Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1995-1554

Årsredovisningslag (1995:1554)

Årsredovisningslagen

Utkom från trycket den 29 december 1995
Utfärdad den 14 december 1995

Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

Denna lag innehåller bestämmelser om upprättande och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport.

Lagen är, om inte annat föreskrivs i 2 §, tillämplig på sådana företag som avses i 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078).

SFS 1999:1112

Lagen är inte tillämplig på företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § första stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, om inte annat är särskilt föreskrivet i dessa lagar.

Företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § tredje stycket lagen om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt de lagarna är inte skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt denna lag.

SFS 2022:645

Allmänna definitioner

I denna lag betyder

  1. företag: en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport,

  2. andelar: aktier och andra andelar i juridiska personer,

  3. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen,

  4. större företag:

    – företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

    – företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

    a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

    b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

    c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

  5. mindre företag: företag som inte är större företag,

  6. större koncerner:

    – koncerner där moderföretagets eller något av dotterföretagens överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

    – koncerner där något av dotterföretagen är ett sådant företag som avses i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

    – koncerner som uppfyller mer än ett av följande villkor:

    a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

    b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

    c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

  7. mindre koncerner: koncerner som inte är större koncerner.

Vid tillämpningen av första stycket 6 b och c ska andelar i dotterföretag, fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Eliminering behöver inte göras, om tillämpningen i stället utgår från följande gränsvärden:

  • balansomslutning 48 miljoner kronor,

  • nettoomsättning 96 miljoner kronor.

Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § bokföringslagen (1999:1078) ska vid tillämpningen av första stycket 4–7 och 5 kap. 47 § till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter.

SFS 2015:813

Koncern, intresseföretag m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

Koncern- och intresseföretagsdefinitioner

Ett företag är moderföretag och en juridisk person är dotterföretag, om företaget

  1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen,

  2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar,

  3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

  4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

  1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen,

  2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, eller

  3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderföretaget.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

SFS 1999:1112

Med ägarintresse avses i denna lag ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständigheterna.

SFS 2015:813

Om ett företag har ett ägarintresse i en juridisk person och utövar ett betydande inflytande över dess driftsmässiga och finansiella styrning, är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte om den juridiska personen är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger.

Innehar företaget minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, ska det anses ha ett betydande inflytande över denna, om inte något annat framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna.

SFS 2015:813

Med gemensamt styrt företag avses i denna lag en juridisk person som två eller flera parter enligt ett avtal utövar ett gemensamt bestämmande inflytande över.

SFS 2015:813

I de fall som avses i 4 § första stycket 1–3 och andra stycket samt 5 § skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag eller intresseföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget eller intresseföretaget som innehas av det företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller intresseföretagets eller dess dotterföretags räkning.

SFS 1999:1112

Om ett företag har blivit moderföretag, skall ledningen för företaget meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna ledningen för moderföretaget de upplysningar som behövs för att en koncernredovisning skall kunna upprättas.

SFS 1999:1112

Närstående

Rubriken införd g. SFS2015-0813

En juridisk person anses i denna lag som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om

  1. den ingår i samma koncern som det rapporterande företaget,

  2. den är ett intresseföretag till det rapporterande företaget eller till ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i,

  3. det rapporterande företaget är ett intresseföretag till den juridiska personen, eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i,

  4. den är ett gemensamt styrt företag som samägs av det rapporterande företaget eller av ett företag i en koncern som det rapporterande företaget ingår i,

  5. det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av den juridiska personen, eller av ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i,

  6. den och det rapporterande företaget båda är gemensamt styrda företag som samägs av samma tredje företag,

  7. den eller det rapporterande företaget är ett gemensamt styrt företag som samägs av ett tredje företag, och den andra av dem är ett intresseföretag till det tredje företaget,

  8. den är ett dotterföretag till en juridisk person som avses i 2, 4, 6 eller 7,

  9. den har som huvudsaklig verksamhet att förvalta tillgångar som det rapporterande företaget har avsatt för ersättningar till personer som har avslutat sin anställning antingen i det rapporterande företaget eller i en juridisk person som är närstående till det rapporterande företaget,

  10. den har avsatt tillgångar till förvaltning av ett rapporterande företag som är en sådan juridisk person som avses i 9,

  11. den står under bestämmande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande av en person som är närstående enligt 9 §,

  12. den annars står under betydande inflytande av en person som avses i 9 § 1 eller 4–6,

  13. den eller dess moderföretag har en styrelseledamot, verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare som är en person som avses i 9 § 1, eller

  14. den eller ett företag i en koncern som den ingår i tillhandahåller tjänster för företagsledning åt det rapporterande företaget eller åt dess moderföretag.

Vid tillämpningen av första stycket ska

  • med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett moderföretag i denna lags mening, och

  • med intresseföretag jämställas företag som endast uppfyller det krav på betydande inflytande som anges i 5 §.

SFS 2015:813

En fysisk person anses i denna lag som närstående till ett rapporterande företag om han eller hon

  1. själv eller gemensamt med någon annan utövar ett bestämmande inflytande över företaget,

  2. annars har ett betydande inflytande över företaget,

  3. är en styrelseledamot, den verkställande direktören eller någon annan ledande befattningshavare i företaget eller dess moderföretag,

  4. är gift eller sambo med eller förälder, barn eller styvbarn till en person som avses i 1–3,

  5. är ekonomiskt eller på annat sätt beroende av en person som avses i 1–3 eller av hans eller hennes make eller sambo, eller

  6. annars ingår i samma familj som en person som avses i 1–3 och kan förväntas påverka den personen i hans eller hennes kontakter med företaget eller påverkas av honom eller henne i sina egna kontakter med företaget.

SFS 2015:813

Allmänna bestämmelser om årsredovisning

Årsredovisningens delar

En årsredovisning ska bestå av

  1. en balansräkning,

  2. en resultaträkning,

  3. noter, och

  4. en förvaltningsberättelse.

I årsredovisningen för ett större företag eller en bostadsrättsförening ska det även ingå en kassaflödesanalys.

SFS 2022:1028

Överskådlighet och god redovisningssed

Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Rättvisande bild

Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar.

Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not.

SFS 1999:1112

Väsentlighet

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Ett företag får avvika från bestämmelserna om redovisning, uppställning, värdering, upplysningar och konsolidering i denna lag, om följden av avvikelsen inte är väsentlig.

Följden av en avvikelse ska anses vara väsentlig om utelämnad eller felaktig information, ensam eller tillsammans med annan information, rimligen kan förväntas påverka de beslut som användare fattar på grundval av informationen.

SFS 2015:813

Andra grundläggande redovisningsprinciper

Vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska följande iakttas:

  1. Företaget ska förutsättas fortsätta sin verksamhet.

  2. Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

  3. Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att

    a) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen,

    b) hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen, och att

    c) hänsyn ska tas till värdenedgångar oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller en förlust.

  4. Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

  5. De olika beståndsdelar som balansräkningens poster och, i förekommande fall, delposter består av ska värderas var för sig.

  6. Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

  7. Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 och 3 §§, får avvikelse göras från första stycket.

SFS 2015:813

Form m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

Årsredovisningen ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska.

Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte.

Om företaget är i likvidation, ska detta anges.

SFS 2015:813

Valuta

Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078). Beloppen får dessutom anges i annan valuta enligt omräkningskursen på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen).

Vid byte av redovisningsvaluta ska balansräkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan enligt den växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under räkenskapsåret. Den omräknade balansräkningen ska utgöra ingående balans för det nya räkenskapsåret.

SFS 2015:813

Årsredovisningens undertecknande

I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen.

I handelsbolag ska årsredovisningen skrivas under av samtliga obegränsat ansvariga delägare.

I en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga ledamöter i grupperingens församling och av direktören. I ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter eller av direktören. Om både en styrelse och en direktör är utsedda i konsortiet, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören.

I stiftelser med anknuten förvaltning ska årsredovisningen skrivas under av förvaltaren eller, om ett handelsbolag är stiftelsens förvaltare, av samtliga bolagsmän som företräder bolaget.

I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare.

Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, ska yttrandet fogas till redovisningen. I fall som avses i första stycket gäller detta dock endast om den avvikande meningen har antecknats till styrelsens protokoll.

Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

SFS 2016:644

Balansräkning och resultaträkning

Kapitlet erhöll ny lydelse g. se vid1:1 (prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2). SFS1999-1112

Balansräkningens innehåll

Beträffande rubriken, se SFS1999-1112

Balansräkningen ska i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.

SFS 2015:813

Resultaträkningens innehåll

Beträffande rubriken, se SFS1999-1112

Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

SFS 1999:1112

Uppställningsformer

Beträffande rubriken, se SFS1999-1112

Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till denna lag. Resultaträkningen ska upprättas enligt någon av de uppställningsformer som anges i bilagorna 2 och 3.

Byte av uppställningsform för resultaträkningen får ske endast om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

SFS 2015:813

Posterna i balansräkningen och resultaträkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för respektive uppställningsform. Om en tillgång, avsättning eller skuld tas upp i fler än en post i balansräkningen, ska det upplysas om förhållandet till andra poster antingen under den post där den tas upp eller i en not.

I fråga om poster som föregås av arabiska siffror ska de avvikelser göras som är betingade av verksamhetens särskilda inriktning.

Andra poster än de som finns upptagna i uppställningsformerna får tas upp, om de nya posternas innehåll inte täcks av uppställningsformernas poster. Posterna får delas in i delposter. Om delar av en post har tillkommit på ett sådant sätt eller är av sådan storlek att det är av betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på en rättvisande bild att de redovisas särskilt, ska de tas upp i delposter. Kompletterande poster ska ges beteckningar som tydligt anger vad som ingår i posten.

Poster som föregås av arabiska siffror får slås samman,

  1. om posternas belopp är obetydliga med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild, eller

  2. om sammanslagningen främjar överskådligheten och posterna och, i förekommande fall, delposterna anges i not.

Mindre företag får slå samman poster i balansräkningen som avser tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder, om posterna föregås av arabiska siffror.

SFS 2015:813

Trots 3 och 4 §§ får företag som avses i andra stycket dela upp anläggningstillgångar och omsättningstillgångar samt skulder och avsättningar i kortfristiga och långfristiga poster, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

Första stycket gäller

  1. företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tilllämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008, och

  2. andra företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

SFS 2015:813

Kortfristiga och långfristiga balansposter

Rubriken införd g. SFS2015-0813

För varje fordringspost i balansräkningen som är upptagen under Omsättningstillgångar ska den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen anges.

För varje skuldpost i balansräkningen ska följande anges: den del som ska betalas inom ett år från balansdagen, den del som ska betalas senare än ett år efter balansdagen och summan av dessa skulder.

Första och andra styckena gäller även fordringsposter och skuldposter som har tagits in i sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2.

För mindre företag som slår samman poster enligt 4 § femte stycket ska det som föreskrivs i första och andra styckena om fordringsposter och skuldposter i balansräkningen i stället avse de sammanslagna posterna.

SFS 2015:813

Jämförelsetal

Beträffande rubriken, se SFS1999-1112

För varje post eller delpost i balansräkningen, resultaträkningen och sådana noter som avses i 4 § fjärde stycket 2 ska beloppet av motsvarande post för det närmast föregående räkenskapsåret anges.

Om företaget har ändrat principerna för värdering, klassificering eller indelning i poster eller delposter, ska posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om eller ändras på det sätt som behövs för att de ska kunna jämföras med räkenskapsårets poster på ett meningsfullt sätt.

Om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§, får avvikelse göras från andra stycket.

Andra stycket gäller inte mindre företag under förutsättning att upplysningar om den bristande jämförbarheten lämnas i noterna.

SFS 2015:813

Överkursfonder

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2020-0987

I ett aktiebolag ska den del av betalningen för en aktie som överstiger aktiens kvotvärde tas upp under den bundna överkursfonden eller den fria överkursfonden.

SFS 2020:987

Särskilda poster i en ekonomisk förenings balansräkning och resultaträkning

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Fordran på insats i en ekonomisk förening får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden – de betalda insatserna – utförs som en särskild post under eget kapital.

Första stycket gäller även vid redovisningen av fullgjorda upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

SFS 1999:1112

I resultaträkningen för en ekonomisk förening ska en sådan värdeöverföring som avses i 12 kap. 1 § 2 lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar tas upp som en särskild kostnadspost.

SFS 2018:717

Större periodiseringsposter

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Större företag skall i balansräkningen eller i en not specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

SFS 2006:871

Avsättningar

Rubriken införd g. SFS1999-1112

Som avsättningar skall sådana förpliktelser redovisas som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias.

Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.

SFS 1999:1112

Större företag skall i balansräkningen eller i en not specificera större avsättningar som har tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen.

SFS 2006:871

Ett aktiebolags eget kapital

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Ett aktiebolags eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska följande tas upp: aktiekapital, bunden överkursfond, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

SFS 2020:987

En ekonomisk förenings eget kapital

Rubriken införd g. SFS2015-0813

En ekonomisk förenings eget kapital ska i balansräkningen, i en egen räkning eller i en not delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.

Under bundet eget kapital ska följande tas upp: inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, uppskrivningsfond, reservfond, kapitalandelsfond och fond för utvecklingsutgifter. Medlemsinsatser och förlagsinsatser ska redovisas var för sig.

Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust ska följande tas upp: fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust och nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas då upp som avdragsposter.

Det som sägs i andra stycket om insatser gäller också upplåtelseavgifter i en bostadsrättsförening.

SFS 2015:813

Resultaträkning i förkortad form

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Mindre företag får slå samman posterna 1–6 i bilaga 2 respektive posterna 1–3 och 6 i bilaga 3 till en post benämnd bruttovinst eller bruttoförlust.

Ett företag som slår samman poster enligt första stycket ska i resultaträkningen, i anslutning till posten bruttovinst eller bruttoförlust, lämna uppgift om nettoomsättningen. Bolagsverket får i ett enskilt fall medge att uppgiften om nettoomsättningen utelämnas, om det är motiverat av konkurrensskäl.

SFS 2010:1515

[Upphävd g. Lag (2007:132).]

SFS 2007:132

[Upphävd g. Lag (2015:813).]

SFS 2015:813

Värderingsregler

Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får djur i jordbruk eller renskötsel anses som omsättningstillgång oavsett avsikten med innehavet.

SFS 1999:1112

Utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar som är av betydande värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriella anläggningstillgångar. Detsamma gäller ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill).

Första stycket gäller även utgifter för företagets eget utvecklingsarbete. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller detta dock endast under förutsättning att motsvarande belopp överförs från fritt eget kapital till en fond för utvecklingsutgifter.

Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgångar.

Rättsfall:

H 1993:484 anm. vid ABL 25:18.

SFS 2015:813

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av 4, 5, 6, 12, 13 a, 14 a eller 14 e §.

I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska, utöver inköpspriset, utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet räknas in.

I anskaffningsvärdet för en tillverkad tillgång får, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader räknas in.

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet till den del som räntan hänför sig till tillverkningsperioden.

Utgifter för värdehöjande förbättringar av en tillgång får räknas in i anskaffningsvärdet, om de har lagts ned under räkenskapsåret eller balanserats från tidigare år.

SFS 2015:813

Avskrivning av anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period.

Om nyttjandeperioden för immateriella anläggningstillgångar som utgörs av utgifter för företagets eget utvecklingsarbete inte kan fastställas med en rimlig grad av säkerhet, ska perioden anses uppgå till fem år. Detsamma gäller i fråga om goodwill.

Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen. Annan redovisning får dock tillämpas, om det finns särskilda skäl för det och det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

SFS 2015:813

Nedskrivning av anläggningstillgångar

Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § första stycket, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den. Nedskrivningar som avser goodwill får dock inte återföras.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första–tredje styckena ska redovisas i resultaträkningen.

SFS 2015:813

Uppskrivning av anläggningstillgångar

Ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första–tredje styckena och 12 § får skrivas upp till högst detta värde. Uppskrivning får dock ske endast om uppskrivningsbeloppet används för avsättning till en uppskrivningsfond eller, i aktiebolag, för ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission.

Avskrivningar och nedskrivningar av den tillgång som har skrivits upp ska efter uppskrivningen beräknas med utgångspunkt i det uppskrivna värdet.

SFS 2015:813

Ianspråktagande av uppskrivningsfonden och fonden för utvecklingsutgifter

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Ett aktiebolag får ta uppskrivningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter i anspråk för

  1. ökning av aktiekapitalet genom fondemission eller nyemission,

  2. täckning av förlust enligt fastställd balansräkning när förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital.

Ett beslut att ta uppskrivningsfonden eller fonden för utvecklingsutgifter i anspråk för att täcka en förlust enligt första stycket 2 får fattas endast efter det att revisorerna har hörts. Innan tre år har förflutit från beslutet får vinstutdelning beslutas endast om Bolagsverket eller, i tvistiga fall, allmän domstol ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp som motsvarar den förlust som har blivit täckt med belopp från fonden. I fråga om Bolagsverkets eller domstolens tillstånd gäller 20 kap. 25–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551) i tillämpliga delar.

SFS 2015:813

Vid avskrivning enligt 4 § eller nedskrivning enligt 5 § av en uppskriven tillgång eller vid avyttring eller utrangering av tillgången ska uppskrivningsfonden minskas i motsvarande utsträckning, dock högst med den del av fonden som svarar mot tillgången. På samma sätt ska fonden för utvecklingsutgifter minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring av en som tillgång upptagen utgift för företagets eget utvecklingsarbete.

Minskningen får göras enbart genom att

  1. fonden tas i anspråk enligt 7 §,

  2. den del av fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt eget kapital, eller

  3. den del av fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

SFS 2015:813

Värdering av omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar ska, om inte annat följer av 10, 12, 13 a, 14 a eller14 e § tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 11 §, utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. Vid bestämmandet av anskaffningsvärdet tillämpas 3 § andra–fjärde styckena.

Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§ användas i stället för nettoförsäljningsvärdet.

Med återanskaffningsvärde avses det belopp som motsvarar den utgift för anskaffandet som företaget skulle ha haft, om tillgången anskaffats på balansdagen.

Om företaget drivs av en fysisk person eller ett dödsbo, får djur i jordbruk eller renskötsel värderas till det värde som fastställs av Skatteverket.

Rättsfall:

Ang. behandlingen av s.k. reala nollkupongsobligationer som omsättningstillgång resp. anläggningstillgång R 1995:71 I och II.

SFS 2011:1554

Värdering av pågående arbeten

Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip. Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

SFS 2015:813

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för företaget, får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

SFS 1999:1112

Omräkning av fordringar och skulder

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2000-0034

Fordringar och skulder i annan valuta än redovisningsvalutan får omräknas till redovisningsvalutan enligt växelkursen på balansdagen, om detta står i överensstämmelse med 2 kap. 2 och 3 §§.

SFS 2000:34

Redovisning enligt kapitalandelsmetoden

Rubriken införd g. SFS2004-1173

Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får redovisa andelar i intresseföretag i balansräkningen och resultaträkningen med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. 25–29 §§, om det är förenligt med 2 kap. 2 och 3 §§.

SFS 2004:1173

Egna aktier

Egna aktier får inte tas upp som tillgång.

Vid värdering av ett moderföretags andelar i ett dotterföretag ska andelar som dotterföretaget äger i moderföretaget inte anses ha något värde.

Vid förvärv av egna aktier ska fritt eget kapital minskas med utgiften för förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med inkomsten från överlåtelsen.

SFS 2015:813

Värdering av finansiella instrument

Rubriken införd g. SFS2003-0774

Derivatinstrument och andra finansiella instrument får tas upp till sitt verkliga värde, om inte annat följer av 14 b §.

Det verkliga värdet skall bestämmas på grundval av instrumentets marknadsvärde. Om något marknadsvärde inte kan bestämmas för ett instrument men däremot för dess beståndsdelar eller för ett likartat instrument, skall det verkliga värdet bestämmas på grundval av beståndsdelarnas eller det likartade instrumentets marknadsvärde. Om inte heller en sådan värdering är möjlig, skall det verkliga värdet bestämmas med hjälp av sådana allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet.

Värdering enligt första stycket får ske enbart om samtliga företagets finansiella instrument, utom sådana som enligt 14 b § inte får tas upp till verkligt värde, värderas på samma sätt.

SFS 2003:774

Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a §:

  1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument,

  2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål,

  3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller gemensamt styrda företag,

  4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut,

  5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden,

  6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt

  7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt.

Värdering enligt 14 a § får inte heller ske, om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet.

Företag som avses i 3 kap. 4 a § andra stycket får trots första stycket värdera där angivna finansiella instrument enligt 14 a §, om

  1. det är förenligt med sådana internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 297/2008, och

  2. upplysningar om värderingen lämnas i enlighet med dessa standarder.

SFS 2015:813

Vid tillämpningen av 14 a och 14 b §§ skall avtal som avser rå- och stapelvaror och ger endera parten rätt att reglera avtalet med kontanter eller med något annat finansiellt instrument anses som derivatinstrument. Detta gäller dock inte om avtalet

  1. ingicks för att täcka företagets förväntade behov av inköp, försäljning eller egen förbrukning av rå- och stapelvaror,

  2. även efter avtalets ingående har tillgodosett detta behov,

  3. utformades för detta ändamål när det ingicks, och

  4. förväntas regleras genom leverans av varan.

SFS 2003:774

Om värdering sker enligt 14 a §, skall värdeförändringen sedan föregående balansdag redovisas i resultaträkningen.

I följande fall gäller att värdeförändringen skall redovisas i en fond för verkligt värde i stället för i resultaträkningen:

  1. värdeförändringen avser ett säkringsinstrument och de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att en del av eller hela värdeförändringen inte redovisas i resultaträkningen, eller

  2. värdeförändringen är orsakad av en kursförändring på en monetär post som utgör en del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

En värdeförändring på en finansiell tillgång som inte innehas för handelsändamål och inte heller är ett derivatinstrument får redovisas i fonden för verkligt värde i stället för i resultaträkningen.

När det inte längre finns skäl att redovisa ett belopp i fonden för verkligt värde, skall fonden justeras.

SFS 2004:1173

Värdering av säkrade poster

Rubriken införd g. SFS2003-0774

Om en tillgång, avsättning eller skuld eller en del därav har säkrats mot ett finansiellt instrument som värderas enligt 14 a §, skall också den säkrade posten värderas enligt den paragrafen, om de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter det. Därvid skall 14 d § tillämpas.

SFS 2003:774

[Upphävd g. Lag (2011:1554).]

SFS 2011:1554

[Upphävd g. Lag (2011:1554).]

SFS 2011:1554

Periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån

Kapitalrabatt och direkta emissionsutgifter vid upptagande av lån skall periodiseras, dock längst över tiden till dess skulden förfaller till betalning. Sådan periodisering behöver dock inte göras om den är utan betydelse med hänsyn till kravet i 2 kap. 3 § på rättvisande bild.

Avsättningar

Rubriken införd g. SFS2015-0813

En avsättning ska motsvara den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen.

SFS 2015:813

Omräkning av förlagsinsatser

Rubriken införd g. SFS2000-0034

Om en ekonomisk förening har förlagsinsatser i annan valuta än redovisningsvalutan, skall dessa räknas om enligt växelkursen på balansdagen. Skillnaden mellan det omräknade beloppet och motsvarande belopp vid räkenskapsårets ingång, skall föras mot Balanserad vinst eller förlust.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 16 § upphävd g. Lag 1999:1112.

SFS 2000:34

[har upphävts genom lag (1999:1112).]

SFS 1999:1112

Noter

Kapitlet infört g. Förutv. 5 kap. samtidigt upphävt. SFS2015-0813

Allmänna bestämmelser

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Krav på noter för olika kategorier av företag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Mindre och större företag ska i noter lämna upplysningar enligt 4–24 §§.

