Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

22.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 350/1


Regionkommitténs resolution om regionkommitténs prioriteringar 2010 på grundval av Europeiska kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram (1)

POLITISKA PRIORITERINGAR

Den nuvarande institutionella och politiska situationen i EU

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Regionkommittén konstaterar att år 2010 är ett viktigt år för institutionerna i och med att Lissabonfördraget träder i kraft och kommissionens och Regionkommitténs nya mandatperioder. Genom det nya fördraget får EU en lämplig politisk och institutionell ram, men dagens utmaningar på såväl europeisk som global nivå har visat att den politiska viljan, visionerna och debatterna snabbt måste omvandlas till konkreta resultat för medborgarna.

2.

Kommittén anser att dagens utmaningar kräver en mer långsiktig politisk vision, förstärkt samarbete mellan EU-institutionerna, ökat medansvar för EU:s politik på nationell, regional och lokal nivå och erkännande av principen om flernivåstyre.

3.

ReK framhåller att den förstärkning av kommitténs roll i EU:s lagstiftningsprocess som främst uppnåtts genom de nya befogenheter, särskilt med avseende på subsidiaritetsprincipen, som kommittén erhållit till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande, syftar till att bidra till bättre styresformer och ett effektivare lagstiftningsarbete i EU.

4.

Kommittén framhåller sin föresats att bedriva ett nära samarbete med kommissionen för att säkra att den lokala och regionala dimensionen beaktas vid utarbetandet av EU:s lagstiftning, bland annat genom att se till att man i konsekvensbedömningar tar större hänsyn till den lokala och regionala nivån.

5.

Kommittén välkomnar det fleråriga perspektiv som finns i kommissionens arbetsprogram för 2010 och som ökar förutsägbarheten och underlättar samarbete och interinstitutionell planering, vilket innebär att man kan fastställa strategiska mål i praktiken.

6.

Vi ser med oro på att extremistpartierna ökar alltmer, och anser att ett av de viktigaste sätten när det gäller att ta itu med detta är att ge de lokala och regionala myndigheterna resurser för att bekämpa fattigdom, ojämlikhet, diskriminering, kulturkrockar, avsaknaden av lämpliga bostäder och ekonomiska resurser hos olika samhällsgrupper, sociala företag samt små- och medelstora företag, i syfte att skapa ett hållbart välstånd.

7.

Kommittén delar kommissionens uppfattning att det är mycket angeläget att ta itu med de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som EU står inför. Vi upprepar vår avsikt att bidra till ett framgångsrikt genomförande av kommissionens prioriterade åtgärdsområden: Att EU ska ta sig ur den pågående ekonomiska, finansiella och sociala krisen och påbörja en socialt och miljömässigt hållbar återhämtning, där medborgarna ställs i centrum och EU:s roll som global aktör bekräftas. Vidare framhåller vi att vi är beredda att bidra till att optimera användandet av befintliga politiska instrument, bland annat genom en förenkling och minskning av den administrativa bördan, som är en viktig del av kommissionens strategiska prioriteringar.

I.   Avhjälpa konsekvenserna av krisen på ett socialt rättvist, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt

I.a     Djup oro över omfattningen av den finansiella, ekonomiska och sociala krisen och dess konsekvenser för regioner och städer

8.

Kommittén påpekar att den europeiska ekonomin trots vissa tidiga tecken på återhämtning fortfarande präglas av svag efterfrågan, och att invånarna känner stor oro inför situationen på arbetsmarknaden. Alla städer och regioner har inte drabbats i lika hög grad, vilket innebär att de regionala skillnaderna ökar. Detta är ett hot mot själva idén om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i EU, och det krävs kraftåtgärder för att stärka sammanhållningspolitikens roll.

9.

Den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, som bidragit till att lindra konsekvenserna av krisen, kan inte avslutas ännu. En exitstrategi måste utarbetas för att å ena sidan tillgodose behovet av att kontrollera de offentliga budgetarna och å andra sidan undvika budgetnedskärningar, så länge som den privata efterfrågan inte är stark nog för att hålla i gång den ekonomiska verksamheten. Exitstrategin bör fokusera på ny kvalitetstillväxt och, då så är lämpligt, ta hänsyn till diskussionerna om tillväxt ”bortom BNP”.

10.

