Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1974-0358

Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

Förtroendemannalagen

Utfärdad den 31 maj 1974.

Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation att som facklig förtroendeman företräda de anställda på viss arbetsplats i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra med facklig verksamhet sammanhängande frågor.

Med arbetstagarorganisation avses i denna lag organisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal för de arbetstagare som berörs av förtroendemannens verksamhet.

Lagen tillämpas på en facklig förtroendeman då organisationen har underrättat arbetsgivaren om det fackliga uppdraget. I förhållande till förtroendemannen bestämmer organisationen när lagen skall gälla för honom.

Rättsfall:

Suppleant i tjänstemannaklubbs styrelse ansågs vara facklig förtroendeman AD 1987:4 – Facklig verksamhet eller arbetsmiljöfråga? AD 1988:53 – Ang. 3 st. AD 1976:10, 1989:137 (kravet på underrättelse ej uppfyllt).

SFS 1990:1039

Har i lag meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Även avvikande bestämmelse i annan författning än lag gäller, om den avser fråga om företrädesrätt till fortsatt arbete eller förläggning av ledighet för facklig förtroendeman, vars avlöningsförmåner fastställes under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, eller facklig förtroendeman hos riksdagen eller dess verk.

Avtal som innebär att en facklig förtroendemans rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen. Avvikelse får dock göras från 1, 5–7, 8 §§ första stycket, och 9 a § första och andra styckena med stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

SFS 1990:1039

En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag.

Om uppdraget avser en annan arbetsplats än förtroendemannens egen, är arbetsgivaren på den arbetsplatsen skyldig att låta förtroendemannen få tillträde och vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget. Verksamheten får dock inte medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång.

Förtroendemannen skall ges tillfälle att disponera lokal eller annat utrymme på den egna arbetsplatsen som fordras för det fackliga uppdrag som utförs där.

Rättsfall:

Hinder enl. denna §? AD 1982:33, 2014:77 – Uppsägning utan saklig grund av arbetstagare, som var facklig förtroendeman, ej tillika brott mot denna §, AD 1988:162 – Arbetsgivares åsidosättande av facklig förtroendeman brott mot denna § AD 1991:13, 2008:107 anm. vid MBL 8 § – Fråga om facklig förtroendeman haft rätt till betald ledighet på heltid för fackligt arbete AD 2010:1.

SFS 1990:1039

Facklig förtroendeman får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget har upphört skall arbetstagaren vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor som om han ej haft fackligt uppdrag.

Rättsfall:

AD 1977:86, 1981:147, 2000:74, 2018:55.

Uppkommer fråga om ändring av facklig förtroendemans arbetsförhållanden eller anställningsvillkor, skall arbetsgivaren minst två veckor i förväg varsla den lokala arbetstagarorganisationen och underrätta förtroendemannen. Föreligger hinder härför, skall varsel och underrättelse i stället lämnas så snart det kan ske. Skyldighet att lämna varsel och underrättelse föreligger ej vid sådan ändring som utgör ett normalt led i förtroendemannens arbete och icke försämrar hans möjligheter att fullgöra det fackliga uppdraget.

Den lokala arbetstagarorganisationen och förtroendemannen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om åtgärd som avses i första stycket. Sådan överläggning skall påkallas senast en vecka efter det att varsel eller underrättelse lämnades. Har överläggning påkallats, får arbetsgivaren icke vidtaga den tilltänkta åtgärden förrän tillfälle till överläggning har lämnats.

Rättsfall:

Från vilken tidpunkt räknas varseltiden i 1 st.? AD 1976:10 – Ang. 1 st. AD 1977:102, 200 – Överläggningsrätt enl. 2 st.? AD 1976:10AD 2010:1 anm. vid 3 §.

Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget.

Ledigheten får dock icke ha större omfattning än som är skäligt med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får icke förläggas så, att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.

Ledighetens omfattning och förläggning bestämmes efter överläggning mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen.

