Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förordning (1988:1137) med instruktion för Arbetsdomstolen

Utfärdad den 10 november 1988.

Uppgifter

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2007-0910

Arbetsdomstolen prövar tvister som ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

<kgp:refblock>

Förutv. 1 § nu 1 a §.

</kgp:refblock>

SFS 2007:910

Arbetsdomstolen ska tillämpa följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515):

3 och 4 §§ om ledningens ansvar,

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om myndighetens arbetsgivarpolitik,

21 § om myndighetens beslut, och

28 § om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse.

Det som i dessa bestämmelser sägs om myndighetens ledning ska avse Arbetsdomstolen i kollegium eller den administrative chefen i enlighet med bestämmelserna i 24–29 §§.

Bestämmelsen i 21 § myndighetsförordningen ska tillämpas endast i administrativa ärenden.

<kgp:refblock>

Beteckning förut 1 §.

</kgp:refblock>

SFS 2007:910

Organisation

I Arbetsdomstolen finns, förutom ledamöter och ersättare som avses i 3 kap. lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, också rättssekreterare och annan personal.

SFS 2013:781

[Upphävd g. F (2010:1798).]

SFS 2010:1798

Arbetsdomstolen delar in ledamöterna för tjänstgöring på ett sätt som främjar en jämn fördelning av arbetsbördan och cirkulation mellan ledamöterna.

Sammansättning m.m.

I mål som är av allmän betydelse för förhållandena på arbetsmarknaden ska följande ledamöter delta när Arbetsdomstolen sammanträder med två ledamöter för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan:

  1. en ledamot som har utsetts efter förslag av Svenskt Näringsliv,

  2. en ledamot som har utsetts efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner eller Arbetsgivarverket,

  3. en ledamot som har utsetts efter förslag av Landsorganisationen i Sverige, och

  4. en ledamot som har utsetts efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation eller Sveriges akademikers centralorganisation.

SFS 2020:134

Vid huvudförhandling eller annat sammanträde i mål som huvudsakligen har betydelse endast för ett visst förhandlingsområde eller när arbetsdomstolen sammanträder med endast en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan, deltar för partssidorna de ledamöter som har utsetts efter förslag av de organisationer vilkas förhandlingsområde tvisten huvudsakligen rör.

När Arbetsdomstolen sammanträder med tre lagfarna domare gäller, utöver vad som anges i 3 kap. 9 a § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister om den som ska föra ordet, att minst en av de andra domarna ska vara ordförande eller vice ordförande i domstolen. En av domarna får vara en sådan lagfaren anställd som har fått ett förordnande enligt 3 kap. 8 § andra stycket lagen om rättegången i arbetstvister.

SFS 2018:425

Om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra i ett visst mål skall, vid tillämpning av 3 kap. 4 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, i första hand en annan ledamot kallas att tjänstgöra. Om alla ledamöter har förhinder skall ersättare kallas att tjänstgöra i den ordning som de har blivit förordnade.

SFS 1992:127

Om en arbetsgivar- eller arbetstagarledamot får förhinder under en pågående huvudförhandling eller ett annat sammanträde i ett visst mål och därför en ledamot för den motsatta partssidan måste avträda till följd av bestämmelsen om domförhet i 3 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, skall den som har förordnats till ledamot tjänstgöra före ersättare och tjänstgöringen i övrigt bestämmas av den ordning i vilken förordnande har skett.

Närmare bestämmelser om grunderna för ledamöternas tjänstgöring och domstolens sammansättning skall framgå av arbetsordningen.

I övrigt bestäms domstolens sammansättning i ett visst mål av ordföranden i målet.

Fördelning av målen

Fördelning av mål sker så snart målet har kommit in.

Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen.

Domstolens administrativa chef får besluta att tilldela en vice ordförande mål.

SFS 2018:425

[Upphävd g. F (2018:425).]

SFS 2018:425

Handläggning av målen

[Upphävd g. F (2018:425).]

SFS 2018:425

Ordförandena och sådan vice ordförande som tilldelas mål leder beredningen av de mål som har tilldelats dem och skall delta i målets handläggning och avgörande, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Rättssekreterarna svarar, efter uppdrag som avses i 3 kap. 8 § första stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, för beredning och föredragning av mål som har tilldelats dem. Rättssekreterarna hjälper i övrigt till med målens handläggning enligt de riktlinjer och i den omfattning som ordföranden eller, om en vice ordförande tilldelats målet, vice ordföranden bestämmer.

En rättssekreterare får dock inte

  1. avvisa ombud eller biträden,

  2. döma ut viten eller andra påföljder för att förelägganden inte följts,

  3. avvisa utredningar,

  4. besluta om syn,

  5. besluta om ersättning för någons medverkan i mål,

  6. avslå ansökningar om rättshjälp eller besluta i frågor om byte av rättshjälpsbiträde.

Bestämmelserna i andra stycket 1, 2, 5 och 6 gäller inte rättssekreterare som fått förordnande och uppdrag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

SFS 2013:781

Rättssekreterare som fått förordnande och uppdrag som avses i 3 kap. 8 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister får hålla muntlig förberedelse. I övrigt får rättssekreterarna hålla muntlig förberedelse endast om ordföranden i ett visst mål eller, om en vice ordförande har tilldelats målet, vice ordföranden beslutat om detta. Endast efter ett sådant förordnande i ett visst mål får rättssekreterarna hålla förhör med en part eller någon annan eller ta upp bevis utom huvudförhandling.

SFS 2013:781

Rättssekreterarna ska hålla ordföranden eller, om en vice ordförande tilldelats mål, vice ordföranden underrättad om målen och, vid behov hämta in besked om åtgärder som bör vidtas. Om ett mål eller en fråga som har uppkommit i ett mål måste avgöras snabbt ska rättssekreteraren genast anmäla detta för ordföranden eller, om målet tilldelats en vice ordförande, vice ordföranden.

SFS 2013:781

[Upphävd g. F (2002:291).]

SFS 2002:291

[Upphävd g. F (2002:291).]

SFS 2002:291

Andra anställda än rättssekreterarna hjälper till med uppgifter enligt vad Arbetsdomstolen närmare bestämmer. Den som har tillräcklig erfarenhet får förordnas att på eget ansvar

  1. föra dagbok över målen, minnesbok över domstolens sammanträden och arkivförteckning,

  2. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden,

  3. vidta åtgärder i samband med delgivningar,

  4. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,

  5. föra anteckningar om rättshjälpskostnader,

  6. utfärda lagakrafts- och diariebevis,

  7. utföra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),

  8. förvalta kassamedel och betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,

  9. i den utsträckning som Arbetsdomstolen bestämmer, utföra andra arbetsuppgifter som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av någon som är lagfaren.

SFS 2013:781

Mål eller en fråga som har uppkommit i ett mål skall tas upp till prövning så snart det kan ske när

  1. skyndsam handläggning föreskrivs i lag eller annan författning,

  2. målet rör pågående stridsåtgärder eller förhandlingsvägran,

  3. det är fråga om förordnande för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet,

  4. det är fråga om kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken,

  5. det är fråga om återförvisning av mål till tingsrätt enligt 50 kap. 24 § rättegångsbalken,

  6. det är fråga om prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 § rättegångsbalken.

I övrigt tas målen upp till prövning i den ordning som de har kommit in, om inte målets beskaffenhet eller särskilda omständigheter föranleder något annat.

Dagbok och aktbildning

Vid arbetsdomstolen skall föras dagbok över inkomna mål i huvudsaklig överensstämmelse med vad som är föreskrivet för tingsrätt. Särskild dagbok skall föras över mål som har överklagats till domstolen.

I fråga om aktbildning och vad som hänger samman därmed gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för tingsrätt.

Handläggning av administrativa ärenden

Administrativa ärenden avgörs av Arbetsdomstolen i kollegium eller av domstolens administrative chef i den mån annat inte framgår av denna förordning.

SFS 2002:291

Kollegium består av

  1. ordförandena vid Arbetsdomstolen,

  2. en av de ledamöter som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, och

  3. följande ledamöter av dem som anges i 3 kap. 3 § samma lag:

    a) en som har utsetts efter förslag av Svenskt Näringsliv,

    b) två som har utsetts efter förslag av Sveriges Kommuner och Regioner eller Arbetsgivarverket,

    c) en som har utsetts efter förslag av Landsorganisationen i Sverige,

    d) en som har utsetts efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation, och

    e) en som har utsetts efter förslag av Sveriges akademikers centralorganisation.

Domstolens administrativa chef för ordet i kollegium.

Om domstolen inte bestämmer något annat, inträder ledamöterna i kollegium i den ordning som följer av 3 kap. 4 § andra stycket lagen om rättegången i arbetstvister och 7 § denna förordning.

SFS 2020:134

I kollegium avgörs ärenden som avser

  1. fastställande av grunderna för ledamöternas tjänstgöring och Arbetsdomstolens sammansättning,

  2. andra viktigare frågor om Arbetsdomstolens organisation och arbetsformer, och

  3. anslagsframställningar.

SFS 2010:1798

I ärende i kollegium är domstolen beslutför när minst hälften av dem som skall delta är nävarande. När ärende av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga närvara. Sådant ärende får avgöras i frånvaro av den administrative chefen endast om ärendet inte tål uppskov.

Arbetsdomstolens administrative chef får uppdra åt någon annan som är anställd vid domstolen att i sitt ställe avgöra ett visst ärende eller en grupp av ärenden.

SFS 2002:291

Om arbetsdomstolens administrative chef är förhindrad att tjänstgöra eller om tjänsten är ledig och vikarie inte har förordnats, skall den i tjänsten äldste av de övriga ordförandena fullgöra den administrative chefens arbetsuppgifter. Administrativa beslut av större vikt får då fattas endast om det uppkommer avsevärda problem genom att vänta.

Ett ärende som avser yttrande i lagstiftningsfrågor och som inte är en uppgift för arbetsdomstolen i kollegium avgörs gemensamt av ordförandena.

Anställningar m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1988-1137

Bestämmelser om utnämning av ordförande tillika chef och övriga ordförande i Arbetsdomstolen finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare. Bestämmelser om förordnande av övriga ledamöter och ersättare finns i 3 kap. 1 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Arbetsdomstolen ska anmäla till Domarnämnden när det finns en ledig anställning som ordförande som behöver tillsättas.

Bestämmelserna i 6 § anställningsförordningen (1994:373) om information behöver inte tillämpas vid anställning av rättssekreterare.

SFS 2013:781

Ordförandena får bestämma om förläggningen av sin semester och om annan ledighet för sig själva.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1988:1137

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1989, då förordningen (1974:589) med instruktion för arbetsdomstolen skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser skall dock i tillämpliga delar fortfarande gälla i fråga om mål som handläggs enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

SFS 1992:127

Denna förordning träder i kraft, i fråga om 5, 7 och 25 §§ d. 1 juli 1992, och i övrigt d. 1 april 1992.

SFS 1992:218

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1992.

SFS 1994:989

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1994.

SFS 1996:428

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1996.

SFS 1997:419

Denna förordning träder i kraft d. 1 dec. 1997.

SFS 1997:753

Denna förordning träder i kraft d. 1 dec. 1997.

SFS 2001:528

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2001.

SFS 2002:291

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2002.

SFS 2003:243

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2003.

SFS 2007:910

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2008.

SFS 2010:1798

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2013:781

Denna förordning träder i kraft d. 1 dec. 2013.

SFS 2018:425

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2020:134

Denna förordning träder i kraft d. 1 maj 2020.