Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Medbestämmandelagen

Utfärdad den 10 juni 1976.

Inledande bestämmelser

Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Som arbetstagare anses i lagen även den som utför arbete åt annan och därvid ej är anställd hos denne men har en ställning av väsentligen samma slag som en anställd. Den för vars räkning arbetet utföres skall i sådant fall anses som arbetsgivare.

Rättsfall:

Fråga om tillämplig lag för utländsk arbetstagare betr. arbete huvudsakligen utomlands AD 1982:82 – Skall förhyrare av frisörstol i frisersalong anses som arbetstagare? AD 1982:134 – Elever i gymnasieskolan som under 10 veckor deltagit i en företagsförlagd kurs ansågs som anställda AD 1981:110; likaså föräldrar som deltagit i föräldramedverkan på daghem 1982:105; men inte s.k. familjehemsföräldrar enl. 1967 års omsorgslag 1985:57, försäkringsagenter med egna aktiebolag 1994:130 eller förbundsordförande i ideell organisation 2004:18 – Fråga om personer som utfört arbete för ett bolag var att anse som arbetstagare hos bolaget eller som inhyrd arbetskraft AD 2006:24 – En person som anställts av ett aktiebolag men erhöll lön, lönebesked och kontrolluppgift från en enskild firma ansågs som anställd hos den enskilda firman AD 2018:29.

Ang. det EG-rättsliga arbetstagarbegreppet, se bl.a. C-343/98 Collino och Chiappero och C-385/05 Confédération générale du travail m.fl. Jfr anm. under art. 39 EG.

Arbetsgivares verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantages från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

Rättsfall:

Undantagsregeln ej tillämplig: betr. ändring av tidnings förstasida från att vara annonssida till att innehålla redaktionell text AD 1981:22, betr. beslut om fusion mellan en producentkooperativ ekonomisk förening och en annan sådan förening 1984:143, betr. tillsättning av redaktionschef vid tidning 1990:22; men tillämplig på beslut om tillsättande av chefredaktör för tidning 1991:113.

Innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild föreskrift som avviker från denna lag, gäller den föreskriften.

Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att en rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Genom ett kollektivavtal får det dock göras avvikelser från 11, 12, 14 och 19 §§, 20 § första stycket, 21, 22 och 28 §§, 29 § tredje meningen, 33–40 §§, 43 § andra stycket samt 64 och 65 §§. Kollektivavtalet får inte innebära att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar, eller av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter, båda i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794.

I ett kollektivavtal får det också föreskrivas längre gående fredsplikt än som anges i 41, 41 a, 41 b, 41 e och 44 §§ eller ett längre gående skadeståndsansvar än det som följer av denna lag.

SFS 2019:503

Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i sådana förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över motpartens beslut rörande sådan konflikt.

Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 §§ skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller.

Rättsfall:

Ang. 1 st. AD 1992:22.

SFS 1994:1686

Med arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar skall tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Med arbetsgivarorganisation avses motsvarande sammanslutning på arbetsgivarsidan.

Med lokal arbetstagarorganisation avses sådan sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivare. Med central arbetstagarorganisation avses förbund eller därmed jämförlig sammanslutning av arbetstagare.

Bestämmelser som avser arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation gäller i tillämpliga delar sammanslutning av flera sådana organisationer. Vad som sägs om medlem i organisation gäller i sådant fall de anslutna organisationerna och deras medlemmar.

Föreningsrätt

Med föreningsrätt avses rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas.

Föreningsrätten skall lämnas okränkt. Kränkning av föreningsrätten föreligger, om någon på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan vidtager åtgärd till skada för någon på andra sidan för att denne har utnyttjat sin föreningsrätt eller om någon på ena sidan vidtager åtgärd mot någon på andra sidan i syfte att förmå denne att icke utnyttja sin föreningsrätt. Sådan kränkning föreligger även om åtgärden vidtages för att åtagande mot annan skall uppfyllas.

Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation är icke skyldig att tåla sådan kränkning av föreningsrätten som innebär intrång i dess verksamhet. Finns både lokal och central organisation, gäller vad som nu har sagts den centrala organisationen.

Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan sådan rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig.

Rättsfall:

Innebörden av ”åtgärd” i fråga om negativa uttalanden AD 1982:33, jfr 1976:128, 1983:65, 1986:25 (i arbetsbetyg), 1991:13, 2004:89, påtryckningar att inte utnyttja sin rätt 1988:94, underlåten befordran och liknande 2000:38, 2004:72, utebliven löneförhöjning 1982:69, avdrag för granskningsarvode 1977:222, underrättelse och varsel om uppsägning 1987:65 eller avskedande 2002:6, hot om disciplinära åtgärder 1983:95, 1993:8 – Ej föreningsrättsskydd för den som efter att två somrar ha haft kortvariga anställningar sökte arbete hos samme arbetsgivare AD 1982:16 – Anställningsstopp ansågs ej kränka föreningsrätten då osäkerhet förelåg om vilket kollektivavtal som skulle gälla AD 2007:31 – Avskedande av facklig förtroendeman ej föreningsrättskränkning pga. dennes uppträdande AD 2007:53 – Ej föreningsrättskränkning när visstidsanställd, som deltog i stridsåtgärd, underrättades om att hon ej skulle få fortsatt arbete AD 2007:88 – Fråga om arbetsgivares åtgärder med anledning av att anställd avsåg att delta i politisk strejk utgjorde föreningsrättskränkning AD 2008:36 – Fråga om arbetsgivares agerande gentemot anställda som avsåg att delta i politisk strejk innebar föreningsrättskränkning AD 2008:62 – Arbetsgivares kritiska uttalanden i brev till facklig förtroendeman ansågs ej som föreningsrättskränkning AD 2008:107, ej heller arbetsgivares skriftliga erinran till facklig förtroendeman för frånvaro som ej godkänts 2008:110 – Ej föreningsrättskränkning av arbetsgivare att, i syfte att genomföra löneförhandlingar på ett korrekt sätt, uppmana förbundsmedlemmar att uppge om de var fackligt anslutna och om de ville att organisationen skulle förhandla för dem m.m. AD 2009:3 – Fråga om utebliven lönekompensation samt utökade lunchraster inneburit föreningsrättskränkning AD 2009:51 – Fråga om arbetstagare utsatts för uttalanden och åtgärder från arbetsgivarens sida som inneburit föreningsrättskränkning AD 2010:82 – Fråga om arbetstagarorganisation vidtagit riktade stridsåtgärder i föreningsrättskränkande syfte mot företag vars företrädare varit aktiva i arbetsgivarförbund AD 2012:35, 2013:34 – Bolag som bjudit anställda på middag men uteslutit dem som var fackligt anslutna ansågs ha kränkt föreningsrätten AD 2013:5 – Arbetsgivare som utsatt arbetstagare för dödshot i syfte att förmå denne att återta ett genom fackförbund framställt lönekrav ansågs ha kränkt arbetstagarens föreningsrätt AD 2013:16 – Bolags kritik mot skyddsombud samt önskemål om dennes avsättande framfört vid förhandling och på bolagets hemsida ansågs ej innebära kränkning av skyddsombudets föreningsrätt AD 2015:29 – Fråga om uppsägningar samt vissa andra händelser utgjort föreningsrättskränkningar AD 2016:1 – Fråga om arbetsgivares yttranden inneburit kränkning av arbetstagares föreningsrätt AD 2016:54 – Bl.a. fråga om arbetsgivares indragning av lön för fackligt arbete och dennes beslut om att den fackliga företrädaren skulle återgå till produktionen inneburit en föreningsrättskränkning AD 2018:10.

ERD Gustafsson mot Sverige (1996, fackförenings stridsåtgärder för att framtvinga kollektivavtal), ERD Evaldsson m.fl. mot Sverige (2007, skyldighet för icke fackligt anslutna att betala granskningsavgifter).

