Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslagen

Utkom från trycket den 7 juni 1995
Utfärdad den 24 maj 1995.

Vilka som omfattas av lagen

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2006-0442

1 §

En arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt denna lag. I vissa fall har även en annan arbetstagare rätt till ledighet.

Med förälder likställs följande personer:

  1. förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern,

  2. förälders sambo,

  3. särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet,

  4. den som efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet (blivande adoptivförälder), och

  5. den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet (familjehemsförälder).

Bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling av arbetssökande och arbetstagare finns i 16 §.

Rättsfall:

Föräldraledighetsdirektivet (92/85/EEG) omfattar inte beställande mor som får barn genom surrogatavtal, se C-167/12 D.

SFS 2018:1953

1 a §

En arbetstagare som är förälder omfattas i vissa fall också av lagens bestämmelser om flexibla arbetsformer.

SFS 2022:1294

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 §

Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen.

Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikelser från lagen i fråga om

  • anmälan om ledighet (13 §),

  • tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 § andra stycket),

  • den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 § tredje stycket).

Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om

  • ledighetens förläggning (11 och 12 §§),

  • förbudet mot missgynnande behandling (16 §).

Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.

SFS 2006:442

Rätten till ledighet

Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare

3 §

    Det finns följande sex former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:

  1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).

  2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).

  3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).

  4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §).

  5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).

  6. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel om det för barnet lämnas omvårdnadsbidrag (ledighet med omvårdnadsbidrag, 9 §).

Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18–21 §§.

SFS 2018:1266

Mammaledighet

4 §

En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är ledig på annan grund skall två veckor av denna mammaledighet vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen.

Arbetstagaren har också rätt att vara ledig för att amma barnet.

Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapennning betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10–15 §§.

Rättsfall:

Ang. syftet med mammaledighet och förhållandet till sjukskrivning, se C-411/96 Boyle m.fl., p. 59 ff. Ang. enskildas förfoganderätt över mammaledigheten och EU-rättens minimikrav, se C-5/12 Betriu Montull.

SFS 2000:580

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning

5 §

En förälder har rätt att vara helt ledig för vård av barn till dess barnet är 18 månader. En arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det har rätt att vara helt ledig i 18 månader från den tidpunkt då arbetstagaren fick barnet i sin vård. Arbetstagarens rätt till sådan ledighet upphör dock när barnet har fyllt 8 år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Vid adoption av arbetstagarens makes eller sambos barn har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade skett.

En förälder har därutöver rätt att vara helt ledig medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken.

Rättsfall:

Ang. förhållandet mellan föräldraledighet och annan lagstadgad ledighet, se C-519/03 kommissionen/Luxemburg, p. 33 ff.

SFS 2018:1291

Delledighet med föräldrapenning

6 §

Under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel.

SFS 2010:1263

Delledighet utan föräldrapenning

7 §

En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår.

Rättsfall:

Äldre rätt:AD 1982:96 (ej reducering av skiftersättning enl. kollektivavtal för typograf som förkortat sin arbetstid).

SFS 2006:442

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m.

8 §

En arbetstagare har rätt till ledighet under den tid då han eller hon

  1. får tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. socialförsäkringsbalken,

  2. skulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 10–31 §§ eller 31 e och 31 f §§ samma balk, om arbetstagaren inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § balken, eller

  3. skulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 8 eller 9 § samma balk, om barnets förälder inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § balken.

En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att

  1. barnet är yngre än 240 dagar, eller

  2. barnet är yngre än 240 dagar och föräldern omfattas av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken.

SFS 2010:2006

Ledighet med omvårdnadsbidrag

Rubriken införd g. SFS2018-1266

9 §

En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel om det för barnet lämnas omvårdnadsbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken.

SFS 2018:1266

Ledighetens förläggning

Antalet ledighetsperioder

10 §

Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.

Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet med föräldrapenning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken.

SFS 2018:1629

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet

11 §

Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetstagaren begär.

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 §

Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans dagar.

SFS 2001:143

Anmälan och beslut om ledighet

13 §

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6, 7 eller 9 § ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan ska arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 8 § ska anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om det inte kan ske och rätten till ledigheten grundar sig i att arbetstagaren får tillfällig föräldrapenning eller skulle ha haft rätt till förmånen enligt föreskrifter som avses i 2 kap. 5 a § socialförsäkringsbalken, ska ledigheten anmälas så snart som möjligt. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid.

SFS 2020:192

14 §

Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 § så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar, dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens början.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §: Tolkning av sista meningen i 2 st. AD 1983:87 – Påtaglig störning? AD 2005:92, 2022:4.