Ytterligare bestämmelser för mindre och större företag om upplysningar i noter finns i 2 kap. 3 §, 3 kap. 4, 10 a och 10 b §§ och 7 kap. 2 §.

Bestämmelser för mindre företag om upplysningar i noter finns dessutom i 3 kap. 5 §.

SFS 2015:813

Större företag ska i noter även lämna upplysningar enligt 25–48 §§.

Ytterligare bestämmelser för större företag om upplysningar i noter finns i 3 kap. 8 och 10 §§.

SFS 2015:813

Noternas ordningsföljd

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om inte något annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, ska noter som avser enskilda poster i balansräkningen eller resultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna. Hänvisning ska göras vid de poster som noterna hänför sig till.

SFS 2015:813

Krav på noter för mindre och större företag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Värderingsprinciper

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder ska anges.

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

Avvikelser från grundläggande redovisningsprinciper

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag med stöd av 2 kap. 4 § andra stycket avviker från någon av de grundläggande redovisningsprinciper som anges i paragrafen, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på företagets ställning och resultat.

Består avvikelsen i att kvittning görs, ska företaget även lämna en upplysning om de bruttobelopp som kvittas mot varandra.

SFS 2015:813

Byte av uppställningsform

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag med stöd av 3 kap. 3 § andra stycket har bytt uppställningsform för resultaträkningen, ska det lämna en upplysning om skälen för bytet.

SFS 2015:813

Jämförelsetal

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag med stöd av 3 kap. 5 § tredje stycket avviker från det som sägs i den paragrafen om jämförelsetal, ska det lämna en upplysning om skälen för avvikelsen.

SFS 2015:813

Anläggningstillgångar

Rubriken införd g. SFS2015-0813

För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska upplysningar lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,

  2. tillkommande och avgående tillgångar,

  3. överföringar,

  4. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

  5. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

  6. årets uppskrivningar, med särskild upplysning om uppskrivningsbeloppets användning och hur mycket av det som kvarstår oavskrivet.

Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster ska anges.

SFS 2015:813

Goodwill

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag redovisar goodwill som tillgång, ska det lämna upplysningar om tillämpad avskrivningsperiod och skälen för denna.

SFS 2015:813

Finansiella instrument

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har finansiella instrument som värderas enligt 4 kap. 14 a §, ska det för varje kategori lämna upplysningar om

  1. bokfört värde, och

  2. de värdeförändringar som har redovisats i resultaträkningen respektive fonden för verkligt värde.

För varje kategori av derivatinstrument som värderas enligt 4 kap. 14 a § ska upplysningar även lämnas om

  1. omfattningen och typen av instrument, och

  2. viktiga villkor som kan påverka storleken av, tidpunkten för eller säkerheten i framtida kassaflöden.

Om värderingen har gjorts enligt 4 kap. 14 a § andra stycket tredje meningen, ska väsentliga antaganden som har gjorts vid tillämpningen av de använda värderingsmodellerna och värderingsmetoderna anges.

Paragrafen tillämpas även på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

SFS 2015:813

Uppskrivningsfond

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om storleken eller sammansättningen av uppskrivningsfonden har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

  1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

  2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret och hur dessa har behandlats skattemässigt,

  3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts, och

  4. det värde som skulle ha redovisats i balansräkningen om anläggningstillgångarna inte hade skrivits upp.

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

Fond för verkligt värde

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om storleken eller sammansättningen av fonden för verkligt värde har ändrats under räkenskapsåret, ska företaget i en sammanställning lämna upplysningar om

  1. fondens storlek vid räkenskapsårets början och slut,

  2. belopp som har satts av till fonden under räkenskapsåret, och

  3. belopp som har överförts från fonden eller på annat sätt har tagits i anspråk, med uppgift om hur beloppet har använts.

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

Långfristiga skulder

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

SFS 2015:813

Ställda säkerheter

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har ställt säkerheter, ska det lämna upplysningar om säkerheternas omfattning, art och form.

SFS 2015:813

Eventualförpliktelser

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har garantiåtaganden, ekonomiska åtaganden eller eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (eventualförpliktelser), ska det lämna en upplysning om summan av dessa.

SFS 2015:813

Åtaganden till förmån för koncernföretag m.fl.

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, ska det lämna särskilda upplysningar om detta.

SFS 2015:813

Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen och som är förenade med betydande risker eller fördelar för företaget, och uppgifter om dessa risker eller fördelar är nödvändiga för att företagets ställning ska kunna bedömas, ska företaget lämna upplysningar om

  1. inriktningen på och det kommersiella syftet med arrangemangen, och

  2. den ekonomiska inverkan som arrangemangen har på företaget.

Första stycket 2 gäller inte mindre företag.

SFS 2015:813

Lån till ledande befattningshavare

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har lämnat lån till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i företaget, ska det lämna de upplysningar om lånet som anges i andra stycket. Detsamma gäller om företaget har ställt panter, andra säkerheter eller garantier eller har gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en sådan befattningshavare. Med styrelseledamöter jämställs suppleanter för dessa och med verkställande direktör jämställs vice verkställande direktör.

Upplysningar ska lämnas om storleken av lämnade lån, huvudsakliga lånevillkor, räntesatser, under räkenskapsåret återbetalda belopp, arten av säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden samt beloppet av de lån som säkerhet har ställts för. Upplysning ska även lämnas om vilken anknytning till företaget befattningshavaren har. Om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det, ska en upplysning lämnas om detta.

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

upphävd genom

SFS 2015:813

Exceptionella intäkter och kostnader

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett företag har haft intäkter eller kostnader som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, ska det lämna upplysningar om arten och storleken av varje sådan intäkt eller kostnad.

SFS 2015:813

Medelantalet anställda under räkenskapsåret

Rubriken införd g. SFS2015-0813

En upplysning ska lämnas om medelantalet av de personer som har varit anställda under räkenskapsåret.

SFS 2015:813

Moderföretag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Ett företag som är dotterföretag ska lämna upplysningar om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den minsta koncern som företaget ingår i.

SFS 2015:813

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om det har inträffat händelser av väsentlig betydelse för företaget efter räkenskapsårets slut som inte kommer till uttryck i balansräkningen eller resultaträkningen, ska företaget lämna upplysningar om dessa. Upplysningarna ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna.

SFS 2015:813

Transaktioner med närstående

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företag har genomfört transaktioner på andra än marknadsmässiga villkor med närstående enligt 1 kap. 8 eller 9 §, ska det lämna upplysningar om transaktionerna. Upplysningar behöver dock inte lämnas om transaktioner

  1. mellan ett moderföretag och dess helägda dotterföretag, eller

  2. mellan två eller flera dotterföretag, om samtliga aktier eller andelar ägs av andra företag inom samma koncern.

Skyldigheten att lämna upplysningar gäller även ett mindre företag, om det är ett publikt aktiebolag och transaktionerna har genomförts med någon som har ett betydande aktieinnehav eller är styrelseledamot i bolaget.

SFS 2015:813

Upplysningarna enligt 23 §§ ska omfatta

  1. uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar,

  2. uppgift om vilket slag av närståendeförhållande som det är fråga om, och

  3. andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning.

Uppgifter om flera transaktioner får lämnas i samlad form, om de avser samma typ av transaktioner och uppgifter om de enskilda transaktionerna inte är nödvändiga för att bedöma vilken inverkan de har på företagets ställning.

SFS 2015:813

Särskilda krav på noter för större företag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Ytterligare upplysningar om anläggningstillgångar

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång med stöd av 4 kap. 3 § fjärde stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Större företag ska för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna upplysningar om

  1. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 §,

  2. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket,

  3. ackumulerade uppskrivningar, och

  4. korrigeringar av tidigare års avskrivningar enligt 4 kap. 4 §, nedskrivningar och uppskrivningar.

Om ett större företag har skrivit av, skrivit ned eller skrivit upp en anläggningstillgång uteslutande av skatteskäl, ska företaget lämna en upplysning om detta med angivande av avskrivningens, nedskrivningens eller uppskrivningens storlek.

SFS 2015:813

Omsättningstillgångar

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företag har räknat in ränta i anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång med stöd av 4 kap. 9 § andra stycket, ska företaget lämna en upplysning om det inräknade beloppet.

Om en omsättningstillgång varit föremål för en värdejustering uteslutande av skatteskäl, ska ett större företag lämna en upplysning om detta med angivande av justeringens storlek.

Om det värde som framkommer när ett större företag beräknar varulagrets anskaffningsvärde enligt 4 kap. 11 § avviker väsentligt från varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen, ska företaget lämna en upplysning om skillnadsbeloppet. Nettoförsäljningsvärdet ska då beräknas enligt 4 kap. 9 § tredje stycket första meningen. Skillnadsbeloppet ska fördelas på de poster som är upptagna i balansräkningen.

SFS 2015:813

Ytterligare upplysningar om finansiella instrument

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska för varje kategori av derivatinstrument som inte värderas enligt 4 kap. 14 a § lämna upplysningar om

  1. det värde instrumenten skulle ha värderats till vid en tillämpning av 4 kap. 14 a §, och

  2. omfattningen och typen av instrument.

I fråga om finansiella anläggningstillgångar som enligt 4 kap. 14 a–14 c §§ får värderas till verkligt värde, och vilkas bokförda värde är högre än det verkliga värdet, ska större företag lämna upplysningar om

  1. bokfört värde och det verkliga värdet, och

  2. skälen till att det bokförda värdet inte har skrivits ned och det stöd som finns för antagandet att det bokförda värdet kommer att återvinnas.

Första och andra stycket ska även tillämpas på sådana avtal som enligt 4 kap. 14 c § ska anses som derivatinstrument.

SFS 2015:813

Inköp och försäljningar mellan koncernföretag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företag ingår i en koncern, ska det lämna en upplysning om hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag.

Moderföretag som är större företag och som med stöd av 7 kap. 3 § inte upprättar någon koncernredovisning ska lämna upplysningar om internvinster på transaktioner inom koncernen.

SFS 2015:813

Dotterföretag och vissa andra företag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företag har dotterföretag eller ägarintressen i andra företag, ska det lämna upplysningar om

  1. det andra företagets namn, organisationsnummer, säte och eget kapital,

  2. det andra företagets resultat för det senaste räkenskapsår som årsredovisning eller årsbokslut har upprättats för,

  3. företagets ägarandel i det andra företaget, och

  4. antalet andelar som företaget äger och deras värde enligt företagets balansräkning.

Ett större företag som är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag ska ange detta företags namn, organisationsnummer, säte och rättsliga form.

Om företagets rösträttsandel i det andra företaget avviker från ägarandelen, ska även rösträttsandelen anges.

SFS 2015:813

En upplysning enligt 29 § får utelämnas, om

  1. den skulle kunna vålla allvarlig skada för något av de i 29 § angivna företagen,

  2. Bolagsverket medger att den utelämnas, och

  3. noterna innehåller information om utelämnandet.

Upplysningarna om eget kapital och resultat får också utelämnas, om

  1. det andra företaget inte offentliggör sin balansräkning och inte utgör ett dotterföretag till företaget, eller

  2. det andra företaget omfattas av en koncernredovisning som företaget upprättat eller av en sådan koncernredovisning som avses i 7 kap. 2 § första stycket.

SFS 2015:813

Ytterligare upplysningar om långfristiga skulder

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska för varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 lämna en upplysning om den del av skulden som ska betalas senare än fem år efter balansdagen.

SFS 2015:813

Ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 18 § andra stycket om

  1. lån som har lämnats till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare i ett annat koncernföretag,

  2. panter, andra säkerheter eller garantiåtaganden som har ställts eller andra ekonomiska åtaganden som har gjorts till förmån för en sådan befattningshavare, och

  3. lån till eller säkerhet som har ställts till förmån för någon annan med stöd av tillstånd enligt 21 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551).

SFS 2015:813

Konvertibla lån

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företag har utelöpande lån som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning eller har gett ut liknande värdepapper, ska företaget för varje lån eller liknande rättighet lämna en upplysning om utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller nyteckning. För varje lån mot vinstandelsbevis ska det utestående lånebeloppet och räntebestämmelserna anges.

SFS 2015:813

Aktiekapitalet

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Aktiebolag som är större företag ska lämna en upplysning om antalet aktier och aktiernas kvotvärde. Om aktiekapitalet består av aktier av olika slag, ska motsvarande upplysning lämnas för varje aktieslag.

SFS 2015:813

Disposition av vinst eller förlust

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska lämna en upplysning om förslaget till disposition av företagets vinst eller förlust eller, i förekommande fall, beslut om dispositionen.

SFS 2015:813

Skatter

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företag i balansräkningen har tagit upp en fordrings- eller skuldpost avseende uppskjuten skatt, ska det lämna en upplysning om beloppet av den uppskjutna skatten och om förändringar i detta belopp sedan föregående balansdag.

SFS 2015:813

Ytterligare upplysningar om anställda

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska lämna upplysningar om

  1. andelen kvinnor och andelen män av medelantalet anställda under räkenskapsåret, och

  2. medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män i varje land, om företaget har anställda i flera länder.

SFS 2015:813

Könsfördelningen bland ledande befattningshavare

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska lämna upplysningar om fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Fördelningen bland styrelseledamöter och bland övriga befattningshavare ska redovisas var för sig. Upplysningarna ska avse förhållandena på balansdagen.

SFS 2015:813

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska lämna upplysningar om storleken av följande personalkostnader för räkenskapsåret:

  1. löner och andra ersättningar, och

  2. sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader.

SFS 2015:813

Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och andra ersättningar för var och en av följande grupper:

  1. styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare, och

  2. anställda som inte omfattas av 1.

Tantiem och därmed jämställd ersättning till styrelseledamöter, den verkställande direktören och motsvarande befattningshavare ska anges särskilt.

I ett publikt aktiebolag ska vid tillämpningen av första och andra styckena samtliga personer i bolagets ledning ingå i den grupp som avses i första stycket 1. Antalet personer i gruppen ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

SFS 2015:813

Pensioner och liknande förmåner

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska lämna upplysningar om det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktör och motsvarande befattningshavare.

I ett publikt aktiebolag ska upplysningar som avses i första stycket omfatta även pensioner och liknande förmåner till andra personer i bolagets ledning. Antalet personer som omfattas ska anges. Vidare ska upplysningar om räkenskapsårets löner och andra ersättningar lämnas för var och en av styrelseledamöterna och för den verkställande direktören. Sådana upplysningar behöver dock inte lämnas för arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

SFS 2015:813

Tidigare styrelse och verkställande direktör

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Bestämmelserna i 40 och 41 §§ om upplysningar om styrelseledamöter och verkställande direktör gäller även tidigare styrelseledamöter och tidigare verkställande direktör.

SFS 2015:813

Suppleanter och vice verkställande direktör

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Vid tillämpningen av 40–42 §§ ska styrelsesuppleanter jämställas med styrelseledamöter och vice verkställande direktör jämställas med verkställande direktör.

SFS 2015:813

Avtal om avgångsvederlag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag som har träffat avtal om avgångsvederlag eller liknande förmåner till styrelseledamöter, den verkställande direktören eller andra personer i företagets ledning ska lämna upplysningar om avtalen och om de väsentligaste villkoren i avtalen.

SFS 2015:813

Ytterligare upplysningar om moderföretag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska lämna sådana upplysningar som anges i 21 § även i fråga om det moderföretag som upprättar koncernredovisning för den största koncern som företaget ingår i som dotterföretag.

Om ett moderföretag som avses i första stycket eller 21 § är utländskt, ska en upplysning också lämnas om var det går att få tillgång till företagets koncernredovisning.

SFS 2015:813

Ytterligare upplysningar om ställda säkerheter

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Större företag ska, när de enligt 14 § lämnar upplysning om ställda säkerheter, ange vilka poster i balansräkningen eller i noter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 som säkerheterna avser.

I fråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkningen ska det vidare anges om säkerheten har ställts till förmån för företaget självt eller till förmån för någon annan.

SFS 2015:813

Nettoomsättningens fördelning

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Om ett större företags verksamhetsgrenar eller geografiska marknader avviker betydligt från varandra, ska företaget lämna upplysningar om nettoomsättningens fördelning på verksamhetsgrenarna och marknaderna. Bedömningen av om företagets verksamhetsgrenar och marknader avviker betydligt från varandra ska göras med hänsyn till hur företaget normalt organiserar försäljningen av varor och tjänster.

SFS 2015:813

Ersättningar till revisorer och revisionsföretag

Rubriken införd g. SFS2015-0813

Aktiebolag och handelsbolag som är större företag ska lämna upplysningar om räkenskapsårets sammanlagda ersättning till var och en av bolagets revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Det ska vidare anges hur stor del av ersättningen som avser revisionsuppdraget, revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget, skatterådgivning respektive övriga tjänster.

SFS 2015:813

Särskilt om europabolag och europakooperativ

Rubriken införd g. SFS2015-0813

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2013, eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), i den ursprungliga lydelsen, ska bestämmelserna om styrelseledamöter i 18, 23, 32, 38 och 40–44 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ följer att första stycket ska tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

SFS 2015:813

Förvaltningsberättelse m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-0034

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. När det behövs för förståelsen av årsredovisningen ska översikten innehålla hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Upplysningar ska även lämnas om

  1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

  2. sådana händelser av väsentlig betydelse för företaget som har inträffat under räkenskapsåret,

  3. företagets förväntade framtida utveckling inklusive en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför,

  4. företagets verksamhet inom forskning och utveckling,

  5. företagets filialer i utlandet,

  6. antal och kvotvärde för de egna aktier som innehas av företaget, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats för aktierna,

  7. antal och kvotvärde för de egna aktier som har förvärvats under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har betalats,

  8. antal och kvotvärde för de egna aktier som har överlåtits under räkenskapsåret, den andel av aktiekapitalet som dessa aktier utgör samt storleken av den ersättning som har erhållits, och

  9. skälen för de förvärv eller överlåtelser av egna aktier som har skett under räkenskapsåret.

Om det är väsentligt för bedömningen av företagets ställning och resultat, ska det även lämnas följande upplysningar om användningen av finansiella instrument:

  1. mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning och, för varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används, tillämpade principer för säkring, och

  2. exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker.

Utöver sådan information som ska lämnas enligt första–tredje styckena ska förvaltningsberättelsen innehålla sådana hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat och som är relevanta för den aktuella verksamheten, däribland upplysningar om miljö- och personalfrågor. Företag som bedriver verksamhet som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken ska alltid lämna upplysningar om verksamhetens påverkan på den yttre miljön. De upplysningar som lämnas i en hållbarhetsrapport som är skild från årsredovisningen enligt 11 § behöver inte lämnas i förvaltningsberättelsen.

Andra stycket 3–5, tredje stycket och fjärde stycket gäller inte mindre företag.

SFS 2016:947

I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska förvaltningsberättelsen även innehålla

  1. de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och

  2. i förekommande fall, styrelsens förslag till nya riktlinjer.

Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 §. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har lämnats.

SFS 2019:286

I aktiebolag och ekonomiska föreningar ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas förslag till dispositioner beträffande bolagets eller föreningens vinst eller förlust.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar ska i förvaltningsberättelsen eller i egen räkning specificera förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning.

SFS 2016:113

    I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall det i förvaltningsberättelsen även lämnas upplysningar om

  1. det totala antalet aktier i bolaget, antalet aktier av olika slag och, för varje aktieslag, vilka rättigheter aktierna ger i bolaget,

  2. begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning,

  3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget, som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

  4. anställdas aktieinnehav i bolaget genom pensionsstiftelser eller liknande, om rösträtten för dessa aktier inte kan utövas direkt av de anställda,

  5. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

  6. av bolaget kända avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna,

  7. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

  8. av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget skall ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

  9. väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande,

  10. effekter av avtal som avses i punkt 9, dock inte när avtalen är av sådan art att ett offentliggörande sannolikt skulle skada bolaget allvarligt och bolaget inte uttryckligen är skyldigt att lämna ut sådana uppgifter på grund av andra rättsliga krav, och

  11. sådana avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa säger upp sig, sägs upp utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i bolaget.

SFS 2007:541

Ekonomiska föreningar ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om

  1. väsentliga förändringar i medlemsantalet,

  2. summorna av belopp som ska betalas ut under nästa räkenskapsår enligt 10 kap. 11 och 16 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

  3. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, och

  4. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och ska lösas in under de nästföljande två räkenskapsåren.

Första stycket 2 gäller också lösenbelopp för en medlems andel i en sambruksförening enligt lagen (1975:417) om sambruksföreningar.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 3 § nu 5 §.

SFS 2018:1161

En bostadsrättsförening ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland

  1. årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt,

  2. skuldsättning per kvadratmeter,

  3. sparande per kvadratmeter,

  4. räntekänslighet, och

  5. energikostnad per kvadratmeter.

Om verksamhetens resultat innebär en förlust ska bostadsrättsföreningen också lämna en upplysning om vad förlusten innebär för föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden.

SFS 2022:1028

Stiftelser skall i förvaltningsberättelsen även lämna uppgift om hur stiftelsens ändamål har främjats under räkenskapsåret.

SFS 1999:1112

Kassaflödesanalys

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2014:542. SFS2014-0542

I kassaflödesanalysen ska företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 3 §.

SFS 2014:542

Bolagsstyrningsrapport

Rubriken införd g. SFS2009-0034

Förvaltningsberättelsen för ett aktiebolag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska innehålla en bolagsstyrningsrapport, om inte bolaget har valt att med stöd av 8 § i stället upprätta en bolagsstyrningsrapport som är skild från årsredovisningen.

Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om

  1. vilka principer för bolagsstyrning som tillämpas, utöver de principer som följer av lag eller annan författning, och var uppgifter om dessa finns tillgängliga,

  2. de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen,

  3. direkta eller indirekta aktieinnehav i bolaget som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget,

  4. begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma,

  5. bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen,

  6. bolagsstämmans bemyndiganden till styrelsen att besluta att bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier,

  7. hur bolagsstämman fungerar, bolagsstämmans huvudsakliga beslutanderätt, aktieägarnas rättigheter och hur dessa rättigheter utövas, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning,

  8. hur styrelsen och, i förekommande fall, inom bolaget inrättade kommittéer är sammansatta och hur de fungerar, i den omfattning som dessa förhållanden inte framgår av lag eller annan författning, och

  9. den mångfaldspolicy som, såvida bolaget uppfyller mer än ett av villkoren i 10 § första stycket 1–3, tillämpas i fråga om styrelsen samt målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsåret och resultatet av den.

Om bolaget inte tillämpar någon kod för bolagsstyrning, ska skälen för detta anges. Om bolaget tillämpar en kod för bolagsstyrning, ska det i förekommande fall anges vilka delar av koden som bolaget avviker från och skälen för detta. Om ett bolag som avses i andra stycket 9 inte tillämpar någon mångfaldspolicy, ska skälen för detta anges.

SFS 2016:947

Ett aktiebolag som endast har andra överlåtbara värdepapper än aktier upptagna till handel på en reglerad marknad behöver inte i bolagsstyrningsrapporten lämna de upplysningar som anges i 6 § andra stycket 1 och 7–9 samt i tredje stycket i samma paragraf. Detta gäller dock inte om bolagets aktier handlas på en MTF-plattform enligt 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

SFS 2017:682

I stället för att upprätta bolagsstyrningsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 6 § får bolaget välja att upprätta rapporten som en från årsredovisningen skild handling. Rapporten ska även i ett sådant fall ha det innehåll som framgår av 6 och 7 §§. Den ska överlämnas till bolagets revisor inom samma tid som årsredovisningen.

Om bolaget har valt att upprätta bolagsstyrningsrapporten som en från årsredovisningen skild handling och sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 3–6 ingår i förvaltningsberättelsen, behöver dessa upplysningar inte lämnas i rapporten. Om upplysningarna inte tas med i bolagsstyrningsrapporten, ska denna i stället innehålla en uppgift om den plats i förvaltningsberättelsen där upplysningarna lämnas.