Det åligger arbetsgivar- och arbetstagarorganisation att söka hindra, att medlem vidtager åtgärd som kränker föreningsrätten. Har medlem vidtagit sådan åtgärd, är organisationen skyldig att söka förmå honom att upphöra därmed.

Förhandlingsrätt

Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation.

Förhandlingsrätt enligt första stycket tillkommer arbetstagarorganisationen även i förhållande till organisation som arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens organisation i förhållande till arbetstagarorganisationen.

Rättsfall:

Fråga om förhandlingsskyldighet för staten före visst regeringsbeslut AD 1980:150 – Fråga om brott mot förhandlingsskyldigheten när det var tvistigt om anställning förelegat AD 2006:115 – Fråga om arbetsgivare genom sitt agerande gjort sig skyldig till förhandlingsvägran AD 2009:85 – Fråga om förhandlingsskyldighet förelegat AD 2012:22 – Fråga om bolag anmält förhinder att närvara vid förhandling AD 2013:38 – Arbetsgivarorganisation ansågs skyldig att förhandla med en arbetstagarorganisation om att träffa ett centralt kollektivavtal AD 2018:9 – Fråga om förhandlingsskyldigheten enl. denna § omfattar skyldighet att förhandla om att teckna kollektivavtal AD 2019:34 – Fråga om förhandlingsskyldighet förelegat i tvist om ogiltigförklaring av avskedande när förbund och kommun inte var bundna av kollektivavtal i förhållande till varandra AD 2023:14.

Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt första stycket.

Rättsfall:

Frågor om arbetsgivares förhandlingsskyldighet åsidosatts: före rörelses nedläggande AD 1978:29, före tillsättning av chef 1980:72, före s.k. lease-back-avtal 1988:65, före konkursförvaltares beslut 1980:106, före beslut som annan än arbetsgivaren i realiteten fattat 1979:1, när arbetsgivaren varit överens med berörda arbetstagare 2001:26 (alkoholtest), före förflyttning av byggnadsarbetare 1992:17, före skriftlig varning av arbetstagare enligt kollektivavtal 1985:88, före kommuns eller landstings beslut 1978:88 (budgetfrågor), 1980:34 (budgetfrågor), 91 (markexploatering), 1981:125 (finansplan), 1982:6 (5-årsprogram), 1988:23 (ändring i nämndorganisation), 1993:180 (aktieförsäljning), i samband med företagsförvärv 2008:76, anställning av ny löneingenjör 2009:32, före beslut om inhyrning av personal från bemanningsföretag AD 2012:26; se allmänt om förhandlingsskyldigheten 1978:51, 56, 60 – Förhandlingar skall hållas innan arbetsgivaren nått fram till en mer principiell ståndpunkt eller mer i detalj utarbetat ett beslutsförslag som omedelbart kan genomföras, men arbetsgivaren kan dessförinnan vidta undersökningar för att själv kunna ta ställning till vilka handlingsalternativ som finns AD 1994:103. I särpräglade situationer kan förhandling ske senare 1981:57 (börsnoterat bolag) – Arbetsgivare, som var bunden av två kollektivavtal med två särskilda arbetstagarorganisationer, var förhandlingsskyldig gentemot båda AD 1993:24 – Arbetsgivaren har bevisbördan för att han fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2007:98 – Fråga om bolag, som uppfyllt sin förhandlingsskyldighet på central nivå, även fullgjort lokal förhandlingsskyldighet AD 2008:3 – Fråga om överenskommelse i protokoll från förhandling enl. 11 § utgjorde kollektivavtal AD 2008:9 – Fråga om pastorat brutit mot förhandlingsskyldigheten AD 2014:71 – Synnerliga skäl enl. 2 st.? AD 1980:134, 1987:79, 1990:107, 1994:10, 1996:146, 2013:11 – Se även R 19792:8 anm. vid kommunallagen (2017:725) 13:2. Bih. och AD 1988:14 anm. vid 14 § – Staten ansågs ej ha fullgjort förhandlingsskyldigheten i samband med ombildning av 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en sammanhållen myndighet AD 2016:76 – Fråga om ett hamnbolag brutit mot ett kollektivavtal eller om avvikelser från kollektivavtalet varit kända och accepterade av arbetstagarorganisationer AD 2017:6 – Fråga om viktigare förändring förelegat AD 2017:62, 2023:20 (d:o) – Fråga om förhandlingsskyldighet förelegat för Polismyndigheten som beslutat återta tjänstevapen från polisinspektör med arbetsuppgift som lokalförvaltare AD 2021:61 – Ang. medbestämmandeförhandling i de fall en arbetsgivare är bunden av två konkurrerande kollektivavtal AD 2023:26.

När arbetstagarorganisation som avses i 11 § påkallar det, skall arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. Om särskilda skäl föranleder det, får arbetsgivaren dock fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.

Rättsfall:

Skolstyrelse ansågs skyldig förhandla enl. denna § före yttrande till länsskolnämnden över besvär i tillsättningsärende AD 1982:34, likaså före remissyttrande till utbildningsdepartementet ang. nytt system för statsbidrag till lönekostnader för skolledare m.m. 1986:14.

Om en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 och 12 §§ med den organisationen.

Om arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal alls, är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 § med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist eller en sådan övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet som omfattas av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Detta gäller dock inte om arbetsgivaren endast tillfälligt inte är bunden av något kollektivavtal.

Rättsfall:

AD 1980:25, 1992:7 (omplacering av arbetstagare), 2007:94AD 1984:98 (uppsägningar och omplaceringar pga. arbetsbrist ej fråga som avses i denna §); jfr även 1992:14AD 2006:99 (uppsägning av arbetstagare som berodde på förhållanden hänförliga till arbetstagaren personligen omfattades av förhandlingsskyldighet enl. 1 st.) – AD 2008:24 (ej förhandlingsskyldighet vid besked om ej fortsatt anställning för visstidsanställd) – AD 2018:30 (ej förhandlingsskyldighet vid avslutande av tidsbegränsad anställning) – AD 2020:65 (fråga om pastorat, som meddelat vissa ändringar av en kyrkomusikers arbetsförhållanden, brutit mot förhandlingsskyldigheten).

Begreppen kollektiva uppsägningarC-55/02 kommissionen/Portugal och arbetsplats i direktiv 98/59/EGC-187/05C-190/05 Agorastoudis m.fl., C-270/05 Athinaïki Chartopïia (gemenskapsrättsliga definitioner), C-80/14 USDAW och Wilson, C-182/13 Lyttle, C-392/13 Rabal Cañas. För uppsägningen avgörande händelse C-188/03 Junk. Uppsägning pga. att verksamhet upphör genom arbetsgivarens beslut C-187/05C-190/05 Agorastoudis m.fl., C-323/08 Mayor m.fl. Ang. förhandlingsskyldighet m.m. i samband med konkurs C-235/10C-239/10 Claes m.fl. Ang. begreppet arbetstagare och beräkning av antalet arbetstagare, se C-229/14 Balkaya, C-422/14 Pujante Rivera. Arbetsgivarens ensidiga ändring av anställnings- och lönevillkor kan kvalificeras såsom ”uppsägning” C-429/16 Ciupa m.fl. samt C-149/16 Socha m.fl.

SFS 1994:1686

Finns lokal arbetstagarorganisation, skall förhandlingsskyldigheten enligt 11–13 §§ fullgöras i första hand genom förhandling med denna.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, skall arbetsgivaren på begäran förhandla även med central arbetstagarorganisation.

Rättsfall:

Vid flera lokala arbetstagarorganisationer äger arbetsgivaren inte påfordra samordning av förhandlingarna AD 1988:14; jfr även 1988:57.

En part som är skyldig att förhandla skall själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja någon annan form för förhandling än sammanträde.