SFS 2001:143

Återgång i arbete

15 §

En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten.

Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.

Rättsfall:

Betr. rätten att återvända till samma arbete eller till ett likvärdigt eller liknande arbete se C-174/16 H. (offentlig tjänsteman som är provanställd för en chefstjänst och samtidigt föräldraledig). Arbetstagare som ammar ska ges samma skydd som gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen har fött barn C-531/15 Otero Ramos.

Begäran om flexibla arbetsformer

Rubriken införd g. SFS2022-1294

15 a §

Med flexibla arbetsformer avses förändringar av arbetsmönstret genom t.ex. distansarbete och flexibel arbetstid.

SFS 2022:1294

15 b §

Om en förälder med barn som inte har fyllt åtta år begär flexibla arbetsformer av omsorgsskäl, ska arbetsgivaren besvara begäran inom skälig tid. Om begäran avslås eller den begärda förändringen senareläggs, ska arbetsgivaren motivera beslutet.

Rätten till svar gäller endast om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader när begäran görs.

Om en begäran avser ledighet tillämpas i stället lagens bestämmelser om ledighet.

SFS 2022:1294

15 c §

Om arbetsmönstret förändras till följd av en begäran enligt 15 b § och förändringen gäller för en bestämd tid, har arbetstagaren rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden löper ut.

Om arbetstagaren på grund av ändrade omständigheter begär att få återgå till det ursprungliga arbetsmönstret innan tiden har löpt ut, ska arbetsgivaren besvara begäran inom skälig tid.

SFS 2022:1294

Förbud mot missgynnande behandling och repressalier

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2022:1294. SFS2022-1294

16 §

En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, när arbetsgivaren

  1. beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,

  2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,

  3. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,

  4. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,

  5. tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,

  6. leder och fördelar arbetet, eller

  7. säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.

Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten.

Rättsfall:

Fråga om bolag missgynnat vissa arbetstagare genom att vid utbetalning av gratifikationer göra avdrag för tid då de varit föräldralediga AD 2009:13 – Att arbetsgivare ej avsatt premier enl. bolagets pensionspolicy under anställds föräldraledighet innebar ej missgynnande (2 st.) AD 2009:15 – Fråga om avslag pga. nära förestående föräldraledighet på gravid kvinnas ansökan att deltaga i kurs innebar missgynnande AD 2009:45 – Föräldraledig komminister ansågs ha missgynnats då hon ej erhållit löneökning vid den årliga löneöversynen AD 2009:56 – Fråga om lokalredaktör hos tidningsföretag som sökt ledig anställning vid tidningens centralredaktion blivit missgynnad pga. graviditet AD 2010:14 – Fråga om missgynnande pga. förväntad framtida föräldraledighet AD 2011:2, 23, 2013:18 – Tillfälligt föräldraledig anställd ansågs missgynnad när arbetsgivaren begärde in läkarintyg för barnets sjukdom AD 2013:63 – Fråga om bemanningsbolag, som betalat grundlön samt prestationslön vid arbete över visst antal timmar till ambulerande tjänstemän, missgynnat tjänsteman genom att inte sänka gränsen för prestationslön för tid då tjänstemannen varit ledig för vård av barn AD 2015:58 – Fråga om uppsägning hade samband med ansökan om föräldraledighet AD 2017:7 – Provanställd handläggare hos Försäkringskassan som varit föräldraledig under huvuddelen av prövotiden ansågs ha missgynnats när Försäkringskassan i stället för att förlänga provanställningen avbrutit densamma med hänvisning till att handläggarens prestationer ej kunnat bedömas AD 2020:53.

Uppsägning av kvinnlig arbetstagare pga. graviditet utgör könsdiskriminering C-32/93 Webb, C-400/95 Larsson, C-394/96 Brown (sjukdom förorsakad av graviditet), C-506/06 Mayr (provrörsbefruktning). Gravid ledamot i bolags verkställande kommitté ansågs vara en arbetstagare som omfattas av skyddet C-232/09 Danosa. Arbetstagaren ej skyldig att upplysa om graviditet C-109/00 Tele Danmark och C-320/01 Busch. Försämrade möjligheter till befordran C-136/95 Thibault, senarelagd befordran pga. senarelagd fortbildning vid mammaledighet (även fråga om direkt effekt) C-595/12 Napoli – Sjukledighet, semester och pension C-411/96 Boyle m.fl. – Ledighet utan full lön C-66/96 Høj Pedersen m.fl – Nekad tillsvidareanställning C-207/98 Mahlburg. Villkor i kollektivavtal C-284/02 Sass. Ang. bedömning av en föräldraledig arbetstagares prestationer och indirekt diskriminering av kvinnor, se C-7/12 Riežniece.

