommissionens direktiv 97/35/EG av den 18 juni 1997 om anpassning till den tekniska utvecklingen för andra gången av rådets direktiv 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön, EGT L 169, 27.6.1997, s. 72.

(81) Bestämmelserna i direktiv 75/440/EEG preciseras genom direktiv 79/869/EEG om mätmetoder samt provtagnings- och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemsstaterna.

(82) Kommissionen mot Förenade kungariket, dom av den 14 juli 1993 i mål C-56/90.

(83) Dom av den 9 mars 1994 i mål C-291/93.

(84) Dom av den 12 december 1996 i mål C-298/95.

(85) Dom av den 2 mars 1996 i mål C-161/95.

(86) Dom av den 12 december 1996 i mål C-297/95.

(87) Dom av den 12 december 1996 i mål C-302/95.

(88) KOM(97) 105.

(89) Kommissionen, som hade fört ärendet till domstolen, återkallade sin talan i mål C-72/97 sedan genomförandebestämmelser anmälts under rättegången.

(90) Rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (EGT L 109, 26.4.1983, s. 8, svensk specialutgåva område 13, volym 12, s. 154), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 94/10/EG av den 23 mars 1994 (EGT L 100, 19.4.1994, s. 30, svensk specialutgåva område 13, volym 26, s. 32).

(91) Begäran om ett förhandsavgörande från nederländska Raad van State i mål Beside BV och I. M. Besselsen mot VROM.

(92) Begäran om ett förhandsavgörande från nederländska Raad van State i mål Chemische Afvalstoffen Dusseldorp BV m.fl. mot VROM.

(93) Rådets direktiv 96/59/EG av den 16 september 1996 om bortskaffande av polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler, EGT L 243, 24.9.1996, s. 31.

(94) Angående domstolens dom av den 8 juli 1987 i mål C-247/85.

(95) Angående domstolens dom av den 27 april 1988 i mål C-252/85.

(96) Mål C-121/97, första domen avkunnades den 3 mars 1990 i mål C-288/88.

(97) T.ex. kommissionen mot Italien, dom av den 8 juli 1987 i mål C-262/85 och kommissionen mot Belgien, dom av den 8 juli 1987 i mål C-247/85.

(98) Dom av den 2 augusti 1993 i mål C-355/90.

(99) Kommissionens direktiv 97/49/EG av den 29 juli 1997 om ändring av rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, EGT L 223, 13.8.1997, s. 9.

(100) Rådets direktiv 97/62/EG av den 27 oktober 1997 om anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, EGT L 305, 8.11.1997, s. 42.

(101) Rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, EGT L 61, 3.3.1997, s. 1.

(102) Kommissionens förordning (EG) nr 938/97 av den 26 maj 1997 om ändring av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, EGT L 140, 30.5.1997, s. 1.

(103) Kommissionens förordning (EG) nr 2307/97 av den 18 november 1997 om ändring av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem, EGT L 325, 27.11.1997, s. 1.

(104) Kommissionens förordning (EG) nr 939/97 av den 26 maj 1997 om närmare föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handel med dem, EGT L 140, 30.5.1997, s. 9.

BILAGA I

FÖRMODADE ÖVERTRÄDELSER FRÅN 1993 TILL 1997

Tabell 1.1

>Plats för tabell>

Tabell 1.2

>Plats för tabell>

Tabell 1.3

>Plats för tabell>

BILAGA II

KONSTATERADE ÖVERTRÄDELSER FRÅN 1993 TILL 1997

Tabell 2.1

>Plats för tabell>

Tabell 2.2

>Plats för tabell>

Tabell 2.3

>Plats för tabell>

Tabell 2.4

>Plats för tabell>

Tabell 2.5

>Plats för tabell>

Tabell 2.6

>Plats för tabell>

Tabell 2.7

>Plats för tabell>

BILAGA III

ÖVERTRÄDELSER AV FÖRDRAG, FÖRORDNINGAR OCH BESLUT

Ekonomi och finanser

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Industri

>Plats för tabell>

Konkurrens

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Sysselsättning och socialpolitik

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Jordbruk

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Transporter

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Gemenskapens personal

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Fiske

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Inre marknaden och finansiella tjänster

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Budget

>Plats för tabell>

Tullar och indirekta skatter

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Företagspolitik, handel, turism och samhällsekonomi

>Plats för tabell>

BILAGA IV

RAPPORT OM TILLÄMPNINGEN AV DIREKTIV

Anmärkning: I denna bilaga återfinns alla direktiv som lett till problem under 1997, därför att medlemsstaterna underlåtit att anmäla genomförandebestämmelser, anmält genomförandebestämmelser som inte överensstämmer med direktivet eller brustit i tillämpningen av bestämmelserna. Vidare anges hur långt kommissionens överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna hade framskridit den 31 december 1997.

Med underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser avses inte bara att ingen anmälan alls skett, utan även att anmälan varit ofullständig.

Innehåll

Sidas

1. ETT OMRÅDE UTAN INRE GRÄNSER .......... 111

- Avskaffande av tekniska hinder .......... 111

Tekniska standarder och föreskrifter .......... 111

Livsmedel .......... 111

Läkemedel .......... 117

Kemiska produkter .......... 117

Motorfordon, traktorer och motorcyklar .......... 119

Byggprodukter .......... 121

Producentkapitalvaror .......... 121

Kosmetiska produkter .......... 123

Textilprodukter .......... 125

Särskilda system för fri rörlighet .......... 125

Produktansvar .......... 125

- Personer .......... 125

Inresa och bosättning .......... 125

Rösträtt och valbarhet .......... 125

Erkännande av examensbevis .......... 126

Självständiga handelsagenter .......... 127

- Tjänster .......... 128

Audiovisuella tjänster/medier .......... 128

Telekommunikation .......... 128

Finansiella tjänster .......... 129

- Bolagsrätt .......... 131

- Intellektuell och industriell äganderätt .......... 133

- Offentlig upphandling .......... 133

- Slopande av skattehinder .......... 135

Direkt beskattning .......... 135

Indirekt beskattning .......... 135

2. KONSUMENTSKYDD OCH PRODUKTSÄKERHET .......... 137

3. KONKURRENS .......... 138

4. SOCIALPOLITIK .......... 138

5. JORDBRUK .......... 143

6. MILJÖ .......... 172

7. TRANSPORTER .......... 181

8. ENERGI .......... 186

9. STATISTIK .......... 187

1. ETT OMRÅDE UTAN INRE GRÄNSER

- Avskaffande av tekniska hinder

Tekniska standarder och föreskrifter

83/0189

Tekniska standarder och föreskrifter (ändrad genom direktiv 88/0182 och 94/0010)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0182 (dg6)

Tekniska standarder och föreskrifter (ändrar direktiv 83/0189)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

Livsmedel

74/0409

Honung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0112

Märkning av livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0417

Kaseiner och kaseinater

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0424

Kaseiner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0107

Tillsatser i livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0612

Livsmedel - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

91/0321

Modersmjölksersättning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0001

Djupfrysta livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0002

Analysmetod för temperaturkontroll i utrymmen i transportfordon, fryshus och frysrum innehållande djupfrysta livsmedel för gemenskapen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0052

Export till tredje land av modersmjölksersättningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0043

Livsmedelshygien

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, IRL

>Plats för tabell>

93/0099

Livsmedel - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0102

Märkning av livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0035

Sötningsmedel i livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

94/0036

Färgämnen i livsmedel

Medlemsster som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

94/0052

Extraktionsmedel i livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

94/0054

Märkning av livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

95/0002

Tillsatser i livsmedel andra än färgämnen och sötningsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, P

>Plats för tabell>

95/0003

Material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, P

>Plats för tabell>

95/0031

Särskilda renhetskriterier för sötningsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

95/0045

Särskilda renhetskriterier för färgämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

96/0003

Livsmedelshygien

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, F, IRL, L, A, P, UK

>Plats för tabell>

96/0004

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, EL, E, F, IRL, I, P

>Plats för tabell>

96/0005

Spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, E, F, IRL, I, A, P, UK

>Plats för tabell>

96/0008

Livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter för viktminskning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, F, IRL, I, A, P, UK

>Plats för tabell>

96/0011

Material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, P

>Plats för tabell>

96/0021

Märkningen av vissa livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, F, P

>Plats för tabell>

96/0070

Utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: NL, FIN, S

>Plats för tabell>

96/0077

Särskilda renhetskriterier för andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, E, IRL, I, A, P

>Plats för tabell>

96/0083

Sötningsmedel för användning i livsmedel

Genomfört av: DK, EL, FIN, S, UK

Inget överträdelseförfarande

96/0084

Tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om specialdestinerade livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, E, IRL, I, P, UK

>Plats för tabell>

0096/0085

Andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, F, NL, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

Läkemedel

89/0381

Läkemedel som härrör från blod från människa

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0676

Veterinärmedicinska läkemedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0412

Principer och riktlinjer för god tillverkningssed i fråga om veterinärmedicinska läkemedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0507

Testning av läkemedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0073

Homeopatika som är avsedda för människor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B och F

>Plats för tabell>

92/0074

Homeopatiska veterinärmedicinska läkemedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B och F

>Plats för tabell>

93/0039

Läkemedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0040

Veterinärmedicinska läkemedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D och F

>Plats för tabell>

Kemiska produkter

90/0035

Förpackningar - barnsäkerhet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

91/0155

Farliga preparat

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

91/0338

Farliga ämnen och preparat

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B och NL

>Plats för tabell>

91/0659

Farliga ämnen och preparat

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

92/0109

Narkotiska preparat och psykotropa ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F och I

>Plats för tabell>

93/0015

Utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk (sista datum för genomförande: 30.9.1993 och 30.6.1994)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, E, F och I

>Plats för tabell>

93/0018

Farliga preparat

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom IRL, I och P

>Plats för tabell>

93/0069

Gödselmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, EL och F

>Plats för tabell>

93/0112

Särskilt informationssystem avseende farliga preparat

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E, I och P

>Plats för tabell>

94/0060

Begränsning av utsläppande på marknaden av farliga ämnen (CMT/aerosoler lösningsmedel/kreosot)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, F, IRL och I

>Plats för tabell>

95/0008

Gödselmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F, EL, IRL och L

>Plats för tabell>

96/0065

Tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat

Ingen medlemsstat har genomfört direktivet

97/0010

Användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat

Endast genomfört av Förenade kungariket

97/0016

Tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat

Ingen medlemsstat har genomfört direktivet

Motorfordon, traktorer och motorcyklar

93/0014

Bromssystem i två- och trehjuliga fordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0029

Identifiering av manöverorgan, kontrollampor och visare för två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0030

Ljudsignalanordningar på två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0031

Stöd för två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0032

Passagerarhandtag på två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0033

Skyddsanordningar för att förhindra obehörigt nyttjande av två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0034

Föreskrivna märkningar på två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0092

Montering av belysnings- och ljussignalanordningar på två- eller trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0093

Mått och vikter hos två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

93/0094

Monteringsplatsen för registreringsskyltar på två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

94/0012

Förorening genom utsläpp från motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0068

Torkar- och spolarsystem för motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

94/0078

Hjulskydd på motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

95/0001

Teknisk maxhastighet, högsta vridmoment och högsta nettomotoreffekt hos två- och trehjuliga motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, E, EL, F, FIN, IRL, I, L

>Plats för tabell>

95/0028

Brännegenskaper

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L, NL, P

95/0048

Massa och dimensioner för motorfordon av klass M1

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A, D, IRL och NL

>Plats för tabell>

95/0056

Anordningar för att förhindra obehörigt utnyttjande av motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A, I, L och UK

>Plats för tabell>

96/0001

Föroreningar från dieselmotorer

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, E, FIN, I, L, NL, S

>Plats för tabell>

96/0020

Ljudnivån hos motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, E, FIN, I, IRL, NL, S

>Plats för tabell>

96/0027

Skydd för passagerare i motorfordon vid sidokollision

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: D, S

96/0036

Säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

96/0037

Inredningsdetaljer i motorfordon (hållfastheten hos sätena och fästanordningarna för dessa)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, F, IRL, I

96/0038

Förankring av säkerhetsbälten i motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, F, IRL, I

96/0044

Avgaser från motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, FIN, I

96/0063

Bromsutrustning på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: F

96/0064

Dragkrokar på motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: F

Byggprodukter

89/0106

Byggprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A och B

>Plats för tabell>

Producentkapitalvaror

69/0493

Kristallglas

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN, S

71/0349

Kalibrering av tankvolym på fartyg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

73/0360

Vågar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A, S

74/0331

Gasvolymmätare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN

75/0410

Bandvågar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN

76/0696

Icke-automatiska vågar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A, S

77/0095

Taxametrar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

77/0313

Mätning av vätskor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

78/1031

Automatiska kontrollvågar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

82/0623

Gasvolymmätare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

82/0624

Alkoholmätare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

82/0625

Mätsystem för vätskor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

83/0128

Kliniska termometrar - kvicksilver

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

84/0414

Termometrar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

84/0539

Elektromedicinsk utrustning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, B, DK, D, EL, E, F, IRL, I, L, NL, P, UK

86/0217

Manometrar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

89/0336

Elektromagnetisk kompatibilitet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom IRL

>Plats för tabell>

89/0617

Måttenheter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E

>Plats för tabell>

90/0018

God laboratoriesed

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

90/0385

Aktiva medicintekniska produkter för implantation

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

92/0031

Elektromagnetisk kompatibilitet (ändring)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom IRL

>Plats för tabell>

93/0042

Medicintekniska produkter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0068

"CE"-märkning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, EL, E, F, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

93/0095

Personlig skyddsutrustning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0001

Aerosolbehållare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0009

Elektrisk utrustning i explosionsfarliga omgivningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, IRL, I

>Plats för tabell>

94/0011

Märkning av material som används i huvudbeståndsdelarna av skodon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L

>Plats för tabell>

94/0025

Fritidsbåtar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, E och IRL

>Plats för tabell>

94/0026

Elektrisk utrustning i explosionsfarliga omgivningar (ändring av direktiv 79/0196)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom IRL

>Plats för tabell>

95/0016

Hissar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, EL, E, NL, A, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

95/0054

Dämpning av radiostörningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

96/0058

Personlig skyddsutrustning (ändring av direktiv 89/0686)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

Kosmetiska produkter

76/0768

Kosmetika

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0035

Kosmetika

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, E, P

>Plats för tabell>

93/0047

Kosmetika

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0073

Kosmetika

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0032

Kosmetika

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0017

Kosmetika

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, NL, A, FIN, S

>Plats för tabell>

95/0032

Kosmetika

>Plats för tabell>

95/0034

Kosmetika

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom P

>Plats för tabell>

Textilprodukter

Inga problem med direktiv inom detta område

Särskilda system för fri rörlighet

91/0477

Förvärv och innehav av vapen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN

>Plats för tabell>

93/0007

Återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, EL, E, F, IRL, NL, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

96/0100

Återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (ändring av direktiv 93/0007)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: NL

>Plats för tabell>

Produktansvar

85/0374

Skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

- Personer

Inresa och bosättning

90/0364

Rätt till bosättning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0365

Rätt till bosättning för anställda och egna företagare som inte längre är yrkesverksamma

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0096

Rätt till bosättning för studerande

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

Rösträtt och valbarhet

93/0103

Rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0080

Rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B och F

>Plats för tabell>

94/0080 ändrat genom direktiv 96/0030 (medlemsstater som berörs: A, FIN, S)

Rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

Erkännande av examensbevis

64/0429

Etableringsfrihet - processindustrin

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

68/0366

Livsmedelsindustri

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

75/0362 (kodifierat genom direktiv 93/0016)

Ömsesidigt erkännande av medicinsk behörighet

>Plats för tabell>

77/0453

Verksamhet som sjuksköterska

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0686

Tandläkare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0687

Tandläkare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0384

Arkitekter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0432

Apotekare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0614

Arkitekter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0017

Arkitekter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0048

Erkännande av högre examensbevis

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

89/0594

Erkännande av kvalifikationer läkare, sjuksköterskor, tandläkare, veterinärer, barnmorskor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0595

Erkännande av examensbevis för sjuksköterskor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0658 (kodifierat genom direktiv 93/0016)

Erkännande av kvalifikationer - Det tyska enandet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0051

Ömsesidigt erkännande av examensbevis - andra allmänna systemet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

94/0038

Ändring av bilagorna C och D i direktiv 92/0051

Verkställighetsåtgärder behövs inte för de länder som redan har genomfört direktiv 92/0051

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

97/0038

Ömsesidigt erkännande av examensbevis - andra allmänna systemet (ändrat genom direktiv 92/0051)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: F, IRL, L, FIN, S, UK

Självständiga handelsagenter

86/0653

Självständiga handelsagenter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

- Tjänster

Audiovisuella tjänster/medier

89/0552

Television utan gränser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

Telekommunikation

91/0263

Telekommunikation - teleterminalutrustning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0044

Tillhandahållande av öppna nät för förhyrda förbindelser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, D, E, F, IRL, I, NL, A, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

93/0097

Jordstationsutrustning för satellitkommunikation

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, E, F, I, L, NL, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

95/0047

Tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: inga

>Plats för tabell>

95/0062

Tillhandahållande av öppna nät (ONP) för taltelefoni

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, E, F, IRL, I, NL, A, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

96/0870

Tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, E, L, FIN, UK

>Plats för tabell>

97/0013

Gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: F, I, FIN, UK

97/0033

Samtrafik

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: F, I, A, FIN, UK

97/0051

Ändring av direktiv 90/0387 och 92/0044

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: FIN, UK

Finansiella tjänster

77/0092

Etableringsfrihet - försäkringsmäklare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0005

Andra direktivet om försäkring av motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0611

OPCVM

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0635

Årsbokslut för banker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0627

Större innehav i ett börsnoterat bolag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0298

Prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0592

Insiderhandel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0232

Tredje direktivet om försäkring av motorfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0308

Tvättning av pengar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0371

Genomförande av avtalet mellan EEG och Schweiz om försäkring

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E

>Plats för tabell>

91/0674

Årsbokslut för försäkringsbolag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E

>Plats för tabell>

92/0049

Tredje direktivet om andra direkta försäkringar än livförsäkringar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E

>Plats för tabell>

92/0096

Tredje direktivet om livförsäkring

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E

>Plats för tabell>

93/0006

Kapitalkrav

>Plats för tabell>

93/0022

Investeringstjänster

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, E, L, P

>Plats för tabell>

94/0019

Garanti för insättningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

95/0026

Direktiv "post-BCCI"

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, E, F, IRL, I, L

>Plats för tabell>

96/0010

Direktiv "Avtalsnetting"

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

- Bolagsrätt

68/0151

Första direktivet på bolagsrättens område

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

>Plats för tabell>

77/0091

Andra direktivet på bolagsrättens område

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

>Plats för tabell>

78/0660

Årsbokslut för företag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN, UK

>Plats för tabell>

78/0855

Fusion av företag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

>Plats för tabell>

82/0891

Fission av företag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

>Plats för tabell>

83/0349

Sammanställd redovisning för företag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN, UK

>Plats för tabell>

84/0253

Godkännande av personer som har ansvar för lagstadgad revision av räkenskaper

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I, UK

>Plats för tabell>

89/0666

Krav på offentlighet i filialer

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

>Plats för tabell>

89/0667

Enmansbolag med begränsat ansvar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

>Plats för tabell>

90/0604

Årsbokslut - sammanställd redovisning: offentliggörande i ecu

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN, UK

>Plats för tabell>

90/0605

Årsbokslut - sammanställd redovisning: tillämpningsområde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, FIN, UK

>Plats för tabell>

92/0101

Bevara och ändra aktiebolags kapital

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, L, UK

>Plats för tabell>

- Intellektuell och industriell äganderätt

91/0250

Rättsligt skydd för datorprogram

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0100

Uthyrnings- och utlåningsrättigheter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom IRL

>Plats för tabell>

93/0083

Upphovsrätt, satellitsändningar och vidaresändning via kabel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, IRL, P

>Plats för tabell>

93/0098

Skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

- Offentlig upphandling

88/0295

Offentlig upphandling av varor (som ändrar direktiv 77/0062)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0440

Offentliga bygg- och anläggningskontrakt (som ändrar direktiv 71/0305)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0665

Offentlig upphandling - överprövning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0531

Offentlig upphandling - sektorer som är undantagna

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

(EL och P: undantag till 1998)

>Plats för tabell>

92/0013

Offentlig upphandling - överprövning (sektorer som är undantagna)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A (EL och P: undantag till 1997)

>Plats för tabell>

92/0050

Offentlig upphandling av tjänster

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, F, A

>Plats för tabell>

93/0036

Offentlig upphandling av varor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, F, I

>Plats för tabell>

93/0037

Offentliga bygg- och anläggningskontrakt

>Plats för tabell>

93/0038

Offentlig upphandling - sektorer som är undantagna

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, E, A (E: undantag till 1997, EL och P: undantag till 1998)

>Plats för tabell>

- Slopande av skattehinder

Direkt beskattning

69/0335

Skattesystem - Indirekta skatter på anskaffande av kapital

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

77/0799

Skattesystem - Ömsesidigt bistånd - direkt beskattning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0434

Skattesystem - Fusion och fission av företag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

Indirekt beskattning

69/0169

Skattebefrielse för resande

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

77/0388

Sjätte momsdirektivet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/1072

Åttonde momsdirektivet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0465

Artonde momsdirektivet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0012

Regler för punktskattepliktiga varor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0077

Harmonisering av mervärdeskattesatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0083

Punktskatter på alkohol

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0084

Punktskatter på alkohol

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0007

Mervärdesskatt - förenklingsåtgärder - tillämpningsområden för vissa undantag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

95/0059

Konsoliderad version av tobaksdirektiven

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

96/0042

Gemensamt system för mervärdesskatt

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

96/0095

Gemensamt system för mervärdesskatt

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

2. KONSUMENTSKYDD OCH PRODUKTSÄKERHET

79/0581

Prismärkning av livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0577

Avtal som ingåtts utanför fasta affärslokaler

>Plats för tabell>

87/0102

Konsumentkrediter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

88/0315

Ändring av direktiv 79/0581/EEG om konsumentskydd i samband med prismärkning av livsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0088

Konsumentkrediter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0314

Paketresor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0059

Allmän produktsäkerhet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, D, EL, E, F, IRL, I, NL, A, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

93/0013

Oskäliga villkor i avtal

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, D, EL, F, IRL, I, L, NL, A, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

94/0047

Nyttjanderätten till fast egendom på tidsdelningsbasis

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, IRL, NL, A, P, S, UK

>Plats för tabell>

3. KONKURRENS

90/0388

Konkurrens på marknaderna för telekommunikation

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0084

Insynen i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstaterna och offentliga företag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0046

Satellitkommunikation

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L

>Plats för tabell>

96/0019

Genomförandet av full konkurrens

Medlemsstater som inte har anmält genomförandebestämmelser:

>Plats för tabell>

4. SOCIALPOLITIK

64/0221

Allmän ordning och hälsa

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

68/0360

Avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning för arbetstagare och deras familjer

>Plats för tabell>

72/0194

Rätt att bosätta sig i medlemsstaternas territorium

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

75/0117

Lika lön för kvinnor och män

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

75/0129

Kollektiva uppsägningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

76/0207

Likabehandling av kvinnor och män

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

77/0187

Skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0007

Likabehandling inom social trygghet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0987

Skydd av arbetstagare - arbetsgivarens insolvens

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0378

Likabehandling av kvinnor och män

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: D, EL, E, F, IRL, I, A, P, FIN, S, UK

89/0654

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0655

Hälsa och säkerhet - arbetsutrustning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0656

Personlig skyddsutrustning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0269

Arbetstagares hälsa och säkerhet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0270

Hälsa och säkerhet - bildskärm

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0394

Skydd av arbetstagare - carcinogener

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0679

Risker vid exponering för biologiska agenser i arbetet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0382

Skydd av arbetstagare (asbest)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0383

Hälsa och säkerhet för tillfälligt anställda

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0533

Skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsförhållandet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0029

Hälsa och säkerhet ombord på fartyg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, IRL, L

>Plats för tabell>

92/0056

Kollektiva uppsägningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0057

Minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0058

Varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0085

Säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, L

>Plats för tabell>

92/0091

Arbetstagarnas säkerhet och hälsa inom den del av utvinningsindustrin som utnyttjar borrning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom IRL

>Plats för tabell>

92/0104

Arbetstagares hälsa och säkerhet i gruvor och dagbrott

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0088

Risker vid exponering för biologiska agenser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

93/0103

Hälsa och säkerhet ombord på fiskefartyg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, IRL, I

>Plats för tabell>

93/0104

Arbetstidens förläggning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, F, I, L, P, UK

>Plats för tabell>

94/0033

Skydd av minderåriga i arbetslivet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, F, I, L, A, P, UK

>Plats för tabell>

94/0044

Elektrisk utrustning avsedd för användning i explosivfarliga omgivningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

94/0045

Europeiskt företagsråd

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L, P

>Plats för tabell>

95/0030

Risker vid exponering för biologiska agenser i arbetet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, IRL, I, L, A

>Plats för tabell>

96/0097

Likabehandling av män och kvinnor i företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: IRL, A, P, S, UK

>Plats för tabell>

5. JORDBRUK

64/0433

Hälsoproblem - handel med kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

66/0400

Betutsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

66/0401

Utsäde av foderväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

66/0402

Utsäde av stråsäd

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

66/0403

Utsädespotatis

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

69/0061

Betutsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

69/0062

Utsädespotatis

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

69/0063

Utsäde av foderväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

69/0208

Utsäde av olje- och spånadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

69/0464

Bekämpning av potatiskräfta

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

69/0465

Bekämpning av potatiscystnematod

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

69/0466

Bekämpning av San José-sköldlus

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

70/0373

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

70/0457

Gemensamma sortlistan för växtarter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

70/0458

Utsäde av köksväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

70/0524

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

71/0118

Hälsoproblem - handel med fjäderfäkött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

71/0161

Skogsodlingsmaterial

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

71/0162

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

71/0250

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

71/0285

Hälsoproblem - handel med djur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

71/0393

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

72/0168

Grönsaksvarieteter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

72/0180

Varieteter inom jordbruket

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

72/0199

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

72/0274

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

72/0418

Utsädes

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

73/0046

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

73/0047

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

73/0438

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

74/0013

Skogsodlingsmaterial

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

74/0063

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

74/0203

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

74/0268

Utsäde, foderväxter och utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

74/0647

Bekämpning av nejlikväcklare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

75/0084

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

75/0444

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

75/0502

Utsäde av ängsgröe

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

76/0331

Betutsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

76/0371

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

76/0372

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

76/0895

Bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

76/0934

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

77/0096

Hälsoproblem - import av kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

77/0099

Hälsoproblem - köttprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

77/0101

Oblandat foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

77/0504

Renrasiga avelsdjur av nötkreatur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

78/0055

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0386

Utsäde av foderväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0387

Utsäde av stråsäd

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0388

Utsäde av olje- och spånadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0511

Utsäde av foderväxter och stråsäd

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0633

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0692

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0816

Utsädespotatis

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/1020

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0117

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0372

Oblandat foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0373

Foderblandningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0641

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0692

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0700

Bekämpningsmedel i frukt och grönsaker - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0797

Djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0967

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0304

Utsäde av olje- och spånadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0428

Bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0502

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0510

Oblandat foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0511

Förpackade foderblandningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0695

Foderblandningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0754

Utsäde av foderväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

81/0036

Bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

81/0126

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

81/0680

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

81/0715

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0287

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0471

Djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0475

Märkning av foderblandningar till sällskapsdjur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0528

Bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0859

Utsäde av olje- och spånadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0937

Oblandat foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0091

Hälsoproblem - handel med djur och kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0116

Utsäde av foderväxter och utsäde av olje- och fiberväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0131

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0201

Hälsoproblem - produkter som innehåller till liten andel kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0228

Djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0381

Djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0004

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0319

Hälsoproblem - import av kött - trikiner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0425

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0443

Produkter som används i foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0038

Utsäde av foderväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0073

Finansiering av hygienundersökningar och kontroller av färskt kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0298

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0509

Djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0586

Hälsoproblem - handel med djur och kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0109

Certifierat utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0155

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0174

Foderblandningar för fjäderfä

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0214

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0299

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0320

Utsäde av stråsäd

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0354

Foderblandningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0355

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0362

Bekämpningsmedelsrester i spannmål

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0363

Bekämpningsmedelsrester - livsmedel av animaliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0469

Kontroll av förekomsten av rester av ämnen i kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0530

Produkter som används i foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0120

Utsäde och förökningsmaterial

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0153

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0181

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0234

Oblandat foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0238

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0328

Avelsdjur av nötkreatur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

87/0477

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0480

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0481

Utsäde av köksväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0095

Betutsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0166

Skydd av värphöns i bur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A, FIN

>Plats för tabell>

88/0182

Tekniska standarder och föreskrifter (som ändrar direktiv 83/0189)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0289