En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om

  1. skälen till de planerade uppsägningarna,

  2. antalet arbetstagare som avses bli uppsagda och vilka kategorier de tillhör,

  3. antalet arbetstagare som normalt sysselsätts och vilka kategorier de tillhör,

  4. den tidsperiod under vilken uppsägningarna är avsedda att verkställas, och

  5. beräkningsmetoden för eventuella ersättningar utöver vad som följer av lag eller kollektivavtal vid uppsägning.

Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till Arbetsförmedlingen enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.

Rättsfall:

AD 1984:43 anm. vid 4:7 lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister – AD 2006:100 (brott mot förhandlingsskyldigheten) – AD 2010:47 (fråga om förhandling ägt rum) – AD 2012:2 (fråga om bolag som frånträtt förhandlingssammanträde fullgjort sin förhandlingsskyldighet).

Ang. arbetsgivarens skyldighet att inleda överläggningar med arbetstagarrepresentanterna ”för att söka nå en överenskommelse” i direktiv 77/187/EEG, se C-382/92 och C-383/92 kommissionen/Förenade kungariket. Se även C-12/08 Mono Car Styling och C-44/08 Akavan Erityisalojen Keskusliitto AEK m.fl. (företagskoncern).

SFS 2007:402

Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling påkallas.

I annat fall än som avses i 11–13 §§ skall, om parterna ej enas om annat, sammanträde för förhandling hållas inom två veckor efter det att motparten har fått del av förhandlingsframställningen, när motparten är enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation, och annars inom tre veckor efter det att framställningen har kommit motparten till handa. Det ankommer i övrigt på parterna att bestämma tid och plats för förhandlingssammanträde.

Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras protokoll som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

Rättsfall:

Åsidosättande av 2 st. har ansetts böra bedömas strängt AD 1988:10 – Förhandlingsprotokoll skall färdigställas så skyndsamt som möjligt AD 1992:7 – Ang. 3 st. sista meningen AD 1980:162, 1985:111; jfr 1991:66 – Fråga om förhandlingsvägran AD 2010:48, 2011:46.

Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation vid förhandling får ej vägras skälig ledighet för att deltaga i förhandlingen.

Rätt till information

Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det.

Rättsfall:

AD 1977:194 – Ang. förhållandet mellan 11 och 18 §§ AD 1980:163.

Arbetsgivare skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal underrättad om hur hans verksamhet utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda arbetstagarorganisationen tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i förhållandet till arbetsgivaren.

Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål.

Rättsfall:

AD 1978:56, 60; 1982:7; 1980:4 (ej skyldighet ge del av anbudshandlingar för nybyggnad); 1981:166 (bolag ej skyldigt lämna ut styrelseprotokoll som skulle användas som bevis mot bolaget) – Jfr R 1979 2:8 anm. vid 13:2 kommunallagen (2017:725). Bih. – Bolag ej skyldigt villfara en allmän begäran från arbetstagarorganisation att få ut alla styrelseprotokoll AD 1988:151 – Arbetsgivare ej enligt denna § skyldig att inför förhandlingar med arbetstagarorganisation lämna ut uppgifter om enskilda arbetstagares utbildning, lön m.m. AD 1989:94 – Ej skyldighet för Sveriges Riksradio AB att till Teaterförbundet lämna ut uppgifter om i vilka gagetariffer förbundets medlemmar var inplacerade AD 1992:16 – Fråga om arbetsgivare brutit mot denna § genom att inte låta arbetstagarorganisation ta del av arbetstagarnas önskemål om nya tjänstetilldelningar, s.k. biddingar AD 2018:4.

En arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal alls skall fortlöpande hålla arbetstagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken.

SFS 2005:392

Arbetstagare som har utsetts att företräda sin organisation för att ta emot information enligt 19 a § får inte vägras skälig ledighet för att ta emot informationen.

SFS 2005:392

Finns lokal arbetstagarorganisation, skall informationsskyldigheten enligt 19 § fullgöras mot denna. Vid förhandling enligt 14 § andra stycket skall skyldigheten fullgöras även mot central arbetstagarorganisation, i den mån informationen är av betydelse för förhandlingsfrågan.

Informationsskyldigheten enligt 19 a § skall fullgöras mot lokal arbetstagarorganisation om sådan finns.

SFS 2005:392

Part som skall lämna information har rätt till förhandling med motparten om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande tillämpning.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan.

Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han föreskrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet obefogat och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt.

SFS 1977:532

Den som med tystnadsplikt har mottagit information för lokal eller central arbetstagarorganisations räkning får utan hinder av tystnadsplikten föra informationen vidare till ledamot i styrelsen för organisationen. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.

Kollektivavtal

Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i justerat protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har upptagits i skilda skrifter.

Anmärkt författning:

F (1976:1021) om statliga kollektivavtal, m.m.

Rättsfall:

Fråga om tillämplig lag i tvist om giltigheten av anställnings- och kollektivavtal för polsk besättning på ett i Panama registrerat fartyg med ett i samma land registrerat bolag som ägare; bl.a. fråga om panamansk arbetsrätt stred mot ordre public H 1987:885; liknande frågor betr. ett på Bahamas registrerat fartyg AD 2007:2 – I tvist om ogiltighet av kollektivavtal och av vissa förbindelser som befraktare påtvingats genom en av Svenska sjöfolksförbundet och Svenska transportarbetareförbundet anordnad blockad mot utländskt (liberianskt) fartyg skulle betr. rättsförhållandet mellan befraktare och de ombordanställda tillämpas lagen i den stat där fartyget var registrerat (flaggans lag) AD 1992:10 – Formkravet ej uppfyllt AD 1987:137, 1995:79 – Överenskommelse fick karaktär av kollektivavtal oavsett parts mening AD 1978:72 – Ang. konkurrerande kollektivavtal AD 1977:14 anm. vid 55 § och 1978:75 – Bestämmelse i kollektivavtal, att av arbetarskyddsstyrelsen utfärdade anvisningar skall iakttas, ansågs inte ha medfört skyldighet för arbetsgivarna att under kollektivavtalsrättsligt skadeståndsansvar iaktta anvisningarna AD 1988:73.

Avser kollektivavtal arbetstagares hyresförhållande, har avtalet i den delen verkan som kollektivavtal endast i den mån det i fråga om partsställning och innehåll är sådant som anges i 12 kap. 67 § jordabalken.

Avtal saknar verkan som kollektivavtal i den mån det har annat innehåll än sådant som avses i 23 och 24 §§.

Ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd är trots detta giltigt här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt denna lag.

SFS 1991:681

Kollektivavtal som har slutits av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation binder inom sitt tillämpningsområde även medlem i organisationen. Detta gäller oavsett om medlemmen har trätt in i organisationen före eller efter avtalets tillkomst, dock ej i den mån han redan är bunden av annat kollektivavtal.

Utträder medlem ur organisation som har slutit kollektivavtal, upphör han ej därmed att vara bunden av avtalet.

Rättsfall:

Kollektivavtal tillämpligt även på arbetstagare utanför arbetstagarorganisationen AD 1977:49, 1990:33; men inte på arbetstagare som utträtt ur arbetstagarorganisation, innan denna slutit kollektivavtalet 1982:94 – När två kollektivavtal konkurrerar, har det äldre företräde AD 1983:73 – Ett kollektivavtal som aldrig tillämpats på en arbetsplats har ej utfyllande verkan AD 2014:31 – Fråga om arbetsgivare blivit bunden av ett kollektivavtal som arbetsgivarorganisation träffat och om arbetsgivaren var bunden av avtalet även efter utträde ur organisationen AD 2017:36 – Fråga om arbetsgivare som utträtt ur sin arbetsgivarorganisation alltjämt var bunden av ett kollektivavtal m.m. AD 2021:11.

Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet.