Rättsfall:

AD 1975:62 (ledighet från nattskift), 1976:35 (facklig verksamhet?), 94 (ledighetens omfattning för brandman i visst fall), 1977:115 (fråga om ledighet för deltagande i kurs ang. MBL), 1981:2 (ledighet för ledande av studiecirkel i facklig grundutbildning) – Ang. 2 st. p. 1 AD 1978:11 (ledighet för 5 förtroendemäns deltagande i kurs om avtalsförsäkringar), 47 (ledighet för 10 förtroendemän för deltagande i kurs i personalpolitik), 1979:44 (ledighet för 5 förtroendemän för deltagande i kurs om det egna kollektivavtalet), 65, 1980:90 (ledighet för deltagande i universitetskurs i facklig juridik), 154 (fråga om arbetsgivares rätt att åberopa skälighetsregeln), 1981:114 (d:o), 102 (ledighet för 36 förtroendemän för endagskurs om egna kollektivavtal), 105 (omfattande ledighet för en man i litet företag), 1982:37 (ledighet på heltid; även fråga om brott mot 3 st.), 1988:53 anm. vid 1 §, 2000:19 (omfattningen av ledighet för att utföra lönekontroll hos arbetsgivaren), 2016:75 (fråga om lagbasar tillika fackliga förtroendemän som deltagit i en lagbaskonferens hade rätt till ledighet).

Vid ledighet som avser den fackliga verksamheten på förtroendemannens egen arbetsplats skall den fackliga förtroendemannen ha rätt till bibehållna anställningsförmåner.

Beror det på arbetsgivaren att den fackliga verksamhet som avser förtroendemannens egen arbetsplats förläggs till annan tid än förtroendemannens ordinarie arbetstid, skall ersättning utgå till förtroendemannen som om han hade utfört arbete för arbetsgivarens räkning.

Även uppkomna merkostnader skall ersättas, om de beror på arbetsgivaren.

Om anställningsförmån enligt lag utgår endast för arbetad tid, skall med sådan tid likställas tid som avses i första och andra styckena.

Rättsfall:

Rätt enl. 1 st. endast vid facklig verksamhet på tid då förtroendemannen annars skulle ha utfört arbete åt företaget AD 1975:7 – Facklig verksamhet på arbetsplatsen? AD 1976:35, 1978:47, 1979:65, 1980:74 – Ej rätt enl. 1 st. till ledighet för förberedelse- och utredningsarbete inför centrala avtalsförhandlingar AD 1977:51; ej heller för deltagande i central förhandling 1977:138 eller för deltagande i konferens inför en facklig konflikt 1977:158 eller vid facklig handläggning av frågor om stridsåtgärd 1986:40 – Rätten till bibehållna anställningsförmåner omfattar inte belopp motsvarande övertidsersättning som ersättare i arbetet erhållit AD 1985:29 – Röntgenassistent fick behålla extra semestervecka sedan hon övergått till enbart fackligt arbete AD 1982:140 – Behov av ytterligare kurser ansågs inte ha förelegat AD 1988:92 – Fråga om rätt för arbetstagarrepresentant i aktiebolags styrelse till betald ledighet för utbildning AD 2005:42 – Ang. 3 st. AD 1976:96, 1984:17.

SFS 1990:1039

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permittering ska en facklig förtroendeman, utan hinder av 22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, ges företräde till fortsatt arbete, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen. Om förtroendemannen endast efter omplacering kan beredas fortsatt arbete, gäller som förutsättning för att förtroendemannen ska ges företräde att han eller hon har tillräckliga kvalifikationer för detta arbete.

Uppsägning som sker i strid med första stycket ska på yrkande av förtroendemannen förklaras ogiltig. Härvid ska 37, 39, 40 och 42 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla.

SFS 2022:837

Vid en tvist om giltigheten av en uppsägning av en facklig förtroendeman upphör inte förtroendemannens anställning till följd av uppsägningen förrän tvisten slutligt har avgjorts, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen att förtroendemannens anställning består.

En sådan förtroendeman får inte stängas av från arbete på grund av de omständigheter som har lett till uppsägningen, om det inte finns särskilda skäl. Förtroendemannen har rätt till lön och andra förmåner enligt 1214 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd så länge anställningen består.