Om bolaget har valt att upprätta en bolagsstyrningsrapport enligt denna paragraf, ska detta anges i förvaltningsberättelsen.

SFS 2009:34

Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 8 § tredje stycket, ska bolagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte. När det gäller sådana upplysningar som avses i 6 § andra stycket 2–6 ska yttrandet vidare innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga med årsredovisningen och i överensstämmelse med denna lag. Har det i rapporten tagits med sådana upplysningar som avses i 7 kap. 31 § andra stycket, ska yttrandet även innehålla ett uttalande om huruvida dessa upplysningar är förenliga med koncernredovisningen och i överensstämmelse med denna lag.

Om upplysningarna innehåller väsentliga fel, ska revisorn ange detta och peka på vilka slags fel det rör sig om.

Revisorns yttrande ska lämnas till bolagets styrelse inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till bolagsstyrningsrapporten.

SFS 2015:813

Hållbarhetsrapport

Rubriken införd g. SFS2016-0947

Förvaltningsberättelsen för ett företag ska innehålla en hållbarhetsrapport om företaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

  1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

  2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor,

  3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Första stycket gäller inte ett företag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen.

Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen.

SFS 2016:947

I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 10 § får företaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från årsredovisningen. Den ska överlämnas till företagets revisor inom samma tid som årsredovisningen.

Om företaget har valt att upprätta en hållbarhetsrapport enligt denna paragraf, ska detta anges i förvaltningsberättelsen.

SFS 2016:947

Hållbarhetsrapporten ska innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Rapporten ska ange

  1. företagets affärsmodell,

  2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts,

  3. resultatet av policyn,

  4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet inklusive, när det är relevant, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser,

  5. hur företaget hanterar riskerna, och

  6. centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten.

Rapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av rapporten, ska det anges vilka dessa riktlinjer är.

Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta tydligt anges.

SFS 2016:947

I artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 finns ytterligare bestämmelser om innehållet i hållbarhetsrapporten för ett företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt 10 § och som

  1. är ett företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 a–c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/66/EEG och 83/340/EEG, och

  2. under det senaste räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda.

SFS 2021:1216

Upplysningar om förestående utveckling eller om frågor som är under förhandling behöver inte tas in i hållbarhetsrapporten om det bedöms att ett offentliggörande skulle skada företagets marknadsposition allvarligt och utelämnandet inte hindrar förståelsen av företagets utveckling, ställning eller resultat eller konsekvenserna av verksamheten.

SFS 2016:947

Om förvaltningsberättelsen innehåller en sådan uppgift som avses i 11 § andra stycket, ska företagets revisor i ett skriftligt, undertecknat yttrande uttala sig om huruvida en sådan rapport som avses där har upprättats eller inte.

Revisorns yttrande ska lämnas till företagets ledning inom samma tid som revisionsberättelsen och sedan fogas till hållbarhetsrapporten.

SFS 2016:947

Koncernredovisning

Kapitlet erhöll ny lydelse g. se vid1:1 (prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2). SFS1999-1112

Allmänna bestämmelser

Beträffande rubriken, se SFS1999-1112

Skyldighet att upprätta koncernredovisning

Beträffande rubriken, se SFS1999-1112

Ett moderföretag ska för varje räkenskapsår upprätta koncernredovisning enligt denna lag, om inte annat följer av 2, 3 eller 3 a §.

SFS 2010:686

Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning, om

  1. företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av en koncernredovisning som upprättas av ett överordnat moderföretag, och

  2. det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats och reviderats enligt

    1. lagstiftning som har tillkommit i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/102/EU,

    2. internationella redovisningsstandarder som har antagits enligt förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 297/2008, eller

    3. redovisningsstandarder som Europeiska kommissionen har bedömt som likvärdiga med internationella redovisningsstandarder enligt b.

Första stycket gäller även om något dotterföretag av skäl som anges i 5 § andra stycket inte omfattas av den upprättade koncernredovisningen.

Ett moderföretag som med stöd av första stycket inte självt har upprättat någon koncernredovisning ska ge in det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§. Registreringsmyndigheten ska på det sätt som anges i 8 kap. 4 § kungöra att handlingarna har getts in. Om handlingarna inte är på svenska, får registreringsmyndigheten förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande ska beslutas om någon begär det. Om moderföretaget, i fall det hade upprättat en koncernredovisning, enligt 8 kap. 3 och 16 §§ inte skulle ha varit skyldigt att ge in denna och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten, ska det som i nämnda paragrafer sägs om att handlingarna ska hållas tillgängliga i stället tillämpas på det överordnade moderföretagets koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

Första stycket gäller inte,

  1. om delägare som har en ägarandel i moderföretaget på minst tio procent senast sex månader före räkenskapsårets utgång hos moderföretagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan har krävt att en koncernredovisning ska upprättas, eller

  2. om andelarna i moderföretaget eller överlåtbara värdepapper som moderföretaget har utfärdat är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Den som enligt första stycket inte upprättar någon koncernredovisning ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar den i stycket nämnda koncernredovisningen.

SFS 2021:1216

Moderföretag i mindre koncerner behöver inte upprätta koncernredovisning.

SFS 2009:34

Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om samtliga dotterföretag, såväl var för sig som tillsammans, är utan väsentlig betydelse.

Ett moderföretag behöver inte upprätta någon koncernredovisning om moderföretagets samtliga dotterföretag inte behöver omfattas av en koncernredovisning av skäl som anges i 5 § andra stycket.

SFS 2015:813

Koncernredovisningens delar

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Koncernredovisningen ska bestå av

  1. en koncernbalansräkning,

  2. en koncernresultaträkning,

  3. noter,

  4. en förvaltningsberättelse, och

  5. en kassaflödesanalys.

SFS 2014:542

Dotterföretag som ska omfattas av koncernredovisningen

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

Koncernredovisningen ska omfatta samtliga dotterföretag, om inte något annat följer av andra stycket.

Ett dotterföretag behöver inte omfattas av koncernredovisningen, om

  1. betydande och varaktiga hinder i väsentlig grad begränsar moderföretagets möjligheter att utöva sitt inflytande över dotterföretaget,

  2. nödvändig information för att upprätta koncernredovisningen inte kan fås utan oskälig kostnad eller inom rimlig tid, eller

  3. andelarna i dotterföretaget innehas tillfälligt och uteslutande i avsikt att säljas vidare.

Ett företag som tillämpar andra stycket ska i en not upplysa om skälen för detta.

SFS 2015:813

Principer för upprättande av koncernredovisning

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Koncernredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Koncernbalansräkningen, koncernresultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet för de företag, betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen. Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket andra meningen och andra stycket tillämpas också på koncernredovisningen.

SFS 1999:1112

Andra grundläggande redovisningsprinciper m.m.

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:

3 a § om väsentlighet,

4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

5 § om form m.m.,

6 § om valuta, och

7 § om undertecknande.

I koncernredovisningen ska beloppen anges i samma valuta som i moderföretagets årsredovisning.

SFS 2015:813

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen ska var för sig utgöra en sammanställning av balansräkningarna respektive resultaträkningarna för moderföretaget och de dotterföretag som omfattas av koncernredovisningen. Sammanställningen ska göras med tillämpning av 9–13 §§ och 18–23 §§. Vid redovisningen av andelar i andra företag än dotterföretag ska 25–30 §§ beaktas. I övrigt tillämpas 3 kap. med undantag för 10 a och 10 b §§. Det som sägs i 3 kap. om större och mindre företag ska i stället avse större respektive mindre koncerner.

SFS 2016:113

Innehav utan bestämmande inflytande

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

Den del av eget kapital i ett dotterföretag som är att hänföra till andelar ägda av någon annan än de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen ska i koncernbalansräkningen redovisas som innehav utan bestämmande inflytande. Den del av årets resultat i ett dotterföretag som är att hänföra till sådana andelar ska i koncernresultaträkningen redovisas som vinst eller förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande.

SFS 2015:813

Balansdag

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Koncernredovisningen ska hänföra sig till moderföretagets balansdag.

Om ett dotterföretags balansdag ligger mer än tre månader före eller efter moderföretagets balansdag, ska dotterföretaget omfattas av koncernredovisningen på grundval av en balansräkning som hänför sig till moderföretagets balansdag och en resultaträkning som avser moderföretagets räkenskapsår.

Om ett dotterföretags balansdag ligger högst tre månader före moderföretagets balansdag, ska upplysning lämnas om sådana händelser som är viktiga för att bedöma dotterföretagets ställning och resultat och som har inträffat mellan dotterföretagets och moderföretagets balansdagar.

SFS 2015:813

Värderingsregler

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas även på koncernredovisningen.

SFS 1999:1112

Koncernredovisningen och årsredovisningen ska upprättas med tilllämpning av gemensamma principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder. Olika värderingsprinciper får användas, om det finns särskilda skäl. I sådant fall ska upplysning om detta lämnas i not med angivande av skälen för avvikelsen.

Har något av de koncernföretag som omfattas av koncernredovisningen tillämpat andra principer för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder än de principer som tillämpas i koncernbalansräkningen, ska dessa tillgångar, avsättningar och skulder räknas om enligt sistnämnda principer.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 6 §, får avvikelse göras från andra stycket. En upplysning om skälen för avvikelsen ska anges i en not.

SFS 2015:813

Elimineringar mellan koncernföretag

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, ska elimineras i koncernbalansräkningen.

Intäkter och kostnader, som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst under räkenskapsåret, ska elimineras i koncernresultaträkningen.

Med internvinst avses en vinst vid överlåtelse av en tillgång inom koncernen i den utsträckning tillgången inte därefter har överlåtits till en köpare utanför koncernen eller har förbrukats eller dess värde har satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgången.

SFS 2015:813

Noter

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

Allmänna upplysningar

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

En koncernredovisning ska, utöver det som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 4–24 §§. Om koncernredovisningen avser en större koncern, ska den även innehålla noter med upplysningar som anges i 5 kap. 25–28 och 31–49 §§.

Det som sägs i 5 kap. 3 § om noternas ordningsföljd ska tillämpas.

Trots första stycket får uppgifter enligt 5 kap. 40 § tredje stycket tredje meningen och 5 kap. 41 § andra stycket tredje meningen utelämnas i fråga om dotterföretag. Vid tillämpningen av de nämnda bestämmelserna ska dock de lämnade uppgifterna avse även löner och andra förmåner från koncernföretag.

SFS 2015:813

Förändringar i koncernens sammansättning

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Om sammansättningen av de företag som omfattas av koncernredovisningen har ändrats väsentligt under räkenskapsåret, ska sådana upplysningar lämnas som gör det möjligt att jämföra de på varandra följande koncernredovisningarna. Detta ska ske i noter eller i en justerad jämförande balansräkning och en justerad jämförande resultaträkning.

SFS 2015:813

Dotterföretag och vissa andra företag

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

I en not ska upplysningar lämnas om namn, organisationsnummer, säte och koncernföretagens ägarandel, beräknad med tillämpning av 1 kap. 6 §, i fråga om

  1. dotterföretag,

  2. intresseföretag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§,

  3. gemensamt styrda företag som redovisas i koncernredovisningen med tillämpning av 25–29 §§ eller 30 § andra stycket, och

  4. andra företag som ett koncernföretag självt eller på det sätt som anges i 1 kap. 6 § har ett ägarintresse i.

I fråga om företag som avses i första stycket 4 ska upplysningar även lämnas om eget kapital och resultatet för det senaste räkenskapsåret.

I upplysningarna ska grunden för att ett företag har klassificerats som dotterföretag anges. Denna uppgift får dock utelämnas, om moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar och ägarandelen i dotterföretaget är lika stor som rösträttsandelen. Även grunden för att ett gemensamt styrt företag redovisas med tillämpning av 30 § ska anges.

SFS 2015:813

Bolagsverket får medge att uppgifter inte behöver lämnas enligt 16 § första och andra styckena, om uppgifterna är av sådant slag att de kan vålla allvarlig skada för moderföretaget eller för något av de angivna företagen.

SFS 2004:244

Hur dotterföretag ska räknas in i koncernredovisningen

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

En sammanställning avseende moderföretag och dotterföretag ska göras enligt 19–23 §§.

SFS 2015:813

Förvärvsmetoden

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

I koncernbalansräkningen skall det bokförda värdet av moderföretagets andelar i ett dotterföretag elimineras genom att avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som belöpte på andelarna vid förvärvet.

SFS 1999:1112

Vid förvärv av andelar i ett företag som är eller genom förvärvet blir dotterföretag skall moderföretaget upprätta en förvärvsanalys för att fastställa andelarnas anskaffningsvärde för koncernen samt anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar och skulder.

SFS 1999:1112

Om anskaffningsvärdet för koncernen av dotterföretagets tillgångar, avsättningar eller skulder enligt förvärvsanalysen avviker från deras bokförda värden i dotterföretagets balansräkning, skall värdena i koncernbalansräkningen justeras med hänsyn till detta. Summan av dessa justeringar skall avräknas från det skillnadsbelopp som uppkommit vid avräkningen enligt 19 §.

SFS 1999:1112

Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett positivt skillnadsbelopp, ska detta redovisas som goodwill i koncernbalansräkningen. Bestämmelserna i 4 kap. 4 och 5 §§ gäller även för sådan goodwill.

Om det efter en avräkning enligt 21 § finns ett negativt skillnadsbelopp, ska detta skillnadsbelopp redovisas i koncernbalansräkningen som negativ goodwill. Negativ goodwill får upplösas och intäktsföras när en sådan behandling överensstämmer med 2 kap. 2–4 §§.

Om positiva och negativa skillnadsbelopp avräknas mot varandra, ska upplysning om skillnadsbeloppen lämnas i en not.

SFS 2015:813

[[Ny beteckning – 23 § – g. Lag (2015:813).]]

SFS 2015:813

Om ett företag har förvärvat ett annat företag genom att betala med andelar som det självt har gett ut och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det har övergått till nya ägare (omvänt förvärv), skall vid tillämpningen av 19–22 §§ det förvärvade företaget anses som moderföretag och det förvärvande företaget anses som dotterföretag.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 22 a §. Förutv. 23 § upphävd g. Lag 2015:813.

SFS 2015:813

[Upphävd g. Lag (2004:1173).]

SFS 2004:1173

Hur andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0813

Kapitalandelsmetoden

Rubriken har denna placering enl. SFS1995-1554

Andelar i intresseföretag ska redovisas i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen med tillämpning av 26–29 §§, om inte något annat följer av tredje stycket.

Vid tillämpning av första stycket ska bestämmelserna i 12 § om värdering och 13 § om internvinsteliminering tillämpas, om det inte finns särskilda hinder mot detta. Med internvinst ska avses den andel i vinsten som är att hänföra till moderföretaget vid överlåtelse mellan intresseföretag och koncernföretag.

Ett intresseföretag behöver inte redovisas enligt första stycket, om

  1. informationen om ägarintresset i företaget inte är väsentlig, eller

  2. förhållandena motsvarar dem som anges i 5 § andra stycket.

Om tredje stycket tillämpas, ska skälen för det anges i en not.

SFS 2015:813

Första gången andelarna i ett intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen skall moderföretaget först göra en beräkning av deras värde enligt 4 kap. 3 § första och andra styckena, 5 § första–tredje styckena och 6 § första stycket.

Skillnaden mellan det värde som följer av första stycket och den andel av intresseföretagets eget kapital som belöper på andelarna skall anges särskilt i balansräkningen eller i en not. Skillnadsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid förvärvstidpunkten. Om det finns särskilda skäl, får skillnadsbeloppet beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid den tidpunkt då kapitalandelsmetoden tillämpas första gången.

Om det vid en beräkning enligt andra stycket finns ett positivt skillnadsbelopp, skall det belopp som har räknats fram enligt första stycket minskas med avskrivningar eller nedskrivningar enligt 4 kap. 4 och 5 §§, beräknade på grundval av det angivna skillnadsbeloppet. Den del av skillnadsbeloppet som inte kan hänföras till något särskilt slag av tillgång, avsättning eller skuld skall därvid anses som goodwill.

Det belopp som har räknats fram enligt första stycket skall vidare justeras med tillägg eller avdrag för den andel av intresseföretagets vinst eller förlust för räkenskapsåret som belöper på andelarna. Vidare skall avdrag göras för mottagen utdelning från intresseföretaget. Hänsyn skall också tas till andra förändringar i intresseföretagets eget kapital. Andelarna skall i koncernbalansräkningen tas upp till det värde som motsvarar återstående belopp.

SFS 1999:1112

När ett intresseföretag är moderföretag i en koncern, avses med företagets eget kapital i 26 § andra stycket vad som i en av intresseföretaget upprättad koncernredovisning redovisas som sådan post.

SFS 1999:1112

I efterföljande koncernbalansräkningar skall de andelar som avses i 25 § tas upp till det värde som de är upptagna till i närmast föregående koncernbalansräkning. Detta värde skall justeras med tillämpning av 26 §.

Om andelarna vid en tillämpning av 26 § första, tredje och fjärde styckena tas upp till ett högre värde än i närmast föregående koncernbalansräkning, skall skillnadsbeloppet sättas av till en kapitalandelsfond.

SFS 1999:1112

Vid redovisning enligt 26–28 §§ skall den andel av intresseföretagets vinst eller förlust som belöper på andelarna redovisas som intäkt eller kostnad i koncernresultaträkningen. Mottagen utdelning från intresseföretaget får inte redovisas som intäkt.

SFS 1999:1112

Klyvningsmetoden

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1112

Ett företag som omfattas av en koncernredovisning, och som tillsammans med ett eller flera företag som inte omfattas av koncernredovisningen leder ett gemensamt styrt företag, ska redovisa sin ägarandel i det sistnämnda företaget enligt andra stycket eller på det sätt som anges i 25–29 §§.

I koncernbalansräkningen får det tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda företagets tillgångar, avsättningar och skulder som avser ägarandelen. I koncernresultaträkningen får det tas upp en så stor andel av det gemensamt styrda företagets intäkter och kostnader som avser ägarandelen. Vid redovisning enligt detta stycke ska 10–13, 15 och 19–22 §§ tillämpas. Uppgift enligt 5 kap. 20 och 37 §§ ska anges särskilt för varje företag för vilket ägarandelar redovisas med tillämpning av denna paragraf.

SFS 2015:813

Förvaltningsberättelse m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2016-0947

Förvaltningsberättelse och kassaflödesanalys för koncernen ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 2 a–5 §§. Det som sägs i 6 kap. 1 § om mindre företag ska i stället avse mindre koncerner.

Om moderföretaget är ett aktiebolag och bolagets eller något av dess dotterföretags andelar eller överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om de viktigaste inslagen i koncernens system för intern kontroll och riskhantering i samband med upprättandet av koncernredovisningen.

Om moderföretaget har upprättat en bolagsstyrningsrapport som inte utgör en del av förvaltningsberättelsen och det i rapporten har tagits med sådana upplysningar om koncernen som avses i andra stycket, behöver upplysningarna inte lämnas också i koncernredovisningen. I sådana fall ska dock förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en uppgift om den plats i rapporten där upplysningarna lämnas.

SFS 2015:813

Om moderföretaget i en koncern är ett företag som avses i 6 kap. 10 §, ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hållbarhetsrapport för koncernen. Detsamma gäller om moderföretaget är ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor:

  1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

  2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor,

  3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Första stycket gäller inte ett moderföretag som är dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av ett överordnat moderföretag.

Den som enligt andra stycket inte upprättar någon hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i en not till årsredovisningen samt lämna uppgift om namn, organisations- eller personnummer och säte för det överordnade moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen.

SFS 2016:947

I stället för att upprätta hållbarhetsrapporten som en del av förvaltningsberättelsen enligt 31 a § får moderföretaget välja att upprätta rapporten som en handling som är skild från koncernredovisningen. I sådant fall tillämpas 6 kap. 11 §.

SFS 2016:947

Hållbarhetsrapporten ska upprättas med tillämpning av 6 kap. 12 och 13 §§. Om förvaltningsberättelsen för koncernen innehåller en sådan uppgift som avses i 6 kap. 11 § andra stycket, tillämpas även 6 kap. 14 §.

Det som sägs i 6 kap. 11, 12, 13 och 14 §§ om årsredovisningen ska i stället avse koncernredovisningen och det som sägs om företaget ska i stället avse koncernen.

I artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 finns ytterligare bestämmelser om innehållet i hållbarhetsrapporten för ett moderföretag som ska upprätta en hållbarhetsrapport enligt 31 a § och som

  1. är ett företag av allmänt intresse enligt artikel 2.1 a–c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU, och

  2. ingår i en koncern som under det senaste räkenskapsåret i genomsnitt har haft fler än 500 anställda.

SFS 2021:1216

Koncernredovisning i moderföretag som omfattas av IAS-förordningen

Rubriken införd g. SFS2004-1173

Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 297/2008, ska tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

  1. 1–3 a §§ om skyldighet att upprätta koncernredovisning,

  2. 4 § 4 om förvaltningsberättelse,

  3. 7 § när det gäller hänvisningarna till 2 kap. 5 § om form m.m. och 2 kap. 7 § om undertecknande,

  4. 12 § första stycket om värderingsprinciper,

  5. 14 § när det gäller hänvisningarna till följande bestämmelser i 5 kap.:

    • 18 § om lån till ledande befattningshavare,

    • 20 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret,

    • 32 § om ytterligare upplysningar om lån till ledande befattningshavare,

    • 37 § om ytterligare upplysningar om anställda,

    • 38 § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare,

    • 40 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena om löner och andra ersättningar,

    • 41 § om pensioner och liknande förmåner,

    • 42 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

    • 43 § om suppleanter och vice verkställande direktör,

    • 44 § om avtal om avgångsvederlag, och

    • 48 § om ersättningar till revisorer och revisionsföretag,

  6. 31 § första stycket, när det gäller hänvisningarna till 6 kap. 1 och 2 a–4 §§ om förvaltningsberättelsens innehåll,

  7. 31 § andra och tredje styckena om koncernens system för intern kontroll och riskhantering, och

  8. 31 a–31 c §§ om hållbarhetsrapport för koncernen.

Ett företag som avses i första stycket behöver inte lämna upplysningar enligt 6 kap. 1 §, om upplysningarna lämnas på någon annan plats i redovisningen. I sådant fall ska förvaltningsberättelsen för koncernen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna har lämnats.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3:4 a.

SFS 2016:947

Andra företag än de som avses i 32 § får upprätta koncernredovisning med tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. I sådant fall tillämpas 32 §.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3:4 a.

SFS 2004:1173

Offentliggörande

Registreringsmyndigheten

Med registreringsmyndigheten avses i denna lag Bolagsverket, om inte annat följer av andra stycket.

I fråga om stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) anses som registreringsmyndighet.

SFS 2004:244

Årsredovisningens avlämnande till revisorerna

I ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ska årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret lämnas till revisorerna och, i förekommande fall, lekmannarevisorerna senast sex veckor före den ordinarie stämma där årsredovisningen ska behandlas. Övriga företag ska lämna årsredovisningen till revisorerna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

SFS 2016:113

Ingivande till registreringsmyndigheten

Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen offentliggöras.

  1. Aktiebolag

    Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

    På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

  2. Ekonomiska föreningar

    Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § utgör större företag och föreningar som är moderföretag i koncerner som enligt samma paragraf utgör större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har utfärdats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet.

    På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

  3. Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

    Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

  4. Stiftelser

    Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.

  5. Övriga företag

    Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av handlingarna ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Större företag och moderföretag i större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

    Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

SFS 2009:702

Handlingar som avses i 3 § får överföras elektroniskt till registreringsmyndigheten.

Ett bevis om fastställelse enligt 3 § 1 eller 2 får undertecknas med en elektronisk underskrift.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om

  1. elektronisk överföring till registreringsmyndigheten av sådana handlingar som avses i 3 §,

  2. bestyrkande av att en elektronisk kopia överensstämmer med originalet, och

  3. den elektroniska underskriften enligt andra stycket.

