Karnov Open

Karnov Open är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen /* KOM/2011/0844 slutlig - 2011/0412 (COD) */



MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Europeiska unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter (artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen). Som också framgår av fördraget, ska unionens åtgärder i internationella sammanhang ”utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.” (Artikel 21).

Därför är främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter en central aspekt av EU:s yttre åtgärder. I sina insatser för att främja mänskliga rättigheter och demokrati världen över, använder sig EU av ett brett spektrum av åtgärder, från politisk dialog och diplomatiska initiativ till finansiellt och tekniskt samarbete och bistånd.

Förordningen om inrättandet av ett europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter[1] utgör en hörnsten i denna politiska strategi och är ett unikt och synligt uttryck för EU:s tydliga ställningstagande för demokrati och mänskliga rättigheter. Instrumentet har lett till konkreta resultat och givit upphov till många lyckade projekt som förmedlar stöd till det civila samhället och människorättsinstitutioner över hela världen samt till valövervakning. Eftersom det europeiska instrument för demokrati och mänskliga rättigheter är flexibelt och oberoende av medlemsstaternas samtycke, är det ett värdefullt inslag bland EU:s strategiska verktyg.

De allmänna målen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och dess räckvidd som är att bidra till utvecklingen och konsolideringen av mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter, demokrati och rättstatsprincipen i världen måste bibehållas i den nya förordningen.

Förordningen bygger på den starka kopplingen mellan demokrati och mänskliga rättigheter. På senare år har EU:s dagordning för demokratistöd stadigvarande utvecklats och växt ut till en övergripande strategi. Särskilt slutsatserna från rådets möte i november 2009[2] om demokratistöd utgör det första strategiska och konkreta steget mot en bredare och mer sammanhållen politik för demokratistöd i EU:s yttre förbindelser. I december 2010 lade kommissionen fram en första rapport om uppföljningen av slutsatserna och nya slutsatser[3] antogs. I de nya slutsatserna framhålls tio länder där åtgärdsprogrammet kommer att genomföras och omedelbara åtgärder kommer att vidtas.

Därför anses det centralt att det framtida europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter har stor bredd och omfattar det redan stora utbudet av demokratibefrämjande åtgärder, centrala stödåtgärder och insatser på fältet, inbegripet valövervakning till stöd för alla grundläggande rättigheter som demokratin vilar på, medräknat alla andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Detta är en garanti för rationalitet i det praktiska politiska arbetet, strategins övergripande utformning, sammanhållna insatser och skalekonomi.

Sedan 2007 omfattar det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter totalt fem mål:

· Öka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i länder och regioner där de är mest hotade.

· Stärka det civila samhällets roll genom främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska reformer, stödja medling mellan olika gruppers intressen och befästa politiskt deltagande och politisk representation.

· Stödja mänskliga rättighets- och demokratifrågor på områden som omfattas av EU:s riktlinjer, vilket inbegriper dialog om mänskliga rättigheter, försvarare av mänskliga rättigheter, dödsstraff, tortyr, barn och väpnade konflikter, barns rättigheter, våld mot kvinnor och flickor samt kampen mot alla former av diskriminering mot dem, internationell humanitär rätt och eventuella framtida riktlinjer.

· Stödja och stärka den internationella och regionala ramen för skyddet och främjandet av mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och främjandet av demokratin.

· Bygga upp förtroende för demokratiskt genomförda val samt öka trovärdigheten och öppenheten, i synnerhet genom valövervakning.

Åtgärdsstrategin[4] inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter bygger främst på att insatser görs genom det civila samhällets organisationer, i syfte att försvara de grundläggande rättigheter som utgör grunden för alla demokratiska processer och bidrar till att det civila samhället blir en verksam kraft i arbetet för politisk reform och försvaret av mänskliga rättigheter. Åtgärdsstrategins särdrag kommer att till fullo bevaras i den nya förordningen. Därmed blir den ett komplement till den nya generationens geografiska program, som i allt högre grad integrerar demokrati och mänskliga rättigheter, även om dessa främst är inriktade på uppbyggnaden av offentliga institutioner.

Vidare kommer det nya europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter att förstärka EU:s möjligheter att effektivare angripa situationen i problematiska länder eller i nödsituationer där mänskliga rättigheter och grundläggande friheter är i farozonen. Den senaste tidens utveckling i det europeiska grannskapsområdet, inte minst den arabiska våren, har uppenbarat en stark inhemsk efterfrågan på såväl ökade friheter och rättigheter, exempelvis demokrati, som EU behöver stödja. I sådana fall kommer Europeiska unionen att ha möjlighet att direktfinansiera ad hoc-åtgärder genom direkta bidrag eller bidrag till låga belopp. Detta kommer att ske när valet av förfarande skulle kunna inverka negativt på åtgärdernas effektivitet eller leda till att mottagarna utsätts för allvarliga hot, vedergällning eller andra risker. Ad hoc-åtgärder skulle i princip bara inbegripas i strategidokument och årliga program. I undantagsfall kan emellertid ad hoc-åtgärder antas genom särskilda insatser utanför programplaneringsarbetet.

I ett vidare perspektiv bör den föreslagna förordningen om det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter ses mot bakgrund av samtliga föreslagna finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som beskrivs i meddelandet ”En budget för Europa 2020”. Tillsammans med instrumenten under rubrik 4 (”Europa i världen”) och Europeiska utvecklingsfonden kommer det nya europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter att garantera mer samstämmighet och effektivitet i EU:s yttre förbindelser.

I enlighet med rådets beslut om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) ska organiseras och arbeta[5] ska den höga representanten eller vice ordföranden ansvara för den övergripande politiska samordningen av unionens yttre åtgärder, bl.a. genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Utrikestjänsten ska särskilt bidra till programplanerings- och förvaltningsarbetet bakom europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter enligt beskrivningen i artikel 9.3 i ovannämnda rådsbeslut.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Kommissionen höll offentliga samråd om den framtida finansieringen av EU:s yttre åtgärder mellan den 26 november 2010 och den 31 januari 2011. Denna process byggde på ett digitalt frågeformulär och ett bakgrundsdokument ”Hur ska finansieringen av EU:s yttre åtgärder se ut efter 2013?” som utarbetats av kommissionen och berörda enheter vid Europeiska utrikestjänsten. De 220 bidrag som inkom som svar i samband med det offentliga samrådet avspeglar ett brett och varierat spektrum som visar på de många strukturer, åsikter och traditioner som utmärker dem som ägnar sig åt yttre åtgärder.

En majoritet av de tillfrågade (omkring 70 %) bekräftar att EU:s finansiella åtgärder ger ett betydande mervärde på de främsta politikområden som erhåller stöd genom EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder.[6] Många svarande åberopar mervärdeskriteriet för EU-åtgärder som den viktigaste drivkraften för framtiden: EU bör utnyttja de komparativa fördelar som följer av dess globala närvaro, dess omfattande sakkunskap, dess överstatliga karaktär, dess roll som samordnande organ och de stordriftsfördelar som unionen har.

Nästan samtliga svarande (92 %) stödjer en mer differentierad strategi som kan anpassas till de stödmottagande ländernas situation och är grundad på sunda kriterier och effektiv datainsamling som ett sätt att göra EU:s finansieringsinstrument effektivare. Mer än två tredjedelar av de svarande anser att EU:s intressen beaktas i tillräckligt hög grad i unionens yttre åtgärder samt att åtgärderna i större utsträckning bör grunda sig på EU:s värderingar och principer och på partnerländernas utvecklingsmål. En minoritet anser däremot att EU:s yttre åtgärder i högre grad bör inriktas på EU:s egna intressen i den globala ekonomin, särskilt i förhållande till tillväxtekonomier.

Vad gäller förenklingen av instrument och jämvikten mellan geografiska och tematiska instrument, finns olika åsikter om en översyn av EU:s tematiska program och en eventuell minskning av antalet. Många fruktar att detta skulle kunna leda till en minskning av det totala tillgängliga beloppet för tematiska åtgärder och efterlyser snarare en förenkling av reglerna om tillgång till och genomförande av tematisk finansiering. Flera tematiska frågor framhålls som viktiga, exempelvis en förstärkning av det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, finansiering av klimatåtgärder eller de tematiska programmen för utvecklingssamarbete. En betydande majoritet av de svarande ställde sig bakom större flexibilitet i EU-instrumentens geografiska avgränsningar, som ett sätt att svara på interregionala utmaningar.

