Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Lag (1982:80) om anställningsskydd

anställningsskyddslagen

Utfärdad den 24 februari 1982.

Inledande bestämmelser

Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Från lagens tillämpning undantas dock

  1. arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll, och

  2. arbetstagare som är anställda i gymnasial lärlingsanställning.

Bestämmelserna i 4–6 b, 6 f, 6 g, 7–20, 22–37, 39 och 40 §§ gäller inte för

  1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

  2. arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, och

  3. arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning.

SFS 2022:448

Om det i en annan lag eller i en förordning som har meddelats med stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från denna lag, ska dessa föreskrifter gälla.

SFS 2022:835

Ett avtal är ogiltigt i den mån det

  1. upphäver eller inskränker arbetstagarnas rättigheter enligt denna lag, om inte något annat följer av 2 b §, eller

  2. avviker från 7 § första eller andra stycket, om inte något annat följer av 2 c §.

SFS 2022:835

Genom ett kollektivavtal får det göras avvikelser från 5 och 5 a §§, 6 § andra och tredje styckena, 7 a, 7 b, 22, 25–27 och 33 d §§. Om avtalet inte har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, krävs dock att det mellan parterna i andra frågor gäller ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en sådan organisation eller att ett sådant kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Under samma förutsättning är det också tillåtet att genom ett kollektivavtal bestämma den närmare beräkningen av förmåner som avses i 12 §.

Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det även göras avvikelser från 4 b, 11, 15, 21, 28, 32, 33 a, 33 b, 40 och 41 §§. Det är också tillåtet att genom ett sådant kollektivavtal göra avvikelser

  1. från 6 b–e §§, under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av

    • rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794, eller

    • Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, i den ursprungliga lydelsen,

  2. från 30 a §, när det gäller besked enligt 15 §,

  3. från 30, 30 a och 31 §§, när det gäller den lokala arbetstagarorganisationens rättigheter,

  4. från 4 § andra stycket när det gäller hur ett anställningsavtal som gäller tills vidare kan upphöra vid den tidpunkt som anges i 32 a §, och

  5. från 6 § första stycket, 6 h och 6 i §§ under förutsättning att avtalet respekterar det övergripande skydd för arbetstagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152, i den ursprungliga lydelsen.

Avtal om avvikelser från 21 § får träffas även utanför kollektivavtalsförhållanden, om avtalet innebär att kollektivavtal som med stöd av andra stycket har träffats för verksamhetsområdet ska tillämpas.

Hänvisad författning:

AD 1983:107 och 112 (turordningsöverenskommelse ansågs strida resp. ej strida mot god sed på arbetsmarknaden), 1995:108 (överenskommelser genom vilka företrädesrätt till återanställning avtalades bort ansågs strida mot grunderna för denna lag) – Överenskommelse med central arbetstagarorganisation om avvikelse från företrädesrätt tillåtlig AD 1996:12.

Fråga om giltig turordningsöverenskommelse kommit till stånd vid tillämpning av sista st. i denna § AD 1998:73.

SFS 2022:835

Genom eller med stöd av ett kollektivavtal får det göras avvikelser från 7 § första stycket när det gäller vad som ska anses utgöra sakliga skäl eller andra stycket om omplacering under förutsättning att avtalet på arbetstagarsidan har slutits av en sådan sammanslutning av centrala arbetstagarorganisationer som avses i 6 § tredje stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

En överträdelse av en bestämmelse i ett kollektivavtal enligt första stycket som har trätt i lagens ställe ska anses utgöra en överträdelse av lagen.

SFS 2022:835

En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt 2 b § första eller andra stycket eller 2 c § första stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i sådant arbete som avses med avtalet.

SFS 2022:835

Vid tillämpning av 5 a, 6 h, 7 a, 11, 15, 22, 25, 26 och 39 §§ gäller följande särskilda bestämmelser om beräkning av anställningstid:

  1. En arbetstagare som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern.

  2. En arbetstagare som byter anställning i samband med att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § får tillgodoräkna sig tiden hos den förra arbetsgivaren när anställningstid ska beräknas hos den senare. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs.

  3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1–2, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna.

Om en arbetstagare har haft tre eller flera särskilda visstidsanställningar enligt 5 § första stycket 1 hos samma arbetsgivare under en och samma kalendermånad, ska även tiden mellan anställningarna räknas som anställningstid i särskild visstidsanställning vid tillämpning av 5 a, 7 a, 15, 25 och 26 §§.

Arbetstagare som har fått återanställning enligt 25 § ska anses ha uppnått den anställningstid som krävs för besked enligt 15 § och företrädesrätt enligt 25 §.

SFS 2022:835

Anställningsavtalet

Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Om ett sådant avtal träffas i annat fall, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet ska gälla tills vidare.

Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte något annat har avtalats eller följer av 5 a eller 6 §. I 4 b § finns en särskild regel om skyldighet att lämna anställningen i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken.

En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren.

I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan.

Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt tillämpa ett visst förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör, följer av 6, 8–10, 15, 16, 19, 20, 28–32, 33, 33 a och 33 c §§.

Rättsfall:

Fråga om anställningsavtal träffats AD 1977:205, 1981:131 (konkludent handlande), 1988:38 (d:o), 1989:65 (bevisfrågor), 144 (jordbruksarbete), 1995:84, 1996:47 (fråga, om anställningsavtal träffats vid förhandling), 1999:3 (konkludent handlande), 5 (d:o), 2003:105, 2021:13 (anlitad skådespelare) – Fråga om en person utfört arbete som anställd eller på prov som presumtiv delägare AD 2013:21 – Tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning? AD 1982:113, 1994:147 (musiker), 1996:7, 2005:117 (arkeologer) – Anställning som skulle upphöra ”vid pensionsdatum” ansågs som tillsvidareanställning AD 2007:29 – Ang. bevisbördan när tvist råder om vilken tidsbegränsning som avtalats AD 1988:143 – Fråga om anställningsavtal upprättats för sakens skull AD 2012:34 – Fråga om avtalad lön utbetalats AD 2017:4 – Fråga om arbetsgivares ändring av tillsvidareavtal till tidsbegränsade avtal var att anse som uppsägningar AD 2017:56 – Fråga om bevisbördan för att anställningsavtal var upprättat för skens skull AD 2020:34 – Fråga om bevisbördan för att en restauranganställd arbetat motsvarande det överenskomna arbetstidsmåttet AD 2020:68 – Fråga om ett universitets beslut att ej längre medge två adjunkter rätt att använda del av arbetstid för forskning och kompetensutveckling var att anse som uppsägningar AD 2021:37 – Biträdande jurist ansågs haft rätt att omedelbart frånträda sin anställning då arbetsgivaren genomfört en otillåten kvittning AD 2021:40.

Ang. äldre motsvarighet till 2 och 3 st.: Av arbetstagare gjord uppsägning ogiltigförklarad på talan av arbetstagaren AD 1975:35, 74 – Ang. anställnings upphörande genom arbetstagarens uteblivande från arbetet AD 1980:140, 1982:132, 1991:85 – Fråga, om arbetstagare ägde återkalla sin uppsägning AD 1991:33, 2010:41 – Frågor, om arbetsgivare genom att åsidosätta sitt rehabiliteringsansvar föranlett arbetstagare till uppsägning och om giltigheten av att arbetstagaren återkallat uppsägningen AD 1996:109 – Fråga, om arbetstagare var bunden av egen uppsägning i samband med misstanke om stöld AD 1997:1 – Arbetsgivares förhållande till arbetstagares uppsägning jämställt med en inte sakligt grundad uppsägning AD 1982:117 – När arbetstagare sagt upp sig har arbetsgivarens vägran att, sedan uppsägningen efter en vecka återtagits, låta arbetstagaren fortsätta anställningen betraktats som uppsägning från arbetsgivarens sida AD 1983:3 – Oskäligt att från arbetsgivares sida åberopa av arbetstagaren (läkare) gjord uppsägning under särskilda, pressande förhållanden AD 1993:43 – Arbetsgivares vägran att godta arbetstagares återtagande av uppsägning som skett i hastigt mod ansågs som uppsägning AD 2012:30.

Arbetsgivares otillbörliga beteende mot arbetstagare eller beteende mot god sed på arbetsmarknaden jämställt med uppsägning när arbetstagaren därför lämnat anställningen AD 1991:65, 93 (liknande fall), 1993:30 (sexuella trakasserier på arbetsplatsen), 2002:18 (ogrundad varning) – Arbetstagare som frånträtt sin anställning pga. att företrädare för arbetsgivaren vidtagit vissa fysiska åtgärder mot honom ansågs som avskedad AD 2005:30 – Fråga om arbetstagares uppsägning provocerats fram av arbetsgivaren AD 2001:55; liknande fråga 2005:63, 2020:23– Fråga om arbetsgivare genom uteblivna rehabiliteringsåtgärder kunde anses ha förmått arbetstagare att frånträda sin anställning AD 2008:106 – Fråga om arbetstagares uppsägning var bindande eller kunnat återtas AD 2006:114 – Fråga om tidpunkten för arbetstagares uppsägning när arbetstagaren ej vidtagit åtgärder för att undanröja ev. missförstånd hos arbetsgivaren AD 2008:96 – Fråga, om omplacering innebar skiljande från anställning AD 1991:114 (ambulanssjukvårdare omplacerades till vaktmästare), 1995:101 (kommunalanställd barnomsorgschef), 133 (avdelningsföreståndare omplacerades till sjuksköterska), 1999:48 (hälsoskyddsinspektör) – Omplacering innebar ej skiljande från anställning AD 1978:89, 1993:160, 1995:50, 2002:89 (omplacering från kansliarbete till vårdarbete), 134, 2003:20 – Innebar arbetsgivares beslut om tjänstledighet för två arbetstagare som förlorat sina körkort uppsägning eller avskedande? AD 1994:123 – Uppsägning ansågs ha förfallit genom att arbetstagarna fick kvarstå i anställningarna efter uppsägningstidens utgång AD 1995:66 – Fråga, om uppsägning skett för anställnings upphörande eller för omreglering av arbetsvillkoren AD 1996:13, 1997:97 – Fråga om arbetstagare som ställts inför valet mellan att godta lägre sysselsättningsgrad eller riskera anställningen var att anse som uppsagda AD 2012:16.

Avskedande? AD 1983:148 (principiella uttalanden i denna fråga), 170, 1985:117, 1991:64, 1999:9, 141 (provanställning), 2001:95, 2002:13, 2004:86, 2005:24, 2011:71, 2017:13 – Som avskedande har ansetts arbetsgivares förhållande när arbetstagare själva sagt upp sig AD 1992:50, 1998:22 (d:o), 2001:29 (d:o, även fråga om arbetstagarens användande av kreditkort för privat bruk m.m. utgjort grund för avskedande); arbetsgivares vägran att låta arbetstagare återgå i arbete efter ledighet för vård av barn 1992:139 – Fråga, om landsting pga. anställds agerande inför anställningsavtalet varit berättigat att häva avtalet med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler eller att avskeda den anställde AD 2000:81 – Fråga om kyrkoherde blivit provocerad av arbetsgivaren att träffa överenskommelse om uppsägning AD 2013:73 – Fråga om tidsbegränsat anställningsavtal mellan ishockeyspelare och elitserieklubb upphörde när klubben åkte ur elitserien AD 2014:13.

Hänvisad författning:

Ang. förbudet mot åldersdiskriminering enl. unionsrätten, se anm. vid 2 kap. 1 § Diskrimineringslag (2008:567).

SFS 2022:835

Anställningsavtal avser heltid, om inte något annat har avtalats.

Om anställningsavtalet inte avser heltid, ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran skriftligen ange skälet till detta. Informationen ska lämnas inom tre veckor från det att begäran framställts.

Förutv. 4 a § nu 4 b §.

SFS 2022:835

Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren enligt socialförsäkringsbalken får rätt till hel sjukersättning, ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning.

Tidigare beteckning 4 a §.

Rättsfall:

Vid tillämpning av tidigare motsv. till denna § kräves lagakraftvunnet beslut betr. sjukersättningen AD 2007:40 – Frågan om besked lämnats i rätt tid AD 2014:16.