SFS 2016:644

Registrering i aktiebolagsregistret

Beträffande rubriken, se SFS2006-0487

SFS 2013:436

Registrering i aktiebolagsregistret

Rubriken införd g. SFS2006-0487

Registreringsmyndigheten skall registrera årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag i aktiebolagsregistret.

Registreringen skall avfattas på svenska. Om det bolag som en registrering avser begär det, skall registreringen dessutom avfattas på annat officiellt språk inom den Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

Den som begär att en registrering skall avfattas på annat språk än svenska skall, om Bolagsverket inte medger annat, ge in en översättning till det språket av de uppgifter eller handlingar som skall registreras. Översättningen skall vara gjord av en översättare som har auktorisation eller motsvarande behörighet.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 3 b §.

SFS 2008:89

Kungörande

När årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag, handelsbolag eller grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 har getts in till registreringsmyndigheten, ska myndigheten kungöra detta. Kungörandet ska ske i en tidning som myndigheten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse avfattas på samma språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.

SFS 2009:702

Förseningsavgifter för aktiebolag

Om ett aktiebolag inte ger in bestyrkta kopior av årsredovisning och revisionsberättelse eller om årsredovisningen saknar sådant bevis som avses i 3 § första stycket, skall bolaget betala förseningsavgift till staten enligt 6 §.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten

Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan enligt 7 kap. 14 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), betalat den avgift som är föreskriven för registrering av sådan anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

SFS 2005:918

Om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet.

SFS 2001:934

Om bolaget inom den tid som avses i 6 § har gett in kopior av de handlingar som anges i 5 § men kopiorna inte är bestyrkta eller handlingarna på annat sätt har någon brist som lätt kan avhjälpas, får registreringsmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som bolaget senast har anmält hos registreringsmyndigheten eller på annat lämpligt sätt.

Första stycket gäller inte om registreringsmyndigheten har avregistrerat bolagets adress med stöd av 27 kap. 6 a § aktiebolagslagen (2005:551) och det inte finns något annat lämpligt sätt att sända underrättelsen till bolaget.

SFS 2020:611

En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet.

Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.

Om ett bolag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).

SFS 2011:1377

Personligt betalningsansvar

Om kopia av årsredovisning och revisionsberättelse för aktiebolag inte har sänts in enligt 3 § första stycket inom femton månader efter räkenskapsårets utgång, svarar styrelseledamöterna och verkställande direktören solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.

En styrelseledamot eller verkställande direktör går dock fri från ansvar, om han eller hon visar att underlåtenheten att sända in årsredovisning och revisionsberättelse inte beror på försummelse av honom eller henne. Ansvar inträder inte för förpliktelser som uppkommer efter det att handlingarna har kommit in till registreringsmyndigheten.

Vite

Var och en som enligt denna lag eller annan författning är skyldig att ensam eller gemensamt med någon annan till registreringsmyndigheten ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse, kan av registreringsmyndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet.

Fråga om utdömande av vite prövas av registreringsmyndigheten.

I fråga om stiftelser tillämpas 9 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) i stället för första och andra styckena.

SFS 1999:1112

Publicering av årsredovisningen m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-0034

Om ett företag publicerar sin årsredovisning i dess helhet, skall publiceringen avse årsredovisningen i den form och med den ordalydelse som har legat till grund för revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall därvid åtfölja årsredovisningen. Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, skall årsredovisningen i stället innehålla uppgift om detta förhållande och om skälen för det.

SFS 1999:1112

Om ett företag publicerar sin årsredovisning i ofullständigt skick, ska det av publikationen framgå att den inte är fullständig. Det ska också anges om den fullständiga årsredovisningen har getts in till registreringsmyndigheten.

När en årsredovisning publiceras i ofullständigt skick, får den inte åtföljas av revisionsberättelsen. Publikationen ska i stället innehålla revisorns uttalande om att den fullständiga årsredovisningen har upprättats enligt lag, liksom uppgift om anmärkningar enligt

  1. 9 kap. 31, 33 och 34 §§ aktiebolagslagen (2005:551),

  2. 8 kap. 34, 36 och 37 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

  3. 2828–30 §§ revisionslagen (1999:1079), och

  4. 4 kap. 11 § andra och tredje styckena stiftelselagen (1994:1220).

Om någon revisionsberättelse inte har lämnats, ska detta förhållande liksom skälen för det anges.

Trots andra stycket får en ofullständig årsredovisning publiceras tillsammans med revisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att

  1. upplysningar enligt 5 kap. 37 § har lämnats utan uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män eller utan uppgift om fördelningen mellan olika länder, eller

  2. uppgift enligt 5 kap. 38 § inte har lämnats.

SFS 2018:717

En bolagsstyrningsrapport eller en hållbarhetsrapport som enligt 6 kap. 8 eller 11 § har upprättats som en handling som är skild från årsredovisningen ska offentliggöras tillsammans med förvaltningsberättelsen. Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen gäller i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten.

I stället för att offentliggöra bolagsstyrningsrapporten eller hållbarhetsrapporten enligt första stycket får företaget välja att offentliggöra rapporten genom att göra den tillgänglig på företagets webbplats. Förvaltningsberättelsen ska då innehålla en upplysning om detta och en uppgift om den webbplats där rapporten finns tillgänglig. I fråga om hållbarhetsrapporten ska offentliggörandet på företagets webbplats ske inom sex månader från balansdagen.

Andra stycket gäller inte om sådana uppgifter som avses i 7 kap. 31 § andra stycket med stöd av tredje stycket i samma paragraf har tagits in i moderbolagets bolagsstyrningsrapport i stället för i förvaltningsberättelsen för koncernen.

SFS 2016:947

Koncernredovisning

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2016-0947

Detta kapitel tillämpas också i fråga om koncernredovisningen, koncernrevisionsberättelsen och koncernens hållbarhetsrapport med följande avvikelser:

  1. Trots 3 § 2 och 5 är moderföretag alltid skyldiga att ge in koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen till registreringsmyndigheten.

  2. Trots 15 § andra stycket får en ofullständig koncernredovisning, förutom i fall som avses i 15 § fjärde stycket, publiceras tillsammans med koncernrevisionsberättelsen, om ofullständigheten består i att uppgifter som anges i 7 kap. 16 § första stycket 4 och som inte är väsentliga har utelämnats.

SFS 2016:947

Delårsrapport

Skyldighet att lämna delårsrapport

Ett företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 1 kap. 1 § tredje stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag är skyldigt att upprätta koncernredovisning, ska minst en gång under ett räkenskapsår som omfattar mer än tio månader lämna en särskild redovisning (delårsrapport).

Delårsrapporten ska upprättas för en period mellan räkenskapsårets början och delårsperiodens utgång. Minst en delårsrapport ska, om inte något annat följer av 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. I 16 kap. lagen om värdepappersmarknaden finns ytterligare bestämmelser om vilka företag som ska lämna delårsrapport.

Delårsrapporten ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Den ska avfattas på svenska.

SFS 2022:645

Tillhandahållande av delårsrapport

Delårsrapporten ska hållas tillgänglig hos företaget för var och en som vill ta del av den. En kopia ska genast sändas till en sådan aktieägare, bolagsman eller medlem som begär det och uppger sin postadress. En delårsrapport som avses i 1 § andra stycket andra meningen och en delårsrapport som avses i 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska senast två månader efter rapportperiodens utgång lämnas till registreringsmyndigheten i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 3, 3 a och 3 c §§.

Om delårsrapporten inte lämnas till registreringsmyndigheten i rätt tid, tilllämpas 8 kap. 13 §.

Ytterligare bestämmelser om offentliggörande av delårsrapporter finns i 17 kap. lagen om värdepappersmarknaden, för sådana företag som är skyldiga att upprätta delårsrapport enligt den lagen.

SFS 2013:436

Delårsrapportens innehåll

Delårsrapporten skall bestå av

  1. en balansräkning i sammandrag,

  2. en resultaträkning i sammandrag,

  3. noter, och

  4. delårsinformation.

Balansräkningen och resultaträkningen skall minst innehålla de rubriker och delsummeringar som redovisades i den senaste årsredovisningen. Samma principer skall följas för redovisning och värdering som när årsredovisningen upprättas.

Noterna skall innehålla information om väsentliga beloppsförändringar som inträffat under den aktuella perioden.

Delårsinformationen skall innehålla information om händelser som är av väsentlig betydelse för att förstå utvecklingen av företagets ställning och resultat och en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Delårsinformationen skall dessutom innehålla uppgifter om transaktioner med närstående som väsentligen påverkat företagets ställning och resultat.

Ett moderföretag skall i delårsrapporten, utöver uppgifter om moderföretaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande det som sägs i första–fjärde styckena.

SFS 2007:367

Om det inte finns särskilda hinder, skall i anslutning till uppgifter enligt 3 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall så långt det är möjligt stämma överens med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen eller, i förekommande fall, koncernredovisningen.

Ett företag som omfattas av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder 1) skall i fråga om delårsrapporter tillämpa kommissionens förordning (EG) nr 1725/2003 av den 29 september 2003 om antagande av vissa redovisningsstandarder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/20022) .

1)

EGT L 243, 11.9.2002, s. 1, (Celex 32002R1606).

2)

EUT L 261, 13.10.2003, s. 1, (Celex 32003R1725).

Ett företag som avses i första stycket skall tillämpa enbart följande bestämmelser i detta kapitel:

  1. 1 § tredje stycket om språk och form,

  2. 2 § om tillhandahållande av delårsrapport m.m.,

  3. 3 § första–fjärde styckena om delårsrapportens innehåll för uppgifter om moderföretaget, och

  4. 6 § om granskning av revisor.

I delårsrapporten skall företaget dessutom lämna en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

SFS 2007:367

Om en delårsrapport har granskats av en revisor, skall även revisorns rapport bifogas delårsrapporten.

Om delårsrapporten inte är granskad av en revisor, skall det anges i rapporten.

SFS 2007:367

Överklagande

Kapitlet erhöll ny lydelse g. se vid1:1 (prop. 1998/99:130, bet. 1999/2000:LU2). SFS1995-1554

Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om beslut som avses i 8 kap. 6, 9 och 13 §§ gäller att överklagande skall ske inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Hänvisad författning:

Ang. 1 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § inf. under FörvProc.

SFS 1999:1112

upphävd genom

SFS 1999:1112

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen (kontoform)

TILLGÅNGAR

A. Tecknat men ej inbetalt kapital

B. Anläggningstillgångar

I. Immateriella anläggningstillgångar

  1. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

  2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

  3. Hyresrätter och liknande rättigheter

  4. Goodwill

  5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

II. Materiella anläggningstillgångar

  1. Byggnader och mark

  2. Maskiner och andra tekniska anläggningar

  3. Inventarier, verktyg och installationer

  4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

III. Finansiella anläggningstillgångar

  1. Andelar i koncernföretag

  2. Fordringar hos koncernföretag

  3. Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

  4. Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

  5. Ägarintressen i övriga företag

  6. Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

  7. Andra långfristiga värdepappersinnehav

  8. Lån till delägare och andra, till vilka delägare står i sådant förhållande som sägs i 21 kap. 1 § 3, 4 eller 5 aktiebolagslagen (2005:551)

  9. Andra långfristiga fordringar

C. Omsättningstillgångar

I. Varulager m.m.

  1. Råvaror och förnödenheter

  2. Varor under tillverkning

  3. Färdiga varor och handelsvaror

  4. Pågående arbete för annans räkning

  5. Förskott till leverantörer

II. Fordringar

  1. Kundfordringar

  2. Fordringar hos koncernföretag

  3. Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag

  4. Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i

  5. Övriga fordringar

  6. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

III. Kortfristiga placeringar

  1. Andelar i koncernföretag

  2. Övriga kortfristiga placeringar

IV. Kassa och bank

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

A. Eget kapital, med uppgift om vad som utgör fritt eget kapital och bundet eget kapital

Aktiebolag:

I. Aktiekapital

II. Överkursfonder

  1. Bunden överkursfond

  2. Fri överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Andra fonder

  1. Reservfond

  2. Kapitalandelsfond

  3. Fond för verkligt värde

  4. Fond för utvecklingsutgifter

  5. Övrigt

V. Balanserad vinst eller förlust

VI. Årets resultat

Ekonomiska föreningar:

I. Inbetalda insatser och emissionsinsatser

  1. Medlemsinsatser

  2. Förlagsinsatser

II. Uppskrivningsfond

III. Andra fonder

  1. Reservfond

  2. Kapitalandelsfond

  3. Fond för verkligt värde

  4. Fond för utvecklingsutgifter

  5. Övrigt

IV. Balanserad vinst eller förlust

V. Årets resultat

Övriga företag:

I. Eget kapital vid räkenskapsårets början

II. Insättningar eller uttag under året

III. Förändringar i kapitalandelsfonden

IV. Förändringar i fonden för verkligt värde

V. Årets resultat

VI. Eget kapital vid räkenskapsårets slut

B. Obeskattade reserver

C. Avsättningar

  1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

  2. Avsättningar för skatter

  3. Övriga avsättningar

D. Skulder

  1. Obligationslån

  2. Skulder till kreditinstitut

  3. Förskott från kunder (får även redovisas som avdragspost under Varulager m.m.)

  4. Leverantörsskulder

  5. Växelskulder

  6. Skulder till koncernföretag

  7. Skulder till intresseföretag och gemensamt styrda företag

  8. Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i

  9. Skatteskulder

  10. Övriga skulder

  11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SFS 2020:1033

Bilaga 2

Uppställningsform I för resultaträkning (rapportform med kostnadsslagsindelning)

  1. Nettoomsättning

  2. Förändring av varulager

  3. Aktiverat arbete för egen räkning

  4. Övriga rörelseintäkter

  5. Råvaror och förnödenheter

  6. Övriga externa kostnader

  7. Personalkostnader

  8. Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

  9. Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar

  10. Övriga rörelsekostnader

  11. Intäkter från andelar i koncernföretag

  12. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

  13. Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i

  14. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

  15. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

  16. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

  17. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader som avser koncernföretag)

  18. Bokslutsdispositioner

  19. Skatt på årets resultat

  20. Övriga skatter

  21. Årets resultat

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning bilaga 3. Förutv. bilaga 2 nu bilaga 1.

SFS 2015:813

Bilaga 3

Uppställningsform II för resultaträkning (rapportform med funktionsindelning)

  1. Nettoomsättning

  2. Kostnad för sålda varor

  3. Bruttoresultat

  4. Försäljningskostnader

  5. Administrationskostnader

  6. Övriga rörelseintäkter

  7. Övriga rörelsekostnader

  8. Intäkter från andelar i koncernföretag

  9. Intäkter från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

  10. Intäkter från övriga företag som det finns ett ägarintresse i

  11. Intäkter från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

  12. Övriga ränteintäkter och liknande intäkter (med särskild uppgift om intäkter från koncernföretag)

  13. Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar

  14. Räntekostnader och liknande kostnader (med särskild uppgift om kostnader som avser koncernföretag)

  15. Bokslutsdispositioner

  16. Skatt på årets resultat

  17. Övriga skatter

  18. Årets resultat

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning bilaga 4. Förutv. bilaga 3 nu bilaga 2.

Anmärkt författning:

Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolagF (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag.

SFS 2015:813

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1995:1554

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1996.

2. Bestämmelserna i 8 kap., 9 kap. 2 § andra stycket och 10 kap. 2 § skall tillämpas första gången i fråga om offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning, revisionsberättelse och delårsrapport avseende det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 1995.

3. I bolag som avses i 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall bestämmelserna i 2–6 kap., 9 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3 och 4 §§ samt 10 kap. 1 § tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 1995.

I övriga bolag skall de angivna bestämmelserna samt bestämmelserna i 7 kap. tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 1996. Aktiebolag som vid utgången av år 1997 tillämpat äldre bestämmelser får dock göra det även fortsättningsvis intill utgången av det sista räkenskapsår som inletts före d. 1 april 1998. I aktiebolag som har avförts från aktiebolagsregistret senast d. 31 dec. 1997 och i aktiebolag som avförs från aktiebolagsregistret enligt punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) efter ansökan som har skett före utgången av oktober 1997 skall de angivna bestämmelserna över huvud taget inte tillämpas.

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till en föreskrift i 11 kap. aktiebolagslagen som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

5. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § tredje stycket skall inte tillämpas på nedskrivning som har gjorts före lagens ikraftträdande.

6. Belopp som har avsatts till uppskrivningsfond före lagens ikraftträdande får användas även för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Om detta görs skall upplysning om detta lämnas i en not.

SFS 1997:545

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 1997. Äldre föreskrifter gäller för beräkning av ränta för tid före d. 1 jan. 1998.

SFS 1997:978

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998.

SFS 1998:9

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999 och tillämpas första gången i fråga om det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1998.

SFS 1998:761

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

2. Bestämmelserna i 5 kap. 19 a § och 8 kap. 2 § skall tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 1998.

3. Om anmälan om fortsatt bolagsstämma har gjorts före ikraftträdandet, skall 8 kap. 6 § tillämpas i sin äldrelydelse. Lag (1998:1549).

SFS 1998:869

(Utkom d. 8 juli 1998.)

SFS 1998:1548

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1998:1549

(Utkom d. 16 dec. 1998.)

SFS 1999:1112

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 1999.

2. Föreskriften i 4 kap. 5 § tredje stycket gäller inte nedskrivning som har gjorts innan ett företag, för vilket årsredovisningslagen (1995:1554) inte har gällt tidigare, första gången tillämpar lagen.

3. Belopp som har satts av till uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) får användas även för nödvändiga nedskrivningar av anläggningstillgångar. Om detta görs, skall upplysning om detta lämnas i en not.

4. Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket bokföringslagen (1999:1078), med undantag för Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, skall lagen tillämpas även för räkenskapsår som inleds före utgången av år 2000.

SFS 2000:34

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2000.

SFS 2000:73

Denna lag träder i kraft d. 10 mars 2000. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om redovisningen för räkenskapsår som har avslutats före lagens ikraftträdande.

SFS 2001:934

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002.

2. De nya bestämmelserna i 8 kap. 7 § tillämpas beträffande årsredovisningar och revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutas d. 31 dec. 2001 eller senare.

SFS 2002:1062

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2003 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2002.

2. För räkenskapsår som inleds under första halvåret 2003 skall uppgift om sjukfrånvaron avse tiden efter d. 30 juni 2003.

SFS 2003:487

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004 och tillämpas för räkenskapsår som avslutas d. 31 dec. 2003 eller senare.

SFS 2003:774

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2003.

SFS 2003:1142

(Utkom d. 23 dec. 2003.)

SFS 2004:244

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2004.

2. Ärenden som har kommit in till Patent- och registreringsverket men i vilka verket inte har fattat beslut före ikraftträdandet skall överlämnas till Bolagsverket för fortsatt handläggning.

SFS 2004:316

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2004.

SFS 2004:583

Denna lag träder i kraft d. 8 okt. 2004.

SFS 2004:1173

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2004. Bestämmelserna i 4 kap. 14 f och 14 g §§ får dock tillämpas först för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2011.

2. Ett företag som upprättar koncernredovisning med tillämpning av de redovisningsstandarder som har antagits enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder får föra över belopp som i koncernredovisningen har avsatts till kapitalandelsfonden till fritt eget kapital.

SFS 2005:192

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2005 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 30 april 2005.

SFS 2005:556

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2005.

2. Medel som har tillförts överkursfonden före d. 1 jan. 2006 utgör även därefter bundet eget kapital. I den första årsredovisning som upprättas efter d. 1 jan. 2006 skall de tas upp under reservfonden.

SFS 2005:918

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006.

SFS 2006:456

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av juni 2006.

SFS 2006:487

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

SFS 2006:565

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter d. 30 juni 2006.

SFS 2006:597

Denna lag träder i kraft d. 18 aug. 2006.

SFS 2006:871

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2006.

SFS 2007:132

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2007 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter d. 30 april 2007.

SFS 2007:367

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007.

2. Företag som inte omfattas av 16 kap. 5 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden får tillämpa bestämmelserna i 9 kap. 3 § om delårsrapporters innehåll m.m. i deras lydelse före d. 1 juli 2007 för räkenskapsår som avslutas senast d. 30 juni 2008. Sådana företag behöver inte heller tillämpa 9 kap. 6 § om revisors granskning för nämnda räkenskapsår.

SFS 2007:541

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2007.

SFS 2007:872

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2008 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av dec. 2007.

SFS 2008:89

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2008.

SFS 2008:277

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008.

SFS 2008:1236

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.

SFS 2009:34

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2009 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 28 febr. 2009.

SFS 2009:573

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2009 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som påbörjas närmast efter d. 30 juni 2009.

SFS 2009:702

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2009.

SFS 2010:686

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter d. 31 juli 2010.

SFS 2010:690

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2010.

SFS 2010:848

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 okt. 2010.

SFS 2010:1515

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

2. Bestämmelsen i 4 kap. 3 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2010. Övriga bestämmelser tillämpas första gången för det räkenskapsår som avslutas närmast efter d. 31 dec. 2010.

SFS 2011:1377

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012 och tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med d. 1 jan. 2013.

SFS 2011:1554

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2012.

SFS 2013:436

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2013.

SFS 2014:542

1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014.

2. Äldre föreskrifter får tillämpas för det räkenskapsår som har inletts närmast före ikraftträdandet.

SFS 2014:1386

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2015:813

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2015.

SFS 2016:113

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

2. De nya bestämmelserna i 3 kap. 7 §, 6 kap. 2 § och 7 kap. 8 och 32 §§ tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 30 juni 2016.

SFS 2016:644

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

SFS 2016:947

1. Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2016.

2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2016.

SFS 2017:682

Denna lag träder i kraft d. 3 jan. 2018.

SFS 2018:717

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:1161

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2019:286

Denna lag träder i kraft d. 10 juni 2019.

SFS 2020:611

Denna lag träder i kraft d. 3 sept. 2020.

SFS 2020:987

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

SFS 2020:1033
  1. Denna lag träder i kraft d. 2 jan. 2021.

  2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

SFS 2021:1216

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2022.

SFS 2022:645

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

SFS 2022:1028
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023.

  2. De nya reglerna tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2022.

Anmärkt författning:

F (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågorLag (2022:70) om rapportering av betalningstiderF (2022:139) i samma ämne.