En majoritet av de svarande medger att gemensam programplanering och samfinansiering med medlemsstaterna kan förstärka effekten av och samstämmigheten mellan EU:s yttre åtgärder, förenkla tilldelningen av stöd och minska de totala transaktionskostnaderna.

När det gäller att knyta villkoren till ett krav på liknande inställning uppvisar de svarande ett utbrett stöd för att pröva villkor som grundar sig på mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter, minoriteter, god samhällsstyrning och kulturell mångfald (78 %), eller på kvaliteten i landets politik och dess förmåga och vilja att föra en sund politik (63 %). Majoriteten av de svarande är kritisk mot att grunda det externa samarbetet på EU:s egna intressen.

Vad gäller EU:s yttre åtgärder med inriktning på mänskliga rättigheter och demokrati, framhåller samtliga svarande behovet av att ytterligare främja och stödja dessa mål globalt, dels genom att integrera dem i all EU-politik och alla EU-insatser, dels genom att hålla fast vid dem i ett separat, för ändamålet särskilt avsett men kompletterande finansieringsinstrument. Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter värderas högt och samtliga intressenter uppmanar EU att stärka dess potential, garantera dess mervärde och öka genomförandetakten ytterligare, särskilt i de svåraste och mest akuta fallen.

Konsekvensbedömning

Kommissionen har genomfört en konsekvensbedömning som avser tre huvudsakliga politiska alternativ (samt vissa underalternativ):

1) Ingen separat förordning om europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter; mänskliga rättigheter och demokrati integreras i stället i andra instrument.

2) Ingen ändring av nuvarande förordning; bara ökade budgetmedel för att täcka ytterligare insatser inom nuvarande budgetram.

3) En bättre utformad genomförandeförordning som bibehåller huvuddragen i den befintliga förordningen.

Det första alternativet förkastades, då det var tydligt att indragningen av ett autonomt instrument för mänskliga rättigheter och demokrati skulle sända negativa politiska signaler och leda till avveckling av särskilda, värdefulla arbetsmetoder såsom samtycke från värdlandet eller inriktning på det civila samhällets aktörer. Detta skulle i sin tur leda till mindre effektiv stödförmedling och ett EU som är mindre synligt och med ett försämrat rykte.

Det andra alternativet förkastades också, då man med detta inte skulle kunna utnyttja möjligheten att ta sig an nya utmaningar på ett lämpligt sätt, dra nytta av tidigare erfarenheter och möta nya behov.

Det tredje alternativet bibehölls, eftersom fördelarna med instrumentet sålunda också fortsättningsvis skulle kunna utnyttjas, samtidigt som förordningen kunde anpassas bättre. Enligt detta alternativ skulle det nya utkastet utformas som en bättre genomförandeförordning. Det reviderade instrument som utarbetats skulle erbjuda ett processorienterat verktyg som koncentreras på fyra olika områden:

· Driva tematiska kampanjer som varvar demokratiförespråkande verksamhet med insatser på fältet för viktiga ideal (t.ex. demokratistöd) och ta upp allvarliga kränkningar av rättigheter (t.ex. tortyr, dödsstraff, diskriminering osv.) samt ge nyckelaktörer och relaterad medborgarutbildning viktigt stöd.

· Rikta stöd till utveckling av blomstrande civila samhällen för att underbygga kampen för och försvaret för demokrati och mänskliga rättigheter samt till deras särskilda roll som aktörer för förändring i positiv riktning.

· Stärka EU:s kapacitet att agera snabbt vid kriser som drabbar de mänskliga rättigheterna och att inrätta en heltäckande EU-mekanism för människorättsförsvarare.

· Arbeta fram ett mer utbyggt och bättre integrerat sätt att hantera demokratiska cykler, med hjälp av valövervakning och andra typer av stöd till demokratiska processer och valprocesser.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Det föreslagna instrumentet bygger på artikel 209 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som utgör den rättsliga grunden för utvecklingssamarbete inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. Dessutom understryker också artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen ytterligare vikten av att Europeiska unionen stödjer demokrati och mänskliga rättigheter som en del av sina yttre åtgärder.

Eftersom målen med den föreslagna förordningen inte till fullo kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand, och till följd av åtgärdens komplexitet och omfattning därför har bättre förutsättningar att uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen såsom den fastställs i artikel 5 i fördraget. EU befinner sig i en unik position i och med att en del av det externa biståndet kan tillhandahållas tillsammans med medlemsstaterna och på deras vägnar, vilket ger ökad trovärdighet i de länder där unionen verkar. Många medlemsstater saknar kapaciteten eller viljan att utveckla globala instrument för yttre åtgärder. Därför är insatser på EU-nivå den enda möjligheten att främja EU:s värderingar globalt och säkerställa EU-närvaro över hela världen.

Den föreslagna förordningen innebär också en förstärkning av samordningskapaciteten och att gemensam programplanering tillsammans med medlemsstaterna möjliggörs, samtidigt som den medför en välplanerad arbetsdelning och effektiv stödförmedling. Europeiska unionens bistånd bör inriktas på de områden där det har störst verkan, nämligen i fråga om global demokratispridning, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, långsiktig och förutsebar satsning på utvecklingsbistånd samt dess roll som medlemsstaternas samordnare. I enlighet med proportionalitetsprincipen som den fastställs i artikel 5 i fördraget går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Det föreslagna instrumentet är en del av de åtgärder som kommer att genomföras under Rubrik IV ”Europa i världen” i Europeiska unionens fleråriga budgetram. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2014–2020 vara 1 578 000 000 euro (löpande priser). Detta motsvarar ungefär en årlig genomsnittlig ram om 225 000 000 euro.

2011/0412 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 209 och 212,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[7],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[8],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) Denna förordning är ett av de instrument som direkt understöder Europeiska unionens yttre politik. Den kommer att ersätta Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen[9].

(2) Genom den här förordningen upprättas ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen som gör det möjligt att bevilja bistånd utan att tredjeländers regeringar och andra offentliga myndigheter behöver ge sitt samtycke.

(3) Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

(4) Enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen ska unionens yttre åtgärder utgå från samma principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten.

(5) Detta finansieringsinstrument bidrar till att målen för unionens yttre åtgärder uppnås, däribland målen för EU:s utvecklingspolitik.

(6) Unionens bidrag till demokratin och rättsstatsprincipen, och till respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, har sin grund i de universellt accepterade allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter (International Bill of Human Rights) och i alla andra instrument för de mänskliga rättigheterna som antagits inom ramen för Förenta nationerna, tillsammans med relevanta regionala människorättsinstrument.

(7) Jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter är grundläggande mänskliga rättigheter och en fråga om social rättvisa, och främjandet av dessa rättigheter är ett viktigt inslag i denna förordning.

(8) Demokrati och mänskliga rättigheter hör oupplösligt samman, vilket det erinras om i rådets slutsatser av den 18 november 2009 om stöd för demokrati i EU:s yttre förbindelser. De grundläggande friheterna yttrandefrihet och föreningsfrihet är en förutsättning för politisk pluralism och demokratiska processer, medan demokratisk kontroll och maktfördelning är av avgörande betydelse för att bevara ett oberoende rättsväsen och upprätthålla rättsstatsprincipen, vilka i sin tur är nödvändiga för ett effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna.

(9) Uppgiften att bygga upp och bevara en människorättskultur och att få demokratin att fungera för medborgarna – vilket är särskilt angeläget och svårt i framväxande demokratier – är en ständig utmaning som först och främst angår folket i det berörda landet, vilket dock inte betyder att det internationella samfundets åtagande minskar. Det krävs också en rad institutioner, särskilt nationella demokratiska parlament som bör garantera deltagande, representation, lyhördhet och ansvarighet.

(10) För att man ska kunna ta itu med dessa frågor i god tid och på ett öppet, effektivt och flexibelt sätt efter det att giltighetstiden löpt ut för förordning (EG) nr 1889/2006, finns det ett fortsatt behov av särskilda finansiella medel och ett särskilt finansieringsinstrument som kan fortsätta att fungera på ett oberoende sätt.