Rättsfall:

Överenskommelse om traktamente i strid med kollektivavtal ogiltig AD 1989:112 – Överenskommelse med de anställda om avveckling av bilförmån ej stridande mot kollektivavtal AD 1993:61 – Arbetstagares avstående från ersättning enl. kollektivavtal för utfört arbete ogiltigt AD 2000:29 – Överenskommelse om längre arbetstid med oförändrad lön stred ej mot kollektivavtal AD 2012:9.

När ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal till en ny arbetsgivare, genom en sådan övergång som omfattas av 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd, gäller avtalet i tillämpliga delar för den nya arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om den nya arbetsgivaren redan är bunden av något annat kollektivavtal som kan tillämpas på de arbetstagare som följer med.

I det fall som avses i första stycket får arbetstagarparten säga upp avtalet inom trettio dagar efter det att den har underrättats om övergången. Görs uppsägning inom denna tid, upphör avtalet att gälla vid övergången eller, om uppsägningen görs efter övergången, vid tidpunkten för uppsägningen. Kollektivavtalet gäller inte heller för den nya arbetsgivaren, om den tidigare arbetsgivaren säger upp avtalet före övergången. Görs en sådan uppsägning senare än sextio dagar före övergången, gäller dock avtalet för den nya arbetsgivaren till dess sextio dagar har förflutit från uppsägningen.

När arbetstagares anställningsavtal och anställningsförhållanden har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd, är den nya arbetsgivaren skyldig att under ett år från övergången tillämpa anställningsvillkoren i det kollektivavtal som då gällde för den tidigare arbetsgivaren. Villkoren skall tillämpas på samma sätt som den tidigare arbetsgivaren var skyldig att tillämpa dessa villkor. Detta gäller dock inte sedan kollektivavtalets giltighetstid har löpt ut eller sedan ett nytt kollektivavtal har börjat gälla för de övertagna arbetstagarna.

Om två eller flera arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer slås samman, skall kollektivavtal som gäller för organisation som upplöses, gälla för den sammanslagna organisationen som om avtalet hade slutits av denna.

Rättsfall:

Ang. tidigare lydelse AD 1983:58, 1995:44, 1996:30 – Kollektivavtal bindande för arbetsgivarens konkursbo AD 1988:128 – Tidsbegränsningen i 3 st. ej tillämplig när avtal gällde hos den nya arbetsgivaren enl. huvudregeln i 1 st. AD 2000:8 – 3 st. tillämpligt även då överlåtarens kollektivavtal innebar sämre förmåner än de som gällde enl. förvärvarens kollektivavtal AD 2008:61 – Förvärvare av en verksamhet ansågs ej bli bunden av överlåtarens lokala kollektivavtal när förvärvaren och överlåtaren redan var bundna av samma centrala avtal AD 2013:6.

Förutsättningarna för att ny arbetsgivare skall vara bunden av kollektivavtal 287/86 Ny Mølle Kro, p. 26 f (ej bunden i förhållande till arbetstagare som inte var anställda i företaget vid tidpunkten för överlåtelsen) och C-499/04 Werhof (ej bunden av annat kollektivavtal än det som var tillämpligt vid tidpunkten för överlåtelsen), C-426/11 Alemo-Herron m.fl. (kollektivavtal som träffats efter övergången kan ej göras gällande mot förvärvaren).

SFS 1994:1686

Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och kräves uppsägning för att avtalet skall upphöra att gälla, får part för egen del säga upp avtalet hos en eller flera parter på andra sidan. Har sådan uppsägning skett till viss tid, får annan part säga upp avtalet till samma tidpunkt. Dennes uppsägning skall dock göras inom tre veckor efter det att uppsägning annars skulle ha skett eller, om den avtalade uppsägningstiden understiger sex veckor, inom hälften av uppsägningstiden.

Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen.

Har meddelande om uppsägning avsänts under motpartens senast kända adress så tidigt att det hade bort komma denne till handa innan uppsägning senast skulle ha skett, skall uppsägning anses ha ägt rum i tid även om meddelandet icke kommer fram eller kommer fram för sent.

Rättsfall:

Ang. 2 st.: AD 1998:96.

Har arbetsgivare, arbetstagare eller organisation som är bunden av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag och har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess helhet, får domstol på yrkande av motpart förklara att kollektivavtal som binder parterna icke längre skall gälla mellan dem.

Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar verkan säga upp samma avtal för egen del.

Finner domstol att visst förfarande strider mot kollektivavtal eller mot denna lag, får domstolen på yrkande befria arbetsgivare, arbetstagare eller organisation från förpliktelse enligt kollektivavtal eller enligt lagen, i den mån det med hänsyn till det otillåtna förfarandet icke skäligen kan krävas att förpliktelsen fullgöres.

SFS 1977:532

Är en arbetsgivare bunden av ett kollektivavtal som denna lag inte är direkt tillämplig på och träffar han därefter ett kollektivavtal enligt bestämmelserna i 23–24 §§ skall i de delar avtalen är oförenliga det senare avtalet gälla.

SFS 1991:681

Medbestämmanderätt genom kollektivavtal

Mellan parter som träffar kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor bör, om arbetstagarparten begär det, även träffas kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna i frågor som avser ingående och upphörande av anställningsavtal, ledningen och fördelningen av arbetet och verksamhetens bedrivande i övrigt.

I kollektivavtal om medbestämmanderätt kan parterna, med beaktande av vad som föreskrives i 3 §, bestämma att beslut, som annars skulle fattas av arbetsgivaren, skall fattas av företrädare för arbetstagarna eller av särskilt inrättat partssammansatt organ.

SFS 1977:529

Bestämmanderätt vid tvist om tolkning av avtal

Innehåller kollektivavtal föreskrifter om medbestämmanderätt för arbetstagarna i fråga som avses i 32 § och uppkommer tvist om tillämpning i visst fall av sådan föreskrift eller av beslut som har fattats med stöd därav, gäller arbetstagarpartens mening till dess tvisten har slutligt prövats. Detsamma gäller tvist om kollektivavtal rörande påföljd för arbetstagare som har begått avtalsbrott. Vad som nu har sagts ger dock ej arbetstagarparten rätt att verkställa beslut på arbetsgivarens vägnar.

Intager två eller flera arbetstagarparter oförenliga ståndpunkter i sådan tvist som avses i första stycket, får arbetsgivaren ej fatta eller verkställa beslut som beröres av tvisten förrän denna har slutligt prövats.

Arbetsgivaren behöver ej iakttaga vad som föreskrives i första och andra styckena, om synnerliga skäl föreligger eller om arbetstagarparts mening är oriktig och parten har insett eller bort inse detta.

Rättsfall:

Fråga om tolkningsföreträde utövats AD 1986:56.

SFS 1977:529

Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt prövats.

Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren är då skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.

Blir arbetet utfört enligt andra stycket, skall arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol.

Rättsfall:

Rättsverkningarna av ett tolkningsföreträde förföll när arbetstagarorganisationen förklarat att den inte längre företrädde sin medlem i tvisten om arbetsskyldighet AD 1998:61 – Fråga om åberopande av tolkningsföreträde skett för sent för att kunna beaktas AD 2001:78 – Fråga om skadeståndsskyldighet för att utan fog utöva tolkningsföreträde resp. för att trots tolkningsföreträdet kräva att arbetet utfördes AD 2006:41.

SFS 1977:532

Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt.