Lag 1995:1554

Författare: Catarina Af Sandeberg

Författare: Catarina Af Sandeberg

Förarbeten: Prop. 1995/96:10, 1995/96:LU4 CELEX-nr: 378L0660, 394L0008, 383L0349, 390L0605; prop. 1996/97:100, 1996/97:SkU23 (ändr. 8 kap. 11 §); prop. 1997/98:25, 1997/98:JoU25 (ändr. 6 kap. 1 § i 1998:9); prop. 1997/98:118, 1998/99:LU1 (ändr. 5 kap. 8, 9 §§, 8 kap. 16 § ändr. 8 kap. 6, 15 §§, 9 kap. 1, 3 §§); prop. 1998/99:130, 1999/2000:LU2, (upph. 4 kap. 16, 17 §§, bil. 1, nuv. 5 kap. 15-24 §§ beteckn. 5 kap. 16–26 §§, nuv. 6 kap. 3 § beteckn. 6 kap. 5 §, bil. 2-4 bil. beteckn. 1–3, ändr. 1 kap. 1–6 §§, 2 kap. 1, 3, 4 och 7 §§, 3 kap., 4 kap. 1, 2, 6, 7, 9, 11, 12, 14 §§, 5 kap. 1, 6–9, 11-13, nya 16-18, nya 20 och nya 23–26 §§, 6 kap. 1, 2, nya 5 §§, 7 kap., 8 kap. 1–4, 13–16 §§, 9 kap. 1–3 §§, 10 kap. 1 §, ny bil. 1, rubr. närmast före 5 kap. 15, 17, 18, 20–24 §§ sätts närmast före 5 kap. 16, 18, 19, 22–26 §§, rubr. närmast före 6 kap. 3 § sätts närmast före 6 kap. 5 §, nya 1 kap. 7 §, 5 kap. 15 §, 6 kap. 3, 4 §§, ny rubr. närmast före 5 kap. 15 §); prop. 1999/2000:23, 1999/2000:LU8 (ändr. 2 kap. 6 §, 4 kap. 13 §, 5 kap. 2 §, 7 kap. 7 §, rubr. närmast före 4 kap. 13 §, ny 4 kap. 16 §, rubr. närmast före 4 kap. 16 §); prop. 1999/2000:34, 1999/2000:LU9, CELEX-nr: 377L0091, 37800L0660 (ändr. 4 kap. 14 §, 5 kap. 14 §, 6 kap. 1 §); prop. 2000/01:150, 2001/02:LU5 (ändr. 4 kap. 14 §, 8 kap. 7 §); prop. 2002/03:6, 2002/03:LU1 (ändr. 7 kap. 14 §, ny 5 kap. 18 a, ny rubr. närmast före 18 a §); prop. 2002/03:56, 2002/03:LU7 (ändr. 7 kap. 14 §, 8 kap. 15 §; ny 5 kap. 18 b §, rubr. närmast före 5 kap. 18 b §); prop. 2002/03:121, 2003/04:LU2, CELEX-nr: 31978L0660, 32001L0065, 31983L0349 (ändr. 4 kap. 3, 9, 11 §§, 5 kap. 5 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 18 §, rubr. närmast före 5 kap. 5 §, bil. 1; nya 4 kap. 14 a, 14 b, 14 c, 14 d, 14 e §§, 5 kap. 4 a, 4 b, 4 c §§, 7 kap. 22 a §, rubr. närmast före 4 kap. 14 a, 14 e §§, 5 kap. 4 a §), 2003/04:LU14 (ändr. 4 kap. 9 §); prop. 2003/04:34, 2003/04:NU7 (ändr. 3 kap. 11 §, 5 kap. 9 §, 7 kap. 17 §, 8 kap. 1 §); prop. 2002/03:139, 2003/04:FiU15, CELEX-nr: 31978L0660, 31978L0038 (ändr. i bilaga 1); prop. 2003/04:112, 2003/04:LU26, CELEX-nr: 32001R2157 (ny 5 kap. 27 §); prop. 2004/05:24, 2004/05:LU3, CELEX-nr: 32003L0051 (upph. 7 kap. 24 §, rubr. närmast före 7 kap. 24 §, ändr. 2 kap. 4 §, 4 kap. 3, 4, 6, 9, 14 d §§, 5 kap. 14, 15 §§, 7 kap. 2, 3, 8, 12, 18, 22 §§, bil. 1; nya 3 kap. 4 a §, 4 kap. 13 a, 14 f och 14 g §§, 7 kap. 32, 33 §§, rubr. närmast före 4 kap. 13 a, 14 f §§, 7 kap. 32 §); prop. 2004/05:68, 2004/05:LU21, CELEX-nr: 32003L0051 (ändr. 6 kap. 1 §, 7 kap. 31 §); prop. 2004/05:85, 2004/05:LU23 ( ändr. 5 kap. 14 §; ny 3 kap. 5 a §, rubr. närmast före 3 kap. 5 a §); prop. 2005/06:25, 2005/06:LU5 (ändr. 4 kap. 7 §, 5 kap. 12 §, 6 kap. 1, 2§§, 7 kap. 14, 32 §§, 8 kap. 6 §, 14 §§ bil. 1); prop. 2005/06:116, 2005/06:LU28 (ändr. 1 kap. 3 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 5, 8, 10, 11, 13 §§, 4 kap. 11 §, 5 kap. 4 b, 6, 16, 17, 18 a, 18 b §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 2, 3, 4, 8, 14, 31 §§, 8 kap. 3 §, 9 kap. 1, 3 §§); prop. 2005/06:135, 2005/06:LU37, (ändr. 2 kap. 5, 7 § §§, 7 kap. 2 §, 8 kap. 3, 4 §§§, 9 kap. 1, 2 §§; nya 8 kap. 3 a, 3 b §§, rubr. närmast före 8 kap. 3 b §); prop. 2005/06:140, 2005/06:LU29, CELEX-nr: 32004L0025 (ändr. 7 kap. 31 §; ny 6 kap. 2 a §); prop. 2005/06:150, 2005/06:LU30, CELEX-nr: 32001R2157, 32003R1435 (ändr. 5 kap. 27 §, rubr. närmast före 5 kap. 27 §); prop. 2005/06:186, 2005/06:LU31 (ändr. 5 kap. 20, 22 §§, 7 kap. 14, 32 §§; ny 6 kap. 1 a §); prop. 2006/07:27, 2006/07:CU13 (upph. 3 kap. 12 §, rubr. närmast före 3 kap. 12 §; ändr. 1 kap. 3 §, 5 kap. 4 b §); prop. 2006/07:65, 2006/07:FiU17, CELEX-nr 32004L0109, 32007L0014, 32002R1606, 32003R1725 (ändr. 9 kap. 1, 2, 3 §§, nya 9 kap. 5, 6 §§); prop. 2007/08:45, 2007/08:CU17 (nuv. 8 kap. 3 b § beteckn. 8 kap. 3 c §; ändr. 2 kap. 5, 7 §§, 7 kap. 2 §, 8 kap. 3, 3 a §§, 9 kap. 1. 2 §§, rubr. närmast före 2 kap. 5 §; ny 8 kap. 3 b §). prop. 2006/07:112, 2007/08:CU2, CELEX-nr: 32004L0025 (ändr. 7 kap. 32 §); prop. 2006/07:115, 2006/07:FiU25, CELEX-nr: 32002R1606 (ändr. 1 kap. 3 §, 3 kap. 4 a §, 6 kap. 1 a, 2 a §§, 7 kap. 2, 3§§, 9 kap. 1, 2 §§, 2 p. i öb till SFS 2007:367); prop. 2007/08:57, 2007/08:FiU30 (ändr. 9 kap. 1, 2 §§); prop. 2008/09:56, 2008/09:CU9 (ändr. p. 1 ikrafttr.best. till 4 kap. 14 f § och 14 g §); prop. 2008/09:71, 2008/09:CU11, CELEX-nr: 32006L0046, 32002R1606 (ändr. 1 kap. 3 §, 4 kap. 14 b §, 7 kap. 3, 14, 31, 32 §§, rubr. till 6 kap., rubr. närmast före 8 kap. 14 §; nya 5 kap. 11 a, 12 a, 12 b §§, 6 kap. 6, 7, 8, 9 §§, 8 kap. 15 a §, rubr. närmast före 5 kap. 11 a, 12 a §§, 6 kap. 6 §); prop. 2008/09:135, 2008/09:CU28, CELEX-nr 32006L0043 (ändr. 5 kap. 21 §); prop. 2008/09:174, 2008/09:NU22, CELEX-nr 32006R1082 (ändr. 2 kap. 7 §, 8 kap. 3, 4 §§); prop. 2009/10:204, 2009/10:CU28, CELEX-nr 31978L0660, 32009L0049, 31983L0349 (ändr. 1 kap. 3 §); prop. 2009/10:208, 2009/10:CU22, CELEX-nr: 32009L0049 (ändr. 7 kap. 1, 5, 32 §§, ny 7 kap. 3 a §, ändr. 1 p. ikrafttr.best. och öb till SFS 2004:1173); prop. 2009/10:235, 2010/11:CU3, CELEX-nr: 31978L0660, 32009L0049 (upph. 5 kap. 4, 18 a §§, rubr. närmast före 5 kap. 4, 18 a §§; ändr. 3 kap. 4, 11 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 3, 10, 11, 20, 22, 25 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 14, 32 §§, 8 kap. 15 §); prop. 2010/11:166, 2011/12:SkU4 (ändr. 8 kap. 11 §); prop. 2011/12:26, 2011/12:CU10, CELEX-nr: 32003L0051 (upph. 4 kap. 14 f, 14 g §§, rubr. närmast före 4 kap. 14 f §; ändr. 4 kap. 3, 9 §§), prop. 2012/13:74, 2012/13:JuU24 (upph. 8 kap. 3 b §, ändr. 7 kap. 2 §, 9 kap. 2 §), prop. 2013/14:86, 2013/14:CU26 (ändr. 2 kap. 1 §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 4, 31 §§, rubr. närmast före 6 kap. 5 §, 7 kap. 31 §), prop. 2014/15:4, 2014/15:SkU5 (ändr. 2 kap. 7 §), prop. 2015/163, 2015/16:CU6 (upph. 5 kap., 3 kap. 13 §, 7 kap. 23 §, rubr. närmast före 3 kap. 13 §, 7 kap. 23 §; nuvarande 7 kap. 22 a § betecknas 7 kap. 23 §; ändr. 1 kap. 3, 5 §§, 2 kap. 4, 5, 6 §§, 3 kap. 1, 3, 4, 5 §§, 4 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11, 14, 14 b §§, 6 kap. 1, 2, 6, 7, 9 §§, 7 kap. 2, 3 a, 5, 7, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 22, 25, 30, 31, 32 §§, 8 kap. 15, 16 §§, bil. 1, 2, 3, rubr. närmast före 1 kap. 4 §, 2 kap. 5 §, 7 kap. 5, 9, 14, 16, 18, 25 §§, rubr. närmast efter 7 kap. 13 §), prop. 2015/16:4, 2015/16:CU10 (ändr. 3 kap. 7 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 8, 32 §§, 8 kap. 2 §), prop. 2015/16:72, bet. 2015/16:TU18 (ändr. 2 kap. 7 §, 8 kap. 3 a §), prop. 2015/16:193, 2016/17:CU2 (ändr. 6 kap. 1, 6, 7 §§, 7 kap. 32 §, 8 kap. 15 a, 16 §§, rubr. närmast före 7 kap, 31 §, 8 kap. 16 §; nya 6 kap. 10, 11, 12, 13, 14 §§, 7 kap. 31 a, 31 b, 31 c §§, rubr. närmast före 6 kap. 10 §), prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35 (ändr. 6 kap. 7 §), prop. 2017/18:185, bet. 2017/18:CU25 ändr. 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 §, 8 kap. 15 §), prop. 2017/18:253, 2017/18:CU38 (ändr. 6 kap. 3 §), prop. 2018/19:56, bet. 2018/19:CU16. Prop. 2019/20:116, bet. 2019/20:CU21 (8 kap. 8 §), prop. 2019/2020:194, bet. 2020/2021:CU3 (ändr. 3 kap. 5a, 10a §§, bil. 1, rubr. närmast före 3 kap. 5 a §), prop. 2019/20:195, 2020/21:FiU8 (ändr. Bilaga 1), prop. 2021/22:11, ber. 2021/22FiU15 (ny 6 kap. 12a §, ändr. 7 kap. 2, 31 c §§), prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36 (ändr. 1 kap. 2 §, 9 kap. 1 §), prop. 2021/22:171, bet. 2021/22:CU24.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 1996 och skall tillämpas för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2000. Lagen ersatte tidigare gällande årsredovisningslag (1980:1103). Lagen gäller alla företag som är skyldiga att upprätta, revidera och offentliggöra årsredovisning med vissa undantag (t.ex. lagen [1995:1559] om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen [1995:1560] om årsredovisning i försäkringsföretag). Vissa årsredovisningsfrågor behandlas i förordningen (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor (ÅRF).

Reglerna om årsredovisning och koncernredovisning grundar sig till stor del på EU:s redovisningsdirektiv. Från och med den 1 januari 2015 är ett nytt redovisningsdirektiv implementerat i svensk lagstiftning; Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG. Direktivet ersätter de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven om årsredovisning respektive koncernredovisning (det fjärde bolagsrättsliga direktivet, rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag [EGT L 222, 14.8.1978, s. 11, Celex-nr: 31978L0660] och det sjunde bolagsrättsliga direktivet, rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning [EGT L 193, 18.7.1983, s. 1, CELEX-nr: 31983L0349] behandlar skyldigheten att upprätta koncernredovisning), och är ett led i EU:s strävan att förenkla regelverken för företag som verkar inom EU, framför allt för små företag. Direktivet gäller för aktiebolag samt för handelsbolag och kommanditbolag där samtliga obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag eller andra bolag med begränsat ansvar. I bankredovisningsdirektivet och försäkringsredovisningsdirektivet finns särskilda redovisningsbestämmelser för finansiella företag. Bank- och försäkringsredovisningsdirektiven, rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1, CELEX-nr: 31986L0635) resp. rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (EGT L 374, 31.12.1991, s. 7, CELEX-nr: 31991L0674) hänvisar i åtskilliga avseenden till direktiv 2013/34/EU och avviker endast från detta där detta har ansetts vara motiverat av de särdrag som utmärker de finansiella företagen. I det åttonde bolagsrättsliga direktivet om krav på revisorer, (Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006) finns bestämmelser om bl.a. kvalifikationskrav, utbildning, tillsyn, yrkesetik, revisionsstandarder samt internationellt samarbete. ÅRL är ett bra exempel på hur Sverige, i stället för att tillämpa EU:s minimiregler, under årens lopp utökat lagkraven främst genom politisk reglering (t.ex. krav på uppgifter om könsfördelning, sjukfrånvaro), s.k. goldplating, vilket uppmärksammats av EU-kommissionen som ett hinder i det pågående förenklingsarbetet. För att åstadkomma en fungerande inre marknad för kapital och finansiella tjänster krävs att de noterade företagen tillämpar samma redovisningsregler. Den 1 januari 2005 har ÅRL anpassats till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen). Alla bolag med noterade aktier är skyldiga att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med de IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards) som utfärdats eller antagits av International Accounting Standards Boards, IASB, och som antagits av kommissionen i koncernredovisningen senast 2005. Rådet för finansiell rapportering ansvarar för svensk normgivning för företag noterade på en reglerad marknad. Rådets rekommendationer benämns Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering RFR.

Det är frivilligt att tillämpa IFRS i icke-noterade företags koncernredovisningar från 2005.

Den i lagen förekommande beteckningen ”reglerad marknad” definieras i 1 kap. 5 § 20 p. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (i enlighet med rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument, MiFID). Huruvida den reglerade marknaden är belägen inom EU eller inte saknar dock betydelse (se prop. 2004/05:85 s. 536). I Sverige omfattas vissa av de marknadsplatser som drivs av NasdaqOMX och Nordic Growth Market.

Fr.o.m. den 1 januari 2007 resp. den 1 januari 2011 gäller förenklade regler om löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning och arkivering genom att mera komplicerade bestämmelser blev tillämpliga endast på större företag. Till kategorin större företag skall hänföras såväl noterade företag som finansiella företag oavsett verksamhetens omfattning. Vidare har de gränsvärden som förekommer inom redovisnings- och revisionslagstiftningen blivit färre och fått en ny utformning, vilket bl.a. påverkar företagens skyldighet att upprätta årsredovisning, finansieringsanalys och koncernredovisning, och vidare företagens skyldighet att utse en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen till revisor i företaget. Syftet med de nya reglerna är att de mindre företagens redovisningsbörda skall minska.

Bland litteraturen kan utöver litteratur i ämnet utgiven av FAR nämnas följande framställningar: Edenhammar/Liliedahl/Norberg/Thorell, Företagens redovisning (Iustus); Grönlund/Tagesson/Öhman, Principbaserad redovisning (Studentlitteratur).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se även lag (2023:340) om offentliggörande av vissa stora företags inkomstskatterapporter.

Författare: Catarina Af Sandeberg

De särskilda årsredovisningslagarna för kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag bygger på rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut respektive rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Omsättningssumman utgörs av belopp som har intjänats genom företagets primära aktiviteter i den normala verksamheten. Övriga intäkter hänförs till posten Övriga rörelseintäkter.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det kan t.ex. vara fråga om aktier i aktiebolag, motsvarande andelsrätter i andra typer av företag, obligationer och andra skuldförbindelser eller depåbevis för sådana värdepapper. I lagens hittillsvarande definition av större företag talas det endast om andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev. Begreppet överlåtbara värdepapper är avsett att leda till en något vidare avgränsning än den hittillsvarande. Begreppet är även avsett att kunna täcka in en förändring i fråga om vilka överlåtbara värdepapper som existerar på kapitalmarknaden, exempelvis vid utvecklingen av nya slag av egetkapitalinstrument.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Definitionen av en större koncern omfattar också koncerner i vilka moderföretagets eller något av dotterföretagens andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Sådana koncerner ska alltså alltid betraktas som större, oavsett om koncernen uppfyller de i den andra strecksatsen (oförändrade) gränsvärdena.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avgränsningen överensstämmer med bestämmelsen i 9 kap. 13–16 § aktiebolagslagen (2005:551) om när ett aktiebolag är skyldigt att utse en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bedömningen skall ske på samma sätt som i 3 p. med den skillnaden att uppgifterna om antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning skall avse den sammanlagda summan för koncernföretagen. Bedömningen utgår alltså från summan av de belopp som redovisas i koncernföretagens årsredovisningar eller bokslut.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Elimineringen förutsätts ske på samma sätt som annars, dvs. genom att andelarnas bokförda värde avräknas mot den andel av dotterföretagets eget kapital som andelarna representerar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det räcker alltså med att summera koncernföretagens balansomslutningar respektive nettoomsättningar och jämföra de framräknade beloppen med de förhöjda gränsvärdena.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Andra liknande intäkter är exempelvis anslag från stat eller kommun eller förvärv på grund av testamente. Bland ”andra liknande intäkter” märks också avgifter som medlemmarna i exempelvis en samfällighetsförening betalar till föreningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ett företag som är moderföretag och en juridisk person som är dotterföretag tillsammans en koncern. Ett företag är en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport (1 kap. 3 § ÅRL). Koncerndefinitionen motsvarar koncerndefinitionen i 1 kap. 11 § ABL och 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Lagen har hittills varit direkt tillämplig enbart på aktiebolag och vissa handelsbolag. Tillämpningsområdet har nu utvidgats så att lagen nu gäller också andra företag av det slag som anges i 6 kap. 1 § bokföringslagen. Orden ”bolag” och ”moderbolag” har därför bytts ut mot ”företag” och ”moderföretag”, (prop. 1998/99:130).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Röstmajoritet: Ett koncernförhållande föreligger då ett bolag innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i en annan juridisk person (se artikel 1.1 a). Bestämmelsen uppställer inte något krav på att röstandelen är kopplad till äganderätt till andelarna. Ordet ”innehar” omfattar nämligen såväl innehav med äganderätt som innehav på annan grund, t.ex. pantsättning. Det avgörande är om moderföretaget har rätt att förfoga över mer än 50 procent av rösterna. I svensk rätt kan visserligen den till aktien hänförliga rösträtten inte skiljas från äganderätten till aktien. Det medför att i förhållandet mellan två svenska bolag förevarande punkt inte i kommer att ha betydelse annat än när moderbolaget äger aktier i dotterföretaget. Koncerndefinitionen kan få betydelse i förhållandet mellan ett svenskt bolag och ett utländsk företag, om den tillämpliga utländska rättsordningen tillåter att aktieägande och rösträtt skiljs åt.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Konsortialavtal: En koncern föreligger när ett bolag äger aktier eller andelar i en juridisk person och på grund av avtal med andra delägare i denna (”konsortialavtal”) förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Bestämmelsen vinner typiskt sett användning när kapitalandelen i sig inte ger rösträttsmajoritet och bolaget i stället har förvärvat bestämmande inflytande över företaget genom att träffa avtal med andra delägare om att få förfoga över ytterligare röster så att majoritet uppnås. Att ett konsortialavtal kan grunda ett koncernförhållande är en nyhet i svensk rätt. Avsikten med den föreslagna lagändringen är inte att i övrigt ge konsortialavtal några nya verkningar. Att en aktieägare på bolagsstämma röstar i strid med konsortialavtalet medför inte att stämmans beslut blir ogiltigt.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Majoritet i styrelsen: Ett koncernförhållande föreligger när ett bolag är delägare i ett annat företag och har rätt att utöva ett bestämmande inflytande antingen på ett avtal som bolaget har träffat med det andra företaget eller på sådana bestämmelser i det andra företagets bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar som garanterar bolaget rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande. Det är inte möjligt att genom bestämmelse i bolagsordningen sätta bolagsstämmans beslutanderätt ur spel. Om ett svenskt bolag har träffat avtal av det aktuella slaget med ett företag i ett land som tillåter sådana avtal, bör det emellertid ge upphov till ett koncernförhållande.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I tredje stycket behandlas den situationen då ett dotterföretag i sin tur har ett dotterföretag enligt bestämmelserna i första stycket punkten 4. Även det sistnämnda företaget är då att anse som dotterföretag till moderbolaget. Till skillnad från bestämmelserna i andra stycket kan det i dessa fäll inte uppkomma något indirekt koncernförhållande genom att moder- och dotterföretag tillsammans eller dotterföretag tillsammans utövar inflytande över det aktuella företaget.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta kan, beroende på omständigheterna, vara fallet även vid små andelsinnehav.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Enligt 7 kap. 25 § skall intresseföretag i koncernredovisningen konsolideras med tillämpning av kapitalandelsmetoden. Det företag som utövar inflytande måste vara ett bolag i lagens mening, dvs. ett svenskt aktiebolag eller ett svenskt handelsbolag. Det andra företaget skall vara en juridisk person.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Att andelsinnehavet är ett ägarintresse förutsätter i enlighet med definitionen i 4 a § att innehavet är avsett att skapa en varaktig förbindelse mellan företagen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Presumtionsregeln i andra stycket preciserar att om ett företag, dess dotterföretag ensamt eller tillsammans med moderbolaget eller tillsammans med fler dotterbolag innehar minst tjugo procent av rösterna i ett bolag intresseföretagsförhållande skall anses föreligga. Presumtionen kan brytas i det fall de i första stycket angivna kriterierna ej är uppfyllda.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det kan alltså röra sig om såväl muntliga som skriftliga avtal. Det mest vanligt förekommande torde emellertid vara att överenskommelsen ingår i ett skriftligt ramavtal som fastställer de allmänna villkoren för en eller flera verksamheter. Såväl fysiska som juridiska personer kan vara parter i samarbetsavtalet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen blir tillämplig om moderbolaget eller någon annan uppträder som mellanman för annan fysisk eller juridisk person. Att handla i eget namn för någon annans räkning innefattar, utöver rena bulvanskap, de fall där den som röstar innehar aktierna eller andelarna som säkerhet och utövar rösträtten enligt mottagna instruktioner eller i dens intresse som har ställt säkerheten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vid prövning av huruvida koncern- eller intresseförhållande föreligger skall det totala antalet röster för samtliga andelar i det ägda företaget minskas med dotterföretags eller intressebolags eget innehav eller dess dotterföretags innehav av andelar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen innebär en begränsning av bolagsledningens tystnadsplikt vad gäller dotterföretags angelägenheter.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vad som avses med gemensamt styrt företag framgår av 5 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Enligt ordalydelsen i IAS 24 och IFRS 10 har den ett bestämmande inflytande som har inflytande över ett investeringsobjekt och som exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt engagemang i ett investeringsobjekt samt kan påverka avkastningen genom sitt inflytande över investeringsobjektet. Av IAS 24 och IFRS 11 framgår att ett bestämmande inflytande utövas gemensamt om det sker i enlighet med ett avtal som reglerar det gemensamma utövandet av inflytande över den aktuella verksamheten. Ett gemensamt bestämmande inflytande föreligger endast när det krävs att de parter som delar det bestämmande inflytandet måste ge sitt samtycke till de relevanta verksamheterna. Se även kommentaren till 5 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Om en person eller dennes nära familjemedlemmar har ett betydande inflytande över två sådana företag är dessa inte att anse som närstående till varandra.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Andra rättsubjekt är exempelvis stat och kommun.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vid bedömningen av om det är fråga om ett betydande inflytande kan ledning sökas i bestämmelserna om intresseföretag i 5 §. Där anges 20 procent av rösterna som en riktlinje.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I punkten 11 i IAS 24 finns ett antal exempel på situationer där företag eller fysiska personer inte ska anses vara närstående.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I kassaflödesanalysen ska företagets in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas (6 kap. 5 §). Genom ändringen omfattas även bostadsrättsföreningar av skyldigheten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I 8 kap. BFL stadgas att Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart. Normer för god redovisningssed utfärdas även av Rådet för finansiell rapportering. Rådet skall verka för att anpassa och utveckla god redovisningssed samt regelbunden finansiell rapportering för företag vars värdepapper på balansdagen är noterade på en reglerad marknad i Sverige.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Helhetskravet speglar det krav på lättillgänglighet som följer av artikel 2.2 i det fjärde direktivet. Innebörden av bestämmelsen är att om tillämpningen av lag och andra allmänna redovisningsnormer i det enskilda fallet inte leder till en rättvisande bild skall tilläggsupplysningar lämnas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen gäller i första hand vid avvikelse från normer utfärdade av Bokföringsnämnden BFN, Rådet för finansiell rapportering, och Finansinspektionen FI.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med konsolidering avses här redovisning av innehav i dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag i koncernredovisningen. Möjligheten till avvikelse från lagens krav är generell. Den omfattar därför såväl upprättandet av en årsredovisnings samtliga delar som upprättande av fristående rapporter, i den utsträckning något moment innebär redovisning, uppställning, värdering, upplysningar eller konsolidering enligt lagen.