Kommittén är övertygad om att det behövs en ökad sammanhållning, inte enbart av solidariska skäl, utan därför att det ligger i alla européers intresse. På grund av det starka och växande ekonomiska beroendet mellan EU:s medlemsstater blir både starka och svaga EU-ekonomier lidande av en otillräcklig efterfrågan på den inre marknaden.

11.

ReK anser därför att en ökad samordning av den ekonomiska politiken på EU-nivå, något som även efterlystes vid Europeiska rådets vårtoppmöte 2010, är en viktig förutsättning, inte bara när det gäller att ta itu med krisen, skärpa regleringen av finansmarknaderna, bromsa spekulation och kontrollera de offentliga budgetarna, utan även i fråga om att genomföra de strukturella reformer som behövs för att få fart på en hållbar tillväxt.

12.

Strategier för att bekämpa krisen bör baseras på ett samordnat och integrerat beslutsfattande som involverar samtliga styresnivåer, med tillbörlig hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

13.

ReK välkomnar kommissionens strävan att nå en överenskommelse om strategiska initiativ som syftar till en effektiv övervakning och reglering av finansmarknaderna.

14.

Den allra viktigaste frågan är hur man ska åstadkomma en stabil, övergripande rättslig ram som säkrar att lagen åter har företräde framför vissa finansmarknadsaktörers otillbörliga affärsmetoder.

I.b     Kommissionens förslag om Europa 2020 ur ReK:s synvinkel

I.b.1     Starka och svaga punkter

15.

Kommittén välkomnar det faktum att kommissionens förslag om Europa 2020 uppfyller några viktiga krav från EU:s städer och lokala och regionala myndigheter, bland annat följande: a) städer och lokala och regionala myndigheter måste betraktas som fasta partner vad gäller strategins utformning och genomförande; b) Regionkommittén bör ”knytas närmare” till strategin; c) de ekonomiska, sociala och miljömässiga pelarna måste vara jämställda; d) strategin bör på ett flexibelt sätt kunna anpassas till olika utgångslägen, samt e) den ekonomiska tillväxtens fördelar måste spridas till EU:s alla delar och på så sätt stärka den territoriella sammanhållningen.

16.

Kommittén beklagar emellertid att vissa andra centrala frågor som ReK tagit upp inte behandlas tillräckligt, nämligen a) hur man ska få de nationella regeringarna att åta sig att uppnå målen i den nya strategin; b) vilken roll de lokala och regionala myndigheterna bör spela vid utformningen och genomförandet av de föreslagna huvudinitiativen; c) vilka indikatorer för utvärdering av uppnådda framsteg som bör komplettera BNP och hur de ska integreras i styrningen av den nya strategin.

17.

Kommittén stöder föresatsen att koncentrera Europa 2020-strategin till färre prioriteringar och instämmer i att rapporteringen om den nya strategin bör kopplas samman med rapporteringen om stabilitets- och tillväxtpakten. Instrumenten måste dock klart särskiljas, och ECB:s självständighet måste värnas.

18.

Kommittén är fast besluten att ta upp dessa frågor vid debatten om det slutgiltiga beslutet om den nya EU-strategin, och förväntar sig att Europeiska rådet vid sitt möte i juni tar tillbörlig hänsyn till Regionkommitténs förslag å EU:s regioners och städers vägnar.

I.b.2     Att utveckla Europa 2020-strategins huvudinitiativ

19.

Vi välkomnar kommissionens avsikt att omvandla Europa 2020-strategin till konkreta huvudinitiativ och betonar att det behövs gemensamma ansträngningar från både EU:s, medlemsstaternas och de lokala och regionala myndigheternas sida. För att uppnå detta bör de lokala och regionala myndigheterna få ytterligare uppmuntran av EU för att även de ska sträva efter dessa mål genom ambitiösa och långsiktiga investeringar i grund- och yrkesutbildning, samt forskning och innovation. Utvecklingen av offentliga tjänster av hög kvalitet baserade på utveckling av infrastrukturer av hög kvalitet, nätverk för kollektivtrafik och investering i energieffektiv teknik förtjänar ett separat huvudinitiativ.

En digital agenda

20.

ReK ser fram emot den nya ”digitala agendan för Europa” och konstaterar att den får en rad konsekvenser för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, de offentliga tjänsterna och en ökad livskvalitet. Vi understryker den digitala agendans stora potential när det gäller social integration och förbindelserna med landsbygdsområden och avlägsna områden.

Industripolitik, forskning och innovation

21.