Rättsfall:

Tvist uppkommen? AD 1977:187, 1991:21 – Ang. partsställning AD 1977:202 – Avsändaren står risken för att ett brev med förhandlingsframställning inte kommer fram AD 1985:1 – Oskäligt krav? AD 1980:67, 1982:46, 95, 1986:61, 1987:58, 1990:42, 1998:95, 2003:43, 90AD 1980:68 anm. vid 4:7 lagen 1974:371 – Denna § ej tillämplig när arbetstagarsidan förlorat rätten till talan till följd av preskription AD 1980:105, på krav på ekonomiskt skadestånd för mistad lön 1981:52 – Denna § tillämplig vid sidan av 12 och 13 §§ 1974 års lag om anställningsskydd AD 1980:145, på tvist om ersättning enl. lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar AD 1982:21 – Tvist om ersättning för arbete som inte prissatts i ackordsprislista ej ”rättstvist” AD 1986:91 – Fråga om rättstvist uppkommit betr. restauranganställds anspråk på lön och semesterersättning för tid före avskedande AD 2009:34 – Fråga om arbetstagare varit olovligen frånvarande eller avstängts av arbetsgivaren AD 2017:46 – Ang. arbetsgivarens skadeståndsskyldighet pga. underlåtelse att betala ersättning enligt tredje meningen AD 2020:12.

SFS 1977:532

Arbetstagarpartens rätt enligt 33–35 §§ tillkommer den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och utövas av lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns. Har central förhandling påkallats, utövas rätten av den centrala arbetstagarorganisationen.

Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling enligt 34 § tredje stycket eller 35 § äga rum både lokalt och centralt, skall central förhandling påkallas inom tio dagar efter det att den lokala förhandlingen har avslutats. Talan vid domstol skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats.

SFS 1977:532

Facklig vetorätt i vissa fall

Rubriken införd g. SFS1994-1686

Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne därvid ska vara arbetstagare hos honom, ska arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal för sådant arbete. Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan.

Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita arbetstagare enligt lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare. Första stycket gäller inte heller om den tilltänkta åtgärden i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som har godtagits av arbetstagarorganisationen. Om organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren dock skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer ett beslut.

Om synnerliga skäl föranleder det, får arbetsgivaren fatta och verkställa ett beslut innan förhandlingsskyldigheten enligt första stycket har fullgjorts. Begärs förhandling enligt andra stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att skjuta upp beslutet eller verkställigheten till dess förhandlingsskyldigheten har fullgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra styckena ska 14 § tillämpas.

Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är arbetsgivaren skyldig att på begäran av arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som organisationen behöver för att kunna ta ställning i frågan.

Allmän anmärkning:

Förutv. 38 § (av motsv. lydelse) upphävd g. Lag 1993:1498 – Ang. rättsfall se senast 1993 års lagedition.

Rättsfall:

Fråga om förhandling ägt rum AD 2005:46 – Fråga om arbetsgivare brutit mot förhandlingsskyldigheten i samband med anlitande av konsulter AD 2010:40 – Fråga om åsidosättande av förhandlingsskyldigheten AD 2010:69AD 2012:26 anm. vid 11 § – Fråga om tv-bolag som anlitat ett produktionsbolag för produktionen av ett tv-program brutit mot den primära förhandlingsskyldigheten AD 2012:57 – Fråga om SVT varit förhandlingsskyldigt inför utläggningen av TV-program till ett externt produktionsbolag samt om SVT i så fall uppfyllt sin förhandlingsskyldighet AD 2015:40 – Fråga om ett flygbolag som utbildade piloter för ett annat flygbolags räkning hade brutit mot förhandlingsskyldigheten AD 2018:50 – Arbetsgivaren är inte förhandlingsskyldig när en anlitad entreprenör avser att anlita någon annan för uppdraget eller delar därav AD 2022:59.

SFS 2012:855

Har förhandling enligt 38 § ägt rum och förklarar den centrala arbetstagarorganisationen eller, om en sådan inte finns, den arbetstagarorganisation som har slutit kollektivavtalet, att den av arbetsgivaren tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden på annat sätt strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.

Vid upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem får en förklaring enligt första stycket göras endast om den grundar sig på omständigheter som anges i

  • 13 kap. 1, 2 och 3 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling,

  • 13 kap. 1 och 2–4 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om upphandling inom försörjningssektorerna,

  • 11 kap. 1 och 2–4 §§ lagen om upphandling av koncessioner,

  • 11 kap. 1–3 §§ samt 15 kap. 16 § lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, eller

  • 7 kap. 1 § lagen om valfrihetssystem.

SFS 2021:1114

Förbud enligt 39 § inträder inte, om arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Förbud inträder inte heller, om arbetstagarorganisationen vid sådan upphandling som avses i 39 § andra stycket har grundat sin förklaring på andra omständigheter än som anges i de bestämmelser som räknas upp där.

Har arbetsgivaren med stöd av 38 § tredje stycket verkställt beslut i den fråga som förhandlingen avser, ska 39 § inte tillämpas.

Allmän anmärkning:

Förutv. 40 § (av motsv. lydelse) upphävd g. Lag 1993:1498 – Ang. rättsfall se senast 1993 års lagedition.

SFS 2016:1149

Fredsplikt

Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal får inte vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, om avtalet har ingåtts av en organisation och denna organisation inte i behörig ordning har beslutat åtgärden, om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har till ändamål

  1. att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot denna lag,

  2. att åstadkomma ändring i avtalet,

  3. att genomföra bestämmelse, som är avsedd att tillämpas sedan avtalet har upphört att gälla, eller

  4. att stödja någon annan, när denne inte själv får vidta stridsåtgärd.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket betecknas som olovliga.

Första stycket hindrar inte arbetstagare att delta i en blockad som har beslutats av en arbetstagarorganisation i behörig ordning och som har till ändamål att utverka betalning av klar och förfallen fordran på lön eller på någon annan ersättning för utfört arbete (indrivningsblockad). En sådan stridsåtgärd är inte olovlig.

Rättsfall:

AD 1979:45 – Fråga, om stridsåtgärd beslutats i behörig ordning AD 1999:65 – Arbetstagarorganisations blockad mot arbetsgivare otillåten, när kollektivavtal ej gäller? AD 1977:38, 2003:26, blockad under motsv. förhållanden? 2003:46, 2006:94 – Utsändande av cirkulär från arbetsgivarorganisations lokalavdelning till medlemsföretag för att hindra vissa arbetstagares anställande har ansetts som olovlig stridsåtgärd AD 1976:130 – Ang. p. 4 AD 1978:64 (stöd åt utländsk stridsåtgärd) – Politisk stridsåtgärd av viss omfattning (Chileblockaden) tillåtlig AD 1980:15 – Påstående att artikel i facklig tidskrift innebar olovlig stridsåtgärd prövades ej av arbetsdomstolen då frågan ansågs falla inom TF:s område AD 1981:124 – Fackförenings aktion mot söndagsöppet genom annonsering och flygbladsutdelning utanför varuhus olovlig stridsåtgärd AD 1982:31 – Politisk stridsåtgärd (bojkott mot visst företag) pga. inhemska förhållanden otillåten AD 1984:91 – Att medan kollektivavtal ännu gällde lämna varsel som avsåg stridsåtgärd därefter ansågs inte vara olovlig stridsåtgärd AD 1985:47AD 1991:24 – Olovlig stridsåtgärd genom nedsättning av arbetstakten, s.k. maskning AD 1993:3 – Olovlig stridsåtgärd av arbetsgivarorganisation? AD 1994:155, 1977:54 (varsel om permittering) – Fråga om meddelande till entreprenörer av innebörd att lokalavdelning av arbetstagarorganisation inte godtog att visst bolag anlitades som underentreprenör utgjorde olovlig stridsåtgärd AD 2005:88 – Fråga om stridsåtgärd utanför kollektivavtalsförhållande stred mot fredsplikt AD 2006:58, 2018:34 (d:o) – Fråga om tillåtligheten av arbetstagarorganisations varslade stridsåtgärd (rederibranschen) AD 2011:95, 2012:13 (d:o), 14 (fråga om rättsligt hinder mot sympatiåtgärder förelegat) – Arbetsnedläggelse ansågs som olovlig stridsåtgärd AD 2018:14 (renhållningsarbetare) – Fråga om ett förbunds krav på vissa byggföretag att häva entreprenadavtal med ett bolag var att anse som stridsåtgärd AD 2020:40, se även AD 2021:47 – Arbetstagarorganisations anmälan till Konkurrensverket om konkurrensbegränsande effekter i kollektivavtal ansågs ej vara en stridsåtgärd AD 2022:30 – Arbetstagarorganisations varsel om blockad mot fartyg med rysk anknytning som avsågs pågå under såpass lång tid att den ansågs inverka på berörda arbetsgivares affärsledningsrätt stod i strid med denna § AD 2022:33.