I bestämmelsen har införts en allmän väsentlighetsprincip (se artikel 6.1 j i direktivet). Syftet med principen är att det ska vara möjligt att exempelvis slå ihop poster i resultaträkningen eller balansräkningen eller utelämna upplysningar i noterna om de berörda uppgifterna inte är väsentliga. Väsentlighetsprincipen bör, enligt punkten 17 i direktivets ingress, styra redovisning, värdering, uppställning, upplysning och koncernredovisning i de finansiella rapporterna.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I bestämmelsen anges sju generella redovisningsprinciper.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Den s.k. fortlevnadsprincipen innebär att vid redovisningen skall förutsättas att företaget skall fortsätta sin verksamhet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Konsekvensprincipen: Förbud mot byte av redovisningsprincip mellan räkenskapsåren eftersom ett byte kan komma att störa jämförbarheten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Försiktighetsprincipen innebär att vid osäkerhet en lägre värdering av tillgångar resp en högre av skulder skall väljas. En alltför långt gående försiktighet kan dock komma i konflikt med kravet på att redovisningen skall ge en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning. Jfr försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § 2 st. ABL.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Den s.k. neutralitetsprincipen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Periodiseringsprincipen innebär att inkomster och utgifter fördelas mellan olika räkenskapsår, så att den del som avser ett visst räkenskapsår redovisas som intäkt eller kostnad under det året.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Krav på redovisning post-för-post. Med beståndsdel kan avses t.ex. varje fordran som ingår i posten Kundfordringar eller varje maskin som ingår i posten Maskiner och andra tekniska anläggningar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Kvittningsförbudet: Alla transaktioner skall som huvudregel redovisas med bruttobelopp. Kvittningsförbudet innebär att det inte är tillåtet att utjämna tillgångsposter mot skuld- eller avsättningsposter och inte heller intäkter mot kostnader.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Den s.k. kontinuitetsprincipen, jfr 2 p.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avsteg får i vissa fall göras från redovisningsprinciperna i första stycket, såsom från fortlevnadsprincipen vid nedläggning, byte av redovisningsprincip vid lagändring eller vid byte av koncerntillhörighet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Endast obegränsat ansvariga bolagsmän måste skriva under årsredovisningen, dvs. inte kommanditdelägare i kommanditbolag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det är den sittande styrelsen och verkställande direktören som skall underteckna årsredovisningen. Sker byte av styrelse efter räkenskapsårets utgång men före årsredovisningens undertecknande skall den nya styrelsen skriva under årsredovisningen för det gångna räkenskapsåret.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelserna innebär att årsredovisningen ska skrivas under av den styrelse eller den direktör som är utsedd av medlemsförsamlingen och som enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 artikel 12 första stycket b ska vara Erickonsortiets verkställande organ och juridiska företrädare. Om församlingen har valt både en styrelse och en direktör ska båda dessa underteckna årsredovisningen. I de fall styrelsen ska underteckna krävs underskrifter från samtliga styrelseledamöter.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Av ABL följer att en revisionsberättelse får undertecknas med avancerad elektronisk signatur (se 9 kap. 29 § jämförd med 1 kap. 13 § ABL). Årsredovisningar och revisionshandlingar i ett aktiebolag kan därmed helt och hållet upprättas som elektroniska dokument. Även en koncernredovisning kan undertecknas med en elektronisk signatur.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ställda panter och ansvarsförbindelser som hittills har redovisats inom linjen ska, om det inte redovisas i själva balansräkningen, tas upp i noter till årsredovisningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I bestämmelsen uttrycks den s.k. kongruensprincipen, dvs. summan av de i respektive års resultaträkningar redovisade nettoresultaten skall överensstämma med totalresultatet under företagets hela livstid.

Författare: Catarina Af Sandeberg

För resultaträkningen kan väljas uppställning i en av två olika former, rapportform med kostnadsslagsindelning eller rapportform med funktionsindelning. Olika former kan inte kombineras.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Byte tillåts exempelvis då ett dotterbolag önskar anpassa sin uppställning av resultaträkningen till moderbolagets. En förutsättning är att det kan ske med hänsyn till kraven på en rättvisande bild och på iakttagande av god redovisningssed.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Huvudregeln är att posterna ej får slås samman. Detta kan exempelvis vara fallet om en skuld har såväl en kortfristig som en långfristig del och dessa tas upp under olika poster. Upplysningen ska lämnas antingen under den post där den tas upp eller i en not.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vissa undantag medges för poster som markerats med arabiska siffror. Exempelvis är detta fallet för vissa branscher där postindelningen är mindre ändamålsenlig.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vidare kan poster slås samman om de dels är oväsentliga, dels en sammanslagning främjar överskådligheten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Sålunda får exempelvis posterna Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, Avsättningar för skatter och Övriga avsättningar slås samman till en post benämnd Avsättningar (se bilaga 1 C. Avsättningar 1–3). Sammanslagning får ske även om förutsättningarna i fjärde stycket inte är uppfyllda.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen innebär att vissa företag får avvika från ÅRL:s uppställningsschema för balansräkning. Den i lagen angivna postindelningen under Anläggningstillgångar och Omsättningstillgångar behöver alltså inte upprätthållas fullt ut. En omrubricering får dock inte leda till att exempelvis en anläggningstillgång eller en del av en sådan tillgång redovisas under rubriken Omsättningstillgångar eller tvärtom. Åtgärden måste också vara förenlig med lagens krav på överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Regeln gäller dels alla företag som omfattas av en koncernredovisning som upprättas med tillämpning av de IAS/IFRS som har antagits på grundval av IAS-förordningen, dels alla andra företag som har andelar eller skuldebrev noterade på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad inom EES-området. De företag som avses i det första fallet är såväl det moderföretag som har upprättat koncernredovisningen som dess dotterföretag och ”dotterdotterföretag” som har tagits in i koncernredovisningen. Bestämmelsen omfattar således företag som ingår i samma koncern och som inte har undantagits från koncernredovisningen till följd av bestämmelserna i 7 kap. 5 § 2 och 3 st., se vidare rekommendation från Rådet för finansiell rapportering RFR 1.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det ska dock även fortsättningsvis genom en notupplysning lämnas uppgift om den del av en skuldpost som ska betalas senare än fem år efter balansdagen, se 5 kap. 13 och 31 §§.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En avskrift av föregående års årsredovisning är inte tillräckligt, utan en extra kolumn med föregående års belopp skall anges.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Siffrorna måste räknas om eller på annat sätt ändras så att de är jämförbara med räkenskapsåret.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Av de lämnade upplysningarna bör i vart fall framgå att principerna för värdering, klassificering, respektive indelning i poster har ändrats, vilka principer som har tillämpats tidigare och vilka som tillämpas nu, vilken effekt ändringen har på företagets resultat och ställning samt anledningen till att företaget har bytt principer.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta gäller vid såväl betalning i samband med att ett bolag bildas, betalning i samband med senare nyemission av aktier och betalning i samband med aktieteckning med stöd av teckningsoptioner. Det gäller också vid ”överkursbetalning” i samband med konvertering av konvertibler. Till skillnad från vad som hittills har varit fallet utgör överkursfonden fr.o.m. 1 januari 2006 fritt eget kapital i bolaget. Observera att aktie fr.o.m. 1 januari 2006 inte tas upp till nominellt belopp, utan till ett kvotvärde (eller kvotbelopp). Kvotbeloppet innebär den vid varje tidpunkt rådande kvoten mellan aktiekapitalet och antalet aktier i bolaget, dvs. bolagets aktiekapital dividerat med antalet utgivna aktier, se 1 kap. 6 § ABL.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En förutsättning för bruttoredovisning i en ekonomisk förening är att betalda insatser tas upp som en särskild post.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen är främst avsedd att tillämpas för att göra avsättningar för t.ex. pensioner, skatter, garantier, tvistiga skulder och riskfyllda kontrakt. Avsättningen får inte överstiga vad som är erforderligt, jfr 2 kap. 4 §. Enbart förpliktelser som riktar sig mot en identifierbar motpart till den redovisningsskyldige kan bli föremål för avsättning eller skuldföring. Motparten kan vara tämligen anonym, och ingå i en större grupp av personer eller företag mot vilka bolaget har åtagit sig vissa förpliktelser. Avsättningarna skall redovisas som en särskild post, på samma nivå som skulderna, i balansräkningen. De förpliktelser som totalt sett redovisas på passivsidan måste således delas upp i två grupper, nämligen skulder och avsättningar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med egen räkning avses en särskild rapport som fogas till balansräkningen. Möjligheten att lämna uppgifterna i egen räkning får betydelse bl.a. för företag som ingår i koncerner som enligt IAS-förordningen ska upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder (jfr IAS 1 p. 10 c).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Efter dispens kan resultaträkning lämnas i förkortad form om konkurrensskäl föreligger. Konkurrensskäl kan föreligga om företaget är beroende av en eller ett fåtal konkurrensutsatta produkter och en fullständig resultaträkning skulle göra det möjligt för konkurrerande företag att dra slutsatser rörande exempelvis företagets marknadsposition, kostnadsläge eller vinstpåslag. Rena förenklingsskäl räcker inte för att posterna skall få slås samman. I en resultaträkning med kostnadsslagsindelning får posterna Nettoomsättning, Förändringar av varulager, Aktiverat arbete för egen räkning, Övriga rörelseintäkter, Råvaror och förnödenheter samt Övriga externa kostnader slås ihop. Dispens kan ej lämnas företag som är av sådan storlek att de måste ha auktoriserad revisor.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Av 7 kap. 8 § framgår att bestämmelserna om förkortad resultaträkning är tillämpliga också vid upprättandet av koncernredovisningen i mindre koncerner, om en sådan redovisning upprättas (se 7 kap. 3 §).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det ändamål som en tillgång är avsedd för ska vara avgörande för om tillgången ska redovisas som anläggnings- eller omsättningstillgång. Anläggningstillgångar ska omfatta tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas i företagets verksamhet. Tillgång som inte är anläggningstillgång ska klassificeras som omsättningstillgång.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Exempelvis organisationskostnader, samt olika slag av särskilda rättigheter till fast egendom.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Syftet är att möjliggöra en fördelning av de totala kostnaderna på flera år än utgiftsåret.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med goodwill avses här ersättning som vid ett förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som har förvärvats och de skulder som har övertagits, såväl s.k. inkråmsgoodwill som s.k. koncerngoodwill. Däremot omfattar paragrafen inte sådan goodwill som har upparbetats inom bolaget. Goodwill får aktiveras endast om den har ett väsentligt värde för rörelsen under kommande år.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avsikten är att rena forskningsutgifter inte ska kunna tas upp som tillgång vilket torde överensstämma med numera gällande redovisningspraxis. En tillförlitlig uppskattning av nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång i form av utvecklingsutgifter eller goodwill får anses föreligga om företaget kan presentera material som ger stöd för att tillgången kommer att vara av värde för företaget under en viss tid.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med anskaffningsvärde förstås utgiften för förvärv eller tillverkning. Bestämmelsen gäller såväl egentillverkade som förvärvade tillgångar. Värdering kan i vissa fall också ske enligt kapitalandelsmetoden i 13 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Exempelvis frakter, installationer och andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I vissa fall – särskilt för större företag – kan det till och med vara nödvändigt att räkna in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för att balans- och resultaträkningen ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat (2 kap. 3 §). Så kan många gånger vara fallet om de indirekta kostnaderna utgör en inte oväsentlig del av den sammanlagda utgiften för tillverkningen eller uppgår till ett inte obetydligt belopp för företaget.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Den ränta som kan aktiveras utgör den del av företagets verkliga räntekostnader som skulle ha undvikits om investeringen inte kommit till stånd.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Värdehöjande förbättringar omfattar inte utgifter som endast syftar till att tillgången skall bibehålla sitt ursprungsvärde, t.ex. reparationer och underhåll. Sådana kostnader måste kostnadsföras direkt. Av 7 kap. 11 § framgår att ändringarna får genomslag även på koncernredovisningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Behovet av avskrivningar skall i första hand bedömas utifrån företagsekonomiska, till skillnad från skattemässiga, avvägningar. I praktiken dominerar lineär (konstant) avskrivning, dvs. lika belopp per år. Progressiva avskrivningar, dvs. successivt stigande avskrivningar, förekommer i t.ex. leasingbolag för att få bättre överensstämmelse mellan erhållna leasinghyror och summan av räntekostnader och avskrivningar. Degressiva avskrivningar, dvs. successivt sjunkande avskrivningar, kan vara lämpliga om anläggningen beräknas ge ett högt överskott de första åren. För gruvor, grusfyndigheter och liknande baseras avskrivningen vanligen på gjorda uttag, s.k. substansavskrivning. Goodwill skall avskrivas lineärt om ingen annan metod är mer motiverad. Avskrivningarna skall påbörjas när anläggningstillgången kan tas i bruk. Olika avskrivningstider kan användas för olika delar av en anläggningstillgång. En anläggningstillgång behöver inte skrivas av med mer än anskaffningskostnaden efter eventuellt avdrag för restvärde. Kan tillgången användas ytterligare efter utgången av den planenliga avskrivningstiden behöver inga ytterligare avskrivningar göras.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avskrivning kan ske i fråga om anläggningstillgångar som har begränsad nyttjandeperiod, dvs. den tid företaget har för avsikt att använda tillgången. Tillgångar som har ett bestående värde, såsom oftast är fallet med exempelvis mark, behöver inte avskrivas. Avskrivning skall ske utifrån en plan som fastläggs vid anskaffningstillfället. Huvudregeln är att avskrivningar skall redovisas som kostnader i resultaträkningen, men kravet på redovisning i resultaträkningen får frångås i vissa situationer. Avskrivningar behöver sålunda inte redovisas i resultaträkningen, om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed och kravet på rättvisande bild. När en tillgång utnyttjas av ett företag för att tillverka andra tillgångar, bör förbrukningen av tillgången som beror på att den utnyttjas i tillverkningen inte redovisas som en kostnad utan ingå i anskaffningsvärdet för den tillverkade tillgången (jfr IAS 16 49 p. Exempelvis: Ett företag använder sina egna lastbilar i samband med uppförandet av en anläggning, avsedd att användas av företaget. Värdet på lastbilen skrivs löpande av. Avskrivningen tas emellertid inte upp som kostnad i resultaträkningen utan räknas in i anskaffningsvärdet för anläggningen. Resultaträkningen påverkas först vid en senare avskrivning av anläggningen, se prop. 2004/05:24 s. 68).

Författare: Catarina Af Sandeberg

För att kunna göra gällande att livslängden överstiger fem år, måste material som ger stöd för att den immateriella anläggningstillgången kommer att vara av värde för bolaget längre tid än fem år presenteras. Maximal avskrivningstid har ej angivits.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bedömning av när en värdenedgång är bestående skall göras med hänsyn till bl.a. tillgångens art och funktion samt värdenedgångens storlek.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen ger bolaget möjlighet att inom ramen för lagen värdera långfristiga finansiella investeringar enligt lägsta värdets princip.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En s.k. reversering kan vara fullständig eller partiell. Fråga om gränsdragning mellan å ena sidan reversering av nedskrivning och å andra sidan uppskrivning måste avgöras i det enskilda fallet mot bakgrund av det allmänna kravet på att redovisningen skall ge en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Regeln gäller finansiella och såväl materiella som immateriella tillgångar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen är inte tvingande, och ett företag kan välja att skriva upp vissa typer av tillgångar. Att värdet skall vara bestående innebär att anläggningstillgångar med en återstående livslängd om mindre än tio år inte kan skrivas upp. Att värdet skall vara tillförlitligt innebär att värdet måste kunna bestämmas på ett objektivt och säkert sätt. Väsentlighetsrekvisitet innebär att tillgångens verkliga värde skall överstiga det bokförda värdet med minst tjugo procent. Uppskrivningsbeloppet får ej användas för nedskrivning av någon annan anläggningstillgång. Uppskrivningen och dess användande för ökning av aktiekapitalet eller avsättning till uppskrivningsfond skall inte intäktsföras eller kostnadsföras i resultaträkningen, utan överföringen skall ske direkt i balansräkningen (se FAR SRS rekommendation nr 3).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Uppskrivningsfonden kan användas till täckande av förlust om de förutsättningar som gäller för minskning av aktiekapitalet, se 20 kap. ABL, är uppfyllda.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta kan ske i den ordinarie revisionsberättelsen eller i ett särskilt uttalande.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Regeln innebär att uppskrivna värden ska korrigeras så snart det visar sig att förutsättningarna för uppskrivning inte längre är för handen. Fonden ska normalt sättas ned med det belopp som är hänförligt till ned- eller avskrivningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I en ekonomisk förening får belopp som avsatts till en uppskrivningsfond med stöd av 9 kap. 4 § FörL även användas för nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgången. Belopp som kostnadsförs får överföras till fritt eget kapital, där det skall tas upp under Balanserat resultat.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen om lägsta värdets princip lämnar inte något utrymme för lägre värdering än vad som följer av lägsta värdets princip. En omsättningstillgång ska således normalt värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se 17 kap. 4 § och 5 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Så kallad successiv resultatavräkning får göras om det är förenligt med kraven på god redovisningssed och rättvisande bild. Bestämmelsen är avsedd att lämna visst utrymme för successiv resultatavräkning i bolag som bedriver olika slag av entreprenadverksamhet. Den bör även kunna tillämpas för resultatavräkning vid vissa slag av tjänsteuppdrag, t.ex. omfattande konsultarbeten. Enligt Kontaktkommittén är successiv resultatavräkning tillåten förutsatt att försiktighetsprincipen i artikel 31.1 c beaktas, vilket innebär att a) den totala kontraktssumman skall vara känd, b) det skall vara möjligt att beräkna den färdigställda delen av arbetet på ett tillförlitligt sätt, c) arbetet enligt kontraktet skall ha fortskridit tillräckligt.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Främst vad som i balansräkningen redovisats under någon av punkterna Råvaror eller förnödenheter eller Färdiga varor och handelsvaror.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det vill säga främst vid värdering av massartiklar och partivaror som inte låter sig individualiseras.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det vill säga att vid bestämmande av anskaffningsvärdet för varor av samma slag som har anskaffats vid skilda tillfällen de varor som ligger kvar sist i lagret vid räkenskapsårets utgång anses vara de som har anskaffats sist. Lagret värderas sålunda till det oftast högre pris som de sist anskaffade varorna har.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Värderingsmetoder som i sina principiella huvuddrag överensstämmer med FIFO-metoden, First-in-first out, eller med en beräkning med hjälp av vägda genomsnittspriser, s.k. nominella värderingsprinciper, skall användas, dvs. den totala kostnaden för produkter i lager divideras med antalet produkter. Allmänna regler om beräkning av anskaffningsvärde, 9 §, kan tillämpas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Metoder som uppvisar större likheter med LIFO-metoden, Last-in-first-out, än med FIFO-metoden eller genomsnittsprismetoden är inte tillåtna.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta undantag gäller omsättningstillgångar som redovisas i balansräkningen under posten Råvaror och förnödenheter, och som successivt förnyas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Tillgångar i utländsk valuta skall liksom andra tillgångar värderas efter lägsta värdets princip, vilket innebär att anskaffningskostnaden för en fordran i utländsk valuta normalt blir det pris som erlades när fordran anskaffades omräknat till svensk valuta enligt kursen på anskaffningsdagen. Bestämmelsen ger utrymme för att i stället räkna om anskaffningspriset enligt kursen på balansdagen, om detta kan anses vara förenligt med vad som följer av god redovisningssed och kravet på rättvisande bild. I enlighet med god redovisningssed skall i de fall en kursförlust har resulterat i en värdenedgång en omräkning alltid ske till balansdagens kurs och den orealiserade förlusten resultatföras, jfr 2 kap. 4 § 3 b. (Se även BFN R 7.)