Kommittén betonar att kreativitet och innovation är de viktigaste drivkrafterna för tillväxt, investeringar och nya arbetstillfällen, och är därför övertygad om att långsiktiga investeringar i utbildning, omskolning och forskning är de viktigaste redskapen i syfte att upprätthålla en hållbar ekonomisk utveckling och bekämpa arbetslösheten.

22.

ReK stöder utvecklingen av en strategi vars mål är att öka samordningen och samarbetet mellan forskning och utveckling å ena sidan och informations- och kommunikationsteknik å den andra.

23.

ReK framhåller ännu en gång sin starka tro på potentiella samverkansvinster mellan EU:s ramprogram för forskning, strukturfonderna och andra offentliga finansieringssystem för att öka investeringarna i forskning och utveckling och skapa kunskapsbaserad sysselsättning på lokal och regional nivå. Samarbetet mellan olika finansieringskällor (offentliga och privata) måste stödjas och prioriteras med målet att främja innovation och ledarskap på teknikområdet.

24.

Det krävs samordnade åtgärder på alla styresnivåer för att hjälpa små och medelstora företag att stärka banden mellan grundforskningen och den tillämpade forskningen. Åtgärder som syftar till lansering av och stöd till nyskapande och innovativa initiativ välkomnas, särskilt sådana som bygger på samarbete mellan universitet och näringsliv.

Unga på väg

25.

Kommittén är övertygad om att investeringar i unga människor, särskilt genom utbildning, volontärverksamhet och utbytesprogram, är av avgörande betydelse för att EU:s målsättningar om anställbarhet, social integration och utveckling av en europeisk identitet samt ett aktivt medborgarskap ska kunna uppnås.

26.

Kommittén ger sitt fulla stöd till den främsta målsättningen i förslaget om Europa 2020, nämligen att minska den andel ungdomar som slutar skolan i förtid från nuvarande 15 % till 10 %.

Ny kompetens och nya arbetstillfällen

27.

Kommittén vill särskilt framhålla att arbetslösheten kan bekämpas genom att de lokala och regionala myndigheterna får hjälp att på ett effektivt sätt använda medlen från Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (EGF), samt alla andra tillgängliga medel för att öka sysselsättningen, stödja de små och medelstora företagen och främja grön innovation.

28.

Regionkommittén efterlyser lika anställningsmöjligheter. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid äldre arbetstagares möjligheter att bidra, eftersom de har värdefulla kunskaper och erfarenheter som kan bidra till en balanserad arbetsmiljö och till produkt- och systeminnovation.

29.

Vi välkomnar kommissionens åtagande att lägga fram ett förslag om en översyn av arbetstidsdirektivet.

Social integration

30.

Kommittén betonar att kampen för social integration måste omfatta såväl åtgärder riktade mot särskilt sårbara grupper och områden som stöd till ekonomin rent generellt, samt betona anställbarhet, flexicurity och en dynamisk ekonomi.

31.

Vi understryker vikten av att intensifiera ansträngningarna för att minska antalet EU-invånare som lever under den nationella fattigdomströskeln med 25 % enligt det överordnade målet i Europa 2020-strategin. Vi vill framhålla att det är omöjligt att bekämpa fattigdom och social utslagning utan medverkan av de icke-statliga organisationerna, arbetsmarknadens parter, de lokala och regionala myndigheterna och personal som arbetar med fattiga människor. ReK ser därför mycket positivt på de möjligheter till samarbete nedifrån och upp som ges genom det Europeiska året 2010 för bekämpning av fattigdom och social utestängning, vars syfte är att återskapa engagemanget för solidaritet, social rättvisa och ökad integration.

Ett resurseffektivt Europa

32.

Kommittén kommer att lägga särskild vikt vid att förstärka EU:s strategi för hållbar utveckling mot bakgrund av den nya Europa 2020-strategin. Vi kommer att bidra till debatten om en förstärkning av synergieffekterna mellan de båda strategierna och om en förenkling av genomförandet och övervakningen av dem.

33.

Kommittén kommer att bidra till det framtida utarbetandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet och stödja en EU-miljöpolitik som främjar en effektivare användning av naturresurserna och en hög livskvalitet för EU:s medborgare samt tar hänsyn till de lokala och regionala myndigheterna.

34.