Om en tvist uppkommit i frågan om huruvida förtroendemannen har särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen, kan en domstol på förtroendemannens begäran för tiden fram till det slutliga avgörandet besluta att hans eller hennes anställning ska bestå. Domstolen kan även för tiden fram till det slutliga avgörandet besluta att en pågående avstängning av förtroendemannen ska upphöra. På arbetsgivarens begäran kan domstolen för tiden fram till det slutliga avgörandet besluta att förtroendemannens anställning ska upphöra vid uppsägningstidens utgång eller vid den senare tidpunkt som domstolen bestämmer.

SFS 2022:837

Vid en tvist om giltigheten av ett avskedande av en facklig förtroendeman kan en domstol på förtroendemannens begäran besluta att hans eller hennes anställning trots avskedandet ska bestå till dess att tvisten slutligt har avgjorts, om det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen att förtroendemannens anställning består.

Om en domstol har meddelat ett sådant beslut, får arbetsgivaren inte stänga av förtroendemannen från arbete på grund av de omständigheter som har lett till avskedandet. Förtroendemannen har rätt till lön och andra förmåner enligt 12–14 §§ lagen om anställningsskydd så länge anställningen består.

SFS 2022:837

Uppkommer tvist om tillämpning på en facklig förtroendeman av 1, 3, 4, 6 eller 7 § eller 8 § första stycket eller kollektivavtalsbestämmelse som med stöd av 2 § andra stycket har trätt i stället för 1, 6 eller 7 § eller 8 § första stycket, gäller den lokala arbetstagarorganisationens mening om lagens eller kollektivavtalets rätta innebörd intill dess tvisten har slutligt prövats. I kollektivavtal som har trätt i lagens ställe kan föreskrivas att arbetstagarpartens bestämmanderätt i stället skall tillkomma huvudorganisationen.

Utan hinder av första stycket kan arbetsgivaren vägra sådan ledighet som äventyrar säkerheten på arbetsplatsen, viktiga samhällsfunktioner eller därmed jämförliga intressen.

Rättsfall:

AD 1977:158, 1986:40, 1993:80.

En arbetsgivare som enligt 3 § andra stycket är skyldig att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt rörande den information som ska lämnas till förtroendemannen.

I sådana fall tillämpas 21 § andra och tredje styckena lagen(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vad en facklig förtroendeman har fått kännedom om med tystnadsplikt som avses i första stycket får förtroendemannen trots tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i styrelsen för arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 § andra stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet tillämpas 10 kap. 11–14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stället för bestämmelserna i första och andra styckena.

SFS 2009:417

Åsidosätter arbetsgivare sina förpliktelser enligt denna lag eller kollektivavtalsbestämmelser som har trätt i lagens ställe skall han utge, förutom lön och andra anställningsförmåner vartill facklig förtroendeman är berättigad, ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarorganisations intresse av att lagens bestämmelser iakttages i förhållande till organisationens förtroendemän samt till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Arbetstagarorganisation kan åläggas att utge skadestånd om den föranlett felaktig tillämpning av lagen eller kollektivavtal som har trätt i lagens ställe och har insett eller uppenbarligen borde ha insett felaktigheten. Detsamma gäller om organisationen icke vidtager skäliga åtgärder för att hindra facklig förtroendeman från ett motsvarande förfarande eller om organisationen icke söker förebygga skada av ett felaktigt förfaringssätt. Facklig förtroendeman kan icke åläggas att utge skadestånd eller återbära erhållen lön för facklig verksamhet som han har bedrivit med organisationens godkännande.

Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndet jämkas.

Rättsfall:

Ang. 2 st. p. 1 AD 1977:94, 158.

Om en facklig förtroendeman eller en ledamot i styrelsen för en arbetstagarorganisation bryter mot den tystnadsplikt som avses i 9 a § första och andra styckena eller obehörigen utnyttjar kunskaper som förtroendemannen eller styrelseledamoten har fått under sådan tystnadsplikt, svarar arbetstagarorganisationen för den skada som uppkommer. I ett sådant fall följer inte ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

SFS 1990:1039

Den som vill fordra skadestånd enligt denna lag skall underrätta motparten om sitt anspråk inom fyra månader från det skadan inträffade. Har inom den tiden förhandling rörande anspråket påkallats enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller med stöd av kollektivavtal, skall talan väckas inom fyra månader efter det att förhandlingen avslutades. I annat fall skall talan väckas inom åtta månader från skadans uppkomst.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om anspråk på lön och andra anställningsförmåner enligt denna lag eller kollektivavtal som har trätt i lagens ställe.