Författare: Catarina Af Sandeberg

Noterade finansiella företag samt andra finansiella företag som omfattas av en koncernredovisning upprättad enligt de IAS/IFRS som kommissionen har antagit för tillämpning i EU kan redovisa intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden även i årsredovisningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vid värdering av dotterföretag får inte heller detta företags innehav av aktier i moderbolaget åsättas något värde.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelserna är inte tvingande och ett företag kan därför välja att även fortsättningsvis värdera finansiella instrument enligt sedvanliga värderingsbestämmelser. Den närmare innebörden av begreppet finansiellt instrument får utvecklas inom ramen för god redovisningssed. Vägledning kan hämtas från IASB:s definition av ett finansiellt instrument som varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller egetkapitalinstrument i ett annat företag. Också begreppen finansiell tillgång, finansiell skuld och egetkapitalinstrument bygger på IASB:s standarder. Ytterligare vägledning om vad som avses med finansiella instrument i särskilda fall och hur dessa skall redovisas finns i en vägledning som har tagits fram av en särskilt inrättad kommitté under IASB, IGC (Implementation Guidance Committee). Begreppet finansiellt instrument kan därmed i detta sammanhang ha en annan innebörd än det har getts i andra lagar (t.ex. lag [2007:528] om värdepappersmarknaden). Med derivatinstrument avses ett finansiellt instrument vars värde är beroende av förändringen i en särskilt angiven ränta, en råvara, ett värdepapper e.dyl., se även 4 kap. 14 c §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Som exempel kan nämnas vedertagna modeller för att värdera onoterade aktieoptioner.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En obligation som är avsedd att innehas till dess att den löses in är ett exempel på ett sådant finansiellt instrument som inte skall värderas enligt 14 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Till denna kategori av finansiella instrument hör bl.a. lån som företaget självt har beviljat, förutsatt att instrumentet inte innehas för handelsändamål. Innehav för handelsändamål föreligger bl.a. om syftet med innehavet är att företaget skall tjäna pengar på kortsiktiga värdeförändringar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Begreppet innefattar alla avtal som styrker en rätt i ett företags nettotillgångar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Som exempel på sådana avtal kan nämnas avtal i samband med företagsförvärv om att förvärvaren under vissa förutsättningar skall utge ytterligare ersättning för den förvärvade egendomen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen i 7 p. syftar till att förhindra värdering till verkligt värde av finansiella instrument som har sådan särskild karaktär att det är allmänt accepterat att de bör värderas på annat sätt. Bedömningen av vad som är ”allmänt accepterat” får göras på grundval av vad som utgör god redovisningssed. Ett exempel på ett finansiellt instrument som faller in under denna punkt torde vara ett s.k. väderderivat, dvs. ett avtal som utlöser betalningsåtaganden och ersättningsanspråk vilka anknyter till fysiska variabler, t.ex. klimatförändringar (jfr IAS 39 punkterna 1 h och 2).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Om värderingen inte skulle ge ett tillförlitligt värde skall det finansiella instrumentet i stället värderas enligt sedvanliga regler om värdering.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Dock i enlighet med svensk lag om hur ett visst instrument ska klassificeras; det är inte tillåtet att med stöd av bestämmelsen klassificera ett instrument som enligt svensk rätt utgör eget kapital, t.ex. preferensaktier, som en skuld under åberopande av att instrumentet uppfyller definitionen av en skuld i IAS 32.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Benämningen ”avtal som avser rå- och stapelvaror” motsvarar det språkbruk som är etablerat i Sverige för de avtal som avses i bestämmelsen. Huvudregeln är att sådana avtal är att bedöma som derivatinstrument. Därav följer också att de normalt får värderas enligt 14 a § (jfr även 14 b §).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vissa värdeförändringar får inte redovisas i resultaträkningen, i vart fall inte omedelbart. I stället skall ett mot värdeförändringen svarande belopp redovisas direkt i eget kapital i en fond för verkligt värde. En värdeökning skall föranleda en ökning av fonden och en värdeminskning en minskning av fonden. Fonden kan därmed i vissa fall ha ett positivt värde och i andra fall ett negativt värde. Fonden skall redovisas som en särskild post under (fritt) eget kapital.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Regeln avser värdeförändringar på finansiella instrument som utgör ett säkringsinstrument enligt ett system för säkringsredovisning som tillåter att värdeförändringen inte tas med i resultaträkningen samt säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter. Värdeförändringen på de säkrade posterna redovisas inte i resultaträkningen förrän vid en senare tidpunkt (när in- eller utbetalningen inträffar eller då omfattningen på den utländska investeringen minskas) och i samband med detta skall det belopp som har avsatts till fonden återföras och redovisas i resultaträkningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med säkringsinstrument avses ett finansiellt instrument som innehas i syfte att skydda värdet på en tillgång, skuld eller avsättning eller en framtida in- eller utbetalning. Ett sådant skydd kan åstadkommas genom att företaget införskaffar ett säkringsinstrument, vars värdeförändring balanserar värdeförändringen på den post som skall skyddas. En värdeförändring på ett säkringsinstrument skall normalt redovisas i fonden för verkligt värde. Detta gäller dock endast om de tillämpade principerna för säkringsredovisning tillåter att hela eller delar av värdeförändringen inte tas upp i resultaträkningen. Det ligger i sakens natur att de tillämpade principerna för säkringsredovisning måste vara förenliga med god redovisningssed (jfr 2 kap. 2 §). Den närmare innebörden av bestämmelsen blir därmed också beroende av utvecklingen av god redovisningssed. Bestämmelsen torde i första hand bli tillämplig på s.k. kassaflödessäkringar (cash flow hedge).

Författare: Catarina Af Sandeberg

I IAS 21 definieras begreppet monetär post såsom ”kassamedel samt andra tillgångar och skulder som kommer att inflyta respektive utbetalas med fastställda eller fastställbara belopp.” Begreppet är avsett att ha samma innebörd här. Bestämmelsen blir aktuell bl.a. när ett företag använder sig av ett säkringsinstrument för att skydda sig mot att värdet av företagets tillgångar i ett utländskt dotterföretag förändras på grund av valutakursförändringar; värdeförändringen på säkringsinstrumentet skall då inte resultatföras utan föranleda en redovisning i eget kapital. En motsvarande bestämmelse finns i IAS 39.164.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Den kategori av finansiella tillgångar som avses i bestämmelsen benämns i IAS 39 ”Available-for-sale financial assets”.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det kan bero på att det finansiella instrument, vars värdeförändring en gång redovisades direkt i eget kapital, har avyttrats eller omklassificerats eller inte längre används som ett säkringsinstrument. Det belopp med vilket posten har justerats skall då tas upp i resultaträkningen. Ett exempel på en situation när en sådan justering är nödvändig är då en valutakurssäkrad budgeterad intäkt påverkar företagets resultat. Företaget skall i så fall under samma redovisningsperiod överföra vad som på grund av värdeförändringen har tillförts fonden för verkligt värde från fonden till resultaträkningen. På det sättet kommer den resultatförändring som beror på att kassaflödets värde har påverkats av valutakursförändringar att ”matchas” av värdeförändringen på säkringsinstrumentet. Eftersom fonden inte utgör bundet eget kapital, finns det i och för sig inget hinder mot att använda det belopp som redovisas i fonden för utdelning. Därvid får dock inte fondens redovisade belopp justeras. Justeringar måste i stället göras i övrigt fritt eget kapital (som därvid kan komma att tas upp till ett negativt belopp). På liknande sätt får ett belopp motsvarande vad som redovisas i fonden användas för fondemission. Inte heller då är det emellertid tillåtet att justera det belopp som redovisas i fonden.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ett företag som har valt att tillämpa de principer för säkringsredovisning som har fastställts av IASB skall således värdera såväl den säkrade posten som säkringsinstrumentet till verkligt värde beräknat enligt 14 a §. Paragrafen återspeglar vad som enligt IAS 39 gäller vid säkring av verkligt värde, s.k. fair value hedge. Såsom framgår av andra meningen skall postens ökning eller minskning normalt redovisas i resultaträkningen (där den emellertid kommer att elimineras av den motsvarande värdeförändringen på säkringsinstrumentet). Hänvisningen till 14 d § innebär att redovisning av postens ökning eller minskning i vissa fall även skall ske direkt i eget kapital i fonden för verkligt värde.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Kapitalrabatt innebär den merkostnad som uppkommer för en låntagare då ett lån upptas till en kurs som understiger den till vilket lånet skall inlösas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Direkta emissionsavgifter omfattar utgifter för upptagande av lån, t.ex. provision till förmedlande bank eller tryckning av skuldebrev.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Periodisering är obligatorisk, och får ske genom att ett belopp motsvarande kapitalrabatten eller emissionsutgiften tas upp som tillgång.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Värderingen av avsättningen ska utgå från förhållandena på balansdagen, se 3 kap. 1 §. Vad en avsättning är framgår av 3 kap. 9 §. Avsättningar är till sin karaktär mer osäkra än de flesta andra poster i balansräkningen. De ska därför baseras på en försiktig bedömning och en objektiv värdering, understödd av erfarenheter från liknande transaktioner samt, i vissa fall, även av bedömningar av externa experter. Det överlämnas till den kompletterande normgivningen att ge närmare vägledning om hur principen ska tillämpas i olika situationer, t.ex. i vilken utsträckning beloppen ska nuvärdesberäknas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avsättning skall under vissa förhållanden göras för förpliktelser som inte skuldförs direkt, såsom pensioner, skatter, tvistiga skulder eller riskfyllda kontrakt.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Noter med mer allmän information behöver inte knytas till en viss post. Undantagsvis kan det förekomma att det för överskådlighetens skull är önskvärt med en något annan ordningsföljd än den som de motsvarande posterna har. Kravet på viss ordningsföljd gäller därför inte heller om det i det enskilda fallet skulle stå i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I ingressen till direktivet (skäl 24) uttalas bl.a. att upplysningarna särskilt bör innefatta uppgift om den värderingsgrund som tillämpas för de olika posterna, ett uttalande om dessa redovisningsprincipers överensstämmelse med fortlevnadsprincipen och uppgift om eventuella väsentliga ändringar av de redovisningsprinciper som tillämpas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

De långfristiga skulderna behöver inte längre redovisas post för post. För större företag finns dock krav på post för post-redovisning av långfristiga skulder i 31 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen gäller även säkerheter som har ställts för eventualförpliktelser (15 §, jfr även kommentaren till 16 §). För större företag ställs krav på post för post-redovisning av ställda säkerheter i 46 § första stycket. Även uppdelning på å ena sidan säkerheter som har ställts till förmån för det egna företaget och å andra sidan säkerheter ställda till förmån för annan begränsas till att gälla endast större företag, se 46 § andra stycket.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avsikten är att bestämmelsen ska ha samma innebörd som i den internationella redovisningsstandarden IAS 37. Eventualförpliktelser är en sammanfattande beteckning för sådana garantier, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen (jfr artikel 16.1 d). Med garantier och ekonomiska åtaganden avses förpliktelser som företaget självmant har åtagit sig. Liksom i fråga om eventuella förpliktelser avses endast förpliktelser vars fullgörande är så osäkert att de inte ska tas upp i balansräkningen. Ett företag kan exempelvis ha ställt ut garantier som det erfarenhetsmässigt vet normalt inte behöver infrias och därför inte redovisar som en avsättning eller skuld. Förekomsten av sådana garantier och summan av dem ska då i stället redovisas som eventualförpliktelser. Med eventuella förpliktelser avses förpliktelser som företaget inte självmant har åtagit sig, exempelvis ett verksamhetsansvar enligt lag eller ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Det kan t.ex. vara nödvändigt att lämna upplysning om företagets möjliga ansvar vid miljöfarlig verksamhet eller det potentiella betalningsansvar företaget har med anledning av en pågående skadeståndstvist. Även ett företags informella förpliktelser ska anges. Detta innebär att förpliktelser som beror på ett företags handlande men som inte nödvändigtvis manifesteras i avtal eller liknande kan behöva tas upp som en eventualförpliktelse, förutsatt att åtagandet inte redovisas som avsättning eller skuld i balansräkningen. Upplysningen ska avse summan av eventualförpliktelserna och det krävs alltså inte att förpliktelserna ska anges var för sig. Den möjlighet som 2 kap. 3 a § ger att utelämna uppgifter som inte är väsentliga gäller samtliga notupplysningskrav. Det innebär att en notupplysning om en eventualförpliktelse kan utelämnas i det fall detta inte kan antas påverka de beslut som en användare av årsredovisningen fattar på grundval av redovisningen. Så kan t.ex. vara fallet om det aktuella åtagandet avser ett litet belopp.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Eftersom kravet på särskilda upplysningar kompletterar kraven i 14 och 15 §§ ska upplysningarna lämnas på samma sätt som enligt dessa paragrafer. Säkerheter ska alltså anges till omfattning, art och form och garantier och ekonomiska åtaganden till ett totalbelopp. Paragrafen omfattar endast sådana eventualförpliktelser som företaget självt har utfäst, dvs. garantier och andra ekonomiska åtaganden. Eventuella förpliktelser, som exempelvis kan föreligga till följd av den verksamhet som företaget bedriver, omfattas inte. Dessa är för övrigt till sin natur sällan ställda till förmån för något företag. Har däremot säkerhet ställts för en sådan eventuell förpliktelse till förmån för ett koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrt företag ska en särskild upplysning lämnas om detta.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Till exempel vid s.k. ”off balance sheet financing”, såsom när ett företag finansierar sin verksamhet genom att ta upp lån i en närstående juridisk person.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Här ska anges bl.a. vilket slags arrangemang det är fråga om.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med motsvarande befattningshavare avses t.ex. den som ingår i ett sådant ledningsorgan som rent faktiskt kan finnas i ett handelsbolag eller som har ansvaret för dess löpande förvaltning (se prop. 2002/03:56 s. 21).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med avstått i detta sammanhang avses inte endast att företaget slutgiltigt och uttryckligen har eftergett fordran, utan även att företaget formlöst har underlåtit att kräva betalning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det kan exempelvis röra sig om kostnader för omstruktureringar av ett företags aktiviteter eller avvecklande av verksamheter.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Mer specificerade upplysningarna måste lämnas av större företag, se 37 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ytterligare upplysningskrav om koncernförhållanden som gäller för större företag finns i 45 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Förvaltningsberättelsen ska fortfarande innehålla upplysningar om de händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret, se 6 kap. 1 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det kan finnas anledning att vara särskilt uppmärksam på transaktioner som inte är förenliga med den verksamhet företaget bedriver. Reglerna om förtäckt vinstutdelning i ABL kan ge ledning vid bedömningen av en transaktions marknadsmässighet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Exempelvis får lån och försäljningar inte klumpas ihop i redovisningen. Vidare måste det göras en separat redovisning av i och för sig likartade transaktioner som har genomförts med olika typer av närstående, om transaktionerna har olika betydelse för företagets ställning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Värdet ska i första hand fastställas med ledning av ett marknadsvärde och i andra hand med hjälp av allmänt accepterade värderingsmodeller och värderingsmetoder som ger en rimlig uppskattning av marknadsvärdet. Upplysning ska också lämnas om derivatinstrumentets omfattning och typ.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Enligt 1 kap. 4 a § gäller en presumtion för att ett andelsinnehav om minst 20 procent av det totala antalet andelar i det andra företaget utgör ett ägarintresse.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Upplysningar ska lämnas inte bara om dotterföretag och intresseföretag, utan även om övriga företag som det rapporterande företaget har ett ägarintresse i, däribland gemensamt styrda företag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med ägarandel avses den ägarandel som bolaget har i företaget, i fråga om aktiebolag den andel av det sammanlagda aktiekapitalet som ägarbolaget innehar, i handelsbolag med hänsyn till vad respektive bolagsman enligt bolagsavtalet har att tillskjuta. Innehav genom mellanman ska beaktas, se 1 kap. 6 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se även 2 kap. 3 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Enligt 13 § ska noterna bl.a. innehålla upplysning om summan av de skulder som förfaller till betalning senare än fem år från balansdagen. Enligt förevarande paragraf ska större företag när de lämnar dessa uppgifter göra detta post för post. Om företaget har slagit samman skuldposter med stöd av 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 ska motsvarande upplysningar lämnas i anslutning till de delposter som i så fall ska anges i noterna.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Jfr 1 kap. 6 § ABL. Det torde vara vanligt förekommande i dag att antalet aktier anges i balansräkningen i anslutning till aktiekapitalet. Om så sker blir följden av förevarande bestämmelse att upplysning om antalet aktier, tillsammans med uppgift om aktiernas kvotvärde, även måste lämnas i not.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Om det i t.ex. ett handelsbolag eller en stiftelse redan har beslutats om hur vinsten eller förlusten ska disponeras, ska i stället detta anges. En upplysning måste lämnas i not även om informationen också lämnas i förvaltningsberättelsen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med uppskjuten skatt avses inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Det kan vara fråga om såväl en skatteskuld som en skattefordran. Ett företag ska i vissa fall redovisa uppskjutna skatteskulder respektive skattefordringar som särskilda poster i balansräkningen (jfr BFNAR 2012:1 p. 29.19, se även IAS 12 och RR 9). Ett företag ska alltså som huvudregel redovisa en uppskjuten skatteskuld för alla skattepliktiga temporära skillnader, en uppskjuten skattefordran för alla avdragsgilla temporära skillnader, och en uppskjuten skattefordran för möjligheten att i framtiden använda skattemässiga underskottsavdrag och andra outnyttjade skatteavdrag. Skatten ska som regel inte nuvärdesberäknas (jfr dock BFNAR 2012:1 p. 29.26). Upplysning ska lämnas om beloppet av skatteskulden respektive skattefordran samt om skatteskuldens respektive skattefordrans förändring sedan föregående balansdag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se även 20 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med ”andra personer i företagets ledning” avses främst personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I de fall då den verkställande direktören eller någon annan person i företagets ledning ingår i styrelsen, ska han eller hon räknas med både i uppgiften om könsfördelningen inom styrelsen och i uppgiften om könsfördelningen bland övriga ledande befattningshavare. Redovisningskravet omfattar även en verkställande direktör som är tillsatt utan att någon sådan skyldighet följer av lag. Suppleanter till styrelseledamöter och vice verkställande direktörer omfattas inte av redovisningskravet, utom i de fall en sådan befattningshavare rent faktiskt innehar en ledande befattning i företaget. Han eller hon ska tas med i redovisningen som en ”annan person i företagets ledning”. (Se även 7 kap. 14 §.)

Författare: Catarina Af Sandeberg

Upplysningskravet omfattar såväl förutbetalda pensionspremier som uppgift om det kapitaliserade värdet av en pensionsförpliktelse.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Här ska ”funktionssyn” och inte ”personsyn” tillämpas, vilket innebär att före detta befattningshavare omfattas av upplysningskraven endast avseende de ersättningar de erhållit i sin ledningsfunktion.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Paragrafen ska tolkas så att kraven i de uppräknade bestämmelserna gäller varje europabolag och europakooperativ beroende på om det är ett mindre eller ett större företag. Vid tillämpningen måste uppmärksammas att europabolag, på grund av en hänvisning i EU-förordningen om europabolag (artikel 9.1 c), delvis följer de nationella regler som gäller för publika aktiebolag. Detta får betydelse för tillämpningen av 23, 40 och 41 §§. Förordningen om europakooperativ innehåller inte någon motsvarighet till denna hänvisning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta gäller situationer då en beloppsuppgift som lämnas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna behöver kompletteras med information i förvaltningsberättelsen för att dess innebörd skall kunna förstås fullt ut. Bedömningen av vad som krävs skall göras i ljuset av kravet på en rättvisande bild.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Förvaltningsberättelsen skall komplettera den information som lämnas i årsredovisningens övriga delar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Informationskravet omfattar förhållanden som har beslutats på styrelsenivå eller av den verkställande ledningen eller på annat sätt blivit mera definitivt fastställda. Omfattningen fastläggs i övrigt genom praxis, se BFN U 96:6. Uppgifter som kan skada bolagets intressen är undantagna från skyldigheten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Upplysningar skall lämnas dels om vad som faktiskt är känt om framtiden, dels om de förväntningar som finns och är baserade på konkreta, kända förhållanden, t.ex. upprättade planer och avtal.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Till exempel osäkerhet kring prisutvecklingen för eller tillgången till en råvara som företaget är beroende av eller kring valutans utveckling i ett för företaget viktigt exportland. Skall bedömas med beaktande av i vilken utsträckning risken eller osäkerheten kan antas få effekt på företagets verksamhet, ställning och resultat. Faktorer som har varit centrala vid bedömningen av företagets förväntade utveckling skall alltid tas upp.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avdelningskontor med självständig förvaltning, se lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Jfr 1 kap. 6 § ABL.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Varje viktig typ av planerad affärshändelse där säkringsredovisning används skall anges.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Företaget skall med hänsyn till företagets storlek och verksamhetens art här tillgodose årsredovisningens olika intressenters intressen med de övergripande krav på rättvisande bild som härvid krävs.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se kommissionens rekommendation av den 30 maj 2001 om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser. Vid möjlighet kan kvantifierade uppgifter lämnas, exempelvis gällande mål och resultat i fråga om utsläpp, avfall och energianvändning. Andra exempel på områden som kan omfattas av bestämmelsen är upplysningar om etiska riktlinjer som gäller i företaget eller andra sociala aspekter, såsom företagets verksamhet i tredje världen. Ytterligare exempel är olika slag av sociala aspekter när det gäller företagets val av samarbetspartners, kunder och leverantörer.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Exempelvis information och statistik om åtgärder som företaget under året har vidtagit när det gäller jämställdhet, arbetsmiljö, kompetensutveckling, personalomsättning etc., eventuellt även från tidigare år. Även information om företagets policy i fråga om anställnings- och arbetsvillkor faller in under upplysningskravet. Det kan exempelvis gälla förekomsten av kollektivavtal och liknande.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se 9 kap. 6 § miljöbalken.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Fria fonder skall tas med i det fall minskning av dem är föreslagen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Egna aktier ska tas upp i balansräkningen men inte åsättas något värde, se 4 kap. 14 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelserna går tillbaka på artikel 10 i direktivet 2004/25/EG om uppköpserbjudanden. Syftet med den artikeln är att skapa offentlighet runt sådana förhållanden i bolag som omfattas av direktivet och som skulle kunna försvåra eller förhindra genomförandet av ett uppköpserbjudande avseende aktier i bolaget. Bolaget skall därför årligen publicera information avseende dessa förhållanden i förvaltningsberättelsen. Detta gäller även om informationen också finns på annan plats i årsredovisningen. Se även lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med rättigheter avses detsamma som i ABL, dvs. ekonomiska rättigheter och förvaltningsrättigheter.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Möjligheten att ha överlåtelsebegränsningar i aktiemarknadsbolags bolagsordning är av praktiska skäl begränsad, se 15 kap. 2 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med indirekta innehav förstås innehav via dotterföretag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Typiskt sett handlar det i dessa fall om att stiftelsen röstar för aktierna.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I avtal mellan aktieägare kan i princip vilka överlåtelsebegränsningar som helst förekomma. Det kan vara hembudsförbehåll, förköpsförbehåll, förbehåll om samtycke eller andra typer av förbehåll, se 4 kap. ABL.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Syftet med bestämmelsen är att en potentiell budgivare på förhand skall kunna bedöma förutsättningarna för att vid en viss storlek på ägandet exempelvis ändra styrelsens sammansättning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Vad som i detta sammanhang är att anse som ett väsentligt avtal får bedömas i ljuset av bestämmelsens syfte att ge offentlighet åt sådana förhållanden som kan försvåra eller hindra genomförandet av ett uppköpserbjudande. Se kommentaren till 6 kap. 2 a § 1 st.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Även en utbetalning med ett belopp som överstiger medlemsinsatsens storlek ska anges i förvaltningsberättelsen, jfr 10 kap. 11 § 2 st. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

(jfr 1 §). Av särskilt intresse för flera av föreningens intressenter är sådana nyckeltal som kan underlätta en bedömning av hur avgiften till föreningen kan komma att utvecklas. Innehållet i respektive nyckeltal fylls ut och kompletteras av god redovisningssed, varvid Bokföringsnämndens allmänna råd är av särskild betydelse. I den totala ytan enligt punkt 2, 3 och 5 inkluderas såväl ytor upplåtna med bostadsrätt som ytor upplåtna med hyresrätt.