(11) Unionens bistånd enligt denna förordning är avsett att komplettera de andra instrument som finns för att genomföra EU:s politik för demokrati och mänskliga rättigheter och som sträcker sig från politisk dialog och diplomati till olika instrument för finansiellt och tekniskt samarbete, inbegripet såväl geografiska som tematiska program. Det kommer också att komplettera de mer krisbetonade insatserna inom ramen för stabilitetsinstrumentet.

(12) Inom ramen för denna förordning kommer unionen att tillhandahålla bistånd för att i partnerskap med det civila samhället ta itu med globala, regionala, nationella och lokala människorätts- och demokratiseringsfrågor, varvid alla typer av sociala åtgärder omfattas som vidtas av enskilda personer eller grupper som är självständiga gentemot staten och aktiva på området för stöd till mänskliga rättigheter och demokrati.

(13) Visserligen måste målen i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter i allt högre grad införlivas i alla befintliga finansieringsinstrument för externt bistånd, men unionens bistånd inom ramen för denna förordning kommer ha en särskild kompletterande och ny roll, eftersom det är övergripande till sin natur och inte är beroende av samtycke från tredjeländernas regeringar och andra offentliga myndigheter. Detta kommer att möjliggöra samarbete med det civila samhället i känsliga människorätts- och demokratifrågor, och ge den flexibilitet som krävs för anpassning till föränderliga omständigheter. Det kommer också att innebära att unionen får kapacitet att formulera och stödja särskilda mål och åtgärder på internationell nivå som inte är bundna till vare sig särskilda geografiska områden eller särskilda kriser, något som kan kräva samarbete över nationsgränserna eller inbegripa insatser såväl inom unionen som i en rad tredjeländer. Dessutom tillhandahåller förordningen en nödvändig ram för insatser som kräver konsekvens i politiken, till exempel stöd till Europeiska unionens oberoende valövervakningsuppdrag, ett enhetligt förvaltningssystem och gemensamma verksamhetsnormer.

(14) Unionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt länder och nödsituationer där risken för kränkning av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är störst och där bristen på respekt för dessa rättigheter och friheter är särskilt uttalad och systematisk. I sådana situationer kommer de politiska prioriteringarna vara att främja respekten för relevanta internationella lagar, att på ett konkret sätt tillhandahålla stöd och verktyg för det lokala civila samhället samt att bidra till dess arbete, som utförs under mycket svåra omständigheter. I konfliktsituationer kommer unionen att främja att alla stridande parter fullgör sina rättsliga skyldigheter enligt internationell humanitär rätt, i enlighet med relevanta EU-riktlinjer.

(15) I sådana mycket problematiska länder och situationer och för att hantera brådskande behov av att skydda människorättsförsvarare bör unionen, på ett flexibelt sätt och i god tid, kunna reagera genom ad hoc-bidrag. Detta kommer särskilt att vara fallet när valet av förfarande skulle kunna ha en direkt inverkan på åtgärdernas effektivitet eller skulle kunna leda till att mottagarna utsätts för allvarliga hotelser, vedergällning eller andra risker.

(16) Europeiska unionens valövervakningsuppdrag bidrar i hög grad och med goda resultat till demokratiprocesserna i tredjeländer. Främjandet av demokrati omfattar dock mycket mer än bara själva valprocessen. Utgifterna för valövervakningsuppdrag bör därför inte ta upp en oproportionerligt stor del av det totala anslag som finns tillgängligt inom ramen för denna förordning.

(17) De genomförandebefogenheter som rör programplaneringen och finansieringen av de åtgärder som understöds inom ramen för denna förordning bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter. Med beaktande av de berörda genomförandeakternas karaktär, särskilt deras policyinriktning eller deras ekonomiska konsekvenser, bör granskningsförfarandet i princip tillämpas för att anta akterna, utom när det gäller finansiellt småskaliga tekniska genomförandeåtgärder.

(18) Gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av unionens instrument för yttre åtgärder fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/… av den …[10], nedan kallad gemensamma genomförandeförordningen.

(19) Hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) ska organiseras och arbeta anges i rådets beslut 2010/427/EU.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte och mål

Denna förordning inrättar ett europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter genom vilket unionen ska stödja utvecklingen och befästandet av demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Detta bistånd ska framför allt syfta till att

(a) öka respekten för och iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i andra internationella och regionala människorättsinstrument, och stärka deras skydd, främjande och övervakning, i huvudsak genom stöd till relevanta organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare och offer för förtryck och våld.

(b) stödja och befästa demokratiska reformer i tredjeländer, genom att utöka deltagardemokratin och den representativa demokratin, stärka den övergripande demokratiska cykeln och förbättra tillförlitligheten hos de demokratiska valprocesserna, särskilt genom valövervakningsuppdrag.

Artikel 2 Tillämpningsområde

1.           Unionens bistånd ska ges på följande områden:

(a) Stöd och stärkande av deltagardemokrati och representativ demokrati, inbegripet parlamentarisk demokrati, och demokratiseringsprocesser, i huvudsak genom det civila samhällets organisationer, bland annat när det gäller att

i) främja förenings- och mötesfriheterna, personers rätt att röra sig obehindrat, åsikts- och yttrandefriheten, inbegripet konstnärlig och kulturell frihet, pressfrihet samt oberoende och pluralistiska medier, både traditionella och IKT-baserade, obehindrad tillgång till information, frihet på internet, samt åtgärder för att bekämpa administrativa hinder för utövandet av dessa friheter, inbegripet kampen mot censur,

ii) stärka rättsstatsprincipen, främja rättsväsendets oberoende, stödja och utvärdera rättsliga och institutionella reformer och främja rätten till rättslig prövning,

iii) främja och förstärka Internationella brottmålsdomstolen, de tillfälliga internationella brottmålsdomstolarna och de rättsliga övergångsförfarandena samt mekanismerna för sanning och försoning,

iv) stödja reformer som syftar till verklig och öppen demokratisk ansvarsskyldighet och tillsyn, inbegripet tillsyn av säkerhetssektorn och rättsväsendet, och uppmuntra åtgärder mot korruption,

v) främja politisk pluralism och demokratisk politisk representation, och uppmuntra medborgarnas, särskilt marginaliserade gruppers, politiska delaktighet i demokratiska reformprocesser på lokal, regional och nationell nivå,

vi) verka för att män och kvinnor deltar på lika villkor i det civila samhället, näringslivet och politiken och främja principen om lika möjligheter för kvinnor och män, samt kvinnors deltagande och kvinnlig representation i politiska sammanhang,

vii) stödja åtgärder för att underlätta en fredlig förlikning mellan olika gruppers intressen, inbegripet stöd för förtroendefrämjande åtgärder i fråga om mänskliga rättigheter och demokratisering.

(b) Främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i andra internationella och regionala instrument som rör medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i huvudsak genom det civila samhällets organisationer, bland annat när det gäller

i) avskaffande av dödsstraffet, förhindrande av tortyr och misshandel och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, samt rehabilitering av offer för tortyr,

ii) stöd, skydd och hjälp för människorättsförsvarare, i enlighet med artikel 1 i FN:s förklaring om de rättigheter och skyldigheter som samhällets medborgare, grupper och organisationer har när det gäller att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

iii) kampen mot rasism och främlingsfientlighet samt alla former av diskriminering, inbegripet diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,

iv) främjande av tankefrihet, samvetsfrihet och religions- eller trosfrihet, bland annat genom åtgärder för att undanröja alla former av hat, intolerans och diskriminering på grund av religion eller övertygelse, samt genom främjande av tolerans och respekt för religiös och kulturell mångfald,

v) rättigheter för ursprungsbefolkningar och rättigheter för personer som tillhör minoriteter eller etniska grupper,

vi) kvinnors rättigheter i enlighet med konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och dess frivilliga protokoll, inbegripet åtgärder för att bekämpa könsstympning av kvinnor, tvångsäktenskap, hedersrelaterade brott, människohandel samt alla andra former av våld mot kvinnor,

vii) barnets rättigheter i enlighet med FN-konventionen om barnets rättigheter och dess frivilliga protokoll, inbegripet kampen mot barnarbete, handel med barn och barnprostitution samt rekrytering och användning av barnsoldater,

viii) funktionshindrade personers rättigheter,

ix) ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt främjande av grundläggande arbetsnormer och företagens sociala ansvar,

x) utbildning, färdighetsträning och övervakning på områdena mänskliga rättigheter och demokrati, och på de områden som omfattas av punkt vii),

xi) stöd för det civila samhällets lokala, regionala, nationella eller internationella organisationer, vilka arbetar med att skydda, främja eller skydda de mänskliga rättigheterna och med sådana åtgärder som avses i punkt vii).