Kommittén ser fram emot den energieffektivitetsplan som kommissionen ska lägga fram i början av 2011 och stöder EU:s politik för energibesparing och främjandet av nya och förnybara energiformer, särskilt inom ramen för EU:s nya strategiska plan för energiteknik 2010–2014. Vi anser att en tryggad energiförsörjning i EU är av avgörande betydelse och lägger därför särskild vikt vid sammankopplingen av energinäten.

35.

Kommittén kommer att noggrant studera de lokala och regionala aspekterna av befintlig EU-lagstiftning med avseende på klimatförändringarna, särskilt genomförandet av 2008 års energi- och klimatförändringspaket, samt tillhörande senare lagstiftning. I detta sammanhang kommer vi även att studera frågan om hållbar användning av biomassa och utvecklingen mot ökad energieffektivitet, särskilt inom bostadssektorn.

36.

Kommittén erbjuder sig att vidareutveckla borgmästaravtalet i nära samarbete med kommissionen i syfte att uppfylla EU:s mål till 2020 på lokal och regional nivå. Vi kommer att sträva efter att utvidga avtalet till att omfatta de regionala aktörerna.

37.

Kommittén strävar efter att den avgörande roll som de lokala och regionala myndigheterna spelar för en begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i högre grad ska erkännas av aktörerna på europeisk och nationell nivå.

38.

Mot bakgrund av behovet att tydligare inrikta strukturfonderna mot investeringar på energiområdet i samband med regional utveckling kommer vi att fortsätta att undersöka olika sätt att säkra bättre samordning och samstämmighet mellan de regionala programmen och EU:s riktlinjer.

39.

Kommittén kommer att fortsätta att utforska ytterligare samverkanseffekter mellan den ekonomiska politiken och klimatförändringspolitiken. I detta sammanhang kommer vi att undersöka olika sätt att stärka Europeiska investeringsbankens roll i samband med finansieringen av renare teknik, infrastruktur och energisäkerhet på lokal och regional nivå i hela EU.

40.

Kommittén stöder helhjärtat ett fullt utnyttjande av IKT i samband med insatserna för att öka energieffektiviteten. Tillsammans med kommissionen och andra berörda aktörer kommer vi att fortsätta arbetet med att utarbeta och förmedla en praktisk vägledning i hur de lokala och regionala myndigheterna till fullo kan utnyttja IKT i sina klimatförändringsplaner.

41.

ReK framhåller att havspolitiken kräver en integrerad, holistisk och sektorsövergripande strategi, grundad på fysisk planering av kust- och havsområden. Vidare betonas de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll i denna politik, såväl när det gäller finansieringen som till följd av att de befinner sig på de nivåer som är bäst lämpade att få till stånd en harmonisk samexistens och användning av havet. Vi påminner därför om behovet av ett förenklat finansieringssystem till grund för en integrerad havspolitik, som samlar alla maritima frågor i en europeisk kust- och öfond.

42.

Kommittén inser behovet av bättre samordning mellan olika typer av sektorsspecifik politik när det gäller användningen av havsområden och efterlyser därför en europeisk plattform för havsfrågor i syfte att samla de lokala och regionala myndigheterna och övriga berörda aktörer i syfte att få till stånd ett redskap som kan bidra till att fördela ansvaret och sprida god praxis.

43.

ReK kommer att noga följa den pågående reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och ser fram emot att bidra till de reformförslag som kommissionen ska lägga fram under 2010. Vi betonar vikten av att säkra att den framtida gemensamma fiskeripolitiken fokuserar på hållbara fiskbestånd, samtidigt som man tar hänsyn till behoven i EU:s kustregioner och inom det småskaliga fisket.

44.

Kommittén förpliktigar sig att aktivt bidra till debatten om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid efter 2013. Vi kommer att motsätta oss alla försök att nedmontera eller åternationalisera denna politik och föreslår med kraft att man främjar samverkanseffekter mellan politiken för landsbygdsutveckling och andra politikområden, särskilt sammanhållningspolitiken, eftersom den mycket olikartade utvecklingen i landsbygdsområdena ger upphov till oro med avseende på sammanhållningen inom EU-27.

45.

Kommittén anser därför att den nya gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 bör underlätta för landsbygden att klara de nuvarande utmaningarna, bland annat regionala skillnader i fråga om inkomster och sociala och ekonomiska resultat, låg sysselsättningsgrad, tillgänglighetsproblem, teknisk ”exil”, demografiska förändringar och avfolkning, den gradvisa förstöringen av landskapet, osv.