SFS 2022:835

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas

  1. för särskild visstidsanställning,

  2. för vikariat, eller

  3. för säsongsarbete.

En arbetsgivare får dock inte anställa en arbetstagare för vikariat i syfte att kringgå arbetstagarens rätt enligt 3 § andra stycket.

SFS 2022:835

En särskild visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader

  1. under en femårsperiod, eller

  2. under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra.

En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag.

Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 5 a § upphävd g. Lag 2006:440.

Rättsfall:

Visstidsanställning tillåten pga. arbetets särskilda beskaffenhet? AD 1984:77, 1987:105, 2000:51, 2003:34 – Tillåtna säsongsanställningar inom anläggningsavtalets område? AD 1993:67 – Vikariat? AD 1984:64 – Ang. flera på varandra följande vikariat AD 1984:66, 1985:53, 130, 1994:22, 2002:3 – Obehörig lärare ansågs ej ha rätt att få sitt vikariat att övergå till tillsvidareanställning AD 2002:92 – Arbetsgivarbegreppets innebörd på kriminalvårdens område AD 2003:10 – Bestämmelsen tillämplig i fråga om läraranställning som avses i högskoleförordningen AD 2004:58 – Tillåten tidsbegränsad anställning eller otillåtet vikariat? AD 2007:65 – Ang. p. 3 AD 1990:3 – Tidsbegränsad anställning eller tillsvidareanställning? AD 2012:44 – Anställningar som tidsbegränsats med stöd av skollagens regler kan ej beaktas vid bedömning enl. omvandlingsregeln i 2 st. AD 2013:42 – Fråga om arbetsgivare haft rätt att, såsom vid en provanställning, avbryta en tidsbegränsad anställning i förtid AD 2014:79 – Övergång från vikariatsanställning till tillsvidareanställning sker när tvåårsgränsen överskridits AD 2015:26 – Fråga om tillsvidareanställning eller upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar) AD 2016:22, 2017:50 , 2020:46 – Fråga om hur kvalifikationstiden ”sammanlagt mer än två år” ska beräknas AD 2019:56.

SFS 2022:835

SFS 2019:528

Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning, om prövotiden är högst sex månader.

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.

Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång.

Rättsfall:

Provanställning av den som redan tidigare arbetade hos arbetsgivaren AD 1987:148 – Tillsvidareanställning eller provanställning? AD 1990:92, 2002:122 – Missbruk av provanställningsformen AD 1991:40 – Fråga om provanställning avbrutits AD 2003:109 – Kringgående av huvudregeln om tillsvidareanställning? AD 2010:61. – Avtal om provanställning som innehöll uppsägningstid på en månad ansågs ej innebära att arbetsgivaren avtalat bort möjligheten att avsluta provanställningen utan uppsägningstid AD 2020:38.

Ang. ettårigt kontrakt med prövotid, se C-117/14 Nisttahuz Poclava. Iakttagande av arbetstagarens anställningstid hos överlåtaren i beräkningen av den anställningstid som är relevant för att avgöra vilken uppsägningstid som arbetstagaren har rätt till C-336/15 Unionen.

SFS 1994:1685

SFS 2006:439

Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången. Detta stycke gäller även arbetstagare i allmän tjänst och på sjögående fartyg.

Första stycket gäller inte vid övergång i samband med konkurs.

Första stycket gäller inte heller ålders-, invaliditets- eller efterlevandeförmåner.

Trots bestämmelserna i första stycket skall anställningsavtalet och anställningsförhållandet inte övergå till en ny arbetsgivare, om arbetstagaren motsätter sig detta.

Rättsfall:

AD 1998:144, 146 – Skifte av entreprenörer ansågs ej som övergång av verksamhet enl. denna § AD 1995:96, 163, 1998:44 – Övergång av ett uppdrag att driva beställningscentral för färdtjänst m.m. från ett företag till ett annat innebar ej övergång enl. denna § AD 1997:67; inte heller att arbetsuppgifter, som utförts i egen regi, lades ut på entreprenad 1997:81 – Kommuns övertagande av viss verksamhet från den statliga lantmäterimyndigheten i länet innebar ej övergång enl. denna § AD 1998:121; ej heller att arbetsuppgifter som utförts av ett bevakningsföretag för Rikspolisstyrelsens räkning övertogs av Statens Invandrarverk 1998:124 – Vid statlig anställning skall den anställande myndigheten anses som arbetsgivare vid tillämpning av denna §; även fråga om övergång av verksamhet skett AD 1999:21 – Avslutande av samarbete mellan två företag, innebärande att det ena skulle fullgöra även det andras uppgifter, ansågs inte som övergång AD 2001:101 – Ny arrendators fortsatta bedrivande av restaurang- och konferensrörelse ansågs som övergång av verksamhet AD 2002:63 – Fråga om personaluthyrning eller övergång av verksamhet AD 2008:51 – Fråga om byte av städentreprenör innebar övergång av verksamhet AD 2008:64 – Fråga om uppsagda arbetstagares anställningsavtal övergått till ny arbetsgivare då uppsägningstiden löpt ut före verksamhetsövergången AD 2009:55 – Fråga om övergång av verksamhet mellan två byggföretag AD 2010:25 – Fråga om verksamhetsövergång vid entreprenörsbyte AD 2010:88 – Fråga om övergång av restaurangrörelse till förvärvaren när rörelsen samtidigt tillträtts av en arrendator AD 2011:54 – Fråga om övergång av verksamhet även omfattat viss administrativ personal AD 2013:47 – Fråga om verksamhetsövergång från ett företag, som tillhandahöll personlig assistans, till en kommun AD 2014:14 – Fråga om övergång av skolverksamhet skett från bolag till kommun AD 2014:46 – Begäran om förhandsavgörande i frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren AD 2014:69 (jfr C-336/15) – Fråga om restaurangverksamhet som avslutats pga. bristande lönsamhet övergått till annat bolag, som en vecka senare startade motsvarande verksamhet i samma lokal AD 2014:91 – Ej övergång av verksamhet när Försvarsmaktens egen personal övertog vissa arbetsuppgifter i flygplatsräddningstjänsten som tidigare utförts av personal som tillhandahållits av bolag på uppdrag av Försvarsmakten AD 2016:59.

Även företag som inte drivs med vinstsyfte omfattas C-382/92 kommissionen/Förenade kungariket, p. 45. Överföring av tillgångar i kommersiellt syfte ej nödvändig C-232/04 och C-233/04 Güney-Görres och Demir, p. 42 f. Begreppet överlåtelseC-29/91 Redmond Stichting och C-298/94 Henke, p. 14 (omorganisation av förvaltning eller överföring av myndighetsuppgift mellan myndigheter ej överlåtelse), C-463/09 CLECE (kommuns uppsägning av städavtal med bolag för att sköta städning i egen regi med ny personal – ej överlåtelse), C-108/10 Scattolon (statligt övertagande av viss kommunal personal – överlåtelse), C-151/09 UGT-FSP (återtagande av koncessioner), C-160/14 Ferreira da Silva e Brito m.fl. (majoritetsägare träder i det avvecklade företagets ställe). Krav på bestående ekonomisk enhet 287/86 Ny Mølle Kro, p. 22, C-171/94 och C-172/94 Merckx och Neuhuys, C-127/96, C-229/96 och C-74/97 Hernández Vidal m.fl., C-173/96 och C-247/96 Hidalgo m.fl., C-175/99 Mayeur, C-466/07 Klarenberg. Överlåtelse av entreprenad ej ekonomisk enhet C-48/94 Rygaard. Krav på överlåtelse av betydande materiella och immateriella tillgångar samt huvuddelen av personalstyrkan C-13/95 Süzen och C-51/00 Temco, tillhandahållande av allmännyttiga tjänster utan att personal övertas C-509/14 Aira Pascual m.fl. Materiella tillgångar C-340/01 Abler m.fl. Omfattas: överlåtelse inom samma koncern C-234/98 Allen m.fl. – Koncernbolag inom vilka anställda i annat bolag inom samma koncern har varit permanent verksamma kan vara ”överlåtare” C-242/09 Albron Catering – överlåtelse till följd av offentlig upphandling C-172/99 Liikenne – privatisering av verksamhet C-343/98 Collino och Chiappero – övergång från privat- till offentligrättslig verksamhet C-425/02 Delahaye (tillåten lönesänkning) – övergång av företag som bedriver uthyrning av arbetskraft C-458/05 Jouini m.fl. – Upplösning av kommunalt bolag och fortsatt drift i egenregi C-416/16 Piscarreta Ricardo. Tidpunkt för överlåtelsen 135/83 Abels och C-478/03 Celtec. Rättigheter för arbetstagare är av tvingande karaktär 324/86 Daddy’s Dance Hall, C-362/89 D’Urso m.fl. och C-209/91 Watson Rask och Christensen. Skyldigheter i samband med övergång kan inte senareläggas C-305/94 Rotsart de Hertaing. Ang. bundenhet vid kollektivavtal, se C-499/04 Werhof. Spano, C-319/94 Dethier Équipement (tvångslikvidation), C-399/96 Europièces (frivillig likvidation) och C-680/15 Asklepios Kliniken Langen-Seligenstadt m.fl. (avtalsklausuler som hänvisar till kollektivavtal som ingåtts efter tidpunkten för övergången) och C-336/15 Unionen (förlängd uppsägningstid för arbetstagare som sägs upp). Ang. kollektivavtal som är föremål för förhandling eller som har sagts upp, se C-426/11 Alemo-Herron, C-328/13 Österreichischer Gewerkschaftsbund. Ang. hyresavtal med tredje man, se C-313/07 Kirtruna, p. 42 f. Ålders-, invaliditets- och efterlevnadsförmåner C-164/00 Beckmann och C-4/01 Martin m.fl. (snäv tolkning). Kontrakt som tilldelas ett annat företag efter anbudsinfordran (bevaknings- och säkerhetstjänster) C-200/16 Securitas. Begreppet arbetstagare C-416/16 Piscarreta Ricardo.

SFS 1994:1685

Information till arbetstagare

Rubriken införd g. Lag 2022:448. SFS2022-0448

En arbetsgivare ska lämna skriftlig information till en arbetstagare om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

  1. arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplats eller, om det inte finns någon fast eller huvudsaklig arbetsplats, uppgift om att arbetet ska utföras på olika platser eller att arbetstagaren själv får bestämma sin arbetsplats,

  2. en kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel,

  3. om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den är en provanställning, samt

    1. vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,

    2. vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra och om anställningen avser särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete,

    3. vid provanställning: prövotidens längd och eventuella villkor för provanställningen,

  4. begynnelselön och andra löneförmåner, som ska anges separat, och hur ofta och på vilket sätt lönen ska betalas ut,

  5. längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka eller, om detta inte går att fastställa på grund av hur arbetsgivaren förlägger arbetstiden, uppgift om anställningens arbetstidsmått på annat sätt,

  6. vad som ska gälla för övertids- eller mertidsarbete och ersättning för sådant arbete, i förekommande fall,

  7. minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning samt i förekommande fall

    1. att förläggningen kommer att variera mellan olika klockslag och dagar,

    2. regler för skiftbyte,

  8. i fråga om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag: uppgift om kundföretagens namn och adress,

  9. uppgift om rätt till utbildning som tillhandahålls av arbetsgivaren, i förekommande fall,

  10. längden på arbetstagarens betalda semester,

  11. de bestämmelser som arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet,

  12. att arbetsgivaravgifter betalas till staten samt uppgift om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av arbetsgivaren, och

  13. tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.

Information enligt första stycket och andra stycket 1–7 ska lämnas så snart som möjligt, dock senast den sjunde kalenderdagen efter det att arbetstagaren har börjat arbeta. Information enligt andra stycket 3 b ska oavsett anställningstidens längd lämnas i samband med att anställningen ingås när anställningen avser särskild visstidsanställning. Information enligt andra stycket 8 ska lämnas så snart informationen är känd. Information enligt andra stycket 9–13 ska lämnas senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta.