(c) Stärkande av det internationella systemet för skydd av mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och demokrati, samt för främjande av internationell humanitär rätt, särskilt genom

i) att stödja internationella och regionala instrument som rör mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och demokrati,

ii) att främja det civila samhällets samarbete med internationella och regionala mellanstatliga organisationer och stödja det civila samhällets aktiviteter för att skydda och kontrollera genomförandet av internationella och regionala instrument rörande mänskliga rättigheter, rättvisa, rättsstatsprincipen och demokrati,

ii) utbildning och spridning av information om internationell humanitär rätt och stöd för att tillämpa den.

(d) Uppbyggnad av förtroendet för och stärkande av tillförlitligheten hos och insynen i demokratiska valprocesser, samtidigt som man bidrar till hela valcykelns effektivitet och enhetlighet, särskilt genom att

i) sända ut valobservatörer från Europeiska unionen,

ii) vidta andra åtgärder för att övervaka valprocesser,

iii) bidra till att utveckla valövervakningskapaciteten bland det civila samhällets organisationer på regional och lokal nivå och stödja deras initiativ för att öka valdeltagandet för och förbättra uppföljningen av valprocessen,

iv) vidta stödåtgärder som syftar till att på ett enhetligt sätt integrera valprocesserna i den demokratiska cykeln, och till att genomföra rekommendationerna från unionens valövervakningsuppdrag.

2.           Alla biståndsåtgärder som avses i denna förordning ska närhelst det är befogat främja, och syfta till att skydda, jämställdhet, barnets rättigheter, ursprungsbefolkningars rättigheter, funktionshindrades rättigheter och principer såsom individens självbestämmande, deltagande i samhällslivet, icke-diskriminering av utsatta grupper samt ansvarsutkrävande.

3.           Biståndsåtgärderna ska genomföras på tredjeländers territorium eller vara direkt knutna till situationer som uppstår i tredjeländer eller ha ett direkt samband med globala eller regionala åtgärder.

4.           I biståndsåtgärderna ska man beakta de särskilda förhållandena i kris- eller nödsituationer, och länder eller situationer där det råder allvarlig brist på grundläggande friheter, där människor är mest utsatta för säkerhetsrisker, eller där villkoren för människorättsorganisationernas och människorättsförsvararnas arbete är som svårast.

Artikel 3 Allmän ram för programplaneringen och genomförandet

Unionens bistånd inom ramen för denna förordning ska genomföras genom följande åtgärder och i enlighet med den gemensamma genomförandeförordningen:

(a) Strategidokument och eventuella ändringar av dessa.

(b) Årliga handlingsprogram, enskilda åtgärder och stödåtgärder.

(c) Särskilda åtgärder.

Artikel 4 Strategidokument

1.           Strategidokumenten ska innehålla en framställning av Europeiska unionens strategi för dess bistånd inom ramen för denna förordning, på grundval av unionens prioriteringar, den internationella situationen och de viktigaste partnernas verksamhet. De ska stå i överensstämmelse med det övergripande syfte, de målsättningar, det tillämpningsområde och de principer som fastställs i denna förordning.

2.           I strategidokumenten ska anges de prioriterade områden som unionen valt ut för finansiering under denna förordnings giltighetstid, särskilda mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Även det finansiella referensbeloppet, såväl sammantaget som för varje prioriterat område och vid behov i form av ett intervall, ska anges.

3.           Strategidokumenten ska godtas i enlighet med förfarandet i artikel 15.3 i den gemensamma genomförandeförordningen. När så krävs på grund av större ändringar i omständigheterna och politiken ska strategidokumenten uppdateras i enlighet med samma förfarande.

Artikel 5 Kommittéförfarande

Kommissionen ska biträdas av en kommitté för demokrati och mänskliga rättigheter, nedan kallad kommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Artikel 6 Finansiellt referensbelopp

Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning ska för perioden 2014–2020 vara 1 578 000 000 euro (i löpande priser). De årliga bemyndigandena ska fastställas av budgetmyndigheten inom de gränser som anges i budgetramen för 2014–2020.

Artikel 7 Europeiska utrikestjänsten

Denna förordning ska tillämpas i överensstämmelse med rådets beslut 2010/427/EU om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (Europeiska utrikestjänsten) ska organiseras och arbeta.

Artikel 8 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad metod för genomförandet

2.           FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[11]

Rubrik 19: Yttre förbindelser

Verksamhet 19 04: Europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR)

Beteckningen på detta budgetkapitel motsvarar nuvarande struktur för finansierings­instrumenten 2007–2013. Det föreslås behålla samma verksamhet och beteckning 19 04.

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[12]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Detta finansieringsinstrument syftar till att stödja följande strategiska mål i enlighet med vad som anges kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 – del II 29.6.2011 (KOM/2011/500 – Budget för Europa 220 – del II. Policybeskrivning ”Yttre åtgärder”, s. 43):

Denna förordning kommer att ha två mål

1. Förbättra respekten för och iakttagandet av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, såsom de fastställs i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i andra internationella och regionala instrument, samt stärka skyddet, befrämjandet och övervakningen av dem, huvudsakligen genom stöd till relevanta civilsamhälls­organisationer, människorättsförsvarare och offer för förtryck och övergrepp.

2. Stödja och befästa demokratiska reformer i tredjeländer, genom att förbättra deltagardemokrati och representativ demokrati, stärka den övergripande demokratiska cykeln och förbättra tillförlitligheten hos de demokratiska valprocesserna, främst genom valövervakningsuppdrag.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbudgeterade förvaltningen och budgeteringen som berörs

De två ovan nämnda målen kommer i praktiken att genomföras via olika specifika mål.

Specifikt mål nr 1

Driva tematiska kampanjer som blandar demokratiförespråkande verksamhet och insatser ute på fältet för viktiga ideal t.ex. internationell rättvisa) och ta upp allvarliga kränkningar av rättigheter (t.ex. tortyr, dödsstraff, diskriminering osv.) och som ger centralt stöd till nyckelaktörer och relaterad medborgarutbildning.

Specifikt mål nr 2

Ge målinriktat stöd för utvecklingen av blomstrande civila samhällen och stärka dem i deras strävan efter och försvar av demokrati och mänskliga rättigheter samt till deras särskilda roll som aktörer för positiv förändring.

Specifikt mål nr 3

Ge EU större kapacitet att agera snabbt vid kriser som berör de mänskliga rättigheterna och att inrätta en heltäckande EU-mekanism för människorättsförsvarare.

Specifikt mål nr 4

Arbeta fram ett mer utbyggt och bättre integrerat sätt att handskas med demokratiska cykler, med hjälp av valobservation och andra typer av stöd till demokratiska processer och valprocesser.

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Att understödja konkreta resultat där demokrati och mänskliga rättigheter främjas och stöttas över hela världen.

Lägligt igångsatta projekt, liksom även en snabbmekanism vid akuta fall av kränkningar och behov av skydd för människorättsförsvarare. Uppföljning, tillägg, betalning och avslutning i god tid.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Genomförandet av de två ovan nämnda målen samt de fyra specifika målen kommer att mätas bl.a. med följande indikatorer för resultat och verkan:

Antalet inledda kampanjer, däribland antalet demokratiförespråkande kampanjer, och i synnerhet hur många positiva förändringar som uppnåtts i lagstiftning och regelverk i tredjeländer vad avser människorättsklausuler.

Antalet ratificeringar av internationella konventioner, och i synnerhet antal konventioner som trätt i kraft i hur många länder som en följd av EU-stöd.

Antal särskilda insatser ute på fältet, och i synnerhet hur många försvagade organisationer i det civila samhället och/eller utsatta grupper som har fått stöd som annars skulle ha lämnats åt sitt öde.

Antal medborgare, yrkesverksamma och studenter som utbildats i mänskliga rättigheter och demokrati.