Hälsoproblem - djur och kött från tredje land

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0298

Bekämpningsmedelsrester i frukt, grönsaker och spannmål

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0380

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0409

Besiktning av kött - avgift

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

88/0485

Produkter som används i foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0661

Avelssvin

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

89/0002

Utsäde av stråsäd

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0014

Utsäde av köksväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0100

Utsäde av foderväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0186

Bekämpningsmedelsrester i frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0227

Hälsoproblem - köttprodukter - tredje land

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0321

Hälsoproblem - import av kött

>Plats för tabell>

89/0361

Får och getter avsedda för avel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

89/0362

Hygien i mjölkproducerande jordbruksföretag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0365

Växtskyddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0384

Hälsoproblem - handel med mjölk

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0424

Utsäde

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0437

Hälsoproblem - ägg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0520

Produkter som används i foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0662

Veterinärkontroller för handel inom gemenskapen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0044

Foderblandningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0118

Renrasiga avelssvin

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

90/0119

Blandrasiga avelssvin

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

90/0167

Foderläkemedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0335

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0425

Veterinärkontroller för handel inom gemenskapen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0427

Zoo-tekniska villkor för handel med hästdjur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

90/0428

Handel med hästdjur för tävlingar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

90/0439

Produkter som används i foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0533

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0642

Bekämpningsmedelsrester i produkter av vegetabiliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0667

Bearbetning av animaliskt avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

90/0675

Veterinärkontroller för produkter från tredje land

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0069

Hälsoproblem - handel med får

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0126

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0132

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0174

Saluföring av renrasiga djur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

91/0188

Växtskydddsmedel som innehåller vissa verksamma ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0249

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0334

Foderblandningar för husdjur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0336

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0357

Foderblandningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0414

Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

91/0492

Levande tvåskaliga blötdjur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0493

Fiskeriprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0495

Kött av tamkaniner och kött av hägnat vilt

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0496

Veterinärkontroller av djur från tredje land

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0497

Färskt kött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0508

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0628

Skydd av djur under transport

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

91/0629

Djurskyddskrav för kalvar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN

>Plats för tabell>

91/0630

Djurskyddskrav vid svinhållning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN

>Plats för tabell>

91/0682

Förökningsmaterial av prydnadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0684

Hälsoproblem - äggprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0005

Hälsoproblem - köttprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0009

Utsäde av olje- och spånadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0019

Utsäde av foderväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0033

Förökningsmaterial av grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0034

Fruktplantsförsäljningsmaterial

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0040

Aviär influensa

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0045

Viltkött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0046

Mjölkprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0063

Främmande ämnen och produkter i djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0064

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0065

Sperma, ova och embryon som inte faller under de krav som fastställts i direktiv 90/0425 EEG

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0070

Erkännande av skyddade zoner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0076

Skyddade zoner som är utsatta för särskilt stora risker avseende växtskyddet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0088

Främmande ämnen och produkter i djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

92/0089

Gemenskapsanalysmetoder för den officiella kontrollen av foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0090

Producenter och importörer av växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0102

Identifikation och registrering av djur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN

>Plats för tabell>

92/0107

Olje- och fiberväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

92/0116

Hälsoproblem som påverkar handel med färskt fjäderfäkött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

92/0117

Zoonoser och zoonitiska agenser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, I

>Plats för tabell>

92/0118

Produkter som inte omfattas av särskilda hälsokrav

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN

>Plats för tabell>

92/0119

Särskilda åtgärder avseende vesikulär svinsjuka

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0017

Gemenskapsklasser för basutsädespotatis

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0026

Djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0027

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0028

Officiell kontroll av foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom P

>Plats för tabell>

93/0048

Fruktplantsförsäljningsmaterial

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0049

Förökningsmaterial av prydnadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0050

Skadegörare på växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0051

Fri rörlighet avseende växter i skyddade zoner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0052

Embryon av tama nötkreatur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0053

Bekämpning av vissa fisksjukdomar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0054

Djur och produkter från vattenbruk

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0055

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0056

Djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0057

Bekämpningsmedelsrester - spannmål respektive livsmedel av animaliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0058

Bekämpningsmedelsrester - produkter av vegetabiliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0060

Färsk sperma

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0061

Föröknings- och plantmaterial

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0062

Förökningsmaterial av växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0063

Prydnadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0064

Fruktplantor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0070

Officiell kontroll av foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0071

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0074

Djurfoder för särskilda näringsbehov

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

93/0078

Prydnadsväxter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0079

Fruktplantor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D

>Plats för tabell>

93/0085

Ljus ringröta på potatis

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

93/0106

Särskilt stora risker avseende växtskyddet - skyddade zoner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0107

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0113

Enzymer och mikroorganismer i djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

93/0114

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

93/0117

Officiell kontroll av foder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0118

Finansiering av veterinärkontroller

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, E, I, A, P

>Plats för tabell>

93/0119

Skydd av djur vid slakt eller avlivning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, F, I, A

>Plats för tabell>

93/0120

Hälsoproblem - fjäderfä och kläckningsägg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, I, P

>Plats för tabell>

93/0121

Hälsoproblem - handel med fjäderfäkött

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

94/0003

Skadliga organismer - kvarhållande av en försändelse eller en skadegörare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0013

Skadegörare på växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0014

Djurfoder - officiell kontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0016

Främmande ämnen och produkter i djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

94/0017

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0028

Import - zootekniska och genealogiska villkor för djur och avelsdjur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F, IRL, L, A, P

>Plats för tabell>

94/0029

Bekämpningsmedelsrester - spannmål respektive livsmedel av animaliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0030

Bekämpningsmedelsrester i produkter av vegetabiliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0037

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, P

>Plats för tabell>

94/0039

Djurfoder för särskilda näringsbehov

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

94/0040

Tillsatser - riktlinjer för utvärdering

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0041

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0042

Hälsoproblem - handel med levande djur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

94/0059

Trikinkontroll vid import

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

94/0065

Malet kött och köttberedningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E, I

>Plats för tabell>

94/0071

Obehandlad mjölk, värmebehandlad mjölk och mjölkbaserade produkter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A

>Plats för tabell>

94/0079

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A, P

>Plats för tabell>

95/0006

Utsäde av stråsäd

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0009

Djurfoder avsett för särskilda näringsbehov

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

95/0010

Beräkning av energivärdet för vissa foder för hundar och katter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

95/0011

Djurfoder - utvärdering av tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0022

Vattenbruksprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L

>Plats för tabell>

95/0023

Färskt kött - produktionsförhållanden

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

95/0025

Hälsoproblem - handel med levande djur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

95/0029

Skydd av djur vid transport

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, F, I, L, A, P

>Plats för tabell>

95/0033

Vissa produkter som används i djurfoder

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L

>Plats för tabell>

95/0035

Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, P

>Plats för tabell>

95/0036

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, P

>Plats för tabell>

95/0037

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0038

Bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung - frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0039

Bekämpningsmedelsrester - spannmål respektive livsmedel av animaliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0040

Skadegörare på växter - skyddade zoner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0041

Skadegörare på växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0044

Skadegörare på växter - arbete för försök eller vetenskapliga ändamål

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, L

>Plats för tabell>

95/0061

Bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung - frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0065

Skadegörare på växter - skyddade zoner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0066

Skadegörare på växter eller växtprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

95/0068

Handeln med köttprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, E, P, UK

>Plats för tabell>

95/0070

Sjukdomar hos musslor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, F, IRL, I, NL, S

>Plats för tabell>

95/0071

Fiskeriprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, F, IRL, I, P, UK

>Plats för tabell>

96/0006

Djurfoder - främmande ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, I

>Plats för tabell>

96/0007

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

96/0012

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, P

>Plats för tabell>

96/0014

Skadegörare på växter eller växtprodukter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

96/0015

Skadegörare på växter - skyddade zoner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

96/0018

Utsäde och förökningsmaterial, saluföring

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

96/0022

Vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av â-agonister

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, D, E, NL, A

>Plats för tabell>

96/0023

Vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, D, L, NL

>Plats för tabell>

96/0032

Bekämpningsmedelsrester - frukt och grönsaker

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom DK, F, L, A,

>Plats för tabell>

96/0033

Bekämpningsmedelsrester - livsmedel av animaliskt ursprung

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom DK, F, L, A

>Plats för tabell>

96/0043

Finansieringen av veterinära besiktningar och kontroller

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: L, UK

>Plats för tabell>

96/0046

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, F, P

>Plats för tabell>

96/0068

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, EL, F, IRL, I, L, P, S

>Plats för tabell>

96/0072

Utsäde och växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, P

>Plats för tabell>

96/0078

Skadegörare på växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L

>Plats för tabell>

96/0090

Produkter som inte omfattas av särskilda hälsokrav

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, EL, NL, A, FIN, S

>Plats för tabell>

96/0093

Certifiering av djur och animaliska produkter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, P, UK

>Plats för tabell>

97/0002

Djurskyddskrav för kalvar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: D, F, NL, P

>Plats för tabell>

97/0006

Djurfoder - tillsatser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL

>Plats för tabell>

97/0014

Skadegörare på växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom L

>Plats för tabell>

97/0022

Skyddsåtgärder mot specifika zoonoser och zoonotiska agenser

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: D, A, P, S, UK

>Plats för tabell>

97/0047

Märkning av foderblandningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, NL, A

>Plats för tabell>

97/0057

Växtskyddsmedel

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, E, I, P, FIN, S

>Plats för tabell>

6. MILJÖ

75/0439

Omhändertagande av spilloljor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

75/0440

Ytvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

75/0442

Avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

76/0160

Badvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, FIN

>Plats för tabell>

76/0464

Farliga ämnen i havet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0319

Giftigt och annat farligt avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

78/0659

Kvalitet på sötvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0409

Bevarande av vilda fåglar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0869

Ytvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

79/0923

Skaldjursvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0068

Skydd av grundvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/00778

Dricksvatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0779

Luftkvalitet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

80/0836

Hälsoskydd - ioniserande strålning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A, FIN, S

>Plats för tabell>

82/0176

Kvicksilverutsläpp

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0501

Risker för storolyckor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

82/0884

Bly i luften

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0129

Sälungeskinn

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

83/0513

Kadmiumutsläpp

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0156

Kvicksilverutsläpp

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0360

Luftförorening från industrianläggningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

84/0466

Strålskydd - patienter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0203

Luftkvalitetsnormer för kvävedioxid

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0337

Utvärdering av effekten på miljön

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0411

Bevarande av vilda fåglar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

85/0444

Sälungeskinn

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0278

Avloppsslam som används inom jordbruket

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0280

Farliga ämnen i havet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0431

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

86/0609

Skydd av djur

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

>Plats för tabell>

87/0217

Asbestförorening

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

88/0609

Utsläpp från stora förbränningsanläggningar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0369

Förbränning av kommunalt avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom I

>Plats för tabell>

89/0370

Sälungeskinn

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0427

Svaveldioxid i luften

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0429

Förbränning av kommunalt avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

89/0618

Hälsoskydd - nödsituation som medför risk för strålning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom FIN, S

>Plats för tabell>

90/0219

Genetiskt modifierade organismer

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0220

Genetiskt modifierade organismer

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0313

Rätt att ta del av miljöinformation

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

90/0641

Strålning - externa arbetstagare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0156

Avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E, F

>Plats för tabell>

91/0157

Batterier som innehåller farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, F, I

>Plats för tabell>

91/0244

Bevarande av vilda fåglar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0271

Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, I

>Plats för tabell>

91/0410

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

91/0676

Vatten förorenat av nitrater från jordbruket

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0689

Riskavfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom UK

>Plats för tabell>

92/0003

Transport av radioaktivt avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D

>Plats för tabell>

92/0014

Begränsningar i utnyttjandet av flygplan

>Plats för tabell>

92/0032

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

92/0043

Bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, D, EL, F, FIN

>Plats för tabell>

92/0069

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

92/0072

Luftförorening genom ozon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom S

>Plats för tabell>

92/0112

Föroreningar - titandioxid

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0012

Svavelhalt i flytande bränslen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom E

>Plats för tabell>

93/0021

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

93/0067

Principer för riskbedömning

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, UK

>Plats för tabell>

93/0072

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

93/0086

Batterier och ackumulatorer som innehåller farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, F, I

>Plats för tabell>

93/0090

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

93/0101

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

93/0105

Upplysningar som krävs för dokumentation

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B

>Plats för tabell>

94/0015

Genetiskt modifierade organismer

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, L

>Plats för tabell>

94/0051

Genetiskt modifierade organismer

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, L, P

>Plats för tabell>

94/0062

Förpackningar och förpackningsavfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, EL, IRL, L, P, FIN, UK

>Plats för tabell>

94/0063

Flyktiga organiska ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom D, UK

>Plats för tabell>

94/0066

Förorenande utsläpp i atmosfären

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0067

Förbränning av farligt avfall

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, DK, EL, IRL, I, A, P, FIN, UK

>Plats för tabell>

94/0069

Märkning av farliga ämnen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, IRL, P

>Plats för tabell>

95/0027

Grävmaskiner, schaktmaskiner och lastmaskiner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, I

>Plats för tabell>

97/0035

Utsättning av genetiskt modifierade organismer

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom B, DK, D, EL, F, IRL, A, P, S, UK

>Plats för tabell>

7. TRANSPORTER

76/0135

Ömsesidigt erkännande av fartygscertifikat för fartyg i inlandssjöfart

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, D, F, L, NL, A

79/0115

Lotsning av fartyg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

82/0714

Tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, D, F, I, L, NL, A

84/0647

Fordon hyrda utan förare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

87/0540

Rätt att yrkesmässigt bedriva godstransporter på vatten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, D, F, I, L, NL, A

>Plats för tabell>

88/0599

Vägtransport - Sociala bestämmelser - Färdskrivare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla.