SFS 1993:1498

En arbetsgivare får inte såsom stridsåtgärd eller som ett led i en stridsåtgärd hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete som har förfallit till betalning. Arbetsgivaren får inte heller hålla inne lön eller någon annan ersättning för utfört arbete, som har förfallit till betalning, med anledning av att arbetstagarna deltar i en strejk eller någon annan stridsåtgärd.

Sådana åtgärder som avses i första stycket är att anse som olovliga stridsåtgärder.

Rättsfall:

Äldre rätt:AD 1980:94, 1982:91 – Arbetsgivare ägde pga. lockout göra löneavdrag även för arbetstagare som hade fridag konfliktdagen AD 1995:77 – Arbetsgivares (flygbolag) indragning av biljettförmåner ej otillåten stridsåtgärd AD 2007:50.

SFS 1993:1498

En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att kollektivavtal skall träffas med ett företag som inte har några arbetstagare eller där bara företagaren eller företagarens familjemedlemmar är arbetstagare och ensamma ägare. Detsamma gäller när en stridsåtgärd har till ändamål att stödja någon som vill träffa kollektivavtal med ett sådant företag. Vad som nu sagts hindrar inte en arbetstagare från att delta i en anställningsblockad som riktar sig mot ett sådant företag och som har beslutats i behörig ordning av en arbetstagarorganisation.

Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot första stycket är att anse som olovliga. Förändringar i anställnings- eller ägarförhållanden som har inträffat sedan en stridsåtgärd har varslats eller inletts skall inte beaktas vid bedömningen av om en stridsåtgärd är att anse som olovlig enligt första stycket.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 41 b § upphävd g. Lag 1994:1686.

SFS 2000:166

En stridsåtgärd som vidtas i strid mot 15, 16 eller 19 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare är olovlig.

SFS 2020:595

En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare till stöd för krav i en fråga som är reglerad genom arbetsgivarens kollektivavtal

  1. om stridsåtgärden inte i behörig ordning har beslutats av arbetstagarens organisation,

  2. om stridsåtgärden inte har till ändamål att uppnå kollektivavtalsbundenhet mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen,

  3. om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren eller arbetsgivarens organisation om de krav som arbetstagarorganisationen ställer, eller

  4. om arbetstagarorganisationen kräver att arbetsgivaren ska tillämpa det kollektivavtal som organisationen vill uppnå på ett sådant sätt att det tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal.

En stridsåtgärd som strider mot första stycket är olovlig.

Den allmänna förhandlingsrätten i 10 § ska tillämpas vid förhandlingar enligt första stycket även om arbetstagarorganisationen saknar medlemmar som är anställda hos arbetsgivaren. Skyldigheten att förhandla gäller inte om det har funnits hinder mot förhandlingen som inte har berott på arbetstagarorganisationen.

Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas på en stridsåtgärd som har till ändamål att stödja någon annans lovliga stridsåtgärd eller på en indrivningsblockad.

SFS 2019:503

En arbetsgivare eller en arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i en rättstvist.

En stridsåtgärd som strider mot första stycket är olovlig.

Första stycket tillämpas inte på stridsåtgärder som omfattas av förbudet mot stridsåtgärder i rättstvister i 41 § första stycket 1.

Första stycket hindrar inte en indrivningsblockad.

SFS 2019:503

En arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får inte anordna eller på något annat sätt föranleda en olovlig stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på något annat sätt medverka vid en olovlig stridsåtgärd.

En organisation som själv är bunden av ett kollektivavtal är skyldig att, om en olovlig stridsåtgärd av en medlem förestår eller pågår, försöka hindra åtgärden eller verka för att den upphör.

Om någon har vidtagit en olovlig stridsåtgärd, får ingen annan delta i den.

Rättsfall:

AD 1982:157 (skadeståndsansvar även då stridsåtgärden innebar brottsligt förfarande) – Ang. äldre rätt avseende blockad mot fartyg under bekvämlighetsflagg AD 1989:120, 130 – Ej fredsplikt mellan kollektivavtalsparter när det gällt komplettering av avtalet AD 1989:143 – Fråga om lokal arbetstagarorganisations medverkan till olovlig stridsåtgärd AD 1993:3, 1988:34, 2005:29 (att centralt förbund förbehållit sig den slutliga beslutanderätten fråntog inte en avdelning inom förbundet dess ansvar för olovlig stridsåtgärd) – Fråga om fackförbundsavdelnings uppmaning till arbetstagare att lägga ned arbetet på arbetsplats som var försatt i blockad utgjorde olovlig stridsåtgärd AD 2006:10 – Ang. 3 st. AD 1993:28, 2004:111AD 2012:10 anm. vid EUF art. 267 – Inga hinder mot arbetstagarorganisations stridsåtgärder som vidtagits i syfte att träffa ett kollektivavtal med arbetsgivare som redan var bunden av kollektivavtal med annan arbetstagarorganisation AD 2017:32.

SFS 2010:229

Bestämmelserna i 41 d § första stycket 4 och 42 § första stycket ska inte tillämpas när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag inte är direkt tillämplig på.

Trots första stycket ska 41 d § första stycket 4 och 42 § första stycket tillämpas när åtgärder vidtas mot en arbetsgivare som är etablerad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz och som utstationerar arbetstagare i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

SFS 2019:503

Har olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna av kollektivavtal, åligger det arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganistion att omedelbart taga upp överläggning med anledning av stridsåtgärden och att gemensamt verka för dess upphörande.

Första stycket gäller lokal arbetstagarorganisation, om sådan finns.

Rättsfall:

Överläggning upptagen? AD 1988:24, 1990:43, 78 – Arbetsgivares eventuella försummelse saknade betydelse AD 1988:54.

Om en part vid en förhandling om kollektivavtal har begärt att en fråga som avses i 32 § ska regleras i avtalet eller i ett särskilt avtal, men frågan inte har blivit uttryckligt reglerad när avtalet sluts, ska frågan inte till följd av det slutna avtalet anses omfattad av fredsplikt enligt 41 § vid en senare förhandling om reglering av frågan i ett särskilt avtal.

Första stycket ska inte tillämpas om det slutna kollektivavtalet har tillkommit efter en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare i en sådan situation som avses i 41 d §.

SFS 2019:503

Varsel

Rubriken införd g. SFS2000-0163

När en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorganisation avser att vidta en stridsåtgärd eller att utvidga en pågående stridsåtgärd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen skall räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden skall inledas.

Omfattar en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som inte är medlemmar i berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

Varselskyldigheten gäller inte om det finns giltigt hinder mot att varsla. Skyldighet att varsla finns inte i fråga om stridsåtgärd som avses i 41 § tredje stycket.

Varsel enligt första och andra styckena skall innehålla uppgift om anledningen till stridsåtgärden och om stridsåtgärdens omfattning.

Rättsfall:

AD 1977:83 (stridsåtgärd avvek från varsel) – Fråga, om giltigt hinder förelegat att iaktta varselreglerna AD 1999:65 – Fråga om storleken av allmänt skadestånd vid åsidosättande av varselskyldighet AD 2004:71 – Fråga om skyldighet förelegat att varsla AD 2008:45, 2021:36 – Fråga om varsel innehöll uppgift om anledningen till stridsåtgärden AD 2008:56 – Fråga om brott mot varselreglerna vid blockad riktad mot bussbolag pga. valreklam på bolagets bussar AD 2016:13.