46.

Rek beklagar att kommissionen inte tillräckligt betonar de kompletterande åtgärderna i samband med den nuvarande krisen inom jordbrukssektorn.

47.

Kommittén anser att behovet av att komma till rätta med klimatförändringarna bör beaktas när jordbrukspolitiken läggs fast, i syfte att minska energiförbrukningen och växthusgasutsläppen, bland annat genom lämpliga incitament till jordbrukarna. Integrerade livsmedelsstrategier bör stödjas och regionerna bör uppmuntras att utveckla och främja lokalt producerade livsmedel och livsmedelsrelaterade produkter om detta ökar balansen i miljön.

48.

Regionkommittén anser att en alltför stor koncentration av marknadsinflytande inom livsmedelshandel och livsmedelsproduktion får negativa konsekvenser för både jordbrukare och konsumenter. EU måste ta itu med alla belägg för missbruk av marknadskrafterna för att säkra att alla parter erhåller rättvisa villkor.

49.

Kommittén anser att produktionen av jordbruksprodukter av hög kvalitet är särskilt viktig för en hållbar utveckling i landsbygdsområden och förespråkar att man behåller de båda beteckningarna ”Skyddad ursprungsbeteckning – SUB” och ”Skyddad geografisk beteckning – SGB”. Vi uppmanar kommissionen att söka finna de produktionsstyrningsinstrument som är nödvändiga när det gäller dessa beteckningar.

I.c     Att komma till rätta med bristen på kopplingar mellan EU:s olika politikområden

Transporter

50.

Regionkommittén välkomnar kommissionens initiativ till att ge ny stimulans åt det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och ser fram emot kommissionens förslag till översyn av TEN-T-riktlinjerna i enlighet med 2009 års grönbok. Frågor som är viktiga för kommuner och regioner bör inte bara beaktas, utan lokala, regionala och nationella planeringsinstrument bör samordnas inom denna europeiska ram i syfte att säkra att de transeuropeiska näten bidrar till att förbättra tillgängligheten i alla EU:s regioner och samtidigt öka effektiviteten och hållbarheten i hela det europeiska transportsystemet.

51.

Kommittén framhåller än en gång sitt stöd till kommissionens politiska mål om ett mer integrerat, säkert och tryggt, teknikstyrt och hållbart europeiskt transportsystem. Vi ser fram emot offentliggörandet av vitboken om transport 2010, i vilken EU:s transportpolitik 2010–2020 kommer att fastställas.

52.

Det krävs en lämplig uppföljning till handlingsplanen om mobilitet i städerna, där subsidiaritetsprincipen beaktas.

II.   En dagordning där medborgarna ställs i centrum

II.a     Sammanhållningspolitiken

53.

Kommittén beklagar att sammanhållningspolitikens betydelse inte prioriteras i tillräcklig utsträckning i de politiska riktlinjerna för nästa kommission, trots detta politikområdes finansiella och politiska betydelse med tanke på sektorns avgörande bidrag till utvecklingen av EU:s ekonomi och förstärkningen av dess sociala modell. Vi efterlyser ett starkt och ambitiöst engagemang i sammanhållningspolitiken i samband med översynen av EU-budgeten. Varje form av åternationalisering måste undvikas och detta viktiga politikområde måste förankras kring dess mest centrala målsättningar, nämligen minskade ekonomiska och sociala skillnader mellan de mest eftersatta regionerna i unionen och resten av EU och en harmonisk utveckling av alla EU:s regioner, vilket ger alla EU-medborgare, oavsett bostadsort, lika tillgång till de möjligheter som den europeiska integrationen erbjuder.

54.

Kommittén betonar att sammanhållningspolitiken måste erkännas som en självständig utvecklingspolitik och inte enbart betraktas som ett bihang till sektorspolitiken. Även om det inte råder något tvivel om att sammanhållningspolitiken bör och ska bidra till att uppnå målen för Europa 2020-strategin är syftet med detta politikområde att tillvarata de mycket olikartade utvecklingsmöjligheterna i de olika regionerna på ett sätt som är tillräckligt flexibelt för att kunna anpassas till många olika utmaningar och förhållanden i olika regioner. Det behövs en analys av fördelningen av strukturfonderna för perioden 2007–2013 innan man återigen fördelar medel till denna nya strategi. Sammanhållningspolitiken har ett existensberättigande enligt fördraget och bör inte enbart betraktas som ett finansieringsinstrument för EU-strategierna.