SFS 2006:442

16 a §

En arbetsgivare får inte heller missgynna en arbetstagare enligt 16 § av skäl som har samband med en begäran om flexibla arbetsformer enligt denna lag.

SFS 2022:1294

16 b §

Om en arbetstagare gör gällande att han eller hon har blivit uppsagd eller avskedad av skäl som har samband med föräldraledighet eller en begäran om flexibla arbetsformer enligt denna lag, är arbetsgivaren skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen eller avskedandet.

Uppgiften ska vara skriftlig om arbetstagaren begär det och gör gällande ett samband med föräldraledighet.

SFS 2022:1294

16 c §

En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att han eller hon har anmält eller påtalat att arbetsgivaren har handlat i strid med lagens bestämmelser.

SFS 2022:1294

17 §

Om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till denna §: AD 1987:23.

SFS 2006:442

Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar

18 §

En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

Rättsfall:

Fråga om omplacering skett enl. denna §; även fråga om rätt att behålla ob-tillägg som följde med arbetsuppgifter före omplacering AD 1999:51 – Polisassistenters arbetstidsförkortning vid yttre tjänst utgjorde anställningsförmån enl. 18 och 19 §§ AD 2008:14.

Ang. varierande lön, se C-471/08 Parviaine, p. 29 ff. Ang. jourersättning, se C-194/08 Gassmayr, p. 77 ff. Ang. unionsrättsligt skydd mot uppsägning pga. graviditet, se anm. vid 16 §.

SFS 2003:373

19 §

En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.

Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.

20 §

Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin verksamhet.

Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid som ledigheten avser.

Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 §

Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 § skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Skadestånd

22 §

En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.

Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Rättsfall:

Ang. skadeståndets storlek vid uppsägning, se C-588/12 Lyreco Belgium.

AD 2014:19 anm. vid diskrimineringslagen (2008:567) 5:1. Bih.

Rättegång

23 §

Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande, ska 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 3942 §§ och 43 § första stycket andra meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 6466 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

SFS 2022:844

Bevisbörda

Rubriken införd g. SFS2006-0442

24 §

Om en arbetssökande eller en arbetstagare visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av skäl som har samband med föräldraledighet, är det arbetsgivaren som skall visa att det inte har förekommit något sådant missgynnande eller att missgynnandet är en nödvändig följd av föräldraledigheten.

Rättsfall:

AD 2013:74.

SFS 2006:442

Rätt att föra talan

Rubriken införd g. SFS2006-0442

25 §

I en tvist enligt 16, 16 a eller 17 § får Diskrimineringsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande.

Talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får dock ombudsmannen föra talan bara om organisationen inte gör det.

Talan som förs av Diskrimineringsombudsmannen behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. Bestämmelserna i lagen om rättegången i arbetstvister om den enskildes ställning i rättegången ska tillämpas också när ombudsmannen för talan.

SFS 2022:1294

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1995:584

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1995, då lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. upphör att gälla.

SFS 1996:1545

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1997:99

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 1997.

SFS 2000:580

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2000.

SFS 2001:143

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001 i fråga om 3, 7, 12 och 14 §§ och i övrigt d. 1 jan. 2002.

SFS 2001:144

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002.

SFS 2003:373

Denna lag träder i kraft d. 21 juli 2003.

SFS 2004:1251

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005.

SFS 2006:442

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

SFS 2008:563

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008.

SFS 2008:572

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.

SFS 2008:933

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.

SFS 2009:1051

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.

SFS 2010:1263

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:2006

(Utkom d. 30 dec. 2010.)

SFS 2014:948

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014.

SFS 2015:760

1. Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2016.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande när kommunalt vårdnadsbidrag lämnas enligt den upphävda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.

SFS 2018:1266

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

2. Bestämmelserna i 9 och 13 §§ ska även tillämpas när vårdbidrag lämnas enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken i dess lydelse före d. 1 jan. 2019.

SFS 2018:1291

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2018.

SFS 2018:1629

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2018:1953

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2019.

SFS 2020:192

Denna lag träder i kraft d. 7 april 2020.

SFS 2022:844
  1. Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2022.

  2. Lagen tillämpas första gången d. 1 okt. 2022.

  3. Äldre föreskrifter gäller fram till d. 1 okt. 2022.

SFS 2022:1294

Denna lag träder i kraft d. 2 aug. 2022.