Vissa uppgifter får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Det gäller uppgifterna i

  1. andra stycket 3 a,

  2. andra stycket 3 b i fråga om förutsättningar för anställningens upphörande,

  3. andra stycket 5 i fråga om uppgifter om längd på en normal arbetsdag eller arbetsvecka, och

  4. andra stycket 3 c, 4, 6, 7 b och 9–12.

SFS 2022:835

Om en arbetstagare sänds utomlands för att arbeta längre än fyra på varandra följande veckor ska arbetsgivaren före avresan lämna skriftlig information till arbetstagaren enligt 6 c §, om det inte redan har skett.

Arbetsgivaren ska före avresan även lämna skriftlig information som innehåller åtminstone följande uppgifter:

  1. vilket land eller vilka länder som arbetet ska utföras i och anställningstiden utomlands,

  2. den valuta som lönen ska betalas i,

  3. de kontantersättningar och naturaförmåner som följer av arbetet, och

  4. om ersättning för hemresa betalas ut och, om så är fallet, villkoren för hemresa.

Vid utstationering enligt 23 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska informationen dessutom innehålla följande uppgifter:

  1. den ersättning och andra villkor som blir tillämpliga enligt 23 § lagen om utstationering av arbetstagare,

  2. ytterligare ersättning som hör ihop med utstationeringen och regler om ersättning för utgifter för resa, kost och logi, i förekommande fall, och

  3. en länk till värdlandets officiella nationella webbplats i enlighet med artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen), i den ursprungliga lydelsen.

De uppgifter som avses i andra stycket 2 och tredje stycket 1 får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvisningar till bestämmelser i lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor.

SFS 2022:448

Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som arbetsgivaren har informerat om, eller skulle ha informerat om, ska arbetsgivaren lämna skriftlig information om ändringen så snart som möjligt, dock senast den dag då ändringen ska börja tillämpas.

SFS 2022:448

Arbetsgivaren skall informera arbetstagare med tidsbegränsad anställning om lediga tillsvidareanställningar och provanställningar. Informationen får lämnas genom att den görs allmänt tillgänglig på arbetsplatsen.

Till föräldralediga arbetstagare med tidsbegränsad anställning skall informationen, om arbetstagaren begärt det, lämnas direkt till honom eller henne.

SFS 2007:389

Arbetsgivaren ska på begäran av en arbetstagare lämna skriftlig information om arbetstagarens sammanlagda anställningstid. Arbetsgivaren ska på begäran av en arbetstagare som är tidsbegränsat anställd enligt 5 § 1–3 lämna skriftlig information om alla anställningar som har betydelse för tillämpning av 5 a §. För varje sådan anställning ska den tidsbegränsade anställningens form, tillträdesdag och slutdag anges.

Information enligt första stycket ska lämnas inom tre veckor från det att begäran framställts. Vid beräkning av anställningstiden och vid bedömning av vilka tidigare anställningar som omfattas av informationsskyldigheten ska även anställningar enligt 3 § första stycket 1–3 beaktas.

SFS 2016:248

Om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning begär en annan anställningsform eller en högre sysselsättningsgrad, eller om en arbetstagare som är anställd tills vidare begär en högre sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt svar till arbetstagaren inom en månad efter begäran. I det skriftliga svaret ska skälen för arbetsgivarens ställningstagande anges.

En förutsättning för att arbetstagaren ska ha rätt till ett skriftligt svar är att han eller hon när begäran görs har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader och inte är provanställd.

Om arbetstagaren gör en ny begäran inom tolv månader från den senaste begäran är arbetsgivaren inte skyldig att lämna ett skriftligt svar, under förutsättning att den senaste begäran gav rätt till ett skriftligt svar enligt andra stycket.

SFS 2022:448

Annan anställning

Rubriken införd g. Lag 2022:448. SFS2022-0448

En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare.

Första stycket gäller dock inte om den andra anställningen

  1. är arbetshindrande,

  2. konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet på ett sätt som kan orsaka skada, eller

  3. på något annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet.

En arbetsgivare får inte missgynna en arbetstagare på grund av att arbetstagaren under anställningen har en anställning hos en annan arbetsgivare.

SFS 2022:448

Uppsägning från arbetsgivarens sida

Uppsägning från arbetsgivarens sida ska grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen.

En uppsägning är inte grundad på sakliga skäl om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Om arbetsgivaren tidigare har berett arbetstagaren annat arbete hos sig på grund av förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, ska arbetsgivaren anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet, om det inte finns särskilda skäl.

Vid en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som sägs i 6 b § ska övergången i sig inte utgöra sakliga skäl för att säga upp arbetstagaren. Detta förbud ska dock inte hindra uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl där förändringar i arbetsstyrkan ingår.

Om uppsägningen beror på förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen, får den inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för uppsägningen. Arbetsgivaren får dock grunda uppsägningen enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att arbetsgivaren på arbetstagarens begäran eller med arbetstagarens medgivande dröjt med underrättelsen eller uppsägningen eller om det finns synnerliga skäl för att åberopa omständigheterna.

Rättsfall:

Ang. saklig grund för uppsägning:

Alkoholbesvär:AD 1977:223 (fartygsbefälhavare), 1978:22 (typograf), 139 (verkstadsarbetare), 1982:121 (alkoholmissbruk av sjukdomskaraktär?), 133 (lokalradioreporter), 1986:51 (vårdare vid kriminalvårdsanstalt), 85 (städerska). Arbetsbrist:AD 1976:26 (s.k. fingerad arbetsbrist?), 2017:58 (d:o), 111 (arbetstagare inom skolväsendet), 1978:57 (anställda vid kärnkraftverk), 1982:57 (lärare vid grundskolan), 1983:109 (lärare vid yrkesskola), 127, 1984:19, 26 (skolpersonal, ”uppsägningar för säkerhets skull”?), 141 (överläkare), 1985:79, 1993:61 (begreppet arbetsbrist), 101 (ang. kraven på arbetsgivarens utredning), 214 (uppsägning som skett ”för tidigt”?), 1994:122 (arbetsbrist eller personliga skäl?), 140 (fingerad arbetsbrist?), 2001:107 (d:o), 2008:46 (d:o), 2010:46 (professor vars forskning delvis var finansierad av externa medel), 2012:5 (ang. uppsägning av arbetstagare två gånger pga. ”samma arbetsbrist”). Frånvaro från arbetet: AD 2003:70 (sjuksköterska frånvarande under fyra veckor av familjeskäl). Illojalitet, konkurrerande verksamhet:AD 1980:82 (anställd vid OK), 1982:110 (illojala uttalanden av högre chef), 1994:79 (brott mot tystnadsplikt), 1997:57 (ambulanssjukvårdares kritik av arbetsgivaren). Misshandel, hot:AD 1975:17 (verkstadsarbetare), 1978:92 (stuveriarbetare), 1982:67 (hot mot arbetsledare), 1984:88 (hot mot chef), 2004:2 (polisassistent), 9 (polisinspektör), 2008:20 (processoperatör som dömts till åtta års fängelse för dråp), 2011:26 (maskinoperatör som dömts till långvarigt fängelsestraff för allvarligt brott), 2014:85 (yrkesofficer med tjänstegraden löjtnant som dömts för misshandel och ofredande av sina minderåriga barn). Misskötsamhet:AD 1975:30 (kontorist vid juridisk byrå), 1978:58 (resebyråtjänsteman), 86 (längre fängelsestraff för brott utom tjänsten), 89 (sulfitoperatör som underlät att övervaka ångpanna), 1979:150 (anställd vid Vin & Spritcentralen), 1980:42 (hissmontör), 1981:111 (bilmekaniker med stort antal sena ankomster m.m.), 120 (sjukvårdsbiträdes olovliga frånvaro), 1999:13 (chaufförs sena ankomster m.m.), 2006:69 (tjänstemän vid Försäkringskassan som handlagt ärenden trots jäv och gjort otillåtna dataslagningar), 2008:90 (behandlingsassistent på behandlingshem). Nedsatt arbetsförmåga, inkompetens:AD 1975:68 (bokförare), 1977:117 (byggnadskonstruktör), 1978:13 (klädförsäljare), 161 (bilförsäljare), 1980:122 (optiker), 1983:150 (rörmontör), 1984:119 (manlig sjuksköterska), 1989:133 (försäljningschef), 1993:73 (handläggare vid försäkringskassan), 1998:107 (kommunal trafikövervakare), 2010:3 (heltidsanställd som beviljats partiell sjukersättning tills vidare), 2011:20 (kompetensbrist som uppkommit efter längre föräldraledighet), 2012:51 (butiksbiträde med funktionsnedsättning). Ordervägran:AD 1975:22 (anställd vid tryckeri), 1977:168 (anställd vid textilföretag), 1978:6 (verkstadsarbetare), 1980:10 (väktare), 1984:52 (laboratorieveterinär), 1991:45 (montörers vägran att lämna urinprov), 1999:66 (slaktare som vägrade bära skyddsutrustning), 2002:58 (byggnadsarbetare), 2009:36 (miljöarbetare som vägrat lämna utandningsprov i alkoskåp). Samarbetssvårigheter:AD 1977:18 (universitetslektor), 122 (expeditionssekreterare vid ideell förening), 126 (växeltelefonist vid taxiförening), 1979:93 (tjänsteman vid flygbolag), 1981:85 (musiker vid symfoniorkester), 1990:115 (ombudsman vid hyresgästförening), 1991:118 (husmor vid kriminalvårdsanstalt), 1993:203 (VD-sekreterare), 1996:82 (idrottslärare), 2000:76 (byrådirektör vid Migrationsverket), 2006:112 (avdelningsekonom i teknikföretag), 2020:58 (samarbetsproblem kopplade till autism). Sjukdom:AD 1978:139, 1979:87 (allmänna uttalanden), 1991:27 (deltidsanställd brandman med hjärtfel), 1993:42 (elmontörer med ”vita fingrar”, allmänna uttalanden om arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet), 1997:39 (betydelsen av den anställdes medverkan vid rehabilitering), 115 (vårdbiträde med pisksnärtskada), 1999:10 (reparatör med knäskada), 2001:92 (fastighetsskötare med astma), 2014:41 (textilslöjdslärare som sedan 1992 varit helt eller delvis sjukskriven pga. fibromyalgi). Sexuellt utnyttjande:AD 2003:32 (vårdanställds sexuella förhållande med vårdtagare), 2009:96 (yrkesofficer som dömts för sexuellt utnyttjande av underårig). Stöld, förskingring o.d.:AD 1976:51, 1977:67, 1983:86 (kamrers missbruk av arbetsgivarens kreditkort), 162 (förskingringsbrott av badhusföreståndare), 1984:83 (bevisverkan av brottmålsdom), 1986:38 (stöld av mat till ett värde av 260 kr), 1987:90 (bevisvärdet av utländsk brottmålsdom), 1995:41 (lärares köp av dator), 2000:64 (skiftarbetare som manipulerade tidsredovisningen). Olämpligt uppträdande:AD 2006:73 (kränkande uppträdande av regementschef), 2012:25 (rektors privata publiceringar på internet), 2017:14 (präst som uppsagts till följd av konflikt med ärkebiskopen i trossamfundet), 2018:28 (civilanställd inom Försvarsmakten som tillsammans med flickvän besökt ett militärt skyddsobjekt där han arbetade utan att flickvännen hade något särskilt tillträdestillstånd).