>Plats för tabell>

90/0398

Fordon hyrda utan förare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0328

Provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom IRL

>Plats för tabell>

91/0439

Körkort

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, EL, E, IRL, I, L, NL, A, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

91/0440

Järnvägarnas utveckling

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0670

Ömsesidigt godkännande av certifikat för personal med funktioner inom den civila luftfarten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

91/0672

Båtförarcertifikat för inre vattenvägar

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, D, F, L, NL, A

>Plats för tabell>

92/0106

Kombinerad transport

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0065

System för ledning av lufttrafiken

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, EL, E, F, IRL, L, NL, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

93/0075

Minimikrav för fartyg som anlöper eller avgår från gemenskapens hamnar med farligt eller förorenande gods

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0089

Skatter på godstransporter på väg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F

>Plats för tabell>

94/0023

Provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet, minimistandard för provning av bromssystem

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom A och P

>Plats för tabell>

94/0055

Transport av farligt gods på väg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, D, E, F, I, L, NL, A, P, FIN, S, UK

94/0056

Utredning av flyghaverier och tillbud inom civil luftfart

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, IRL, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

94/0057

Inspektion och tillsyn av fartyg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, EL, E, F, L, A, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

94/0058

Utbildning av sjömän

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom NL

>Plats för tabell>

95/0018

Tillstånd för järnvägsföretag

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, A, FIN, S

>Plats för tabell>

95/0019

Tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, A, P, FIN, S

>Plats för tabell>

95/0021

Säkerhet på fartyg, förhindrande av förorening samt boende och arbetsförhållanden ombord på fartyg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, D, EL, E, F, L, A, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

95/0050

Enhetliga förfaranden för kontroller av vägtransporter av farligt gods

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, EL, E, I, L, NL, P, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

96/0039

Minimikrav för fartyg som anlöper eller avgår från gemenskapens hamnar med farligt eller förorenande gods

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: E, I, L, A, FIN, S

>Plats för tabell>

96/0040

Gemensam modell för ett identitetskort för inspektörer som utför hamnstatskontroll

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: D, EL, E, F, I, L, FIN, S, UK

>Plats för tabell>

96/0047

Körkort

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: DK, E, L, P, FIN

96/0049

Transport av farligt gods på järnväg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: D, E, F, NL, A, FIN, S, UK

96/0053

Största tillåtna vikter och dimensioner för vissa vägfordon

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, E, L, P, FIN

>Plats för tabell>

96/0067

Tillträde till marknaden för marktjänster på flygplatserna inom gemenskapen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: inga

>Plats för tabell>

96/0075

System för befraktning och prissättning inom området nationella och internationella transporter av varor på inre vattenvägar inom gemenskapen

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, F

96/0086

Transport av farligt gods på väg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: B, DK, D, F, I, NL, A, P, FIN, S

96/0087

Transport av farligt gods på järnväg

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: D, EL, F, NL, A, FIN, S

97/0015

Definition och användning av kompatibla tekniska specifikationer vid upphandling av utrustning och system för ledning av lufttrafiken

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: NL, FIN, S, UK

97/0034

Minimikrav för fartyg som anlöper eller avgår från gemenskapens hamnar med farligt eller förorenande gods

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: E, L, NL, A, S

>Plats för tabell>

97/0044

Sommartid

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

8. ENERGI

92/0042

Effektivitetskrav för värmepannor

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

93/0076

Utsläpp av koldioxid

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla

>Plats för tabell>

94/0002

Energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbehov

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, B, D, DK, EL, E, FIN, F, IRL, NL, P, S, UK

>Plats för tabell>

94/0022

Tillstånd för prospektering efter samt undersökning och utvinning av kolväten

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, B, DK, D, E, EL, F, I, NL, P, S, UK (Luxemburg är inte skyldigt att genomföra direktivet)

>Plats för tabell>

95/0012

Energiförbrukning hos tvättmaskiner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, D, DK, E, EL, FIN, IRL, L, NL, P, S, UK

>Plats för tabell>

95/0013

Energiförbrukning hos torktumlare

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, D, DK, E, EL, F, FIN, IRL, L, NL, P, S, UK

>Plats för tabell>

96/0057

Energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, NL, UK

96/0060

Energiförbrukning hos kombinerade tvättmaskiner/torktumlare för hushållsbruk

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, D, DK, EL, FIN, IRL, NL, P, S, UK

96/0089

Energiförbrukning hos tvättmaskiner för hushållsbruk (ändring av direktiv 95/0012)

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: A, D, DK, E, EL, FIN, IRL, NL, P, UK

97/17/EG

Energiförbrukning hos hushållsdiskmaskiner

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: NL

9. STATISTIK

95/0057

Statistik rörande turism

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom F, IRL, I, UK

>Plats för tabell>

96/0016

Statistik rörande mjölk

Medlemsstater som har anmält genomförandebestämmelser: alla utom EL, E, IRL, I, FIN

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA V

DOMAR SOM MEDDELATS AV DOMSTOLEN TILL OCH MED DEN 31 DECEMBER 1997 OCH SOM ÄNNU EJ VERKSTÄLLTS

BELGIEN

Dom av den 8.7.87 i mål C-247/85

Vilda fåglar

Kommissionen har beslutat att väcka talan med stöd av artikel 171.2 i fördraget. Beslutet är förenat med ett yrkande om vite.

Dom av den 27.9.88 i mål C-42/87

Dom av den 3.5.94 i mål C-47/93

Diskriminering i fråga om offentlig finansiering; högre utbildning utanför universiteten

Ett förfarande enligt artikel 171 pågår.

Dom av den 19.2.91 i mål C-375/89

Stöd till Idealspun/Beaulieu

De belgiska myndigheterna har väckt talan vid nationell domstol för att återvinna det obehörigt erhållna stödet.

Dom meddelades den 20.9.94. Företaget överklagade domen i sak och yrkade på inhibition i väntan på att saken avgörs. Förfarandet pågår fortfarande.

Dom av den 17.2.93 i mål C-173/91

Likabehandling av kvinnor och män; åldersdiskriminering

De belgiska myndigheterna har lagt fram ett nytt förslag till kollektivavtal som verkar tillfredsställande. Kommissionen väntar på att det skall offentliggöras.

Dom av den 24.3.94 i mål C-80/92

Fri rörlighet; trådlösa telefoner

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 2.5.96 i mål C-133/94

Bristande genomförande av rådets direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt

Ett förfarande enligt artikel 171 pågår.

Dom av den 10.9.96 i mål C-11/95

Ofullständigt genomförande av direktivet om television utan gränser

Kommissionen har mottagit författningsförslag som innebär att domstolens dom verkställs. De granskas för närvarande av behöriga enheter.

Dom av den 12.12.96 i mål C-218/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv om uppgifter som krävs för den tekniska dokumentation som avses i rådets direktiv 67/548/EEG

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts. De belgiska myndigheterna har lämnat över ett förslag till lagstiftning som granskas av kommissionens enheter.

Dom av den 12.12.96 i mål C-220/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för kommissionens direktiv 84/449/EEG om anpassning till tekniska framsteg för sjätte gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts. De belgiska myndigheterna har lämnat över ett förslag till lagstiftning som granskas av kommissionens enheter.

Dom av den 12.12.96 i mål C-221/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för kommissionens direktiv om principer för bedömning av risker för människor och miljön med ämnen som anmälts enligt rådets direktiv 67/548/EEG

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts. De belgiska myndigheterna har lämnat över ett förslag till lagstiftning som granskas av kommissionens enheter.

Dom av den 12.12.96 i mål C-222/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktivet om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts. De belgiska myndigheternas svar granskas för närvarande av kommissionen.

Dom av den 20.2.97 i mål C-344/95

Villkor och bestämmelser för att utfärda identitetskort

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 20.2.97 i mål C-135/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 91/659/EEG om ändring av rådets direktiv 76/769/EEG om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat

Kommissionen har tagit kontakt med de belgiska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 20.3.97 i mål C-294/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 90/385/EEG om aktiva medicintekniska produkter för implantation

Kommissionen har tagit kontakt med de belgiska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 29.5.97 i mål C-313/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 93/21/EEG om ändring av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen

Kommissionen har tagit kontakt med de belgiska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 29.5.97 i mål C-356/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 91/410/EEG om ändring av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen

Kommissionen har tagit kontakt med de belgiska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 29.5.97 i mål C-357/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 15/94/CE om ändring av rådets direktiv 220/90/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 29.5.97 i mål C-358/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för kommissionens direktiv 93/90/EEG om den förteckning över ämnen som avses i artikel 13.1 femte strecksatsen i rådets direktiv 67/548/EEG

Kommissionen har tagit kontakt med de belgiska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 2.10.97 i mål C-208/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 92/119/EEG om införande av allmänna gemenskapsåtgärder för bekämpning av vissa djursjukdomar och särskilda åtgärder mot vesikulär svinsjuka

Dom meddelades nyligen. Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 11.12.97 i mål C-190/97

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 93/101/EEG om ändring av rådets direktiv 67/358/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen

Dom meddelades nyligen.

Dom av den 18.12.97 i mål C-263/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 89/106/EEG om byggprodukter

Dom meddelades nyligen.

TYSKLAND

Dom av den 20.9.90

Företaget Bug-Alutechnik; återbetalning av stöd

Ett nytt överklagande har lämnats in till Bundesverwaltungsgericht (förbundsförvaltningsdomstolen).

Dom av den 17.10.91 i mål C-58/89

Ytvatten; bristande överensstämmelse

Sedan medlemsstaten vidtagit vissa åtgärder har kommissionen kunnat återkalla sin talan i vissa delar. I övriga delar fortsätter domstolsförfarandet.

Dom av den 10.5.95 i mål C-422/92

Bortskaffande av avfall

Kommissionen har just inlett ett förfarande enligt artikel 171.

Dom av den 12.12.96 i mål C-297/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 12.12.96 i mål C-298/95

Vatten av betydelse för fisk- och skaldjursbeståndet

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 12.6.97 i mål C-138/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 92/116/EEG om ändring och uppdatering av direktiv 71/118/EEG om hygienproblem som påverkar handeln med färskt kött av fjäderfä

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 16.9.97 i mål C-139/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för kommissionens direktiv om en översikt över de krav som skall uppfyllas av fruktplantsförökningsmaterial och fruktplantor (93/48/EEG), av prydnadsväxter (93/49/EEG), av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än utsäde (93/61/EEG) samt de krav som själva plantorna skall uppfylla enligt direktiv 92/34/EEG, 91/682/EEG och 92/33/EEG

Kommissionen har tagit kontakt med de tyska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 13.11.97 i mål C-236/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för kommissionens direktiv 93/86/EEG om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 91/157/EEG om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen

Kommissionen har tagit kontakt med de tyska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 27.11.97 i mål C-137/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

Dom meddelades nyligen.

Dom av den 11.12.97 i mål C-83/97

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

Dom meddelades nyligen.

Dom av den 16.12.97 i mål C-341/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 93/36/EEG om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor

Dom meddelades nyligen.

GREKLAND

Dom av den 15.3.88 i mål C-147/86

Dom av den 30.1.92 i mål C-328/90

Förbud mot att öppna en privatskola (Frontistirion); nationalitetskrav

Kommissionen har beslutat att väcka talan med stöd av artikel 171.2 i fördraget. Beslutet är förenat med ett yrkande om vite.

Dom av den 8.11.90 i mål C-53/88

Skydd för arbetstagare om arbetsgivaren kommer på obestånd

Ett förfarande enligt artikel 171 pågår.

Dom av den 7.4.92 i mål C-45/91

Avfall från tätort på Kreta

Kommissionen har beslutat att väcka talan med stöd av artikel 171.2 i fördraget. Beslutet är förenat med ett yrkande om vite.

Dom av den 23.3.95 i mål C-365/93

Erkännande av examensbevis från högre undervisning

Kommissionen har beslutat att väcka talan med stöd av artikel 171.2 i fördraget. Beslutet är förenat med ett yrkande om vite.

Dom av den 1.6.95 i mål C-123/94

Diskriminering på grund av nationalitet

Ett förfarande enligt artikel 171 pågår.

Dom av den 6.7.95 i mål C-259/94

Tillhandahållande av öppna telenät för förhyrda förbindelser

Ett förfarande enligt artikel 171 pågår.

Dom av den 2.5.96 i mål C-311/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts. Pågår fortfarande.

Dom av den 2.7.96 i mål C-290/94

Tillträde till anställning; diskriminering på grund av nationalitet

Kommissionen är i färd med att granska de åtgärder som de grekiska myndigheterna vidtagit för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 26.6.97 i mål C-329/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 22.10.97 i mål C-375/95

Beskattning av begagnade bilar

Dom meddelades nyligen.

Dom av den 27.11.97 i mål C-62/96

Villkor för att tilldela licens och/eller flagg till fiske- och handelsfartyg

Dom meddelades nyligen.

SPANIEN

Dom av den 2.8.93 i mål C-355/90

Fågelskydd i Santoña

Reningsarbetet som krävs för att verkställa domstolens dom pågår i samarbete med kommissionens tekniska enheter.

Dom av den 22.3.94 i mål C-375/92

Begränsningar av turistguiders frihet att tillhandahålla tjänster

Ärendet utvecklas i positiv riktning på regional nivå.

Dom av den 5.6.97 i mål C-107/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 91/156/EEG om ändring av rådets direktiv 75/442/EEG om avfall

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 17.7.97 i mål C-52/96

Överföring av pensionsrättigheter

Kommissionen har tagit kontakt med de spanska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 9.10.97 i mål C-21/96

Strålskyddsåtgärder vid medicinsk undersökning och behandling

Dom meddelades nyligen. De spanska myndigheterna har redan föreslagit bestämmelser genom vilka domstolens dom verkställs.

Dom av den 18.12.97 i mål C-360/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 91/371/EEG om genomförande av avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiz om annan direkt försäkring än livförsäkring

Dom meddelades nyligen.

Dom av den 18.12.97 i mål C-361/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 92/49/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring samt om ändring av direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG

Dom meddelades nyligen.

FRANKRIKE

Dom av den 27.4.88, C-252/85

Vilda fåglar

Ett förfarande enligt artikel 171 pågår.

Dom av den 12.12.90 i mål C-263/88

Nekad etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster i de utomeuropeiska territorierna

Ett förfarande enligt artikel 171 pågår.

Dom av den 26.2.91 i mål C-154/89

Begränsningar av turistguiders frihet att tillhandahålla tjänster

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 11.6.91 i mål C-64/88

Bristande kontroll av att de tekniska föreskrifterna för bevarande av fiskebeståndet följs

Kommissionen gör en slutlig kontroll och analyserar resultaten av inspektioner för att kunna avgöra om de föreskrifter som antagits är tillräckliga för att verkställa domstolens dom.

Dom av den 13.1.93 i mål C-293/91

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 85/374/EEG om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister

Författningsförslag har anmälts men ännu inte antagits. Förslaget innebär att vissa problem med bristande överensstämmelser med gemenskapsrätten återstår.

Dom av den 17.11.93 i mål C-68/92

Mervärdesskatt på reklam; dubbelbeskattning

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 13.3.97 i mål C-197/96

Kvinnors nattarbete

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 29.5.97 i mål C-282/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 91/157/EEG om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen

Kommissionen har tagit kontakt med de franska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom. Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 29.5.97 i mål C-283/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 93/86/EEG om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 91/157/EEG om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen

Kommissionen har tagit kontakt med de franska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom. Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 5.6.97 i mål C-223/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv 91/156/EEG om ändring av rådets direktiv 75/442/EEG om avfall

Kommissionen har tagit kontakt med de franska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom. Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 9.12.97 i mål C-265/95

Hinder mot import av spanska jordgubbar

Dom meddelades nyligen.