SFS 2000:163

Medling

För medling i arbetstvister mellan å ena sidan en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation och å andra sidan en arbetstagarorganisation finns Medlingsinstitutet. Institutet ska verka för en väl fungerande lönebildning.

Hänvisad författning:

Jfr Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 36:3.

Anmärkt författning:

F (1976:826) om medling i arbetstvister.

SFS 2013:615

Medlingsinstitutet skall genom överläggningar med parter eller på annat sätt informera sig om kommande eller pågående avtalsförhandlingar.

Institutet skall också ge råd och upplysningar till parterna på arbetsmarknaden om förhandlingar och kollektivavtal.

En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor skall på begäran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet.

SFS 2000:163

Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller medlare.

SFS 2000:163

Om Medlingsinstitutet bedömer att det i en tvist finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats, får institutet även utan samtycke från parterna utse en eller flera medlare för att medla i tvisten.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

Parter som är ense om att de är bundna av ett avtal om förhandlingsordning som innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för tillsättning av medlare, regler om medlarens befogenheter och regler om uppsägning av avtalet kan anmäla avtalet till Medlingsinstitutet för registrering. När avtalet har registrerats, får under dess giltighetstid medlare inte utses utan samtycke från parterna.

SFS 2000:163

En medlare som utsetts av Medlingsinstitutet skall försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Medlaren skall för det ändamålet kalla parterna till förhandling eller vidta annan lämplig åtgärd. För att främja en god lösning av tvisten, kan medlaren lägga fram egna förslag till överenskommelse.

Medlaren skall också verka för att en part uppskjuter eller inställer en stridsåtgärd.

SFS 2000:163

Om det främjar en god lösning av tvisten, får Medlingsinstitutet på medlarens begäran besluta att en part skall skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av en stridsåtgärd. Ett sådant beslut får meddelas endast en gång för varje medlingsuppdrag. Tidsfristen skall räknas från den dag då åtgärden enligt varselmeddelandet skall påbörjas eller utvidgas. Beslutet skall om möjligt föregås av samråd med parterna.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 49 § nu 52 §.

SFS 2000:163

En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till en medlare som medverkar vid förhandlingen.

SFS 2000:163

En medlare kan föreslå parterna att låta en tvist avgöras genom skiljeförfarande.

Medlingsinstitutet kan medverka vid utseende av skiljemän.

Om stridsåtgärder har påbörjats, kan Medlingsinstitutet uppmana parterna att låta tvisten avgöras genom skiljeförfarande.

En medlare får inte åta sig skiljemannauppdrag i arbetstvist, om inte Medlingsinstitutet i särskilt fall medger det.

SFS 2000:163

Om en part har kallats till en överläggning enligt 47 § första stycket och inte infinner sig, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att komma till en överläggning.

Om en part, som enligt 10 § är förhandlingsskyldig, har kallats till en förhandling inför medlare men inte infinner sig eller om parten på annat sätt underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt 15 § första stycket, kan Medlingsinstitutet på begäran av medlaren förelägga parten vid vite att fullgöra sin förhandlingsskyldighet.

Medlingsinstitutets beslut enligt första och andra styckena får inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 49 §. Förutv. 52 § upphävd g. Lag 2000:163.

Hänvisad författning:

Lag (1985:206) om viten inf. under FörvProc.

SFS 2000:163

Om en part underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att ge in kopian.

Medlingsinstitutets beslut enligt första stycket får inte överklagas.

Talan om utdömande av vite förs av Medlingsinstitutet vid Arbetsdomstolen. I mål om utdömande av vite får Arbetsdomstolen bedöma även vitets lämplighet.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 53 § upphävd g. Lag 1980:238.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 52 §.

SFS 2000:163

Skadestånd och andra påföljder

Arbetsgivare, arbetstagare och organisation som bryter mot denna lag eller mot kollektivavtal skall ersätta uppkommen skada, om ej annat följer av vad nedan sägs.

Rättsfall:

AD 1977:62.

Vid bedömande om och i vad mån skada har uppkommit för någon skall hänsyn tagas även till dennes intresse av att lagens eller kollektivavtalets bestämmelser iakttages och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Rättsfall:

Skadestånd vid kolliderande kollektivavtal AD 1977:14AD 1990:48, 1991:49, 1998:6, 2001:82, 2009:76 – Fackliga organisationer ansågs skyldiga att betala skadestånd till lettiskt bolag, mot vilket de vidtagit stridsåtgärder i strid mot EG-rätten (Laval) AD 2009:89 – Fråga om arbetsgivare gjort kostnadsbesparing genom att bryta mot kollektivavtal AD 2012:31.

Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot tystnadsplikt som avses i denna lag eller utnyttjar han obehörigen vad han under sådan tystnadsplikt har fått kännedom om, skall han ersätta uppkommen skada.

Om någon som företräder arbetsgivare eller organisation gör sig skyldig till handling som avses i första stycket, svarar arbetsgivaren eller organisationen för skadan.

I fall som avses i denna paragraf skall ej följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 § har föranlett eller godkänt felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om organisationen har saknat fog för förklaring enligt 39 §.

Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbetsgivaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till honom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst.

Rättsfall:

Ang. 1 st. AD 1982:152, 1998:33, 2000:57, 2001:10, 2004:5 – Ang. äldre rätt AD 1987:154 (vetoförklaring ej grundad men ej heller utan fog).

SFS 1994:1686

Har arbetsgivare utan fog utkrävt arbete enligt 34 § andra stycket utan att sådana synnerliga skäl som där avses har förelegat, skall han ersätta uppkommen skada.

Har organisation, som är bunden av kollektivavtal, eller överordnad organisation anordnat eller föranlett olovlig stridsåtgärd, kan skadestånd ej åläggas enskild arbetsgivare eller arbetstagare för att han har deltagit i åtgärden.

Skadestånd kan icke åläggas arbetstagare, om han med sin organisations godkännande har vägrat att utföra arbete som arbetsgivaren har krävt enligt 34 § andra stycket.

Rättsfall:

Ang. 1 st. Tillämpligt även vid avtalsbrott? AD 1977:62.

Om det är skäligt kan skadestånd sättas ned eller helt falla bort.

Vid bedömande enligt första stycket av arbetstagares skadeståndsskyldighet för deltagande i olovlig stridsåtgärd skall särskild hänsyn tas till omständigheter, som har framkommit vid överläggning enligt 43 §, och verkningarna av överläggningen.

I mål om skadestånd för arbetstagares deltagande i en olovlig stridsåtgärd skall domstolen, om arbetskonflikten ännu pågår och om domstolen finner den olovlig, så snart som möjligt ålägga arbetstagarna att återgå till arbetet.

Rättsfall:

Ang. äldre lydelse av denna § AD 1977:218, 1982:129, 1985:114 (två arbetsnedläggelser), 1986:20 – Tillämpning av 2 st. i äldre lydelse AD 1985:109 – Ang. 3 st. i äldre lydelse AD 1988:24, 161, 1990:43, 78 – Skadeståndets storlek efter 1992 års ändr. av §-en AD 1996:22.

SFS 1992:440

Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Kan enligt denna lag skadestånd följa på åtgärd eller underlåtenhet av arbetstagare, får annan påföljd icke åläggas arbetstagaren utan stöd i författning eller kollektivavtal. Detsamma gäller i fall när av 56 § andra stycket eller 59 § följer, att arbetstagare icke kan åläggas skadestånd.

Är annan påföljd än skadestånd föreskriven i kollektivavtal, får den utan hinder av första stycket tillämpas även på arbetstagare som ej är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsättes i sådant arbete som avses med avtalet.