Ang. 2 st.:

Omplacering inom landsting:AD 1984:82, 141, 1995:82. Omplacering inom kommun:AD 1987:126 (lärare, jfr 1976:49), 144 (kyrkoadjunkt med samarbetssvårigheter), 1996:149 (omplaceringsutredning när många arbetstagare är berörda), 2009:41 (omplaceringsskyldighet ej fullgjord betr. biståndshandläggare), 2010:10 (omplaceringsskyldighet ej fullgjord betr. assistent vid gruppboende). Omplacering inom staten:AD 1996:54 (utgångspunkten är att arbetsgivaren bestämmer kvalifikationskraven), 66 (omfattningen av statens omplaceringsskyldighet inom kriminalvården), 1999:24 (fråga, om arkitekt haft tillräckliga kvalifikationer för arbete som handläggare av EU-stöd), 2000:76 (arbete som det kan visas att arbetstagaren skulle ha avböjt behöver inte erbjudas), 2001:60 (skyddsvakt vid Riksbanken som dömts för brott ansågs ha bort omplaceras som växeltelefonist), 2013:13 (fråga om omplaceringsskyldigheten har en särskild betydelse på statens område). Omplacering övriga fall:1977:151 (arbetsgivare inte skyldig att inrätta permanenta nya befattningar), AD 1987:2 (arbetsgivare kan inte fullgöra sin skyldighet genom att erbjuda anställning hos annan arbetsgivare), 34 (arbetstagare över pensionsåldern), 1988:82 (tillräckliga åtgärder inte vidtagna), 1994:1 (förhållandet mellan omplaceringsbest:n i 2 st. och turordningsreglerna i 22 §), 1995:152 (arbetsgivares otillräckliga kontroll av omplaceringsmöjlighet), 1996:144 (omorganisation av barnomsorgsverksamhet), 2001:92 (skyldighet att pröva möjligheten att omplacera fastighetsskötare, som pga. allergi m.m. inte kunde utföra städning, ej fullgjord), 2002:75 (omplaceringsskyldighet mot åtta arbetstagare med hänsyn till omständigheterna fullgjord genom upplysning om fyra lediga tjänster), 2003:14 (arbete som det kan visas att arbetstagaren skulle ha avböjt behöver inte erbjudas), 2004:40 (genomgripande förändring i verksamheten kunde ej krävas för omplacering), 56 (ej skäligt att bostadsföretag omplacerade byggnadsingenjör som utan uppdrag beställt entreprenadarbete), 2006:83 (omorganisering av verksamheten i ambulansbolag för omplacering ej skäligt), 2009:50 (arbetsgivare var ej skyldig att lämna arbetstagarna omplaceringserbjudanden i turordning), 2016:53 (fråga om omplacering eller uppsägning), 2016:69 (arbetsgivares erbjudande till anställda om sänkt sysselsättningsgrad ansågs som erbjudanden om annat arbete).

Ang. 3 st.: Uppsägning vid övergång av företag är inte utan vidare verkningslös utan är angriplig såsom inte sakligt grundad AD 1995:60 – Ang. verkan av uppsägning som skett före ikrafttr. av detta stycke pga. övergång av verksamhet som ägt rum först därefter AD 1995:97 – Fråga, om övergång av verksamhet enl. 3 st. skett och om omplaceringsskyldighet åsidosatts AD 1996:49 – Fråga om bolag, som enl. ett entreprenadsavtal utförde vissa tjänster, haft saklig grund för uppsägning av arbetstagare pga. arbetsbrist då avtalet skulle löpa ut och nytt anbudsförfarande pågick AD 2014:1.

Ang. rättspraxis från EG-domstolen, se 237/84 kommissionen/Belgien, 101/87 Bork International m.fl. och C-319/94 Dethier Équipement.

Ang. 4 st.: Tidsutdräkt mellan underrättelse och uppsägning medförde att tvåmånadersfristen skulle räknas från uppsägningen AD 1998:16 – Vid uppsägning pga. viss gärning fick tidsfristen räknas från det att arbetsgivarens utredning om händelsen färdigställts AD 1999:146 – Fråga om det gått för lång tid mellan underrättelse och uppsägning AD 2009:30.

Ang. äldre motsvarighet till 4 st.:AD 1976:51 (vid uppsägning pga. misshandel fick tiden räknas från lagakraftägande dom), 1980:102 (arbetsgivare ej alltid berättigad avvakta lagakraftvunnen dom vid uppsägning pga. arbetstagares brott mot honom), 1992:145 (vid annat brott räknades tiden från det brottmålsdomen vann laga kraft) – Förhållanden av fortlöpande karaktär AD 1977:18, 1989:42.

Ang. arbetsgivares vårdplikt betr. arbetstagares egendom som kvarlämnats på arbetsplatsen efter avslutad anställning AD 1999:57 – Att Statens överklagandenämnd beslutat att undanröja en statlig myndighets anställningsbeslut innebar ej att redan ingånget anställningsavtal upphörde utan hänsyn till LAS AD 2016:74 – Fråga om giltiga skäl förelegat för statlig myndighets uppsägning av tjänsteman med säkerhetsklassad befattning AD 2021:63.

SFS 2022:835

Vid en omorganisation som på en och samma driftsenhet innebär att en eller flera arbetstagare, vars arbetsuppgifter är lika, ska erbjudas omplacering enligt 7 § andra stycket till nytt arbete som bara innebär sänkt sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler bland de arbetstagare som har högre sysselsättningsgrad än den lägsta som avses att erbjudas:

  1. Arbetstagare med kortare anställningstid ska erbjudas omplacering före arbetstagare med längre anställningstid.

  2. Erbjudande med lägre sysselsättningsgrad ska lämnas före erbjudande med högre sysselsättningsgrad.

SFS 2022:835

En arbetstagare som accepterar ett erbjudande om omplacering enligt 7 § andra stycket till nytt arbete som bara innebär sänkt sysselsättningsgrad har rätt till en omställningstid. Under omställningstiden får arbetstagaren behålla sin sysselsättningsgrad och sina anställningsförmåner. Omställningstiden börjar löpa när arbetstagaren accepterar erbjudandet och är lika lång som den uppsägningstid som skulle ha gällt vid en uppsägning från arbetsgivarens sida, dock längst tre månader.

SFS 2022:835

Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

I uppsägningsbeskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges.

Rättsfall:

Äldre rätt:AD 1975:4, 1977:68 (konkursbo), 1982:59.

Uppsägningsbesked skall innehålla upplysning inte bara om underrättelse till arbetsgivaren utan också om tid för väckande av talan AD 1983:47 – Krav på anmälan enl. 2 st. sista meningen skall vara klart och tydligt angivet AD 1988:56 – Oriktig s.k. fullföljdshänvisning AD 1989:27 – Felaktigt uppsägningsbesked i samband med att lantbruksstyrelsen upphörde och Statens jordbruksverk inrättades AD 1994:61 – Oklart besked ang. företrädesrätt till återanställning AD 2000:107.

Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

Rättsfall:

Fråga vilka omständigheter som med hänsyn till uppsägningsbeskedets innehåll kunde läggas till grund för prövningen av uppsägningen AD 1983:189, 1984:119, 2003:45.

Uppsägningsbeskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har sänts i brev enligt första stycket, anses uppsägning ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §: Fråga om uppsägning skett i behörig ordning H 1976:87 – ”Senast kända adress?” AD 1988:77 – 2 st. andra meningen ej analogt tillämplig betr. arbetstagare som anvisats skyddat arbete (se 1 § 4) AD 1997:109 – Ang. 2 st. sista meningen AD 1997:9 – Skäligt att uppsägningsbesked översänts i rekommenderat brev? AD 2012:38 – Ej skäligt av arbetsgivare att mejla uppsägning till distansarbetande arbetstagare AD 2017:3.

Uppsägningstid

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en månad.

Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av

  • två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren är minst två år men kortare än fyra år,

  • tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år men kortare än sex år,

  • fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år men kortare än åtta år,

  • fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år men kortare än tio år, och

  • sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år.

Om en arbetstagare som är föräldraledig enligt 4 eller 5 § föräldraledighetslagen (1995:584) sägs upp på grund av arbetsbrist, börjar uppsägningstiden löpa

  • när arbetstagaren helt eller delvis återupptar arbetet, eller

  • när arbetstagaren skulle ha återupptagit sitt arbete enligt den anmälan om föräldraledighet som gäller när uppsägningen sker.

SFS 2015:759

Lön och andra förmåner under uppsägningstiden

En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningstiden behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än tidigare.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §:AD 1977:6, 135.

Arbetstagare hade inte rätt till lön under uppsägningstid då han varit sjukskriven och uppburit sjukpenning AD 1988:78; ej heller då han ej stod till arbetsgivarens förfogande 1990:31 – Fråga, om arbetstagare som uppsagts pga. sjukdom stått till arbetsgivarens förfogande AD 1996:125 – Fråga om provisionsförsäljares rätt till provision som förföll efter anställningens upphörande AD 1999:117 – Fråga om avtalad månadsvis ersättning till arbetstagare vars anställning avslutats kunde upphöra i förtid pga. att han avlidit AD 2009:84 – Fråga om rätt till ob-ersättning under uppsägningstid förelåg trots att sådan ersättning pga. omläggning av arbetstiden för samtliga anställda inte längre betalades AD 2015:33 – Fråga om uppsagda arbetstagares lönefordringar omfattades av ett ackord eller om de hade rätt till full uppsägningslön AD 2021:31.

SFS 1984:1008

Om arbetsgivaren har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får arbetsgivaren från förmåner enligt 12 § första stycket avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §:AD 1980:145 anm. vid MBL 35 §AD 1990:82.

SFS 1993:718

En uppsagd arbetstagare får inte förflyttas till annan ort under uppsägningstiden, om arbetstagarens möjligheter att söka nytt arbete därigenom skulle icke obetydligt försämras.

Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare också rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till 2 st.:AD 1980:28.

Besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta

En arbetstagare som är anställd för begränsad tid enligt 5 § och som inte kommer att få fortsatt anställning när anställningen upphör, ska få besked av arbetsgivaren om detta minst en månad före anställningstidens utgång. En förutsättning för rätt till sådant besked är dock att arbetstagaren, när anställningen upphör, har varit anställd hos arbetsgivaren sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren eller sammanlagt mer än nio månader i särskild visstidsanställning under de senaste tre åren. Är anställningstiden så kort att besked inte kan lämnas en månad i förväg, ska beskedet i stället lämnas när anställningen börjar.

Om en säsongsanställd arbetstagare, som när anställningen upphör har varit säsongsanställd hos arbetsgivaren mer än sex månader under de senaste två åren, inte kommer att få fortsatt säsongsanställning vid den nya säsongens början, ska arbetsgivaren ge arbetstagaren besked om detta minst en månad innan den nya säsongen börjar.

Rättsfall:

Jfr 3 § – Ang. äldre motsvarighet till 1 st.:AD 1977:71 – 15 § ej tillämplig betr. universitetslärare med tidsbegränsad anställning med stöd av högskoleförordn. AD 2003:53 – Fråga om stiftelse brutit mot §:en betr. säsongsanställda AD 2005:4 – Universitet ansågs skyldigt att lämna besked enl. denna § till lärare med tidsbegränsad anställning enl. högskoleförordningen AD 2016:27.

SFS 2022:835

Besked enligt 15 § skall vara skriftligt.

I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet skall förklaras gälla tills vidare eller yrka skadestånd för brott mot 4 § första stycket. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges.

Beskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

En arbetstagare som har fått besked enligt 15 § första stycket har rätt till skälig ledighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att besöka arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

Avskedande

Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren.

Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnades enligt 30 § eller, om någon sådan underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet. Arbetsgivaren får dock grunda avskedandet enbart på omständigheter som han har känt till mer än två månader, om tidsöverdraget berott på att han på arbetstagarens begäran eller med dennes medgivande dröjt med underrättelsen eller avskedandet eller om det finns synnerliga skäl för att omständigheterna får åberopas.

Rättsfall:

Grovt åsidosättande?