IRLAND

Dom av den 11.8.95 i mål C-240/94

Elektromagnetisk kompatibilitet

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 12.6.97 i mål C-151/96

Handelsfartygs flagg

Kommissionen har tagit kontakt med de irländska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

ITALIEN

Dom av den 12.7.88 i mål C-322/86

Dom av den 9.3.94 i mål C-291/93

Vattenkvalitet i vatten av betydelse för fiskbeståndet

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 26.2.91 i mål C-180/89

Begränsningar av turistguiders frihet att tillhandahålla tjänster

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 9.3.93 i mål C-95/92

Strålskyddsåtgärder vid medicinsk undersökning och behandling

Beslut har fattats om att väcka talan vid domstolen med stöd av artikel 171. Beslutet är förenat med ett yrkande om vite. Ärendet utvecklas i positiv riktning. Författningsbestämmelser har lämnats in till den ansvariga enheten och är föremål för slutlig granskning.

Dom av den 26.4.94 i mål C-272/91

Offentlig upphandling av varor - datasystem för lotto

Ärendet utvecklas i positiv riktning. Kommissionen gör en slutlig granskning.

Dom av den 1.6.95 i mål C-40/93

Tillträde till tandläkaryrket

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 29.2.96 i mål C-307/94

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv om samordning av lagar och andra författningar avseende viss farmaceutisk verksamhet

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 20.6.96 i mål C-237/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv om minskning av luftförorening från befintliga kommunala avfallsförbränningsanläggningar

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 11.7.96 i mål C-303/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

Dom av den 12.12.96 i mål C-302/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

Ett förfarande har inletts enligt artikel 171.

Dom av den 23.1.97 i mål C-314/95

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 74/63/EEG om fastställande av tillåtna maximihalter av främmande ämnen och produkter i djurfoder, rådets direktiv 92/116/EEG om ändring och uppdatering av direktiv 71/118/EEG om hygienproblem som påverkar handeln med färskt kött av fjäderfä liksom rådets direktiv 92/117/EEG om skyddsåtgärder mot specifika zoonoser

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 17.7.97 i mål C-43/97

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 93/36/EEG om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor

Kommissionen har tagit kontakt med de italienska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 16.9.97 i mål C-279/94

Förbud mot användning av asbest

Kommissionen har tagit kontakt med de italienska myndigheterna för att ta reda på vilka åtgärder de avser att vidta för att efterkomma domstolens dom.

Dom av den 4.12.97 i mål C-207/96

Kvinnors nattarbete

Dom meddelades nyligen.

Dom av den 4.12.97 i mål C-225/96

Bristande överensstämmelse med direktiv 79/923/EEG om kvalitetskrav för skaldjursvatten

Dom meddelades nyligen.

Dom av den 16.12.97 i mål C-316/96

Underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för rådets direktiv 93/53/EEG om gemenskapens minimiåtgärder för bekämpning av vissa fisksjukdomar, rådets direktiv 93/113/EEG om användning och saluföring av enzymer och mikroorganismer och preparat av dessa i djurfoder liksom rådets direktiv 93/114/EEG om ändring av rådets direktiv 70/524/EEG om fodertillsatser

Dom meddelades nyligen.

LUXEMBURG

Dom av den 15.6.95 i mål C-220/94

Tillhandahållande av öppna telenät för förhyrda förbindelser

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

Dom av den 2.7.96 i mål C-473/93

Diskriminering på grund av nationalitet i fråga om tillträde till anställning som sjukskötare vid allmänt sjukhus, lärare vid allmän undervisningsanstalt, tjänsteman eller anställd inom det civila forskningsområdet, inom markbundna transporter, inom post- och telekommunikationssektorn, eller inom sektorn för distribution av vatten, gas och elektricitet

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts.

NEDERLÄNDERNA

Dom av den 14.7.94 i mål C-61/93

Elektroniska kW/h mätare

Ärendet utvecklas i positiv riktning.

FÖRENADE KUNGARIKET

Dom av den 18.2.92 i mål C-30/90

Licensiering av patent

Problemet är i praktiken löst. Lagstiftningsprocessen är nästan avslutad.

Dom av den 14.7.93 i mål C-56/90

Vattenkvalitet i Blackpool och Southport

Kommissionen gör en slutlig kontroll och myndigheterna i Blackpool kommer att lägga fram en reningsplan som skall utvärderas av behörig enhet vid kommissionen.

Dom av den 8.6.94 i mål C-382/92

Företagsöverlåtelse

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts. De brittiska myndigheterna har meddelat sin avsikt att ändra lagstiftningen enligt överenskommelse med arbetsmarknadens parter.

Dom av den 8.6.94 i mål C-383/92

Kollektiva uppsägningar

Ett förfarande enligt artikel 171 har inletts. De brittiska myndigheterna har meddelat sin avsikt att ändra lagstiftningen enligt överenskommelse med arbetsmarknadens parter.

BILAGA VI

NATIONELLA DOMSTOLARS TILLÄMPNING AV GEMENSKAPSRÄTTEN

1. Tillämpningen av artikel 177 i EG-fördraget

Under 1997 har nationella domstolar begärt förhandsavgöranden hos Europeiska gemenskapernas domstol (nedan kallad "EG-domstolen") i fall där fråga är om tolkningen av gemenskapsrätten eller om giltigheten av en rättsakt från gemenskapen.

Dessa framställningar om förhandsavgöranden har offentliggjorts i sin helhet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning så snart de har registrerats vid EG-domstolens kansli. I nedanstående tabell visas hur många frågor varje medlemsstat har förelagt EG-domstolen de senaste åtta åren (1).

>Plats för tabell>

Ökningen av antalet frågor från Österrike är iögonenfallande.

Dessutom kan man notera att alla medlemsstater har begärt förhandsavgöranden.

År 1997 utgjorde förhandsavgörandena ungefär 47 % av de mål som hänsköts till EG-domstolen (443, varav 111 har avförts ur registret).

Av nedanstående tabeller framgår antalet begärda förhandsavgöranden från de högsta rättsinstanserna i varje land och från vilken rättsinstans de härrör.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

2. Viktiga avgöranden i de högsta nationella rättsinstanserna

2.1 Inledning

Analysen nedan ger vid handen att de högsta nationella rättsinstanserna beaktar gemenskapsrätten i allt högre utsträckning.

Liksom tidigare år har kommissionen fått tillgång till de uppgifter som samlats av EG-domstolens centrum för undersökning och dokumentation. Genom denna undersökning har man kunnat peka ut de domslut i vilka gemenskapsrätten tillämpats. Reservation måste dock göras för att man inte utifrån en genomgång av databaserna har kunnat ta fram samtliga fall där gemenskapsrätten borde ha tillämpats om det inte finns någon hänvisning till någon gemenskapsrättslig bestämmelse i domen. För övrigt har kommissionen inte kunnat göra någon systematisk analys av samtliga domar som de nationella överinstanserna meddelar varje år. Upplysningsvis kan nämnas att EG-domstolens centrum för undersökning och dokumentation varje år får kännedom om minst 1 200 domslut som rör gemenskapsrätten.

2.2 Undersökningens mål

Undersökningen gäller de domar som avkunnats eller offentliggjorts för första gången under 1997 och har utgått från följande frågor:

1. Har en rättslig instans vars beslut inte kan överklagas underlåtit att begära förhandsavgörande hos EG-domstolen i något mål som rör tolkningen av en gemenskapsrättslig regel som inte är klar och otvetydig?

Förtjänar några andra beslut om förhandsavgöranden att framhävas?

2. Har en rättslig instans förklarat en rättsakt från en gemenskapsinstitution för ogiltig i strid med den princip som EG-domstolen lade fast i mål 314/85, Foto-Frost (2)?

I vilken omfattning har domstolarna, i enlighet med de principer som slogs fast av EG-domstolen i förenade målen 143/88 och 92/89, Zuckerfabrik Süderdithmarschen (3), avvaktat med att verkställa ett nationellt förvaltningsbeslut som fattats på grundval av en förordning eller ett beslut från gemenskapen?

3. Har det avkunnats domar som förtjänar att nämnas därför att de på något sätt är föredömliga eller avviker från gängse praxis?

4. Har domar avkunnats där principerna i målen Francovich (4) eller Brasserie du Pêcheur/Factortame (5) tillämpats?

Första frågan

Nederländerna: Centrale Raad van Beroep fastställde i en dom den 30 december 1996 (6), utan att begära förhandsavgörande från EG-domstolen, ett beslut från de nederländska myndigheterna att vägra att betala invaliditetsersättning till en migrerande arbetares dotter som var oförmögen att arbeta. Den nederländska domstolen hänvisade till att hon inte uppfyllde kraven på att vara bosatt i Nederländerna. Efter att ha varit bosatt i Nederländerna hade familjen flyttat till Belgien. Fadern förblev emellertid försäkrad i det nederländska socialförsäkringssystemet. Centrale Raad van Beroep, som hänvisade till EG-domstolens dom av den 30 april 1996, Cabanis-Issarte (7), ställde frågan om kvinnan skulle anses vara försäkrad i Nederländerna enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 (8) i egenskap av familjemedlem till en arbetstagare bosatt i gemenskapen. I Cabanis-Issarte-domen, som gällde åldersförmåner, fann EG-domstolen att det skulle strida mot gemenskapsbestämmelsernas syfte och anda att frånta maken eller den efterlevande till en migrerande arbetstagare rätten att omfattas av principen om icke-diskriminering vad beträffar beviljandet av de åldersförmåner som vederbörande, enligt villkor om likabehandling i förhållande till nationella medborgare, skulle ha kunnat göra anspråk på om vederbörande hade stannat kvar i värdlandet (9). Centrale Raad van Beroep bedömde det som osannolikt att EG-domstolens dom vore relevant för utgången i det föreliggande fallet.

I ett annat fall från Nederländerna bedömde Hoge Raad huruvida det faktum att vissa bestämmelser om utrustning för alkotester inte hade anmälts till kommissionen påverkade straffbarheten hos en begången handling, eftersom bestämmelserna utgör tekniska standarder enligt direktiv 83/189/EEG. Hoge Raad fann att så inte var fallet, ty i båda fallen - gärningsmannen vägrar eller godtar att genomgå alkotest - måste han följa bestämmelserna. Enligt Hoge Raad följer en misstänkts skyldighet att genomgå alkotest direkt av den nederländska trafiklagstiftningen (10).

Österrike: I ett mål som gällde tillämpningen av förordning (EEG) nr 1408/71 och fördragets bestämmelser om fri rörlighet för personer i allmänhet, avslog Oberster Gerichtshof (dom av den 15 april 1997 (11)) en i Österrike bosatt arbetstagares begäran om österrikisk invaliditetspension. Klaganden erhöll en tysk livränta för invaliditet efter ett olycksfall i arbetet i Tyskland 1968. Oberster Gerichtshof konstaterade att gemenskapsförordningen trädde i kraft i Österrike den 1 januari 1994, utan retroaktiv verkan. Därför fann domstolen att förordningen inte kan tillämpas på förhållanden som uppstått före detta datum och detsamma gäller fördragets bestämmelser om fri rörlighet för personer. Följaktligen fann Oberster Gerichtshof att gemenskapsrätten inte ägde tillämpning på klagandens situation och avvisade yrkandet om att begära förhandsavgörande med motiveringen att tvistens utgång inte vore avhängig av tolkningen av gemenskapsrätten.

Tyskland: Bundesverfassungsgericht avvisade i ett förhandsavgörande av den 13 juni 1997 (12) ett överklagande i en lagprövningsfråga (Verfassungsbeschwerde). I överklagandet hade klaganden begärt att en dom från Landesarbeitsgericht Hamm om hans uppsägning skulle upphävas.

Bundesverfassungsgericht fann att Landesarbeitsgericht avsiktligt avstått från att tillämpa EG-domstolens tolkning av begreppet "överlåtelse av företag" (artikel 1.1 i direktiv 77/187/EEG (13)) i domen av den 14 april 1995, Christel Schmidt-målet (14), som klaganden åberopat. Bundesverfassungsgericht underkände underrättens resonemang, enligt vilket underrätten inte ansåg sig tvungen att följa EG-domstolens tolkning med motiveringen att inga skäl angavs för denna tolkning. Enligt Bundesverfassungsgericht kan en nationell domstol i sista instans inte låta bli att beakta EG-domstolens tolkning av gemenskapsrätten och om tvivel råder måste den nationella domstolen vända sig till EG-domstolen med begäran om ett nytt förhandsavgörande.

Inte desto mindre ogillade Bundesverfassungsgericht lagprövningsfrågan. Domstolen ansåg att klaganden, efter EG-domstolens dom av den 11 mars 1997 i Ayse Süzen-målet (15), där tolkningen av begreppet "överlåtelse av företag" i den ovannämnda domen av den 14 april 1994 närmare preciserats, ändå inte kunde ha framgång i sak. Om ärendet skulle återförvisas till Landesarbeitsgericht måste denna domstol med tillämpning av EG-domstolens nya praxis ogilla klagandens talan.

Det bör nämnas att EG-domstolens dom av den 11 mars 1997, Ayse Süzen, även påverkat utslaget i Court of Appeal i målet Betts mot Brintel Helicopters Ltd. som refereras nedan under fråga 3.

I en annan tysk dom av den 28 januari 1997 (16), uttalade sig Bundesverwaltungsgericht i frågan på vilket stadium i ett förfarande inför nationell domstol det är lämpligt att begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Ärendet gällde ett överklagande av en dom i Oberverwaltungsgericht Hamburg som upphävde en utvisning av en turkisk medborgare. Bundesverwaltungsgericht fann att rekvisiten för utvisning i nationell rätt i detta fall var uppfyllda eftersom de brott mot narkotikalagstiftningen som vederbörande gjort sig skyldig till gjorde hans utvisning berättigad av hänsyn till allmänpreventionen. Emellertid fann Bundesverwaltungsgericht, när den försökte besvara frågan huruvida artiklarna 6.1 och 7 i beslut nr 1/80 av associeringsrådet Turkiet-EEG utgör ett hinder för utvisning av allmänpreventiva skäl, att den inte kunde göra detta utan att i förväg begära EG-domstolens tolkning av beslut nr 1/80. Bundesverwaltungsgericht ansåg att en sådan begäran endast kan äga rum om förhandsavgörandets betydelse för den nationella domstolens beslut har fastställts. Rätten fann det i detta fall inte fastställt huruvida vederbörande tillhörde den reguljära arbetsmarknaden på det sätt som avses i beslut nr 1/80 och upphävde domen från Oberverwaltungsgericht Hamburg och återförvisade ärendet så att den domstolen skulle kunna skaffa fram nödvändigt beslutsunderlag och eventuellt begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen (17).