Antal centrala aktörer som fått understöd, i synnerhet internationella organisationers verksamheter, rapporter, rättspraxis och/eller uttalanden som är direkt kopplat till EU-stöd.

Antal civilsamhällsprojekt som utförts på global och lokal nivå, och deras verkan i form av att de mänskliga rättigheterna främjats, skyddats och övervakats.

Antal fall gällande människorättsförsvarare, i synnerhet hur många personer som får politiskt, rättsligt och/eller fysiskt skydd och som räddas undan sitt utsatta läge.

Antal projekt i de mest problematiska länderna and situationerna, och i synnerhet antal verksamheter och aktörer som nås i dessa de mest problematiska sammanhangen.

Antal valprocesser och demokratiska cykler som stöds, övervakas och följs upp, i synnerhet antal rekommendationer från EU:s valobservatörsuppdrag som genomförs ute på fältet.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

I avsnitt 1 av motiveringen redogörs för vilka policybehov som instrumentet syftar till att tillgodose inom ramen för en dynamisk politisk vägledning. Med tanke på det specifika upplägget att främja och stödja demokrati och mänskliga rättigheter världen över och agera vid akuta kränkningar av människorättsförsvarares mänskliga rättigheter kommer behoven att vara både kort- och långfristiga.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Med tanke på sina egna prestationer vad gäller konfliktlösning, fredsuppbyggnad och välstånd förefaller EU ha goda förutsättningar att nå framgång med sina yttre åtgärder, å sina medlemsstaters vägnar och tillsammans med dem, eftersom unionen i allmänhet åtnjuter hög trovärdighet i de berörda länderna. EU är väl positionerad att ta på sig rollen som global ledare på sina medborgares vägnar, särskilt när stödet och uppmuntran gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Men det europeiska mervärdet kan trots allt inte reduceras till en balansräkning. Att bidra till uppbyggnaden av fred över hela världen, att bistå världens fattigaste och stödja demokratisering och respekten för de mänskliga rättigheterna är obestridda exempel på hur EU varje dag skapar ett mervärde genom sitt arbete. Detta är exakt var prioriteringarna kommer att ligga för nästkommande finansieringsinstrument för EU:s yttre åtgärder.

Med sitt samarbete mellan 27 medlemsstater inom gemensamma politiska åtgärder och strategier har EU den avgörande tyngd som krävs för att möta globala utmaningar, t.ex. att propagera för de mänskliga rättigheternas allmängiltighet för alla folk.

På grund av sin storskalighet kan EU leverera hjälp till världens mest avlägsna platser, där de flesta medlemsstaterna inte har något stort strategiskt intresse, endast begränsad närvaro och reducerad förmåga att agera. Tack vare EU:s insatser t.ex. på Fiji, Vanuatu eller i Östtimor där nyligen ny finansiering för stabil demokrati och hållbar utveckling lämnades, når stödet de människor som behöver den mest, men som annars skulle ha fått vara utan.

I en tid av budgetnedskärningar, när flera medlemsstater är tvingade att lämna hela sektorer och länder, är EU fortsatt i stånd att spela en aktiv roll för att främja fred, demokrati, solidaritet, stabilitet, välfärd och fattigdomsminskning i vårt omedelbara grannskap och ute i världen. I detta sammanhang är det förnuftigare än någonsin ur rent ekonomisk synvinkel att investera pengar på EU-nivå där de verkligen kan få stora återverkningar. Medlemsstaterna kan faktiskt spara pengar genom att agera via EU. Vissa reformer av biståndseffektiviteten, särskilt i fråga om arbetsfördelning, skulle kunna leda till besparingar på mellan 3 och 6 miljarder per år, enligt en nyligen gjord oberoende studie (The Benefits of a European Approach, av HTSPE).

Att samarbeta med EU är också billigare. De administrativa kostnaderna – som beräknas till 5,4 % på grundval av uppgifter från 2009 – är lägre än de genomsnittliga administrativa kostnaderna för de viktigaste givarna av bilateralt bistånd. Tillämpliga administrativa regler avser att se till att EU:s skattebetalares pengar används korrekt med strikta kriterier som kan övervakas.

Därtill kommer att Europeiska kommissionen är ett av de mest öppna biståndsorganen i världen. Sådan öppenhet är i sig ett viktigt verktyg för att garantera kostnadseffektivitet. Detta har uppmärksammats av organisationen ”Publish what you Fund” som placerade Europeiska kommissionen på fjärde plats (av 30) i februari i år vid sin första bedömning av givarnas öppenhet i fråga om bistånd. Vi fortsätter med förbättringarna.

I ett grönbokssamråd som nyligen ägde rum för att utröna de berörda parternas åsikter om vår utvecklingspolitik instämde alla de som svarade i att EU spelar en positiv roll när det gäller att stödja god samhällsstyrning (och även deltagande från det civila samhällets sida), säkerhet, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Genomgångar och utvärderingar accentuerade flera starka sidor

EIDMR erbjuder möjlighet till oberoende insatser som kan genomföras utan regeringens samtycke, vilket är avgörande, särskilt vad gäller känsliga områden som demokrati och mänskliga rättigheter. Instrumentet stödjer sålunda demokratisk utbildning på doktorandnivå av framtida unga vitryska ledare utomlands eller försöker mildra orättvis kriminalisering av demokratiaktivister som fängslas för att de är oppositionella. Offrens försvarare, t.ex. medlemmar i advokatkåren, måste i sin tur försvaras (via systemet för människorättsförsvarare) eftersom de riskerar att bli fängslade för att ha åtagit sig att föra prodemokratiska aktivisters eller rättighetsförsvarares talan.

EIDMR erbjuder också mer flexibilitet och kapacitet att bemöta föränderliga omständigheter, i motsats till den långsiktiga programplaneringen i de geografiska programmen. Reformkommittén i Tunisien fick del av omedelbart bistånd för att utforma en färdplan för övergången och hjälpa det civila samhället att bidra till processen. EIDMR kommer också att erbjuda demokratikurser till politiska partiaktivister, stödja en fri press och oberoende pluralistiska medier, både traditionella och IKT-baserade, liksom även censurfri och ostörd elektronisk kommunikationsteknik samt övervaka den demokratiska övergången, och stödja medborgarutbildning om demokrati. EIDMR kan eventuellt också vara tillgängligt för att stärka mediernas produktionskapacitet och utbildning av journalisterna. Med tanke på de stundande valen i Tunisien erbjuder instrumentet utbildning till tusentals lokala observatörer och handhar EU:s planerade valobservatörsuppdrag.

EIDMR verkar också i de svåraste miljöerna där grundläggande rättigheter och friheter är allra mest utsatta för risker. För att skydda den fysiska säkerheten för aktivister och andra som är utsatta för livsfara, kan detaljerna i sådana projekt inte offentliggöras. Europeiska kommissionen rapporterar om dessa projekt till auktoriserade personer vid rådet, Europaparlamentet och utrikestjänsten på grundval av vilka tjänstemän som behöver hållas informerade och kan inte annat än lovorda de engagerade aktivisternas mod.

Dessa svåra fall utgör cirka 20 % av EIDMR-verksamheten. Sedan 2007 har EIDMR stött mer än 100 sådana projekt (60 miljoner euro). EIDMR har främst – med stöd av sitt nätverk för människorättsförsvarare – stöttat 19 sådana projekt (13,5 miljoner euro) i mer än 45 länder.

I dessa sammanhang utgör EIDMR en frisk fläkt eftersom merparten av projekten är inriktade på att hjälpa försvagade eller ödelagda civila samhällen och medier att överleva, genom att öppna dörren för dialog och förändringar. Det erbjuder möjligheter till demokratisk utbildning för studenter och sårbara grupper, som ofta är baserade utomlands. Det hjälper civilsamhällets och exilgruppernas demokratiförespråkande arbete. Ibland försöker EIDMR bara att skydda, och vid behov, skaffa offer för antidemokratiskt förtryck ut ur landet och i säkerhet.

Nu efter ”jasminrevolutionen” kan det avslöjas att EIDMR lämnade stöd i Tunisien 2010, före övergången, till aktivister i Tunisiens människorättsförbund (LTDH), föreningen för demokratiska kvinnor (AFTD), fackföreningar (UGTT), domar- och advokatföreningar och andra organisationer. Frånvaron av publicitet kring detta stöd kan tidigare ha tolkats som ett avståndstagande eller bristande engagemang, men i realiteten var EIDMR alltså verksam ute på fältet.