Anmälan till myndighet: AD 2003:51 (Hälsovårdsinspektörs anmälningar till åkl.myndighet och arbetsmiljöinsp.), 2018:48 (tandvårdshygienists uppgifter i mejl till Migrationsverket om asylsökande patienter). Bisysslor, jäv, etik:AD 2004:50 (besiktningsman vid Sv. Bilprovning), 2007:20 (polisinspektör som i e-postmeddelanden till företrädare för kommun uttryckt missaktning för personer pga. etniskt ursprung), 63 (icke-ordinarie domare som betalat för ej straffbar sexuell handling), 2008:10 (dykare som på arbetsplatsen med arbetsgivarens utrustning skadat egen bil i syfte att erhålla försäkringsersättning), 2011:74 (polisinspektör som på fritiden i skepnad av en fiktiv karaktär bloggat om polisens arbete). Illojalitet, konkurrerande verksamhet:AD 1977:118 (montörer vid elektriskt installationsföretag), 1981:161 (maskinskötare som lämnat anbud i konkurrens med arbetsgivaren), 1982:42 (försäljningsingenjör), 1992:87 (redaktionschef), 1993:12 (anställda vid rederi), 18 (frisör), 142 (grävmaskinförare), 1999:61 (konsult i databranschen), 144 (försäljare vid larmföretag), 2010:50 (gruppchef på försäkringsbolag), 2013:94 (fråga om officer köpt in föremål i annat syfte än för att tillgodose Försvarsmaktens behov). Misshandel, hot:AD 1976:51 (misshandel av arbetsledare), 1992:58 (hot mot arbetsledare), 86 (våldtäkt mot arbetskamrat utom tjänsten), 1997:48 (lärare som misshandlat elever), 1998:30 (misshandel på väg till arbetsplatsen), 145 (misshandel av chef på firmafest), 1999:29 (sexuella trakasserier), 2000:28 (misshandel i träningslokal på arbetsplatsen), 2004:2 (polisassistent som gjort sig skyldig till misshandel), 9 (polisinspektör som gjort sig skyldig till misshandel m.m.), 2005:35 (misshandel utanför arbetstid riktad mot person anställd hos arbetsgivarens underentreprenör), 2006:54 (sexuella trakasserier), 85 (polisinspektör som gjort sig skyldig till grov kvinnofridskränkning), 111 (lärare som givit elev en örfil), 2009:23 (polisassistent med mångårig anmärkningsfri tjänst som misshandlat två ungdomar i tjänsten), 2010:26 (rehabiliteringsassistent som efter att ha blivit spottad i ansiktet örfilat en svårt hjärnskadad vårdtagare), 2011:29 (polis som misshandlat omhändertagen person i polisens arrestlokaler), 33 (läkare som framställt hot mot sig själv), 56 (civilanställd hos Rikspolisstyrelsen som dömts för misshandel), 2014:90 (oönskade närmanden). Misskötsel i arbetet:AD 2008:43 (larmoperatör som blockerat trygghetslarm), 2009:22 (kommunalanställd som utfört arbete under alkoholpåverkan), 2010:45 (vårdbiträde som delat ut medicin utan s.k. läkemedelsdelegation samt signerat medicinlista med kollegas signatur), 2011:78 (stiftsjurists misskötsel av arbetet), 90 (stormarknadschefs utdelning av presentkort till personal i stället för kollektivavtalsenlig ersättning), 2013:25 (lektor som hanterat examination av studenter på ett felaktigt sätt m.m.), 2014:22 (kommunal fastighetschef som överträtt sina befogenheter), 62 (kyrkoherde med bisysslor), 89 (befälhavares bristande agerande i samband med en man-över-bord-händelse), 2020: 22 (ang. oredlighet i forskning).Ordervägran:AD 1978:6 (verkstadsarbetare), 117 (instruktör vid verkstadsföretag), 1981:10, 1987:5 (långvariga olovliga strejker), 1999:66 (slaktare som vägrat bära skyddsutrustning), 102 (kommunalanställd vaktmästare), 2016:63 (barnskötare som varit frånvarande från arbetet), 2018:66 (olovlig frånvaro under 5 arbetsdagar). Stöld, förskingring:AD 1977:67 (snabbköpskassörska som inte stämplade in 54 kr), 1979:32 (stöld av två stötdämpare värda 450 kr), 1980:57 (grovt bedrägeri mot pensionsanstalt), 1984:48 (väktare som stal chokladkartong), 1995:121 (stöld av fyra kartonger starköl), 1998:2 (verkmästare som stal två bromsbelägg värda 80 kr), 25 (postkassörska som gjort sig skyldig till undandräkt av 60 kr), 2004:57 (trygghetsansvarigs vid SL kontakter med underleverantörer) – Fråga om avskedande skett när Polismyndigheten i strid mot beslut av Statens överklagandenämnd underlåtit att erbjuda en person viss anställning AD 2018:24 – Generaldirektör (Transportstyrelsen) har pga. mycket särpräglade omständigheter inte ansetts skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift och därmed ej åsidosatt sina åliggande på ett sådant grovt sätt att avskedande var motiverat AD 2019:15 – Fråga om kammaråklagare som dömts för brott och som därefter omplacerats kunde anses ha skilts från sin anställning AD 2021:57.

Andra frågor:

Fråga om arbetsgivare som grund för avskedandet fick åberopa omständigheter som kommit till hans kännedom först efter avskedandet AD 1985:97; jfr 1988:67 anm. vid 7 § – Arbetsgivaren har att ”fullt ut styrka” grunden för avskedande AD 1994:162 – Innebörden av att avskedande ogiltigförklaras är att anställningen består på samma villkor, även under tiden från dagen för avskedandet till dess ogiltigförklaring sker AD 1995:90 – Fråga, om arbetsgivaren känt till åberopade omständigheter mer än två månader före avskedandet AD 1996:105, 2005:44, 2015:13 – När som grund åberopats att arbetstagare dömts för brott vilket denne förnekat, ansågs arbetsgivaren ha rätt att avvakta lagakraftvunnen dom i brottmålet innan avskedande skedde AD 2006:107 – Fråga om förflyttning av rektor vid gymnasieskola innebar att han blev skild från sin anställning AD 2008:40 – Fråga om ett visst händelseförlopp var att jämställa med avskedande AD 2021:14.

SFS 1993:1496

Avskedande skall vara skriftligt.

I beskedet om avskedande skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet.

Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till 1 st.:AD 1976:97 – Ang. äldre motsvarighet till 3 st.: AD 1975:17 (annan grund för avskedande än den varom uppgift lämnats fick inte åberopas i rättegång) – AD 1995:41 (d:o).

Beskedet om avskedande skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts i brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Lön och andra förmåner under permittering

En arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och andra anställningsförmåner som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur.

Hänvisad författning:

Rättsfall ang. tillämpningen av äldre lydelse av denna § anm. i 1985 års lagedition.

Rättsfall:

Fråga om storleken av permitteringslön AD 1989:60 – Fråga om brandman som inte under en längre tid tagits i anspråk för beredskapstjänst med rätt till särskild ersättning skulle anses permitterad utan lön AD 1996:123 – Fråga om arbetstagare som pga. snöoväder inte kunnat inställa sig på arbetsplatsen kunde anses ha blivit permitterade AD 1999:93.

SFS 1984:1008

Turordning vid uppsägning

Jfr 33 § 3 st. SFS1984-1008

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1984-1008

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren iaktta följande turordningsregler.

Innan turordningen fastställs får en arbetsgivare, oavsett antalet turordningskretsar, undanta högst tre arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Om ett sådant undantag har gjorts, får inga ytterligare undantag göras vid en uppsägning som sker inom tre månader efter att den första uppsägningen skett.

Om arbetsgivaren har flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet för sig. Enbart den omständigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats i sin bostad medför inte att den arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollektivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, ska det inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turordning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 §.

Turordningen för de arbetstagare som inte undantagits bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

Hänvisad författning:

Jfr 3 § – Ang. turordning vid myndigheter se LOA 12 § – Se Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen8 §, här nedan.

Rättsfall:

Ang. innebörden av ”ort” i 3 st. AD 1984:4, 59, av begreppet driftsenhet 1988:100, av båda begreppen 1993:99 – Särskilda driftsenheter? AD 1994:85.

Ang. äldre motsvarighet till 4 st.:AD 1977:159 samt särskilt betr. sista meningen 1982:146 (bevisbördan ang. bristande kvalifikationer åvilar arbetsgivaren).

Ang. bevisbördan för bristande kvalifikationer AD 1991:66 – Tillräckliga kvalifikationer? AD 1992:14 (mäklare vid fondkommissionärsbolag), 1994:73 (löneadministratör med inskolningstid på ett halvt till ett år), 1995:2 (yrkeslärare med krav på särskild behörighet), 107 (omplacering som skulle innebära befordran till projektledarchef), 1996:42 (upplärningstid på i vart fall ett halvår), 1997:98 (krav att arbetsgivare skulle omplacera två arbetstagare för att kunna bereda en tredje fortsatt arbete ansågs gå utöver arbetsgivarens omplaceringsskyldighet), 2004:39 (samtliga arbetsuppgifter som faktiskt utförs inom den befattning som avses med det fortsatta arbetet skall beaktas), 2010:34 (krav på körkort för städare), 2011:5 (fråga om fotograf/redigerare haft tillräckliga kvalifikationer för omplacering till videojournalist), 39 (ang. omplacering från falsare till skärare på bokbinderi).

Principfråga rörande turordningskretsens omfattning på det kommunala området AD 1992:130 – Anställd utanför kollektivavtal ingick ej i turordningskrets för de avtalsbundna AD 1989:47 – Ang. giltigheten hos avtalad turordningslista AD 1996:114, 2002:37 – Ang. beräkning av reservofficers anställningstid AD 1994:113 – Fråga om en signerad lista utgjort avtalsturlista AD 2011:27 – Fråga om turordning skett i strid mot lag eller god sed AD 2011:30, 2013:11 (fråga om maskinoperatör haft tillräckliga kvalifikationer för omplacering till lageransvarig) – Fråga vilken turordningskrets arbetstagare kunde anses tillhöra AD 2014:42.

SFS 2022:835

Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren skall, om det kan ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt arbete oberoende av turordningen.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §:AD 1977:94, 1983:94 – ”Utan allvarliga olägenheter”? AD 1993:139 – Fråga om arbetstagare beretts särskild sysselsättning AD 2003:83, 2013:81AD 2011:39 anm. vid 22 §.

[har upphävts genom lag (1984:1008).]

SFS 1984:1008

Företrädesrätt till återanställning m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1996-1424

Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta. Detsamma gäller arbetstagare som har anställts för begränsad tid enligt 5 § och som på grund av arbetsbrist inte har fått fortsatt anställning. En förutsättning för företrädesrätt är dock att arbetstagaren dels har tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen, dels har uppnått en tillräcklig anställningstid hos arbetsgivaren. Anställningstiden ska

  1. vara sammanlagt mer än tolv månader under de senaste tre åren,

  2. när det gäller företrädesrätt till ny särskild visstidsanställning, vara sammanlagt mer än nio månader i sådan anställning under de senaste tre åren, eller

  3. när det gäller företrädesrätt till ny säsongsanställning för en tidigare säsongsanställd arbetstagare, vara sammanlagt mer än sex månader under de senaste två åren.

Företrädesrätten gäller från den tidpunkt då uppsägning skedde eller besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § första stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den dag då anställningen upphörde. Vid säsongsanställning gäller företrädesrätten i stället från tidpunkten då besked lämnades eller skulle ha lämnats enligt 15 § andra stycket och därefter till dess nio månader har förflutit från den nya säsongens början. Har under de nu nämnda tidsperioderna företaget, verksamheten eller en del av verksamheten övergått till en ny arbetsgivare genom en sådan övergång som omfattas av 6 b §, gäller företrädesrätten mot den nya arbetsgivaren. Företrädesrätten gäller även i de fall att den tidigare arbetsgivaren försatts i konkurs.

Om arbetsgivaren har flera driftsenheter eller om det i arbetsgivarens verksamhet finns olika kollektivavtalsområden, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet och det avtalsområde där arbetstagaren var sysselsatt när den tidigare anställningen upphörde. Om det i ett sådant fall finns flera driftsenheter på samma ort, ska inom en arbetstagarorganisations avtalsområde företrädesrätten gälla arbetsgivarens samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 32 §.