Frankrike: Conseil d'État har uttalat sig om den franska lagstiftningen om valbarhetsregler och förverkande av mandat i Europaparlamentet och dess förenlighet med bestämmelserna i akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet som bifogats beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 20 september 1976. Domstolen fann att det inte var nödvändigt att begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen, vilket var i linje med den franska statens åsikt (18). Conseil d'État ansåg att det klart framgick av 1976 års akt att den valordning som skall tillämpas för Europaparlamentets ledamöter faller inom medlemsstaternas kompetensområde i frågor som inte regleras av akten, och att det faller på medlemsstaterna själva att avgöra om deras företrädare i Europaparlamentet har förverkat sitt mandat.

Finland: Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde den 7 november 1997 (2942/1/96) ett ärende utan att begära förhandsavgörande från domstolen. Ärendet gällde allmänhetens tillgång till dokument som skickats till Europeiska kommissionen i ett konkurrensärende. Högsta förvaltningsdomstolen fann att finländsk rätt skall tillämpas på en begäran om tillgång till handlingar om handlingarna befinner sig hos de nationella myndigheterna (Konkurrensverket). Enligt artikel 10 i Finlands regeringsform är handlingar som innehas av en myndighet offentliga, om deras offentlighet inte av nödvändiga orsaker har begränsats särskilt genom lag. Med tillämpning av artikel 9.2 andra momentet i lagen om allmänna handlingars offentlighet och artikel 1.1 första momentet 2 a punkten i förordningen innefattande vissa undantag i fråga om allmänna handlingars offentlighet vägrade Högsta förvaltningsdomstolen likväl tillgång till dessa handlingar med motiveringen att en sådan tillgång skulle vara till hinder för gott internationellt samarbete. Domstolens beslut fattades efter omröstning. En minoritet av domarna tillämpade artikel 20 i rådets förordning nr 17 direkt, enligt vilken kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter inte får röja upplysningar som de har inhämtat med stöd av denna förordning och som är av sådant slag att de omfattas av sekretess.

Andra frågan

I detta sammanhang bör man nämna ett beslut från Verwaltungsgericht Frankfurt av den 24 oktober 1996 (19). I detta beslut vände sig Verwaltungsgericht Frankfurt till Bundesverfassungsgericht med en begäran om ett förhandsavgörande angående artiklarna 17-19 och 21.2 i rådets förordning (EEG) nr 404/93 av den 13 februari 1993 (20) om den gemensamma organisationen av marknaden för bananer och dessa artiklars förenlighet med den tyska författningen och detta trots att EG-domstolen i sin dom av den 9 november 1995 (21) i ett förhandsavgörande på begäran av samma nationella domstol och rörande samma mål har konstaterat att dessa bestämmelser är giltiga ur gemenskapsrättslig synpunkt.

Verwaltungsgericht anser att dessa artiklar inte kan tillämpas i Tyskland därför att de inte respekterar de klagandes grundläggande rättigheter enligt artikel 3.1 (principen om likabehandling), artikel 12.1 (rätt till fritt yrkesutövande) och artikel 14.1 (äganderätten) i Tysklands författning. Som stöd för att begäran skulle upptas till prövning åberopade Verwaltungsgericht praxis från Bundesverfassungsgericht, särskilt en dom av den 12 oktober 1993 (22), i vilken den senare domstolen förbehöll sig rätten att i Tyskland övervaka gemenskapens sekundärrätt och dess tillämplighet i samarbete med EG-domstolen samt att inom Förbundsrepublikens territorium garantera respekten för de i författningen upptagna grundläggande fri- och rättigheterna.

Verwaltungsgericht ansåg att de ovannämnda artiklarna i förordning nr 404/93 kränker vissa grundläggande rättigheter och att EG-domstolen i sitt förhandsavgörande inte i tillräcklig utsträckning respekterat de klagandes grundläggande rättigheter. Domstolen anser att det ankommer på Bundesverfassungsgericht att se till att dessa rättigheter respekteras och att konstatera att bestämmelserna inte kan tillämpas i Tyskland.

Tredje frågan

Österrike: I en dom av den 26 juni 1997 (23) fastslog Verfassungsgerichtshof att myndigheten Bundesvergabeamt (federal myndighet till vilken beslut om offentlig upphandling överklagas) har brutit mot rätten för var och en att få sin sak rättsligt prövad genom att inte respektera skyldigheten enligt artikel 177.3 i EG-fördraget att vända sig till EG-domstolen för förhandsavgörande. Domstolen tolkade artikel 2.1 a och b samt 2.6 i direktiv 89/665/EEG (24) i syfte att fastställa om tilldelning respektive slutande av avtal om upphandling är två åtskiljbara handlingar och därmed kan angripas rättsligt var för sig, i synnerhet med avseende på begäran om interimistiska åtgärder hos Bundesvergabeamt. Verfassungsgerichtshof drog slutsatsen att gemenskapsrätten är ett system med rättsligt skydd i två instanser och i detta system ankommer det på EG-domstolen ensam att tolka dessa bestämmelser eftersom den ännu inte uttalat sig i denna fråga. Bundesvergabeamt skulle således ha begärt ett förhandsavgörande från EG-domstolen.

Österrikiska Oberster Gerichtshof fattade den 9 december 1996 (25) beslut i ett ärende som gällde huruvida ett beslut i en underrätt att vilandeförklara ett mål och begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen kan angripas med nationella rättsmedel. Efter att ha analyserat EG-domstolens rättspraxis (26), österrikisk doktrin samt tysk rättspraxis och doktrin fann Oberster Gerichtshof att ett beslut om att begära ett förhandsavgörande inte kan angripas med nationella rättsmedel. Skälen till detta är dels att EG-domstolen har exklusiv behörighet att avgöra om en begäran om ett förhandsavgörande kan upptas till prövning eller ej, dels att beslut om att vilandeförklara ett mål och begära lagprövning vid den österrikiska författningsdomstolen inte kan överklagas och då måste samma sak gälla för begäran om förhandsavgöranden. Dessutom kan parterna i huvudmålet inte tvinga en domstol att begära ett förhandsavgörande, varför de inte heller kan hindra domstolen från att göra det med hjälp av inhemska rättsmedel.

En dom från Verfassungsgerichtshof den 26 juni 1997 (27) gällde villkoren för tillträde till universitetsutbildning för österrikiska medborgare som avlagt fullständig gymnasieexamen i en annan medlemsstat. Klaganden, österrikisk medborgare, hade nekats tillträde till veterinärmedicinska studier vid Wiens universitet när hon visade upp ett tyskt examensbevis från 1995. Som skäl angavs att hon saknade antagningsbevis utfärdat av behörig tysk myndighet som skulle ha gett henne möjlighet att studera vid universitet i Tyskland. Detta är ett villkor enligt artikel 7.1 b i den österrikiska lagen om universitetsutbildning (Allgemeines Hochschulstudiengesetz, AHStG). Enligt Verfassungsgerichtshof bryter inte denna bestämmelse mot principen om likabehandling i den österrikiska författningen. I själva verket motiveras dessa begränsningar i tillträdet till universitetet av lagstiftarens önskan att hindra eller begränsa ett stort tillflöde av personer som avgivit behörighetsgivande examina i andra stater, men som inte uppfyller de särskilda kraven för att studera vid universitet i den staten och som därför vill bedriva universitetsstudier i Österrike. Även om detta beslut kan leda till orättvisor för österrikiska medborgare som är tillfälligt bosatta i en annan stat och efter att ha konstaterat att medborgarskap inte omnämns i artikel 7.1 b i AHStG, förklarade Verfassungsgerichtshof, att denna bestämmelse inte strider mot gemenskapsrättens princip om icke-diskriminering, eftersom bestämmelsens syfte är just att behandla personer med utländska examensbevis på samma sätt som de behandlas i den stat där beviset utfärdats, utan hänsyn till medborgarskap.

Österrikiska Oberster Gerichtshof konstaterade i fråga om interimistiska åtgärder att om en fråga om tolkning av gemenskapsrätten uppkommer vid sådana förfaranden och en likadan rättsfråga samtidigt behandlas i ett annat mål och där blivit föremål för en begäran om ett förhandsavgörande från EG-domstolen, är det inte möjligt att vilandeförklara de interimistiska åtgärderna i avvaktan på EG-domstolens dom. Dels är en sådan vilandeförklaring inte förenlig med syftet med interimistiska åtgärder, dels är det inte lämpligt med vilandeförklaring eftersom det inte är fastställt om förhandsavgörandet kommer att vara av en allmängiltig karaktär (28).

Direktiv 77/187/EEG (29) har endast delvis genomförts i Österrike och lagstiftaren har ännu inte antagit detaljerade genomförandebestämmelser för direktivet. Trots detta erkände Oberster Gerichtshof i en dom av den 23 maj 1997 (30) en arbetstagares (ledamot i företagets styrelse) rätt att motsätta sig att anställningsförhållandet överförs till företagets förvärvare. Domstolen åberopade härvidlag EG-domstolens dom av den 16 december 1992, Katsikas (31).

Man kan också nämna en dom av den 11 februari 1997 (32), där Oberster Gerichtshof uttalade sig om en arbetsoförmögen arbetstagares begäran att erhålla invaliditetspension i Österrike, trots att vederbörande uppbar tysk pension efter att ha arbetat 15 år i Tyskland. Klaganden åberopade det bilaterala avtalet mellan Österrike och Tyskland samt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och hävdade att rätten till förmånen skulle bedömas enligt de bestämmelser som var mest fördelaktiga för henne och följaktligen att hennes yrkesverksamma tid i Tyskland gav henne rätt till pension i Österrike. Oberster Gerichtshof fann att en sådan rättighet inte följde vare sig av det bilaterala avtalet eller av förordningen. Domstolen drog slutsatsen att i avsaknad av gemenskapsrättsliga bestämmelser om materiell socialrätt skulle österrikisk rätt tillämpas i detta fall.

Verwaltungsgerichtshof erkände i en dom av den 25 september 1997 (33) den direkta effekten hos artikel 10 i direktiv 69/335/EEG om kapitaltillförselavgifter (34). Verwaltungsgerichtshof åberopade EG-domstolens rättspraxis (35) och fann att administrativa föreskrifter som innebär att avgifter tas ut när kapitaltillförsel registreras i handelsregistret är otillåtna. Verwaltungsgerichtshof bedömde det inte som nödvändigt att begära ett förhandsavgörande från EG-domstolen eftersom det i detta fall inte rådde något som helst tvivel om att gemenskapsrätten tillämpats korrekt (36).

Förenade kungariket: Endast två veckor efter EG-domstolens dom den 11 mars 1997 i målet Süzen (37), gjorde sig utslagets inflytande märkbart i en dom från Court of Appeal i målet Betts mot Brintel Helicopters Ltd (38). Klagandena var anställda vid företaget Brintel som tillhandahöll helikoptertjänster åt Shell. När avtalen mellan de båda företagen löpte ut slöts nya avtal för klagandenas avdelning med KLM, som inte övertog de tidigare anställda och den befintliga utrustningen och drev verksamheten från en annan helikopterbas. High Court hade i ett fastställelsebeslut (declaration) funnit att klagandena blivit arbetstagare vid KLM med motiveringen att Brintels verksamhet på helikopterbasen utgjorde ett företag enligt Transfer of Undertakings (Protection of Employment) Regulations 1981 och att en överlåtelse av detta företag ägt rum i den utsträckning som KLM fortsatte att utföra samma tjänster eller samma verksamhet. Court of Appeal fällde sitt avgörande efter EG-domstolens dom i målet Süzen och biföll KLM:s överklagande. Efter att ha klargjort att Süzen-domen innebar en förändrad inriktning (shift of emphasis) på rättstillämpningen, eller åtminstone ett klarläggande av den, fann Court of Appeal att verksamhetsområdet i fråga utgjorde ett företag eller en ekonomisk enhet, men att personalen inte var den enda tillgången och att merparten av tillgångarna behållits av överlåtaren. Företaget kunde därför inte anses ha överlåtits på ett sådant sätt att det behållit sin identitet i förvärvarens händer.

I ett annat mål om överlåtelse av företag, National Union of Teachers m.fl. mot Governing Body of St Mary's Church of England (Aided) Junior School m.fl., gavs Court of Appeal (39) tillfälle att analysera rättspraxis om direktivs direkta effekt. Målet gällde tre lärare som av ekonomiska orsaker sagts upp efter att den skola, en voluntary aided school, där de undervisade hade stängts. Lärarna övertogs inte av den nya skolan, som också var en voluntary aided school. Lärarnas fackförening väckte talan för brott mot skyldigheten att samråda vid överlåtelse av företag, medan de tre lärarna väckte talan för otillåten uppsägning, vid en Industrial Tribunal, som fastslog dels att skolorna inte var sådana företag av kommersiell natur (in the nature of a commercial venture) som avses i artikel 2.1 i Transfer of Undertakings (Protection of Employment) Regulations 1981, varför denna lagstiftning inte var tillämplig, dels att klagandena inte kunde åberopa den direkta effekten hos direktiv 77/187/EEG (40) gentemot skoladministrationen (governors) för en voluntary aided school, eftersom denna administration inte var en statlig myndighet. Employment Appeal Tribunal biföll inte klagandenas överklagande. Court of Appeal biföll däremot klagandenas överklagande efter att ha funnit att när en skola fått ställning som voluntary aided school och utgör en del av det statliga skolsystemet, är skolstyrelsen (governors) en offentlig enhet med uppgift att tillhandahålla en allmännyttig tjänst och underkastade lokala skolmyndigheters befogenheter. Följaktligen måste skolan betraktas som en statlig myndighet enligt direktiv 77/187/EEG.

House of Lords följde EG-domstolens rättspraxis i målet Kleinwort Benson Ltd mot Glasgow City Council. Klaganden, en bank (41), hade väckt talan i England för att återfå pengar som betalats till Glasgows stad i samband med genomförandet av ett avtal som senare ogiltigförklarats. En lag, som i huvudsak återspeglar bestämmelserna i Brysselkonventionen, reglerar kompetenskonflikter mellan engelska och skotska domstolar. Glasgows stad hävdade att skotsk domstol var behörig och Court of Appeal begärde ett förhandsavgörande om tolkningen av lagen (mål C-346/93) för att klarlägga vad som avses med en återställandetalan enligt Brysselkonventionen. EG-domstolen förklarade sig inte kunna pröva frågan eftersom Brysselkonventionen inte var tillämplig i detta fall, även om konfliktreglerna mellan England och Skottland inspirerats av konventionen. De engelska domstolarna var således tvungna att döma i frågan utan något förhandsavgörande. House of Lords konstaterade att det fanns fog för att till fullo beakta EG-domstolens domar om tolkningen av konventionen när engelska domstolar skall tolka lagen och detta även om EG-domstolen själv nekat att uttala sig i ett förhandsavgörande.

Tyskland: Bundesverfassungsgericht avvisade i ett beslut av den 22 januari 1997 (42), en lagprövningsfråga (Verfassungsbeschwerde) angående genomförandebestämmelserna för två gemenskapsdirektiv utan att beakta de gemenskapsrättsliga frågor som parterna väckt. Domstolen fann att artikel 3.1 i förordningen om märkning av tobaksprodukter som införlivar artikel 4 i direktiv 89/622/EEG, ändrat genom direktiv 92/41/EEG (43), med tysk rätt, inte bryter mot principerna om åsiktsfrihet och rätten till fritt utövande av yrkesverksamhet eller mot andra grundläggande fri- och rättigheter som skyddas av författningen. Bundesverfassungsgericht anser att förordningen i fråga har en från gemenskapsrätten självständig rättslig grund i artikel 21.1 i lagen om livsmedel och dagligvaror (Lebensmittel- und Bedarfsgegenständegesetz), att den således är en del av den tyska konkurrenslagstiftningen och att gemenskapsrättsliga spörsmål, särskilt frågor om direktivs verkningar på inhemsk rätt och klagandenas möjlighet att låta EG-domstolen pröva deras giltighet, saknar betydelse för domslutet.

I en dom av den 20 november 1996 (44) biföll Bundesarbeitsgericht en professionell ishockeyspelares talan och utdömde skadestånd för de skador han åsamkats genom att hans klubb tillämpat det tyska riksidrottsförbundets bestämmelser om överlåtelse av spelare mellan klubbar. Målet gällde en överlåtelse mellan två tyska klubbar och Bundesarbeitsgericht fann, med tillämpning endast av tysk rätt, att bestämmelserna i fråga innebar en otillåten inskränkning av rätten att fritt utöva yrkesverksamhet (artikel 12.1 i tyska grundlagen). Enligt EG-domstolens dom av den 15 december 1995 (45) i Bosman-målet strider bestämmelser som innebär att en klubb i en medlemsstat som vill värva en professionell idrottsman i en annan medlemsstat måste betala ersättning till ursprungsklubben mot artikel 48 i EG-fördraget. Den tyska domstolen hänvisade till denna dom och ansåg att EG-domstolens tolkning av artikel 48 bygger på samma grundläggande värderingar som skall användas vid en tolkning av artikel 12 i tyska grundlagen.

Spanien: Sala Primera de lo Civil, en avdelning av Tribunal Supremo, erkände i en dom av den 5 juli 1997 (46) den horisontella direkta effekten av rådets direktiv 93/13/EEG (47) om oskäliga villkor i konsumentavtal. Direktivet har i tidigare rättspraxis implicit tillerkänts en sådan horisontell direkt effekt. Alla dessa mål gällde klausuler i standardavtal om behörig domstol.

Danmark: Højesteret förklarade i beslut av den 12 augusti 1996 att en lagprövningsfråga från elva danska medborgare, understödd av 777 intervenienter, mot den danske statsministern om Maastrichtfördraget (48) kunde upptas till prövning. I dom av den 27 juni 1997 (49) har nu Østre Landsret som domstol i första instans avvisat klagomålet efter prövning i sak. Klagandena hade ifrågasatt om Danmarks ratificering av Maastrichtfördraget vore förenlig med grundlagen. I artikel 20.1 i den danska grundlagen sägs att "beføjelser [befogenheter], som efter denne grundlov tilkommer rigets myndigheder, kan ved lov i nærmere bestemt omfang overlades til mellemfolkelige myndigheder der er oprettet ved gensidig overenskomst med andre stater til fremme af mellemfolkelig rettsorden og samarbejde". Klagandena hävdade att befogenhetsöverlåtelsen enligt Maastrichtfördraget inte är av "bestemt omfang" och att den därigenom inte är tillåten enligt artikel 20.1 i grundlagen. Klagandena har överklagat till Højesteret, vars dom väntas under våren 1998.

Sverige: Regeringsrätten uttalade sig i en dom av den 25 november 1997 (50) om gemenskapsrättens företräde framför nationell rätt. Domen innebär att vissa frågor om förhållandet mellan nationell rätt och gemenskapsrätt har fått sitt svar (51). Domen erkänner möjligheten för enskilda att överklaga individuella förvaltningsbeslut om civilrättsliga rättigheter och skyldigheter till förvaltningsdomstolarna (52). Målet gällde svenska myndigheters vägran att bevilja företaget Lassagård jordbruksstöd enligt förordning (EEG) nr 3887/92 (53). Den behöriga myndigheten, Jordbruksverket, avslog företagets ansökan och hävdade attavslagsbeslutet inte kunde överklagas eftersom rätt att överklaga saknas enligt svensk lag (54). Efter att ha passerat flera instanser hamnade målet hos Regeringsrätten. Regeringsrätten hänvisade i sin dom till EG-domstolens rättspraxis (55) och till artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna - en konvention vars principer utgör en del av gemenskapens rättsordning - och fann att gemenskapsrätten har företräde framför nationell rätt och att man inte i nationell rätt kan begränsa rätten att överklaga en förvaltningsmyndighets beslut till nationell domstol, eftersom denna rätt följer direkt av gemenskapsrätten.

Frankrike: I en plenumdom (56) konstaterade Conseil d'État att när tidsfristen för att genomföra ett direktiv har gått ut är myndigheterna skyldiga att åsidosätta interna rättsregler som strider mot direktivet, oavsett vilka nationella regler det rör sig om och oavsett på vilket sätt de strider mot direktivet.

Det rörde sig om ett skattemål, där den verksamhet som utövades av det klagande företaget omfattades av mervärdesskattelagstiftningen såsom denna definieras i artikel 256 i den franska skattelagen (Code général des impôts) och i sjätte momsdirektivet (77/388/EEG (57)). Enligt direktivet skall medlemsstaterna undanta verksamheten i fråga från mervärdesskatt, men den franska lagen innehöll inga sådana bestämmelser. Det speciella med detta mål var att den nationella lagstiftningen saknade bestämmelser som krävs enligt direktivet, inte att den innehöll bestämmelser som var oförenliga med direktivet. Conseil d'État fann att artiklarna i skattelagen genom vilka försäkringsmäklarverksamhet fortsatte att mervärdebeskattas inte var förenliga med syftet med sjätte momsdirektivet och att man därför måste låta bli att tillämpa dessa artiklar och befria klaganden från momsplikten på grund av avsaknad av rättslig grund. Detta skall enligt domstolen ske utan krav på att klaganden formellt åberopat att de allmänt tillämpliga nationella bestämmelser, som utgör en förmedlande länk mellan det individuella beslutet och direktivet, är oförenliga med direktivet (58).

Talan väcktes också vid Conseil d'État av Ligue Française pour la protection des oiseaux (fransk fågelskyddsorganisation). Organisationen krävde att domstolen skulle upphäva ett ministerbeslut om jakttiden för vissa fågelarter. Enligt bestämmelserna i rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar skall medlemsstaterna "se till att de arter på vilka jaktlagstiftning tillämpas inte jagas under uppfödningssäsongen eller under häckningens olika stadier." Conseil d'État upphävde beslutet efter att ha konstaterat att denna bestämmelse inte respekterats när det gällde vissa fågelarter och att nationella myndigheter inte får införa författningsbestämmelser som strider mot syftet med gemenskapsdirektiv.

Cour de Cassation utsträckte i en dom av den 12 december 1996 (59) tillämpningsområdet för principen om retroaktivitet till förmån för den tilltalade. Principen innebär att en ny straffrättslig bestämmelse med för den tilltalade mer förmånliga regler skall tillämpas på handlingar som begåtts innan den trädde i kraft om slutlig dom ännu inte fallit och om inte annat uttryckligen angivits. Principen tillämpades även i fråga om de gemenskapsförordningar mot vilka den tilltalade brutit.

Italien: Consiglio di Stato (60) fann i en dom att moderskap, ett biologiskt tillstånd, inte kunde beaktas när man vid anställning av en lärare skulle bedöma de sökandes lämplighet, eftersom denna bedömning skulle bygga på objektiva kriterier och inte på de sökandes personliga förhållanden. Domstolen kom fram till detta efter att ha konstaterat att kvinnligt kön som urvalskriterium för offentlig anställning inte innebär att man tillämpar principen om lika möjligheter, utan tvärtom skulle strida mot de bestämmelser i den interna rättsordningen och i gemenskapsrätten som skyddar mot könsdiskriminering och som endast tillåter diskriminering i syfte att undanröja hinder för kvinnor att anställas och göra karriär. Domstolen stödde sig i sin dom på EG-domstolens dom av den 17 oktober 1995 i Kalanke-målet (61).

Vidare kan nämnas en dom från Corte costituzionale av den 11 april 1997 (62) om en kompetenskonflikt mellan regionerna Umbrien och Markerna och italienska staten i fråga om cirkulär från arbetsmarknadsministern om stöd till yrkesutbildning från Europeiska socialfonden. Regionerna hävdade att cirkulären inkräktade på deras befogenheter när det gäller yrkesutbildning och tillämpning av gemenskapsförordningar. Corte costituzionalekonstaterade först och främst att gemenskapsrättsliga bestämmelser i princip kan avvika från bestämmelser i konstitutionen om kompetensfördelningen mellan staten och regionerna, om avvikelsen motsvarar ett behov hos Europeiska unionen. Vidare fann domstolen att cirkulären i fråga endast innebar att rättsakter från gemenskapen införlivades, och dessa rättsakters förenlighet med konstitutionen kan endast ifrågasättas om de strider mot grundläggande principer i denna. Domstolen förklarade sig följaktligen obehörig att bedöma cirkulärens grundlagsenlighet eftersom de åtnjuter "gemenskapsrättsligt skydd" på grund av sitt ursprung. Slutligen antyder domstolen att regionerna, om de vill slippa se sin kompetens inskränkas, måste agera direkt på nationell nivå redan när gemenskapens rättsakter förbereds.

En sista italienska dom som förtjänar att nämnas är från Corte di cassazione (63). Denna domstol uttalade sig - och bekräftade samtidigt tidigare konstitutionell rättspraxis - om förhandsavgöranden från EG-domstolen och deras betydelse för den interna rättsordningen inom ramen för det mål som ledde till EG-domstolens dom av den 10 december 1991 (64), där EG-domstolen fann att hamnbolagens monopol på hamntjänster stred mot artiklarna 86 och 90 i EG-fördraget. Corte di cassazione konstaterade särskilt att de principer som anges i EG-domstolens förhandsavgöranden äger omedelbar tillämpning och får till följd att nationell lagstiftning som förklarats vara icke förenlig med gemenskapsrätten inte får tillämpas, så länge förhandsavgörandena respekterar de grundläggande principerna i den italienska konstitutionella rättsordningen och de mänskliga fri- och rättigheterna. Efter EG-domstolens ovannämnda dom får de italienska domstolarna inte längre tillämpa artiklarna 110 sista strecksatsen och 112 i sjölagen (Codice della navigazione) och de måste ogilla yrkanden som stödjer sig på de berörda bestämmelserna.

Belgien: Talan om interimistiska åtgärder väcktes vid Conseil d'État mot ett beslut från en sådan uppföljningskommitté som avses i gemenskapens bestämmelser om strukturfonderna (65). Inrättandet av en sådan kommitté nämndes i ett samlat programplaneringsdokument som flamländska myndigheter lämnat till kommissionen och som godkänts av denna. Kommittén hade valt ett annat företag än klaganden för att utföra ett projekt som samfinansierades av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Conseil d'État kom fram till att uppföljningskommittén inte upprättats av en belgisk myndighet och därför inte heller stod under sådan myndighets kontroll. Domstolen ansåg att kommittén stod under gemenskapsinstitutionernas myndighet och drog därav slutsatsen att den inte var behörig att pröva laglighetenhos beslut som fattats av gemenskapsinstitutionerna. Det faktum att vissa belgiska myndigheter var företrädda i kommittén innebar inte att kommitténs beslut skulle anses vara fattade av belgiska myndigheter (66).

Nederländerna: Riksorganisationen för bevarande av Waddenzee vände sig till Raad van State för få vissa tillstånd upphävda som utfärdats av bl.a. miljöministern. Som skäl angavs att inga miljökonsekvensbedömningar gjorts. Enligt nederländska bestämmelser saknas skyldighet att göra en sådan bedömning vid byggande av oljeraffinaderier med en kapacitet under en miljon ton råolja per år. Raad van State fann att dessa bestämmelser stred mot direktiv 85/337/EEG (67). Efter att ha påpekat att man redan vid flera tillfällen fastslagit att direktivets artiklar om miljökonsekvensbedömningar har direkt effekt, upphävde Raad van State tillståndet (68).

Ett antal kreditkortsföretag väckte talan vid College van Beroep voor het Bedrijfsleven med yrkande om att ett beslut av ekonomiministern skulle upphävas. Ministern hade vägrat förklara att en viss bestämmelse i nederländsk konkurrenslagstiftning inte är tillämplig på de klagande. Domstolen avfärdade först klagandenas påstående om att ministern inte längre var behörig att handlägga ärendet, eftersom kommissionen granskade detsamma. Domstolen hänvisade till Walt Wilhelm-målet, enligt vilket nationella myndigheter kan ingripa mot en kartell enligt nationell lagstiftning även om kommissionen granskar ärendet, så länge tillämpningen av den nationella lagstiftningen inte är till hinder för en fullständig och enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten och dess verkställande (69). I själva saken konstaterade domstolen med tillämpning av dessa principer att nationella myndigheter är skyldiga att kontrollera att deras beslut är i överensstämmelse med dem som sannolikt skulle fattas på gemenskapsnivå. Av skrivelser i ärendet från kommissionens generaldirektorat IV kunde domstolen dra slutsatsen att kommissionen sannolikt skulle komma att anse kartellen vara ett brott mot artikel 85.1 i EG-fördraget och att den inte skulle komma att omfattas av undantaget i artikel 85.3, varför klagomålet ogillades.

Fjärde frågan

Förenade kungariket: I målet R mot Secretary of State for Transport, ex parte Factortame Ltd m.fl. (nr 5) (70) lyckades klagandena - spanska fiskebåtsägare och redare - få fastställt av engelska domstolar och av EG-domstolen att Merchant Shipping Act 1988 stred mot gemenskapsrätten eftersom den innehöll regler om nationalitet, bosättning och hemvist för ägare, befraktare och redare av fartyg som förutsättning för registrering av fartyg i Förenade kungariket. Domstolarna kom fram till att de aktuella gemenskapsrättsliga bestämmelserna ger rättigheter åt enskilda. High Court konstaterade att överträdelserna var tillräckligt uppenbara för att göra transportministern skadeståndsansvarig gentemot klagandena för eventuella skador som klagandena kunde visa ha drabbat dem. Förutom de faktorer som EG-domstolen funnit, kunde High Court fastställa fyra faktorer som, tillsammans med den grundläggande betydelsen hos den princip som överträtts, ledde till slutsatsen att Förenade kungariket uppenbart och allvarligt överskridit sin handlingsfrihet:

- Diskrimineringen på grund av nationalitet var ett eftersträvat resultat av kraven på bosättning och hemvist.

- Transportministern var medveten om att nationalitetsvillkoren med nödvändighet måste skada klagandena, ty villkorens syfte var att hindra klagandena från att utnyttja Förenade kungarikets fiskekvot.

- Förenade kungarikets regering hade bestämt sig för att uppnå sitt mål genom lagstiftning för att inte genomförandet skulle försinkas av domstolsprocesser, vilket innebar att klagandena inte kunde yrka på interimistiska åtgärder utan EG-domstolens ingripande.

- Europeiska kommissionen var negativ till den föreslagna lagstiftningen.

High Court kom emellertid fram till att klagandena inte hade rätt till förhöjt, "avskräckande" skadestånd (exemplary damages) enligt engelsk rätt, dels därför att deras talan, även om den kunde anses som en talan sui generis (i sitt eget slag), hade formen av talan för brott mot en lagenlig förpliktelse (breach of statutory duty) och "avskräckande" skadestånd kan inte utan uttryckligt stöd i lag utgå vid en sådan talan, dels därför att det inte finns minsta likhet mellan talan om skadestånd för myndighetsmissbruk (misfeasance in public office) och talan om brott mot gemenskapsrätten.

Italien: Corte de Cassazione uttalade sig i en dom den 9 januari 1997 (71) om statligt ansvar för skador som åsamkats genom att ett gemenskapsdirektiv inte genomförts. I lagdekret nr 80/1992, som genomför direktiv 80/987/EEG (72) om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, finns olika bestämmelser om skyddssystem beroende på om arbetsgivarens insolvens inträffat före eller efter det att direktivet genomfördes. I det första fallet sägs att talan om ersättning för skador som åsamkats på grund av att direktivet inte genomförts måste väckas inom ett år från det att dekretet trätt i kraft. Domstolen går i sitt domslut in på frågor om hur ersättningen skall kvalificeras rättsligt och vilka regler som skall tillämpas på skadeståndstalan och bekräftar (73) sin inställning att skador som åsamkats genom underlåtenhet att genomföra ett gemenskapsdirektiv inte beror på en olaglig handling som staten kan hållas ansvarig för. Som skäl för denna slutsats anger domstolen den självständiga karaktären hos de två rättsordningarna, gemenskapens och den nationella. Lagstiftarens handlingar/underlåtenheter kan anses strida mot gemenskapens rättsordning, men vara tillåtna i den nationella rättsordningen enligt grundläggande principer i konstitutionen. Corte di cassazione påminner om de principer som fastlagts av EG-domstolen om medlemsstaternas ansvar för skador som åsamkats på grund av försenat genomförande av direktiv och finner att ränta på löner som inte utbetalats till klaganden förfaller till betalning från och med det att skadan har inträffat. Följaktligen löper räntan från det datum som företaget gjorde konkurs och inte från det (senare) datum då direktivet genomfördes i italiensk lagstiftning.

(1) Den förra rapporten offentliggjordes i EGT C 332 av den 3.11.1997, s. 198.

(2) REG 1987, s. 4199.

(3) REG 1991, s. I-534.

(4) Mål C-6/90 och C-9/90, REG 1996, s. I-5357.

(5) Mål C-46/93 och C-48/93, REG 1996, s. I-1029.

(6) Centrale Raad van Beroep, Bestuur van de Nieuwe Algemene Bedrijfsvereniging mot N.M., AB 1997, 181.

(7) Mål C-308/93, REG 1996, s. I-2097.

(8) Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen, EGT L 149 av den 5.7.1971, s. 2, svensk specialutgåva område 5, volym 1, s. 57.

(9) Punkt 30 i dom av den 30 april 1996, Cabanis-Issarte.

(10) Dom av den 15 november 1997, AB Rechtspraak Bestuursrecht 1998, nr 49, blz. 237.

(11) 10 Ob S2334/96z.

(12) Bundesverfassungsgericht, Beschluß vom 13. Juni 1997, 1 BvR 2102/95, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht 1997, s. 575, Zeitschrift für Wirtschaftsrecht 1997, s. 1801.

(13) Rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter, EGT L 61, 1977, s. 26, svensk specialutgåva område 5, volym 2, s. 91.

(14) Mål C-392/92, Christel Schmidt, REG 1994, s. I-1311.

(15) Mål C-13/95, Ayse Süzen, REG 1997, s. I-1259.

(16) Bundesverwaltungsgericht, Urteil vom 28. Januar 1997, 1 C 17/94, Neue Zeitschrift für Verwaltungsrecht 1997, s. 1119.

(17) Den 1 oktober 1997 riktades en begäran om ett förhandsavgörande till EG-domstolen från Verwaltungsgericht Ansbach om beslut nr 1/80 av associeringsrådet EEG-Turkiet rörande utvisning av allmänpreventiva skäl; pågående mål C-340/97, EGT C 357, 1997, s. 19.

(18) Conseil d'État, dom av den 8 januari 1997, Tapie; Actualité Juridique Droit Administratif 1997, 259, conc. J-H Stahl; Europe 1997 Act. nr 100; Recueil Dalloz 1997, Jur. s. 295; Revue française de droit administratif 1997, s. 438; Droit administratif 1997, nr 58; Gazette du Palais 1997 nr 271-273 II pan., s. 135-136.

(19) Verwaltungsgericht Frankfurt/Main, Beschluß vom 24. Oktober 1996, 1E 798/95 (V) och 1E 2949/93 (V), Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht 1997, s. 182.

(20) EGT L 47, 1993, s. 1.

(21) EG-domstolens dom av den 9 november 1995, mål C-466/93, Atlanta Fruchthandelsgesellschaft m.fl., REG 1995, s. I-3799. EG-domstolen har redan avvisat en talan från Förbundsrepubliken Tyskland om att ogiltigförklara förordningen i fråga, dom av den 5 oktober 1994, mål C-280/93, Tyskland mot rådet, REG 1994, s. I-4973.

(22) Det gäller en dom från Bundesverfassungsgericht av den 12 oktober 1993, 2 BvR 2134/92 och 2 BvR 2159/92, kallad Maastricht-domen, där det fastställs att lagen om ratificering av Fördraget om Europeiska unionen är förenlig med tyska grundlagen, samtidigt som vissa villkor ställs upp för att Europeiska unionens rättsakter skall vara giltiga i Tyskland. Neue Juristische Wochenschrift 1993, s. 3047-3058.

(23) Mål B 3486/96.

(24) Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten, EGT L 395, 1989, s. 33, svensk specialutgåva område 6, volym 3, s. 48.

(25) Mål 16 Ok 9/96. Angående detta mål, se även begäran om förhandsavgörande i själva sakfrågan från Oberlandesgericht Wien, 1 juli 1996, 26b Kt 630/95/82, pågående mål C-7/97, EGT C 74, 1997, s. 15.

(26) EG-domstolens dom av den 12 februari 1974, Rheinmühlen II, mål 146/73, REG 1974, s. 139.

(27) Mål B 877/96.

(28) OGH 14 januari 1997, 4 Ob 2386/96b och 4 Ob 2391/96p.

(29) Mål C-308/93, REG 1996, s. I-2097.

(30) 8 Ob A 105/97t.

(31) EG-domstolens dom av den 16 december 1992, förenade målen C-132/91, C-138/91 och C-139/91, REG 1992, s. I-6577.

(32) 10 Obs 19/97k.

(33) Mål 97/16/0050 och 0061.

(34) Direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969, EGT L 249, 1969, ändrat genom direktiv 85/303/EEG av den 10 juni 1985, EGT L 156, 1985, s. 23 (direktiven ej översatta till svenska).

(35) EG-domstolens dom av den 20 april 1993, förenade målen C-71/91 och C-178/91, Ponente Carni, REG 1993, s. I-1915.

(36) EG-domstolens dom av den 6 oktober 1982, mål C-283/81, CILFIT, REG 1982, s. 3415.

(37) Mål C-13/95, REG 1997, s. I-1259.

(38) Court of Appeal (Civil Division), dom av den 26 mars 1997, Betts m.fl. mot Brintel Helicopters Ltd och en till; [1997] ICR 792.

(39) Court of Appeal (Civil Division), dom av den 12 december 1996, National Union of Teachers m.fl. mot Governing Body of St Mary's Church of England (Aided) Junior School m.fl.; [1997] ICR 334.

(40) Mål C-308/93, REG 1996, s. I-2097.

(41) 30 oktober 1997 [1997] 3 WLR 923.

(42) Bundesverfassungsgericht, Beschluß vom 22. Januar 1997, 2 BvR 1915/91, Entscheidungen des Bundesverfassungsgerichts Bd 95, s. 173, Europarecht 1997, s. 162, Europäische Grundrechte-Zeitschrift 1997, s. 205, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht 1997, s. 734.

(43) Rådets direktiv 92/41/EEG av den 15 maj 1992 om ändring av rådets direktiv 89/622/EEG av den 13 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om märkning av tobaksvaror, EGT L 158, 1992, s. 30, svensk specialutgåva område 15, volym 11, s. 47.

(44) Bundesarbeitsgericht, Urteil vom 20. November 1996, 5 AZR 518/95, Neue Zeitschrift für Arbeitsrecht 1997, s. 647.

(45) Mål C-415/93, Bosman, REG 1995, s. I-4921.

(46) Tribunal Supremo, Sala Primera de lo Civil, dom av den 05/07/97, Ediciones Océano Éxito, SA/Antonia C. S.; Repertorio Aranzadi de Jurisprudencia 1997 nr 6151.

(47) Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal, EGT L 95, s. 29, svensk specialutgåva område 15, volym 12, s. 169.

(48) Ugeskrift for Retsvæsen, 1996, s. 1302. Domen omnämnd i fjortonde årsrapporten 1996.

(49) 3. afd. nr B-2131-96.

(50) Mål nr 219/97, Lassagård.

(51) Den tveksamhet som rådde berodde på de svenska domstolarnas ovilja att erkänna att det finns rätt till domstolsprövning av förvaltningsbeslut om en sådan rätt inte angavs i en nationell lag eller annan författning.

(52) Se artikel 6 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

(53) Kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem, EGT L 391, 1992, s. 36, svensk specialutgåva område 3, volym 47, s. 107.

(54) Jämför artikel 14.1 i lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

(55) Särskilt EG-domstolens dom av den 3 december 1992, mål C-97/91, Oleificio Borelli SpA mot Europeiska gemenskapernas kommission, REG 1992, s. I-6313.

(56) Conseil d'État, Assemblée, 30 oktober 1996, SA Cabinet Revêt och Badelon; AJDA 1996, s. 1044.

(57) Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, EGT L 145, 1977, s. 1, svensk specialutgåva område 9, volym 1, s. 28.

(58) Detta beslut har av vissa kommentatorer betraktats som ett erkännande av direktivs "substituerande" direkta effekt, dvs. möjligheten för enskilda att när tidsfristen för genomförande gått ut åberopa de rättigheter som ett icke genomfört eller felaktigt genomfört direktiv ger, trots att det saknas nationella genomförandebestämmelser för direktivet.

Dom där direktivs "substituerande" direkta effekt underkänts: Tribunal administratif de Dijon, 26 november 1996, SARL Sté nouvelle des Laboratoires Eurotonic; DF 1997 nr 26, Comm. 746; Europe 1997, nr 223, s.14. Dom där direktivs "substituerande" direkta effekt erkänts: Tribunal administratif de Strasbourg, Référé, 23 maj 1997, Soc. Lyonnaise des Eaux mot Communauté de communes du Piémont-du-Barr och SDEA du Bas-Rhin, Req. nr 97348; Europe 1997, nr 222, s. 13; AJDA 1977, s. 719.

(59) Cass. crim., Paul Giusti och Soc. ILS, 12 december 1996; Bull crim. 1996 nr 466, s. 360; Europe 1997, Act. nr 215, s. 10.

(60) Consiglio di Stato, Sezione VI, 26 februari 1997, nr 325, Pompili Pagliari/Ministero della pubblica istruzione, Il Consiglio di Stato, 1997, I, s. 290 s.

(61) EG-domstolens dom av den 17 oktober 1995, mål C-450/93, REG 1995, s. I-3051.

(62) Corte costituzionale, dom av den 11 april 1997, nr 93, Giur. cost., 1997, s. 923.

(63) Corte di cassazione, dom av den 28 mars 1997, Compagnia unica lavoratori merci varie del porto di Genova mot Societá merci convenzionali porto di Genova, nr 2787, Foro it., I, 3275, 3277.

(64) EG-domstolens dom av den 10 december 1991, mål C-179/90, Merci convenzionali porto di Genova SpA mot Siderurgica Gabrielli SpA, REG 1991, s. I-5889.

(65) Se särskilt artikel 25 i rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988, EGT L 374, 1988, s. 1 (ej tillgänglig på svenska), senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 3193/94 av den 19 december 1994, EGT L 337, 1994, s. 11, svensk specialutgåva område 1, volym 3, s. 227.

(66) Raad van State, förvaltningsavdelningen, dom nr 66.661 av den 10 juni 1997, mål A. 73.283/IV-16.524.

(67) EGT L 175, 1985, s. 40.

(68) 7 augusti 1997, Nederlands Juristenblad 3.10.1997, s. 1641-2.

(69) Dom av den 13 februari 1969, Wilhelm/Bundeskartellamt, mål 14/68, REG 1969, s. 1.

(70) High Court of Justice, Queen's Bench Division, Divisional Court, dom av den 31 juli 1997; The Times Law Reports 1997, s. 482-484.

(71) Corte di cassazione, Sezione lavoro, dom av den 9 januari 1997, nr 133, INPS/Veronica Campanelli, Foro it., Mass., 1997, 14.

(72) Rådets direktiv 80/987/EEG av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens, EGT L 283, 1980, s. 23, svensk specialutgåva område 5, volym 2, s. 121.

(73) Se förra årets rapport (EGT C 332, 1997, s. 205; dom av den 19 januari 1996).