Iakttages ej vad som föreskrives i första och andra styckena, är talan förlorad.

Rättsfall:

AD 1988:74.

SFS 1976:594

Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Sådant mål ska handläggas skyndsamt. Detsamma gäller mål om kollektivavtal som har trätt i lagens ställe.

Utan hinder av 9 § kan Arbetsdomstolen meddela beslut i tvistefrågan för tiden fram till dess tvisten har slutligt prövats. Ett yrkande om sådant beslut får inte bifallas utan att motparten har fått tillfälle att yttra sig.

Ett yrkande om beslut enligt 8 a § tredje stycket eller 8 b § första stycket får inte bifallas utan att motparten har fått tillfälle att yttra sig. Om ett dröjsmål skulle medföra risk för skada, får dock domstolen omedelbart bifalla yrkandet att gälla till dess annat beslutas. Beslut som en tingsrätt har meddelat under rättegången får överklagas särskilt.

SFS 2022:837

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1974:358

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1974.

Kollektivavtal enligt 2 § andra stycket kan ingås före ikraftträdandet.

Har en arbetstagares fackliga uppdrag upphört före ikraftträdandet äger 4 § icke tillämpning.

Föreskrifterna i 5 § gäller icke om de leder till att varsel och underrättelse skall ha lämnats före ikraftträdandet.

SFS 1976:594

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1977

SFS 1982:87

Denna lag träder i kraft d. 1 april 1982.

SFS 1990:1039

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1991.

SFS 2009:417

Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2009.

SFS 2022:837
  1. Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2022.

  2. Lagen tillämpas första gången d. 1 okt. 2022.

  3. Äldre föreskrifter gäller fram till d. 1 okt. 2022.

  4. Om en arbetsgivare före d. 1 okt. 2022 har sagt upp eller avskedat en facklig förtroendeman, eller har inlett ett förfarande för uppsägning eller avskedande genom en förhandlingsframställning, en underrättelse eller ett varsel, gäller äldre föreskrifter fortfarande för frågor som har att göra med den uppsägningen eller det avskedandet.

Lag 1974:358

Författare: Hans Blyme

Författare: Hans Blyme

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) innehåller regler till skydd för fackliga förtroendemän i deras fackliga verksamhet. Regler som kan få betydelse för fackliga förtroendemän finns även i annan lagstiftning, såsom lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Förarbeten: Prop. 1974:88, InU 1974:15, Prop. 1989/90:157, 1990/91:AU3 ,Prop. 2008/09:50, 2008/09:KU24 och Prop.2021/22:176, bet. 2021/22:AU12 Litteratur: Erland Olausson, Förtroendemannalagen. Kommentarer med rättsfall, 8 uppl. 2015 samt Lars Lunning, Kommentar till förtroendemannalagen, 8 uppl. 2009.

Författare: Hans Blyme

Lagen är tillämplig på alla fackliga förtroendemän, även sådana som utsetts av en central arbetstagarorganisation. Lagen gäller även för förtroendemän som utsetts för fackliga uppdrag för anställda på andra arbetsplatser än där förtroendemannen själv är anställd, s.k. regionala fackliga förtroendemän, jfr 3 § 2 st. En ytterligare förutsättning för lagens tillämplighet är att det finns ett gällande kollektivavtal på arbetsplatsen. Lagen gäller även vid ett tillfälligt avtalslöst tillstånd. Beroende på den fackliga verksamhet som bedrivs kan till förtroendeman utses exempelvis ledamot i klubbstyrelse, arbetsplatsombud, kontaktman, skyddsombud, jämställdhetsombud m.m. Uppdraget kan vara permanent eller tillfälligt.