Genomgångar och utvärderingar har också accentuerat tre frågeställningar

För det första har brett definierade mål och strategier gjort instrumentet delvis fragmentiserat och svårbegripligt, vilket skapat risk för dubbelarbete, svårigheter att mäta effekterna av verksamheten och något försvagat komplementariteten.

För det andra har den officiella projektbeskrivningen i de svåraste situationerna ofta dolts bakom mer traditionella utvecklingsverksamheter för att skydda projektet från en fientlig omgivning, men de ytterligare EIDMR-resurserna som används utan det aktuella landets samtycke riskerar också att gå till icke-prioriterade verksamheter i förhållande till instrumentets tillämpningsområde. Detta har lett till att kvalitativa stöd har inrättats.

För det tredje måste instrumentets flexibilitet fortlöpande utökas. Detta gäller särskilt för den begränsade del av instrumentet som avser de svåraste människorättskränkningarna och akuta fall, där öppna ansökningsomgångar är olämpliga

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Som en följd av detta uttryckliga mandat i fördraget ska främjande och stöd av demokrati och mänskliga rättigheter ingå i huvudfåran och integreras i alla EU:s politikområden.

EIDMR är en del av strukturen för olika finansieringsinstrument för yttre åtgärder som Europeiska kommissionen föreslår tillsammans med den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Den utgör ett komplement till långsiktiga instrument där man koncentrerar sig på civilsamhällsorganisationernas verksamhet rörande demokrati och mänskliga rättigheter, tar itu med de svåraste situationerna och finansierar EU:s valobservationsuppdrag samt stödjer lokala, regionala och världsomspännande kampanjer om centrala människorättsfrågor. Det utgör en viktig del av en större ”verktygslåda” för yttre åtgärder för att främja och skydda respekten för de mänskliga rättigheterna. Det kompletterar också de verktyg som finns för krishantering och förebyggande åtgärder vid sidan av humanitärt bistånd, Gusp-insatser och stabilitetsinstrumentet genom att ge snabbt stöd vid akuta fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det verkar också som en länk till hjälp-, rehabiliterings- och utvecklingsverksamheter genom att erbjuda möjligheter till fysisk och mental rehabilitering och återintegrering för offer för kränkningar eller att biträda människorättsförvarare med ett akut skyddsbehov.

Det är väsentligt att man ute på fältet på ett pragmatiskt sätt säkrar samordningen och en passande uppdelning av arbetet mellan EIDMR och övriga interagerande instrument, särskilt i behovsbedömningsfasen. EIDMR kompletterar faktiskt också Echos insatser, eftersom flyktingar och mottagare av humanitär hjälp ofta är utsatta för människorättskränkningar som måste dokumenteras, registreras och behandlas. Starka synergier och en ömsesidigt stärkande effekt finns mellan stabilitetsinstrumentet (t.ex. vid krissituationer), programmet för icke-statliga aktörer (t.ex. stöd till civilsamhällets organisationer), programmet Investera i människor (t.ex. jämställdhet och utsatta grupper) och i framtiden den nya grannskapsfaciliteten för det civila samhället.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– x Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014

–      Den påverkar resursanvändningen från 1.1.2014 till 31.12.2020

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[13]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

x Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– x genomförandeorgan

– x byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[14]

– x nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– x personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

x Delad förvaltning med medlemsstaterna

x Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

x Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Instrumentets specifika karaktär att åtgärda känsliga och komplicerade fall som rör mänskliga rättigheter och demokrati, i synnerhet i de mest problematiska länderna och situationerna liksom även brådskande skyddsbehov, gör att det måste kunna förvaltats på så många sätt som möjligt.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Kommissionens övervaknings- och utvärderingssystem är i allt högre grad resultat­inriktade. De involverar intern personal och externa experter.

Projektförvaltare vid delegationer och vid huvudkontoret övervakar kontinuerligt genomförandet av program och projekt på olika sätt, där så är möjligt även genom besök på fältet. Övervakningen ger värdefull information om framstegen. Den hjälper de projektansvariga att fastställa faktiska och potentiella flaskhalsar, och att vidta korrigerande åtgärder.

Externa, oberoende experter anlitas för att bedöma resultatet av EU:s yttre åtgärder, via tre olika system. Dessa bedömningar bidrar till redovisningsskyldighet och till förbättring av pågående åtgärder och gör det möjligt att dra lärdom av tidigare erfarenheter vid utformningen av framtida politik och insatser. I alla verktyg används OECD-DAC:s internationellt erkända utvärderingskriterier (inbegripet (potentiell) verkan).

För det första ger det av huvudkontoret skötta resultatinriktade övervakningssystemet (ROM) en kortfattad, fokuserad ögonblicksbild av kvaliteten på ett urval av insatser på projektnivå. Oberoende ROM-experter sätter med hjälp av en strukturerad och standardiserad metod betyg som lyfter fram starka och svaga sidor i projektet och ger vidare rekommendationer om hur effektiviteten kan förbättras.

Utvärderingar på projektnivå, som görs av den EU-delegation som ansvarar för projektet, ger en mer ingående och djuplodande analys och hjälper de projektansvariga att förbättra pågående insatser och förbereda de framtida. Externa oberoende experter med tematisk och geografisk sakkunskap anlitas för att utföra analysen och samla in synpunkter och underlag från samtliga berörda parter, inte minst de slutliga stödmottagarna.

Kommissionen gör också strategiska utvärderingar av sin politik; allt från planeringen av och strategin för insatser i en specifik sektor till genomförandet av dem (t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning osv.) i ett land eller en region, eller av ett visst instrument. Dessa utvärderingar utgör ett viktigt underlag vid utformningen av politiska åtgärder, instrument och projekt. Alla utvärderingar publiceras på kommissionens webbplats och en sammanfattning av slutsatserna tas med i årsrapporten till rådet och Europaparlamentet.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Den operativa miljö som insatserna inom detta instrument äger rum i präglas av följande risker för att målen inte ska uppnås:

– De svåra miljöer som instrumentet är inriktat på, särskilt i de mest problematiska länderna/situationerna, kan skapa fysiska och politiska restriktioner när det gäller att förverkliga projekten

– Spridda och små projekt over hela världen kan skapa resursproblem vad gäller genomförande och övervakning.

– De stora variationen av mottagare med olika förvaltnings- och kontrollstrukturer och ofta med undermålig kapacitet, kan medföra svårigheter och förseningar i genomförandet.

– Bristande kvalitet på data och kvantitet, dessutom ofta av kontroversiell natur, angående utvecklingen av demokrati and mänskliga rättigheter i olika tredjeländer kan försvaga kommissionens förmåga att lämna rapport och ansvara för resultaten.

– En brist på administrativa anslag kan medföra att resurserna är otillräckliga för att förvalta instrumentet på rätt sätt.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Kommissionens interna kontroll är utformad för att skapa rimlig säkerhet om att målen uppnås och om att verksamheten är effektiv och ändamålsenlig, att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig samt att relevanta rättsliga, finansiella och procedurmässiga regler efterlevs.

Kommissionen tillämpar en bred strategisk policy- och planeringsprocess, intern och extern revision samt sina övriga interna kontrollnormer. Kommissionen kommer fortsatt att använda sitt nuvarande redovisningssystem (ABAC) liksom även externa verktyg, t.ex. det gemensamma systemet för information inom Relex (Cris). Kommissionen ämnar sträva efter högsta redovisningsstandard och finansiell rapportering för att säkra att fortsatt få uttalanden utan reservationer från sina externa revisorer (revisionsrätten).

För bästa effektivitet och ändamålsenlighet arbetar kommissionen dessutom enligt speciellt utformade rutiner som bl.a. innefattar följande:

– - En stor del av stödet förvaltas decentraliserat av EU:s delegationer ute på fältet.

– - En tydlig ekonomisk ansvarighetskedja via vidaredelegering av utanordnare vid huvudkontoret och vid delegationerna.

– - Regelbunden rapportering, bl.a. en årlig försäkran av delegationschefen.

– - Gedigen utbildning för personal både vid huvudkontoret och vid delegationerna.