55.

Kommittén betonar vikten av att genomföra principen om territoriell sammanhållning, som genom Lissabonfördraget är ett av EU:s politiska mål och ger regionalpolitiken en ny dimension, och vi påminner om att all sektorspolitik bör bidra till detta mål. Kommissionen uppmanas att systematiskt genomföra regionala konsekvensanalyser i ett tidigt skede vid utarbetandet av lagstiftningsförslag. Vi erinrar även om att kommissionen uppmanats lägga fram en vitbok om territoriell sammanhållning.

56.

Territoriellt samarbete är en mycket viktig faktor när det gäller att uppnå målet om territoriell sammanhållning, och vi påminner om att det nya rättsliga instrumentet ”Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete” (EGTS) har en stor potential i fråga om att förbättra medborgarnas livskvalitet och lokala och regionala myndigheters konkurrenskraft, samt öka sammanhållningen i gränsområden. ReK kommer att under 2010 utarbeta ett initiativyttrande i syfte att utvärdera de europeiska grupperingarnas insatser hittills och föreslå åtgärder för att förbättra den förestående översynen av EGTS-förordningen.

57.

Makroregionerna ökar alltmer i betydelse inom ramen för det territoriella samarbetet och genomförandet av EU-polititiken på lokal och regional nivå. Mot den bakgrunden uppmanar ReK kommissionen att lägga fram en grönbok om makroregionernas roll och funktion.

II.b     Folkhälsa och konsumentskydd

58.

Regionkommittén anser att EU:s strukturfonder i högre grad bör användas till att minska hälsorelaterad ojämlikhet i hela Europa. För att strukturfonderna ska kunna användas mer effektivt för att bekämpa ojämlikheter i hälsa ställer sig kommittén positiv till ”indikatorer för ett sunt liv” eller strategier där vikten av ett hälsosamt liv erkänns.

59.

Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att se över förslaget om läkemedel i syfte att säkerställa en hög nivå av skydd av människors hälsa. Det viktigaste inom denna politik bör vara att påvisa att ett nytt läkemedel ger gynnsammare resultat än befintliga läkemedel. Det behövs också ett stärkt samarbete med lokala och regionala nätverk för säkerhetsövervakning av humanläkemedel.

60.

Europeiska kommissionen bör bidra till att förstärka konsumentskyddet genom att främja rättslig prövning genom grupptalan, och dess initiativ att förstärka ett effektivt genomförande av konsumentskyddsbestämmelserna är lovvärt. Vi avvisar dock kollektiv talan enligt amerikansk förebild och en fullständig harmonisering av konsumentskyddet. Sådana initiativ är att gå för långt.

II.c     Tjänster av allmänt intresse samt konkurrens

61.

Regionkommittén vill ånyo peka på de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll i fråga om att erbjuda tjänster av allmänt intresse. I detta sammanhang konstaterar kommittén att kommissionens ordförande har åtagit sig att lägga fram ett meddelande om kvalitetskriterier för tjänster i allmänhetens intresse.

II.d     Frihet, säkerhet och rättvisa

62.

Regionkommittén vill arbeta vidare för att lokala och regionala myndigheter involveras i högre grad i utvecklingen av ett område för frihet, säkerhet och rättvisa, i synnerhet genomförandet av Stockholmsprogrammet som dessa myndigheter har ålagts att genomföra.

63.

Kommittén stöder strävandena efter en enhetlig metod för integrationsåtgärder och för uppkomsten av ett gemensamt europeiskt asylområde. Kommissionens åtagande att öka unionens ansträngningar mot olaglig invandring är välkommet. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot gränsförvaltningen som är särskilt relevant för en rad lokala och regionala myndigheter i EU.

64.

Kommittén erinrar om att det är ytterst viktigt att skydda och främja grundläggande rättigheter och friheter i kampen mot terrorism och våldsam radikalisering. I detta arbete spelar den lokala och regionala ledningen en stor roll.

65.

Kommittén ser medborgarinitiativet enligt artikel 24 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som ett viktigt verktyg för utövande av demokrati i Europaprocessen, och kommittén åtar sig att själv aktivt följa upp tillämpningen av instrumentet för att säkerställa att lokala och regionala myndigheter kan få maximal nytta av denna möjlighet.