Författare: Hans Blyme

Någon egentlig definition på facklig verksamhet finns inte i lagen. Det måste emellertid vara fråga om en verksamhet som en arbetstagarorganisation bedriver när den företräder sina medlemmar i förhållande till arbetsgivaren eller när organisationen i övrigt är verksam enligt lag, annan författning eller enligt kollektivavtal. Hit hör till en början allt fackligt arbete som har inriktning på förhandlingar och avtal. Även facklig utbildning som är inriktad på att ge förtroendemannen bättre förutsättningar för det fackliga uppdraget faller in under begreppet. Utanför begreppet faller exempelvis interna föreningsaktiviteter som medlemsvärvning, fackliga val o.dyl. Även politisk verksamhet faller i princip utanför lagen. Angående begreppet facklig verksamhet, se bl.a. AD 1976 nr 35, AD 1978 nr 47, AD 1980 nr 90, AD 1981 nr 2, AD 1987 nr 4, AD 1988 nr 3 samt AD 2015 nr 43.

Författare: Hans Blyme

I princip fordras att arbetsgivaren blir underrättad om uppdraget genom en till honom riktad viljeförklaring från organisationens sida. Eftersom det inte finns något krav på att underrättelsen skall vara skriftlig finns det emellertid ett visst utrymme för att anse arbetsgivaren underrättad även när någon uttrycklig underrättelse inte lämnats. Det kan exempelvis gälla när såväl organisationen som arbetsgivaren uppträtt på ett sådant sätt att det klart framgått att de ansett lagen vara tillämplig på en viss förtroendeman, se AD 1976 nr 10 och AD 1989 nr 137.

Författare: Hans Blyme

I AD 1988 nr 162 fann Arbetsdomstolen att när det gällde en föreningsrättskränkande uppsägning av en facklig förtroendeman stod åtgärden i strid med LAS och MBL:s regler men utgjorde inte något brott mot 3 §.

Författare: Hans Blyme

De grundläggande reglerna om att förtroendemannen inte får hindras i sitt uppdrag och hans skydd mot förändrade arbetsförhållanden kan således inte avtalas bort. Detsamma gäller reglerna om den fackliga organisationens tolkningsföreträde samt skadeståndsreglerna. Något hinder mot att träffa avtal som ger längre gående rättigheter än dem som framgår av lagen finns inte.

Författare: Hans Blyme

Syftet med bestämmelsen är att förhindra trakasserier eller andra åtgärder från arbetsgivarens sida i syfte att förhindra eller försvåra det fackliga uppdraget. Bestämmelsen medför också en skyldighet för arbetsgivaren att i vissa fall vidta åtgärder för att underlätta det fackliga arbetet. Det kan exempelvis vara fråga om att vidta de åtgärder som behövs för att förtroendemannen skall kunna röra sig fritt inom arbetsplatsen eller undanröja hinder i företagets organisation som försvårar för förtroendemannen att utföra sitt uppdrag. (Se bl.a. AD 1976 nr 10, AD 1977 nr 86, AD 1977 nr 102, AD 1979 nr 39, AD 1982 nr 33, AD 1985 nr 65, AD 1985 nr 112, AD 1987 nr 65, AD 1988 nr 58, AD 1991 nr 13, AD 1992 nr 56, AD 2010 nr 1, AD 2014 nr 77 samt AD 2015 nr 29.) Av AD 2007 nr 70, AD 2020 nr 47 och AD 2020 nr 66 framgår att en facklig förtroendeman inte får hindras att fullgöra sitt uppdrag genom att inte få delta i planeringen av varje stadium i planeringen som är av betydelse från arbetsmiljösynpunkt (se 6 kap. 4 § 2 st. AML).

Författare: Hans Blyme

Bestämmelsen, som trädde i kraft den 1 januari 1991, reglerar s.k. regionala fackliga förtroendemäns tillträdesrätt på arbetsplatsen. För rätt till tillträde krävs att den arbetstagarorganisation som förtroendemannen företräder har medlemmar på arbetsplatsen. Angående frågan om sekretess, se 9 a §.