Hänvisad författning:

Jfr 3 § och 33 § 3 st.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §: Tillräckliga kvalifikationer för ny anställning? AD 1976:77 (krav på socionomexamen), 1986:58 (nyinrättad chefsbefattning), 1988:160 (även uttalanden om den principiella innebörden av företrädesrätten), 1994:88 (återgång till samma arbete), 1999:36 (krav på körkort), 2009:92 (operatörsarbete inom livsmedelsbranschen) – AD 1977:98 (”pga. arbetsbrist” enl. 1 st.?), 1986:60 (d:o vid anställning enl. 5 § 4) – AD 1980:54 (inlåning av arbetstagare från annat företag) – Fråga om företrädesrätt till tjänst som utannonserats inom ettårsfristen men tillsatts efter dess utgång AD 1982:51 – När arbetstagare med företrädesrätt var förhindrad av långvarig militärtjänst att återgå till arbetet, var arbetsgivaren ej skyldig att återanställa honom AD 1983:9 – Betydande förlängning av uppsägningstiden för vissa uppsagda arbetstagare omfattad av denna § AD 1983:125 – Arbetstagares företrädesrätt kränkt genom förlängning av uppsägningstiden för annan, samtidigt uppsagd arbetstagare AD 1994:86 – Fråga om företrädesrätt till återanställning tills vidare för säsongsarbetare AD 2000:26 – Fråga om fortlöpande eller s.k. intermittent anställning AD 2008:81 – Fråga om f.d. arbetstagare haft tillräckliga kvalifikationer för en tjänst som kvalificerad säljare AD 2012:86 – Fråga om arbetsgivares krav på högskoleutbildning betr. tidigare anställd för arbete som operatör på pappersbruk var sakligt grundat AD 2013:67.

Kringgående av företrädesrätt? AD 1986:50, 1995:8, 2007:72 – Fråga huruvida, efter uppsägning av samtliga anställda i ett bolag, två av dem inträtt som kompanjoner eller återanställts i strid med reglerna om företrädesrätt AD 1997:123, jfr 1987:9 – Ang. avgränsningen i 3 st. med hänsyn till kollektivavtalsområden AD 1993:179 – Arbetstagares företrädesrätt åsidosatt? Innebörden av driftsenhet AD 1996:56 – Överenskommelse med central arbetstagarorganisation om avvikelse från företrädesrätt tillåtlig AD 1996:12 – Fråga om företrädesrätt till återanställning förfallit pga. arbetstagarens olämpliga handlande AD 2006:8 – Fråga om tidigare anställdas företrädesrätt åsidosatts i fall då kompanjonskapsförhållande påståtts AD 2009:55.

SFS 2022:835

En deltidsanställd arbetstagare som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, dock högst heltid, har trots 25 § företrädesrätt till sådan anställning. Som förutsättning för företrädesrätten gäller att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med en högre sysselsättningsgrad och att den deltidsanställde har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna.

Om arbetsgivaren har flera driftsenheter, gäller företrädesrätten anställning inom den enhet där arbetstagaren är sysselsatt på deltid.

Företrädesrätten gäller inte mot den som har rätt till omplacering enligt 7 § andra stycket.

Rättsfall:

Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad ansågs gälla även för visstidsanställd AD 2000:51 – Att arbetsgivare företog omorganisation när en arbetstagare slutade, trots att en deltidsanställd därmed ej fick begärd högre sysselsättningsgrad, stred ej mot 25 a § AD 2009:9 – Att arbetsgivare inte erbjöd deltidsanställda begärd högre sysselsättningsgrad i samband med att anställd slutade utan i stället anställde en ny person på deltid stred ej mot denna § AD 2012:41 – Att arbetsgivare som vid heltidsanställning av brandmän ej erbjöd brandmän i beredskap anställda på deltid begärd högre anställningsgrad bröt mot denna § AD 2022:29.

SFS 2006:440

Om flera arbetstagare har företrädesrätt till återanställning enligt 25 § eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a §, bestäms turordningen dem emellan med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde.

Hänvisad författning:

Jfr 3 §.

SFS 1996:1424

Har besked om företrädesrätt till återanställning lämnats enligt 8 § andra stycket eller 16 § andra stycket, kan företrädesrätt inte göras gällande innan arbetstagaren har anmält anspråk på företrädesrätt hos arbetsgivaren.

En arbetstagare som antar ett erbjudande om återanställning behöver inte tillträda den nya anställningen förrän efter skälig övergångstid.

Om arbetstagaren avvisar ett erbjudande om återanställning som skäligen borde ha godtagits, har arbetstagaren förlorat sin företrädesrätt.

Rättsfall:

Den som varit tillsvidareanställd förlorade inte sin företrädesrätt genom att inte acceptera erbjudande om tidsbegränsad anställning på 3 mån. AD 1982:158 – Företrädesrätt ansågs i visst fall bevarad fastän uttrycklig anmälan ej gjorts AD 1983:30 – Godtagbart erbjudande om återanställning? AD 1991:6 – Anmälan ansågs ej gjord AD 1992:32 – Anmälan ansågs ha skett genom påkallande av lokal tvisteförhandling AD 1997:106.

Förhandlingar m.m.

En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal och som träffar avtal om tidsbegränsad anställning för arbete som avses med kollektivavtalet, skall snarast underrätta den berörda lokala arbetstagarorganisationen om anställningsavtalet. Underrättelse skall lämnas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller.

Någon underrättelse behöver dock inte lämnas, om anställningstiden är högst en månad.

I fråga om en arbetsgivares skyldighet att förhandla före beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist, permittering eller återintagning efter permittering gäller 11–14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

En arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren personligen skall underrätta arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen uppsägning skall den lämnas minst två veckor i förväg. Gäller den avskedande skall den lämnas minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd som underrättelsen och varslet avser. En förutsättning är dock att överläggning begärs senast en vecka efter det att underrättelsen eller varslet lämnades.

Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning eller avskedande förrän överläggningen har avslutats.

Rättsfall:

Äldre rätt:AD 1975:4, 1976:39, 86 (avskedande utan tillfälle till överläggning), 97, 1980:143 (ang. konkursbo) – Kravet på överläggning uppfyllt före avskedande? AD 1993:18.

SFS 1989:963

En arbetsgivare som ger en arbetstagare besked enligt 15 § om att en tidsbegränsad anställning skall upphöra skall samtidigt varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

SFS 1989:963

En arbetsgivare som avser att ge en arbetstagare besked om att en provanställning skall avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning skall underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, skall arbetsgivaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.

Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beskedet.

Rättsfall:

Jfr AD 1990:47.

En arbetsgivare som avser att anställa en arbetstagare, när någon annan har företrädesrätt till återanställning i verksamheten eller företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad, skall först förhandla med den berörda arbetstagarorganisationen på det sätt som anges i 11–14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Detsamma gäller när fråga uppkommer om vem av flera företrädesberättigade som skall få återanställning eller en anställning med högre sysselsättningsgrad.

SFS 1996:1424

Rätt att kvarstå i anställningen till 68 år

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2019-0528

En arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 68 år, om inte något annat följer av denna lag.

Rättsfall:

Fråga om musiker som haft rätt till pension efter utgången av det spelår under vilket han fyllt 60 år var skyldig att lämna sin anställning då eller om han hade rätt att vara kvar i anställningen till 67 års ålder AD 2010:36.

SFS 2019:528

Särskilda bestämmelser för arbetstagare som har fyllt 68 år

Rubriken införd g. SFS2019-0528

Vid uppsägning av en arbetstagare som har fyllt 68 år ska följande bestämmelser inte tillämpas:

  1. 7 § om sakliga skäl för uppsägning,

  2. 8 § andra stycket om innehållet i ett uppsägningsbesked,

  3. 9 § om skyldighet för arbetsgivaren att uppge grunden för uppsägningen, och

  4. 34 § om ogiltigförklaring av uppsägning.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §:AD 1975:52 anm. vid 11 §.

Ang. bestämmelsens förenlighet med EU-rätten, se C-141/11 Hörnfeldt.

SFS 2022:835

Vid uppsägning av en arbetstagare som har fyllt 68 år ska 30 § om underrättelse, varsel och rätt till överläggning tillämpas, om inte förhandling enligt 1114 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har hållits i frågan.

SFS 2019:528

En arbetstagare som har fyllt 68 år har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt enligt 22, 23, 25 eller 25 a §.

SFS 2019:528

Vid avskedande av en arbetstagare som har fyllt 68 år tillämpas inte bestämmelsen i 35 § om ogiltigförklaring. I den situationen behöver ett besked enligt 19 § andra stycket inte innehålla information om vad arbetstagaren ska iaktta om arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt.

SFS 2019:528

För en arbetstagare som har fyllt 68 år övergår inte en särskild visstidsanställning eller ett vikariat till en tillsvidareanställning enligt 5 a §.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 5 b §.

SFS 2022:835

Tvister om giltigheten av uppsägningar eller avskedanden m.m.

Om en arbetstagare sägs upp utan sakliga skäl, ska uppsägningen förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. Detta gäller dock inte om uppsägningen angrips endast därför att den strider mot turordningsregler.

Vid en tvist om ogiltighet av en uppsägning kan domstol inte för tiden fram till det slutliga avgörandet besluta att anställningen ska bestå efter uppsägningstidens utgång.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §:AD 1976:111, 1977:200 (framprovocerad uppsägning) (båda ang. motsvarighet till 2 st.) – 2 st. första meningen gäller även vid tvist i fråga om preskription av arbetstagarens ogiltighetstalan AD 1988:120 – Rätt till avstängning? AD 1976:12, 95 (väsentlig ändring av arbetsuppgifterna likställd med avstängning), 1978:58 (fråntagande av viss arbetsuppgift), 1982:67 (avstängning pga. våld och hot om våld), 1987:135 (förvaltningschef), 144 (kyrkoadjunkt vid samarbetssvårigheter), 1996:76 (samarbetsproblem) – Förbudet i RB 35:14 mot vittnesattester ansågs inte gälla vid prövning enl. 3 st. AD 1982:28 – Uttalanden i frågan när interimistiskt beslut skall ges AD 1982:57 (arbetsbrist?), 1990:74 (tvist om anställningsavtal kommit till stånd och om uppsägning skett), 1998:152 (tvist om anställning gäller tills vidare eller viss tid) – När TR i mål om uppsägning interimistiskt förordnat om anställningens upphörande men i sin dom funnit saklig grund ej föreligga och därför upphävt detta beslut samt arbetsdomstolen därefter interimistiskt förordnat om anställningens upphörande fick arbetstagaren lön för tiden mellan TR:ns dom och den i arbetsdomstolens beslut angivna dagen (trots att domstolen ansåg saklig grund föreligga) AD 1983:29 – När tingsrätt förordnat interimistiskt om anställnings upphörande och arbetsdomstolen efter överklagande hävt beslutet, ansågs att anställningsförhållande förelegat under mellantiden AD 1994:82 – 3 st. medger ej att AD, efter beslut om upphörande av pågående avstängning, prövar yrkande om förordnande om avstängning AD 2007:97 – Fråga om tillämpning av 2 och 3 st. när tidpunkten för uppsägningen var tvistig AD 2008:57; av 3 st. när tvist förelåg om tillämpligheten av LAS 2010:83 – Fråga om sjukdom utgjorde saklig grund för uppsägning och särskilda skäl för avstängning AD 2010:79 – Särskilda skäl för avstängning? AD 2015:49 – Arbetstagares intresse av att få lönen betald i rätt tid ansågs inte så starkt att det fanns skäl att genom beslut enl. RB 15:3 ålägga arbetsgivare att betala lön under en tvist om uppsägningens giltighet AD 2016:65.

Interimistiskt beslut enl. denna § kan ej meddelas med retroaktiv verkan AD 1984:7 – Interimistiskt beslut kunde ej meddelas då anställningen redan hunnit upphöra när tvisten uppkom AD 2012:56AD 2015:34 – Fråga om förutsättningar för ett interimistiskt förordnande förelegat AD 2021:3.

SFS 2022:835

Har en arbetstagare blivit avskedad under omständigheter som inte ens skulle ha räckt till för en giltig uppsägning, ska avskedandet förklaras ogiltigt på yrkande av arbetstagaren.

Vid en tvist om ogiltighet av ett avskedande kan domstol inte för tiden fram till det slutliga avgörandet besluta att anställningen ska bestå.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till 2 och 3 st.:AD 1977:197 – Ang. tillämpningsområdet för 2 st. AD 1991:75 (tvist om anställningsförhållande förelegat), 1998:34 (tvist om avskedande ägt rum) – Skäl till beslut enl. 2 st.? AD 2004:109 – Om arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter dom på ogiltigförklaring och anställningsförhållandet anses upplöst enl. 39 §, består anställningen till dess lagakraftägande dom föreligger eller målet avskrives efter återkallelse AD 1997:26 – Tingsnotaries anställning skulle, trots avskedande pga. dom ang. misshandel, bestå tills tvisten slutligt avgjorts AD 2009:59; jfr 2010:51 – Fråga om 2 st. var tillämpligt i tvist om anställningsskyddslagens tillämplighet på anställningen AD 2011:9 – Fråga om interimistiskt förordnande enl. 2 st. när arbetsgivaren hävt anställningsavtalet och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler AD 2012:37.

SFS 2022:835

Ett anställningsavtal som har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket ska förklaras gälla tills vidare på yrkande av arbetstagaren.

Om ett sådant yrkande framställs, kan domstol besluta att anställningen trots avtalet ska bestå tills tvisten har slutligt avgjorts. Arbetstagaren har rätt till lön och andra förmåner enligt 12–14 §§ så länge anställningen består.

Första och andra styckena tillämpas inte för vikariat, om grunden för arbetstagarens yrkande bara är att arbetsgivarens syfte med anställningen varit att kringgå arbetstagarens rätt enligt 3 § andra stycket.

SFS 2022:835

Om en domstol genom lagakraftvunnen dom har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande, får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de omständigheter som har föranlett uppsägningen eller avskedandet.

Rättsfall:

Ej skadestånd för åsidosättande av denna § när 39 § är tillämplig AD 1981:115 – Tingnotarie erhöll skadestånd för lagmans brott mot avstängningsförbudet AD 2010:51.

Skadestånd

En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till utan även ersättning för skada som uppkommer. En arbetstagare är skadeståndsskyldig om han eller hon inte iakttar den uppsägningstid som anges i 11 § första stycket.

Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande får under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 §.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Rättsfall:

Äldre rätt:AD 1975:82 – Ang. allmänt skadestånd AD 1976:87 (inget allmänt skadestånd sedan arbetstagaren avlidit), 1982:39 (principiella uttalanden) – Skadestånd bestämt med hänsyn till arbetstagarens faktiska inkomster AD 1977:28 – Ej skadestånd när uppsägning återkallats AD 1977:178; däremot skadestånd pga. oriktigt avskedande även om avskedandet ej lett till anställningens upphörande AD 1976:90 – Allmänt skadestånd till arbetstagare pga. uppsägning ansågs utgöra skattepliktig inkomst av tjänst R 19801:10.

Skadestånd till arbetstagare jämkat pga. att han underlåtit att vara anmäld hos arbetsförmedlingen AD 1984:54; pga. att han ej sökt annat arbete 1989:83; ej jämkning trots att anmälan hos arbetsförmedlingen skett först efter fem månader 2000:105 – Begränsningen i 2 st. p. 2 gäller beloppet, ej tiden AD 1991:12 – Frågor om avräkning för månadsbidrag vid utbildning m.m. samt för ersättning för kostnader för utbildning och för ersättning vid deltagande i ALU AD 1997:130 – Fråga om avräkningsskyldighet för övertidsersättning och inkomst av deltidsarbete. Även fråga om fördelning av provisionsinkomst samt sambandet mellan åsidosättande av företrädesrätt och arbetstagarens förlust av anställning hos ny arbetsgivare AD 1998:59 – Ang. allmänt skadestånd 2000:68 (åsidosättande vid flera tillfällen av företrädesrätt till återanställning) – Allmänt skadestånd enl. denna § ej hänförligt till sådant skadestånd som avses i UB 5:7 H 2001:823 – Ang. avräkning från ekonomiskt skadestånd för ersättning från arbetslöshetskassa AD 2005:61 – Fråga om storleken på det allmänna skadeståndet AD 2016:41; 2017:1 – Fråga om arbetstagare med uppgift att sköta gräsplanen på en arena ådragit sig skadeståndsskyldighet pga. illojalt beteende gentemot arbetsgivaren genom att offerera och genomföra ett tilläggsarbete på gräsplanen AD 2017:67 – Orsakssamband mellan avskedande och arbetstagares inkomstförlust efter två efterföljande provanställningar ansågs föreligga AD 2021:20.

Ej skadestånd till arbetstagare från förutv. arbetsgivare, vilken åsidosatt företrädesrätten, för ekonomisk skada till följd av senare arbetsgivares konkurs AD 1999:14.

Om en uppsägning enligt 7 § eller ett avskedande enligt 18 § ogiltigförklarats och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär ska bestämmas, ska särskilt syftet att motverka överträdelser av dessa bestämmelser beaktas.

Även när talan förs om ogiltighet av ett avskedande ska syftet att motverka överträdelser av 18 § särskilt beaktas när ersättning för kränkning bestäms vid ett lagstridigt avskedande men där det funnits sakliga skäl för uppsägning.

SFS 2022:835

Om en arbetsgivare vägrar att rätta sig efter en dom, varigenom en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande eller har förklarat att en tidsbegränsad anställning skall gälla tills vidare, skall anställningsförhållandet anses som upplöst. Arbetsgivaren skall för sin vägran betala skadestånd till arbetstagaren enligt följande bestämmelser.

Skadeståndet beräknas med utgångspunkt i arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren när anställningsförhållandet upplöses och bestäms till ett belopp motsvarande

16 månadslöner vid mindre än fem års anställningstid,

24 månadslöner vid minst fem men mindre än tio års anställningstid,

32 månadslöner vid minst tio års anställningstid.

Skadeståndet får dock inte bestämmas så att beloppet beräknas efter flera månadslöner än som motsvarar antalet påbörjade anställningsmånader hos arbetsgivaren. Har arbetstagaren varit anställd mindre än sex månader, skall beloppet likväl motsvara sex månadslöner.

Hänvisad författning:

Jfr 3 §.

Rättsfall:

AD 1981:115 anm. vid 37 § – Ej allmänt skadestånd för brott mot denna § AD 1985:96 – Värdet av tjänstebilsförmån skall inte beaktas vid fastställandet av månadslönen AD 1996:35, bonuslön beaktades inte vid bestämmande av månadslönen 2003:104; ang. ”månadslön” se även 1997:84, 2003:13, 57 – Ej möjligt att med tillämpning av denna § upplösa en fullmaktsanställd prästs anställning AD 2011:10 – En månatlig skiftersättning ansågs ej vara en del av månadslönen AD 2022:17.

SFS 2007:389

Preskription

En arbetstagare som avser att yrka ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, skall underrätta arbetsgivaren om detta senast två veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått något sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, uppgår dock tidsfristen till en månad och räknas från den dag då anställningen upphörde.

Om en arbetstagare gör gällande att ett anställningsavtal har tidsbegränsats i strid mot 4 § första stycket och avser att yrka förklaring att avtalet skall gälla tills vidare, skall arbetstagaren underrätta arbetsgivaren om detta senast en månad efter anställningstidens utgång.

Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom två veckor efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom två veckor efter det att tiden för underrättelse gick ut.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §:AD 1978:66, 1982:87, 155 – Preskriptionsreglerna ej tillämpliga vid uppsägning från arbetstagarens sida AD 1976:93 – Fråga när förhandling skulle anses avslutad AD 1985:111.

Underrättelse enl. 1 st. ej tillräckligt tydlig AD 1986:129, 1993:97 – Preskription inträdde ej genom återkallelse som senare återtogs AD 1990:25 – Krav på tydlighet i underrättelse enl. 1 st. AD 1995:60 – Förlikningsförhandlingar förda efter väckande av talan, vilken senare avvisades, ansågs ej innebära medgivande till förlängning av preskriptionsfristen AD 2002:64 – Ogiltighetstalan ansågs väckt i rätt tid trots att sådant yrkande efter föreläggande framställts först efter tidsfristens utgång AD 2002:65 – Fråga om när en begärd tvisteförhandling ansågs avslutad och därvid den fackliga organisationens passivitet för att få en förhandling till stånd AD 2015:34.

Den som vill kräva skadestånd eller framställa annat fordringsanspråk som grundar sig på bestämmelserna i denna lag skall underrätta motparten om detta inom fyra månader från den tidpunkt då den skadegörande handlingen företogs eller fordringen förföll till betalning. Har en arbetstagare inte fått något sådant besked om skadeståndstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket, räknas tiden i stället från den dag då anställningen upphörde. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 4 § första stycket, räknas tidsfristen från anställningstidens utgång. Avser arbetstagarens yrkande brott mot 6 f § räknas tidsfristen från den dag då någon anställdes på den lediga anställningen.

Har inom underrättelsetiden påkallats förhandling rörande tvistefrågan enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom fyra månader efter det att tiden för underrättelse gick ut.

Rättsfall:

Preskription av yrkande om skadestånd? AD 1977:206, 220, 1978:1, 1985:45, 1994:5 (fråga om konkludent medgiven förlängning av preskriptionstiden), 1995:113 (d:o), 2000:84 (det ankommer på arbetstagaren att styrka att underrättelse kommit arbetsgivaren tillhanda i rätt tid), 2012:28 (fråga om sammanträde utgjort förhandling eller överläggning), 2015:56 (tillåten taleändring?) – Arbetsgivares rättegångsombud behörigt mottaga underrättelse enl. denna §? AD 1994:1 – Preskriptionsinvändning framställd för sent AD 1977:76, 1980:85, 1982:161 (RB 34:2 ej tillämplig), 1987:32 – Preskription inträdd, då talan väckts mot fel motpart AD 1978:4, 2010:20 – Utgångspunkten för beräkning av tidsfrist AD 1976:77, 1981:50, 1991:47 – Fråga om §:ns tillämpning på viss talan AD 2003:99 – Talan om skadestånd för tiden fram till huvudförhandling ansågs innebära preskriptionsavbrott även i förhållande till senare krav på skadestånd för tiden därefter AD 2015:3.

Ang. kravet på precisering av underrättelse enl. 1 st. AD 1986:3, 1992:32, 2004:74, 2007:6 – Denna lags talefristregel tillämplig framför motsvarande regel i MBL AD 1986:126 – Denna lags preskriptionsbestämmelser ej tillämpliga när arbetsgivaren hävt anställningsavtal med stöd av avtalslagens ogiltighetsregler AD 1993:137.

Ang. 2 st. AD 1984:40 (fråga om sammanträffande mellan parterna var en tvisteförhandling enl. 10 § MBL), 1997:150 (d:o) – När talan väckts inom föreskriven tid mot arbetsgivaren men först senare mot arbetsgivarorganisationen ansågs preskription ej ha inträtt AD 1996:59 – Sedan skadeståndstalan väckts i rätt tid men återkallats pga. att arbetsgivaren gått i konkurs, anmäldes fordringen i konkursen i sådan anslutning till återkallelsen att talans preskriptionsavbrytande verkan ansågs bestå H 1997:250 – Fråga om arbetsgivare, som gått med på fortsatta förhandlingar, fick anses ha medgett en förlängning av preskriptionstiden AD 2000:85.

SFS 2006:439

Lämnas inte underrättelse eller väcks inte talan inom den tid som föreskrivs i 40 eller 41 §, har parten förlorat sin talan.

Rättsfall:

Att arbetsgivaren underlåtit att i mål göra invändning om preskription, när han första gången förde talan i målet, hindrade ej att, sedan arbetsgivaren försatts i konkurs, staten gjorde preskriptionsinvändning i mål om lönegaranti H 1997:745 – Preskriptionsbestämmelserna i denna lag ej tillämpliga på uppsagd arbetstagares talan om lön samt semesterersättning under uppsägningstid grundat på anställningsavtalet AD 2016:58.

Rättegången

Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Mål som avses i 34–36 §§ ska handläggas skyndsamt.

Ett yrkande om beslut enligt 36 § andra stycket får inte bifallas utan att motparten har fått tillfälle att yttra sig. Om ett dröjsmål skulle medföra risk för skada, får dock domstolen omedelbart bifalla yrkandet att gälla till dess något annat beslutas. Beslut som en tingsrätt har meddelat under rättegången får överklagas särskilt.

Rättsfall:

Prorogationsavtal ang. utländsk domstol ej gällande AD 1976:101 – Se även AD 1987:165 (skiljeklausul) anm. vid 36 § avtalslagen.

SFS 2022:835

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1982:80

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 1982, då lagen (1974:12) om anställningsskydd skall upphöra att gälla.