Uppräkningen i punkterna 1–5 är inte uttömmande, utan föreningen kan även lämna andra upplysningar som är relevanta i det enskilda fallet, t.ex. om tomträttsavgäld som föreningen betalar. Det kan också vara lämpligt att föreningen lämnar förklaringar till de olika nyckeltalen, t.ex. om vad som ingår i avgiften till föreningen. Sådana kompletterande upplysningar bör alltid lämnas om förhållandena i föreningen är särpräglade i något avseende som innebär att ett nyckeltal inte framstår som helt representativt. Bokföringsnämnden kan dessutom i sin vägledning ange ytterligare nyckeltal som enligt god redovisningssed bör anges.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Dvs. de totala årsavgifterna / den totala ytan upplåten med bostadsrätt i föreningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Nyckeltalet fås fram genom att beräkna de totala räntebärande skulderna / den totala ytan i föreningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Nyckeltal för föreningens sparande beräknas enligt följande: (årets resultat + avskrivningar + kostnadsfört/ planerat underhåll) / den totala ytan i föreningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Genom att beräkna föreningens räntebärande skulder / intäkterna från avgifter fås ett tal som visar hur många procent som avgiften måste höjas om räntan stiger med en procent (om nivån på sparandet ska kunna bibehållas).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Dvs. den totala energikostnaden / den totala ytan. I energikostnaden inkluderas kostnader för uppvärmning, el och vatten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med ekonomiska åtaganden avses t.ex. räntor på föreningens lån, tomträttsavgälder och underhåll av föreningens byggnader. Vilket underhåll som är aktuellt i en förening kan t.ex. framgå av den tekniska underhållsplanen (jfr 3 kap. 1 a § bostadsrättslagen [1991:614], ikraft 1 januari 2024). Upplysningsskyldigheten kan i övrigt sägas omfatta sådana ekonomiska åtaganden som rimligen kan förutses, t.ex. att räntorna för föreningens lån kan komma att höjas när bindningstiden för nuvarande lån löper ut eller att tomträttsavgälderna kan komma att höjas efter utgången av den pågående avgäldsperioden. Uppgiftsskyldigheten avser vad förlusten innebär för möjligheten att finansiera föreningens framtida ekonomiska åtaganden. Ju större underskott och ju fler år i följd som föreningen gått med underskott, desto högre krav bör ställas på informationen. Upplysningsskyldighetens närmare omfattning får utvecklas inom ramen för god redovisningssed. Se vidare prop. 2021/22:171 s. 108.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Enligt god redovisningssed, främst Bokföringsnämndens vägledning Årsredovisning och koncernredovisning (K3), kan analysen i dag upprättas enligt en direkt eller en indirekt metod. Om den direkta metoden för redovisning av kassaflödet från den löpande verksamheten används, sker en särredovisning av verksamhetens betalningsflöden. Vid redovisning enligt den indirekta metoden härleds i stället flödet genom att nettoresultatet justeras avseende de poster som inte ingår i kassaflödet för den löpande verksamheten. Lagtexten reglerar inte vilken metod som bör väljas i det enskilda fallet. Hur en kassaflödesanalys närmare bör utformas får avgöras med ledning av god redovisningssed.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se definition i 1 kap. 5 § 20 p. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Bestämmelsen omfattar inte därutöver motsvarande marknadsplatser utanför EES.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Rapporten skall utgöra ett särskilt avsnitt i förvaltningsberättelsen. Bolag som tillämpar en bolagsstyrningskod ska här ange vilken kod det är fråga om och ange var denna finns tillgänglig, gärna i form av en hänvisning till den webbplats där koden kan hämtas. Bolag som inte tillämpar någon särskild kod kan lämna uppgift om de bolagsstyrningsprinciper som bolaget följer i ett särskilt dokument. Endast de principer för bolagsstyrning som inte krävs enligt tvingande lagbestämmelser skall lämnas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Här skall beskrivas de processer som har utvecklats och fastställts inom bolaget för att säkerställa en tillförlitlig extern finansiell rapportering, exempelvis de kontrollaktiviteter som syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser samt att uppnå en rimlig säkerhet när det gäller huruvida de finansiella rapporterna överensstämmer med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar och andra krav som gäller för noterade bolag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med indirekta innehav avses innehav via dotterföretag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Exempelvis vad som gäller för bolaget i fråga på grund av bestämmelser i bolagsordningen eller, i den mån detta är känt för bolaget, aktieägaravtal.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det vill säga den arbetsfördelning som gäller inom styrelsen, vilka särskilda ansvarsområden som olika styrelseledamöter har getts, eventuella utskott och valberedning, samt efter vilka principer de är sammansatta och hur de fungerar.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Upplysningarna ska omfatta en beskrivning av mångfaldspolicyn när det gäller aspekter som exempelvis ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund. Mångfaldspolicyn kan t.ex. tillämpas under valberedning, val av styrelseledamöter och introduktion och vidareutbildning av ledamöter. Rapporten ska också beskriva målet med mångfaldspolicyn. Det kan t.ex. vara en jämnare könsfördelning i styrelsen eller en breddning av styrelsens kompetens inom vissa områden. Policyn ska följas upp genom en beskrivning i bolagsstyrningsrapporten av hur den har tillämpats och resultatet av tillämpningen under räkenskapsåret.

Styrelsens ansvar för upprättandet av bolagsstyrningsrapporten och för dess innehåll omfattar även upplysningarna om mångfaldspolicy. Frågan om vem eller vilket bolagsorgan som ska upprätta mångfaldspolicyn är oreglerad. Det ligger primärt inom självregleringens område att vid behov komplettera normgivningen i detta avseende.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se Svensk kod för bolagsstyrning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

I enlighet med Svensk kod för bolagsstyrnings ”comply or explain”-modell.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Definitionen av handelsplattform i 1 kap. 4 b § LVPM omfattar även en OTF-plattform.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Något krav på att rapporten ska läggas fram på stämman finns inte.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Begreppet nettoomsättning definieras i 1 kap. 3 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Rapporteringskravet gäller för alla typer av företag. Om endast ett delvärde överskrids, behöver det däremot inte upprättas någon hållbarhetsrapport. För vart och ett av delvärdena förutsätts att den angivna nivån har överskridits två år i sträck.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ett dotterföretag, som enligt svensk rätt ska upprätta en hållbarhetsrapport, har uppfyllt denna skyldighet om företaget och dess samtliga dotterföretag omfattas av ett utländskt moderföretags hållbarhetsrapport, under förutsättning att rapporten uppfyller vad som krävs i fråga om t.ex. innehåll och offentliggörande. Bestämmelser om moderföretags upprättande av hållbarhetsrapport för koncernen finns i 7 kap. 31 a–31 c §§.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se även 6 kap. 14 § avseende revisors kontroll och 8 kap. 15 a § om offentliggörande av rapporten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Företagets affärsmodell ska kortfattat beskrivas relaterat till aktuella hållbarhetsfrågor.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Här avses de granskningsförfaranden som tillämpas som styrmedel för att uppnå företagets mål i hållbarhetsfrågorna. Informationen om granskningsförfaranden kan t.ex. beskriva hur företaget undersöker och följer upp miljöfrågor och arbetsförhållanden hos leverantörer eller affärspartners.

Författare: Catarina Af Sandeberg

T.ex. nya arbetsrutiner och utbildningsinsatser.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det kan exempelvis handla om kvantifierade uppgifter när det gäller mål och resultat i fråga om utsläpp, avfall och energianvändning som är relevanta för verksamheten. Det kan röra sig om uppmätta koldioxidutsläpp för elförbrukning, transporter och tjänsteresor. För ett tillverkningsföretag kan det handla om andelen förnybart förpackningsmaterial. Även ett företags urval av leverantörer och avtalspartner baserat på hållbarhetsaspekter kan inrymmas under denna punkt. Ytterligare exempel är uppgifter om arbetsskadefrekvens och personalomsättning. Bestämmelsen innebär inte något generellt krav på att sifferupplysningar ska lämnas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det avgörande är inte vilken bedömning som företaget självt gör i detta avseende utan vad som kan antas vara av betydelse för företagets intressenter. Omfattningen av upplysningsskyldigheten får avgöras med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och vad som är relevant, varvid bl.a. verksamhetens art bör tillmätas betydelse. För exempel på upplysningar som ska lämnas se skäl 7 i ändringsdirektivet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med riktlinjer avses dock någon form av allmänt accepterade regelverk som inte är bindande. Det kan vara nationella, unionsbaserade eller internationella riktlinjer. Som exempel kan nämnas bl.a. EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), FN:s Global Compact-initiativ, ISO 26000 och Global Reporting Initiative (GRI).

Författare: Catarina Af Sandeberg

EU:s s.k. gröna taxonomiförordning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Något förenklat innebär punkten att företaget ska vara ett s.k. noterat företag, ett kreditinstitut eller ett försäkringsföretag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen kan t.ex. vara tillämplig i fråga om upplysningar om ännu inte lanserade produkter, nya tillverkningsprocesser under utveckling eller förhandlingar med nya leverantörer, och företaget av konkurrensskäl inte kan lämna dessa upplysningar. Undantaget omfattar endast upplysningar som ska lämnas på grund av bestämmelserna om hållbarhetsrapport.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Dotterföretag behöver i vissa särskilda angivna fall ej omfattas av koncernredovisningen, se 7 kap. 5 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

De grundläggande förutsättningarna är att moderföretaget självt (A) är dotterföretag i en koncern och att moderföretaget i den koncernen (B) har upprättat en koncernredovisning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen får betydelse när det överordnade moderföretagets koncernredovisning har upprättats i enlighet med en i ett tredjeland allmänt accepterad redovisningsstandard som av kommissionen fastställts som likvärdig med en internationell redovisningsstandard som har antagits enligt IAS-förordningen. För ändamålet används en likvärdighetsmekanism som regleras i kommissionens förordning (EG) nr 1569/2007. Kommissionen har, genom besluten 2008/961/EG och 2012/194/EU, fastställt att de allmänt accepterade redovisningsprinciperna i Japan, USA, Kina, Kanada och Sydkorea är likvärdiga med av EU antagna IAS och IFRS.

Författare: Catarina Af Sandeberg

För att moderföretaget ska kunna underlåta att upprätta en koncernredovisning måste den ekonomiska information som lämnas i moderföretagets egen årsredovisning vara tillräcklig för att ge läsaren en så riktig bild som möjligt av koncernens ekonomiska situation. Vilande dotterföretag är ett exempel på sådana dotterföretag som kan sägas vara av ringa betydelse. Det förhållandet att någon koncernredovisning inte behöver upprättas innebär att företaget inte heller behöver tillämpa IFRS. Principen om väsentlighet kommenteras i 2 kap. 3 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med stöd av väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § kan dotterföretag som är utan väsentlig betydelse från koncernredovisningen utelämnas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Här avses förhållanden som moderföretaget inte kan råda över, såsom t.ex. krig.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det vill säga i kortare tid än ca ett år.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Koncernredovisningen skall förmedla en bild av koncernföretagen som om dessa utgjorde ett enda företag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avvikelser från rekommendationer och allmänna råd måste anges i not.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Normalt har alla koncernföretag samma balansdag. Undantag finns om dispens givits, eller om det är fråga om ett utländskt dotterföretag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Särskilda skäl kan vara att skattemässiga justeringar har påverkat årsredovisningen i moderbolaget.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ger utrymme att avstå från omräkning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avsikten är att koncernredovisningen skall ge en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Möjligheten till partiell eliminering och till att välja mellan olika internvinstbegrepp är borttagna.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Som exempel kan nämnas kravet i 5 § på upplysningar om skälen för att ett dotterföretag inte omfattas av koncernredovisningen. Se vidare exempelvis kravet i 3 kap. 4 § på notupplysningar i de fall en tillgång, avsättning eller skuld avser fler än en post i balansräkningen. Detta krav omfattar även koncernredovisningen genom hänvisningen till 3 kap. 8 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Om inte annat följer av kravet i 2 kap. 2 § på överskådlighet, så ska noter som avser enskilda poster i koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen läggas fram i samma ordning som posterna.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta innebär att om t.ex. den verkställande direktören i moderbolaget även är styrelseledamot i ett svenskt eller utländskt dotterföretag och uppbär särskild ersättning för styrelseuppdraget, ska koncernredovisningen innehålla uppgift om den sammanlagda ersättningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Jfr kravet på jämförelsesiffror i 3 kap. 5 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Kravet gäller samtliga dotterföretag och alltså även sådana dotterföretag som med stöd av 5 § eller 2 kap. 3 a § har undantagits från koncernredovisningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ett intresseföretag som enbart redovisas som ett andelsinnehav omfattas inte av förevarande punkt utan av punkten 4 och andra stycket.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ett gemensamt styrt företag som enbart redovisas som ett andelsinnehav omfattas inte av förevarande punkt utan av punkten 4 och andra stycket. För definitionen av gemensamt styrt företag, se 1 kap. 5 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Med andra företag avses sådana som inte omfattas av punkterna 1–3, dvs. även sådana intresseföretag och gemensamt styrda företag som enbart redovisas som andelsinnehav i koncernbalansräkningen. Termen ägarintresse definieras i 1 kap. 4 a §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Moderbolagets aktier och andelar i dotterföretag representerar i huvudsak endast de värden som ligger i dotterföretagens tillgångar, avsättningar och skulder. De eventuella skillnader som föreligger mellan värdet av aktierna och andelarna och värdet av de tillgångar, avsättningar och skulder som de representerar skall redovisas genom att det bokförda värdet av dessa aktier och andelar räknas av mot dotterföretagets eget kapital, varefter skillnadsbeloppet behandlas enligt bestämmelserna i 20 § och 21 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En förvärvsanalys skall upprättas eftersom de tillgångar, avsättningar och skulder som ett dotterföretag har vid förvärvstidpunkten i koncernredovisningen skall värderas till det koncernmässiga anskaffningsvärdet, dvs. anskaffningsvärdet från koncernens synpunkt.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Justering av dotterföretags redovisade värden skall göras genom att avvikelse mellan å ena sidan de värden till vilka tillgångar, avsättningar och skulder har tagits upp i dotterföretags redovisning och å andra sidan deras koncernmässiga anskaffningsvärden måste beaktas fullt ut, och inte endast inom ramen för det skillnadsbelopp som framkommit vid avräkningen enligt 18 §. I koncernbalansräkningen skall posternas värden justeras så att de motsvarar anskaffningsvärdena för koncernen. Summan av dessa över- och undervärden skall avräknas från det skillnadsbelopp som har räknats fram enligt 19 §. Vad som återstår efter den sista avräkningen utgör goodwill, positiv eller negativ, och skall behandlas enligt 22 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Negativ koncerngoodwill kan uppkomma bl.a. genom att köparen förväntar sig en negativ resultatutveckling i dotterföretaget, eller på grund av att tillgångarna i dotterföretaget har undervärderats eller skulderna övervärderats.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En bedömning av om ett beslut att inte tillämpa kapitalandelsmetoden kan antas påverka de beslut som en användare fattar på basis av koncernredovisningen, bör normalt göras med hänsyn till intresseföretaget i dess helhet, men även storleken av andelsinnehavet i intresseföretaget bör beaktas.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen har utformats med utgångspunkt från situationen då fråga är om redovisning av andelar i intresseföretag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Andelarnas anskaffningsvärde justerat med hänsyn till gjorda ned- och uppskrivningar är här utgångspunkten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En analys av skillnadsbeloppet måste göras på samma sätt som vid förvärv att dotterföretag, varvid skillnadsbeloppet fördelas på de förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna i intresseföretaget.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Kapitalandelsfonden skall i ett aktiebolag räknas till det bundna egna kapitalet och får därför betydelse för moderbolagets möjligheter till vinstutdelning, jfr 17 kap. ABL.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Benämns även proportionell konsolidering, och innebär att en så stor andel av det ägda företagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som belöper på ägarföretaget redovisas i detta företags balansräkning respektive resultaträkning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Gemensamt styrda företag ska räknas in i koncernredovisningen enligt klyvningsmetoden eller kapitalandelsmetoden.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det finns inget som hindrar att en gemensam förvaltningsberättelse upprättas för moderbolaget och för koncernen, förutsatt att berättelsen innehåller erforderliga upplysningar både om moderbolaget självt och koncernen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta innebär inte att rapporten blir en del av koncernredovisningen och påverkar således inte omfattningen av den revisorsgranskning som ska göras.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Detta gäller oavsett om det överordnade moderföretaget har säte inom EU eller utanför EU. Se kommentaren till 6 kap. 10 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En sådan rapport utgör inte en del av koncernredovisningen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Upplysningsbestämmelsen gäller även för företag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag enligt en hänvisning i 7 kap. 2 § den lagen, och för företag som omfattas av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag enligt en hänvisning i 7 kap. 2 § den lagen.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen gäller företag som omfattas av en skyldighet att offentliggöra icke-finansiell information enligt artikel 29a i EU:s redovisningsdirektiv. Det rör sig om företag som är moderföretag i en stor koncern enligt EU:s redovisningsdirektiv, vilket överensstämmer med de villkor som gäller enligt svensk rätt i 31 a § första stycket, och som dessutom är företag av allmänt intresse enligt samma direktiv och uppfyller ett villkor i direktivet om ett visst antal anställda.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen innebär något förenklat att företaget ska vara ett s.k. noterat företag, ett kreditinstitut eller ett försäkringsföretag.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Skyldigheten att upprätta koncernredovisning regleras av ÅRL, men föreligger en sådan skyldighet, ska koncernredovisningen upprättas enligt de redovisningsstandarder som har antagits på grundval av IAS-förordningen. Även om koncernredovisningen upprättas enligt IAS/IFRS ska vissa i paragrafen särskilt angivna bestämmelser i 7 kap. tillämpas. Enligt artikel 4 i förordningen gäller kravet på att koncernredovisningen ska upprättas enligt de för tillämpning inom EU antagna IAS/IFRS för företag som är underställda en medlemsstats lagstiftning och vars värdepapper på balansdagen är noterade på en reglerad marknad.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Företag som omfattas av IAS-förordningen kan ansluta sig till den systematik som följer av IAS/IFRS när det gäller var i koncernredovisningen viss information skall lämnas. Det förekommer att IAS/IFRS uppställer samma krav på information som enligt ÅRL skall lämnas i koncernförvaltningsberättelsen. I sådana fall är det tillräckligt att de sammanfallande upplysningarna lämnas på den plats i redovisningen som anvisas i IAS/IFRS. En förutsättning är dock att företaget lämnar uppgift i koncernförvaltningsberättelsen om var i redovisningen upplysningarna har lämnats.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Även icke-noterade företag får upprätta koncernredovisning med tillämpning av de IAS/IFRS som kommissionen har antagit. Ett företag som utnyttjar denna möjlighet kommer att omfattas av samma redovisningsregler som de företag som enligt artikel 4 i IAS-förordningen måste upprätta koncernredovisning enligt de antagna IAS/IFRS. Ett företag som med stöd av denna paragraf väljer att tillämpa förordningen måste göra det fullt ut i alla relevanta avseenden (jfr IAS 1 14 p.). Företaget kan alltså inte välja att tillämpa endast vissa av de IAS/IFRS som kommissionen har antagit.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ett företag som upprättar koncernredovisning enligt de IAS/IFRS som kommissionen har antagit skall tillämpa samma bestämmelser i ÅRL som de noterade moderföretag som avses i artikel 4 i IAS-förordningen. Ett företags beslut att utnyttja den möjlighet till IAS/IFRS-redovisning som paragrafen ger måste dokumenteras på lämpligt sätt, exempelvis genom ett särskilt styrelsebeslut.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Registreringsmyndighet är den länsstyrelse som är registreringsmyndighet för det län där styrelsen har sitt säte. (Inte alla län har tillsynsmyndighet numera). Kammarkollegiet får besluta att annan myndighet skall vara tillsynsmyndighet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Av 16 § följer att bestämmelserna också ska tillämpas på en koncernredovisning.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Aktiebolag samt handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare skall alltid offentliggöra årsredovisningen genom att ge in den till Bolagsverket. Angående stiftelser, se 1 §. Övriga företag, såsom ekonomiska och ideella föreningar och enskilda näringsidkare, skall offentliggöra årsredovisningen genom att hålla den tillgänglig. Är företaget eller koncernen av sådan storlek att företaget eller moderföretaget är skyldigt att ha en auktoriserad revisor skall årsredovisningen ges in till Bolagsverket.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se lagen (2009:704) om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen omfattar samtliga handlingar som enligt 3 § skall ges in till Bolagsverket, dvs. både årsredovisningshandlingar och revisionsberättelse. Föreskrifterna om överföring av årsredovisning som har undertecknats med avancerad elektronisk signatur kommer i praktiken att innebära att handlingarna, för att få ges in som elektroniska original, måste vara upprättade i ett elektroniskt format och undertecknade med en avancerad elektronisk signatur som uppfyller vissa krav. Om handlingarna har upprättats i ett elektroniskt format eller undertecknats med en avancerad elektronisk signatur som avviker från dessa föreskrifter, får handlingarna enbart ges in i form av bestyrkta kopior. Om de bestyrkta kopiorna skall överföras elektroniskt, måste det ske enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelserna skall tillämpas också på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse (se 8 kap. 16 §) och delårsrapport (se 9 kap. 2 §).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen grundas på rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom unionen (publicitetsdirektivet). Kungörandet skall ske senast månaden efter den då redovisnings- och revisionshandlingarna godtagits av Bolagsverket, jfr 2 § ÅRF.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Se lagen (2009:704) om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen omfattar endast aktiebolag och avser dels årsredovisning och revisionsberättelse, dels koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Delårsrapport omfattas ej. Ingivandetidpunkten är avgörande för huruvida förseningsavgift kan tas ut eller ej.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bolagsverkets beslut kan överklagas hos länsrätt inom två månader från dagen för beslutet, se 10 kap. 1 §. Ett aktiebolag som ålagts att betala förseningsavgift skall genast skriftligen underrättas om beslutet, se 5 § ÅRF.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Företaget har således två månader på sig att vidta rättelse.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Fler än tre förseningsavgifter kan aldrig tas ut.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelsen tar sikte endast på sådana brister som är lätta att avhjälpa, och som har karaktär av förbiseende. Om de ingivna handlingarna inte ens uppfyller de grundläggande kraven på årsredovisning eller revisionsberättelse, behöver bolaget inte ges tillfälle enligt förevarande paragraf att avhjälpa bristen (prop. 1994/95:67 s. 45 f. och 85 f. samt prop. 1995/96:10 del 2 s. 262 f.).

Författare: Catarina Af Sandeberg

Underrättelseskyldigheten är teknikneutral, vilket innebär att en underrättelse kan sändas till bolaget även digitalt, exempelvis med e-post till en e-postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret eller genom en e-tjänst för mottagande av digital myndighetspost som bolaget anslutit sig till, eller på något annat sätt där registreringsmyndigheten bör kunna utgå från att bolaget regelbundet avläser meddelanden.

Författare: Catarina Af Sandeberg

En förutsättning är att bolagets postadress har strukits från aktiebolagsregistret och att det inte heller är möjligt att sända underrättelsen med e-post till en e-postadress som bolaget låtit registrera eller genom annan e-tjänst.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Exempelvis hinder i postgången, styrelseledamots sjukdom eller misskötsel från revisorns sida.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bolagsverket skall självmant pröva frågan om eftergift. Beslutet kan överklagas hos länsrätt inom tre veckor från den dag bolaget fick del av beslutet, se 10 kap. 1 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Räntan skall beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 procent av basräntan.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Det personliga ansvaret avser endast förpliktelser som uppkommer efter utgången av femtonmånadersfristen. Ansvar uppkommer oavsett om borgenärerna lider skada eller ej till följd av underlåtenheten, se 29 kap. ABL.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Ansvaret är utformat som en presumtionsregel, varför det åligger ifrågavarande ansvarssubjekt att visa att han/hon ej varit försumlig.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bolagsverkets beslut om vitesföreläggande kan överklagas hos länsrätt inom två månader från dagen för beslutet, se 10 kap. 1 §.

Författare: Catarina Af Sandeberg

När bolagsstämman fastställt en balansräkning eller en resultaträkning som avviker från de handlingar som legat till grund för revisionsberättelsen kan ett utdrag av bolagsstämmoprotokollet tillsammans med årsredovisningen och revisionsberättelsen ingå i den publikation som bolaget offentliggör.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelserna om förseningsavgift och personligt betalningsansvar blir tillämpliga vid underlåtenhet att ge in rapporten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Rapporten bör ligga kvar på webbplatsen i vart fall till dess att en ny rapport har publicerats.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bestämmelserna om offentliggörande av förvaltningsberättelsen i 8 kap. gäller i dessa fall i tillämpliga delar beträffande offentliggörandet av rapporten. Det innebär bl.a. att de vanliga sanktionsreglerna blir tillämpliga vid underlåtenhet att ge in eller offentliggöra rapporten.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Avser på vilket sätt information skall offentliggöras.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Samma redovisningsprinciper som tillämpas i helårsrapporten ska tillämpas i delårsrapporten, se IAS 34.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Bl.a. bör anges försäljningsutveckling, orderingång, produkt- och marknadsnyheter samt sysselsättning. Resultatutvecklingen kan beskrivas på så sätt att man redogör för väsentliga faktorer som bidragit till den lämnade beloppsuppgiften om resultatet.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Jämförelsematerialet skall avse både den allmänna översikten och beloppsuppgifterna för omsättningen och resultatet. Skyldigheten gäller endast de obligatoriska uppgifterna enligt 3 §, och således inte annan information som bolaget lämnar frivilligt.

Författare: Catarina Af Sandeberg

Gäller företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.