Författare: Hans Blyme

I AD 2018 nr 55, som gällde en facklig förtroendeman, fann Arbetsdomstolen att löneskyddet enligt 4 § förtroendemannalagen omfattade den reskostnadsersättning för resor mellan bostaden och arbetsplatsen som den facklige förtroendemannen tidigare fått i enlighet med 6 § 1 p. i byggavtalet. Jfr även AD 1981 nr 147, AD 1982 nr 140, AD 1985 nr 29 och AD 2000 nr 74.

Författare: Hans Blyme

Med hänsyn till de varselregler som finns i MBL och LAS begränsas i praktiken varselreglerna i 5 § till händelser som direkt gäller den enskilde förtroendemannen. I AD 1976 nr 10 fann Arbetsdomstolen att en viss organisatorisk förändring som arbetsgivaren genomfört var av sådan art att varselskyldighet förelåg. I samma dom uttalades att tvåveckorsfristen skall beräknas i förhållande till den dag då arbetsgivaren beslutar om förändringen. Se även AD 2004 nr 72.

Författare: Hans Blyme

Se AD 1977 nr 200.

Författare: Hans Blyme

I AD 1976 nr 10 fann Arbetsdomstolen att en facklig organisation hade rätt till överläggning när organisationen ansåg att arbetsgivaren hindrade den fackliga verksamheten enligt 3 §.

Författare: Hans Blyme

I vissa fall medför lagen rätt till ledighet utöver vad som direkt åtgår för det fackliga uppdraget. Det kan exempelvis vara fråga om ledighet för restider, tid för måltider och normal nattvila, jfr AD 1975 nr 62, AD 1976 nr 94.

Författare: Hans Blyme

Vid avvägning vad som är skäligt skall de fackliga behoven bedömas bl.a. mot bakgrund av antalet arbetstagare på arbetsplatsen, arbetsstyrkans sammansättning och arbetets art. Enligt lagens förarbeten skall större vikt fästas vid fackliga uppdrag på den egna arbetsplatsen än när det gäller uppdrag utanför den egna arbetsplatsen. (Se bl.a. AD 1978 nr 11, AD 1979 nr 44, AD 1979 nr 64, AD 1979 nr 126, AD 1980 nr 90, AD 1981 nr 104, AD 1981 nr 114, AD 1988 nr 53 och AD 2000 nr 19).

Författare: Hans Blyme

Se AD 1981 nr 2 och AD 1981 nr 105.

Författare: Hans Blyme

Utanför arbetsgivarens betalningsskyldighet faller ledighet för fackligt förhandlingsarbete på andra arbetsplatser, deltagande i avtalskonferenser, kongresser m.m., se AD 1977 nr 51, AD 1977 nr 138, AD 1979 nr 126, AD 1980 nr 74, AD 1980 nr 154 och AD 1984 nr 17.

För betald ledighet för exempelvis kurser krävs att förtroendemannen behöver utbildningen för att kunna utföra sitt fackliga uppdrag, se AD 1976 nr 35, AD 1978 nr 47, AD 1979 nr 65, AD 1988 nr 92 och AD 2005 nr 42.

Rätten till betald ledighet föreligger i princip inte under tid som omfattas av fackliga stridsåtgärder, se AD 1977 nr 158 och AD 1986 nr 40.

Författare: Hans Blyme

Se AD 1982 nr 140 och AD 1985 nr 29.

Författare: Hans Blyme

Se AD 1976 nr 96 och AD 1984 nr 17.

Författare: Hans Blyme

Bestämmelsen är utformad som ett undantag från turordningsreglerna i LAS. Det är i första hand den fackliga organisationen som bedömer om bestämmelsen skall tillämpas, se AD 1977 nr 94, jfr även AD 1981 nr 146, AD 1992 nr 144 och AD 1993 nr 212.

Författare: Hans Blyme

Möjligheten att ogiltigförklara uppsägningen gäller framför regeln i LAS att en uppsägning i strid med den lagens turordningsregler inte blir ogiltig utan enbart leder till skadestånd.

Författare: Hans Blyme

Bestämmelsen är ny och trädde i kraft den 30 juni 2022. När det gäller kravet på att förtroendemannen ska vara av särskild betydelse för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen är det förtroendemannens fackliga funktion eller roll på arbetsplatsen som ska ha den särskilda betydelsen. Exempelvis har ordföranden i en verkstadsklubb eller i en tjänstemannaklubb i regel den betydelsen. Förtroendemannens personliga kvalifikationer eller egenskaper i övrigt saknar däremot betydelse.