2. Den nya lagens bestämmelser om arbetstagare som får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning och om tidsbegränsad anställning gäller endast anställningsavtal som har ingåtts efter lagens ikraftträdande. Beträffande tidigare ingångna sådana anställningsavtal tillämpas även efter ikraftträdandet den äldre lagens bestämmelser.

3. När den nya lagens bestämmelser om beräkning av anställningstid skall tillämpas, gäller de även anställningstid före ikraftträdandet.

4. Har före den nya lagens ikraftträdande lämnats underrättelse eller varsel enligt den äldre lagen, tillämpas även efter ikraftträdandet den lagens bestämmelser i fråga om den åtgärd som underrättelsen eller varslet avser. Den nya lagens bestämmelser om företrädesrätt till återanställning från den tidpunkt då besked har lämnats enligt 15 §, gäller endast om beskedet har eller skulle ha lämnats efter ikraftträdandet.

5. Bestämmelserna i 33 § första stycket i den nya lagen tillämpas på arbetstagare som fyller 65 år den 1 maj 1982 eller senare. För arbetstagare som är äldre, tillämpas motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

6. Den nya lagens bestämmelser om skadestånd och preskription tillämpas endast om den omständighet, vartill yrkandet hänför sig, har inträffat efter ikraftträdandet. I annat fall tillämpas den äldre lagens motsvarande bestämmelser.

7. Den äldre lagens bestämmelser om rättegångskostnad tillämpas även efter den nya lagens ikraftträdande, om talan har väckts före ikraftträdandet.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

SFS 1984:1008

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Avtal om permittering, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan verkan i den mån avtalet innefattar avvikelse från den nya lagen.

SFS 1989:963

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1990.

Har underrättelse eller varsel lämnats före ikraftträdandet om att en tidsbegränsad anställning skall upphöra, tillämpas även efter ikraftträdandet äldre föreskrifter.

SFS 1992:324

Denna lag träder i kraft 1 juli 1992.

SFS 1993:718

Denna lag träder i kraft 1 juli 1993. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande om uppsägningstiden har börjat löpa före ikraftträdandet.

SFS 1993:1496

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1994.

2.

3. Såvitt avser anställningsförhållanden som råder när denna lag träder i kraft skall arbetsgivaren, om arbetstagaren begär det, inom två månader därefter lämna sådan information som avses i 6 a §.

4. Bestämmelserna i 7 § tredje stycket och 18 § andra stycket i deras nya lydelse skall bara tillämpas i fråga om omständigheter som arbetsgivaren har fått kännedom om efter det att den nya lydelsen har trätt i kraft. I annat fall tillämpas bestämmelserna enligt den äldre lydelsen.

5. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i samband med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhandlingen har begärts före lagens ikraftträdande.

SFS 1994:1046

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 1994.

SFS 1994:1685

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995.

2. Lagen skall dock inte tillämpas beträffande en övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som inträffat före ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 § skall tillämpas i samband med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhandlingen har begärts före lagens ikraftträdande.

SFS 1995:777

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1995.

SFS 1996:1424

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 § d. 1 juli 1997, i fråga om 5 § andra stycket d. 1 jan. 2000, och i övrigt d. 1 jan. 1997.

2. För anställningsavtal som har ingåtts före d. 1 jan. 1997 gäller 11 § i sin äldre lydelse.

3. För den som har förvärvat företrädesrätt till återanställning enligt 25 § före d. 1 jan. 1997 gäller 25 § i sin äldre lydelse.

4. Vid tillämpning av bestämmelserna om anställningstid i 15 § första stycket och 25 § första stycket bortses från anställningstid före d. 1 jan. 1995.

SFS 2000:626

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2000.

SFS 2000:763

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2001.

SFS 2001:298

1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2001.

2. Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, gäller utan hinder av 32 a § till dess avtalet löpt ut, dock längst till och med utgången av år 2002.

3. Föreskrifter av vilka avgångsskyldighet följer enligt förordningen (1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning, i dess lydelse d. 1 jan. 2001, tillämpas utan hinder av 32 a § till dess Pensionsplanen för arbetstagare hos staten m.fl. löpt ut, dock längst till och med utgången av år 2002.

SFS 2002:195

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2003. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande beträffande pension som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 2005:1193

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006.

SFS 2006:439

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

2. För anställningsavtal som ingåtts före d. 1 juli 2006 skall bestämmelserna i den upphävda 6 a § tillämpas i stället för bestämmelserna i 6 c–e §§.

SFS 2006:440

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007.

2. För anställningsavtal som ingåtts före d. 1 juli 2007 gäller 2, 4, 5, 5 a, 6 c, 15, 25 och 25 a §§ i den äldre lydelsen.

3. Vid beräkning av anställningstid som vikarie enligt 5 § andra stycket skall även anställningstid som vikarie före d. 1 juli 2007 beaktas.

4. [Upphävd g. Lag 2007:390.]

SFS 2007:389

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007.

2. För arbetstagare som har sagts upp före d. 1 juli 2007 gäller 3 § i äldre lydelse.

3. Vid bestämmande av skadestånd med anledning av en dom som har meddelats före d. 1 juli 2007 gäller 3 och 39 §§ i äldre lydelse.

SFS 2007:390

(Utkom d. 13 juni 2007.)

SFS 2007:391

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008.

2. För anställningsavtal som ingåtts före d. 1 jan. 2008 gäller 5 § i sin äldre lydelse.

3. Vid beräkning av anställningstid som vikarie skall även anställningstid som vikarie före d. 1 jan. 2008 beaktas.

SFS 2008:564

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008.

SFS 2010:1230

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2014:423

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.

SFS 2015:759

1. Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2016.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande när uppsägning sker under tid då kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.

SFS 2016:248

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2016.

2. För avtal om allmän visstidsanställning eller vikariat som har ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i fråga om övergång till tillsvidareanställning.

3. Vid beräkning av sammanlagd anställningstid och vid bedömningen av om anställningar följt på varandra enligt 5 a § ska även anställningsavtal som ingåtts före ikraftträdandet beaktas.

4. För anställningar som upphört före ikraftträdandet gäller 6 g § i den äldre lydelsen.

SFS 2016:1271

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

2. För arbetstagare som har anställts i utvecklingsanställning före ikraftträdandet gäller 1 § i den äldre lydelsen.

SFS 2017:363

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2017.

SFS 2019:528
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

  2. Bestämmelsen i 33 d § tillämpas bara på avtal om allmän visstidsanställning eller vikariat som ingås efter lagens ikraftträdande. För sådana avtal som har ingåtts dessförinnan gäller 5 b § i den äldre lydelsen.

  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för anställningens upphörande med anledning av ett villkor om skyldighet att lämna anställningen vid en viss ålder, som finns i ett kollektivavtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande. Detta gäller dock endast under förutsättning att avtalet har en begränsad löptid som inte överstiger fyra år och längst till dess att avtalet har löpt ut. I annat fall är villkoret ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt att kvarstå i anställningen.

  4. Ett villkor i ett individuellt avtal om skyldighet att lämna anställningen vid en viss ålder som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt att kvarstå i anställningen. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för ett sådant villkor i ett individuellt avtal som har ingåtts före den 1 september 2001.

  5. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för frågor som har att göra med en uppsägning eller ett avskedande när en arbetsgivare före lagens ikraftträdande har sagt upp eller avskedat en arbetstagare, eller har inlett ett förfarande för uppsägning eller avskedande genom en förhandlingsframställning, en underrättelse eller ett varsel.

  6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ett skriftligt besked enligt 33 § första stycket i den äldre lydelsen, när en arbetsgivare före lagens ikraftträdande har lämnat ett sådant besked till en arbetstagare som fyller 67 år före den 1 februari 2020. Om arbetstagaren fyller 67 år den 1 februari 2020 eller senare är beskedet utan verkan.

SFS 2019:529
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023.

  2. Bestämmelsen i 33 d § i den nya lydelsen tillämpas bara på avtal om allmän visstidsanställning eller vikariat som ingås efter lagens ikraftträdande. För sådana avtal som har ingåtts dessförinnan gäller bestämmelsen i den äldre lydelsen.

  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för anställningens upphörande med anledning av ett villkor om skyldighet att lämna anställningen vid en viss ålder, som finns i ett kollektivavtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande. Detta gäller dock endast under förutsättning att avtalet har en begränsad löptid som inte överstiger fyra år och längst till dess att avtalet har löpt ut. I annat fall är villkoret ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt att kvarstå i anställningen.

  4. Ett villkor i ett individuellt avtal om skyldighet att lämna anställningen vid en viss ålder som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt att kvarstå i anställningen. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för ett sådant villkor i ett individuellt avtal som har ingåtts före d. 1 sept. 2001.

  5. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för frågor som har att göra med en uppsägning eller ett avskedande när en arbetsgivare före lagens ikraftträdande har sagt upp eller avskedat en arbetstagare, eller har inlett ett förfarande för uppsägning eller avskedande genom en förhandlingsframställning, en underrättelse eller ett varsel.

SFS 2020:597

Denna lag träder i kraft d. 30 juli 2020.

SFS 2022:448
  1. Denna lag träder i kraft d. 29 juni 2022.

  2. För anställningsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller 6 c–6 e §§ i den äldre lydelsen.

  3. Om ett anställningsavtal har ingåtts före ikraftträdandet ska arbetsgivaren dock på begäran av arbetstagaren lämna kompletterande information enligt bestämmelserna i 6 c–6 e §§ i den nya lydelsen.

SFS 2022:835
  1. Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2022.

  2. Lagen tillämpas första gången d. 1 okt. 2022.

  3. Äldre föreskrifter gäller fram till d. 1 okt. 2022.

  4. Den nya bestämmelsen i 2 a § andra stycket 2 gäller för avtal som har ingåtts d. 1 jan. 2022 eller senare för att gälla för tiden efter d. 30 sept. 2022. Vid vilken tidpunkt ett kollektivavtal ska anses ha upphört att gälla får avgöras i enlighet med Arbetsdomstolens praxis angående 26 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

  5. De nya bestämmelserna i 7 a och 7 b §§ tillämpas inte i fråga om omplaceringserbjudanden som lämnas före d. 1 okt. 2022.

  6. För avtal om en allmän visstidsanställning som pågår d. 1 okt. 2022 gäller för tiden därefter 5 a § i den äldre lydelsen i fråga om anställningens övergång till tillsvidareanställning.

  7. Vid bedömningen av om en särskild visstidsanställning har övergått till en tillsvidareanställning enligt 5 a § i den nya lydelsen ska dock även tidigare anställningstid i allmän visstidsanställning få beaktas när det gäller tid i allmän visstidsanställning från och med d. 1 mars 2022. Tid i allmän visstidsanställning före d. 1 mars 2022 ska inte beaktas.

  8. Vid tillämpning av 15 och 25 §§ i den nya lydelsen ska en allmän visstidsanställning som pågår d. 1 okt. 2022, för tiden därefter, anses vara tidsbegränsad enligt 5 § såsom särskild visstidsanställning.

  9. Om en arbetsgivare före d. 1 okt. 2022 har sagt upp eller avskedat en arbetstagare, eller har inlett ett förfarande för uppsägning eller avskedande genom en förhandlingsframställning, en underrättelse eller ett varsel, gäller äldre föreskrifter fortfarande för frågor som har att göra med den uppsägningen eller det avskedandet.

  10. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller fortfarande 22 § i den äldre lydelsen, om arbetsgivare före d. 1 okt. 2022 har begärt förhandling enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet i den frågan.

  11. För en begäran om skriftlig information om skälet för deltid enligt den nya bestämmelsen i 4 a § andra stycket som har lämnats till arbetsgivaren under perioden från d. 1 okt. 2022 till d. 1 jan. 2023 har arbetsgivaren tre månader på sig att lämna information till arbetstagaren.

SFS 2022:836

(Publicerad d. 15 juni 2022)

Anmärkt författning:

Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagareF (2017:319) i samma ämne – F (2022:469) om utstationering av förare inom vägtransportsektornLag (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden – F (2021:949) i samma ämne.

Rättsfall:

Ang. arbetstagarorganisations rätt till förhandling med en huvud-entreprenör enl. 20 § lagen 2018:1472 AD 2021:27.