II.e     Räddningstjänst

66.

Regionkommittén understryker att EU måste prioritera att regionala och lokala myndigheter som ständigt drabbas av naturkatastrofer ges effektiv hjälp i processen för utveckling och genomförande av egna förebyggande åtgärder. Vidare konstaterar kommittén att lokala och regionala myndigheter ofta har behövligt kunnande grundat på erfarenheter, men att det ibland inte finns anslag för förebyggande åtgärder. I detta hänseende är det lovvärt att Europeiska kommissionens åtar sig att ge solidaritetsklausulen en konkret uppföljning i enlighet med Lissabonfördraget genom att man tar fram ett ramverk för EU:s kapacitet att snabbt ingripa. Kommittén beklagar dock att kommissionen genom publiceringen av en grönbok i onödan senarelägger antagandet av ramverket. Samtidigt bör man hörsamma Europaparlamentets förslag om en översyn av bestämmelserna för EU:s solidaritetsfond i syfte att lösa problem till följd av naturkatastrofer på ett mer flexibelt och effektivt sätt.

II.f     Biologisk mångfald

67.

Regionkommittén kommer 2010 att lägga särskild tyngdpunkt vid FN:s internationella år för biologisk mångfald och vid utveckling av både EU:s och övriga världens målsättningar för biologisk mångfald fram till 2020. I synnerhet EU:s politiska paket för biologisk mångfald fram till 2020 bör innehålla kraftfulla nya åtgärder för förbättrad integration av mångfaldsskyddet och återställning i EU:s politikområden för transporter, landsbygdsutveckling, energi, jordbruk, havsfrågor och turism. Lokala och regionala myndigheter bör få delta aktivare i utformningen och genomförandet av politiken. Kommittén vill också att den internationella strategi som ska fastslås vid den tionde partskonferensen om konventionen om biologisk mångfald i oktober 2010 tydligt omnämner de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll i arbetet mot förlust av biologisk mångfald.

II.g     Kultur

68.

Vi välkomnar kommissionens nyligen framlagda förslag om en EU-insats för det europeiska kulturarvsmärket och påminner kommissionen om att Regionkommitténs ledamöter är mycket engagerade när det gäller att främja och skydda Europas kulturella och språkliga arv.

II.h     Sport

69.

Regionkommittén välkomnar att idrott ingår i EU:s behörighetsområden enligt Lissabonfördraget. Kommittén stöder att Europeiska kommissionen ska utarbeta ett idrottsprogram som lanseras 2012 och understryker de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll när det gäller att dra nytta av idrottens möjligheter som en byggsten för social integrering och hälsosamt leverne.

III.   Den externa agendan

70.

Regionkommittén framhäver sitt kontinuerliga åtagande att stärka de lokala och regionala myndigheternas roll i EU:s utvidgning och upprepar behovet av finjustering av instrumentet för stöd inför anslutningen till de lokala och regionala myndigheternas behov i mottagarländerna.

71.

Kommittén fortsätter det framgångsrika samarbetet med företrädare för lokala och regionala myndigheter på västra Balkan inom ramen för arbetsgruppen för västra Balkan samt den gemensamma rådgivande kommittén för EU och den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. En gemensam rådgivande kommitté för EU och Kroatien kommer att inrättas 2010. Strävandena efter att inrätta en gemensam rådgivande kommitté för EU och Turkiet fortgår; denna kunde utgöra en lämplig ram för anslutningsförhandlingarna, i synnerhet för att öka insynen och medansvaret.

72.

genom inrättandet av församlingen för regionala och lokala myndigheter i EU och Medelhavsområdet (Arlem) i januari 2010 samlas 84 företrädare för lokal och regional nivå i EU och unionens 16 partner runt Medelhavet. Syftet är att ge samarbetet mellan EU och Medelhavsländerna en territoriell dimension, i synnerhet utbytet av bästa praxis och lanseringen av nya samarbetsprojekt. Kommittén uppmanar Medelhavsunionen att bjuda in Arlem som en permanent observatör.

73.

Kommittén vill kraftigt stödja utvecklingen av en territoriell dimension under regeringsnivå inom det Östliga partnerskapet, och vill se ett utbyte av bästa praxis när det gäller reformer av offentlig förvaltning.

74.

Regionkommittén önskar aktivt delta i utformningen av politiken för den nordliga dimensionen och främja förbindelserna med de lokala och regionala myndigheterna i partnerländer som omfattas av den nordliga dimensionen.