Författare: Hans Blyme

Bestämmelserna i tredje stycket innebär att en domstokan fatta interimistiska beslut i vissa frågor. Det är här fråga om en specialreglering i förhållande till den allmänna regleringen i 15 kap. rättegångsbalken. Till skillnad vad som gäller enligt rättegångsbalken förutsätter ett interimistiskt beslut enligt tredje stycket att det vid domstolen finns ett anhängigt mål om giltigheten av uppsägningen.

Författare: Hans Blyme

Inom sitt tillämpningsområde innehåller första stycket en uttömmande reglering av förutsättningarna för interimistiskt beslut. Vidare förutsätter ett interimistiskt beslut enligt första stycket att det vid domstolen finns ett anhängigt mål om giltigheten av avskedandet.

Författare: Hans Blyme

Rätten att lägga tolkningsföreträdet tillkommer arbetstagarorganisationen som sådan och inte den enskilde förtroendemannen. Det är arbetstagarsidan som måste kunna bevisa att man verkligen utnyttjat tolkningsföreträdet i ett visst fall och vilken innebörd det lagda tolkningsföreträdet har, jfr AD 1981 nr 105. Den lokala arbetstagarorganisationen utövar sitt tolkningsföreträde under skadeståndsansvar. Om den insett eller uppenbarligen bort inse att man tolkat lagen eller avtalet felaktigt kan organisationen bli skadeståndsskyldig till arbetsgivaren. En arbetsgivare behöver inte följa ett sådant felaktigt lagt tolkningsföreträde, liksom han inte behöver följa ett tolkningsföreträde som skulle innebära att han tvingades bryta mot lag eller avtal. Arbetsgivaren gör denna bedömning under skadeståndsansvar.

Författare: Hans Blyme

FML innehåller inte några regler om rätt till information för de fackliga företrädarna, utan regler om detta återfinns i stället i MBL. Med hänsyn till den insyn som tillträdesrätten i sig själv ger, har det emellertid ansetts nödvändigt att införa en särskild regel om tystnadsplikt för regionala fackliga förtroendemän i FML.

Författare: Hans Blyme

Ersättning för uppkommen skada avser dels ersättning för direkta ekonomiska förluster (ekonomiskt skadestånd), dels ersättning för den kränkning som organisationen eller förtroendemannen blivit utsatta för genom lagbrottet (allmänt eller ideellt skadestånd).

Författare: Hans Blyme

Något personligt skadeståndsansvar för förtroendemannen finns således inte. Organisationen har ett strikt ansvar, och detta kvarstår även om förtroendemannen lämnat sitt uppdrag när han bryter mot tystnadsplikten.

Författare: Hans Blyme

Begreppet "skadan inträffade" vållar normalt inga problem. Är det fråga om brott mot lagen eller kollektivavtalet inträffade skadan den dag lag- eller avtalsbrottet begicks. Är det fråga om exempelvis krav på lön inträffade skadan den dag lönen rätteligen skulle ha betalats ut.

Författare: Hans Blyme

För förhandlingarna gäller de allmänna reglerna om förhandling i 14–16 §§ MBL.

Författare: Hans Blyme

Eftersom lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen är tillämplig mellan kollektivavtalsbundna parter är i regel Arbetsdomstolen enda domstol i dessa tvister. Enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (LRA) skall parterna normalt ha förhandlat i tvistefrågan innan talan väcks vid Arbetsdomstolen. Enligt en särskild rättsregel i LRA kan, om parterna träffat avtal om det, tvister enligt FML lösas av skiljenämnd i stället för Arbetsdomstolen. Om en förtroendeman utan stöd av sin organisation vill väcka talan vid domstol, skall talan väckas vid tingsrätt. Tredje stycket,som trädde i kraft den 30 juni 2022, reglerar handläggningen av ett yrkande om interimistiskt beslut. Regleringen innebär inget nytt i sak. Det som sägs i tredje stycket har tidigare gällt för fackliga förtroendemän enligt 43 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd.