Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1994-1220

Stiftelselag (1994:1220)

Stiftelselagen

Utfärdad den 25 augusti 1994.

Inledande bestämmelser

En stiftelse bildas genom

  1. förordnande enligt 2 §,

  2. förordnande enligt 11 kap. 1 §,

  3. förordnande i kollektivavtal enligt 11 kap. 3 §, eller

  4. åtgärd för grundande av pensionsstiftelse eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

För sådana stiftelser som avses i första stycket 2 och 3 gäller bestämmelserna i denna lag endast i den utsträckning som anges i 11 kap. För stiftelser som avses i första stycket 4 gäller endast lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål.

Stiftelsens egendom skall anses vara avskild när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om med donation avsågs skapandet av en stiftelse eller gåva till en sammanslutning H 1928:240 – Fråga om genom testamentslegat till ej närmare bestämd sommarkoloni grundats en stiftelse H 1934:66; om stiftelse uppkommit genom donation av fastighet till kommun R 1970:7 – Ang. stiftelsen Birkagården R 1976:118 – Enligt testamente avsatt kapital i visst fall ansett som stiftelse R 1997:31 – Se även H 1972:573 anm. vid JB 20:6 – Jfr ÄB 22:.

Fråga om giltigheten av en stiftelsebildning HFD 2013:7 – Enl. testamente avsatt kapital ansett som stiftelse HFD 2013:28.

Ett stiftelseförordnande ska vara skriftligt och undertecknat av stiftaren eller stiftarna. Bestämmelsen i 9 § ska inte tillämpas.

Ett giltigt testamentariskt förordnande ska godtas som ett stiftelseförordnande enligt denna lag utan hinder av första stycket.

SFS 2008:86

En stiftelse kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar.

Rättsfall:

Stiftelse under bildande ansågs ej kunna föra talan om utfående av stiftelsekapitalet; sådan talan kunde för stiftelsens räkning i eget namn föras av styrelsen eller förvaltaren för stiftelsen eller en av stiftaren utpekad företrädare H 2009:646.

En stiftelse är moderstiftelse och en annan juridisk person är dotterföretag, om stiftelsen

  1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen,

  2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar,

  3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

  4. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderstiftelsen, om ett annat dotterföretag till moderstiftelsen eller moderstiftelsen tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag tillsammans

  1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen,

  2. äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar, eller

  3. äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger andelar i en juridisk person och på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även denna dotterföretag till moderstiftelsen.

Moderstiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

SFS 1999:1106

I de fall som avses i 5 § första stycket 1–3 och andra stycket skall sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de andelar i dotterföretaget som innehas av det företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller andelar som innehas av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.

SFS 1999:1106

Vid tillämpningen av 5 och 5 a §§ avses med andelar aktier och andra andelar i juridiska personer.

SFS 1999:1106

En stiftelse ska ha ett namn. Namnet ska innehålla ordet stiftelse.

Ingen annan än en stiftelse får i sitt namn använda ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord.

Bestämmelser om en stiftelses företagsnamn finns i 8 kap.

SFS 2018:1668

Bestämmelserna i 5–5 b §§, 6 § första stycket och 2–10 kap. gäller inte i fråga om stiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

SFS 1999:1106

I 9 kap. finns bestämmelser om att stiftelser står under tillsyn av en tillsynsmyndighet. I 10 kap. finns bestämmelser om att stiftelser ska vara registrerade i ett stiftelseregister.

SFS 2009:244

En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om något annat inte anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2016:645

Förvaltning

Allmänt om förvaltningen

Föreskrifterna i stiftelseförordnandet skall följas vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot någon bestämmelse i denna lag.

Rättsfall:

Jfr R 1991:83 (fastställelse enl. 1929 års lag vägrad då vissa bestämmelser stred mot lag eller var otillämpliga).

Om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet görs av en eller flera fysiska personer, föreligger egen förvaltning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten förvaltning.

Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen. Vid ett sådant omhändertagande av egendom som avses i 1 kap. 2 § andra stycket får stiftelsen företrädas av någon som skall ingå i styrelsen.

Den juridiska person som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom är förvaltare för stiftelsen. Om staten har gjort ett sådant åtagande, är det i stället den myndighet som har gjort åtagandet för statens räkning som är förvaltare.

Anmärkt författning:

Donationsförordning (1998:140).

Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs.

Första stycket medför inte ansvar för styrelsen eller förvaltaren för åtgärder som i enlighet med stiftelseförordnandet vidtagits av någon annan än styrelsen i fråga om att utse eller entlediga ledamöter eller ordförande i styrelsen eller av någon annan än styrelsen eller förvaltaren i fråga om att utse eller entlediga revisor i stiftelsen eller att bestämma arvode åt styrelsen, förvaltaren eller revisorerna.

Inte heller medför första stycket ansvar för styrelsen eller förvaltaren för innehållet i en revisors uppdrag till den del det finns föreskrifter om detta i stiftelseförordnandet.

I den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur stiftelsens förmögenhet skall vara placerad, svarar styrelsen eller förvaltaren för att förmögenheten är placerad på ett godtagbart sätt.

En stiftelse får placera sin förmögenhet gemensamt med andra stiftelser, om inte annat följer av stiftelseförordnandet.

En stiftelse får inte lämna penninglån till eller ställa säkerhet till förmån för

  1. stiftaren eller förvaltaren,

  2. den som ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt

    16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag, den som är bolagsman i bolaget,

  3. den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföretag till stiftelsen eller, om företaget är ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,

  4. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1–3,

  5. den som är besvågrad med en person som avses i 1–3 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är eller har varit gift med den andres syskon, eller

  6. en juridisk person över vars verksamhet någon som avses i 1–5 har ett bestämmande inflytande.

Vad som sägs i första stycket 4 och 5 skall även avse den som på grund av samboförhållande på liknande sätt är närstående till en person som avses i första stycket 1–3.

Första stycket 2–5 och andra stycket gäller inte vid utlåning till någon som omfattas av dessa bestämmelser om stiftelsen skall främja sitt syfte genom att lämna penninglån till eller ställa säkerhet för enskilda personer och låntagaren tillhör den personkrets som skall gynnas. Bestämmelsen i första stycket 6 gäller inte om gäldenären är ett dotterföretag till stiftelsen.

Styrelsen eller förvaltaren skall besluta om stiftelsens namn, om stiftelseförordnandet inte innehåller någon föreskrift om namn för stiftelsen.

Vad som sägs i denna lag om föreskrifter i ett stiftelseförordnande gäller också beslut som fattats enligt första stycket.

Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokföringsskyldighet m.m. enligt bokföringslagen (1999:1078) eller, i förekommande fall, sin skyldighet att föra räkenskaper enligt 3 kap. 2 § denna lag.

Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och övriga handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och betryggande sätt.

SFS 1999:1106

Egen förvaltning

Styrelsen skall utse och entlediga ledamöter om inte annat följer av stiftelseförordnandet.

Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med två eller flera ledamöter upphör, om ledamoten anmäler det hos den som har utsett honom eller, om denne inte kan nås, hos styrelsen.

Ett uppdrag som ledamot i en styrelse med endast en ledamot upphör, om ledamoten anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.

Styrelsen för en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Den som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.

Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. Styrelsen skall sammankallas om en styrelseledamot begär det.

Ordföranden skall väljas av styrelsen. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

Bestämmelserna i andra stycket gäller endast om inte annat följer av stiftelseförordnandet.

Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande. Om det i stiftelseförordnandet föreskrivs att fler styrelseledamöter måste vara närvarande, gäller i stället det. Om inte stiftelseförordnandet föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens beslut den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

Över styrelsens beslut ska det föras protokoll. Protokollet ska undertecknas av den som har varit protokollförare. Det ska justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244

En styrelseledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och stiftelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot stiftelsens. Med avtal jämställs annan rättshandling samt rättegång eller annan talan.

Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att företräda stiftelsen i styrelsens ställe.

En styrelseledamot har rätt till skäligt arvode. Beslut om arvode får fattas av styrelsen.

Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförordnandet.

Rättsfall:

Äldre rätt: Ang. gottgörelse av stiftelsemedel för förvaltningen R 1945:21.

Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.

När en stiftelse har registrerats i stiftelseregistret, får styrelsen bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma. Styrelsen får när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Bestämmelserna i 14 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndigande även om han eller hon inte är styrelseledamot.

Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.

En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av den styrelse som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 9 § gäller dock under konkursen.

Rättsfall:

Äldre rätt: Ang. behörighet att företräda stiftelse, att föra talan mot stiftelse m.m. H 1966:149.

SFS 2009:244

Om stiftelsen inte har någon behörig företrädare som är bosatt i Sverige, skall styrelsen bemyndiga en person som är bosatt här att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning (särskild delgivningsmottagare). Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

SFS 2005:246

Om styrelsen eller någon annan företrädare för stiftelsen har företagit en rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

Om det finns suppleanter för styrelseledamöterna, tillämpas bestämmelserna i denna lag om styrelseledamöter också på suppleanterna.

Anknuten förvaltning

Ett uppdrag som förvaltare upphör, om förvaltaren anmäler det hos tillsynsmyndigheten och hos den som har utsett honom, om denne kan nås.

Stiftaren får inte vara förvaltare. Den som är försatt i konkurs får inte heller vara förvaltare.

Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen ska det föras protokoll. Protokollet ska undertecknas av den som har varit protokollförare. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244

Förvaltaren får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och stiftelsen. Förvaltaren får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot stiftelsens. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.

Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.

Är förvaltaren enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att företräda stiftelsen i förvaltarens ställe.

Förvaltaren har rätt till skäligt arvode i efterskott för kalenderår. Beslut om arvode får fattas av förvaltaren.

Första stycket gäller endast om inte annat har föreskrivits i stiftelseförordnandet.

Förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma.

När en stiftelse har registrerats i stiftelseregistret, får förvaltaren bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma. Förvaltaren får när som helst återkalla ett sådant bemyndigande. Bestämmelserna i 21 § gäller i fråga om den som har fått ett sådant bemyndigande även om han eller hon inte är företrädare för förvaltaren.

Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte bemyndigas att företräda stiftelsen.

En stiftelse som har försatts i konkurs företräds som konkursgäldenär av den förvaltare som finns vid konkursens början. Bestämmelserna i 19 § gäller dock under konkursen.

SFS 2009:244

Om stiftelsen eller dess förvaltare inte har någon behörig företrädare som är bosatt i Sverige, skall förvaltaren bemyndiga en person som är bosatt här att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning (särskild delgivningsmottagare). Ett sådant bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

SFS 2005:246

Har förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen företagit en rättshandling för stiftelsen och därvid överskridit sin befogenhet, gäller inte rättshandlingen mot stiftelsen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

Bokföring och årsredovisning m.m.

Bokföring

I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om när en stiftelse är bokföringsskyldig och om den skall avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller med ett årsbokslut.

Om bokföringsskyldigheten upphör, skall detta anmälas till tillsynsmyndigheten.

Hänvisad författning:

Se lagen 1999:1078 2:3–5 samt 6:1 och 3. Bih.

SFS 1999:1106

Räkenskaper

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1106

Stiftelser som inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078) ska fortlöpande föra räkenskaper över belopp som har inbetalats till eller utbetalats av stiftelsen. Det ska finnas verifikationer för in- och utbetalningar. En stiftelse som har sin förmögenhet gemensamt placerad med en annan stiftelses förmögenhet, får beträffande den gemensamt placerade förmögenheten ha räkenskaper som är gemensamma med den andra stiftelsen.

Räkenskaperna ska avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av sammanställningen ska framgå tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt inkomster och utgifter under räkenskapsåret. I sammanställningen ska även anges värdet av stiftelsens tillgångar vid räkenskapsårets slut.

Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. De ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De ska förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

Efter särskilt föreläggande av tillsynsmyndigheten ska en kopia av den sammanställning som anges i andra stycket ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Beslut om föreläggande får förenas med vite. Fråga om utdömande av vite prövas av tillsynsmyndigheten.

SFS 2010:1511

Värdet av stiftelsens tillgångar

Rubriken har denna placering enl. SFS1999-1106

Vid bestämmandet av värdet på stiftelsens tillgångar enligt 2 § andra stycket skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet om ett sådant värde finns.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 6 §. Förutv. 3 § upphävd g. Lag 1999:1106.

SFS 1999:1106

[Upphävd g. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Ny beteckning – 3 kap. 2 § – enl. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Ny beteckning – 3 kap. 3 § – enl. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Upphävd g. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Upphävd g. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Upphävd g. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Upphävd g. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Upphävd g. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

[Upphävd g. Lag (1999:1106).]

SFS 1999:1106

Revision

En stiftelse skall ha minst en revisor.

Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revisorn i en stiftelse med egen förvaltning av styrelsen.

Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, utses och entledigas revisorn i en stiftelse med anknuten förvaltning av

  1. förvaltarens högsta beslutande organ,

  2. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om förvaltaren är en statlig myndighet, eller

  3. samtliga bolagsmän i förening, om förvaltaren är ett handelsbolag.

I en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. får Riksrevisionen förordna en eller flera revisorer att delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer.

SFS 2002:1033

Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet, får en stiftelse ha en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag om revisorer tillämpas också på revisorssuppleanterna.

Den som är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara revisor.

En revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till stiftelsens ändamål samt arten och värdet av stiftelsens tillgångar fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883). Bestämmelserna i 6 § i detta kapitel tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör minst en av moderstiftelsens revisorer utses, om det kan ske.

SFS 2001:887

Minst en revisor ska vara auktoriserad eller godkänd revisor, om stiftelsen enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta årsredovisning.

    Minst en revisor ska vara auktoriserad revisor, om stiftelsen uppfyller mer än ett av följande villkor:

  1. medelantalet anställda i stiftelsen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

  2. stiftelsens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

  3. stiftelsens redovisade nettoomsättning med tillägg av bidrag, gåvor och andra liknande intäkter har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Andra stycket gäller även för en moderstiftelse i en koncern om koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor:

  1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

  2. stiftelsen och de övriga koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

  3. stiftelsens och de övriga koncernföretagens redovisade nettoomsättning med tillägg av bidrag, gåvor och andra liknande intäkter som stiftelsen har fått har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vid tillämpningen av tredje stycket 2 och 3 ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

För en stiftelse som omfattas av andra eller tredje stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i ett enskilt fall besluta att det i stället för en auktoriserad revisor får utses en viss godkänd revisor. Ett sådant beslut gäller i högst fem år.

SFS 2013:220

I fråga om andra stiftelser än som avses i 4 § första stycket får tillsynsmyndigheten besluta att minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd revisor.

Den får inte vara revisor som

  1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,

  2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap. 16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,

  3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett handelsbolag, är bolagsman i företaget,

  4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,

  5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som avses i 1–4,

  6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder stiftelsen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper enligt 3 kap. 2 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,

  7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1–4 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

  8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller förvaltaren har ställt säkerhet.

I fråga om stiftelser som avses i 4 § andra eller tredje stycket gäller, i stället för bestämmelsen i första stycket 6, att den inte får vara revisor som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder stiftelsen vid bokföringen eller förandet av räkenskaper enligt 3 kap. 2 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver.

I ett dotterföretag får inte den vara revisor som enligt första eller andra stycket inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.

En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första–tredje styckena inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen, stiftaren, förvaltaren eller ett dotterföretag någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om intern revision eller granskning av liknande slag, får revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning som det är förenligt med god revisionssed.

SFS 2006:401

En revisor utses för bestämd tid eller tills vidare.

Ett uppdrag som revisor upphör,

  1. om revisorn anmäler det hos den som har utsett honom eller henne,

  2. om revisorn entledigas på saklig grund av någon som enligt 1 § andra eller tredje stycket har rätt att göra det, eller

  3. när en ny revisor har utsetts.

Om ett uppdrag att vara revisor för bestämd tid upphör i förtid, ska revisorn genast anmäla detta till tillsynsmyndigheten, om uppdraget har gällt en stiftelse som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta årsredovisning. Detsamma gäller om ett uppdrag att vara revisor tills vidare upphör utan att en ny revisor har utsetts. Revisorn ska i anmälan lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning som han eller hon har utfört under den del av löpande räkenskapsår som uppdraget har omfattat. För anmälan gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 § tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse. Kopia av anmälan ska överlämnas till stiftelsens styrelse eller förvaltare.

Bestämmelsen i tredje stycket tillämpas inte om uppdraget har gällt en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller ett uppdrag att vara revisor tills vidare upphör utan att en ny revisor har utsetts, ska revisorn och den som har utsett revisorn underrätta tillsynsmyndigheten om skälet till detta.

SFS 2009:567

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller ett uppdrag att vara revisor tills vidare upphör utan att en ny revisor har utsetts eller om bestämmelserna i 6 § hindrar honom eller henne från att vara revisor, ska den som enligt 1 § andra eller tredje stycket har rätt att utse och entlediga revisor vidta åtgärder för att en ny revisor utses.

SFS 2009:567

Tillsynsmyndigheten kan förordna revisor för en stiftelse, om

  1. någon revisor inte är utsedd,

  2. någon auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd när det krävs enligt 4 eller 5 §,

  3. en utsedd revisor inte får vara revisor enligt vad som föreskrivs i

    3 § första stycket eller 6 §, eller

  4. en föreskrift i stiftelseförordnandet om antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts.

I fall som avses i första stycket 1–4 är styrelsen eller förvaltaren skyldig att göra anmälan till tillsynsmyndigheten, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Förordnande enligt första stycket skall meddelas efter det att stiftelsen har hörts och avse tid till dess att en annan revisor har blivit utsedd. Vid förordnande av revisor i fall som avses i första stycket 2–4 skall tillsynsmyndigheten entlediga den tidigare utsedde revisorn.

Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska stiftelsens räkenskaper och årsredovisning, årsbokslut eller sammanställning enligt 3 kap. 2 § andra stycket samt styrelsens eller förvaltarens förvaltning.

Om stiftelsen är en moderstiftelse som skall upprätta koncernredovisning, skall revisorerna även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Innehåller stiftelseförordnandet föreskrifter om revision skall dessa iakttas, om de inte strider mot första eller andra stycket eller mot någon annan bestämmelse i denna lag.

SFS 1999:1106

Styrelsen eller förvaltaren skall ge revisorerna tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt samt lämna de upplysningar och den hjälp som revisorerna begär. Samma skyldighet har företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot en revisor i moderstiftelsen.

I 8 kap. 2 och 16 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om vid vilken tidpunkt årsredovisningen och, i förekommande fall, koncernredovisningen senast skall lämnas till revisorn.

Om stiftelsen inte är skyldig att upprätta årsredovisning enligt bokföringslagen (1999:1078), skall årsbokslutet eller den sammanställning över räkenskaperna som anges i 3 kap. 2 § andra stycket lämnas till revisorn inom fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Hänvisad författning:

Jfr lagen 1999:1078 6:1 och 3. Bih.

SFS 2001:305

Revisorerna ska lämna en revisionsberättelse för varje räkenskapsår.

I fråga om stiftelser som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning ska revisionsberättelsen innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse med årsredovisningslagen (1995:1554). I uttalandet ska det särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar som ska lämnas enligt årsredovisningslagen, ska revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. I fråga om en sådan hållbarhetsrapport som avses i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen ska revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om huruvida en rapport har upprättats eller inte.

I revisionsberättelsen ska det också anmärkas om revisorerna vid sin granskning har funnit att

  1. stiftelsens tillgångar har använts i strid med stiftelsens ändamål eller att dess förmögenhet är placerad i strid med stiftelseförordnandet eller med 2 kap. 4 eller 6 §,

  2. någon annan åtgärd eller försummelse innebär att föreskrifterna i stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller årsredovisningslagen inte har följts, eller

  3. vad som enligt 1 eller 2 ligger en styrelseledamot eller förvaltaren till last eller annan åtgärd eller försummelse kan föranleda ersättningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § första meningen eller entledigande enligt 9 kap. 6 §.

Om stiftelsen har utövat näringsverksamhet under räkenskapsåret, ska även 30 § första stycket revisionslagen (1999:1079) beaktas när revisionsberättelsen upprättas.

I en moderstiftelse ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse för koncernen. Då ska andra stycket och tredje stycket 2 och 3 tillämpas.

SFS 2016:952

Sedan revisorerna i en stiftelse som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldig att upprätta årsredovisning har slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderstiftelse, på koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resultaträkningen är oriktig, skall de anteckna även detta. I en moderstiftelse gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

Hänvisad författning:

Jfr lagen 1999:1078 6:1 och 3. Bih.

SFS 1999:1106

Revisorerna skall överlämna revisions- och koncernrevisionsberättelsen samt den av dem påtecknade års- och koncernredovisningen, årsbokslutet eller sammanställningen till styrelsen eller förvaltaren senast fem och en halv månader efter utgången av stiftelsens räkenskapsår.

Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller förvaltaren och som inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen eller förvaltaren.

Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.

Revisorerna är skyldiga att

  1. till en medrevisor, en ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om stiftelsens angelägenheter, samt

  2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten gäller inte när det är fråga om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.

Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, regionen eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen ingår i.

Revisorerna i en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.

SFS 2019:889

Revisorerna har rätt att av stiftelsen få skäligt arvode för sitt uppdrag.

Skadestånd

En styrelseledamot eller förvaltare som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar skada för stiftelsen ska ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas någon annan genom åsidosättande av föreskrifterna i stiftelseförordnandet, denna lag eller årsredovisningslagen (1995:1554).

Rättsfall:

Fråga om skadestånd på grund av försumlighet vid förvaltning av donationsfond H 1939:616.

SFS 2009:244

En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Revisorn ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas av revisorns medhjälpare. I fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket 2 denna lag och 4 kap. 3 och 6 §§ lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism svarar dock revisorn endast för skada på grund av oriktiga uppgifter som revisorn eller revisorns medhjälpare har haft skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett revisionsbolag är revisor, är det bolaget och den som är huvudansvarig för revisionen som är ersättningsskyldiga.

SFS 2017:635

Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 eller 2 §, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan väckas, förutom av styrelsen eller förvaltaren, av

  1. stiftaren eller, om stiftaren är avliden, dennes efterlevande make eller sambo, arvinge, arvinges avkomling, universell testamentstagare, boutredningsman eller testamentsexekutor i dödsboet efter stiftaren,

  2. en styrelseledamot,

  3. den som enligt stiftelsens ändamål kan komma att få förmån av stiftelsen,

  4. den som genom stiftelseförordnandet har rätt att föra sådan talan, samt

  5. tillsynsmyndigheten.

Talan om skadestånd till stiftelsen enligt 1 eller 2 § kan även väckas av stiftelsens konkursbo.

Den som har väckt talan med stöd av första stycket 1–5 eller andra stycket svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av stiftelsen för den kostnad som täcks av vad som har kommit stiftelsen till godo genom rättegången.

Bestämmelsen i första stycket 5 gäller inte i fråga om en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

En talan för stiftelsens räkning enligt 1 eller 2 § som inte grundas på brott får inte väckas mot

  1. en styrelseledamot eller förvaltaren sedan tre år har förflutit från utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan fattades eller vidtogs, eller

  2. en revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen kom styrelsen eller förvaltaren till handa.

Trots första stycket får stiftelsens konkursbo väcka talan, om konkursansökan har gjorts innan den tid som anges i första stycket har gått ut. Efter utgången av nämnda tid får en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från konkursbeslutet.

Lagen 2021:541, med ikraftträdande 1 juli s.å., innehåller även:

2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 5 § gäller fortfarande när en stiftelse har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

SFS 2021:541

Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande

Ändring m.m. efter tillstånd av Kammarkollegiet

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-0244

Styrelsen eller förvaltaren får inte utan tillstånd av Kammarkollegiet ändra eller upphäva eller i särskilt fall åsidosätta föreskrifter i stiftelseförordnandet som avser

  1. stiftelsens ändamål,

  2. hur stiftelsens förmögenhet ska vara placerad,

  3. huruvida stiftelsen ska ha egen eller anknuten förvaltning,

  4. av vem en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas eller utses eller hur styrelsen ska vara sammansatt,

  5. styrelsens beslutförhet eller omröstningsförfarande,

  6. arvode till styrelsens ledamöter eller förvaltaren,

  7. räkenskaper eller årsredovisning för stiftelsen,

  8. revision, eller

  9. rätt att föra talan om skadestånd till stiftelsen eller att ansöka om entledigande av styrelseledamot eller förvaltare.

Föreskrifterna får ändras, upphävas eller i särskilt fall åsidosättas endast om de på grund av ändrade förhållanden inte längre kan följas eller har blivit uppenbart onyttiga eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter. Föreskrifter som avses i första stycket 2–9 får dessutom ändras, upphävas eller i särskilt fall åsidosättas om det finns andra särskilda skäl. Föreskrifter som avses i första stycket 1 får ändras, upphävas eller i särskilt fall åsidosättas om det finns synnerliga skäl.

Vid ändring av föreskrifter om stiftelsens ändamål ska vad som kan antas ha varit stiftarens avsikt beaktas så långt möjligt.

Hänvisad författning:

Permutationslag (1972:205), inf. efter ÄB 9:.

Rättsfall:

Äldre rätt: Ang. befogenhet för grundare av stiftelse att senare ändra därtill anknutna föreskrifter H 1946:324 – Jfr även H 1948:37.

Fråga om synnerliga skäl för permutation av stiftelseändamål HFD 2014:7, HFD 2021:31 I, II.

SFS 2009:244

Frågor om tillstånd enligt 1 § prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren. Kammarkollegiets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

SFS 2009:244

Ändring m.m. efter tillstånd av tillsynsmyndigheten

Rubriken införd g. SFS2009-0244

I andra fall än som avses i 1 § första stycket får styrelsen eller förvaltaren inte utan tillstånd av tillsynsmyndigheten ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförordnandet. Härvid ska 1 § andra stycket första och andra meningarna tilllämpas.

Tillstånd ska medges om styrelsens eller förvaltarens beslut inte strider mot denna lag.

Frågor om tillstånd prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren.

SFS 2009:244

Ändring m.m. utan tillstånd

Rubriken har denna placering enl. SFS2009-0244

Om stiftaren i stiftelseförordnandet uttryckligen har föreskrivit att styrelsen eller förvaltaren utan tillstånd av en myndighet får ändra, upphäva eller åsidosätta särskilt angivna föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår en annan fråga än som anges i 1 § första stycket 1, gäller vad som har föreskrivits i stiftelseförordnandet utan hinder av 1 och 3 §§.

Styrelsen eller förvaltaren ska underrätta tillsynsmyndigheten om beslut som avses i första stycket. Beslutet gäller från och med den dag då tre månader förflutit sedan underrättelsen inkom till tillsynsmyndigheten, om inte denna under tremånaderstiden förbjudit styrelsen eller förvaltaren att tilllämpa beslutet. Förbud av tillsynsmyndigheten får grundas endast på att beslutet strider mot denna lag.

SFS 2009:244

Ändring m.m. i fråga om statliga stiftelser

Rubriken införd g. SFS1996-1207

Är det fråga om en stiftelse som har bildats av staten, får regeringen beträffande den stiftelsen, även utan styrelsens eller förvaltarens samtycke och trots vad som sägs i 1 §, ändra eller upphäva föreskrifter i stiftelseförordnandet som angår sådana frågor som anges i 1 § första stycket 2–9.

Regeringen får pröva frågor om ändring eller upphävande enligt första stycket utan ansökan.

SFS 1996:1207

Upphörande av en stiftelse i visst fall

Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta, om

  1. stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan,

  2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,

  3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 3 §, vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, samt

  4. stiftelsen saknar skulder.

Bestämmelserna i 3 § om tillstånd av tillsynsmyndigheten tillämpas på beslut enligt första stycket.

SFS 2010:1260

Likvidation och upplösning

Förutsättningar för likvidation m.m.

Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar balansräkningen att värdet av tillgångarna understiger summan av skulderna, skall styrelsen eller förvaltaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller revisor.

Vid beräkningen av värdet av stiftelsens tillgångar ska det i den balansräkning som avses i 1 § lämnas uppgift om den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Sådana anläggningstillgångar som undergår fortlöpande värdeminskning ska dock tas upp till anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga avskrivningar och nedskrivningar, om man därigenom får ett högre värde.

Vid beräkningen av summan av stiftelsens skulder ska hänsyn inte tas till skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av stiftelsens ekonomiska ställning, om stödet, för det fall att stiftelsen försätts i konkurs eller träder i likvidation, ska återbetalas först sedan övriga skulder till fullo har betalats.

SFS 2015:816

Underlåter styrelseledamöterna eller förvaltaren att fullgöra vad som åligger dem enligt 1 §, svarar de och andra som med vetskap om denna underlåtenhet handlar på stiftelsens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för stiftelsen. En styrelseledamot eller förvaltaren undgår dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av honom.

Ansvarighet enligt första stycket gäller inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till domstols prövning eller sådan balansräkning som avses i 4 § har blivit granskad av revisorerna och godkänd av tillsynsmyndigheten.

Tingsrätt skall besluta att stiftelsen skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning i domstolen styrks att en balansräkning, utvisande att stiftelsen har tillgångar till ett värde som överstiger summan av skulderna, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av tillsynsmyndigheten.

Förfarandet hos domstolen

Görs en ansökan om likvidation enligt 1 §, ska domstolen genast kalla stiftelsen och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för domstolen på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för stiftelsen att träda i likvidation ska prövas. Kallelsen ska delges stiftelsen, om delgivningen kan ske på annat sätt än enligt 38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932). Kallelsen ska kungöras genom domstolens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

SFS 2010:1964

Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt 1 §, skall kostnaderna betalas av stiftelsens medel, om stiftelsen förpliktas träda i likvidation eller om domstolen i annat fall finner det skäligt.

Genomförande av likvidationen

En domstol som fattar beslut att en stiftelse skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens eller förvaltarens ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen.

Likvidatorerna skall för registrering i stiftelseregistret genast anmäla beslut om likvidation och förordnande av likvidator.

Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas på likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel. En likvidator har alltid rätt till skäligt arvode.

En stiftelse är alltid bokföringsskyldig under likvidationen.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att stiftelsen träder i likvidation. Bestämmelserna i 4 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

När stiftelsen har trätt i likvidation, skall styrelsen eller förvaltaren genast avge en redovisning för sin förvaltning av stiftelsens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lämnats till revisorerna. Redovisningen skall lämnas till revisorerna så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild redovisning avges för detta år. I en moderstiftelse skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

Likvidatorerna skall genast söka kallelse på stiftelsens okända borgenärer.

Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla stiftelsens tillgångar till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala stiftelsens skulder. Stiftelsens näringsverksamhet får fortsättas om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på sig att skaffa sig nya anställningar.

När den anmälningstid som bestämts i kallelsen på stiftelsens okända borgenärer har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna använda återstående tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta. Om det inte är möjligt att använda tillgångarna på detta sätt, skall de överlämnas till Allmänna arvsfonden. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall dock så mycket av överskottet behållas som kan behövas för denna betalning.

När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall de foga redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter till likvidatorerna avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. Likvidatorerna skall därefter genast sända en kopia av revisions- och förvaltningsberättelserna till tillsynsmyndigheten.

När likvidatorerna har sänt revisions- och förvaltningsberättelserna till tillsynsmyndigheten, är stiftelsen upplöst. Detta förhållande skall likvidatorerna genast anmäla för registrering i stiftelseregistret.

Om likvidatorerna finner att stiftelsen är på obestånd och inte kan betala likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att stiftelsen försätts i konkurs.

Om det efter stiftelsens upplösning enligt 13 § visar sig att stiftelsen har tillgångar eller om talan väcks mot stiftelsen eller det av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering i stiftelseregistret.

Om ett likvidationsbeslut har blivit upphävt genom ett beslut av domstol som har vunnit laga kraft, träder stiftelsens tidigare styrelse eller förvaltare i likvidatorernas ställe. Likvidatorerna skall genast anmäla beslutet för registrering i stiftelseregistret.

När likvidation har upphört enligt första stycket, skall 12 § tillämpas.

Likvidation efter konkurs

Om en stiftelse som utövar näringsverksamhet är försatt i konkurs och denna avslutas med överskott, skall styrelsen eller förvaltaren inom en månad från det att konkursen avslutades besluta att stiftelsen skall träda i likvidation och genast anmäla detta till tingsrätten. Denna skall därefter utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer.

Om stiftelsen var i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidationen fortsättas enligt 14 §.

Om det inte fattas ett sådant beslut som avses i 16 § första stycket, skall tingsrätten besluta att stiftelsen skall träda i likvidation.

Frågan om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av tillsynsmyndigheten eller på ansökan av en styrelseledamot eller en borgenär.

Om tillsynsmyndigheten eller sökanden har haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt andra stycket, skall kostnaderna betalas av stiftelsens medel.

Upplösning utan likvidation

I fall som avses i 6 kap. 5 § är stiftelsen upplöst när tillgångarna förbrukats.

När en stiftelses konkurs har avslutats utan överskott är stiftelsen upplöst.

I artikel 48.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden finns en särskild bestämmelse om när en juridisk person eller ett företag ska anses upplöst.

Rättsfall:

Jfr ang. äldre rätt: R 1966:50 (upplösning av stiftelse).

SFS 2017:480

Stiftelsens företagsnamn

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2018-1668

En stiftelses företagsnamn ska tydligt skilja sig från andra företagsnamn som förut är införda i stiftelseregistret. I ett företagsnamn som skiljer sig från stiftelsens namn får inte ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord ingå. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i lagen (2018:1653) om företagsnamn.

SFS 2018:1668

I lagen (2018:1653) om företagsnamn finns bestämmelser om förbud mot användning av ett företagsnamn och om hävning av en registrering av ett företagsnamn.

SFS 2018:1668

Om ett i stiftelseförordnandet angivet företagsnamn inte kan registreras, får styrelsens eller förvaltarens beslut om ett nytt företagsnamn tillämpas utan att bestämmelserna i 6 kap. iakttas.

SFS 2018:1668

Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksamhet bör undertecknas med angivande av stiftelsens företagsnamn. Vid angivande av ett företagsnamn som inte sammanfaller med stiftelsens namn ska det på lämpligt sätt alltid anges att det är en stiftelse som innehar företagsnamnet.

Har styrelsen eller förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfärdats på stiftelsens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om

  1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen utfärdades för stiftelsen, samt

  2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot undertecknarna.

SFS 2018:1668

Tillsyn m.m.

Inledande bestämmelser

En stiftelse med egen förvaltning står under tillsyn av den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i det län där stiftelsens styrelse har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. En stiftelse med anknuten förvaltning står under tillsyn av den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i det län där förvaltaren har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om ett handelsbolag är förvaltare, där bolagets huvudkontor är inrättat.

Regeringen meddelar föreskrifter om vilken länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i ett län.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i ett enskilt fall besluta att en annan myndighet än som följer av första stycket ska vara tillsynsmyndighet för en stiftelse.

Att det för vissa stiftelser gäller särskilda bestämmelser om tillsynen framgår av 10 och 10 a §§.

Rättsfall:

Fråga om länsstyrelses befogenhet att inom ramen för sin tillsynsverksamhet meddela respektive återkalla ett förhandsbesked HFD 2020:37.

SFS 2009:244

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för tillsynsmyndigheternas verksamhet enligt denna lag.

Tillsynens innebörd m.m.

Tillsynsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att stiftelsens förvaltning eller revisionen av stiftelsen inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i denna lag eller att en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag.

Tillsynsmyndigheten skall ge stiftelserna råd och upplysningar.

Tillsynsmyndigheten får

  1. begära in handlingar eller upplysningar från stiftelsen,

  2. kalla till och delta vid sammanträde med stiftelsens styrelse eller förvaltare, samt

  3. om särskild anledning föreligger utföra inspektion hos stiftelsen på tid och sätt som myndigheten bestämmer.

I fall som avses i första stycket 3 är stiftelsens styrelse eller förvaltare skyldig att hålla stiftelsens kassa, värdehandlingar och övriga tillgångar samt räkenskapsmaterial och protokoll tillgängliga för dem som utför inspektionen.

Tillsynsmyndigheten kan

  1. skilja en styrelseledamot från hans uppdrag om han är obehörig enligt 2 kap. 10 § eller enligt lagen (2014:836) om näringsförbud samt skilja en förvaltare som är obehörig enligt 2 kap. 19 § andra stycket från uppdraget,

  2. förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att fullgöra sina åligganden,

  3. förbjuda en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att verkställa ett beslut eller, om beslutet har verkställts, förelägga en eller flera styrelseledamöter eller förvaltaren att göra rättelse om det kan ske.

Att tillsynsmyndigheten har även andra befogenheter framgår av 4 kap. 5 och 8 §§ samt 5 kap. 4 §.

Beslut om föreläggande eller förbud enligt första stycket 2 och 3 får förenas med vite. Tillsynsmyndigheten ska pröva frågan om att döma ut ett vite som förelagts enligt första stycket 2, om föreläggandet endast avser åliggande att inge en eller flera handlingar till tillsynsmyndigheten. I övriga fall prövas frågan av förvaltningsrätten enligt lagen (1985:206) om viten.

SFS 2014:843

Om en styrelseledamot eller förvaltaren missköter sitt uppdrag, kan han eller hon entledigas av allmän domstol. Entledigandet får begränsas till viss tid.

I fråga om vem som har rätt att ansöka om entledigande gäller 5 kap. 4 § första och fjärde styckena.

Har tillsynsmyndigheten ansökt om entledigande av en styrelseledamot eller förvaltaren, får tillsynsmyndigheten entlediga denne för tiden till dess att domstolen har slutligt prövat saken eller bestämt annorlunda.

Rättsfall:

Äldre rätt:H 1966:3 anm. vid ÄB 22:7 – Jfr H 1966:149 II.

Styrelseledamöter som fattat upprepade beslut trots att de varit jäviga entledigade H 2019:335.

SFS 2009:244

I en stiftelse med egen förvaltning skall tillsynsmyndigheten förordna

  1. en ny styrelseledamot, om detta behövs för att styrelsen skall bli beslutför,

  2. ordförande i styrelsen i fall då någon annan än styrelsen skall utse ordförande men inte gör det, samt

  3. en i Sverige bosatt särskild delgivningsmottagare, när en sådan skall finnas enligt 2 kap. 16 a § men inte har utsetts.

Ett förordnande enligt första stycket 1 och 2 gäller till dess att en ny ledamot eller ordförande har blivit utsedd i behörig ordning. Har den förre ledamoten entledigats för en viss tid, gäller dock förordnandet för den nye ledamoten för den tid entledigandet avser.

Ett förordnande enligt första stycket 3 gäller till dess att tillsynsmyndigheten har beslutat att förordnandet inte längre skall gälla. Tillsynsmyndigheten skall med dela ett sådant beslut, om det inte längre finns skäl att ha kvar förordnandet.

SFS 2005:246

Tillsynsmyndigheten skall förordna

  1. en ny förvaltare för en stiftelse med anknuten förvaltning, om stiftelsen saknar förvaltare, och

  2. en i Sverige bosatt särskild delgivningsmottagare, när en sådan skall finnas enligt 2 kap. 23 a § men inte har utsetts.

Ett förordnande enligt första stycket 1 gäller tills vidare. Har den förre förvaltaren entledigats för en viss tid, gäller dock förordnandet för den nye förvaltaren för den tid entledigandet avser.

Ett förordnande enligt första stycket 2 gäller till dess att tillsynsmyndigheten har beslutat att förordnandet inte längre skall gälla. Tillsynsmyndigheten skall meddela ett sådant beslut, om det inte längre finns skäl att ha kvar förordnandet.

SFS 2005:246

Om ett testamentariskt stiftelseförordnande inte kan verkställas därför att det saknas ett sådant åtagande som avses i 1 kap. 2 § andra stycket, skall länsstyrelsen på begäran av någon som förvaltar dödsboet verka för att ett sådant åtagande lämnas. Länsstyrelsen får därvid besluta om en annan förvaltningsform än den som har föreskrivits av stiftaren.

Behörig länsstyrelse är länsstyrelsen i det län där stiftaren hade sitt hemvist.

Tillsynens innebörd i fråga om vissa stiftelser

Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § samt 5 § första stycket 2 och 3 gäller inte i fråga om stiftelser som enligt stiftarens förordnande ska vara undantagna från tillsyn enligt denna lag och som varken under innevarande eller de tre närmast föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit moderstiftelse.

I fråga om stiftelser som avses i första stycket gäller dock bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § första stycket 1 och 2 samt 5 § första stycket 2 och 3 om det kan antas att

  1. stiftelsen saknar namn,

  2. stiftelsen inte har upprättat års- eller koncernredovisning eller inte har avlämnat års- eller koncernredovisning, årsbokslut eller sammanställning över räkenskaperna till revisorn,

  3. stiftelsen inte håller års- eller koncernredovisning eller revisions- eller koncernrevisionsberättelse tillgänglig för var och en,

  4. stiftelsen saknar behörig revisor, eller om

  5. fråga uppkommer om sådant beslut som avses i 4 kap. 5 §.

SFS 2009:244

Kammarkollegiet får besluta att en stiftelse i visst begränsat hänseende skall vara undantagen från tillsyn, om stiftelseförordnandet ger stöd för ett sådant undantag och det finns särskilda skäl. Kammarkollegiet får återkalla ett beslut om undantag, om det inte längre finns skäl för undantaget.

Frågor om undantag prövas på ansökan av styrelsen eller förvaltaren. Frågor om återkallelse av undantag prövas på ansökan av tillsynsmyndigheten eller när det annars finns skäl för det.

Kammarkollegiets beslut får överklagas hos regeringen.

SFS 2001:305

Överklagande

Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut om att väcka talan enligt 5 kap. 4 § första stycket eller att ansöka om entledigande enligt 9 kap. 6 § första stycket eller beslut enligt 9 kap. 6 § tredje stycket.

Tillsynsmyndighetens beslut enligt 4 kap. 8 §, 6 kap. 3 eller 4 § eller 5 § andra stycket, 9 kap. 5 § första stycket 3, i den del beslutet avser verkställighetsförbud, eller 9 kap. 7 eller 8 § gäller även om de överklagas.

Om tillsynsmyndighetens beslut överklagas, ska tillsynsmyndigheten föra talan för det allmänna. Överklagas domstolens beslut av tillsynsmyndigheten, ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades.

Länsstyrelsens beslut enligt 9 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Bestämmelserna i tredje stycket om tillsynsmyndigheten och dess beslut gäller i sådant fall länsstyrelsen och dess beslut.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Hänvisad författning:

Ang. 1 och 4 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § under FörvProc.

SFS 2009:244

[Upphävd g. Lag (2013:435).]

SFS 2013:435

Registrering

Allmänna bestämmelser om registrering

En stiftelse ska vara registrerad.

Registreringsmyndighet för en stiftelse är den länsstyrelse som regeringen i enlighet med 9 kap. 1 § andra stycket har bestämt är tillsynsmyndighet i länet.

Ett stiftelseregister ska föras hos registreringsmyndigheten för registreringar enligt denna lag. Om en länsstyrelse är registreringsmyndighet i flera län, ska den länsstyrelsen föra ett gemensamt register för registreringar i dessa län.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för registrering i stiftelseregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om ingivning av anmälningar i registreringsärenden.

Rättsfall:

Fråga om vilken prövning som registreringsmyndigheten ska göra om det som anmäls för registrering är en stiftelse eller ej HFD 2018:52.

SFS 2009:244

En stiftelses styrelse eller förvaltare ska anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret senast sex månader efter det att stiftelsen bildades.

Anmälan ska innehålla uppgifter om

  1. stiftelsens postadress och telefon,

  2. styrelseledamöternas namn, personnummer, bostadsadress, postadress och telefon eller förvaltarens namn eller företagsnamn, organisationsnummer, postadress och telefon,

  3. revisorns namn, personnummer och postadress samt, om revisorn är ett registrerat revisionsbolag, vem som är huvudansvarig för revisionen och bolagets organisationsnummer.

Vid egen förvaltning ska anmälan vidare innehålla uppgift om den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvudsakligen utövas. Vid anknuten förvaltning ska uppgift i stället lämnas om den ort där förvaltaren har sitt säte eller, om säte inte är bestämt, där förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren är ett handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.

Till anmälan ska det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det är möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut om namn för stiftelsen, ska anmälan innehålla uppgift även om namnet.

SFS 2018:1668

Anmälan för registrering i stiftelseregistret ska genast göras

  1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts enligt bestämmelserna i 6 kap. eller med stöd av en sådan bestämmelse som avses i 10 § lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220),

  2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2 § andra och tredje styckena,

  3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt

    2 kap. 16 § andra stycket eller 23 § andra stycket eller att ta emot delgivning enligt 2 kap. 16 a eller 23 a §, samt

  4. när stiftelsen är upplöst.

I fall som avses i första stycket 3 ska uppgift lämnas om företrädarens eller den särskilde delgivningsmottagarens namn, personnummer, bostadsadress, postadress och telefon. Har styrelsen eller förvaltaren beslutat att rätten att företräda stiftelsen samt att teckna dess namn och firma får utövas endast av två eller flera i förening, ska detta också anmälas för registrering i stiftelseregistret. Någon annan inskränkning i rätten att företräda stiftelsen och att teckna dess namn och firma får inte registreras.

När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare ska anmälan göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 4 ska anmälan göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. Om tillsynsmyndigheten har utsett en särskild delgivningsmottagare enligt 9 kap. 7 eller 8 §, ska anmälan göras av delgivningsmottagaren. I övriga fall ska anmälan göras av styrelsen eller förvaltaren.

SFS 2009:244

Om en stiftelse försätts i konkurs eller beslut om företagsrekonstruktion meddelas för stiftelsen, ska tingsrätten för registrering underrätta registreringsmyndigheten om beslutet och vem som har utsetts till konkursförvaltare eller rekonstruktör.

När en konkurs har avslutats eller en företagsrekonstruktion har upphört, ska tingsrätten genast för registrering underrätta registreringsmyndigheten och i det förra fallet ange om något överskott finns eller inte. Tingsrätten ska även för registrering underrätta registreringsmyndigheten när en högre rätt har upphävt ett beslut att försätta stiftelsen i konkurs eller ett beslut om företagsrekonstruktion.

SFS 2022:985

En registrering skall avföras om det genom dom som har vunnit laga kraft har förklarats att en registrering inte borde ha skett, att ett beslut som registrerats är ogiltigt eller att något visst förhållande som registrerats inte föreligger.

Domstolen skall sända en kopia av domen till registreringsmyndigheten.

Särskilda bestämmelser för stiftelser som avser att utöva eller som utövar näringsverksamhet

Innan en stiftelse börjar utöva näringsverksamhet ska styrelsen eller förvaltaren lämna uppgifter för registrering i stiftelseregistret om

  1. det företagsnamn under vilket näringsverksamheten ska bedrivas, och

  2. näringsverksamhetens art.

Stiftelsen får registreras även i stiftelseregister hos registreringsmyndighet för annat eller andra län, om verksamheten är avsedd att utövas där.

SFS 2018:1668

Upphör en stiftelse att utöva näringsverksamhet eller ändras någon annan uppgift som har registrerats om en stiftelse som utövar näringsverksamhet, skall stiftelsens styrelse eller förvaltare genast anmäla detta för registrering i stiftelseregistret.

Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som har införts i stiftelseregistret i fråga om en stiftelse som utövar näringsverksamhet. Detta gäller dock inte registrering av underrättelser enligt 4 §.

En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art.

Det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 8 § skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte framgår av omständigheterna att han varken kände till eller borde ha känt till det som har kungjorts.

I lagen (2018:1653) om företagsnamn finns bestämmelser om avregistrering av ett företagsnamn sedan en dom om att häva registreringen av företagsnamnet har fått laga kraft.

Hänvisad författning:

Lag (2018:1653) om företagsnamn 3:22 inf. i Bih.

SFS 2018:1668

Om ingripande av registreringsmyndigheten m.m.

Registreringsmyndigheten skall ingripa, om det kan antas att en stiftelse inte följer bestämmelserna i denna lag eller annan författning i fråga om anmälan för registrering i stiftelseregistret.

Registreringsmyndigheten får därvid begära in handlingar eller upplysningar från stiftelsen och kan förelägga en eller flera ledamöter i stiftelsens styrelse eller förvaltaren att lämna begärda handlingar eller upplysningar till registreringsmyndigheten eller att göra anmälan för registrering i stiftelseregistret.

Beslut om föreläggande får förenas med vite. Registreringsmyndigheten skall pröva frågan om utdömande av vitet.

Länsstyrelsen i Stockholms län får förbjuda den som använder ordet stiftelse i strid med 1 kap. 6 § andra stycket att fortsätta med det. Förbudet får förenas med vite.

Registreringsmyndighetens beslut enligt denna lag och beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län enligt 12 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut av registreringsmyndigheten att vägra registrering av ett företagsnamn överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

SFS 2018:1668

Insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser

En insamlingsstiftelse bildas genom att

  1. en eller flera stiftare förordnar att pengar, som inflyter efter ett upprop av dem, ska som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och

  2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet.

Stiftelseförordnandet ska vara skriftligt och undertecknat av stiftaren eller stiftarna. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § ska inte tillämpas.

SFS 2008:86

För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision):1–4 §§, 6 §, 7 § första-tredje och femte styckena, 7 a–14 §§, 15 § första och andra styckenasamt 16 §,

5 kap. (skadestånd): 1–3 §§, 4 § första-tredje styckena samt 5 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.): 1–9, 11 och 12 §§, samt

10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

En insamlingsstiftelses namn ska innehålla ordet insamlingsstiftelse.

En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

Bestämmelserna i 1 kap. 5–5 b §§, 6 § första stycket, 2–10 kap. samt andra stycket i denna paragraf gäller inte i fråga om insamlingsstiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

SFS 2018:1668

En insamlingsstiftelse ska under en period om tre sammanhängande räkenskapsår använda minst tre fjärdedelar av sina intäkter för stiftelsens ändamål, om det inte finns synnerliga skäl.

SFS 2009:244

En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att

  1. en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kollektivavtal förordnar att pengar som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller annat avtal tillskjuter, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och

  2. någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet.

För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser):

4–5 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision):

1–4 §§, 6 §, 7 § första, andra och femte styckena samt 7 a–16 §§,

5 kap. (skadestånd):

1–3 §§, 4 § första stycket 1–4, andra och tredje styckena och 5 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.):

1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1, 6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 och 12 §§, samt

10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

Trots bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad som anges i 2–10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande ska i fråga om en kollektivavtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har meddelats genom en sådan överenskommelse.

En kollektivavtalsstiftelses namn ska innehålla ordet kollektivavtalsstiftelse.

Vid tillämpning av 4 kap. 15 § ska en kollektivavtalsstiftelse behandlas som en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

SFS 2018:1668

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1994:1220

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220).

SFS 1995:540

(Utkom 1 juni 1995.)

SFS 1995:1360

(Utkom 22 dec. 1995.)

SFS 1996:1147

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1996:1207

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1997.

SFS 1998:306

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1998.

2. En stiftelse som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad skall senast d. 31 dec. 1998 anmäla sådana uppgifter om person- och organisationsnummer som anges i 10 kap. 2 § andra stycket och 3 § andra stycket i paragrafernas nya lydelse.

SFS 1999:625

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000.

SFS 1999:1106

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 1999.

SFS 2001:305

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2001.

SFS 2001:887

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002.

SFS 2002:1033

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2003.

SFS 2004:1185

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005.

SFS 2005:246

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2005.

2. En stiftelse som är registrerad när lagen träder i kraft skall anmäla revisor som har utsetts före ikraftträdandet för registrering. En sådan anmälan skall göras före utgången av dec. 2005 om stiftelsen har anknuten förvaltning och före utgången av juni 2006 om stiftelsen har egen förvaltning.

SFS 2006:372

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

SFS 2006:401

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007.

2. Äldre bestämmelser gäller om det yrkesmässiga biträde som annars skulle föranleda jäv för en revisor avser ett räkenskapsår som har inletts före d. 1 jan. 2007.

SFS 2006:870

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007.

2. Den som har utsetts till revisor i en stiftelse före ikraftträdandet och som enligt den nya lydelsen av 4 kap. 4 § inte längre ensam kan vara revisor i stiftelsen får ändå kvarstå som revisor till utgången av år 2008.

SFS 2007:133

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2007.

2. Den som har utsetts till revisor i en stiftelse före ikraftträdandet och som enligt den nya lydelsen av 4 kap. 4 § inte längre ensam kan vara revisor i stiftelsen får ändå kvarstå som revisor till utgången av april år 2009.

SFS 2008:86

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2008.

SFS 2009:65

Denna lag träder i kraft med d. 15 mars 2009.

SFS 2009:244

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.

2. Bestämmelserna i 3 kap. 2 § tredje stycket tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2009.

3. Om en stiftelses styrelse eller förvaltare före ikraftträdandet har beslutat att ändra, upphäva eller i särskilt fall åsidosätta en föreskrift i stiftelseförordnandet, gäller vid Kammarkollegiets prövning 6 kap. 1 § andra stycket i dess äldre lydelse.

4. Äldre bestämmelser gäller i fråga om överklagande av Kammarkollegiets beslut enligt 6 kap. 1 §, om beslutet har meddelats före ikraftträdandet.

5. En underrättelse enligt 6 kap. 4 § som har inkommit till tillsynsmyndigheten före ikraftträdandet handläggs enligt äldre bestämmelser.

6. Om en stiftelses styrelse eller förvaltare före ikraftträdandet har beslutat att förbruka stiftelsens tillgångar, gäller vid tillsynsmyndighetens prövning 6 kap. 5 § första stycket i dess äldre lydelse.

7. En firma som har registrerats före ikraftträdandet får behållas oförändrad. Om stiftelser därigenom kan blandas samman vid förandet av registret, kan registreringsmyndigheten i registret föra in en särskiljande ortsangivelse eller annat förtydligande.

8. För en stiftelse som inte är registrerad vid ikraftträdandet gäller i fråga om registrering enligt 10 kap. äldre bestämmelser i det kapitlet fram till utgången av år 2015, om inte stiftelsen väljer att ansöka om registrering.

9. För en insamlingsstiftelse som har bildats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 2 a § endast om detta är förenligt med stiftelseförordnandet.

SFS 2009:461

Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2009.

SFS 2009:567

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2009.

SFS 2009:821

Denna lag träder i kraft d. 15 febr. 2010.

SFS 2010:836

1. Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2010.

2. Bestämmelserna i 4 kap. 4 § tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 okt. 2010.

SFS 2010:1260

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:1511

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:1964

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller om en handling har skickats eller lämnats före d. 1 april 2011.

SFS 2013:220

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2013.

SFS 2013:435

(Utkom d. 10 juni 2013.)

SFS 2014:843

Denna lag träder i kraft d. 2 aug. 2014.

SFS 2015:816

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2015.

SFS 2016:210

1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2016.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har inletts i allmän förvaltningsdomstol före ikraftträdandet.

SFS 2016:645

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

SFS 2016:952

1. Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2016.

2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter d. 31 dec. 2016.

SFS 2017:480

Denna lag träder i kraft d. 26 juni 2017.

SFS 2017:635

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2017.

SFS 2018:1668

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2019.

SFS 2019:889

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2021:541
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

  2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 5 § gäller fortfarande när en stiftelse har försatts i konkurs före ikraftträdandet.

SFS 2022:985

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2022.

Lag 1994:1220

Författare: Manfred Löfvenhaft

6 kap.

Författare: Per Sundberg

stjärnnoten, 1–5 kap., 7–11 kap.

Författare: Per Sundberg

Förarbeten i prop. 1993/94:9 och 1993/94:LU12. Förarbeten till ändringsförfattningar i prop. 1996/97:22 och 1996/97:LU2, prop. 1996/97:31 och 1996/97:LU4, prop. 1997/98:98 och 1997/98:LU22, prop. 2000/01:67 och 2000/01:LU20, SOU 1999:43, prop. 2000/01:146 och 2001/02:LU3, prop. 2001/02:190 och 2002/03:KU12, prop. 2003/04:156 och 2004/05:JuU7, prop. 2004/05:50 och 2004/05:LU18, prop. 2005/06:55 och 2005/06:KU27, prop. 2005/06:97 och 2005/06:LU25, prop. 2005/06:116 och 2005/06:LU28, prop. 2006/07:27 och 2006/07:CU13, prop. 2007/08:45 och 2007/08:CU17, prop. 2008/09:135 och 2008/09:CU28, prop. 2008/09:150 och 2008/09:KU24, prop. 2008/09:84 och 2008/09:CU17, prop. 2009/10:204 och 2010/11:CU28, 2009/10:222 och 2010/11 SfU4, 2009/10:235 och 2010/11:CU3, 2009/10:237 och 2010/11:JuU2, prop. 2012/13:61 och 2012/13:CU15, prop. 2012/13:74 och 2012/13:JuU24, prop. 2015/16:3 och 2015/16:CU6, prop. 2015/16:72 och 2015/16:TU18, prop. 2015/16:57 och 2015/16:JuU10, prop. 2015/16:193 och 2016/17:CU2, prop.2016/17:125 och 2016/17:CU16, samt prop. 2016/17:173 och 2016/17FiU32.

Litteratur: Henrik Hessler, Om stiftelser, 1952 (härefter Hessler, 1952); Svante Johansson, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 11 uppl. 2014 (härefter Johansson, 2014); Stiftelser, skrift utgiven av Öhrlings, Coopers och Lybrand AB, 1995 (härefter Öhrling, 1995); Carl Hemström, Stiftelsernas rättsliga ställning enligt 1994 års stiftelselag, 2 uppl. 2010 (härefter Hemström, 2010); Carl Hemström, Bolag-Föreningar-Stiftelser (härefter Hemström, 2014), En introduktion, 8 uppl. 2014; Henning Isoz, Stiftelselagen, En kommentar, 1997 (härefter Isoz, 1997); Katarina Olsson, Näringsdrivande stiftelser, 1996; Björn Lundén, Stiftelser, Juridik, skatt och ekonomi, 2017; Karin Fagerberg, Jan Lindman, Brita Löfgren Lewin och Peter Aamisepp, Stiftelsehandboken, 2019.

Författare: Per Sundberg

Fyra olika slags förmögenhetsbildningar godtas som stiftelser. Närmare bestämmelser om de krav som ställs vad gäller bildandet finns för stiftelser i allmänhet i 1 kap. 2 § och 3 §, insamlingsstiftelser i 11 kap. 1 §, kollektivavtalsstiftelser i 11 kap. 3 § och tryggandestiftelser i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Stiftelselagen gäller bara förmögenhetsbildningar som har någon form av anknytning till Sverige. Detta framgår indirekt av 9 kap. 1 § 1 st., jfr prop. 1993/94:9 s. 104 och Isoz, 1997, s. 26. Även om en förmögenhetsbildning inte uppfyller kraven på en stiftelse behöver det inte betyda att det inte är några rättsverkningar knutna till den. Vilka rättsverkningar det i så fall kan röra sig om har överlämnats till rättstillämpningen. Jfr 3 § lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen och Hemström, 2010, s. 27 f. Angående avgörande av frågan om viss egendom utgör stiftelse eller inte, se Hemström, 2010, s. 28 f.

Författare: Per Sundberg

Både fysiska och juridiska personer kan vara stiftare. Det krävs två rättshandlingar från stiftarens sida för en stiftelsebildning; ett förordnande och en förmögenhetsdisposition som sker i enlighet med förordnandet. Det krävs att stiftaren enligt allmänna regler själv råder över den egendom som han avser att avskilja för stiftelsen. Hinder mot stiftelsebildning kan föreligga om stiftaren är underårig, har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller är försatt i konkurs. Även ogiltighetsreglerna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område är tillämpliga (se Hemström, 2010, s. 16). Stiftelseförordnandet måste innefatta en förklaring från stiftarens sida att han för ett bestämt ändamål vill skapa en varaktigt bestående och självständig förmögenhet som han tillskjuter själv. Viljeförklaringen måste ge besked om stiftelsens ändamål och vilken egendom som stiftaren avser att tillskjuta för ändamålet, eller då stiftelsebildningen ska ske efter stiftarens död, vilken rätt stiftelsen ska ha till stiftarens kvarlåtenskap. (Om formkrav, se 1 kap. 3 §.) En fullständig ändamålsbestämning för en stiftelse omfattar i princip tre moment: syfte, verksamhetsföremål och destinatärskrets. Det är dock inte nödvändigt att alla momenten är uppfyllda för att det ska föreligga ett tillräckligt bestämt ändamål. Syftet anger inom vilket område stiftelsen ska verka eller vad den ska verka för. Verksamhetsföremålet anger på vilket sätt stiftelsen ska främja sitt syfte. Destinatärskretsen anger vilka krav man måste uppfylla för att kunna komma i fråga för bidrag eller andra förmåner från stiftelsen. Inget hindrar att en stiftelse har fler än ett ändamål, jfr Isoz, 1997, s. 29. Ändamålet måste anges med en sådan grad av bestämdhet att det går att verkställa. Förordnandet får inte strida mot lag eller goda seder och det måste med en rimlig tolkning kunna verkställas. Syftet får inte vara att främja stiftaren i ekonomiskt avseende. I övrigt ställs inga krav på att ändamålet måste vara beskaffat på ett visst sätt, se Isoz, 1997, s. 29 ff. Kravet på varaktighet anses uppfyllt så snart det angivna ändamålet är varaktigt och förordnandet inte innehåller föreskrifter som i sig innebär att det endast kan vara verksamt under en kortare tid, t.ex. två eller tre år. Varaktighetsbedömningen ska göras utan hänsynstagande till eventuella utfästelser i förordnandet om ytterligare tillskott. Stiftelselagen är därigenom sällan tillämplig på anslagsberoende stiftelser, jfr prop. 1993/94:9 s. 94, 106 och 232, SOU 1994:147 s. 57 och Hemström, 2010, s. 20, samt Kammarrättens i Stockholm dom den 17 november 2003 i mål nr 6355-2001, Kammarrättens i Göteborg dom den 23 januari 2007 i mål nr 4168-04 och Kammarrättens i Jönköping dom den 14 november 2008 i mål nr 3662-07. Frågan om vilken självständighet som stiftaren har avsett för egendomen får avgöras efter en samlad bedömning av förordnandets innehåll. Jfr Kammarrättens i Stockholm dom den 11 december 2006 i mål nr 1259-06. Brister förordnandet i vad gäller ändamålet blir förordnandet ogiltigt (jfr prop. 1993/94:9 s. 114, NJA 1934 s. 66 och Hemström, 2010, s. 18). De stiftelser som uppfyller bestämmelserna kan vara av två slag – avkastningsstiftelser (uppfyller sitt ändamål genom att ur den löpande avkastningen på förmögenheten utge kontanta bidrag, i regel till fysiska personer), och verksamhetsstiftelser (tillgodoser syftet genom att utöva näringsverksamhet), se Hemström, 2010, s. 21. I princip all slags egendom kan avskiljas för en stiftelse. Egendomen måste dock ha ett ekonomiskt värde. Angående distinktionen mellan gåva eller stiftelse, se Isoz, 1997, s. 33 f.

Författare: Per Sundberg

Jfr 2 kap. 2 §. I regel ska besittningen till stiftelsens egendom ha övergått till den som lämnat förvaltningsåtagandet för att avskiljande ska anses ha skett. Gäller förmögenhetsdispositionen egendom beträffande vilken någon besittningsövergång inte äger rum krävs att det har vidtagits sådana åtgärder som normalt krävs för att en förvärvare ska erhålla skydd mot överlåtarens borgenärer. Något formkrav gäller inte för förvaltningsåtagandet. Stiftaren eller stiftarna kan inte ensamma bilda styrelse i eller bli förvaltare för stiftelsen vid själva stiftelsebildandet. Jfr prop. 1993/94:9 s. 107 och 114 samt Hemström, 2010, s. 18. Bestämmelsen är också tillämplig vid stiftelsebildning som sker efter stiftarens död (se Isoz, 1997, s. 36 f.).

Författare: Per Sundberg

Kravet på skriftlighet innebär inte att en särskild handling där stiftelseförordnandet tas in måste upprättas. Förordnandet kan göras i t.ex. ett gåvobrev, ett testamente eller ett styrelseprotokoll undertecknat av en juridisk persons behöriga företrädare. Förordnandet måste inte framgå av en och samma handling. Det är inte nödvändigt att stiftaren egenhändigt har skrivit under handlingen. Detta kan göras av ett ombud med skriftlig fullmakt. Inget hindrar att stiftaren även meddelar andra föreskrifter om stiftelsen än sådana som rör ändamålet och den egendom som ska avskiljas. Jfr 3 § lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen.

Författare: Per Sundberg

Att 9 § inte ska tillämpas innebär att stiftelseförordnandet inte får vara undertecknat med avancerad elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer eller upprättat i elektronisk form. Förordnandet måste alltså vara upprättat i pappersform och undertecknat på sedvanligt sätt.

Författare: Per Sundberg

Ett giltigt muntligt testamente godtas som stiftelseförordnande om föreskrifterna i 1 st. inte är uppfyllda.

Författare: Per Sundberg

En stiftelse erhåller rättskapacitet i samma ögonblick som den har bildats, dvs. registrering är inte något villkor för rättskapacitet, jfr Hemström, 2010, s. 41 och NJA 1972 s. 573. En stiftelse under bildande har ansetts inte kunna föra talan om utfående av stiftelsekapitalet. Sådan talan skulle däremot ha kunnat föras i eget namn för stiftelsens räkning av styrelsen eller förvaltaren för stiftelsen eller av en av stiftaren utpekad företrädare för stiftelsen, NJA 2009 s. 646.

Författare: Per Sundberg

Om stiftelsen utövar näringsverksamhet kan ett personligt betalningsansvar uppkomma under vissa förutsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap. Jfr Hemström, 2010, s. 33 f., och 80.

Författare: Per Sundberg

Särskilda bestämmelser om koncernförhållanden finns i 3 kap. (om bokföring och årsredovisning m.m.), i 4 kap. (om revision) och i 9 kap. (om tillsyn). Definitionen i paragrafen förutsätter att moderstiftelsen är en svensk stiftelse, dvs. en stiftelse som omfattas av stiftelselagen (jfr 1 §). Angående frågan om en stiftelse får vara moderstiftelse, se Isoz, 1997, s. 42.

Författare: Per Sundberg

Jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 176 f.

Författare: Per Sundberg

En stiftelse kan vara moderstiftelse utan att stiftelsen direkt är ägare till aktier eller andelar i den omfattning som anges i första meningen. Jfr prop. 1995/96:10 del 2 s. 177 f.

Författare: Per Sundberg

Bestämmande inflytande utan röstmajoritet kan t.ex. föreligga i fall då aktierna eller andelarna i den juridiska personen är spridda på så många händer att stiftelsens innehav räcker till s.k. praktisk majoritet. En stiftelse kan också ha bestämmande inflytande utan röstmajoritet om stiftelsen exempelvis ska främja sitt syfte genom att meddela kredit och de avtal som stiftelsen träffar med olika kredittagare ger stiftelsen rätt att medverka i viktigare beslut. Jfr Hemström, 2010, s. 38 f. Utmärkande för en koncern är sålunda att en juridisk person har möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över en annan juridisk person och att det finns en väsentlig intressegemenskap mellan de båda.

Författare: Per Sundberg

Paragrafen kompletterar koncerndefinitionen i 5 §. Den motsvarar 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), 1 kap. 6 § årsredovisningslagen (1995:1554) och 1 kap. 5 § FörL.

Författare: Per Sundberg

Jfr 1 kap. 6 § FörL.

Författare: Per Sundberg

Om stiftelsens namn inte är bestämt i stiftelseförordnandet ska styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § besluta om namn för stiftelsen. Insamlingsstiftelser, kollektivavtalsstiftelser och tryggandestiftelser ska också ha namn som innehåller ordet stiftelse, se 11 kap. 2 § och 4 § 1 och 2 st. samt 9 § 2 st. och 27 § 3 st. lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Stiftelselagen innehåller inga regler som skyddar en stiftelse mot att en annan stiftelse använder dess namn utan tillstånd. Stiftelsens namn torde dock åtnjuta skydd om det har blivit allmänt känt (prop. 1974:4 s. 62 f., Ulf Bernitz, Gunnar Karnell, Lars Pehrson, Claes Sandgren, Immaterialrätt, 5 uppl. 1995, s. 172 och 1991/92:LU20). Stiftelser som bedriver näringsverksamhet kan åtnjuta skydd för sin firma enligt firmalagen (1974:156), jfr även kommentaren till 8 kap. 2 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Samtliga de former av stiftelser som nämns i 1 § avses. Förbudet är sanktionerat i 10 kap. 12 §. Förbudet är inte absolut, se 15 § lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen. Jfr Kammarrättens i Stockholm dom den 25 januari 2007 i mål nr 2623-06.

Författare: Per Sundberg

Generella bestämmelser om firma finns i firmalagen (1974:156).

Författare: Per Sundberg

Paragrafen gäller både om stiftaren i förordnandet direkt har namngett en eller flera personer som samtidiga eller successiva destinatärer, om destinatärerna har angetts indirekt – t.ex. alla anställda vid ett visst företag vid en viss tidpunkt som redan passerats när förordnandet ges eller om tillhörighet till viss släkt är det enda som måste uppfyllas för att någon ska komma i fråga som destinatär. Paragrafen gäller inte för förordnanden som innebär att frågan om vem eller vilka som ska komma i åtnjutande av förmån av stiftelsen avgörs efter en av stiftarens vilja oberoende prövning av t.ex. förvaltaren. Detta betyder att stiftelselagen gäller i sin helhet för s.k. familjestiftelser, dvs. stiftelser vars förordnanden innebär att tillhörighet till viss släkt är en men inte den enda kvalifikationen för att någon ska komma i fråga som destinatär. Lagen gäller också för ett förordnande som innebär att destinatären är den person som från tid till annan innehar en viss tjänst vid en viss myndighet eller ett visst företag. Paragrafen gäller bara om stiftelsen uteslutande har bestämda destinatärer, men däremot inte om förordnandet innebär t.ex. att avkastningen ska tillfalla vissa i förordnandet namngivna personer så länge de lever och att den därefter ska användas till annat ändamål. Stiftelser som omfattas av paragrafen får ha ett namn som innehåller ordet stiftelse. Jfr Hemström, 2010, s. 25 och Isoz, 1997, s. 45 ff.

Författare: Per Sundberg

I 9 kap. 1 § anges vilken myndighet som är tillsynsmyndighet. I regel är det en länsstyrelse.

Författare: Per Sundberg

Enligt 10 kap. ska stiftelserna vara registrerade i länsvis förda stiftelseregister. Registreringsmyndighet för en stiftelse är alltid en länsstyrelse och i princip är det den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet som också är registreringsmyndighet. Registreringsmyndigheten ska ingripa om det kan antas att en stiftelse inte fullgör sina skyldigheter i fråga om registrering.

Författare: Per Sundberg

Av att en handling får undertecknas med en avancerad elektronisk underskrift följer att den kan upprättas i elektronisk form (jfr prop. 2007/08:45, s. 66 f.). Bestämmelsen innebär t.ex. att en revisors hänvisning eller anteckning på årsredovisningen enligt 4 kap. 12 § kan göras elektroniskt. Bestämmelsen är tillämplig även om kravet på undertecknande endast är underförstått och gäller alltså även för revisionsberättelsen. Vad som avses med avancerad elektronisk underskrift framgår av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG.

Författare: Per Sundberg

Alla handlingar lämpar sig inte för elektronisk form. Möjligheten att underteckna handlingar med avancerad elektronisk signatur är därför inte undantagslös. Av 1 kap. 3 § följer t.ex. att stiftelseförordnandet måste t.ex. vara upprättat i pappersform.

Författare: Per Sundberg

Utgångspunkten för all stiftelseförvaltning är att föreskrifterna i stiftelseförordnandet ska följas. Med uttrycket ”föreskrifterna i stiftelseförordnandet” avses dels de föreskrifter som finns intagna i det ursprungliga förordnandet, dels de som införts genom rättsenliga ändringar av detta, jfr Isoz, 1997, s. 49. Med ”förvaltning” avses handläggning av alla frågor som kan förekomma i en stiftelse. Med undantag för föreskrifter om revision (jfr 4 kap. 9 § 3 st.) tar bestämmelsen sikte på alla föreskrifter som stiftaren har meddelat, inte bara på föreskrifter som behandlas i 2 kap. Bestämmelsen gäller både de ursprungliga, av stiftaren meddelade föreskrifterna, och föreskrifter som har ändrats med stöd av 6 kap. eller motsvarande äldre bestämmelser. Bestämmelsen saknar betydelse i fråga om stiftelsens ändamålsföreskrifter. Av allmänna rättsgrundsatser följer nämligen att ett stiftelseförordnande blir ogiltigt om de avsedda ändamålsföreskrifterna står i strid mot en tvingande bestämmelse i stiftelselagen eller i någon annan lag. Ändamålsföreskrifter för en stiftelse kan aldrig ersättas med bestämmelser meddelade i lag eller annan författning. Stiftarens föreskrifter om förvaltningen ska följas, om de inte strider mot någon tvingande lagbestämmelse i stiftelselagen eller annan lag. I ett sådant fall ska lagbestämmelsen tillämpas. Om det inte framgår av stiftelseförordnandet vilka regler som ska gälla i en viss fråga, fyller stiftelselagens förvaltningsbestämmelser ut förordnandet. En bestämmelse i stiftelselagen är dispositiv om det i anslutning till den anges att den ska gälla om inte annat följer av stiftelseförordnandet. Bestämmelser som saknar sådant förbehåll är tvingande.

Författare: Per Sundberg

Beträffande egen respektive anknuten förvaltning, se 2 kap. 9–18 §§ respektive 2 kap. 19–24 §§. Vid stiftelsebildning som sker medan stiftaren är i livet är det alltid stiftaren som väljer förvaltningsform. Detta sker genom att han kontaktar den eller dem som han önskar ska förvalta stiftelsen. Valet av förvaltningsform kan också komma till uttryck direkt eller indirekt i själva stiftelseförordnandet. I ett stiftelseförordnande som ska verkställas sedan stiftaren har dött kan stiftaren ha meddelat föreskrifter om förvaltningsform men det är inget krav att så sker. Lämnar stiftelseförordnandet inget besked kan man i regel tolka detta som att stiftaren avsett att stiftelsen ska ha egen förvaltning. Om stiftaren angett ett antal personer som vid tiden för förordnandet bildar organ för en juridisk person, får förordnandet tolkas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Ett förordnande som innebär att de personer som från tid till annan bildar visst organ i en viss juridisk person ska vara styrelse för stiftelsen kan som regel tolkas som att stiftaren avsett att stiftelsen ska ha egen förvaltning. Jfr 9 kap. 9 §.

Författare: Per Sundberg

Inget hindrar att stiftelsen använder en annan beteckning än styrelse på det som rättsligt sett utgör styrelsen om stiftaren har meddelat en föreskrift av denna innebörd i stiftelseförordnandet.

Författare: Per Sundberg

Den för stiftelsen anslagna egendomen är avskild och stiftelsebildningen är fullbordad så snart egendomen har tagits om hand av en person som åtagit sig att förvalta den. Det är inte någon förutsättning att en styrelse som ska bestå av flera personer är fulltalig eller ens beslutför. Om förmögenhetsdispositionen omfattar endast fast egendom, räcker det att överlåtelseavtalet beträffande egendomen undertecknas av endast en person för stiftelsens räkning.

Författare: Per Sundberg

En stiftelse kan endast ha en förvaltare. En juridisk person kan dock vara förvaltare för flera stiftelser.

Författare: Per Sundberg

Frågor om mottagande för statens räkning av gåvo- och donationsmedel prövas enligt donationsförordningen (1998:140), se även regeringens förordningsmotiv 1998:1. Ett beslut enligt den förordningen att ta emot en viss donation är inte liktydigt med ett förvaltningsåtagande enligt 1 kap. 2 §. För att ett sådant ska föreligga krävs att myndighetens företrädare har lämnat ett åtagande att förvalta stiftelsen.

Författare: Per Sundberg

Vid egen förvaltning är det styrelsen och vid anknuten förvaltning förvaltaren som svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs. Vid anknuten förvaltning är det ytterst ett åliggande för förvaltarens högsta verkställande organ att se till att förordnandet efterlevs. Är ett handelsbolag förvaltare är det dock de bolagsmän som företräder bolaget som ansvarar för detta. När det gäller en myndighet får det avgöras med ledning av dess instruktion vilket organ som är det högsta verkställande organet. Styrelsens eller förvaltarens ansvar innefattar först och främst att se till att stiftelsens tillgångar kommer till användning i det syfte och på det sätt som stiftaren har föreskrivit samt i förekommande fall till förmån för någon som omfattas av den av stiftaren bestämda destinatärskretsen. När det gäller avkastningsstiftelser ska i regel syftet främjas genom utbetalning av kontanta bidrag till ett värde som svarar mot en viss del av stiftelsens avkastning under en viss tidsperiod. Frågan om med avkastning avses både s.k. löpande avkastning och avkastning i form av värdestegring får i första hand avgöras med ledning av föreskrifterna i stiftelseförordnandet. Ger detta inte någon ledning har det ansetts naturligt att med avkastning avses detsamma som är det vanliga i civilrättsliga sammanhang, nämligen löpande avkastning (jfr prop. 1993/94:9 s. 304 f., Hemström, 2010, s. 49 ff., Hessler, 1952, s. 164 och Isoz, 1997, s. 59 ff.).

Författare: Per Sundberg

Vid anknuten förvaltning är det förvaltarens högsta verkställande organ eller, om ett handelsbolag är förvaltare, de bolagsmän som företräder bolaget, som har ansvaret för förmögenhetens placering. Bedömningen av vad som är godtagbart ska ske med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv. De risker som är förknippade med förmögenhetsförvaltningen bör spridas på ett sådant sätt att stiftelsens förmögenhet sammantaget framstår som godtagbart placerad. Stiftaren kan ha meddelat bestämmelser som utan att direkt ta sikte på hur stiftelsens förmögenhet ska vara placerad ändå bör beaktas. Jfr prop. 1993/94:9 s. 122. Stiftaren kan reglera placeringen av förmögenheten inte bara genom direkta föreskrifter i förordnandet utan också via ändamålet. Se vidare prop. 1993/94:9 s. 117 f., Hemström, 2010, s. 46 ff. och Isoz, 1997, s. 64 ff. Jfr Kammarrättens i Stockholm dom den 7 februari 2006 i mål nr 4746-05.

Författare: Per Sundberg

Även utan ett förbud mot gemensam placering kan sådan vara utesluten om respekten för stiftarens vilja i fråga om stiftelsens placeringsverksamhet eller kravet på att förmögenheten ska vara godtagbart placerad inte samtidigt kan upprätthållas. I 3 kap. 4 § 2 och 5 § 1 st. finns bestämmelser om den löpande bokföringen m.m. när två eller flera stiftelser har sina förmögenheter gemensamt placerade. Jfr prop. 1993/94:9 s. 71.

Författare: Per Sundberg

Penninglån omfattar i detta sammanhang inte medel på bankräkning (jfr prop. 1973:93 s. 133) eller normala varukrediter. Ett penninglån som omfattas av förbudet är inte ogiltigt bara av detta skäl. Tillsynsmyndighetens möjligheter att med föreläggande om rättelse enligt 9 kap. 5 § 1 st. 3 p. bringa lånet att upphöra är begränsade till sådana åtgärder som kan vidtas enligt försträckningsavtalet. Tillsynsmyndigheten kan dock med stöd av 9 kap. 5 § 1 st. 2 p. förelägga styrelsen eller förvaltaren att avyttra fordringen. Om stiftelsen lider skada på grund av en förbjuden lånetransaktion kan den kräva gottgörelse för denna med stöd av 5 kap. 1 §. Låneförbudet är inte straffsanktionerat. Några undantag från låneförbudet finns inte. Jfr Hemström, 2010, s. 52 f. och Isoz, 1997, s. 69 ff.

Författare: Per Sundberg

Det strider praktiskt taget alltid mot styrelsens eller förvaltarens vårdnadsplikt att låta stiftelsens egendom utgöra säkerhet för någon annans förbindelser.

Författare: Per Sundberg

Ett bestämmande inflytande anses t.ex. föreligga om den av förbudet omfattade fysiska eller juridiska personen på ett avgörande sätt kan påverka formerna för den juridiska personens finansiering (jfr prop. 1975:103 s. 492). En stiftelse kan således t.ex. inte låna ut pengar till ett av stiftaren eller förvaltaren helägt aktiebolag.

Författare: Per Sundberg

Med samboförhållande avses samtliga fall då en kvinna och en man bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden (jfr prop. 1986/87:1 s. 394).

Författare: Per Sundberg

Enligt 1 kap. 6 § 1 st. ska en stiftelses namn alltid innehålla ordet stiftelse. Saknas detta ord i det namn som stiftaren har bestämt ska styrelsen eller förvaltaren komplettera namnet med ordet stiftelse.

Författare: Per Sundberg

Förutsättningarna för att få ändra en stiftelses namn är desamma oavsett om namnet har bestämts av stiftaren eller av stiftelsens styrelse eller förvaltare (jfr 6 kap.).

Författare: Per Sundberg

Förutom att se till att bokföringsarbetet organiseras på ett sätt som är anpassat till stiftelsens förhållanden åligger det styrelsen eller förvaltaren att se till att den eller de som faktiskt sköter arbetet är underkastade en tillfredsställande kontroll. Av 3 kap. 2 § framgår att en stiftelse som inte är bokföringsskyldig är skyldig att föra räkenskaper.

Författare: Per Sundberg

Särskilda bestämmelser gäller för stiftelsens räkenskapshandlingar, se 3 kap. 5 § 3 st. och 7 kap. bokföringslagen (1999:1078) (BFL).

Författare: Per Sundberg

Det kan förekomma föreskrifter i stiftelseförordnanden vilka behandlar såväl rätten att utse nya ledamöter som rätten att entlediga ledamöter. Det kan dock förutsättas att stiftare i flertalet fall endast reglerar frågan vem som ska ha rätten att utse ledamöter. Vem som i ett sådant fall ska anses ha rätt att entlediga ledamöter – den som enligt förordnandet har rätt att utse ledamöter eller styrelsen – får avgöras från fall till fall. Uppdrag att vara ledamot i en stiftelsestyrelse är ett förtroendeuppdrag. Den på vilken det ankommer att entlediga styrelseledamöter bör därför när som helst få utöva denna rätt. Detta gäller dock inte en ledamot vars uppdrag faller tillbaka på direkta föreskrifter i stiftelseförordnandet, t.ex. om stiftaren har namngett en viss person som ska ingå i styrelsen. En sådan ledamot kan om han själv vill behålla sitt uppdrag bara skiljas från detta vid missvård, 9 kap. 6 §, eller om han t.ex. försätts i konkurs eller underkastas näringsförbud, 2 kap. 10 § och 9 kap. 5 § 1 st. 1 p. Det finns inget krav på att styrelseledamöterna ska vara svenska medborgare och/eller bosatta i Sverige.

Författare: Per Sundberg

En styrelseledamot har rätt att när som helst lämna sitt uppdrag även om uppdraget faller tillbaka på direkta föreskrifter i stiftelseförordnandet.

Författare: Per Sundberg

Jfr 9 kap. 7 §. Den som frivilligt lämnar sitt uppdrag torde vara skyldig att, till dess ny ledamot är utsedd, vidta åtgärder för att hindra att värdet på stiftelsens förmögenhet minskar onödigtvis. Om en styrelseledamot avlider, bör det ankomma på den som har hand om dödsboet att anmäla förhållandet.

Författare: Per Sundberg

Om en person som ensam utgör styrelse försätts i konkurs eller om förvaltare enligt 11 kap. 7 § FB utses för honom, bör det ankomma på den som har hand om konkursboet eller på förvaltaren att anmäla förhållandet enligt 2 kap. 9 §. Den som är underkastad näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud får enligt 6 § 1 st. 4 eller 7 p. lagen om näringsförbud inte vara styrelseledamot i en stiftelse som är bokföringspliktig. Även i ett sådant fall kan tillsynsmyndigheten ingripa, 9 kap. 5 § 1 st. 1 p.

Författare: Per Sundberg

Det ska finnas en ordförande, om styrelsen har minst två ledamöter.

Författare: Per Sundberg

En ordförande som inte efterkommer en begäran om att styrelsen ska sammankallas kan föreläggas av tillsynsmyndigheten att göra detta enligt 9 kap. 5 § 1 st. 2 p.

Författare: Per Sundberg

Med hela antalet styrelseledamöter menas det antal som ska finnas enligt stiftelseförordnandet eller, om det där anges ett högsta och ett lägsta antal eller om något antal inte alls anges, det faktiska antalet ledamöter.

Författare: Per Sundberg

En av stiftaren meddelad föreskrift om att en viss styrelseledamot ska ha vetorätt saknar verkan.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen är tillämplig även när styrelsen har bara en ledamot. Av 2 kap. 8 § följer att protokollen ska förvaras på ett ordnat och betryggande sätt. Med ordförande avses styrelsens ordförande eller den styrelseledamot som annars varit ordförande vid sammanträdet. Om stiftelseförordnandet ställer mer omfattande krav på dokumentation av styrelsens arbete ska de följas.

Författare: Per Sundberg

Med annan rättshandling avses framför allt ensidiga beslut om bidrag.

Författare: Per Sundberg

Skäligt arvode bedöms bl.a. med hänsyn till hur kvalificerat uppdraget är och hur lång tid det har varit försvarligt att lägga ned på uppdraget. Om styrelseledamöterna beviljar sig själva oskäliga arvoden, kan detta föranleda ingripande av tillsynsmyndigheten i form av vitesförbud mot utbetalning eller talan om skadestånd, 9 kap. 5 § 1 st. 3 p. och 3 st. samt 5 kap. 4 § 1 st. 5 p.

Författare: Per Sundberg

Paragrafen är tvingande, styrelsen har alltid rätt att företräda stiftelsen även om annat angetts i stiftelseförordnandet. I 5 kap. 4 § finns vissa undantag från 1 st.

Författare: Per Sundberg

Ett sådant bemyndigande måste anmälas för registrering i stiftelseregistret för att få avsedd verkan, 10 kap. 3 § 1 st. 3 p. och 2 st.

Författare: Per Sundberg

Enligt 6 § 1 st. 6 p. lagen (1986:436) om näringsförbud får den som är underkastad näringsförbud inte vara en firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en stiftelse som utövar näringsverksamhet.

Författare: Per Sundberg

Den omständigheten att en stiftelse försatts i konkurs betyder inte att stiftelseförordnandet upphör. Hänvisningen till 9 § innebär bl.a. att en styrelseledamot i en stiftelse som har försatts i konkurs har rätt att avgå när han så önskar.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen gäller alla stiftelser med egen förvaltning och alltså också stiftelser som inte är registreringspliktiga. Om stiftelsen är registrerad ska också den särskilde delgivningsmottagaren anmälas för registrering.

Författare: Per Sundberg

Med uttrycket någon annan företrädare avses en sådan person som har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 16 § 2 st.

Författare: Per Sundberg

När en suppleant tjänstgör i styrelsen är denne i alla avseenden jämställd med en ordinarie ledamot.

Författare: Per Sundberg

Anknuten förvaltning innebär att stiftelsen har en juridisk person eller en statlig myndighet som sin förvaltare. Om en statlig myndighet, en kommun eller ett landsting är förvaltare talar den omständigheten för att förvaltaren anses fatta sina beslut rörande stiftelsen respektive handhar stiftelsens handlingar i egenskap av organ för stiftelsen för att förvaltarens beslut inte kan överklagas med stöd av de författningsföreskrifter som gäller för överklagande av myndighetens beslut i allmänhet. Om offentlighetsprincipens tillämplighet på stiftelsens handlingar, se 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Författare: Per Sundberg

Uppdraget som förvaltare är ett förtroendeuppdrag. I normalfallet anses det gälla tills vidare. Om inte stiftaren har meddelat bestämmelser om utseende av ny förvaltare kan tillsynsmyndigheten förordna ny förvaltare, 9 kap. 8 §.

Författare: Per Sundberg

Om en förvaltare försätts i konkurs, kan tillsynsmyndigheten entlediga förvaltaren, 9 kap. 5 § 1 st. 1 p.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen gäller både beslut som har fattats av förvaltarens högsta beslutande organ och sådana som fattats av andra organ hos förvaltaren. Det finns inga föreskrifter om protokollets form. Till skillnad från vad som gäller för stiftelser med egen förvaltning fattas beslut såvitt gäller stiftelser med anknuten förvaltning inte alltid vid något sammanträde. Har beslut fattats vid ett sammanträde hos något organ hos förvaltaren, ska protokollet dock alltid justeras av ordföranden om denne inte har varit protokollförare. Med ordförande avses här den person som har varit ordförande vid sammanträdet när beslutet fattades, se vidare 2 kap. 13 §.

Författare: Per Sundberg

Till skillnad från 2 kap. 14 § omfattar jävsbestämmelsen inte ”annan rättshandling”, t.ex. ensidiga beslut om bidrag. En jävsregel vid anknuten förvaltning som även omfattar ensidiga beslut om bidrag skulle kunna leda till praktiska komplikationer i fall då t.ex. en kommun är förvaltare av en stiftelse vars enda destinatär är just stiftelsens förvaltare. Med väsentligt intresse avses t.ex. att förvaltaren har ägarintressen i det bolag som är stiftelsens motpart i det tänkta avtalet.

Författare: Per Sundberg

Med företrädare avses den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda förvaltaren i dennes egna angelägenheter, jfr 6 § 1 st. 2 p. och 23 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Jfr 2 kap. 15 §.

Författare: Per Sundberg

Jfr 2 kap. 16 §. Den som enligt lag eller annan författning eller enligt praxis är företrädare för ett visst slags juridisk person eller en viss statlig myndighet har också att företräda denna som förvaltare för stiftelsen.

Författare: Per Sundberg

Förvaltaren för en stiftelse som har försatts i konkurs har rätt att lämna sitt uppdrag när han så önskar.

Författare: Per Sundberg

Som behörig företrädare för en stiftelse eller dess förvaltare räknas bl.a. en särskild delgivningsmottagare. Om förvaltaren har en sådan, behöver en särskild delgivningsmottagare inte utses för stiftelsen. Om förvaltaren är skyldig att utse en särskild delgivningsmottagare för sig men inte gör det, ska tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 8 § förordna en sådan.

Författare: Per Sundberg

Jfr 2 kap. 17 §.

Författare: Per Sundberg

I vilka fall en stiftelse är bokföringsskyldig regleras i 2 kap. 3 § BFL. BFL:s regler om bokföringsskyldighet gäller dock inte stiftelser som avses i 1 kap. 7 § (jfr 2 kap. 5 § BFL).

En stiftelse kan även vara bokföringsskyldig till följd av föreskrifter i stiftelseförordnandet. Bokföringsskyldighetens innebörd får då i första hand bedömas med hänsyn till föreskrifterna i stiftelseförordnandet.

Flertalet bokföringsskyldiga stiftelser är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning, se 6 kap. 1 § 5, 6 och 7 BFL. Om stiftelsen är bokföringsskyldig men ändå inte skyldig att upprätta årsredovisning – något som kan vara fallet beträffande vissa familjestiftelser (jfr 6 kap. 1 § 5 BFL) – kan den i stället vara tvungen att avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut, se 1 kap. 2 § och 6 kap. 3 § BFL. Bestämmelser om årsredovisningens innehåll och offentliggörande finns i ÅRL, medan bestämmelser om årsbokslut finns i 6 kap. 4–9 §§ BFL.

Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning, kan den också i vissa fall vara skyldig att upprätta koncernredovisning och delårsrapporter (se 7 kap. 1–3 §§ respektive 9 kap. 1 § ÅRL).

Det bör understrykas att BFL:s och ÅRL:s bestämmelser om ”företag” omfattar även stiftelser som inte bedriver någon näringsverksamhet.

Författare: Per Sundberg

Enligt förarbetena bör tillgångarna tas upp till ett försiktigt beräknat marknadsvärde (se prop. 1993/94:9 s. 147).

Författare: Per Sundberg

Kapitlets bestämmelser om revision gäller inte för sådana stiftelser som avses i 1 kap. 7 §. Beträffande revision i insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser, se 11 kap. 2 § och 4 §.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen är tvingande. Det innebär att vad som än sägs i stiftelseförordnandet måste det alltid finnas minst en revisor. Den som är behörig att utse revisor kan, om han anser det lämpligt, utse flera revisorer, såvida det inte står i strid med stiftelseförordnandet.

Författare: Per Sundberg

När det gäller valet av revisor ska man i första hand följa stiftelseförordnandet. Det innebär att, om stiftelseförordnandet utpekar en viss person att vara revisor, denne ska utses under förutsättning att han uppfyller kvalifikationskraven i 4 kap. 3 §, 4 § och 6 § (även en på detta sätt utsedd revisor kan dock alltid entledigas av den som har rätt att utse ny revisor, jfr 4 kap. 7 §).

Författare: Per Sundberg

Om förvaltaren är ett aktiebolag, blir det därför bolagsstämman som ska utse revisor i stiftelsen. Är förvaltaren en ideell förening, blir det årsstämmans sak att utse revisor. Om stiftelsen förvaltas av en annan stiftelse som har egen förvaltning, får revisor utses av den andra stiftelsens styrelse.

Författare: Per Sundberg

Regeringen har genom 23 § stiftelseförordningen (1995:1280) delegerat uppgiften att utse revisor i statligt förvaltade stiftelser till Länsstyrelsen i Stockholms län eller, i fråga om mindre stiftelser, till den förvaltande myndighetens styrelse eller chef. Även i dessa fall gäller dock att man i första hand ska följa stiftelseförordnandet.

Författare: Per Sundberg

Om frågan om revisorssuppleanter inte behandlas i stiftelseförordnandet, avgör den eller de som ska utse revisorer om det ska utses även revisorssuppleanter.

Författare: Per Sundberg

Beträffande näringsförbud, se lagen (1986:436) om näringsförbud. Om en person har förordnats till revisor trots att han är diskvalificerad enligt 4 kap. 3 §, kan tillsynsmyndigheten ingripa enligt 4 kap. 8 § 1 st. 3 p. och 3 st.

Författare: Per Sundberg

De allmänna krav på revisorn som uppställs i detta stycke överensstämmer med de krav som uppställs i 9 kap. 11 § ABL. Om kraven i ett visst fall inte är uppfyllda kan tillsynsmyndigheten, i fråga om stiftelser med egen förvaltning, rikta ett föreläggande om rättelse mot styrelsen (se 9 kap. 5 § 1 st. 2 och 3 p.). Däremot torde tillsynsmyndighetens möjlighet att ingripa vara mycket begränsade om stiftelsen har anknuten förvaltning. En möjlighet är dock att enligt 4 kap. 5 § förordna om att revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd.

Har det uppställts mera långtgående kvalifikationskrav i stiftelseförordnandet, ska även dessa iakttas.

Författare: Per Sundberg

Om auktorisation och godkännande av revisorer samt registrering av revisionsbolag, se 4–7 §§ och 13–16 §§ revisorslagen (2001:883). Revisionsbolag kan utses till revisor även om det i stiftelseförordnandet anges att revisorerna ska vara fysiska personer.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen är tvingande. En stiftelse som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt BFL måste alltså – oavsett vad som står i stiftelseförordnandet – ha åtminstone en auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Beträffande skyldighet att upprätta årsredovisning, se kommentaren till 3 kap. 1 § 1 st.

Om begreppen auktoriserad respektive godkänd revisor, se kommentaren till 4 kap. 3 § 3 st. Om sådan revisor saknas, kan tillsynsmyndigheten ingripa enligt 4 kap. 8 §.

Författare: Per Sundberg

Motsvarande bestämmelse finns i bl.a. 9 kap. 13 § ABL och 8 kap. 5 § FörL.

En stiftelse som egentligen skulle ha en auktoriserad revisor kan enligt 5 st. få tillstånd att ha en viss godkänd revisor. Tillståndsfrågan prövas av tillsynsmyndigheten, se 17 § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Med ”andra liknande intäkter” avses t.ex. intäkter som stiftelsen får utan att lämna någon omedelbar motprestation, t.ex. anslag från stat och kommun och förvärv på grund av testamente. Dessutom förekommer det att stiftelser har bestämmelser om ”medlemsavgifter”. En stiftelse kan visserligen inte ha några medlemmar med den innebörd som normalt läggs i det begreppet inom associationsrätten, men begreppen medlemmar och medlemsavgifter används ibland ändå inom stiftelsesektorn. Sådana avgifter kan anses falla in under begreppet ”andra liknande intäkter”.

Författare: Per Sundberg

Motsvarande bestämmelse finns i bl.a. 9 kap. 14 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Paragrafen ger tillsynsmyndigheten ett instrument att ingripa om det kan antas att revisionen inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i stiftelselagen (beträffande myndighetens skyldighet att ingripa, se 9 kap. 3 § 1 st.).

Författare: Per Sundberg

Bestämmelserna, som inte kan sättas ur spel genom stiftelseförordnandet, anger när någon på grund av sin anknytning till stiftelsen är förhindrad att vara revisor i stiftelsen.

Författare: Per Sundberg

Med ”förande av räkenskaper” i 4 p. avses dels löpande bokföring enligt BFL, dels räkenskaper enligt 3 kap. 2 §. Det förhållande att revisor inte får biträda med sådana uppgifter hindrar, enligt lagens förarbeten (se prop. 1993/94:9 s. 158), inte revisorn från att lämna styrelsen råd och anvisningar i bokslutsfrågor.

Författare: Per Sundberg

5 p. får till följd att den som under flera år tagit emot bidrag från en och samma stiftelse inte kan vara revisor i stiftelsen. Även den som uppbär pension från en tidigare arbetsgivare får anses inta en sådan beroendeställning att han är diskvalificerad från att vara revisor i en stiftelse som arbetsgivaren förvaltar (se prop. 1993/94:9 s. 158). Om revisorer i kommunala stiftelser, se 1993/94:LU12 s. 18–20.

Författare: Per Sundberg

En person är inte förhindrad att vara revisor i stiftelsen av det skälet att huvudbokföringen och bokslutsarbetet i stiftelsen utförs av personer anställda i samma företag. Det står dock, enligt stiftelselagens förarbeten, inte i överensstämmelse med lagens anda, om huvudbokföringen och bokslutsarbetet utförs av personer som är överordnade revisorn (se prop. 1993/94:9 s. 159).

Författare: Per Sundberg

Ett samboförhållande föreligger i samtliga fall då en kvinna och en man bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. ”Släktkatalogen” i 7 p. är i sak densamma som i den motsvarande bestämmelsen i 9 kap. 17 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Med uttrycket ”granskning av liknande slag” avses främst sådan granskning som sker genom tjänstemän vid kommunala revisionskontor, se prop. 1997/98:98 s. 17.

Författare: Per Sundberg

Det är den som utser revisorn som avgör om revisorsförordnandet ska avse viss tid eller gälla tills vidare. Innehåller stiftelseförordnandet någon föreskrift om detta, gäller dock denna.

Författare: Per Sundberg

Hänvisningen till 1 § tredje stycket innebär att bestämmelsen omfattar även beslut att entlediga revisorer i stiftelser med anknuten förvaltning.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelserna är tvingande. De innebär bl.a. att en revisor som är förordnad tills vidare alltid kan entledigas genom att en ny revisor utses och att en revisor som är utsedd på bestämd tid kan avgå eller bli entledigad när som helst. Den som enligt 4 kap. 1 § är behörig att entlediga revisor har rätt att göra det även om revisorn har utsetts av stiftaren (se prop. 1993/94:9 s. 153).

I vilken utsträckning en stiftelse enligt BFL är skyldig att upprätta årsredovisning har berörts i kommentaren till 3 kap. 1 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Skyldigheten för en revisor att anmäla till tillsynsmyndigheten att ett uppdrag har upphört utan att en ny revisor har utsetts gäller både om revisorn utsetts för en bestämd tid eller utsetts att vara revisor tills vidare. Den gäller också i fall då en stiftelse med flera revisorer entledigar någon av dem utan att ersätta denne med en ny revisor.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen – som inte omfattar stiftelser som avses i 9 kap. 10 § 1 st. (se 5 st.) – är tvingande.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av tillsynsmyndighetens skyldighet enligt 9 kap. 3 § 1 st. Den ger tillsynsmyndigheten rätt att ingripa även mot stiftelser som enligt 9 kap. 10 § 1 st. i vissa frågor är undantagna från tillsynsmyndighetens kontroll (se 9 kap. 10 § 2 st. 4 p.).

Författare: Per Sundberg

Enligt förarbetena ligger det i sakens natur att, om revisor ska utses av annan än styrelsen eller förvaltaren, tillsynsmyndigheten ska bereda även denne tillfälle att yttra sig (se prop. 1993/94:9 s. 162).

Författare: Per Sundberg

Om god revisionssed, se Krister Moberg, Bolagsrevisorn, 1986, s. 25 ff. Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommendationer i revisionsfrågor (se FAR:s samlingsvolym, 2001, s. 1031 ff.) torde ofta kunna ge ledning i fråga om vad som är god revisionssed.

Författare: Per Sundberg

Av förarbetena (prop. 1993/94:9 s. 162 f.) framgår att revisorn ska göra en fortlöpande granskning av stiftelsens räkenskaper och därvid granska bl.a. verifikationshanteringen och den interna kontrollen. När årsbokslut och årsredovisning eller en sådan sammanställning som avses i 3 kap. 2 § har upprättats ska även dessa handlingar granskas (om överlämnande till revisorerna, se 4 kap. 10 §). Därutöver ska revisorn göra en förvaltningsrevision. Denna ska innefatta en kontroll av att stiftelsens tillgångar har använts för det syfte och på det sätt som stiftaren har föreskrivit och, i förekommande fall, till förmån för någon som omfattas av den av stiftaren angivna destinatärskretsen. I granskningen ska även ingå en kontroll av att stiftelsen inte har använt mer av sina tillgångar än vad som är tillåtet och att stiftelsens förmögenhet är placerad i överensstämmelse med stiftelseförordnandet och stiftelselagen (se prop. 1993/94:9 s. 162; innebörden i förvaltningsrevisionen diskuteras också i Öhrling, 1995, s. 28 och 29). Revisorerna är också skyldiga att göra den särskilda granskning som kan vara föreskriven i stiftelseförordnandet (i den utsträckning föreskriften inte strider mot stiftelselagen).

Författare: Per Sundberg

Jfr de överensstämmande bestämmelserna i 9 kap. 7 § ABL och 8 kap. 11 § FörL samt Krister Moberg, Bolagsrevisorn, 1986, s. 138 ff.

Författare: Per Sundberg

Paragrafen överensstämmer delvis med 9 kap. 31 § ABL och 8 kap. 13 § FörL. Till skillnad från de nämnda lagarna kräver stiftelselagen inte att revisorerna uttalar sig i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna eller förvaltaren. En sådan skyldighet kan dock följa av stiftelseförordnandet.

Föreningen Auktoriserade Revisorer har i rekommendationen Revisionsprocessen lämnat riktlinjer för hur revisionsberättelsen för en stiftelse bör utformas, se FAR:s samlingsvolym, 2000, s. 876.

Författare: Per Sundberg

Det krävs endast att revisionsberättelsen innehåller ett uttalande om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Revisorn är alltså inte skyldig att göra någon granskning av rapportens innehåll. Rapporten måste dock gås igenom i sådan omfattning att revisorn kan konstatera att den i verklig mening utgör en sådan rapport som regleras i lagen. Att rapporten benämns hållbarhetsrapport är inte tillräckligt.

Författare: Per Sundberg

En anmärkning enligt denna punkt kan bli aktuell om en avkastningsstiftelse har förbrukat mer av den löpande avkastningen än vad stiftelseförordnandet medger.

Författare: Per Sundberg

Hänvisningen till 30 § 1 st. revisionslagen (1999:1079) innebär en skyldighet för revisor i en näringsdrivande stiftelse att anmärka om styrelsen eller förvaltaren inte har fullgjort sin skyldighet att

1) göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483),

2) anmäla stiftelsen för registrering enligt 3 kap. 2 § SBL,

3) lämna skattedeklaration enligt 10 kap. 9 § eller 10 § SBL,

4) betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1 § och 2 § SBL.

Enligt förarbetena till stiftelselagen bör en revisor i en näringsdrivande stiftelse även anmärka, om han har funnit att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder, se prop. 1993/94:9 s. 165. Om så är fallet, föreligger nämligen likvidationsskyldighet, se 7 kap. 1 §.

Författare: Per Sundberg

Jfr 9 kap. 28 och 9 kap. 31 §§ ABL och 8 kap. 12 § FörL.

Författare: Per Sundberg

Liksom ABL och FörL skiljer stiftelselagen på revisorns anmärkningar, som ska tas in i revisionsberättelsen, och revisorns erinringar, som ska framställas i annan skriftlig form. Syftet med en erinran är främst att ge råd och förslag till framtida förbättringar och den behöver inte innefatta någon kritik (jfr Krister Moberg, Bolagsrevisorn, 1986, s. 155 ff.). Alla synpunkter behöver inte ges formen av anmärkningar eller erinringar; om revisorn vill framföra synpunkter som han anser vara av mindre vikt kan han göra detta genom muntliga påpekanden. Se även FAR:s rekommendation Revisionsprocessen, 2.5 Rapportering (i FAR:s samlingsvolym, 2001, s. 1066 f. och 1099 ff.).

Författare: Per Sundberg

I vissa fall får revisorn röja också uppgifter som kan vara stiftelsen till skada, se bl.a. 3 kap. 5 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, jfr även 9 kap. 41 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Revisors upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten gäller inte om stiftelsen står under begränsad tillsyn enligt 9 kap. 10 § 1 st. Om det enligt 9 kap. 10 a § har beslutats att en stiftelse ska vara undantagen från tillsyn i visst hänseende, är revisorn inte heller skyldig att lämna upplysningar om förhållanden som omfattas av det undantaget, se prop. 2000/01:67.

Författare: Per Sundberg

Normalt är det styrelsen eller förvaltaren som tar ställning i frågan om arvode. I stiftelseförordnandet kan dock föreskrivas att någon annan ska fatta beslut i frågan.

Författare: Per Sundberg

Paragrafen överensstämmer i sak med 29 kap. 1 § ABL – kommenterad i Sten Andersson, Svante Johansson, Rolf Skog, Aktiebolagslagen. En kommentar, Del III, 2006, s. 29:2 ff. och Rolf Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, uppl. 2:1 2008 – samt med 13 kap. 1 § FörL. Styrelseledamöternas ansvar är personligt. Vid anknuten förvaltning ansvarar den juridiska person som handhar förvaltningen.

Författare: Per Sundberg

Till en styrelseledamots eller förvaltares uppdrag hör i första hand att verkställa den vilja som stiftaren har givit uttryck för i stiftelseförordnandet under förutsättning att det inte står i strid med någon tvingande författningsregel. Till uppdraget hör också att i övrigt fullgöra de skyldigheter som följer av stiftelselagen eller annan författning. Härutöver innefattar uppdraget även en allmän omsorgs- och vårdplikt som får bestämmas med ledning av omständigheterna i det enskilda fallet (se prop. 1993/94:9 s. 169).

Författare: Per Sundberg

Frågan om oaktsamhet föreligger ska enligt förarbetena (se prop. 1993/94:9 s. 170) bedömas mot bakgrund av att styrelseledamot eller förvaltare är skyldig att iaktta samma grad av omsorg som en syssloman i allmänhet. Även en åtgärd som i och för sig inte strider mot lag eller stiftelseförordnande kan därför innefatta ett åsidosättande av nödvändig omsorg. Förvaltaren svarar för uppsåt eller oaktsamhet som kan härledas till den juridiska personens organ (styrelse, VD etc.). Förvaltaren torde emellertid ibland kunna drabbas av skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen (1972:207) om någon av hans anställda uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat stiftelsen.

Författare: Per Sundberg

Med ”någon annan” avses varje utomstående som berörs av styrelseledamöternas eller förvaltarens verksamhet för stiftelsen. Det kan vara stiftelsens anställda, borgenärer, andra som ingår rättshandlingar med stiftelsen eller personer som ingår i stiftelsens destinatärkrets (se prop. 1993/94:9 s. 170).

Författare: Per Sundberg

Skadeståndsansvaret mot utomstående är begränsat till att avse åtgärder som står i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Styrelseledamöter eller förvaltare är därför inte skadeståndsskyldiga mot en stiftelsens avtalspart enbart på den grund att avtalsparten har tillfogats skada genom avtalsbrott från stiftelsens sida. Om stiftelsen tvingas att betala skadestånd på grund av avtalsbrottet, kan styrelseledamöter eller förvaltare dock bli ansvariga gentemot stiftelsen för den skada som stiftelsen härigenom tillfogas.

Författare: Per Sundberg

Jfr 29 kap. 5 § ABL och 13 kap. 4 § 1 st. FörL. En omständighet som enligt förarbetena bör beaktas när frågan om jämkning avgörs är om den skadeståndsskyldige har uppburit arvode eller ej. I allmänhet bör jämkning inte ske när ersättningsskyldigheten är föranledd av ett brottsligt förfarande (se prop. 1993/94:9 s. 172).

Författare: Per Sundberg

Jfr 29 kap. 6 § ABL och 13 kap. 4 § 2 st. FörL.

Författare: Per Sundberg

Avgörande för om en styrelseledamot har talerätt är om han var styrelseledamot vid den tidpunkt då talan väcktes (se prop. 1993/94:9 s. 173).

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen syftar på de fall då någon genom stiftelseförordnandet har fått till uppgift att pröva frågan om ansvarsfrihet. Han har då också rätt att väcka talan om skadestånd till stiftelsen. Att en sådan person har meddelat ansvarsfrihet innebär dock inte något hinder för tillsynsmyndigheten eller annan att väcka talan om skadestånd.

Författare: Per Sundberg

Tillsynsmyndighetens rätt att föra talan om skadestånd är begränsad, se 4 st.

Författare: Per Sundberg

För konkursbo gäller en särskild preskriptionsbestämmelse, se 5 kap. 5 § 2 st.

Författare: Per Sundberg

Jfr 29 kap. 9 § 2 st. ABL och 13 kap. 5 § 2 st. FörL.

Författare: Per Sundberg

Avgörande för om tillsynsmyndigheten har rätt att föra talan är om stiftelsen vid den tidpunkt då den aktuella åtgärden vidtogs var en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Tystnadsplikten gäller mot ”utomstående”, dvs. mot alla utom styrelsen eller förvaltaren, med de undantag som framgår av 2 st. Åsidosättande av tystnadsplikten kan leda till att revisorn blir skadeståndsskyldig (se 5 kap. 2 §) eller att han döms för brott mot tystnadsplikt (se 20 kap. 3 § BrB).

Författare: Manfred Löfvenhaft

Bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen slår fast under vilka förutsättningar föreskrifterna i ett stiftelseförordnande får ändras m.m. I vissa fall kan företrädarna för en stiftelse även vara skyldiga att verka för att en ändring kommer till stånd. Detta följer av den allmänna vårdplikt som åvilar dem i egenskap av stiftelsens sysslomän, se prop. 1993/94:9 s. 176; Isoz, 1997, s. 154.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Bestämmelserna i 1 § är tvingande med de undantag som framgår av bestämmelserna i 3, 4 och 5 §§, se prop. 1993/94:9 s. 176 (bestämmelserna i 3 § 1 st. och 4 § 1 st. fanns tidigare i 3 §).

Författare: Manfred Löfvenhaft

Det är ytterst styrelsen eller förvaltaren som svarar för stiftelsens beslut i frågor om ändring m.m. Detta betyder bl.a. att en föreskrift i ett stiftelseförordnande inte gäller i den mån den innebär att det är någon annan än styrelsen eller förvaltaren som ska fatta beslut med för styrelsen eller förvaltaren bindande verkan i frågor om ändring m.m., se prop. 1993/94:9 s. 176 f.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Kravet på tillstånd är enligt ordalydelsen ovillkorligt, men bestämmelsen ska inte uppfattas så att det krävs tillstånd för att åsidosätta föreskrifter som ska åsidosättas därför att de är ogiltiga, se prop. 1993/94:9 s. 177; Hemström, 2010, s. 92; 2 kap. 1 §; jfr även 4 kap. 9 § 3 st.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Styrelsen eller förvaltaren får inte tillämpa ett beslut om ändring av föreskrifter i stiftelseförordnandet utan tillstånd av Kammarkollegiet, om beslutet avser en sådan fråga som omfattas av uppräkningen. Kammarkollegiet har ensam kompetens att pröva ändring av sådana föreskrifter, se prop. 2008/09:84 s. 92.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Beträffande frågan vilka moment som ingår i en fullständig ändamålsbeskrivning, se 1 kap. 2 § 1 st.; prop. 1993/94:9 s. 105 f.; Isoz, 1997, s. 160 f.

Författare: Manfred Löfvenhaft

I stycket anges vilka förutsättningar som i materiellt avseende måste vara uppfyllda för att en föreskrift i ett stiftelseförordnande ska få ändras m.m. Bestämmelsen anger endast en miniminivå i fråga om förutsättningar för ändring m.m. och om stiftaren i förordnandet uppställt strängare föreskrifter som förutsättning för dylika beslut ska stiftarens vilja i princip respekteras, se prop. 1993/94:9 s. 179; jfr Hessler, 1952, s. 512 f. Bestämmelserna i stycket inverkar inte på stiftarens eller hans arvingars möjlighet att få tillbaka stiftelsetillgångarna med stöd av allmänna regler om rättshandlingars ogiltighet eller om jämkning av rättshandlingar på grund av felaktiga förutsättningar m.m., se prop. 1993/94:9 s. 179.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Förutsättningarna enligt 6 kap. 1 § 2 st. första meningen ställer krav på att det efter stiftelsens tillkomst inträtt ändrade förhållanden som haft en så påtaglig inverkan på den ifrågavarande föreskriften att den inte kan följas eller att den blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot stiftarens avsikter. Se prop. 2008/09:84 s. 60; Isoz, 1997, s. 164 f.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Föreskrifter som avser annat än ändamålet får ändras också om det finns andra särskilda skäl. För att det ska anses föreligga särskilda skäl krävs det inte att det inträtt ändrade förhållanden. Särskilda skäl kan tillämpas i fråga om föreskrifter som inte kan antas ha varit av väsentlig betydelse för stiftaren. Särskilda skäl kan anses föreligga om föreskriften är olämplig eller opraktisk att följa. Se prop. 2008/09:84 s. 60 och 92.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Föreskrifter som avser stiftelsens ändamål får ändras också om det finns synnerliga skäl. Inte heller denna förutsättning kräver att ändrade förhållanden har inträtt. Formuleringen synnerliga skäl markerar att utgångspunkten är att det krävs mycket speciella omständigheter för att föreskrifter om stiftelsens ändamål ska få ändras. Bestämmelsen är främst avsedd att tillämpas när stiftelsens ändamål fortfarande är möjligt att iaktta men det på grund av samhällsutvecklingen framstår som orimligt att behålla ändamålet i sin nuvarande utformning. Detta torde främst kunna komma i fråga för näringsdrivande stiftelser som påverkas av förändringar i omvärlden i större utsträckning än andra stiftelser. Synnerliga skäl kan anses vara för handen om en stiftelse som bedriver en konkurrensutsatt näringsverksamhet har angelägna skäl att anpassa sin verksamhet så att det påverkar ändamålet trots att ändamålet ännu inte har blivit omöjligt att följa. Även för stiftelser som inte bedriver näringsverksamhet kan i speciella situationer ett bibehållande av det ursprungliga ändamålet få orimliga konsekvenser. När det gäller stiftelser som har till ändamål att äga och förvalta viss egendom, t.ex. en fastighet, innehåller stiftelseförordnandet eller ett testamentariskt förordnande (jfr1 kap. 3 § 2 st.) ibland ett avyttringsförbud eller förbud mot att riva, bygga om eller uppföra nya byggnader på fastigheten. En sådan föreskrift kan i vissa fall leda till att byggnader eller annan egendom som inte längre fyller någon funktion och som är kostnadskrävande att underhålla inte kan säljas eller rivas. I vissa sådana fall kan en förvaltning i enlighet med det ursprungliga ändamålet ibland framstå som orimligt betungande och det kan då, i den mån föreskriften bedöms utgöra en del av stiftelsens ändamål, föreligga synnerliga skäl att ändra föreskriften. Vad som närmare ska anses som synnerliga skäl ska enligt motiven överlämnas åt rättstillämpningen och ytterst blir tillämpningen av denna förutsättning beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Se prop. 2008/09:84 s. 92 f. Se exempelvis HFD 2014 ref. 7 då synnerliga skäl ansågs föreligga för en stiftelse som bedriver konkurrensutsatt näringsverksamhet att på grund av förändrade marknadsförutsättningar få ändra i ändamålsföreskrifterna. Samma bedömning gjordes även i HFD dom 2021-06-03, mål nr 6607-19, där synnerliga skäl ansågs föreligga för en stiftelse som bedriver konkurrensutsatt näringsverksamhet, ett länsmuseum, och där samhällsutvecklingen har gjort att ändamålsföreskrifterna behövde ändras för att driva verksamheten på ett ekonomiskt rationellt sätt. Motsatt utgång i HFD dom 2021-06-03, mål nr 1342-20, där synnerliga skäl inte ansågs föreligga för att ändra i ändamålsföreskrifterna för att tillgodose ett behov som någon annan än stiftelsen har. Se dessutom Kammarrätten i Stockholms dom 2014-05-16, mål nr 3531-13 och Kammarrätten i Stockholms dom 2013-04-24, mål nr 3185-13, i vilka synnerliga skäl inte ansågs föreligga för att ändra i ändamålsföreskrifterna.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Förevarande bestämmelse är avsedd att ha samma sakliga innebörd som bestämmelsen i 1 § 2 st. permutationslagen (1972:205), se prop. 1993/94:9 s. 179, jfr prop. 1972:8 s. 32.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Det förhållande att endast styrelsen eller förvaltaren har rätt att ansöka om permutation hindrar inte att Kammarkollegiet liksom hittills låter stiftaren m.fl. yttra sig över gjorda ansökningar, se prop. 1993/94:9 s. 180.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Kammarkollegiets beslut ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, vilket innebär Förvaltningsrätten i Stockholm (se 14 § andra stycket lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar). Bestämmelser om vem som har rätt att överklaga Kammarkollegiets beslut och hur överklagande ska ske finns i 22–23 §§ förvaltningslagen (1986:223). För det fall en enskild överklagar beslutet följer av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) att Kammarkollegiet är motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till domstolen. Se prop. 2008/09:84 s. 93 f.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Av bestämmelsen framgår att ändringar av detaljföreskrifter, såsom stiftelsens namn, inte får ske utan tillstånd av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten måste, till skillnad mot för vad som gällde tidigare, fatta ett uttryckligt beslut att tillåta ändringen. Vid ändring av en detaljföreskrift ska de materiella förutsättningar för ändring som anges i 1 § andra stycket första och andra meningarna tillämpas. Se prop. 2008/09:84 s. 94.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Tillsynsmyndighetens prövning ska enbart avse lagligheten i de genom ändringarna tillkomna föreskrifterna. Den omständigheten att föreskriften framstår som olämplig är inte tillräcklig för att neka tillstånd. Se prop. 2008/09:84 s. 94.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Till ansökan bör lämpligen bifogas det protokoll som innefattar beslutet om ändring och, om beslutet avser en stiftelse som ännu inte har registrerats i stiftelseregistret, en kopia av stiftelseförordnandet, se prop. 2008/09:84 s. 94.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Bestämmelsen innebär att vissa typer av s.k. ändringsförbehåll är giltiga. Ett ändringsförhåll som uppfyller kraven i förevarande stycke för med sig att kravet på tillstånd för ändring m.m. bortfaller. Se Kammarrätten i Stockholm, dom 2015-11-02, mål nr 3855-15, där Kammarrätten uttalade att utrymmet för tolkning av ett ändringsförbehålls giltighet och omfattning är begränsat. Förbehållet som var föremål för prövning angav att ändring av styrelsens stadgar fick ske. Det framgick dock inte att ändring fick ske utan tillstånd av myndighet, varför det konstaterades att tillstånd från Kammarkollegiet krävdes för ändring i stiftelsens stadgar.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Underrättelse bör lämpligen ske genom att stiftelsen till tillsynsmyndigheten skickar en kopia av beslutet. När det gäller beslut med stöd av ett ändringsförbehåll kan det ibland krävas att stiftelsen medsänder en kopia av stiftelseförordnandet. Eftersom underrättelsen går på stiftelsens risk är det vidare lämpligt att stiftelsens företrädare förvissar sig om att underrättelsen kommit fram till tillsynsmyndigheten, se prop. 1993/94:9 s. 182.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Av bestämmelsen i andra stycket 1 p. framgår att tillsynsmyndigheten ska ha tillfälle att kontrollera beslut som styrelsen eller förvaltaren fattat med stöd av ett ändringsförbehåll. Denna kontroll ska avse att stiftelseförordnandet innehåller en av stiftaren meddelad föreskrift med i stycket angivet innehåll, att beslutet i fråga inte avser stiftelsens ändamål eller en föreskrift som inte omfattas av ändringsförbehållet och till sist, om beslutet avser ändring i eller åsidosättande i särskilt fall av en föreskrift, att den nya föreskriften inte står i strid med någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen, se prop. 1993/94:9 s. 181. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra missbruk av rätten för styrelse respektive förvaltare att ändra stiftelseförordnandet, se Hemström, 2014, s. 131. Beträffande relevanta övergångsbestämmelser, se 10 § lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Paragrafens bestämmelser är tillämpliga endast på stiftelser som staten ensam har bildat. Bestämmelserna gäller sålunda inte för stiftelser som har bildats av eller tillsammans med enskilda och de gäller inte heller för stiftelser som har bildats av eller tillsammans med ett annat offentligt rättssubjekt, såsom en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun, se prop. 1996/97:22 s. 55.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Även om styrelsen eller förvaltaren motsätter sig ändringen eller upphävandet får regeringen alltså besluta om den. Styrelsen eller förvaltaren bör dock beredas tillfälle att yttra sig i ärendet och de sakskäl som därvid anförs ska vägas in vid prövningen, se prop. 1996/97:22 s. 43 och 55.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Det krävs således inte att de materiella förutsättningarna för ändring m.m. som ställs upp i 6 kap. 1 § 2 st. är uppfyllda. Frågan om ändring eller upphävande får i stället avgöras efter en allmän lämplighetsbedömning, se prop. 1996/97:22 s. 55.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Det är inte möjligt att med stöd av bestämmelsen i ett särskilt fall åsidosätta en föreskrift, jfr 6 kap. 1 §.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Det är inte möjligt att med stöd av förevarande paragraf besluta om ändring eller upphävande av föreskrifter som avser stiftelsens ändamål. Det är inte heller möjligt att besluta om ändring eller upphävande av en sådan detaljföreskrift som styrelsen eller förvaltaren kan ändra m.m. efter tillstånd av tillståndsmyndigheten, se prop. 1996/97:22 s. 56; jfr även 6 kap. 3 § 1 st.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Förevarande paragraf hindrar inte att styrelsen eller förvaltaren aktualiserar en ändring m.m. enligt de övriga bestämmelserna i 6 kap., se prop. 1996/97:22 s. 56.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Beslut med stöd av bestämmelserna kan fattas t.ex. om den löpande avkastningen inte längre räcker till för att främja ändamålet, om den för stiftelsen gällande destinatärskretsen inte längre kan återfinnas eller om det för stiftelsen gällande syftet har fallit bort på grund av samhällsutvecklingen. Den allmänna vårdplikt som åvilar styrelseledamöter eller förvaltaren i deras egenskap av stiftelsens sysslomän innebär en skyldighet att se till så att stiftelsetillgångar inte ligger oanvända. Härav följer emellertid inte att styrelsen eller förvaltaren är skyldig att fatta ett beslut om förbrukning så snart förutsättningarna för ett sådant beslut synes föreligga. Styrelsen eller förvaltaren bör först försöka finna någon annan lösning på problemet än den som anvisas i denna paragraf. Innan beslut om förbrukning fattas, bör styrelsen eller förvaltaren undersöka om en ändring av en eller flera föreskrifter i stiftelseförordnandet enligt 6 kap. skulle vara tillräckligt för att råda bot på problemet. Se prop. 1993/94:9 s. 183 och 2008/09:84 s. 95 f.; se även Isoz, 1997, s. 176.

Författare: Manfred Löfvenhaft

Tillsynsmyndighetens kontroll av beslut enligt 1 st. bör i första hand avse skälen till att ändamålet inte främjats. Om det därvid uppstår misstanke om att stiftelseförvaltningen uppsåtligen har underlåtit att använda stiftelsens tillgångar, ska myndigheten förbjuda att beslutet verkställs, se prop. 1993/94:9 s. 183. Tillsynsmyndigheten ska fatta ett uttryckligt beslut att tillåta verkställande av beslutet, jfr 6 kap. 3 §, se prop. 2008/09:84 s. 96. När stiftelsens tillgångar har förbrukats är stiftelsen upplöst, se 7 kap. 18 §.

Författare: Per Sundberg

Det övergripande syftet med kapitlets regler om likvidation är att de ska utgöra ett skydd för borgenärer som ingår avtal med stiftelser som utövar näringsverksamhet. Reglerna har utformats i nära överensstämmelse med bestämmelserna i 25 kap. ABL, se prop. 1975:103 s. 498 ff.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 13 § ABL. Beräkningen av bristen ska ske på grundval av balansräkning som upprättas enligt vanliga regler. Dock föreskrivs vissa modifikationer, se 7 kap. 2 §. Dessa avser att förhindra att en stiftelse tvingas i likvidation i fall då det har dolda reserver av sådan storlek att det i verkligheten inte föreligger ekonomisk grund för likvidation. Om styrelsen eller förvaltaren inte fullgör sina åligganden enligt paragrafen kan tillsynsmyndigheten ingripa enligt 9 kap.

Författare: Per Sundberg

Jfr prop. 1993/94:9 s. 80. Ansökan om likvidation görs hos tingsrätten i den ort där stiftelsen har sitt hemvist, jfr 10 kap. 1 § rättegångsbalken och 9 kap. 1 §.

Författare: Per Sundberg

Syftet med bestämmelsen är att få fram stiftelsens eventuella dolda reserver för att därigenom förhindra att den onödigtvis tvingas i likvidation. Vid upprättandet av kontrollbalansräkningen ska därför vanliga regler tillämpas utom i fråga om värderingen av tillgångarna.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 18 §. ABL. Ansvarigheten uppkommer oavsett om borgenärer lider skada som står i orsakssammanhang med underlåtenheten att sätta bolaget i likvidation (prop. 1975:103 s. 502).

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 17 §. ABL. Stiftelsen kan undgå likvidation genom att under frågans behandling i tingsrätten lägga fram bevisning om att likvidationsanledningen har upphört.

Författare: Per Sundberg

Det finns ingen möjlighet för domstolen att besluta om uppskov för att pröva frågan om likvidation vid ett senare tillfälle. Stiftelsen ska delges kallelse, om det kan ske med andra delgivningsformer än kungörelsedelgivning. I första hand blir reglerna i 16–18 §§ (vanlig delgivning) delgivningslagen (2010:1932) tillämpliga. Däremot följer av 29 § DelgL att delgivningsformen särskild delgivning med juridisk person inte kan användas vid delgivning av stiftelser.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 28 § ABL och prop. 1982/83:139 s. 13 f. och 21 f. Endast personer som är lämpliga för uppdraget som likvidator ska utses. I kravet på lämplighet ligger normalt att likvidatorn inte har ingått i ledningen för stiftelsen.

Författare: Per Sundberg

Till anmälan ska bifogas en kopia av domstolens beslut, se 9 § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Bokföringsskyldigheten ska enligt 3 kap. 4 § fullgöras enligt föreskrifterna i BFL.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 33 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Kravet på koncernredovisning gäller bara under förutsättning att antalet anställda hos koncernen varit minst tio under det ifrågavarande räkenskapsåret (3 kap. 7 § 1 st.).

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 34 § ABL. Kallelse ska sökas även om likvidationsbeslutet inte har vunnit laga kraft. Om en fordran inte anmäls inom föreskriven tid efter det att kallelse utfärdats förlorar borgenären i princip rätten att kräva ut fordringen, se 6 § lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 35 § ABL. Likvidatorerna ska noga överväga om försäljning på offentlig auktion eller försäljning under hand är lämpligast. I vissa fall kan det vara onödigt eller olämpligt att förvandla egendom till pengar. Är alla rättsägare överens om att egendomen kan utskiftas direkt sådan den är behöver förvandling inte ske (prop. 1975:103 s. 509).

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 38 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 40 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 41 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 44 § ABL. I fall som avses i bestämmelsen är stiftelsen inte längre att betrakta som upplöst. En fortsatt likvidation knyter an till den föregående där denna avslutades, t.ex. kallelse på okända borgenärer behöver inte utfärdas på nytt om detta skett i det tidigare förfarandet. Likvidatorerna återinträder utan vidare i sitt uppdrag.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 46 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Till anmälan ska fogas en kopia av domstolens beslut, se 9 § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 51 § 1 st. ABL. Anmälan ska ske till tingsrätten på den ort där stiftelsen har sitt hemvist (jfr 10 kap. 1 § RB och 9 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 44 §. och 51 § 2 st. ABL. Anmälan prövas av tingsrätten på den ort där stiftelsen har sitt hemvist (jfr 10 kap. 1 § rättegångsbalken och 9 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

Jfr 7 kap. 6 §.

Författare: Per Sundberg

En stiftelse anses upplöst när det med säkerhet kan slås fast att stiftelsen inte längre har några tillgångar (Jfr Hessler, 1952, s. 515 f.).

Författare: Per Sundberg

Grundläggande bestämmelser om firma finns i firmalagen (1974:156). Stiftelselagens bestämmelser om firma gäller vid sidan av firmalagens regler.

Författare: Per Sundberg

Enligt 1 kap. 6 § 1 st. ska ordet stiftelse alltid ingå i en stiftelses namn. En och samma stiftelse får endast ha ett kännetecken som innehåller ordet stiftelse eller en förkortning av detta ord. Enligt 3 § 3 st. handelsregisterlagen (1974:157) kan en stiftelse som avser att bedriva näringsverksamhet i t.ex. hela landet erhålla ett rikstäckande skydd för sin firma.

Författare: Per Sundberg

Se 15 § och 16 § firmalagen (1974:156). En stiftelse som har en firma som sammanfaller med namnet förlorar inte rätten till namnet även om firman hävs med tillämpning av firmalagens bestämmelser.

Författare: Per Sundberg

Om en stiftelse avser att börja näringsverksamhet och stiftelseförordnandet inte innehåller någon föreskrift om firma eller om en där angiven firma inte kan registreras är styrelsen eller förvaltaren skyldig att besluta i den frågan, (jfr 10 kap. 6 § 1 st.). Bestämmelsen i förevarande paragraf avser fall då styrelsen eller förvaltaren måste fatta beslut på grund av att en i förordnandet angiven firma inte kan registreras. Beslutet om ny firma får då tillämpas utan att 6 kap. 3 § och 4 § iakttas. Detta innebär att styrelsen eller förvaltaren genast kan anmäla sitt beslut för registrering i stiftelseregistret.

Författare: Per Sundberg

Jfr 28 kap. 6 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Vilket sätt som är lämpligt får avgöras av den enskilde firmatecknaren. Motivet till bestämmelsen är att tredje man ska få veta att den näringsidkare som han har att göra med är en stiftelse. Stiftelser med anknuten förvaltning företräds av sin förvaltare. I sådana fall bör en skriftlig handling som utfärdas för stiftelsen i dess näringsverksamhet även undertecknas med förvaltarens namn och firma.

Författare: Per Sundberg

Det är inte något villkor för att en stiftelse ska bli bunden att bestämmelserna i 1 st. har iakttagits. Det viktiga för att bundenhet ska uppstå är att rättshandlingen för stiftelsens räkning har ingåtts av någon som är behörig att företräda stiftelsen.

Författare: Per Sundberg

Jfr NJA 1983 s. 229.

Författare: Per Sundberg

Se prop. 1993/94:9 s. 86 ff., Hemström, 2010, s. 84 ff. och Isoz, 1997, s. 199 ff.

Författare: Per Sundberg

Om stiftelsens säte anges i stiftelseförordnandet gäller den föreskriften. Regleras inte sätet i stiftelseförordnandet, står det styrelsen fritt att själv bestämma om den ska ha ett säte och i så fall var. Stiftelsens förvaltning anses utövad, i fall då stiftelsen har ett fast kontor eller kansli, där kontoret eller kansliet är beläget och i annat fall i den ort där styrelsen normalt håller sina sammanträden. Huvudkontoret för ett handelsbolag anses vara beläget i det län som har angetts i handelsregistret, 4 § handelsregisterlagen (1974:157).

Författare: Per Sundberg

En stiftelse kan till följd av föreskrifter av regeringen stå under tillsyn av länsstyrelsen i ett annat län än det län där stiftelsen finns.

Författare: Per Sundberg

Ett sådant beslut fattas enligt 18 § stiftelseförordningen (1995:1280) av Kammarkollegiet. En annan länsstyrelse än som anges i 1 st. kan utses till tillsynsmyndighet, t.ex. om någon högre tjänsteman vid länsstyrelsen är ledamot i styrelsen för en stiftelse som ska stå under tillsyn av samma länsstyrelse (jfr JO:s ämbetsberättelse 1975/76 s. 288). En annan myndighet kan också utses till tillsynsmyndighet om det framstår som lämpligare att tillsynen sköts av en central än en regional myndighet. Befogenheten att fatta beslut enligt bestämmelsen har delegerats till Kammarkollegiet, (18 § stiftelseförordningen).

Författare: Per Sundberg

Avgifter i tillsynsärenden ska bara komma i fråga för det rutinarbete som granskningen av stiftelsernas årsredovisningar innebär. Avgifterna ska i princip endast täcka kostnaderna för denna del av tillsynen. En stiftelse som enligt 10 § 1 st. står under begränsad tillsyn ska inte betala tillsynsavgift. Föreskrifter om tillsynsavgift ges i 20 § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Paragrafen innehåller de centrala bestämmelserna om tillsynsmyndighetens ingripande och service. För att tillsynsmyndigheten ska ha skyldighet att ingripa i ett enskilt fall måste det finnas fog för tilltro till de omständigheter på vilket antagandet om brister grundar sig. Ett ingripande kan beroende på omständigheterna så småningom utmynna i t.ex. föreläggande enligt 5 § 1 st. 2 p. eller väckande av talan om skadestånd. Ytterligare information kan inhämtas med stöd av 4 §. Underlåtenhet att följa andra bestämmelser än stiftelselagen kan innefatta misskötsel som tillsynsmyndigheten ingriper mot, t.ex. genom föreläggande enligt 5 § 1 st. 2 p.

Författare: Per Sundberg

Jfr 4 § FL.

Författare: Per Sundberg

Paragrafen reglerar tillsynsmyndighetens kontroll. Bestämmelserna gäller oavsett om stiftelsen är föremål för återkommande kontroll eller inte (årsredovisning och revisionsberättelse).

Författare: Per Sundberg

Tillsynsmyndigheten kan framställa sin begäran om att få ta del av viss handling eller erhålla viss upplysning formlöst vid ett telefonsamtal eller skriftligen per brev. Följs inte begäran kan myndigheten förelägga styrelsen eller förvaltaren att förete handlingen eller lämna upplysningen med stöd av 5 § 1 st. 2 p. och föreläggandet kan förenas med vite enligt 5 § 3 st.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen kan användas för att tillsynsmyndigheten ska få direktinformation av styrelsen eller förvaltaren eller för att få till stånd ett sammanträde med styrelsen.

Författare: Per Sundberg

Särskild anledning för inspektion kan t.ex. vara att stiftelsen underlåtit att följa ett föreläggande att förete en viss handling eller att lämna en viss upplysning. Inspektionen kan göras efter eller utan samråd med företrädare för stiftelsen.

Författare: Per Sundberg

I stiftelser med egen förvaltning ska förelägganden och förbud enligt första stycket riktas mot styrelseledamöterna personligen och inte mot styrelsen som kollektiv. Förelägganden eller förbud får förenas med vite enligt andra stycket och vitesföreläggande får enligt 2 § lagen (1985:206) om viten endast riktas mot en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer.

Författare: Per Sundberg

I första hand kommer förelägganden i fråga när det gäller skyldigheter som följer av stiftelseförordnandet eller av stiftelselagen. Det blir mycket sällan aktuellt med förelägganden när det gäller åligganden enligt andra författningar. Det är inte tillsynsmyndighetens uppgift att övervaka att stiftelser följer sådana tvingande bestämmelser som gäller även för andra rättssubjekt än stiftelser, se 3 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Det kan bli svårt att rätta ett beslut som berör tredje man, t.ex. utbetalning av ett stipendium i strid med ändamålet. Ett sådant beslut kan rättas endast när det framstår som uppenbart att utbetalningen är ogiltig och stiftelsen kan återkräva den (se RÅ 1962 ref. 17, Johansson, 2014, s. 261 ff.). För att tillsynsmyndigheten ska ha rätt att ingripa enligt 2 eller 3 p. krävs att föreläggandet rör en angelägenhet vars handhavande styrelsen eller förvaltaren ytterst svarar för. Ett föreläggande kan inte utfärdas om det rör en angelägenhet som något annat organ ska svara för. Detta rör särskilt utseende av revisor eftersom det vid anknuten förvaltning är förvaltarens högsta organ som utser och entledigar revisor om inte annat anges i stiftelseförordnandet (4 kap. 1 § 3 st.).

Författare: Per Sundberg

Om stiftelsetillgångar har använts i strid mot ändamålet och tillsynsmyndigheten inte kan utfärda föreläggande om rättelse med stöd av bestämmelserna i 1 st. 3 p., är tillsynsmyndigheten hänvisad till att med stöd av bestämmelserna i 5 kap. väcka talan om skadestånd för stiftelsens räkning.

Författare: Per Sundberg

Allmänna bestämmelser om viten finns i lagen (1985:206) om viten. Enligt denna ska frågor om utdömande av vite prövas av förvaltningsrätt. Detta gäller även viten som förelagts enligt det aktuella stycket, dock med undantag för fall som anges i andra meningen. I 11 § finns bestämmelser om överklagande av tillsynsmyndighetens beslut.

Författare: Per Sundberg

Det har överlämnats till rättstillämpningen att avgöra i vilka fall omständigheterna är sådana att en styrelseledamot eller förvaltare bör entledigas. Den som gör sig skyldig till brottslig gärning i samband med uppdraget bör i regel entledigas, oavsett om gärningen inneburit skada eller inte. Vad gäller annan misskötsel än brottslig gärning blir bedömningen beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Om centrala föreskrifter i stiftelseförordnandet har åsidosatts, bör misskötseln i regel bedömas så allvarlig att entledigande bör ske. Detsamma gäller om styrelsens ledamöter eller förvaltare under något eller några år har underlåtit att främja stiftelsens ändamål trots att detta varit möjligt eller om de vid upprepade tillfällen underlåtit att följa vad som ålegat stiftelsen enligt andra författningar, i vart fall om stiftelsen drabbats av skada till följd av detta. Av betydelse för bedömningen är om handlingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller oaktsam, om det är fråga om enstaka eller upprepade händelser samt om styrelseledamoten eller förvaltaren har visat bristande vilja att rätta sig efter förelägganden från tillsynsmyndighetens sida. Högsta domstolen har i beslut den 26 april 2019 i mål Ö 3574-19 entledigat styrelseledamöter på grund av misskötsamhet. Den som entledigats är helt frikopplad från skötseln av stiftelsens angelägenheter under den tid entledigandet varar. Om så många ledamöter entledigas att styrelsen inte längre är beslutför, har tillsynsmyndigheten befogenhet att ingripa (9 kap. 7 § och 8 §).

Författare: Per Sundberg

En fråga om entledigande ska handläggas som ett ärende enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Av 5 kap. 4 § 1 och 4 st. följer att ansökan om entledigande kan göras av bl.a. stiftaren, en styrelseledamot, destinatär eller tillsynsmyndigheten. Även presumtiva destinatärer, dvs. de som enligt stiftelsens ändamål kan komma att få förmåner av stiftelsen, är behöriga att göra ansökan (jfr Isoz, 1997, s. 215). Tillsynsmyndigheten kan dock inte göra ansökan när det gäller stiftelser som bildats av stat eller kommun, som förvaltas av statlig myndighet eller som enligt stiftelseförordnandet ska vara undantagna från tillsyn enligt lagen och som varken under innevarande eller de tre föregående räkenskapsåren har utövat näringsverksamhet eller varit moderstiftelse, 9 kap. 10 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Tillsynsmyndighetens beslut enligt 6 § får inte överklagas, se 11 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

En stiftelse med egen förvaltning måste ha en beslutför styrelse. Bestämmelsen är tillämplig oavsett orsaken till att styrelsen inte är beslutför och oavsett vem som ska utse styrelseledamöter. Om uppgiften att utse styrelseledamöter åvilar någon annan än styrelsen ska tillsynsmyndigheten bara ingripa om det är nödvändigt för att styrelsen ska bli beslutför inom rimlig tid.

Författare: Per Sundberg

Avsikten är att tillsynsmyndigheten ska ingripa bara om det är nödvändigt för att styrelsen ska få en ordförande inom rimlig tid. Det är lämpligt att tillsynsmyndigheten respekterar sådana föreskrifter i stiftelseförordnandet enligt vilka ordföranden ska uppfylla vissa kvalifikationer.

Författare: Per Sundberg

Skäl för att upphäva förordnandet är exempelvis att stiftelsen på egen hand har utsett en särskild delgivningsmottagare, att stiftelsen har utsett en styrelseledamot som är bosatt i Sverige eller att en tidigare utsedd styrelseledamot har bosatt sig i Sverige.

Författare: Per Sundberg

För att tillsynsmyndigheten ska kunna besluta att förordnandet inte längre ska gälla bör i fråga om registrerade stiftelser krävas att uppgift om den nya företrädaren eller om företrädarens nya adress har registrerats i stiftelseregistret.

Författare: Per Sundberg

En stiftelse med anknuten förvaltning behöver en ny förvaltare t.ex. om den tidigare förvaltaren har entledigats av domstol, försatts i konkurs eller frivilligt frånträtt sitt uppdrag. Föreskrifter i stiftelseförordnandet om vem som ska inträda som ny förvaltare eller om vem som ska utse ny förvaltare ska följas om det är möjligt.

Författare: Per Sundberg

Normalt saknas skäl att ha kvar förordnandet om stiftelsen på egen hand har utsett en särskild delgivningsmottagare och, om det är frågan om en registrerad stiftelse, har anmält mottagaren för registrering.

Författare: Per Sundberg

Åtagande enligt 1 kap. 2 § 2 st. avser åtagande av någon att förvalta stiftelsen i enlighet med stiftelseförordnandet. Vid stiftelsebildning efter stiftarens död kan det ibland inträffa att valet av den eller de som ska lämna förvaltningsåtagandet måste ske utan vägledning i stiftelseförordnandet, t.ex. därför att ingen sådan angetts eller för att den som angetts inte är intresserad. I fall då stiftelsen ska ha egen förvaltning innebär bestämmelsen att länsstyrelsen ska finna så många ledamöter att styrelsen blir beslutför i samma ögonblick som stiftelsen bildas. Ibland kan det dock bli nödvändigt att bilda stiftelsen trots att den saknar beslutför styrelse. Ska stiftelsen ha anknuten förvaltning innebär bestämmelsen att länsstyrelsen ska försöka finna en lämplig förvaltare. Den som förvaltar stiftarens dödsbo är i berörda fall oförhindrad att försöka hitta någon eller några som vill lämna det för stiftelsebildningen nödvändiga förvaltningsåtagandet. Han är skyldig att göra en anmälan till länsstyrelsen om det är nödvändigt för att förordnandet ska kunna bringas till verkställighet.

Författare: Per Sundberg

En förutsättning för att länsstyrelsen ska få besluta om en annan förvaltningsform än som föreskrivits är att länsstyrelsen har misslyckats i sina försök att bringa stiftelseförordnandet till verkställighet med den av stiftaren föreskrivna förvaltningsformen. Vad som sägs i stiftelselagen om föreskrifter i ett stiftelseförordnande ska gälla också länsstyrelsens förordnande enligt bestämmelsen.

Författare: Per Sundberg

Med stiftarens hemvist avses dennes hemvist vid sin död.

Författare: Per Sundberg

Tidigare har även stiftelser som har bildats av eller tillsammans med en kyrklig kommun varit undantagna från vissa bestämmelser i 9 kap. Med anledning av de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan gäller samma bestämmelser för sådana stiftelser, som för stiftelser i allmänhet.

Författare: Per Sundberg

Endast stiftelser som avses i första meningen är undantagna från bestämmelserna om ingripande och om kontroll. Tillsynsmyndigheten kan inte ingripa mot och begära information av stiftelsen. Myndigheten kan inte ingripa även om stiftaren skulle ha förordnat att stiftelsen ska stå under tillsyn. Stiftelser som avses i 2–3 p. kan upphöra att omfattas av bestämmelsen för att senare åter göra det. I fråga om ingripande blir det i så fall avgörande om stiftelsen tillhörde frikretsen eller inte när åtgärden vidtogs. Jfr Hemström, 2010, s. 85 ff. och Isoz, 1997, s. 221 ff.

Författare: Per Sundberg

Antagandet att någon av omständigheterna i 1–5 p. föreligger måste vara grundat på omständigheter som det finns fog att sätta tilltro till. Bestämmelserna omfattar inte frågor om registrering. Enligt 10 kap. 11 § 1 st. ska registreringsmyndigheten ingripa mot en årsredovisningsskyldig stiftelse om det kan antas att den inte iakttar stiftelselagens bestämmelser om registrering.

Författare: Per Sundberg

Jfr 1 kap. 6 § 1 st. och 2 kap. 7 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Jfr 9 kap. 5 § 1 st. 3 p.

Författare: Per Sundberg

Paragrafen möjliggör skydd mot insyn i stiftelser t.ex. när det gäller hur Nobelpristagare utses.

Författare: Per Sundberg

Avsikten är att begränsningen ska kunna avse antingen länsstyrelsens befogenheter eller stiftelsens verksamhet eller bådadera. Ett undantag kan sålunda gälla t.ex. rätten att få tillgång till dokumentation eller information om hur de personer utses som får förmåner av stiftelsen. Ordet ”visst” är avsett att innebära att undantaget ska vara tydligt preciserat.

Författare: Per Sundberg

En förutsättning för ett undantag är att det finns stöd i stiftelseförordnandet för ett sådant. Om stiftelseförordnandet direkt anger att stiftelsen ska vara undantagen från viss tillsyn, är det inget problem. Det bör också räcka att det framgår indirekt av stiftelseförordnandet att avsikten varit att komma ifrån viss tillsyn, t.ex. genom att det anges att vissa uppgifter inte får röjas. Ett beslut om undantag kan då meddelas, under förutsättning att övriga krav är uppfyllda. Med stiftelseförordnandet avses även stadgar m.m. som före stiftelselagens ikraftträdande har fastställts för stiftelsen av regeringen, Kammarkollegiet eller en länsstyrelse, jfr 11 § lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen.

Författare: Per Sundberg

Normalt bör det fordras att det finns ett klart påvisbart behov av undantaget. I fråga om de handlingar hos Nobelstiftelsen som gäller överväganden angående beslut om Nobelpris har det ansetts att det finns ett sådant behov. Vidare bör det krävas att man kan förlita sig på att förvaltningen i det hänseende som undantaget avser är betryggande ordnad och att det inte heller i övrigt finns skäl att anta att tillsynen behövs. För att ett tillräckligt behov av att slippa tillsyn ska finnas bör behovet ha sin orsak i de nackdelar som tillsynen som sådan kan föra med sig. Att en stiftelse rent allmänt kan vilja hemlighålla förhållanden i stiftelsen – exempelvis för att skydda en företagshemlighet – utgör inte i sig något godtagbart behov. Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger bör man vara särskilt restriktiv i fråga om stiftelser som bedriver näringsverksamhet.

Författare: Per Sundberg

Att skäl inte längre finns för ett undantag kan t.ex. vara fallet om det finns misstankar om brister i förvaltningen i den del som berör undantaget.

Författare: Per Sundberg

Andra än de som anges är inte behöriga att ansöka om undantag. Kammarkollegiet kan ta upp en fråga om återkallelse på eget initiativ, men också efter hemställan av exempelvis stiftelsens styrelse eller förvaltare.

Författare: Per Sundberg

Enligt 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar innebär hänvisningen till allmän förvaltningsdomstol att överklagande ska ske till förvaltningsrätt.

Författare: Per Sundberg

Den förvaltningsrätt som har att överpröva ett överklagat beslut kan förordna om inhibition, dvs. att beslutet tills vidare inte ska gälla, se 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Författare: Per Sundberg

Stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning ska vara registrerade i länsvis förda stiftelseregister. Registreringsmyndighet för en stiftelse är alltid en länsstyrelse, i princip den länsstyrelse som utövar tillsyn.

Författare: Per Sundberg

En föreskrift i ett stiftelseförordnande om att stiftelsen inte ska vara registrerad i ett stiftelseregister eller att stiftelsen ska vara undantagen från tillsyn enligt stiftelselagen utgör inte något hinder mot registrering. En sådan föreskrift torde kunna upphävas av stiftelsens styrelse eller förvaltare med stöd av 6 kap. 3 eller 4 §. Bara stiftelser kan införas i registret. Registrering bör dock vägras bara om det är uppenbart att det som avses bli registrerat inte är en stiftelse. Om en stiftelse felaktigt vägras registrering, saknar detta betydelse för frågan om stiftelsens rättsliga status som stiftelse.

Författare: Per Sundberg

Av 9 kap. 1 § 2 st. följer att en stiftelse som tillsynsmyndighet kan ha en annan myndighet är den länsstyrelse som är stiftelsens registreringsmyndighet.

Författare: Per Sundberg

Närmare anvisningar om registret ges i 5–13 §§ stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Föreskrifter om avgifter ges i 21–22 § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Föreskrifter om anmälningar ges i 3–3 b § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Av 10 kap. 3 § första stycket 2 följer att anmälan också ska göras när revisorn avgår eller entledigas samt när en ny revisor har utsetts.

Författare: Per Sundberg

Angående stiftelsens eller förvaltarens säte jfr 9 kap. 1 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

Ytterligare föreskrifter om vad som ska fogas till en anmälan om registrering finns i 5 § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Finns inte stiftelseförordnandet i behåll får stiftelsens företrädare beskriva stiftelsens ändamål med ledning av protokoll eller andra handlingar rörande stiftelsen. Framgår det av anmälan att stiftelsen inte har något namn, kan tillsynsmyndigheten vid vite förelägga styrelsens ledamöter eller förvaltaren att fatta beslut i frågan (jfr 1 kap. 6 § 1 st., 2 kap. 7 § 1 st. samt 9 kap. 5 § 1 st. 2 p. och 2 st. samt 10 § 2 st. 1 p.).

Författare: Per Sundberg

Ytterligare föreskrifter om vad som ska fogas till en anmälan om registrering finns i 6 § stiftelseförordningen (1995:1280). Ändringar av stadgarna för en s.k. äldre stiftelse, som beslutats med stöd av ett i stiftelseförordnandet intaget ändringsförbehåll och som rör dels användningen av stiftelsens avkastning och därmed uppfyllandet av stiftelsens ändamål, dels rätt till ersättning för styrelsens ledamöter och suppleanter, vilket inverkar på det belopp som kan användas till uppfyllande av stiftelseändamålet, har i Kammarrättens i Stockholm, avd. 6., avgörande den 14 september 2000 inte ansetts vara sådan ändring av stiftelsens ändamål som ska registreras. Detta påverkas inte av att ändringarna rör eller har nära anknytning till stiftelsens ändamål och uppfyllandet av detta.

Författare: Per Sundberg

Anmälan enligt denna punkt avser inträde av ny ledamot i styrelsen för en stiftelse med egen förvaltning. Anmälan ska innehålla alla uppgifter som anges i 2 § 2 st. och uppgift om vem som lämnat styrelsen. I fråga om stiftelser som utövar näringsverksamhet ska anmälan göras redan när en ledamot har lämnat sitt uppdrag (7 §). Ett byte av säte eller ort för förvaltningen kan i det enskilda fallet innebära att stiftelsen också blir knuten till en annan tillsynsmyndighet. I 13 § stiftelseförordningen (1995:1280) ges anvisningar för hur överföringen från ett stiftelseregister till ett annat ska ske.

Författare: Per Sundberg

Registreringsskyldigheten enligt 1 § 1 st. 1 p. gäller fram till dess att det finns en av revisorn granskad årsredovisning avseende hela den tid stiftelsen varit bokföringsskyldig.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen är tillämplig bl.a. när det sker fusion mellan två registrerade stiftelser. Vad gäller upphörande av stiftelser efter konkurs eller likvidation sker anmälan genom rättens respektive likvidatorernas försorg, jfr 7 kap. 13 § 1 st. och 10 kap. 4 § 2 st.

Författare: Per Sundberg

En rätt att företräda en avkastningsstiftelse som utövar näringsverksamhet måste avse rätt att företräda stiftelsen i alla sammanhang, alltså inte bara beträffande näringsverksamheten.

Författare: Per Sundberg

Jfr 25 kap. 48 § ABL.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen är tillämplig t.ex. i fall då en domstol har fastställt att en stiftelse som införts i stiftelseregistret inte är en stiftelse.

Författare: Per Sundberg

Se 8 § stiftelseförordningen (1995:1280).

Författare: Per Sundberg

Genom bestämmelsen kan en stiftelse som avser att bedriva verksamhet i hela landet få ett rikstäckande skydd för sin firma.

Författare: Per Sundberg

Att en stiftelse upphör med sin näringsverksamhet är inte liktydigt med att den ska avföras ur stiftelseregistret. Stiftelsen är registreringsskyldig fram till dess att det finns en av revisorn granskad årsredovisning för hela den tid som stiftelsen varit bokföringsskyldig.

Författare: Per Sundberg

Kungörelseskyldigheten omfattar beslut om likvidation m.m., 7 kap. 7 § 2 st., 13 § 1 st. samt 14 § och 15 §. Den omfattar däremot inte meddelanden från tingsrätten enligt 10 kap. 4 §.

Författare: Per Sundberg

Tredje man presumeras inte bara ha kännedom om det som faktiskt har kungjorts utan även om en ändrings innebörd även fast bara själva ändringen har kungjorts, jfr NJA 1987 s. 592, 8 § 2 st. och prop. 1984/85:38 s. 9. Om ett förhållande ännu inte kungjorts kan det, om det blivit eller borde ha blivit infört i registret, endast åberopas mot den som har känt till eller som borde ha känt till förhållandet (jfr prop. 1974:4 s. 246, 1986/87:7 s. 263, Johansson, 2014, s. 264 f.).

Författare: Per Sundberg

Det är alltid en länsstyrelse som är registreringsmyndighet för en stiftelse. I regel är samma länsstyrelse tillsynsmyndighet. Det kan förekomma att en stiftelse som tillsynsmyndighet har en annan myndighet än den länsstyrelse som är registreringsmyndighet, jfr 1 § 2 st. Tillsynsmyndigheten ska enligt 9 kap. ingripa om stiftelsen inte följer stiftelselagens bestämmelser om registrering. Om den myndighet som är tillsynsmyndighet inte samtidigt är registreringsmyndighet kan det vara lämpligare att det är den senare myndigheten som ingriper i sådana fall. Om tillsynsmyndigheten ändå ingriper bortfaller skyldigheten för registreringsmyndigheten att göra det, jfr 9 kap. 3 § 1 st. Det är bara registreringsmyndigheten som kan ingripa om stiftelsen inte iakttar bestämmelser om registrering i stiftelseregistret som finns i andra författningar än stiftelselagen. Bestämmelsen gäller även för stiftelser med begränsad tillsyn enligt 9 kap. 10 § och 10 a §.

Författare: Per Sundberg

Jfr 9 kap. 4 § 1 st. 1 p. och 5 § 3 st.

Författare: Per Sundberg

Ordet stiftelse får bara användas av en stiftelse, 1 kap. 6 § 2 st. Förbud bör meddelas bara om det är uppenbart att ordet används som beteckning för något som inte är en stiftelse. Länsstyrelsens beslut kan överklagas enligt 10 kap. 13 §.

Författare: Per Sundberg

Enligt 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar innebär hänvisningen till allmän förvaltningsdomstol att överklagande ska ske till förvaltningsrätt. Paragrafen innehåller ingen bestämmelse om klagotidens längd. Detta innebär att överklagande måste ske inom den tid som anges i 23 § 2 st. andra meningen FL, dvs. inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet. Något krav på prövningstillstånd för överklagande av förvaltningsrättens beslut till kammarrätt har inte föreskrivits.

Författare: Per Sundberg

För att en insamlingsstiftelse ska föreligga krävs bl.a. att det rör sig om insamling av kontanta medel. Insamlingar som bara avser t.ex. kläder eller annan lös egendom faller utanför och leder inte till att en insamlingsstiftelse bildas. Många av stiftelselagens bestämmelser kan dock tillämpas analogt på sådana insamlingar, särskilt om syftet är att få fram medel för något särskilt ändamål. En insamlingsstiftelse ska i regel främja sitt ändamål genom att lämna kontanta bidrag. Stiftelsen kan fungera som en renodlad avkastningsstiftelse, dvs. bidrag får endast lämnas ur den löpande avkastningen på de insamlade medlen. Det torde dock vara vanligare att de insamlade medlen används mer eller mindre oavkortat för att främja syftet. Det avgörande för vilken kategori en viss stiftelse tillhör är på vilket sätt den självständiga och självägande förmögenheten har skapats. Jfr Hemström, 2010, s. 22 och Isoz, 1997, s. 250 ff.

Författare: Per Sundberg

Ändamålet ska vara angivet med sådan grad av bestämdhet att förordnandet går att verkställa. I annat fall får det inte någon rättsverkan överhuvudtaget. Stiftaren får inte i förordnandet ha meddelat föreskrifter som visar att förordnandet kommer att bli verksamt endast under en kortare tid. Insamling av pengar i syfte att lindra nöden efter en viss naturkatastrof eller med syftet att de insamlade medlen ska överlämnas till någon annan när visst insamlingsresultat uppnåtts är i regel inte att betrakta som en insamlingsstiftelse. Att insamlade medel ska förbrukas i den takt de flyter in innebär inte att kravet på varaktighet inte anses uppfyllt. Det kan vara lämpligt att det i stiftelseförordnandet anges vilket innehåll uppropet ska ha och i vilken form det ska ske, t.ex. genom annons i en tidning. Det krävs inte att stiftaren vänder sig till allmänheten med uppropet. Det kan riktas mot en mindre, sluten krets, t.ex. alla anställda vid ett visst företag. Någon insamlingsstiftelse föreligger inte om det enligt förordnandet är meningen att de som lämnar bidrag just på grund därav ska erhålla inflytande över hur bidragen förvaltas.

Författare: Per Sundberg

Förvaltningsåtagandet kan göras av en eller flera fysiska personer eller av en juridisk person. Det gäller inget formkrav för åtagandet. Det är dock lämpligt att det tecknas på samma handling som stiftelseförordnandet. Förvaltningsåtagandet kan inte lämnas av stiftaren ensam i fall då denne är en fysisk person och om stiftelsen ska ha anknuten förvaltning kan åtagandet inte lämnas av stiftaren om denne är en juridisk person (se 2 § 1 st. och 2 kap. 10 § och 19 §).

Författare: Per Sundberg

Stiftelseförordnandet är den enda rättshandling som krävs från stiftarens sida för att få en insamlingsstiftelse till stånd. Det saknar betydelse om stiftaren själv lämnar bidrag.

Författare: Per Sundberg

Se kommentaren till 1 kap. 3 § 1 st.

Författare: Per Sundberg

En insamlingsstiftelse har rättskapacitet. För stiftelsens förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar (1 kap. 4 §). Av stiftaren meddelade föreskrifter ska följas vid förvaltningen. Strider föreskrifterna mot stiftelselagens bestämmelser, tillämpas i stället dessa (2 kap. 1 §). Om de ändamålsföreskrifter som stiftaren meddelat strider mot lag eller annan författning är stiftelseförordnandet som sådant ogiltigt. Stiftelsen ska ha ett namn (1 kap. 6 § 1 st.). Styrelsen eller förvaltaren ska besluta om namnet om inte stiftelseförordnandet innehåller någon föreskrift om det (2 kap. 7 §). Namnet ska innehålla ordet insamlingsstiftelse.

Författare: Per Sundberg

Om ett förvaltningsåtagande lämnas av en eller flera personer, har stiftelsen egen förvaltning. Görs förvaltningsåtagandet av en juridisk person föreligger anknuten förvaltning (2 kap. 2 § 1 st.). Om en eller flera fysiska personer har lämnat ett förvaltningsåtagande bildar de styrelse för stiftelsen (2 kap. 2 § 2 st.). Lämnas förvaltningsåtagandet av en juridisk person är denna förvaltare. Om staten lämnar förvaltningsåtagande är den myndighet som lämnat åtagandet för statens räkning förvaltare (2 kap. 2 § 3 st.). Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs och för att stiftelsens förmögenhet är placerad på ett godtagbart sätt i den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur förmögenheten ska vara placerad. (2 kap. 3 § och 4 §). Stiftelsen får inte lämna penninglån till stiftaren eller förvaltaren m.fl. (2 kap. 6 §). Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokförings- och årsredovisningsskyldighet (2 kap. 8 §). Vid egen förvaltning gäller att styrelsen entledigar och utser nya ledamöter om inte annat anges i stiftelseförordnandet (2 kap. 9 § 1 st.). En styrelseledamot får inte handlägga frågor om avtal m.m. mellan honom och stiftelsen (2 kap. 14 § respektive 21 § 1 st.). Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess firma (2 kap. 16 § respektive 23 §).

Författare: Per Sundberg

En insamlingsstiftelse är bokföringsskyldig enligt BFL och skyldig att upprätta årsredovisning (3 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

En insamlingsstiftelse ska alltid ha minst en kvalificerad revisor (4 kap. 4 §). Styrelsen eller förvaltaren ska senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång lämna årsredovisningen till revisorn (3 kap. 10 § 1 st.). Senast sex månader efter räkenskapsårets utgång ska styrelsen eller förvaltaren till tillsynsmyndigheten sända en kopia av revisionsberättelsen och den av revisorn påtecknade årsredovisningen (3 kap. 11 §).

Författare: Per Sundberg

Styrelseledamot eller förvaltare är skyldig att ersätta stiftelsen om han uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar den vid fullgörandet av sitt uppdrag. Detsamma gäller om skada tillfogas någon annan genom överträdelse av stiftelseförordnandet eller stiftelselagen (5 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

Vid misskötsel kan en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas från sitt uppdrag, t.ex. om de utfärdar ett upprop med vädjan om bidrag till stiftelsen men till förmån för en destinatärskrets som inte omfattas av stiftelsens ändamål (9 kap. 6 §). En insamlingsstiftelse står under tillsyn av en tillsynsmyndighet (9 kap. 1 §) och är föremål för återkommande kontroll. Detta gäller även om stiftaren har föreskrivit i förordnandet att stiftelsen inte ska stå under tillsyn. Jfr 9 kap. 10 § som inte är tillämplig på insamlingsstiftelser.

Författare: Per Sundberg

En insamlingsstiftelse är alltid skyldig att upprätta årsredovisning och ska därför alltid vara registrerad (10 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

Eftersom en insamlingsstiftelse inte har någon förmögenhet vid inrättandet gäller för sådana stiftelser inte den allmänna princip som gäller för andra stiftelser att stiftelsen ska anses upplöst när det med säkerhet kan fastslås att förmögenheten är konsumerad.

Författare: Per Sundberg

Bestämmelsen ger tillsynsmyndigheten möjlighet att ingripa i de fall en insamlingsstiftelses medel i alltför stor utsträckning används för annat än stiftelsens ändamål, t.ex. genom att förelägga stiftelsens styrelse eller förvaltare att använda en större del av intäkterna till ändamålet. Med intäkter avses insamlade medel samt övriga verksamhetsintäkter och löpande finansiella intäkter före avdrag för direkta kostnader för verksamheten och stiftelsens förvaltning samt räntekostnader. Om stiftelseförordnandet innehåller ett mer långtgående krav på användning av medel för ändamålet, gäller det i stället. Synnerliga skäl som gör att paragrafens lägsta nivå för användning får frångås kan vara t.ex. vara fallet med en stiftelse som stödjer långsiktiga forskningsprojekt och som måste försäkra sig om att det finns pengar under hela projekttiden. Det åligger i så fall stiftelsen att visa att det finns förutsättningar att tillämpa denna undantagsbestämmelse.

Författare: Per Sundberg

Kollektivavtalsstiftelser förekommer bl.a. i syfte att begränsa de ekonomiska svårigheterna för arbetstagare som permitteras eller blir utan anställning vid driftsinskränkningar genom att ge bidrag till arbetstagarna. Ingen av parterna i det kollektivavtal varigenom stiftelsen inrättas gör någon förmögenhetsdisposition och kollektivavtalsstiftelserna faller därigenom utanför den allmänna definitionen i 1 kap. 2 §. Det krävs att stiftelseförordnandet är skriftligt. Se Hemström, 2010, s. 23.

Författare: Per Sundberg

Se 23 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. För att en kollektivavtalsstiftelse ska bildas krävs att avtalet på arbetstagarsidan har träffats på förbundsnivå.

Författare: Per Sundberg

En kollektivavtalsstiftelse har rättskapacitet. För stiftelsens förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar (1 kap. 4 §). Av stiftaren meddelade föreskrifter ska följas vid förvaltningen. Strider föreskrifterna mot stiftelselagens bestämmelser, tillämpas i stället dessa (2 kap. 1 §). Om de ändamålsföreskrifter som stiftaren meddelat strider mot lag eller annan författning är stiftelseförordnandet som sådant ogiltigt. Stiftelsen ska ha ett namn (1 kap. 6 § 1 st.). Styrelsen eller förvaltaren ska besluta om namnet om inte stiftelseförordnandet innehåller någon föreskrift om det (2 kap. 7 §). Namnet ska innehålla ordet kollektivavtalsstiftelse.

Författare: Per Sundberg

Om ett förvaltningsåtagande lämnas av en eller flera personer, har stiftelsen egen förvaltning. Görs förvaltningsåtagandet av en juridisk person föreligger anknuten förvaltning (2 kap. 2 § 1 st.). Om en eller flera fysiska personer har lämnat ett förvaltningsåtagande bildar de styrelse för stiftelsen (2 kap. 2 § 2 st.). Lämnas förvaltningsåtagandet av en juridisk person är denna förvaltare. Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs och för att stiftelsens förmögenhet är placerad på ett godtagbart sätt i den mån det inte följer av stiftelseförordnandet hur förmögenheten ska vara placerad. (2 kap. 3 § och 4 §). Stiftelsen får inte lämna penninglån till stiftaren eller förvaltaren m.fl. (2 kap. 6 §). Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelsen fullgör sin bokförings- och årsredovisningsskyldighet (2 kap. 8 §). Vid egen förvaltning gäller att styrelsen entledigar och utser nya ledamöter om inte annat anges i stiftelseförordnandet (2 kap. 9 § 1 st.). En styrelseledamot får inte handlägga frågor om avtal m.m. mellan honom och stiftelsen (2 kap. 14 § respektive 21 § 1 st.). Styrelsen företräder stiftelsen och tecknar dess firma (2 kap. 16 § respektive 23 §).

Författare: Per Sundberg

En kollektivavtalsstiftelse är bokföringsskyldig enligt BFL och skyldig att upprätta årsredovisning (3 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

En kollektivavtalsstiftelse ska alltid ha minst en kvalificerad revisor (4 kap. 4 §). Styrelsen eller förvaltaren ska senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång lämna årsredovisningen till revisorn (3 kap. 10 § 1 st.). Senast sex månader efter räkenskapsårets utgång ska styrelsen eller förvaltaren hålla årsredovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den (3 kap. 12 §).

Författare: Per Sundberg

Styrelseledamot eller förvaltare är skyldig att ersätta stiftelsen om han uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar den vid fullgörandet av sitt uppdrag. Detsamma gäller om skada tillfogas någon annan genom överträdelse av stiftelseförordnandet eller stiftelselagen (5 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

Vid misskötsel kan en styrelseledamot eller förvaltaren entledigas från sitt uppdrag, (9 kap. 6 §). En insamlingsstiftelse står under tillsyn av en tillsynsmyndighet (9 kap. 1 §). Den är aldrig föremål för återkommande kontroll. I fråga om tillsynsmyndighetens befogenheter och skyldigheter gäller samma reglering som för stiftelser som omfattas av 9 kap. 10 § och 10 a §.

Författare: Per Sundberg

En kollektivavtalsstiftelse är alltid skyldig att upprätta årsredovisning och ska därför alltid vara registrerad (10 kap. 1 §).

Författare: Per Sundberg

Samtliga bestämmelser om ändring av stiftelseförordnandet i 6 kap. är tillämpliga på kollektivavtalsstiftelser. Det har dock ansetts att det bör vara möjligt för stiftarna att i samspel med stiftelsen anpassa föreskrifterna för stiftelsen till samhällsutvecklingen och därför finns det en möjlighet att avvika från stiftelselagens reglering av förutsättningarna för ändring m.m. av ett stiftelseförordnande. Det kan t.ex. inträffa organisatoriska förändringar på arbetstagarsidan som innebär att en viss grupp destinatärer som har omfattats av en kollektivavtalsstiftelses ändamålsbestämmelser har upphört att göra det. För att denna grupp inte ska ställas utan skydd kan det krävas att ändamålet upphävs för en del av stiftelsens förmögenhet så att den kan överföras till en annan kollektivavtalsstiftelse. En sådan åtgärd skulle dock vara tillåten enligt 6 kap. endast om ändamålet för den förra stiftelsen inte längre kan följas.

Författare: Per Sundberg

Eftersom en kollektivavtalsstiftelse inte har någon förmögenhet vid inrättandet gäller för sådana stiftelser inte den allmänna princip som gäller för andra stiftelser att stiftelsen ska anses upplöst när det med säkerhet kan fastslås att förmögenheten är konsumerad.