75.

Kommittén erinrar om sitt mål att verka för de lokala och regionala myndigheters ökade deltagande i utvecklingssamarbetet och att främja den politiska dialogen för den lokala och regionala dimensionens ökade deltagande i utformningen, genomförandet och utvärderingen av strategierna för utvecklingssamarbete. Under andra halvan av 2010 anordnas den andra konferensen om decentraliserat samarbete som har som mål att underlätta utbytet och den politiska dialogen mellan lokala och regionala myndigheter i EU, utvecklingsländerna och EU-institutionerna.

76.

Regionkommittén upprepar sitt åtagande att i samarbete med Europeiska kommissionen upprätta en webbportal för decentraliserat utvecklingssamarbete, inklusive en atlas för decentraliserat samarbete, en informationsbörs och ett e-bibliotek om politik och program hos samtliga aktörer.

77.

Kommittén bekräftar sitt stöd för millenniemålen för utveckling och för programmet för effektivitet i stödet. Mervärdet av lokala och regionala initiativ för att uppnå målen ska understrykas, men de lokala och regionala myndigheterna bör ges en större andel av arbetet och samordningen av åtgärder bör förbättras bland alla aktörer.

78.

Regionkommittén vidhåller sitt åtagande att gynna lokal och regional demokrati i Europa och tredjeländer, och lyfter fram sin ambition att vinna internationell erkänsla för kommitténs kunnande när det gäller övervakning av val.

IV.   Optimering av EU-instrumenten

IV.a     Styresformer och bättre lagstiftning

79.

Regionkommittén understryker vikten av starkare flernivåstyre så att alla myndighetsnivåer kan delta i utformningen och genomförandet av EU:s politik. Kommittén upprepar att efterlevnaden av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen i lagstiftningsprocessen står i centrum för ett effektivt och demokratiskt flernivåstyre.

80.

Bättre lagstiftning och minskad byråkrati leder till tillväxt och nya arbetstillfällen. Kommittén är fast besluten att bidra till förbättringar på lagstiftningsområdet och till förenkling av EU:s regelverk, samt till att stärka metoderna för samråd och konsekvensanalyser. Kommittén kommer även att på nära håll följa arbetet i högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor, och särskilt fokusera på behoven bland lokala och regionala myndigheter samt konsekvenserna för dessa.

IV.b     Kommunikationen om EU

81.

Regionkommittén står fast vid sitt åtagande att främja och uppmuntra demokratiskt deltagande i EU-processerna genom sina ledamöter och dessa ledamöters verksamhet i sina kommuner, städer och regioner. Lokala och regionala politiker har en viktig roll i uppbyggnaden av EU av två orsaker. För det första gäller det att säkerställa att den territoriella dimensionen beaktas övergripande när EU:s lagstiftning utformas. För det andra bör medborgarna engageras i en dialog om mervärdet av den europeiska integrationen. Kommittén ser det som ett stort ansvar att informera om dessa två roller på ett effektivt sätt.

82.

I detta sammanhang bör man understryka vikten av det årliga ”Open Days” som en ideal inramning för regioner och städer att lyfta fram god praxis när det gäller förstärkt sammanhållning, regional konkurrenskraft och territoriellt samarbete samt impulser till politiska debatter i EU-institutionerna och medlemsstaterna.

83.

Regionkommittén är redo att tillsammans med Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet arbeta för de tre viktiga kommunikationsprioriteringar som fastslagits i Europeiska kommissionens arbetsprogram 2010, nämligen ekonomisk återhämtning och ny tillväxt, klimatförändringen och energifrågor samt stöd till genomförande av Lissabonstrategin. Kommittén vill betona sin viktiga roll i genomförandet av dessa tre prioriteringar.

84.

Kommittén uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till kommissionen, Europaparlamentet och rådet, till EU:s nuvarande spanska ordförandeskap och till dess belgiska och ungerska partner inom rådsordförandeskapstrion 2010–2011.

Bryssel den 15 april 2010

Regionkommitténs förste vice ordförande

Ramón Luis Valcárcel SISO


(1)  Denna resolution ingår bland de dokument som antogs vid Regionkommitténs 84:e plenarsession den 14 och 15 april 2010. Yttrandena från denna session har redan publicerats i EUT C 232, 27.8.2010.