– - Betydande stöd och vägledning.

– - Regelbundna kontroller.

– - En strategi för projekt- och programcykeln samt ett kvalitetsstöd för var och en av de komponenter den består av.

– - Program- och projektförvaltning, övervaknings- och rapporteringsverktyg för att genomförandet ska bli effektivt, bl.a. regelbunden extern övervakning på plats av projekt.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Mot bakgrund av den högriskmiljö som EuropeAid/FPI arbetar i måste man för deras system räkna med mängder av potentiella fel (oriktigheter) vad gäller regelefterlevnaden vid transaktionerna och bygga in omfattande kontroller som ska förebygga, upptäckta och korrigera felen så tidigt som möjligt i betalnings­processen. Detta innebär i praktiken att EuropeAid/FPI i sina kontroller av efterlevnaden kommer att lägga tonvikten vid förhandskontroller på flerårsbasis gjorda både av externa revisorer och av kommissionens personal ute på fältet innan projekten får slututbetalningen (samtidigt som man fortsätter att göra vissa efterhandsrevisioner och efterhandskontroller), vilket är ett mycket striktare skydd än vad som krävs enligt budgetförordningen. Vad avser efterlevnaden består EuropeAids/FPI:s regelverk av bl.a. följande viktiga komponenter:

Förebyggande åtgärder

– Obligatorisk kärnutbildning i bedrägerifrågor för personal som handlägger stöd samt för revisorer.

– Vägledning (också via internet) inklusive Practical Guide to Contracts, EuropeAid Companion samt uppsättning verktyg för ekonomisk förvaltning (för genomförandepartner).

– En förhandsbedömning som ska säkra lämpliga bedrägeribekämpningsåtgärder som förebygger och avslöjar bedrägerier vid handläggningen av EU-medel har införts vid de myndigheter som handhar relevanta medel genom gemensam och decentraliserad förvaltning.

– Förhandsgranskning av bedrägerimotverkande mekanismer i partnerlandet som del av bedömningen av stödkriteriet för budgetstöd gällande förvaltningen av de offentliga finanserna (dvs. aktivt åtagande att bekämpa bedrägeri och korruption, lämpade inspektionsmyndigheter, tillräcklig rättslig kapacitet samt verkningsfulla mekanismer för respons och påföljd).

– Kommissionen undertecknade det internationella initiativet för öppenhet (IATI) i Accra 2008 och samtyckte till en standard för biståndsöppenhet som säkrar lägligare, mer detaljerad och regelbundna uppgifter om biståndsflöden och dokument.

– Kommissionen genomför sedan den 14 oktober 2011 den första fasen av IATI-standarderna avseende öppenhet vad gäller biståndsinformation före nästa högnivåforum om biståndseffektivitet i Busan i november 2011. Kommissionen tänker dessutom samarbeta med EU:s medlemsstater på en gemensam webbaserad it-applikation som kallas TR-AID som omvandlar EU:s biståndsuppgifter som lämnats via IATI och andra källor till användarvänlig information.

Åtgärder för upptäckt och korrigering av fel

– Externa revisioner och kontroller (både obligatoriska och riskbaserade), bl.a. av Europeiska revisionsrätten.

– Retroaktiva kontroller (på riskbasis) och återkrav.

– Avbrytande av EU-finansieringen vid allvarliga bedrägerifall, bl.a. storskalig korruption, fram till dess att myndigheterna har vidtagit lämpliga åtgärder i syfte att korrigera och förhindra sådana bedrägerier i framtiden.

EuropeAid/FPI kommer att arbeta vidare på sin bedrägeribekämpningsstrategi i linje med kommissionens nya bedrägeribekämpningsstrategi som antogs den 24 juni 2011 för att bl.a. säkra att

– EuropeAids/FPI:s interna bedrägeribekämpningsrelaterade kontroller är helt anpassade till ovan nämnda bedrägeribekämpningsstrategi,

– EuropeAids/FPI:s bedrägeririskhantering är inriktad på att fastställa bedrägeririskområden och adekvat respons,

– de system som används för utbetalning av EU-medel i tredjeland gör det möjligt att ta fram relevanta uppgifter i syfte att överföra dessa uppgifter till bedrägeririskhanteringen (t.ex. dubbel finansiering),

– man, när så krävs, kan inrätta nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg avsedda att analysera bedrägerifall som rör sektorn för externt bistånd.     Uppskattning av kostnaderna och fördelarna med kontrollerna

För EuropeAids portfölj som helhet uppskattas de interna kontroll- och förvaltningskostnaderna årligen sammanlagt till i genomsnitt 658 miljoner euro i åtaganden i 2014–2020 års budgetplanering. Då ingår förvaltningen av Europeiska utvecklingsfonden som är en integrerad verksamhet inom EuropeAids förvaltningsstruktur. Dessa ”icke-operativa” kostnader utgör ungefär 6,4 % av det uppskattade årliga genomsnittet på 10,2 miljarder euro som planeras för EuropeAids totala (operativa + administrativa) åtaganden för sin utgiftsportfölj som är finansierad via EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden for perioden 2014–2020.

Dessa förvaltningskostnader omfattar all EuropeAid-personal vid huvudkontoret och vid delegationerna, infrastruktur, resor, utbildning, övervakning, utvärdering och revisionsavtal (inklusive dem som igångsatts av stödmottagare).

EuropeAid planerar att med tiden reducera förhållandet mellan förvaltning och operativ verksamhet med hjälp av de nya instrumentens förbättrade och förenklade upplägg, med utgångspunkt i de ändringar som sannolikt kommer att ske när budgetförordning revideras. Huvudfördelarna med förvaltningskostnaderna kommer i dagen i den mån de politiska målen uppfylls, resurserna används effektivt och ändamålsenligt samt genom robusta kostnadseffektiva förebyggande åtgärder och andra kontroller som säkerställer att medlen används på ett lagligt och korrekt sätt.

Förbättringar av förvaltningens karaktär och inriktning samt kontroller av efterlevnaden vad avser portföljen kommer visserligen att fortsätta, men dessa kostnader är ändå på det hela taget nödvändiga för att man effektivt och ändamålsenligt ska uppnå målen för instrumenten med minimala risker för brister i efterlevnaden av reglerna (kvarstående fel på under 2 %). De är betydligt lägre än de risker man löper om man avlägsnar eller trappar ned interna kontroller inom detta högriskområde.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Anslag || Bidrag

Nummer: || Diff./Icke-diff.[15] || från Efta[16]-länder || från kandidat-länder[17] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

IV || 19 04: Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter 19 04 01 Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) 19 04 03 Valövervakning 19 04 05 Avslutande av det tidigare samarbetet 19 04 06 Pilotprojekt – Forum för civilsamhället EU-Ryssland 19 04 07 Pilotprojekt – Bistånd till personer som utsatts för tortyr || Ej tillämpligt. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer 19 04 || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidat-länder || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

IV || 19 04: Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter 19 04 01 Europeiska instrument för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) utan EU:s valövervaknings­uppdrag 19 04 02 EU:s valövervaknings­uppdrag 19 04 03 Avslutande av det tidigare samarbetet || Ej tillämpligt || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 4 || ”Europa i världen”

GD: DEVCO/FPI || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || || || || || || || ||

19 04 || Åtaganden || (1) || 198,63 || 202,84 || 207,04 || 211,34 || 213,93 || 220,24 || 224,84 || 1.478,87

Betalningar || (2) || 178,43 || 182,24 || 186,04 || 189,94 || 192,03 || 197,94 || 202,14 || 1.328,77

Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[18] Budgetrubrik (nr) 19.0104 03 || || || || || || || || || ||

|| (3) || 13,57 || 13,66 || 13,76 || 13,86 || 15,77 || 14,06 || 14,16 || 98,83

TOTALA anslag för GD DEVCO/FPI || Åtaganden || =1+1a +3 || 212,20 || 216,50 || 220,80 || 225,20 || 229,70 || 234,30 || 239,00 || 1.577,70

|| Betalningar || =2 +3 || 192,00 || 195,90 || 199,80 || 203,80 || 207,80 || 212,00 || 216,30 || 1.427,60

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 198,63 || 202,84 || 207,04 || 211,34 || 213,93 || 220,24 || 224,84 || 1.478,87

Betalningar || (5) || 178,43 || 182,24 || 186,04 || 189,94 || 192,03 || 197,94 || 202,14 || 1.328,77

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || 13,57 || 13,66 || 13,76 || 13,86 || 15,77 || 14,06 || 14,16 || 98,83

TOTALA anslag för RUBRIK 4 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 212,20 || 216,50 || 220,80 || 225,20 || 229,70 || 234,30 || 239,00 || 1.577,70

Betalningar || =5+ 6 || 192,00 || 195,90 || 199,80 || 203,80 || 207,80 || 212,00 || 216,30 || 1.427,60

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD: DEVCO/FPI ||

Ÿ Personalresurser || 7,168 || 7,096 || 7,024 || 6,953 || 6,953 || 6,953 || 6,953 || 49,100

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0,595 || 0,547 || 0,541 || 0,540 || 0,541 || 0,541 || 0,541 || 3,846

TOTALT GD DEVCO/FPI || Anslag || 7,763 || 7,643 || 7,565 || 7,493 || 7,494 || 7,494 || 7,494 || 52,945

TOTALA ANSLAG för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 7,763 || 7,643 || 7,565 || 7,493 || 7,494 || 7,494 || 7,494 || 52,945

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År n 2014 || År n+1 2015 || År n+2 2016 || År n+3 2017 || År n+4 2018 || År n + 5 2019 || År  n + 6 2020 || TOTALT

TOTALA ANSLAG för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 219,963 || 224,143 || 228,365 || 232,693 || 237,194 || 241,794 || 246,494 || 1.630,645

Betalningar || 199,763 || 203,543 || 207,365 || 211,293 || 215,294 || 219,494 || 223,794 || 1.480,545

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[19] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Antal || Kostnad || Totalt antal || Total kostnad

MÅL nr 1[20] Tematiska kampanjer (t.ex. tortyr, dödsstraff osv.) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 1 || 78-88 || 43-53 || 78-88 || 43-53 || 78-88 || 43-53 || 78-88 || 43-53 || 78-88 || 43-53 || 78-88 || 43-53 || 78-88 || 43-53 || 546-616 || 20-25 %

SPECIFIKT MÅL nr 2 Utveckling av blomstrande civila samhällen || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål 2 || 340-390 || 76 || 340-390 || 76 || 340-390 || 76 || 340-390 || 76 || 340-390 || 76 || 340-390 || 76 || 340-390 || 76 || 2380- 2730 || 35-40 %

SPECIFIKT MÅL nr 3 Kriser som berör de mänskliga rättigheterna och de svåraste situationerna || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma för specifikt mål nr 3 || 52-76 || 22,2-33,2 || 52-76 || 22,2-33,2 || 52-76 || 22,2-33,2 || 52-76 || 22,2-33,2 || 52-76 || 22,2-33,2 || 52-76 || 22,2-33,2 || 52-76 || 22,2-33,2 || 294-371 || 20-25 %

SPECIFIKT MÅL nr 4 Stöd till demokratiska cykler || || || || || || || || || || || || || || || ||

Delsumma mål 4 || 47-86 || 46,4-76,6 || 47-86 || 46,4-76,6 || 47-86 || 46,4-76,6 || 47-86 || 46,4-76,6 || 47-86 || 46,4-76,6 || 47-86 || 46,4-76,6 || 47-86 || 46,4-76,6 || 329-602 || 25-30 %

varav valobservatörsuppdrag || 11-14 || 44-55 || 11-14 || 44-55 || 11-14 || 44-55 || 11-14 || 44-55 || 11-14 || 44-55 || 11-14 || 44-55 || 11-14 || 44-55 || 77-98 || 20-25 %

TOTALA KOSTNADER || 506-640 || 198,63 || 506-640 || 202,84 || 506-640 || 207,04 || 506-640 || 211,34 || 506-640 || 213,93 || 506-640 || 220,24 || 506-640 || 224,84 || 3542-4480 || 1.478,87

·

3.2.3.     Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År n[21] 2014 || År n+1 2015 || År n+2 2016 || År n+3 2107 || År n+4 2018 || År n + 5 2019 || År  n + 6 2020 || TOTALT ||

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

Personalresurser || 7,17 || 7,10 || 7,02 || 6,95 || 6,95 || 6,95 || 6,95 || 49,10 ||

Övriga administrativa utgifter || 0,595 || 0,547 || 0,541 || 0,540 || 0,541 || 0,541 || 0,541 || 3,846 ||

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 7,763 || 7,643 || 7,565 || 7,493 || 7,494 || 7,494 || 7,494 || 52,945 ||

Belopp utanför RUBRIK 5[22] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || || ||

Personalresurser || 8,81 || 8,81 || 8,81 || 8,81 || 8,81 || 8,81 || 8,81 || 61,67 ||

Övriga administrativa utgifter || 4,76 || 4,85 || 4,95 || 5,05 || 6,96 || 5,25 || 5,35 || 37,16 ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 13,57 || 13,66 || 13,76 || 13,86 || 15,77 || 14,06 || 14,16 || 98,83 ||

TOTALT || 21,333 || 21,306 || 21,324 || 21,349 || 23,264 || 21,551 || 21,654 || 151,780

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 35,1 || 34,8 || 34,4 || 34,1 || 34,1 || 34,1 || 34,1

XX 01 01 02 (vid delegationer) || 9,8 || 9,7 || 9,6 || 9,5 || 9,5 || 9,5 || 9,5

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[23]

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier – totalt) || 5,2 || 5,2 || 5,1 || 5,1 || 5,1 || 5,1 || 5,1

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter vid delegationerna, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy[24] || - vid huvudkontoret[25] || 34,7 || 34,1 || 33,4 || 32,7 || 32,1 || 31,5 || 30,9

- vid delegationer || 73,4 || 73,4 || 73,4 || 73,4 || 73,4 || 73,4 || 73,4

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 158,3 || 157,1 || 155,9 || 154,8 || 154,1 || 153,5 || 152,9

För 2014 är personalen under rubrik 5 uppdelad enligt följande mellan GD DEVCO och FPI:

- Tjänsteförteckning: 5,5 heltidsekvivalenter för FPI och 39,4 heltidsekvivalenter för GD DEVCO (Totalt = 44,9 heltidsekvivalenter)

- Extern personal 3,2 heltidsekvivalenter för FPI och 2 heltidsekvivalenter för DEVCO (Totalt: 5,2 heltidsekvivalenter)

Vad gäller personal under rubrik 4 (BA-post för EIDMR-programmet) kommer den personal som finansieras genom BA-posten 2014 att utgöras av 102,1 kontraktsanställda för GD DEVCO (28,7 vid huvudkontoret och 73,4 vid delegationer) samt 6 kontraktsanställda för FPI vid huvudkontoret.

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Finansiella och operativa beslut samt genomförande.

Extern personal || Tekniskt genomförande

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

– x Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[26]

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– xDet ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– ¨Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– x Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– x        Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”diverse inkomster”

[1]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen (EUT L 386, 29.12.2006, s. 1).

[2]               Rådets slutsatser om demokratistöd i EU:s yttre förbindelser – Mot ökad enhetlighet och effektivitet, 16081/09.

[3]               Rådets slutsatser om demokratistöd i EU:s yttre förbindelser – 2010 års lägesrapport och förteckning över föreslagna pilotländer, 3058:e mötet i rådet (utrikesfrågor) i Bryssel, den 13 december 2010.

[4]               Meddelande från kommissionen av den 25 januari 2006.

[5]               Rådets beslut 2010/427/EG av den 26 juli 2010.

[6]               Fred och säkerhet, fattigdomsminskning, humanitärt bistånd, investeringar för stabilitet och tillväxt i länder som omfattas av processen för utvidgning av unionen och andra länder i unionens grannskap, åtgärder för att möta globala utmaningar, främjande av EU:s (och internationella) normer och värden, främjande av tillväxt och konkurrenskraft i tredjeländer.

[7]               EUT C , , s. .

[8]               EUT C , , s. .

[9]               EUT L 386, 29.12.2006, s. 1.

[10]             EUT …

[11]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[12]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[13]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[14]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[15]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[16]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[17]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[18]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[19]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[20]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”

[21]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[22]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[23]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[24]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[25]             Inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[26]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.