Rättsfall:

AD 1978:89 (omplacering av arbetstagare inom SAF/LO-området) – AD 1980:156 (tillåten eller otillåten varning?), 1986:66 (d:o), 1989:67 (d:o), 1990:14 (d:o) – Indragning av förmån i visst fall ej brott mot denna § AD 1995:146 – Löneavdrag ansågs utgöra disciplinär påföljd AD 2004:36 – Fråga om omplacering av livvakt utgjort otillåten disciplinpåföljd AD 2010:52.

Varselavgift

Rubriken införd g. SFS2000-0163

Den som underlåter att varsla Medlingsinstitutet enligt 45 § skall åläggas att betala en varselavgift till staten. Varselavgiften skall bestämmas till lägst 30 000 kr och högst 100 000 kr. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Den som vidtar en stridsåtgärd i strid mot Medlingsinstitutets beslut enligt 49 § att en varslad stridsåtgärd skall skjutas upp skall åläggas att betala en förhöjd varselavgift om minst 300 000 kr och högst 1 000 000 kr till staten. Om det finns särskilda skäl kan varselavgiften bestämmas till ett lägre belopp eller helt falla bort.

Varselavgiften åläggs av tingsrätt på talan av Medlingsinstitutet. Talan skall väckas inom ett år från den dag varsel skulle ha lämnats eller, när det gäller förhöjd varselavgift enligt andra stycket, den dag då stridsåtgärden vidtogs. Försummas det får talan inte väckas.

SFS 2000:163

Tvisteförhandling och rättegång

I mål, vari denna lag skall tillämpas, gäller lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

I fråga om mål enligt 62 a § tillämpas för rättegången vad som är föreskrivet om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten. Överklagande av tingsrättens avgörande sker till Arbetsdomstolen. I sådant fall tillämpas lagen om rättegången i arbetstvister med beaktande av första meningen i detta stycke.

I fråga om mål om utdömande av vite enligt 52 § fjärde stycket och 53 § tredje stycket gäller vad som i 8 § lagen (1985:206) om viten föreskrivs om allmän domstols handläggning av mål om vitets utdömande.

SFS 2000:163

Vill någon som har förhandlingsrätt enligt 10 § yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt denna lag eller kollektivavtal, skall han påkalla förhandling inom fyra månader efter det att han har fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat. Skall enligt föreskrift i kollektivavtal förhandling äga rum både lokalt och centralt, gäller vad som nu har sagts den lokala förhandlingen. Central förhandling skall i sådant fall påkallas inom två månader efter det att den lokala förhandlingen har avslutats.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, när part som avses där vill vinna förklaring att rättshandling eller avtalsbestämmelse är ogiltig av det skälet att den innebär kränkning av föreningsrätten.

Påkallar part ej förhandling inom föreskriven tid, förlorar han rätten till förhandling.

Rättsfall:

Preskriptionsinvändning för sent framställd AD 1978:72 – Kollektivavtals preskriptionsregler tillämpliga i stället för lagens AD 1979:7 – Ang. utgångspunkt för beräkning av preskriptionstid AD 1980:109 – Fråga om tvisteförhandling eller endast ”intresseförhandling” hållits AD 1983:63.

Talan i fall som avses i 64 § skall väckas inom tre månader efter det att förhandling har avslutats. När både lokal och central förhandling har ägt rum, räknas tiden från det att den centrala förhandlingen har avslutats. Har mot förhandling förelegat hinder som ej har berott av käranden, räknas tiden från det att förhandling senast skulle ha hållits.

Rättsfall:

Fråga om talan om skadestånd pga. föreningsrättskränkning preskriberats AD 2006:25.

Har organisation ej iakttagit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får den som är eller har varit medlem i organisationen och som beröres av tvisten väcka talan inom en månad efter det att tiden har löpt ut. Skall enligt 4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister talan föregås av förhandling men har sådan ej ägt rum, gäller vad som nu har sagts i stället rätt att påkalla förhandling. Talan skall i sådant fall väckas inom tid som anges i 65 §.

I tvist, vari arbetstagare ej kan företrädas av organisation, skall han väcka talan inom fyra månader efter det att han fått kännedom om den omständighet vartill yrkandet hänför sig och senast inom två år efter det att omständigheten har inträffat.

Rättsfall:

Fråga om preskription av talan som fördes av DO AD 2004:8 – Fråga om arbetsgivare kunde anses ha medgivit förlängning av preskriptionstiden AD 2005:27 – Fråga om preskriptionsfristen skulle räknas från de tvistiga fordringarnas förfallodag eller från tidpunkten då tvisteförhandlingen avslutades AD 2018:7– Fråga om beräkning av preskriptionsfrister när arbetstagare, som var medlem i arbetstagarorganisation men vars talan ej fördes av organisationen, väckt talan om ersättning enl. diskrimineringslagen AD 2023:5.

Talan om skadestånd eller annan fullgörelse med anledning av olovlig stridsåtgärd får ej i något fall väckas senare än tre månader efter det att stridsåtgärden har avslutats.

Rättsfall:

AD 1978:30 – Preskriptionsinvändning, som gjorts först efter det part trätt i tvisteförhandlingar, beaktad då förhandlingsskyldighet ej förelegat AD 1981:52 – Preskription avbryts endast genom talan vid domstol AD 1981:92.

Väcker part ej talan inom föreskriven tid, förlorar han rätten till talan.

Rättsfall:

10-årig preskription av skadestånd AD 1977:160.

Föreskrifterna i 33–35 och 39 §§ utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Rättsfall:

AD 2002:84 (interimistiskt förordnande enl. RB 15:3).

SFS 1994:1686

[har upphävts genom lag (1980:238).]

SFS 1980:238

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1976:580

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1977.

Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande, är utan verkan i den mån avtalet innefattar avvikelse från lagen. Har avtalet tillkommit för att utgöra avvikelse från regler, som avses i 4 § andra eller tredje stycket, gäller dock avtalet i den delen.

SFS 1977:529

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1977.

Kollektivavtal, som har ingåtts före lagens ikraftträdande och som innefattar avvikelse från 57 § andra stycket, gäller i den delen endast om avtalet har tillkommit för att utgöra sådan avvikelse.

SFS 1977:532

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1977.

SFS 1980:238

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 53 och 70 §§ lagen (1976:580 om medbestämmande i arbetslivet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

SFS 1991:306

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1992.

SFS 1991:681

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1991.

SFS 1992:440

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1992.

I fråga om skadeståndsansvar som har uppkommit före ikraftträdandet gäller 60 § i sin äldre lydelse.

SFS 1993:1498

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1994.

SFS 1994:1686

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995. En arbetsgivare är dock inte skyldig att förhandla eller underrätta enligt de nya bestämmelserna i 13 § andra stycket och 15 § andra stycket, om det skulle innebära att förhandling skulle ha inletts eller underrättelse skulle ha lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2000:163

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2000.

SFS 2000:166

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2000.

SFS 2005:392

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2005.

SFS 2007:402

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008.

SFS 2007:1095

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om upphandlingar på vilka lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är tillämplig.

SFS 2010:229

Denna lag träder i kraft d. 15 april 2010.

SFS 2010:537

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010.

SFS 2011:1033

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2011.

SFS 2012:855

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2013.

SFS 2013:615

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2013.

SFS 2016:1149

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för upphandlingar som har påbörjats före d. 1 jan. 2017.

SFS 2017:321

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2017.

SFS 2017:362

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2017.

SFS 2019:503
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2019.

  2. Bestämmelserna ska inte tillämpas när det gäller en stridsåtgärd som har påbörjats före ikraftträdandet.

SFS 2020:595

Denna lag träder i kraft d. 30 juli 2020.

SFS 2021:1114
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2022.

  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sådana upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

Anmärkt författning:

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)Lag (2011:427) om europeiska företagsråd.

Rättsfall:

AD behörig handlägga tvist enl. lagen 1996:359AD 2007:41 – Fråga om skyldighet för svenskt företag i internationell koncern att lämna ut uppgifter om antalet anställda m.m. till tyskt företag i samma koncern AD 2008:75.