Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

32021R0241.pdf

18.2.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 57/17


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/241

av den 12 februari 2021

om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artiklarna 120 och 121 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska medlemsstaterna föra sin ekonomiska politik så att de bidrar till att förverkliga unionens mål och inom ramen för de allmänna riktlinjer som rådet anger. Artikel 148 i EUF-fördraget föreskriver att medlemsstaterna ska genomföra en sysselsättningspolitik som beaktar riktlinjerna för sysselsättningen. Samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik är därför en fråga av gemensamt intresse.

(2)

I artikel 175 i EUF-fördraget föreskrivs bland annat att medlemsstaterna ska samordna sin ekonomiska politik så att de mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som anges i artikel 174 i EUF-fördraget uppnås.

(3)

I artikel 174 i EUF-fördraget föreskrivs att för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. I artikeln föreskrivs även att unionen särskilt ska sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Insatser för att minska skillnaderna bör särskilt gynna öar och de yttersta randområdena. Regionernas olika utgångsläge och särdrag bör beaktas vid genomförandet av unionens politik.

(4)

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken (den europeiska planeringsterminen), inbegripet principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, ramen för att fastställa vilka nationella reformer som ska prioriteras och följa upp genomförandet av dem. Vid sidan av åtgärder som ökar konkurrenskraften och tillväxtpotentialen samt hållbara offentliga finanser bör reformer som baseras på solidaritet, integration, social rättvisa och en rättvis fördelning av välståndet också introduceras, med målet att skapa sysselsättning av god kvalitet och hållbar tillväxt, säkerställa lika tillgång till möjligheter och socialt skydd, skydda sårbara befolkningsgrupper och förbättra levnadsstandarden för alla unionsmedborgare. Medlemsstaterna ska utforma egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformer, samtidigt beaktande Parisavtalet antaget inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (4) (Parisavtalet), de nationella energi- och klimatplaner som har antagits inom ramen för styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (5), planerna för en rättvis omställning och genomförandeplanerna för ungdomsgarantin samt FN:s mål för hållbar utveckling. Dessa strategier bör, i förekommande fall, läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att utforma och samordna prioriterade investeringsprojekt som stöds genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering.

(5)

I den årliga strategin för hållbar tillväxt 2020 och den europeiska planeringsterminens vår- och sommarpaket 2020 angav kommissionen att den europeiska planeringsterminen bör bidra till genomförandet av den europeiska gröna given, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling.

(6)

Covid-19-utbrottet i början av 2020 förändrade de ekonomiska, sociala och budgetmässiga utsikterna i unionen och i världen och kräver snabba och samordnade insatser både på unionsnivå och nationell nivå för att hantera de enorma ekonomiska och sociala konsekvenserna samt de asymmetriska effekterna för medlemsstaterna. Covid-19-krisen och den tidigare ekonomiska och finansiella krisen har visat att utvecklingen av sunda, hållbara och motståndskraftiga ekonomier samt finansiella system och välfärdssystem som bygger på starka ekonomiska och sociala strukturer hjälper medlemsstaterna att reagera mer effektivt och på ett rättvist och inkluderande sätt på kriser, och att återhämta sig snabbare från dem. En brist på resiliens kan också leda till negativa spridningseffekter av kriser mellan medlemsstaterna eller inom unionen som helhet, och därmed skapa hinder för konvergens och sammanhållning i unionen. Minskade anslag till exempelvis utbildningssektorn, kultursektorn och den kreativa sektorn samt hälso- och sjukvårdssektorn kan visa sig kontraproduktivt för en snabb återhämtning. Följderna av covid-19-krisen på medellång och lång sikt kommer att vara beroende av hur snabbt medlemsstaternas ekonomier och samhällen återhämtar sig från krisen, vilket i sin tur beror på medlemsstaternas tillgängliga finanspolitiska utrymme att vidta åtgärder som lindrar krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och deras ekonomiers motståndskraft och sociala strukturer. Hållbara och tillväxtfrämjande reformer och investeringar för att ta itu med de strukturella svagheterna i medlemsstaternas ekonomier, och på ett sätt som stärker resiliensen, ökar produktiviteten och leder till ökad konkurrenskraft för medlemsstaterna, kommer därför att vara avgörande för att få ekonomierna på rätt spår igen och för att minska ojämlikheter och skillnader i unionen.

(7)

Tidigare erfarenheter har visat att investeringar ofta sjunker drastiskt under kriser. Det är dock viktigt att stödja investeringar i denna särskilda situation för att påskynda återhämtningen och stärka den långsiktiga tillväxtpotentialen. En välfungerande inre marknad och investeringar i grön och digital teknik samt innovation och forskning, inbegripet i en kunskapsbaserad ekonomi, en omställning till ren energi samt ökad energieffektivitet inom bostadssektorn och andra nyckelsektorer i ekonomin, är viktiga inslag för att uppnå en rättvis, inkluderande och hållbar tillväxt, bidra till att skapa sysselsättning och uppnå klimatneutralitet i EU senast 2050.

(8)

Inom ramen för covid-19-krisen är det nödvändigt att stärka det nuvarande ramverket för tillhandahållande av stöd till medlemsstaterna och ge direkt ekonomiskt stöd till medlemsstaterna genom ett innovativt verktyg. För detta ändamål bör en facilitet för återhämtning och resiliens (faciliteten) inrättas för att tillhandahålla ett effektivt och betydande finansiellt stöd för att påskynda genomförandet av hållbara reformer och relaterade offentliga investeringar i medlemsstaterna. Faciliteten bör vara ett särskilt instrument utformat för att hantera de negativa effekterna och konsekvenserna av covid-19-krisen i unionen. Den bör vara omfattande och även dra nytta av kommissionens och medlemsstaternas erfarenheter från användningen av andra instrument och program. Incitament kan även skapas för privata investeringar genom offentliga investeringsprogram, inbegripet finansieringsinstrument, subventioner och andra instrument, förutsatt att reglerna för statligt stöd efterlevs.

(9)

Reformer och investeringar inom ramen för faciliteten bör bidra till att göra unionen mer resilient och mindre beroende genom att diversifiera de centrala leveranskedjorna och därigenom stärka unionens strategiska oberoende såväl som en öppen ekonomi. Reformer och investeringar inom ramen för faciliteten bör också skapa ett europeiskt mervärde.

(10)

En återhämtning bör ske, och unionens och dess medlemsstaters resiliens stärkas genom stöd till åtgärder som avser de politikområden av europeisk betydelse som bygger på följande sex pelare (de sex pelarna): grön omställning, digital omställning, smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet ekonomisk sammanhållning, sysselsättning, produktivitet, konkurrenskraft, forskning, utveckling och innovation, och en välfungerande inre marknad med starka små och medelstora företag, social och territoriell sammanhållning, hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens, med syfte att bland annat öka krisberedskapen och kapaciteten för krishantering, strategier för nästa generation, barn och ungdomar, såsom utbildning och kompetens.

(11)

Den gröna omställningen bör stödjas av reformer och investeringar i grön teknik och kapacitet, inbegripet biologisk mångfald, energieffektivitet, byggnadsrenovering och den cirkulära ekonomin, och samtidigt bidra till unionens klimatmål, främja hållbar tillväxt, skapa sysselsättning och bevara energitryggheten.

(12)

Reformer och investeringar i digital teknik, digital infrastruktur och digitala processer kommer att öka unionens konkurrenskraft på global nivå och också bidra till att göra unionen mer resilient, mer innovativ och mindre beroende genom att diversifiera de centrala leveranskedjorna. Reformer och investeringar bör i synnerhet främja digitaliseringen av tjänster, utvecklingen av digital infrastruktur och datainfrastruktur, kluster och digitala innovationsknutpunkter och öppna digitala lösningar. Den digitala omställningen bör också ge incitament till en digitalisering av små och medelstora företag. Investeringar i digital teknik bör respektera principerna om interoperabilitet, energieffektivitet och skydd av personuppgifter samt möjliggöra deltagande för små och medelstora företag och nystartade företag samt främja användningen av lösningar med öppen källkod.

(13)

Reformer och investeringar i smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet ekonomisk sammanhållning, sysselsättning, produktivitet, konkurrenskraft, forskning, utveckling och innovation, och en välfungerande inre marknad med starka små och medelstora företag bör syfta till att stärka tillväxtpotentialen och möjliggöra en hållbar återhämtning av unionens ekonomi. Dessa reformer och investeringar bör också främja entreprenörskap, social ekonomi, utvecklingen av hållbara infrastrukturer och transporter och en industrialisering och återindustrialisering samt lindra covid-19-krisens effekter på ekonomin.

(14)

Reformer och investeringar i social och territoriell sammanhållning bör också bidra till att bekämpa fattigdom och motverka arbetslöshet så att medlemsstaternas ekonomier kan återhämta sig utan att någon lämnas utanför. Dessa reformer och investeringar bör leda till skapandet av högkvalitativa och stabila arbetstillfällen, till en inkludering och integration av missgynnade grupper samt möjliggöra en stärkt social dialog, infrastruktur och stärkta sociala tjänster och skyddssystem samt välfärdssystem.

(15)

Covid-19-krisen har också tydliggjort vikten av reformer och investeringar i hälsa, och i ekonomisk, social och institutionell resiliens, som bland annat syftar till att öka krisberedskapen och krishanteringsförmågan, särskilt genom att förbättra kontinuiteten i affärsverksamheter och allmännyttiga tjänster, hälso- och sjukvårdsystemens tillgänglighet och kapacitet, den offentliga förvaltningens och de nationella systemens effektivitet, bland annat genom att minimera den administrativa bördan och skapa effektiva rättssystem samt förebygga bedrägerier och utöva penningtvättstillsyn.

(16)

Reformer och investeringar i nästa generation, i barn och ungdomar är nödvändiga för att främja utbildning och kompetens, inbegripet digital kompetens, kompetenshöjning, omskolning och återkvalificering av den aktiva arbetskraften, integrationsprogram för arbetslösa, strategier för investeringar i tillgång och möjligheter för barn och ungdomar på området utbildning, hälsa, kost, sysselsättning och bostäder samt strategier som överbryggar generationsklyftan i linje med målen i barngarantin och ungdomsgarantin. Dessa åtgärder bör säkerställa att effekterna av covid-19-krisen inte blir permanenta för nästa generation européer och att generationsklyftan inte fördjupas ytterligare.

(17)

För närvarande finns det inget instrument som ger direkt ekonomiskt stöd kopplat till uppnåendet av resultat och till genomförandet av reformer och offentliga investeringar i medlemsstaterna som svar på de utmaningar som identifieras inom ramen för den europeiska planeringsterminen, inklusive den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling, och för att få varaktiga effekter på produktiviteten och den ekonomiska, sociala och institutionella resiliensen i medlemsstaterna.

(18)

Finansieringstyper och genomförandemetoder enligt denna förordning bör väljas utifrån deras förmåga att uppnå insatsernas särskilda mål och leverera resultat, med särskilt beaktande av kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten bör utformas som ett unionsbidrag av sitt eget slag som fastställs på grundval av ett högsta ekonomiskt bidrag som beräknas för varje medlemsstat och där hänsyn tas till de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens, och som bör betalas ut på grundval av uppnådda resultat i förhållande till delmål och mål i planen för återhämtning och resiliens. Därför bör sådana bidrag fastställas i enlighet med de sektorsspecifika reglerna i denna förordning, enligt reglerna om förenkling avseende sådan finansiering utan koppling till kostnader som fastställs i artikel 125.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (6) (budgetförordningen). Särskilda regler och förfaranden bör därför fastställas i den här förordningen, med förbehåll för de allmänna principer om budgetförvaltning som fastställs i budgetförordningen, för tilldelningen, genomförandet och kontrollen av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för den här förordningen. Finansiering utan koppling till kostnader bör tillämpas när kommissionen gör utbetalningar till medlemsstater som är bidragsmottagare, oavsett om ersättning i någon form ges för ekonomiska bidrag från medlemsstaterna till slutmottagarna. Medlemsstaterna bör kunna använda alla former av ekonomiska bidrag, inbegripet förenklade kostnadsalternativ. Utan att det påverkar kommissionens rätt att vidta åtgärder i händelse av bedrägerier, korruption, intressekonflikter eller dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram bör utbetalningarna inte vara föremål för kontroller av vilka kostnader som faktiskt belastat bidragsmottagaren.

(19)

I enlighet med rådets förordning (EU) 2020/2094 (7) och inom ramen för de medel som tilldelas enligt den, bör åtgärder för återhämtning och resiliens inom faciliteten genomföras för att hantera de sociala och ekonomiska effekterna av covid-19-krisen som saknar motstycke. Dessa ytterligare medel bör användas på ett sätt som säkerställer att de tidsfrister som fastställs i förordning (EU) 2020/2094 följs.

(20)

Faciliteten bör stödja projekt som respekterar additionalitetsprincipen för unionsfinansiering. Faciliteten bör inte, förutom i vederbörligen motiverade fall, ersätta återkommande nationella utgifter.

(21)

Att garantera en hög nivå av cybersäkerhet och förtroende för tekniken är en förutsättning för en framgångsrik digital omställning i unionen. I sina slutsatser av den 1 och 2 oktober 2020 uppmanade Europeiska rådet unionen och dess medlemsstater att fullt ut utnyttja verktygslådan för 5G-cybersäkerhet som antogs den 29 januari 2020 och i synnerhet att tillämpa relevanta begränsningar för högriskleverantörer när det gäller viktiga tillgångar som definieras som kritiska och känsliga i unionens samordnade riskbedömningar. Europeiska rådet underströk att potentiella 5G-leverantörer måste utvärderas på grundval av gemensamma objektiva kriterier.

(22)

För att främja synergier mellan faciliteten, InvestEU-programmet inrättat genom en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet och om ändring av förordning (EU) 2015/1017 (InvestEU-förordningen) och instrumentet för tekniskt stöd inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 (8) kan planerna för återhämtning och resiliens, upp till ett visst tak, inbegripa bidrag till medlemsstatskomponenter inom InvestEU-programmet och till instrumentet för tekniskt stöd, i enlighet med denna förordning.

(23)

Den facilitet som inrättas genom denna förordning återspeglar den europeiska gröna given och vikten av att ta itu med klimatförändringarna i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, faciliteten ska bidra till att integrera klimatfrågor och miljömässig hållbarhet och till att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska stödja klimatmålen. I det syftet bör de åtgärder som stöds genom faciliteten och som ingår i planerna för återhämtning och resiliens i de enskilda medlemsstaterna bidra till den gröna omställningen, inbegripet den biologiska mångfalden, eller till att ta itu med de utmaningar som följer av den, och de bör motsvara ett belopp som utgör minst 37 % av det totala anslaget för planen för återhämtning och resiliens baserat på den metod för klimatspårning som anges i en bilaga till denna förordning. Den metoden bör användas i enlighet med detta för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilagan till denna förordning. Om den berörda medlemsstaten och kommissionen enas, bör det vara möjligt att öka koefficienterna för stödet till klimatmålen till 40 % eller 100 % för enskilda investeringar, vilket förklaras i planen för återhämtning och resiliens, för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som på ett trovärdigt sätt ökar deras inverkan på klimatmålen. I det syftet bör det vara möjligt att öka koefficienterna för stöd till klimatmålen upp till ett totalt belopp på 3 % av tilldelningen för planen för återhämtning och resiliens för enskilda investeringar. Faciliteten bör stödja verksamhet som till fullo respekterar unionens normer och prioriteringar för klimat och miljö och principen orsaka inte betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (9) (principen orsaka inte betydande skada).

(24)

Eftersom det är viktigt att ta itu med den dramatiska förlusten av biologisk mångfald bör denna förordning bidra till att integrera åtgärder för biologisk mångfald i unionens politik.

(25)

Medlemsstaterna bör se till att de åtgärder som ingår i deras planer för återhämtning och resiliens överensstämmer med principen orsaka inte betydande skada i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852. Kommissionen bör ge teknisk vägledning i det syftet. Ikraftträdandet av de delegerade akter som avses i artikel 3 d i förordning (EU) 2020/852 bör inte påverka den vägledningen.

(26)

De åtgärder som stöds av faciliteten och ingår i planerna för återhämtning och resiliens för de enskilda medlemsstaterna bör dessutom motsvara ett belopp som utgör minst 20 % av tilldelningen av planen för återhämning och resiliens till digitala utgifter. I det syftet bör medlemsstaterna beräkna koefficienten för stöd till de digitala målen på grundval av en metod som återspeglar i vilken utsträckning stöd enligt faciliteten bidrar till de digitala målen. Koefficienterna för individuella åtgärder bör bestämmas baserat på de insatsområden som fastställs i en bilaga till denna förordning. Metoden bör användas i enlighet med detta för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde. Om den berörda medlemsstaten och kommissionen enas, bör det vara möjligt att öka dessa koefficienter till 40 % eller 100 % för enskilda investeringar för att beakta kompletterande reformer som ökar inverkan av åtgärder på de digitala målen.

(27)

För att fastställa hur relevanta åtgärder i planerna för återhämtning och resiliens bidrar till klimatmålen och de digitala målen, bör det vara möjligt att räkna sådana åtgärder inom ramen för båda målen i enlighet med deras respektive metoder.

(28)

Kvinnor har drabbats särskilt hårt av covid-19-krisen då de utgör majoriteten av hälso- och sjukvårdspersonalen i unionen och kombinerar obetalt omsorgsarbete med skyldigheter som följer av en anställning. Situationen är särskilt svår för ensamstående föräldrar, varav 85 % är kvinnor. Jämställdhet och lika möjligheter för alla och integreringen av dessa mål bör tas i betraktande och främjas när planer för återhämtning och resiliens utarbetas och genomförs enligt denna förordning. Investeringar i en robust hälso- och sjukvårdsinfrastruktur är också avgörande för att säkerställa jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt för att skapa resilienta samhällen, bekämpa otrygga arbetsförhållanden i kvinnodominerade sektorer, främja jobbskapande samt förebygga fattigdom och social utestängning, och för att ge en positiv effekt på bruttonationalprodukten (BNP) eftersom de gör att fler kvinnor kan delta i avlönat arbete.

(29)

Det bör inrättas en mekanism för att säkerställa kopplingen mellan faciliteten och en sund ekonomisk styrning som gör det möjligt för kommissionen att lägga fram ett förslag till rådet om att helt eller delvis hålla inne åtaganden eller betalningar inom ramen för faciliteten. Kommissionens skyldighet att föreslå ett innehållande bör tillfälligt hävas när och så länge den så kallade allmänna undantagsklausulen enligt stabilitets- och tillväxtpakten har aktiverats. För att säkerställa ett enhetligt genomförande, och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av de åtgärder som genomförs, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att underlätta antagandet av beslut som är nödvändiga för att säkerställa effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningsramen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet tillämpas för innehållandet av åtaganden. Europaparlamentets behöriga utskott bör kunna bjuda in kommissionen till en diskussion om tillämpningen av den mekanismen inom ramen för en strukturerad dialog för att tillåta Europaparlamentet att framföra sina synpunkter. För att kommissionen i vederbörlig ordning ska kunna beakta Europaparlamentets synpunkter bör denna strukturerade dialog äga rum inom fyra veckor efter det att kommissionen har informerat Europaparlamentet om tillämpningen av den mekanismen.

(30)

Facilitetens särskilda mål bör vara att ge ekonomiskt stöd i syfte att uppnå delmål och mål för reformer och investeringar enligt planerna för återhämtning och resiliens. Det målet bör eftersträvas i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna.

(31)

Senast den 31 juli 2022 bör kommissionen lägga fram en granskningsrapport om genomförandet av faciliteten för Europaparlamentet och rådet. I detta syfte bör kommissionen beakta de gemensamma indikatorer och den resultattavla för återhämtning och resiliens som ingår i denna förordning samt annan relevant tillgänglig information. Europaparlamentets behöriga utskott skulle kunna uppmana kommissionen att lägga fram de viktigaste slutsatserna i sin granskningsrapport inom ramen för den dialog om återhämtning och resiliens som inrättas enligt denna förordning.

(32)

För att säkerställa deras bidrag till facilitetens mål bör planerna för återhämtning och resiliens omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt genom ett enhetligt paket. De åtgärder som inletts från och med den 1 februari 2020 bör vara stödberättigande. Planerna för återhämtning och resiliens bör vara förenliga med de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställts inom den europeiska planeringsterminen, samt med de utmaningar och prioriteringar som identifierats i den senaste rådsrekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet för de medlemsstater som har euron som valuta. Planerna för återhämtning och resiliens bör också vara förenliga med nationella reformprogram, nationella energi- och klimatplaner, planer för en rättvis omställning, genomförandeplanen för ungdomsgarantin och de partnerskapsavtal och operativa program som antagits inom unionsfonderna. För att främja åtgärder som omfattas av prioriteringarna inom den europeiska gröna given och den digitala agendan bör planerna för återhämtning och resiliens också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. Sådana åtgärder bör göra det möjligt att snabbt uppnå de mål och bidrag som anges i nationella energi- och klimatplaner och uppdateringar av dessa. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens normer och prioriteringar för klimat och miljö. Planer för återhämtning och resiliens bör också respektera facilitetens övergripande principer.

(33)

Planer för återhämtning och resiliens bör inte påverka rätten att ingå eller tillämpa kollektivavtal eller att vidta kollektiva åtgärder i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt med unionsrätt och nationell rätt och unionspraxis och nationell praxis.

(34)

Regionala och lokala myndigheter kan vara viktiga partner i genomförandet av reformer och investeringar. I detta hänseende bör de rådfrågas och involveras på lämpligt sätt, i enlighet med den nationella rättsliga ramen.

(35)

Om en medlemsstat undantas från övervakning och bedömning inom ramen för den europeiska planeringsterminen enligt artikel 12 i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 472/2013 (10), eller är föremål för övervakning enligt rådets förordning (EG) nr 332/2002 (11), bör det vara möjligt att tillämpa den här förordningen på den berörda medlemsstaten i förhållande till de utmaningar och prioriteringar som identifieras genom de förordningarna.

(36)

För att bidra till medlemsstaternas utarbetande och genomförande av planerna för återhämtning och resiliens bör rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen kunna diskutera läget när det gäller återhämtning, resiliens och anpassningsförmågan i unionen. Den diskussionen bör grundas på strategisk och analytisk information som finns tillgänglig för kommissionen inom den europeiska planeringsterminen, och i tillämpliga fall på information om genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens under de föregående åren.

(37)

För att säkerställa ett meningsfullt ekonomiskt bidrag som står i proportion till medlemsstaternas faktiska behov av att genomföra och slutföra de reformer och investeringar som ingår i planen för återhämtning och resiliens är det lämpligt att fastställa ett högsta ekonomiskt bidrag som är tillgängligt för dem inom faciliteten, som icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd. 70 % av det högsta ekonomiska bidraget bör beräknas på grundval av befolkningsmängden, inversen av BNP per capita och den relativa arbetslösheten i varje medlemsstat. 30 % av det högsta ekonomiska bidraget bör beräknas på grundval av befolkningsmängden, inversen av BNP per capita och, till lika stor andel, förändringen i BNP i fasta priser under 2020 och den sammantagna förändringen i BNP i fasta priser under perioden 2020–2021 baserat på kommissionens höstprognoser 2020 för uppgifter som inte finns tillgängliga vid beräkningstillfället, som senast den 30 juni 2022 ska uppdateras med de faktiska resultaten.

(38)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för medlemsstaternas inlämning av planer för återhämtning och resiliens, och innehållet i dessa planer. Medlemsstater bör officiellt lämna in sina planer för återhämtning och resiliens, som regel senast den 30 april, och kan göra det i form av ett enda integrerat dokument tillsammans med sitt nationella reformprogram. För att säkerställa ett snabbt genomförande av faciliteten bör medlemsstaterna från och med den 15 oktober föregående år kunna lägga fram ett utkast till plan för återhämtning och resiliens.

(39)

För att säkerställa ett nationellt egenansvar och ett fokus på relevanta reformer och investeringar bör de medlemsstater som vill få stöd lämna in en väl underbyggd och motiverad plan för återhämtning och resiliens till kommissionen. Den planen bör innehålla en detaljerad förklaring av hur planen, med beaktande av de åtgärder som ingår i den, utgör ett övergripande och lämpligt balanserat svar på den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala situation, och därigenom på lämpligt sätt bidrar till de sex pelarna, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar. Planen för återhämtning och resiliens bör fastställa detaljerade åtgärder för dess övervakning och genomförande, inbegripet mål och delmål och beräknade kostnader, samt den förväntade effekten av planen för återhämtning och resiliens på tillväxtpotentialen, jobbskapandet och den ekonomiska, sociala och institutionella resiliensen, bland annat genom att främja strategier för barn och ungdomar, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, vilket bidrar till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och därigenom stärker den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen. Den bör också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna omställningen, inklusive den biologiska mångfalden, och den digitala omställningen. Den bör också innehålla en förklaring av hur planen bidrar till att effektivt hantera de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställs inom den europeiska planeringsterminen, inbegripet finanspolitiska aspekter och de rekommendationer som utfärdats enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 (12). Den bör också innehålla en förklaring av hur planen för återhämtning och resiliens säkerställer att ingen åtgärd för genomförandet av reformer och investeringar som ingår i den planen medför betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 (principen orsaka inte betydande skada). Planen för återhämtning och resiliens bör fastställa hur den förväntas bidra till jämställdhet och lika möjligheter för alla, och omfatta en sammanfattning av den genomförda samrådsprocessen med relevanta nationella intressenter.

Planen för återhämtning och resiliens bör innehålla en förklaring av medlemsstatens planer, system och konkreta åtgärder för att förhindra, upptäcka och åtgärda intressekonflikter, korruption och bedrägerier samt för att undvika dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram. Planen för återhämtning och resiliens skulle också kunna omfatta gränsöverskridande projekt eller projekt som omfattar flera länder. Under hela förfarandet bör kommissionen och medlemsstaterna sträva efter och upprätthålla ett nära samarbete.

(40)

Faciliteten bör genomföras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, inbegripet effektivt förebyggande och lagföring av bedrägerier, däribland skattebedrägeri, skatteundandragande, korruption och intressekonflikter.

(41)

Kommissionen bör bedöma de planer för återhämtning och resiliens som varje medlemsstat föreslår och samarbeta nära med den berörda medlemsstaten. Kommissionen bör fullt ut respektera det nationella egenansvaret för planen och bör därför beakta de motiveringar och de delar som den berörda medlemsstaten tillhandahåller. Kommissionen bör bedöma relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet för den plan för återhämtning och resiliens som medlemsstaten föreslagit på grundval av förteckningen över kriterier som anges i denna förordning. Kommissionen bör bedöma de föreslagna planerna för återhämtning och resiliens, eller i tillämpliga fall uppdateringarna av dem, inom två månader från det officiella inlämnandet av planerna för återhämtning och resiliens. Den berörda medlemsstaten och kommissionen bör vid behov kunna enas om att förlänga den tidsfristen med en rimlig period.

(42)

Lämpliga riktlinjer bör fastställas i en bilaga till denna förordning, för att utgöra en grund för kommissionen att på ett transparent och rättvist sätt bedöma planerna för återhämtning och resiliens och för att fastställa det ekonomiska bidraget i enlighet med de mål och andra relevanta krav som fastställs i denna förordning. För transparensens och effektivitetens skull bör därför ett betygssystem för bedömningen av förslagen till planer för återhämtning och resiliens inrättas. De kriterier som rör de landsspecifika rekommendationerna, stärkandet av tillväxtpotentialen, jobbskapandet och den ekonomiska, sociala och institutionella resiliensen och som bidrar till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör kräva högsta betyg i bedömningen. Att effektivt bidra till den gröna och digitala omställningen bör också vara ett krav för positiv bedömning.

(43)

För att bidra till utarbetandet av högkvalitativa planer för återhämtning och resiliens och bistå kommissionen vid bedömningen av de planer för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna lämnar in och vid bedömningen av i vilken grad de har uppnåtts bör det finnas bestämmelser om användning av expertrådgivning och, på begäran av den berörda medlemsstaten, inbördes rådgivning och tekniskt stöd. Medlemsstaterna kan också begära stöd inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd. Medlemsstaterna bör uppmuntras att främja synergier med andra medlemsstaters planer för återhämtning och resiliens.

(44)

För enkelhetens skull bör det ekonomiska bidraget fastställas på basis av enkla kriterier. Det ekonomiska bidraget bör fastställas på grundval av de uppskattade totala kostnaderna för den plan för återhämtning och resiliens som föreslagits av den berörda medlemsstaten.

(45)

Rådet bör godkänna bedömningen av planerna för återhämtning och resiliens genom ett genomförandebeslut, baserat på ett förslag från kommissionen, och bör försöka anta beslutet inom fyra veckor efter det att förslaget antagits. Förutsatt att planen för återhämtning och resiliens uppfyller bedömningskriterierna på ett tillfredsställande sätt bör den berörda medlemsstaten tilldelas det högsta ekonomiska bidraget om de uppskattade totala kostnaderna för de reformer och investeringar som ingår i planen för återhämtning och resiliens är lika med eller högre än det högsta ekonomiska bidraget i sig. Den berörda medlemsstaten bör i stället tilldelas ett belopp som är lika med de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens om de uppskattade totala kostnaderna är lägre än det högsta ekonomiska bidraget i sig. Medlemsstaten bör inte beviljas något ekonomiskt bidrag om planen för återhämtning och resiliens inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna. Rådets genomförandebeslut bör ändras, på förslag från kommissionen, så att det inbegriper det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som beräknats på grundval av de faktiska utfallen i juni 2022. Rådet bör anta det relevanta ändringsbeslutet utan onödigt dröjsmål.

(46)

För att säkerställa att det ekonomiska stödet tidigareläggs under de första åren efter covid-19-krisen, och för att säkerställa förenlighet med den tillgängliga finansieringen för faciliteten, bör medlen göras tillgängliga till och med den 31 december 2023. För det ändamålet bör det vara möjligt att ha gjort rättsliga åtaganden för 70 % av det belopp som finns tillgängligt för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd senast den 31 december 2022 och 30 % mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2023. Senast den 31 december 2021 kan en medlemsstat, samtidigt som planen för återhämtning och resiliens lämnas in, begära att ett belopp på upp till 13 % av det ekonomiska bidraget och, i tillämpliga fall, upp till 13 % av den berörda medlemsstatens lån, kan betalas ut i form av förfinansiering senast, i den mån det är möjligt, två månader efter det att kommissionen har antagit de rättsliga åtagandena.

(47)

Ekonomiskt stöd till en medlemsstats plan för återhämtning och resiliens bör vara möjligt i form av ett lån, under förutsättning att ett låneavtal ingås med kommissionen, baserat på en vederbörligen välgrundad begäran från den berörda medlemsstaten. Lån till stöd för genomförandet av nationella planer för återhämtning och resiliens bör tillhandahållas till och med den 31 december 2023 och bör tillhandahållas med löptider som återspeglar dessa utgifters långsiktighet. Enligt artikel 5.2 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (13) bör återbetalningar, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, planeras på ett sätt som säkerställer att skulderna minskar på ett stadigt och förutsägbart vis. Dessa löptider skulle kunna avvika från löptiderna för de medel som unionen lånar för att finansiera lånen på kapitalmarknaderna. Det är därför nödvändigt att föreskriva en möjlighet att göra undantag från principen i artikel 220.2 i budgetförordningen, enligt vilken löptiderna för lån till ekonomiskt stöd inte bör omvandlas.

(48)

Begäran om lånestöd bör motiveras av de större finansiella behov som är kopplade till ytterligare reformer och investeringar som ingår i planen för återhämtning och resiliens, särskilt de som är relevanta för den gröna och digitala omställningen, och av en högre kostnad för planen för återhämtning och resiliens än det högsta ekonomiska bidrag som tilldelas via det icke återbetalningspliktiga bidraget. Det bör vara möjligt att lämna in en ansökan om lånestöd samtidigt som planen för återhämtning och resiliens lämnas in. Om en ansökan om lånestöd görs vid en annan tidpunkt bör den åtföljas av en reviderad plan för återhämtning och resiliens med ytterligare delmål och mål. För att säkerställa att medel tidigareläggs bör medlemsstaterna begära lånestöd senast den 31 augusti 2023. I syfte att upprätthålla en sund ekonomisk förvaltning bör det totala beloppet för allt lånestöd som beviljas enligt denna förordning begränsas. Dessutom bör den högsta lånevolymen till varje medlemsstat inte överstiga 6,8 % av 2019 års bruttonationalinkomst (BNI), enligt uppgifter från Eurostat, brytdatum maj 2020. En ökning av det begränsade beloppet bör i undantagsfall vara möjligt under förutsättning att det finns tillgängliga medel. Av samma skäl bör det vara möjligt att betala ut lånet i form av delbetalningar mot uppfyllande av resultat. Kommissionen bör bedöma begäran om lånestöd inom två månader. På grundval av ett förslag från kommissionen bör rådet kunna godkänna den bedömningen med kvalificerad majoritet genom ett genomförandebeslut som rådet bör försöka anta inom fyra veckor efter antagandet av kommissionens förslag.

(49)

Det bör vara möjligt för en medlemsstat att lämna en motiverad begäran om att ändra planen för återhämtning och resiliens under genomförandet, om objektiva omständigheter motiverar ett sådant tillvägagångssätt. Om kommissionen anser att de skäl som den berörda medlemsstaten anför motiverar en sådan ändring bör den bedöma den nya planen för återhämtning och resiliens inom två månader. Den berörda medlemsstaten och kommissionen bör vid behov enas om att förlänga den tidsfristen med en rimlig period. Rådet bör på grundval av ett förslag från kommissionen godkänna bedömningen av den nya planen för återhämtning och resiliens genom ett genomförandebeslut som det bör försöka anta inom fyra veckor efter det att förslaget antagits.

(50)

Unionens institutioner bör göra sitt bästa för att minska handläggningstiden och säkerställa ett smidigt och snabbt genomförande av faciliteten.

(51)

För att uppnå effektivitet och förenkling i den ekonomiska förvaltningen av faciliteten bör unionens ekonomiska stöd till planer för återhämtning och resiliens utformas som en finansiering baserad på uppnådda resultat mätta i förhållande till delmål och mål som anges i de godkända planerna för återhämtning och resiliens. Det ytterligare lånestödet bör därför kopplas till ytterligare delmål och mål jämfört med dem som är relevanta för det ekonomiska stödet (dvs. det icke återbetalningspliktiga ekonomiska stödet).

(52)

Frigörandet av medel inom faciliteten är avhängigt av att medlemsstaterna på ett tillfredsställande sätt uppfyller relevanta delmål och mål enligt planerna för återhämtning och resiliens, efter att dessa planer har godkänts av rådet. Innan kommissionen antar ett beslut om att godkänna utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i tillämpliga fall, av lånet, bör den begära ett yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om huruvida medlemsstaterna har uppfyllt de relevanta delmålen och målen på ett tillfredsställande sätt på grundval av en preliminär bedömning av kommissionen. Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande bör inkomma senast fyra veckor efter det att kommittén mottagit kommissionens preliminära bedömning för att kommissionen vid sin bedömning ska kunna ta yttrandet i beaktande. Ekonomiska och finansiella kommittén ska sträva efter att nå samförstånd vid sina överläggningar. Om en eller flera medlemsländer i undantagsfall anser att det föreligger allvarliga avvikelser från ett tillfredsställande uppfyllande av relevanta delmål och mål får de begära att Europeiska rådets ordförande hänskjuter frågan till nästa möte i Europeiska rådet. De respektive medlemsstaterna bör också utan onödigt dröjsmål informera rådet, och rådet bör i sin tur utan dröjsmål informera Europaparlamentet. I sådana undantagsfall bör inget beslut om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, när så är tillämpligt av lånet, fattas förrän frågan diskuterats på ett uttömmande sätt vid nästa möte i Europeiska rådet. Det förfarandet bör som regel inte ta längre tid än tre månader efter det att kommissionen har begärt ett yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén.

(53)

För att få till stånd en sund ekonomisk förvaltning, samtidigt som facilitetens prestationsbaserade karaktär respekteras, bör särskilda regler fastställas för budgetåtaganden, utbetalningar, innehållande och återbetalning av medel, samt för avslutande av avtal som rör ekonomiskt stöd. För att säkerställa förutsebarhet bör det vara möjligt för medlemsstaterna att lämna in ansökningar om utbetalningar två gånger per år. Utbetalningarna bör göras i delbetalningar och baseras på en positiv bedömning från kommissionens sida av den berörda medlemsstatens genomförande av planen för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av faciliteten är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt. De bör särskilt säkerställa att bedrägerier, korruption och intressekonflikter förebyggs, upptäcks och åtgärdas, och att dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram undviks. Avtal om ekonomiskt stöd bör kunna tillfälligt upphävas och avslutas, och det ekonomiska bidraget bör kunna minskas och återkrävas om den berörda medlemsstaten inte genomför planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt, eller vid allvarliga oriktigheter i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter i samband med de åtgärder som stöds av faciliteten eller vid ett åsidosättande av skyldigheter enligt de avtal som rör ekonomiskt stöd. Om möjligt bör återkrav säkerställas genom avräkning mot utestående utbetalningar inom faciliteten. Lämpliga kontradiktoriska förfaranden bör inrättas för att säkerställa att kommissionens beslut avseende innehållande och återkrav av betalda belopp samt avslutande av avtal om ekonomiskt stöd respekterar medlemsstaternas rätt att lämna synpunkter. Alla utbetalningar av ekonomiska bidrag till medlemsstaterna bör ske senast den 31 december 2026, med undantag för de åtgärder som avses i artikel 1.3 andra meningen i förordning (EU) 2020/2094 och de fall där det, även om det rättsliga åtagandet har ingåtts eller beslutet har antagits i enlighet med de tidsfrister som avses i artikel 3 i den förordningen, är nödvändigt att unionen kan fullgöra sina skyldigheter gentemot medlemsstaterna, inbegripet till följd av en slutlig dom mot unionen.

(54)

Kommissionen bör säkerställa att unionens ekonomiska intressen verkligen skyddas. Det åligger huvudsakligen medlemsstaten själv att säkerställa att faciliteten genomförs på ett sätt som är förenligt med relevant unionsrätt och nationell rätt, men kommissionen bör kunna få tillräckliga försäkringar från medlemsstaterna om detta. När faciliteten genomförs bör medlemsstaterna säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt internt kontrollsystem och återkräva belopp som utbetalats felaktigt eller använts felaktigt. För det ändamålet bör medlemsstaterna kunna förlita sig på sina ordinarie nationella system för budgetförvaltning. Medlemsstater bör samla in standardiserade kategorier av uppgifter och information som gör det möjligt att förebygga, upptäcka och åtgärda allvarliga oriktigheter, i betydelsen bedrägerier, korruption och intressekonflikter med avseende på de åtgärder som stöds av faciliteten. Kommissionen bör tillhandahålla ett informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg, för tillgång till och analys av dessa uppgifter och denna information, för att åstadkomma en allmän tillämpning av medlemsstaterna.

(55)

Kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) bör kunna använda informations- och övervakningssystemet inom ramen för sina befogenheter och rättigheter.

(56)

För att underlätta genomförandet av medlemsstaternas arrangemang som syftar till att undvika dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram bör kommissionen tillhandahålla information om mottagare av medel som finansieras genom unionens budget, i enlighet med artikel 38.1 i budgetförordningen.

(57)

Medlemsstaterna och kommissionen bör ha rätt att behandla personuppgifter endast om det är nödvändigt för att säkerställa ansvarsfrihet, revision och kontroll av användningen av medel i samband med åtgärder för genomförandet av reformer och investeringsprojekt inom ramen för planen för återhämtning och resiliens. Personuppgifterna bör behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (14) eller (EU) 2018/1725 (15), beroende på vilken av de två förordningarna som är tillämplig.

(58)

För en effektiv övervakning av genomförandet bör medlemsstaterna rapportera två gånger per år i samband med den europeiska planeringsterminen om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla planen för återhämtning och resiliens. Dessa av medlemsstaterna utarbetade rapporter bör vederbörligen återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka bör användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av planerna för återhämtning och resiliens.

(59)

Medlemsstaterna bör uppmuntras att inhämta synpunkter från sina nationella produktivitetsnämnder och oberoende finanspolitiska institutioner om sina planer för återhämtning och resiliens, inbegripet en eventuell validering av delar av planen för återhämtning och resiliens.

(60)

För att säkerställa transparens och ansvarsskyldighet vid genomförandet av faciliteten bör kommissionen, med förbehåll för avlägsnande av känslig eller konfidentiell information, eller vid behov lämpliga sekretessarrangemang, översända relevanta handlingar och relevant information samtidigt och på lika villkor till Europaparlamentet och rådet, såsom de planer för återhämtning och resiliens, eller ändringar av dessa, som lämnats in av medlemsstaterna, och förslagen till rådets genomförandebeslut såsom de offentliggjorts av kommissionen.

(61)

Europaparlamentets behöriga utskott skulle varannan månad kunna uppmana kommissionen att i en dialog om återhämtning och resiliens diskutera frågor som rör genomförandet av faciliteten, såsom medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens, kommissionens bedömning, granskningsrapportens viktigaste resultat, läget vad gäller uppfyllande av delmål och mål, förfaranden för utbetalning och innehållande av betalningar, och all annan relevant information och dokumentation som kommissionen tillhandahåller i samband med genomförandet av faciliteten. Kommissionen bör beakta de synpunkter som framkommit i dialogen om återhämtning och resiliens, inbegripet resolutioner från Europaparlamentet, om sådana finns.

(62)

För att säkerställa en effektiv och enhetlig tilldelning av medel och för att upprätthålla principen om sund ekonomisk förvaltning bör åtgärder enligt denna förordning vara förenliga med och komplettera pågående unionsprogram, samtidigt som dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram av samma utgifter undviks. Framför allt bör kommissionen och medlemsstaterna i alla skeden av förfarandet säkerställa en effektiv samordning för att säkerställa enhetlighet, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor. Medlemsstaterna bör i det syftet vara skyldiga att lägga fram relevant information om befintlig eller planerad unionsfinansiering när de lämnar in sina planer för återhämtning och resiliens till kommissionen. Ekonomiskt stöd inom faciliteten bör tillhandahållas utöver det stöd som ges inom andra unionsprogram och -instrument, inbegripet InvestEU-programmet, och de reformer och investeringsprojekt som finansieras inom faciliteten bör kunna erhålla finansiering från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

(63)

Kommissionen bör på ett målinriktat och proportionellt sätt övervaka genomförandet av faciliteten och mäta uppnåendet av målen enligt denna förordning. Vid övervakningen av genomförandet av faciliteten bör kommissionen säkerställa att data från övervakningen av genomförandet av verksamheten och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För det ändamålet bör proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionsfinansiering. Genom delegerade akter bör kommissionen fastställa de gemensamma indikatorer som ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av faciliteten, och fastställa en metod för rapportering av sociala utgifter, inklusive vad gäller barn och ungdomar, inom ramen för faciliteten.

(64)

Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (16) bör denna facilitet utvärderas på grundval av information som samlats in i enlighet med särskilda övervakningskrav, samtidigt som en administrativ börda, särskilt för medlemsstaterna och överreglering undviks. Dessa krav bör när så är lämpligt innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för utvärdering av facilitetens faktiska konsekvenser.

(65)

En särskild resultattavla bör inrättas genom en delegerad akt för att visa framstegen i genomförandet av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens inom var och en av de sex pelarna, och de framsteg som gjorts med genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens avseende facilitetens gemensamma indikatorer. Resultattavlan bör senast i december 2021 vara i drift och bör uppdateras av kommissionen två gånger per år.

(66)

För att säkerställa lämplig resultatrapportering och övervakning av facilitetens genomförande, även vad gäller sociala utgifter, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på den särskilda resultattavla som visar framstegen i genomförandet och de gemensamma indikatorer som ska användas samt metoden för rapportering av sociala utgifter, inklusive vad gäller barn och ungdomar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.

(67)

Kommissionen bör lägga fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten. Den rapporten bör innehålla information om de framsteg som medlemsstaterna gör enligt de godkända planerna för återhämtning och resiliens. Den bör också innehålla information om genomförandet av delmål och mål, utbetalningar och innehållanden samt om facilitetens bidrag till klimatmålen och de digitala målen, gemensamma indikatorer och utgifter som finansieras inom ramen för de sex pelarna.

(68)

En oberoende utvärdering som granskar uppnåendet av målen för faciliteten, effektiviteten i användningen av dess medel och dess mervärde bör genomföras. Utvärderingen bör om lämpligt åtföljas av ett förslag om ändringar av denna förordning. En oberoende efterhandsutvärdering bör dessutom behandla facilitetens långsiktiga effekter.

(69)

Bedömningen av de planer för återhämtning och resiliens som ska genomföras av medlemsstaterna och motsvarande ekonomiska stöd antas av rådet genom ett genomförandebeslut, på förslag från kommissionen. För detta ändamål, och för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör rådet tilldelas genomförandebefogenheter. De genomförandebefogenheter som avser utbetalningen av det ekonomiska stödet när relevanta delmål och mål har uppnåtts bör tilldelas och utövas av kommissionen i enlighet med granskningsförfarandet i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (17). Med beaktande av ett möjligt behov av snabb utbetalning av det ekonomiska stödet från faciliteten, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) nr 182/2011, bör kommitténs ordförande, i den mening som avses i den förordningen, överväga möjligheten att i alla utkast till genomförandeakt förkorta tidsfristen för sammankallande av kommittén och tidsfristen för kommittén att avge sitt yttrande..

(70)

Efter antagandet av ett genomförandebeslut bör det vara möjligt för den berörda medlemsstaten och kommissionen att komma överens om vissa operativa arrangemang av teknisk natur, med detaljerade uppgifter om aspekter av genomförandet med avseende på tidsfrister, indikatorer för delmål och mål samt tillgång till underliggande data. För att säkerställa att de operativa arrangemangen med avseende på de rådande omständigheterna under genomförandet av planen för återhämtning och resiliens ska kunna fortsätta att vara relevanta bör det vara möjligt att ändra delar i dessa operativa arrangemang genom ömsesidig överenskommelse.

(71)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet enligt artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för upprättande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas enligt artikel 322 i EUF-fördraget innefattar även en generell villkorlighetsordning för att skydda unionens budget.

(72)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (18) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (19), (Euratom, EG) nr 2185/96 (20) och (EU) 2017/1939 (21) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, åtgärdande och utredning av bedrägerier, korruption och intressekonflikter samt, när så är lämpligt, påförande av administrativa sanktioner. I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013, har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption, intressekonflikter eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra bedrägerier, korruption, intressekonflikter och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (22). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(73)

Det bör vara möjligt för kommissionen att inleda kommunikationsinsatser för att säkerställa unionsfinansieringens synbarhet. och, när så är lämpligt, säkerställa att stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas genom en finansieringsförklaring.

(74)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(75)

För att snabbt kunna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH FINANSIERING

Artikel 1

Innehåll

Genom denna förordning inrättas faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten).

I förordningen fastställs facilitetens mål, dess finansiering, formerna för unionens finansiering inom den och reglerna för tillhandahållandet av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

unionsfonder: de fonder som omfattas av en Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för rättvis omställning samt Europeiska havs-,fiskeri- och vattenbruksfonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering (förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027).

2.

ekonomiskt bidrag: icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom faciliteten som finns tillgängligt för tilldelning eller som har tilldelats en medlemsstat.

3.

den europeiska planeringsterminen: det förfarande som anges i artikel 2-a i rådets förordning (EG) nr 1466/97 (23).

4.

delmål och mål: mått på framsteg när det gäller att genomföra en reform eller en investering, med delmål som kvalitativa resultat och mål som kvantitativa resultat.

5.

resiliens: förmågan att hantera ekonomiska, sociala och miljömässiga kriser eller ihållande strukturella förändringar på ett rättvist, hållbart och inkluderande sätt.

6.

orsaka inte betydande skada: inte stödja eller bedriva ekonomisk verksamhet som medför betydande skada för något miljömål, i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, i förekommande fall.

Artikel 3

Tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för faciliteten ska vara politikområden av europeisk betydelse som bygger på följande sex pelare:

a)

Grön omställning.

b)

Digital omställning.

c)

Smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet ekonomisk sammanhållning, sysselsättning, produktivitet, konkurrenskraft, forskning, utveckling och innovation, och en välfungerande inre marknad med starka små och medelstora företag.

d)

Social och territoriell sammanhållning.

e)

Hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens, inbegripet med målet att bland annat öka krisberedskapen och kapaciteten för krishantering.

(f)

Strategier för nästa generation, barn och ungdomar, såsom utbildning och kompetens.

Artikel 4

Allmänna och särskilda mål

1.   I linje med de sex pelare som avses i artikel 3 i denna förordning och med den enhetlighet och de synergier som de genererar, inom ramen för covid-19-krisen, ska det allmänna målet för faciliteten vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att förbättra medlemsstaternas resiliens, krisberedskap, anpassningsförmåga och tillväxtpotential, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser – särskilt för kvinnor, genom att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, genom att stödja den gröna omställningen, genom att bidra till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030, som fastställs i artikel 2.11 i förordning (EU) 2018/1999, och uppfylla målet om ett klimatneutralt EU senast 2050 och den digitala omställningen, och på så sätt bidra till ökad ekonomisk och social konvergens, återställa och främja hållbar tillväxt i och integrering av unionens ekonomier, främja skapande av sysselsättning av god kvalitet och bidra till unionens strategiska autonomi såväl som en öppen ekonomi samt skapa europeiskt mervärde.

2.   För att uppnå detta allmänna mål ska det särskilda målet för faciliteten vara att ge medlemsstaterna ekonomiskt stöd i syfte att uppnå de delmål och mål för reformer och investeringar som anges i deras planer för återhämtning och resiliens. Detta särskilda mål ska eftersträvas i nära och transparent samarbete med de berörda medlemsstaterna.

Artikel 5

Övergripande principer

1.   Stöd från faciliteten ska inte, förutom i vederbörligen motiverade fall, ersätta återkommande nationella budgetutgifter och ska respektera additionalitetsprincipen för unionsfinansiering som avses i artikel 9.

2.   Faciliteten ska endast stödja åtgärder som respekterar principen orsaka inte betydande skada.

Artikel 6

Medel från Europeiska unionens instrument för återhämtning

1.   De åtgärder som avses i artikel 1 i förordning (EU) 2020/2094 ska genomföras inom faciliteten enligt följande:

a)

Genom ett belopp på upp till 312 500 000 000 EUR som avses i artikel 2.2 a ii i förordning (EU) 2020/2094, i 2018 års priser, tillgängligt för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd, om inte annat följer av artikel 3.4 och 3.7 i förordning (EU) 2020/2094.

Enligt artikel 3.1 i förordning (EU) 2020/2094 ska dessa belopp utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.

b)

Genom ett belopp på 360 000 000 000 EUR som avses i artikel 2.2 b i förordning (EU) 2020/2094, i 2018 års priser, tillgängligt för lånestöd till medlemsstater enligt artiklarna 14 och 15 i den här förordningen, om inte annat följer av artikel 3.5 i förordning (EU) 2020/2094.

2.   De belopp som avses i punkt 1 a får också täcka utgifter för den förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för att förvalta faciliteten och för att uppnå dess mål, särskilt studier, expertmöten, samråd med berörda parter, informations- och kommunikationsåtgärder, inbegripet inkluderande utåtriktade insatser, och övergripande information om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till denna förordnings mål, utgifter för it-nätverk som fokuserar på informationsbehandling och informationsutbyte, gemensamma it-verktyg samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av faciliteten. Utgifterna får också täcka kostnader för annan stödverksamhet såsom kvalitetskontroll och övervakning av projekt på fältet samt kostnader för inbördes rådgivning och experter för bedömning och genomförande av reformer och investeringar.

Artikel 7

Medel från program med delad förvaltning och användning av medel

1.   Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på den berörda medlemsstatens begäran överföras till faciliteten med förbehåll för de villkor som fastställs i de relevanta bestämmelserna i förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i budgetförordningen. Dessa medel ska användas enbart till förmån för den berörda medlemsstaten.

2.   Medlemsstaterna får föreslå att i sina planer för återhämtning och resiliens, som uppskattade kostnader, inkludera betalningen för ytterligare tekniskt stöd i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) 2021/240 och kontantbidraget i medlemsstatskomponenten enligt de relevanta bestämmelserna i InvestEU-förordningen. Dessa kostnader får inte överstiga 4 % av det totala ekonomiska bidraget för planen för återhämtning och resiliens, och de relevanta åtgärderna enligt planen för återhämtning och resiliens ska uppfylla kraven i denna förordning.

Artikel 8

Genomförande

Faciliteten ska genomföras av kommissionen genom direkt förvaltning i enlighet med de relevanta regler som antagits enligt artikel 322 i EUF-fördraget, särskilt budgetförordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 (24).

Artikel 9

Additionalitet och kompletterande finansiering

Stöd inom faciliteten ska ges utöver det stöd som ges inom andra unionsprogram och -instrument. Reformer och investeringsprojekt kan få stöd från andra unionsprogram och unionsinstrument, under förutsättning att sådant stöd inte täcker samma kostnad.

Artikel 10

Åtgärder som kopplar faciliteten till sund ekonomisk styrning

1.   Kommissionen ska lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller utbetalningarna om rådet i enlighet med artikel 126.8 eller 126.11 i EUF-fördraget beslutar att en medlemsstat inte har vidtagit effektiva åtgärder för att korrigera sitt alltför stora underskott, om inte rådet har fastställt att unionen som helhet befinner sig i en allvarlig konjunkturnedgång i den mening som avses i artiklarna 3.5 och 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 (25).

2.   Kommissionen får lägga fram ett förslag för rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena eller utbetalningarna i vart och ett av följande fall:

a)

Rådet antar två på varandra följande rekommendationer i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1176/2011 på grund av att en medlemsstat har lämnat in en otillräcklig plan för korrigerande åtgärder.

b)

Rådet antar två på varandra följande beslut i samma förfarande vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 10.4 i förordning (EU) nr 1176/2011 som fastställer bristande efterlevnad från en medlemsstats sida på grund av att den inte har vidtagit de rekommenderade korrigerande åtgärderna.

c)

Kommissionen finner att en medlemsstat inte har vidtagit sådana åtgärder som avses i förordning (EG) nr 332/2002, och beslutar därför att inte godkänna utbetalningen av det ekonomiska stöd som beviljats medlemsstaten.

d)

Rådet beslutar att en medlemsstat inte följer det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013 eller de åtgärder som har begärts i ett rådsbeslut antaget i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

I första hand ska innehållande av åtaganden tillämpas, utbetalningar ska hållas inne endast när omedelbara åtgärder begärs och i fall av betydande bristande efterlevnad.

Beslutet om att hålla inne utbetalningar ska tillämpas på de begäranden om utbetalning som lämnas in efter dagen för beslutet om innehållande.

3.   Ett förslag från kommissionen för ett beslut om att hålla inne åtaganden ska anses vara antaget av rådet om inte rådet genom en genomförandeakt beslutar att förkasta förslaget med kvalificerad majoritet inom en månad från det att kommissionen lagt fram sitt förslag.

Innehållandet av åtaganden ska tillämpas på åtagandena från och med den 1 januari året efter antagande av beslutet om innehållande.

Rådet ska, genom en genomförandeakt, på det förslag från kommissionen som avses i punkterna 1 och 2, anta ett beslut avseende innehållandet av utbetalningar.

4.   Omfattningen och nivån på det innehållande av åtaganden eller utbetalningar som ska göras ska vara proportionella, respektera principen om likabehandling av medlemsstater samt ta hänsyn till de ekonomiska och sociala förhållandena i den berörda medlemsstaten, särskilt nivån av arbetslöshet, fattigdom eller social utestängning i den berörda medlemsstaten jämfört med unionens genomsnitt och konsekvenserna av innehållandet för den berörda medlemsstatens ekonomi.

5.   Innehållandet av åtaganden ska begränsas till högst 25 % av åtagandena eller 0,25 % av nominell BNP, beroende på vilket som är lägst, i vart och ett av följande fall:

a)

Vid det första fallet av bristande efterlevnad av ett förfarande vid alltför stora underskott enligt vad som avses i punkt 1.

b)

Vid det första fallet av bristande efterlevnad av en plan för korrigerande åtgärder inom ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt vad som avses i punkt 2 a.

c)

Vid bristande efterlevnad av den rekommenderade korrigerande åtgärden inom ett förfarande vid alltför stora obalanser enligt vad som avses i punkt 2 b.

d)

Vid det första fallet av bristande efterlevnad enligt vad som avses i punkt 2 c och d.

Vid fortsatt bristande efterlevnad får innehållandet av åtaganden överskrida de gränser som anges i första stycket.

6.   Rådet ska häva innehållandet av åtaganden på förslag från kommissionen, i enlighet med förfarandet i punkt 3 första stycket i denna artikel, i följande fall:

a)

Om förfarandet vid alltför stora underskott lämnas vilande i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1467/97 eller om rådet i enlighet med artikel 126.12 i EUF-fördraget har beslutat att upphäva beslutet om att ett alltför stort överskott föreligger.

b)

Om rådet har godkänt den plan för korrigerande åtgärder som den berörda medlemsstaten har lämnat in i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr 1176/2011, eller om förfarandet vid alltför stora obalanser lämnas vilande i enlighet med artikel 10.5 i den förordningen, eller om rådet har avslutat förfarandet vid alltför stora obalanser i enlighet med artikel 11 i den förordningen.

c)

Om kommissionen finner att en medlemsstat har vidtagit lämpliga åtgärder enligt vad som avses i rådets förordning (EG) nr 332/2002.

d)

Om kommissionen har beslutat att den berörda medlemsstaten har vidtagit lämpliga åtgärder för att genomföra det makroekonomiska anpassningsprogram som avses i artikel 7 i förordning (EU) nr 472/2013 eller de åtgärder som har begärts i ett rådsbeslut antaget i enlighet med artikel 136.1 i EUF-fördraget.

Efter att rådet har upphävt innehållandet av åtaganden får kommissionen på nytt göra åtaganden som tidigare innehölls utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.4, 3.7 och 3.9 i förordning (EU) 2020/2094.

Ett beslut om upphävande av innehållandet av utbetalningar ska fattas av rådet på förslag från kommissionen i enlighet med förfarandet i punkt 3 tredje stycket, om de tillämpliga villkoren i första stycket i denna punkt är uppfyllda.

7.   Kommissionen ska hålla Europaparlamentet informerat om genomförandet av denna artikel. I synnerhet när kommissionen lägger fram ett förslag enligt punkt 1 eller 2, ska den omedelbart informera Europaparlamentet och lämna uppgifter om de åtaganden och utbetalningar som skulle kunna bli föremål för innehållande.

Europaparlamentets ansvariga utskott får uppmana kommissionen att diskutera tillämpningen av denna artikel inom ramen för en strukturerad dialog för att ge Europaparlamentet möjlighet att framföra sina synpunkter. Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets framförda synpunkter.

Kommissionen ska översända förslaget om innehållande eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europaparlamentet och rådet utan dröjsmål efter att det har antagits. Europaparlamentet får uppmana kommissionen att redogöra för skälen till förslaget.

8.   Senast den 31 december 2024 ska kommissionen göra en översyn av tillämpningen av denna artikel. Kommissionen ska i det syftet utarbeta en rapport som den ska översända till Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med ett lagstiftningsförslag.

9.   Vid större ändringar i unionens sociala och ekonomiska situation får kommissionen lägga fram ett förslag om översyn av tillämpningen av denna artikel, eller så får Europaparlamentet eller rådet, i enlighet med artikel 225 respektive artikel 241 i EUF-fördraget, uppmana kommissionen att lägga fram ett sådant förslag.

KAPITEL II

EKONOMISKT BIDRAG, TILLDELNINGSPROCESS, LÅN OCH ÖVERSYN

Artikel 11

Högsta ekonomiskt bidrag

1.   Det högsta ekonomiska bidraget ska beräknas för varje medlemsstat på följande sätt:

a)

För 70 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a, omräknat till löpande priser på grundval av befolkningsmängden, inversen av BNP per capita och den relativa arbetslösheten i varje medlemsstat enligt metoden i bilaga II.

b)

För 30 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a, omräknat till löpande priser, på grundval av befolkningsmängden, inversen av BNP per capita och, i lika andel, förändringen i BNP i fasta priser 2020 och den sammantagna förändringen i BNP i fasta priser för perioden 2020–2021 enligt metoden i bilaga III. Förändringen i BNP i fasta priser för 2020 och den sammantagna förändringen i BNP i fasta priser för perioden 2020–2021 ska grundas på kommissionens höstprognos 2020.

2.   Beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget enligt punkt 1 b ska uppdateras senast den 30 juni 2022 för varje medlemsstat genom att uppgifterna från kommissionens höstprognos 2020 ersätts med de faktiska uppgifterna om förändringen i BNP i fasta priser 2020 och den sammantagna förändringen i BNP i fasta priser under perioden 2020–2021.

Artikel 12

Tilldelning av ekonomiskt bidrag

1.   Varje medlemsstat får lämna in en begäran upp till dess högsta ekonomiska bidrag enligt artikel 11 för att genomföra sin plan för återhämtning och resiliens.

2.   Till och med den 31 december 2022 ska kommissionen ställa till förfogande för tilldelning 70 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a, omräknat i löpande priser.

3.   Från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023 ska kommissionen ställa till förfogande för tilldelning 30 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a, omräknat i löpande priser.

4.   Tilldelningarna enligt punkterna 2 och 3 påverkar inte tillämpningen av artikel 6.2.

Artikel 13

Förfinansiering

1.   Förutsatt att rådet senast den 31 december 2021 antar det genomförandebeslut som avses i artikel 20.1, och när en medlemsstat begär det i samband med inlämnandet av sin plan för återhämtning och resiliens, ska kommissionen betala ut ett förfinansieringsbelopp på upp till 13 % av det ekonomiska bidraget, och i tillämpliga fall på upp till 13 % av lånet i enlighet med artikel 20.2 och 20.3. Genom undantag från artikel 116.1 i budgetförordningen ska kommissionen göra motsvarande utbetalning, i den mån det är möjligt, inom två månader efter att kommissionen har antagit det rättsliga åtagande som avses i artikel 23.

2.   Vid förfinansiering enligt punkt 1 i denna artikel ska det ekonomiska bidrag och, i tillämpliga fall, det lån som ska betalas enligt artikel 20.5 a respektive 20.5 h anpassas proportionellt.

3.   Om det förfinansieringsbelopp av det ekonomiska bidraget enligt punkt 1 i denna artikel överstiger 13 % av det högsta ekonomiska bidrag som har beräknats i enlighet med artikel 11.2 senast den 30 juni 2022, ska nästa utbetalning som godkänns i enlighet med artikel 24.5, och vid behov de efterföljande utbetalningarna, minskas till dess att det överskjutande beloppet har räknats av. Om de efterföljande utbetalningarna är otillräckliga ska det överskjutande beloppet betalas tillbaka.

Artikel 14

Lån

1.   Till och med den 31 december 2023 får kommissionen på begäran av en medlemsstat bevilja den berörda medlemsstaten ett lån för genomförandet av dess planer för återhämtning och resiliens.

2.   En medlemsstat får begära lånestöd vid samma tidpunkt som en plan för återhämtning och resiliens enligt artikel 18 lämnas in, eller vid en annan tidpunkt till och med den 31 augusti 2023. I det senare fallet ska begäran åtföljas av en ändrad plan för återhämtning och resiliens med ytterligare delmål och mål.

3.   En medlemsstats begäran om lånestöd ska innehålla

a)

skälen till lånestödet, motiverade av ökade finansiella behov som är kopplade till ytterligare reformer och investeringar,

b)

de ytterligare reformerna och investeringarna i enlighet med artikel 18,

c)

den högre kostnaden för den berörda planen för återhämtning och resiliens jämfört med de ekonomiska bidrag som planen för återhämtning och resiliens har tilldelats enligt artikel 20.4 a eller b.

4.   Lånestödet till den berörda medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens får inte vara högre än differensen mellan den totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens, i förekommande fall med ändringar, och det högsta ekonomiska bidraget enligt artikel 11.

5.   Den högsta volymen för lånestödet till varje medlemsstat får inte överstiga 6,8 % av 2019 års BNI i löpande priser.

6.   Genom undantag från punkt 5 får lånestödets belopp i undantagsfall ökas, under förutsättning att det finns tillgängliga medel.

7.   Lånet ska betalas ut i delbetalningar under förutsättning att delmålen och målen är uppfyllda i enlighet med artikel 20.5 h.

8.   Kommissionen ska bedöma en begäran om lånestöd i enlighet med artikel 19. Rådet ska anta ett genomförandebeslut på förslag från kommissionen i enlighet med artikel 20.1. I tillämpliga fall ska planen för återhämtning och resiliens ändras i enlighet med detta.

Artikel 15

Låneavtal

1.   Innan ett låneavtal ingås med den berörda medlemsstaten ska kommissionen bedöma

a)

om motiveringen för att begära lånestöd och dess belopp anses vara rimlig och trovärdig i förhållande till de ytterligare reformerna och investeringarna, och

b)

om de ytterligare reformerna och investeringarna uppfyller kriterierna i artikel 19.3.

2.   Om kommissionen anser att begäran om lånestöd uppfyller kriterierna i punkt 1, och efter att rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 har antagits, ska kommissionen ingå ett låneavtal med den berörda medlemsstaten. Låneavtalet ska, utöver de delar som fastställs i artikel 220.5 i budgetförordningen, innehålla följande delar:

a)

Lånebeloppet i euro, inbegripet, i förkommande fall, det förfinansierade lånet i enlighet med artikel 13.

b)

Genomsnittlig löptid; artikel 220.2 i budgetförordningen ska inte tillämpas på denna löptid.

c)

Prissättningsformeln och den period då lånet är tillgängligt.

d)

Det högsta antalet delbetalningar och återbetalningsplanen.

e)

Övriga delar som krävs för genomförandet av lånet i förhållande till de berörda reformerna och investeringsprojekten i enlighet med det beslut som avses i artikel 20.3.

3.   I enlighet med artikel 220.5 e i budgetförordningen ska kostnader i samband med upplåningen av medel för de lån som avses i denna artikel bäras av de mottagande medlemsstaterna.

4.   Kommissionen ska fastställa de arrangemang som är nödvändiga för administreringen av utlåningstransaktionerna i samband med lån som beviljas i enlighet med denna artikel.

5.   En medlemsstat som får ett lån beviljat i enlighet med denna artikel ska öppna ett särskilt konto för hanteringen av det beviljade lånet. Den ska också överföra det kapitalbelopp och den ränta som ska betalas för ett lån till det konto som kommissionen anger i enlighet med de arrangemang som införts i enlighet med punkt 4, 20 bankdagar före motsvarande förfallodag.

Artikel 16

Granskningsrapport

1.   Senast den 31 juli 2022 ska kommissionen lägga fram en granskningsrapport om genomförandet av faciliteten för Europaparlamentet och rådet.

2.   Granskningsrapporten ska innehålla följande delar:

a)

En bedömning av i vilken utsträckning genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens är i linje med tillämpningsområdet och bidrar till denna förordnings allmänna mål i enlighet med de sex pelare som avses i artikel 3, inbegripet hur planerna för återhämtning och resiliens tar itu med ojämlikheten mellan kvinnor och män.

b)

En kvantitativ bedömning av bidraget från planerna för återhämtning och resiliens till

i)

klimatmålet med minst 37 %,

ii)

det digitala målet med minst 20 %,

iii)

var och en av de sex pelare som avses i artikel 3.

c)

Läget vad gäller genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och iakttagelser och vägledning till medlemsstaterna före den uppdatering av deras planer för återhämtning och resiliens som avses i artikel 18.2.

3.   Vid utarbetandet av den granskningsrapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen beakta den resultattavla som avses i artikel 30, de rapporter från medlemsstaterna som avses i artikel 27, och all annan relevant information om uppfyllandet av delmålen och målen i planerna för återhämtning och resiliens från de förfaranden för utbetalning, innehållande och avslutande som avses i artikel 24.

4.   Europaparlamentets ansvariga utskott får uppmana kommissionen att redogöra för de viktigaste slutsatserna i granskningsrapporten inom ramen för den dialog om återhämtning och resiliens som avses i artikel 26.

KAPITEL III

PLANER FÖR ÅTERHÄMTNING OCH RESILIENS

Artikel 17

Berättigande

1.   Inom det tillämpningsområde som anges i artikel 3 och för att uppnå de mål som anges i artikel 4 ska medlemsstaterna utarbeta nationella planer för återhämtning och resiliens. Dessa planer ska fastställa den berörda medlemsstatens agenda för reformer och investeringar. De planer för återhämtning och resiliens som berättigar till finansiering inom faciliteten ska omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringar i ett övergripande och enhetligt paket, som även kan inkludera offentliga system som syftar till att stimulera privata investeringar.

2.   Åtgärder som inleddes från och med den 1 februari 2020 ska vara berättigade till finansiering, under förutsättning att de uppfyller kraven i denna förordning.

3.   Planerna för återhämtning och resiliens ska vara förenliga med de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställts inom den europeiska planeringsterminen, och med de utmaningar och prioriteringar som fastställts i den senaste rådsrekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet för de medlemsstater som har euron som valuta. Planerna för återhämtning och resiliens ska också vara förenliga med den information som medlemsstaterna lämnar i de nationella reformprogrammen inom den europeiska planeringsterminen, i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, och uppdateringar av dessa, enligt förordning (EU) 2018/1999, i de territoriella planerna för en rättvis omställning enligt en Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (förordningen för fonden för en rättvis omställning), i genomförandeplanerna för ungdomsgarantin och i partnerskapsavtal och operativa program inom unionsfonderna.

4.   Planerna för återhämtning och resiliens ska respektera de övergripande principer som fastställs i artikel 5.

5.   Om en medlemsstat är undantagen från övervakning och bedömning inom ramen för den europeiska planeringsterminen på grundval av artikel 12 i förordning (EU) nr 472/2013, eller är föremål för övervakning enligt förordning (EG) nr 332/2002, ska den här förordningen tillämpas på den berörda medlemsstaten med avseende på de utmaningar och prioriteringar som identifieras genom de åtgärder som fastställs i dessa förordningar.

Artikel 18

Plan för återhämtning och resiliens

1.   En medlemsstat som önskar få ett ekonomiskt bidrag i enlighet med artikel 12 ska till kommissionen lämna in en plan för återhämtning och resiliens enligt definitionen i artikel 17.1.

2.   Efter det att kommissionen gör det belopp som avses i artikel 12.3 tillgängligt för tilldelning får en medlemsstat uppdatera och lämna in den plan för återhämtning och resiliens som avses i punkt 1 i den här artikeln för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som har beräknats i enlighet med artikel 11.2.

3.   Den plan för återhämtning och resiliens som läggs fram av den berörda medlemsstaten får lämnas in i ett enda integrerat dokument tillsammans med det nationella reformprogrammet och ska som regel lämnas in officiellt senast den 30 april. Medlemsstaterna får lämna in ett utkast till plan för återhämtning och resiliens från och med den 15 oktober föregående år.

4.   Planen för återhämtning och resiliens ska vara vederbörligen motiverad och underbyggd. Den ska särskilt innehålla följande delar:

a)

En förklaring av hur planen för återhämtning och resiliens, genom de åtgärder som ingår i den, utgör ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på medlemsstatens ekonomiska och sociala situation, och därigenom på lämpligt sätt bidrar till alla pelare som avses i artikel 3, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar.

b)

En förklaring av hur planen för återhämtning och resiliens bidrar till att på ett effektivt sätt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställs i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet finanspolitiska aspekter, och, i förekommande fall, rekommendationer utfärdade enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011, riktade till den berörda medlemsstaten, eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument officiellt antagna av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen.

c)

En detaljerad förklaring av hur planen för återhämtning och resiliens stärker den berörda medlemsstatens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, inbegripet genom främjandet av barn- och ungdomspolitik, och lindrar covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, bidrar till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och därigenom ökar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen i unionen.

d)

En förklaring av hur planen för återhämtning och resiliens säkerställer att ingen åtgärd för att genomföra reformer och investeringar i planen för återhämtning och resiliens medför betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 (principen orsaka inte betydande skada).

e)

En kvalitativ förklaring av hur åtgärderna i planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller till att ta itu med de utmaningar som följer av den, och om de står för ett belopp som motsvarar minst 37 % av den totala tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens, baserat på den metod för klimatspårning som anges i bilaga VI, den metoden ska användas i enlighet därmed för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett av insatsområdena i bilaga VI. Koefficienterna för stöd till klimatmålen får höjas upp till ett totalt belopp på 3 % av tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som på ett trovärdigt sätt ökar deras inverkan på klimatmålen enligt förklaringen i planen för återhämtning och resiliens.

f)

En förklaring av hur åtgärderna i planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till den digitala omställningen eller till de utmaningar som följer av den, och huruvida de står för ett belopp som motsvarar minst 20 % av den totala tilldelningen för planen för återhämtning och resiliens, baserat på den metod för digital märkning som anges i bilaga VII, den metoden ska användas i enlighet därmed för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VII. Koefficienterna för stöd till de digitala målen får höjas för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som ökar deras inverkan på de digitala målen.

g)

I tillämpliga fall, för investeringar i digital kapacitet och konnektivitet, en självbedömning av säkerhet på grundval av gemensamma objektiva kriterier som fastställer eventuella säkerhetsproblem och redogör för hur dessa problem kommer att hanteras för att efterleva relevant unionsrätt och nationell rätt.

h)

Information om huruvida de åtgärder som ingår i planen för återhämtning och resiliens omfattar gränsöverskridande projekt eller projekt som omfattar flera länder.

i)

Planerade delmål, mål och en preliminär tidsplan för genomförandet av de reformer och investeringar som ska slutföras senast 31 augusti 2026.

j)

De planerade investeringsprojekten och den relaterade investeringsperioden.

k)

Den uppskattade totala kostnaden för de reformer och investeringar som omfattas av den plan för återhämtning och resiliens som lämnats in (även kallad uppskattad total kostnad för planen för återhämtning och resiliens), underbyggd av en lämplig motivering och förklaringar av hur kostnaden överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till de förväntade nationella ekonomiska och sociala effekterna.

l)

I förekommande fall, information om befintlig eller planerad unionsfinansiering.

m)

Vilka kompletterande åtgärder som kan komma att behövas.

n)

En motivering av enhetligheten i planen för återhämtning och resiliens, och en förklaring av dess samstämmighet med de principer, planer och program som avses i artikel 17.

o)

En förklaring av hur åtgärderna i planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till jämställdhet och lika möjligheter för alla och till integreringen av dessa mål, i linje med principerna 2 och 3 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samt med FN:s mål 5 för hållbar utveckling och, när så är relevant, med den nationella jämställdhetsstrategin.

p)

Arrangemangen för den berörda medlemsstatens effektiva övervakning och genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet de föreslagna delmålen och målen, samt relaterade indikatorer.

q)

En sammanfattning av den samrådsprocess som i enlighet med den nationella rättsliga ramen har genomförts med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter, för utarbetandet och, när så är möjligt, genomförandet av planen för återhämtning och resiliens och hur intressenternas synpunkter återspeglas i planen för återhämtning och resiliens.

r)

En förklaring av medlemsstatens system för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel från faciliteten, och arrangemang som syftar till att undvika dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram.

s)

I tillämpliga fall, den begäran om lånestöd och de ytterligare delmål som avses i artikel 14.2 och 14.3, samt dess delar.

t)

All annan relevant information.

5.   Vid utarbetandet av sina planer för återhämtning och resiliens får medlemsstaterna begära att kommissionen anordnar ett utbyte av god praxis för att göra det möjligt för de ansökande medlemsstaterna att dra nytta av andra medlemsstaters erfarenheter. Medlemsstaterna får också begära tekniskt stöd inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd. Medlemsstaterna ska uppmuntras att främja synergier med andra medlemsstaters planer för återhämtning och resiliens.

Artikel 19

Kommissionens bedömning

1.   Kommissionen ska bedöma den plan för återhämtning och resiliens eller, i tillämpliga fall, uppdateringen av den planen som medlemsstaten har lämnat in i enlighet med artikel 18.1 eller 18.2 inom två månader efter det officiella inlämnandet, och lägga fram ett förslag till rådets genomförandebeslut i enlighet med artikel 20.1. Vid utförandet av den bedömningen ska kommissionen föra ett nära samarbete med den berörda medlemsstaten. Kommissionen får lämna synpunkter eller begära ytterligare information. Den berörda medlemsstaten ska tillhandahålla den begärda ytterligare informationen och får vid behov revidera planen för återhämtning och resiliens, även efter att planen officiellt har lämnats in. Den berörda medlemsstaten och kommissionen får enas om att vid behov förlänga tidsfristen för bedömningen med en rimlig period.

2.   När kommissionen bedömer planen för återhämtning och resiliens och fastställer det belopp som ska tilldelas den berörda medlemsstaten, ska kommissionen beakta den analytiska information om den berörda medlemsstaten som finns tillgänglig inom den europeiska planeringsterminen samt den motivering och de delar som tillhandahållits av den medlemsstaten, enligt artikel 18.4, samt all annan relevant information, såsom särskilt den information som ingår i den medlemsstatens nationella reformprogram och integrerade nationella energi- och klimatplan i de territoriella planerna för en rättvis omställning inom förordningen för fonden för en rättvis omställning, i genomförandeplanerna för ungdomsgarantin samt, i tillämpliga fall, information från det tekniska stöd som erhållits via instrumentet för tekniskt stöd.

3.   Kommissionen ska bedöma relevansen, ändamålsenligheten, effektiviteten och enhetligheten i planen för återhämtning och resiliens, och ska i detta syfte beakta följande kriterier som ska tillämpas i enlighet med bilaga V:

Relevans:

a)

Om planen för återhämtning och resiliens utgör ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen, och därigenom på lämpligt sätt bidrar till samtliga de sex pelare som avses i artikel 3, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

b)

Om planen för återhämtning och resiliens bidrar till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer, inbegripet finanspolitiska aspekter och, i förekommande fall, rekommendationer utfärdade enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 riktade till den berörda medlemsstaten, eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument officiellt antagna av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen.

c)

Om planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till att effektivt stärka medlemsstatens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.

d)

Om planen för återhämtning och resiliens förväntas säkerställa att ingen åtgärd för att genomföra reformer och investeringsprojekt i planen för återhämtning och resiliens medför betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 (principen orsaka inte betydande skada). Kommissionen ska ge medlemsstaterna teknisk vägledning i detta syfte.

e)

Om planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller tar itu med de utmaningar som följer av den, och om de står för ett belopp som motsvarar minst 37 % av den totala tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens, baserat på den metod för klimatspårning som anges i bilaga VI. Metoden ska användas i enlighet med detta för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VI. Koefficienterna för stöd till klimatmålen får höjas upp till ett totalt belopp på 3 % av tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som på ett trovärdigt sätt ökar deras inverkan på klimatmålen, efter överenskommelse med kommissionen.

f)

Om planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av den, och om de står för ett belopp som motsvarar minst 20 % av den totala tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens, baserat på den metod för digital märkning som anges i bilaga VII, metoden ska användas i enlighet med detta för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VII, koefficienterna för stöd till de digitala målen får höjas för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som ökar deras inverkan på de digitala målen.

Ändamålsenlighet:

g)

Om planen för återhämtning och resiliens förväntas ha en bestående inverkan på den berörda medlemsstaten.

h)

Om de arrangemang som föreslagits av de berörda medlemsstaterna förväntas säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

Effektivitet:

i)

Om den motivering som medlemsstaten lämnat för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

j)

Om de arrangemang som den berörda medlemsstaten har föreslagit förväntas förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel från faciliteten, inbegripet de arrangemang som syftar till att undvika dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram.

Enhetlighet:

k)

Om planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

4.   Om den berörda medlemsstaten har begärt ett lån enligt artikel 14 ska kommissionen bedöma huruvida begäran om lån uppfyller kriterierna i artikel 15.1, särskilt om de ytterligare reformer och investeringar för vilka låneansökan gjordes uppfyller bedömningskriterierna i punkt 3.

5.   Om kommissionen gör en negativ bedömning av en plan för återhämtning och resiliens ska den lämna en vederbörligen motiverad bedömning inom den tidsfrist som anges i punkt 1.

6.   Vid bedömningen av de planer för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna lämnat in får kommissionen ta hjälp av experter.

Artikel 20

Kommissionens förslag och rådets genomförandebeslut

1.   På förslag från kommissionen ska rådet genom ett genomförandebeslut godkänna bedömningen av den plan för återhämtning och resiliens som medlemsstaten lämnat in i enlighet med artikel 18.1, eller i tillämpliga fall av uppdateringen av den som lämnats in i enlighet med artikel 18.2.

2.   Om kommissionen gör en positiv bedömning av en plan för återhämtning och resiliens ska kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut fastställa de reformer och investeringsprojekt som ska genomföras av medlemsstaten, inklusive delmål och mål och de ekonomiska bidrag som har beräknats i enlighet med artikel 11.

3.   Om den berörda medlemsstaten begär lånestöd ska kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut också ange beloppet för lånestödet enligt artikel 14.4 och 14.6 och de ytterligare reformer och investeringsprojekt som ska genomföras av den medlemsstat som omfattas av lånet, inbegripet de ytterligare delmålen och målen.

4.   Det ekonomiska bidrag som avses i punkt 2 ska fastställas på grundval av de uppskattade totala kostnaderna för den plan för återhämtning och resiliens som föreslagits av den berörda medlemsstaten, efter bedömning enligt kriterierna i artikel 19.3. Det ekonomiska bidragets belopp ska fastställas på följande sätt:

a)

Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 19.3, och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lika med eller högre än det högsta ekonomiska bidrag som har beräknats för den medlemsstaten i enlighet med artikel 11, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas den berörda medlemsstaten vara lika med det totala beloppet av det högsta ekonomiska bidrag som har beräknats för den medlemsstaten i enlighet med artikel 11.

b)

Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 19.3, och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lägre än det högsta ekonomiska bidrag som har beräknats för den medlemsstaten i enlighet med artikel 11, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas medlemsstaten vara lika med beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens.

c)

Om planen för återhämtning och resiliens inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 19.3 får inget ekonomiskt bidrag tilldelas den berörda medlemsstaten.

5.   Det kommissionsförslag som avses i punkt 2 ska också fastställa följande:

a)

Det ekonomiska bidrag som ska betalas ut i delbetalningar när medlemsstaten på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av planen för återhämtning och resiliens.

b)

Det ekonomiska bidrag och, i tillämpliga fall, det lånestödsbelopp som ska betalas ut i form av en förfinansiering i enlighet med artikel 13 efter att planen för återhämtning och resiliens har godkänts.

c)

En beskrivning av reformerna och investeringsprojekten, samt beloppet för den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens.

d)

Den tidsgräns, vilken inte bör vara senare än den 31 augusti 2026, inom vilken de slutliga delmålen och målen för både investeringsprojekten och reformerna ska ha uppnåtts.

e)

Arrangemangen och tidsplanen för övervakningen och genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet när relevanta åtgärder krävs för att uppfylla kraven i artikel 22.

f)

Relevanta indikatorer avseende uppfyllandet av de planerade delmålen och målen.

g)

Arrangemangen för att ge kommissionen fullständig tillgång till underliggande relevanta data.

h)

I tillämpliga fall, det belopp av lånet som ska betalas ut i delbetalningar och de ytterligare delmål och mål som är kopplade till utbetalningen av lånet.

6.   De arrangemang och den tidsplan för övervakningen och genomförandet som avses i punkt 5 e, de relevanta indikatorer avseende uppfyllandet av de planerade delmålen och målen som avses i punkt 5 f, de arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till underliggande data som avses i punkt 5 g och, när så är lämpligt, de ytterligare delmål och mål som är kopplade till utbetalningen av lånet och som avses i punkt 5 h, ska dessutom återspeglas i en operativ överenskommelse mellan den berörda medlemsstaten och kommissionen efter antagandet av det beslut som avses i punkt 1.

7.   Rådet ska, som regel, anta de genomförandebeslut som avses i punkt 1 inom fyra veckor efter det att kommissionens förslag har antagits.

8.   Rådet ska, på förslag från kommissionen, utan onödigt dröjsmål ändra sitt genomförandebeslut som antagits i enlighet med artikel 20.1 så att det inbegriper det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11.2.

Artikel 21

Ändring av medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens

1.   Om planen för återhämtning och resiliens, inbegripet relevanta delmål och mål, helt eller delvis inte längre kan uppnås av den berörda medlemsstaten på grund av objektiva omständigheter, får den berörda medlemsstaten lämna en motiverad begäran till kommissionen om att lägga fram ett förslag om att ändra eller ersätta rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 och 20.3. I detta syfte får medlemsstaten föreslå en ändrad eller en ny plan för återhämtning och resiliens. Medlemsstaterna får begära tekniskt stöd för att bereda ett sådant förslag inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd.

2.   Om kommissionen anser att de skäl som lagts fram av den berörda medlemsstaten motiverar en ändring av den relevanta planen för återhämtning och resiliens ska kommissionen göra en bedömning av den ändrade eller nya planen för återhämtning och resiliens i enlighet med bestämmelserna i artikel 19, och lägga fram ett förslag om ett nytt genomförandebeslut av rådet i enlighet med artikel 20.1 inom två månader från det att begäran officiellt lämnades in. Den berörda medlemsstaten och kommissionen får vid behov enas om att förlänga den tidsfristen med en rimlig period. Rådet ska, som regel, anta det nya genomförandebeslutet inom fyra veckor efter det att kommissionens förslag har antagits.

3.   Om kommissionen anser att de skäl som lagts fram av den berörda medlemsstaten inte motiverar en ändring av den relevanta planen för återhämtning och resiliens ska den avslå begäran inom den period som avses i punkt 2, efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom en månad från det att kommissionens slutsatser har meddelats.

KAPITEL IV

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 22

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.   Vid genomförandet av faciliteten ska medlemsstaterna, i egenskap av mottagare eller låntagare av medel inom ramen för faciliteten, vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen och för att säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av faciliteten är förenlig med tillämplig unionsrätt och nationell rätt, i synnerhet vad gäller förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter. För detta ändamål ska medlemsstaterna tillhandahålla ett effektivt och ändamålsenligt system för intern kontroll och återkrävande av utbetalningar som har skett på felaktiga grunder eller använts felaktigt. Medlemsstaterna kan förlita sig på sina ordinarie nationella system för budgetförvaltning.

2.   De avtal som avses i artiklarna 15.2 och 23.1 ska föreskriva följande skyldigheter för medlemsstaterna:

a)

Att regelbundet kontrollera att den tillhandahållna finansieringen har använts korrekt i enlighet med alla tillämpliga regler, och att alla åtgärder för att genomföra reformer och investeringsprojekt inom ramen för planen för återhämtning och resiliens har genomförts korrekt i enlighet med alla tillämpliga regler, särskilt i fråga om förebyggande, upptäckt och korrigering av bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

b)

Att vidta lämpliga åtgärder för att förebygga, upptäcka och åtgärda sådana bedrägerier, korruption och intressekonflikter enligt definitionen i artikel 61.2 och 61.3 i budgetförordningen som skadar unionens ekonomiska intressen, och att vidta rättsliga åtgärder för att återkräva medel som har använts felaktigt, inbegripet i samband med eventuella åtgärder för genomförande av reformer och investeringsprojekt inom ramen för planen för återhämtning och resiliens.

c)

Att till en begäran om utbetalning bifoga

i)

en förvaltningsförklaring om att medlen har använts för avsett ändamål, att de uppgifter som lämnats tillsammans med begäran om utbetalning är fullständiga, korrekta och tillförlitliga, och att de kontrollsystem som införts ger tillräckliga garantier för att medlen har förvaltats i enlighet med alla tillämpliga regler, särskilt regler för undvikande av intressekonflikter och förebyggande av bedrägerier, korruption och dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och

ii)

en sammanfattning av de revisioner som genomförts, inklusive konstaterade brister och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits.

d)

Att, i revisions- och kontrollsyfte och för att tillhandahålla jämförbar information om användningen av medel i samband med åtgärder för genomförande av reformer och investeringsprojekt inom ramen för planen för återhämtning och resiliens, samla in och säkerställa tillgång till följande standardiserade kategorier av uppgifter:

i)

namn på den slutmottagaren av medel,

ii)

namn på entreprenören och underentreprenören, om slutmottagaren av medel är en upphandlande myndighet i enlighet med unionsrätt eller nationella rätt avseende offentlig upphandling,

iii)

förnamn, efternamn och födelsedatum för den eller de verkliga huvudmännen för mottagaren av medel eller entreprenören, enligt definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (26),

iv)

en förteckning över eventuella åtgärder för genomförande av reformer och investeringsprojekt inom ramen för planen för återhämtning och resiliens, det totala offentliga finansieringsbeloppet för dessa åtgärder, med angivande av det belopp som betalats ut inom ramen för faciliteten och andra unionsfonder.

e)

Att uttryckligen tillåta kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo att utöva sina rättigheter enligt artikel 129.1 i budgetförordningen, och att ålägga dels alla slutmottagare av medel som har betalats ut för åtgärderna för genomförande av reformer och investeringsprojekt inom ramen för planen för återhämtning och resiliens, dels alla andra personer eller enheter som deltar i genomförandet av dem, att uttryckligen tillåta kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, i tillämpliga fall, Eppo att utöva sina rättigheter enligt artikel 129.1 i budgetförordningen, och att införa liknande skyldigheter för alla slutmottagare av utbetalade medel.

f)

att bevara dokumentation i enlighet med artikel 132 i budgetförordningen.

3.   De personuppgifter som avses i punkt 2 d i denna artikel får endast behandlas av medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för ansvarsfrihets-, revisions- och kontrollförfaranden avseende användningen av medel i samband med genomförandet av de avtal som avses i artiklarna 15.2 och 23.1, och endast under den period då dessa förfaranden pågår. Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen, i enlighet med artikel 319 i EUF-fördraget, ska faciliteten omfattas av rapporteringskraven inom ramen för den integrerade finansiella rapportering och redovisningsrapportering som avses i artikel 247 i budgetförordningen, och i synnerhet separat i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.

4.   Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna ett integrerat och kompatibelt informations- och övervakningssystem som inbegriper ett enda datautvinnings- och riskgraderingsverktyg för åtkomst och analys av relevanta uppgifter, med sikte på en allmän tillämpning av medlemsstater i det systemet, inbegripet med stöd från instrumentet för tekniskt stöd.

5.   De avtal som avses i artiklarna 15.2 och 23.1 ska också ge kommissionen rätt att, vid bedrägeri, korruption eller intressekonflikt som påverkar unionens ekonomiska intressen och som inte har åtgärdats av medlemsstaten, eller vid allvarligt åsidosättande av en skyldighet som följer av sådana avtal, proportionellt minska stödet inom ramen för faciliteten och återkräva alla belopp som ska betalas till unionens budget eller begära återbetalning i förtid av lånet.

Vid fastställande av det belopp som ska återkrävas, minskas eller återbetalas i förtid ska kommissionen respektera proportionalitetsprincipen och ta hänsyn till allvaret i det bedrägeri eller den korruption eller intressekonflikt som påverkar unionens ekonomiska intressen, eller i åsidosättandet av en skyldighet. Medlemsstaten ska ges möjlighet att lämna synpunkter innan minskningen görs eller en återbetalning i förtid begärs.

Artikel 23

Åtagande för det ekonomiska bidraget

1.   När kommissionen har antagit ett genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 ska kommissionen med den berörda medlemsstaten ingå ett avtal som utgör ett enskilt rättsligt åtagande i den mening som avses i budgetförordningen. Det rättsliga åtagandet för varje enskild medlemsstat får inte överstiga det ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.1 a för 2021 och 2022 och det uppdaterade ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.2 för 2023.

2.   Budgetåtaganden får grundas på övergripande budgetåtaganden, och får när så är lämpligt delas upp i årliga delbetalningar under flera år.

Artikel 24

Regler för utbetalningar, innehållande och avslutande av avtal om ekonomiska bidrag och lån

1.   Utbetalningarna av ekonomiska bidrag, och i tillämpliga fall, av lånet till den berörda medlemsstaten enligt denna artikel ska göras senast den 31 december 2026 och i enlighet med budgetanslagen och med förbehåll för tillgängliga medel

2.   När den berörda medlemsstaten har uppfyllt de relevanta överenskomna delmålen och målen i planen för återhämtning och resiliens, som godkänts i enlighet med artikel 20, ska medlemsstaten till kommissionen lämna in en vederbörligen motiverad begäran om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i förekommande fall, av lånet. Medlemsstaterna får lämna in en sådan begäran om utbetalning till kommissionen två gånger per år.

3.   Kommissionen ska preliminärt och utan onödigt dröjsmål, och senast inom två månader från mottagandet av begäran bedöma huruvida de relevanta delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. För att delmålen och målen ska anses ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt får åtgärder avseende delmål och mål som tidigare har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt inte ha upphävts av den berörda medlemsstaten. Vid bedömningen ska även de operativa överenskommelser som avses i artikel 20.6 beaktas. Kommissionen får ta hjälp av experter.

4.   Om kommissionen gör en positiv preliminär bedömning av det tillfredställande uppnåendet av de relevanta delmålen och målen ska den överlämna sina resultat till Ekonomiska och finansiella kommittén och begära att den yttrar sig angående det tillfredställande uppnåendet av de relevanta delmålen och målen. Kommissionen ska ta Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande i beaktande vid sin bedömning.

5.   Om kommissionen gör en positiv bedömning ska den utan onödigt dröjsmål anta ett beslut om godkännande av utbetalningen av det ekonomiska bidraget, och i tillämpliga fall av lånet, i enlighet med budgetförordningen. Ett sådant beslut ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 35.2.

6.   Om kommissionen, till följd av den bedömning som avses i punkt 5, konstaterar att de delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, ska utbetalningen av hela eller delar av det ekonomiska bidraget, och i tillämpliga fall, av lånet hållas inne. Den berörda medlemsstaten får lämna sina synpunkter inom en månad efter det att kommissionens bedömning meddelats.

Innehållandet ska upphävas först när den berörda medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävs för att säkerställa att de delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1 uppnås på ett tillfredsställande sätt.

7.   Genom undantag från artikel 116.2 i budgetförordningen ska tidsfristen för utbetalning börja löpa från och med dagen då beslutet om godkännande av utbetalningen meddelades till den berörda medlemsstaten enligt punkt 5 i den här artikeln, eller från och med dagen då upphävandet av ett innehållande meddelades enligt punkt 6 andra stycket i den här artikeln.

8.   Om den berörda medlemsstaten inte har vidtagit de åtgärder som krävs inom sex månader från innehållandet, ska kommissionen minska beloppet för det ekonomiska bidraget, och i tillämpliga fall, av lånet proportionellt, efter det att den berörda medlemsstaten har fått möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från det att slutsatserna meddelades.

9.   Om den berörda medlemsstaten inte har gjort några konkreta framsteg med avseende på relevanta delmål och mål inom 18 månader från dagen för antagandet av rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1, ska kommissionen avsluta de avtal som avses i artiklarna 15.2 och 23.1 och dra tillbaka beloppet för det ekonomiska bidraget utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14.3 i budgetförordningen. Eventuell förfinansiering i enlighet med artikel 13 ska återkrävas i sin helhet. Kommissionen ska fatta ett beslut om avslutande av avtal som avses i artiklarna 15.2 och 23.1 och, i tillämpliga fall, återkrävande av förfinansieringen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att lämna sina synpunkter inom två månader från det att bedömningen att det inte har gjorts några konkreta framsteg har meddelats.

10.   I undantagsfall får antagandet av beslutet om godkännande av utbetalningen av det ekonomiska bidraget, och i tillämpliga fall, av lånet i enlighet med punkt 5 skjutas upp i högst tre månader.

KAPITEL V

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Artikel 25

Öppenhet och insyn

1.   Kommissionen ska, samtidigt och på lika villkor och utan onödigt dröjsmål, tillställa Europaparlamentet och rådet de planer för återhämtning och resiliens som officiellt lämnats in av medlemsstaterna och de förslag till rådets genomförandebeslut som avses i artikel 20.1, vilka har offentliggjorts av kommissionen.

2.   Den information som kommissionen tillställer rådet eller något av dess förberedande organ inom ramen för denna förordning eller dess genomförande ska samtidigt göras tillgänglig för Europaparlamentet, vid behov under iakttagande av sekretessarrangemang. Relevanta resultat av de diskussioner som förs i rådets förberedande organ ska delges Europaparlamentets behöriga utskott.

3.   Den berörda medlemsstaten får begära att kommissionen tar bort känslig eller konfidentiell information vars röjande skulle hota allmänintressen i medlemsstaten. I sådana fall ska kommissionen samarbeta med Europaparlamentet och rådet avseende hur den borttagna informationen kan göras tillgänglig för dem på ett konfidentiellt sätt i enlighet med tillämpliga regler.

4.   Kommissionen ska ge Europaparlamentets ansvariga utskott en översikt över sina preliminära slutsatser om huruvida de relevanta delmålen och målen i medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.

5.   Europaparlamentets ansvariga utskott får uppmana kommissionen att redogöra för läget i bedömningen av planerna för återhämtning och resiliens inom ramen för den dialog om återhämtning och resiliens som avses i artikel 26.

Artikel 26

Dialog om återhämtning och resiliens

1.   För att stärka dialogen mellan unionens institutioner, särskilt Europaparlamentet, rådet och kommissionen, och säkerställa större insyn och ansvarsskyldighet får Europaparlamentets ansvariga utskott bjuda in kommissionen varannan månad för att diskutera följande frågor:

a)

Läget vad gäller återhämtning, resiliens och anpassningsförmåga i unionen samt de åtgärder som vidtagits enligt denna förordning.

b)

Medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens.

c)

Bedömningen av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens.

d)

De viktigaste resultaten från den granskningsrapport som avses i artikel 16.2.

e)

Läget vad gäller uppnåendet av delmålen och målen i medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens.

f)

Förfaranden för utbetalning, innehållande och avslutande, inklusive eventuella synpunkter som lagts fram och korrigerande åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna för att säkerställa att delmålen och målen uppnås på ett tillfredsställande sätt.

g)

Annan relevant information och dokumentation som kommissionen lämnat till Europaparlamentets ansvariga utskott i samband med genomförandet av faciliteten.

2.   Europaparlamentet får i resolutioner ge sina synpunkter i de frågor som avses i punkt 1.

3.   Kommissionen ska beakta de synpunkter som framkommit i dialogen om återhämtning och resiliens, däribland eventuella resolutioner från Europaparlamentet.

4.   Den resultattavla för återhämtning och resiliens som avses i artikel 30 ska ligga till grund för dialogen om återhämtning och resiliens.

KAPITEL VI

RAPPORTERING

Artikel 27

Medlemsstatens rapportering inom ramen för den europeiska planeringsterminen

Den berörda medlemsstaten ska rapportera två gånger per år inom ramen för den europeiska planeringsterminen om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla sin plan för återhämtning och resiliens, inbegripet den operativa överenskommelse som avses i artikel 20.6 och de gemensamma indikatorer som avses i artikel 29.4. I detta syfte ska medlemsstaternas rapporter vederbörligen återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka ska användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av planen för återhämtning och resiliens.

KAPITEL VII

KOMPLEMENTARITET, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 28

Samordning och komplementaritet

Kommissionen och de berörda medlemsstaterna ska, på ett sätt som motsvarar deras respektive ansvarsområden, främja synergier och säkerställa en effektiv samordning mellan faciliteten och andra unionsprogram och unionsinstrument, inklusive instrumentet för tekniskt stöd, särskilt med åtgärder som finansieras av unionsfonderna. I detta syfte ska de göra följande:

a)

Säkerställa komplementaritet, synergi, enhetlighet och samstämmighet mellan olika instrument på unionsnivå, nationell nivå och, när så är lämpligt, regional nivå, särskilt i samband med åtgärder som finansieras genom unionsfonder, både under planering och genomförande.

b)

Optimera samordningsmekanismer för att undvika dubbelarbete.

c)

Säkerställa ett nära samarbete mellan de ansvariga för genomförandet och kontrollen på unionsnivå, nationell nivå och, i tillämpliga fall, på regional nivå för att uppnå målen för faciliteten.

Artikel 29

Övervakning av genomförandet

1.   Kommissionen ska övervaka genomförandet av faciliteten och mäta uppnåendet av de mål som anges i artikel 4. Övervakningen av genomförandet ska vara målinriktad och stå i proportion till den verksamhet som bedrivs inom faciliteten.

2.   Kommissionens rapporteringssystem ska säkerställa att data från övervakningen av genomförandet av verksamheten och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

3.   Kommissionen ska rapportera i efterhand om de utgifter som finansieras via faciliteten inom var och en av de pelare som avses i artikel 3. Rapporteringen ska utgå från uppdelningen av de beräknade utgifterna i de godkända planerna för återhämtning och resiliens.

4.   Kommissionen ska ges befogenhet att före utgången av december 2021 anta delegerade akter i enlighet med artikel 33 för att komplettera denna förordning genom att

a)

fastställa de gemensamma indikatorer som ska användas för rapportering om framsteg och för övervakning och utvärdering av facilitetens uppnående av de allmänna och särskilda målen, och

b)

fastställa en metod för rapportering av sociala utgifter, även avseende barn och ungdomar, inom ramen för faciliteten.

5.   Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de gemensamma indikatorerna.

Artikel 30

Resultattavla för återhämtning och resiliens

1.   Kommissionen ska inrätta en resultattavla för återhämtning och resiliens (resultattavlan), som ska visa framstegen i genomförandet av medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens inom var och en av de sex pelare som avses i artikel 3. Resultattavlan ska utgöra facilitetens rapporteringssystem.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 33 för att komplettera denna förordning genom att fastställa resultattavlans närmare beståndsdelar i syfte att visa framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens enligt punkt 1.

3.   Resultattavlan ska även visa framstegen i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens med de gemensamma indikatorer som avses i artikel 29.4.

4.   Resultattavlan ska vara i drift senast i december 2021 och ska uppdateras av kommissionen två gånger per år. Resultattavlan ska göras tillgänglig för allmänheten på en webbplats eller internetportal.

Artikel 31

Årsrapport

1.   Kommissionen ska lägga fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av faciliteten.

2.   Årsrapporten ska innehålla information om de framsteg som gjorts med de berörda medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens inom faciliteten, bland annat information om läget vad gäller genomförandet av delmålen och målen och läget vad gäller utbetalningar och innehållande av utbetalningar.

3.   Årsrapporten ska också innehålla följande information:

a)

Facilitetens bidrag till klimatmålen och de digitala målen.

b)

Facilitetens resultat på grundval av de gemensamma indikatorer som avses i artikel 29.4.

c)

De utgifter som finansieras via faciliteten inom de sex pelare som avses i artikel 3, innefattande sociala utgifter, även avseende barn och ungdomar, enligt artikel 29.4.

4.   Vid rapporteringen av den verksamhet som avses i punkterna 2 och 3 får kommissionen efter vad som är lämpligt använda innehållet i de relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen.

Artikel 32

Halvtidsutvärdering och efterhandsutvärdering av faciliteten

1.   Kommissionen ska förse Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén med en oberoende utvärdering av genomförandet av faciliteten senast den 20 februari 2024 [tre år efter att denna förordning har trätt i kraft], och med en oberoende efterhandsutvärdering senast den 31 december 2028.

2.   Utvärderingen ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning målen har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och det europeiska mervärdet. Den ska också beakta den fortsatta relevansen i alla mål och åtgärder.

3.   Utvärderingen ska om lämpligt åtföljas av ett förslag om ändringar av denna förordning.

4.   Efterhandsutvärderingen ska bestå av en övergripande bedömning av faciliteten och ska innehålla information om dess inverkan på lång sikt.

Artikel 33

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 29.4 och 30.2 ska ges till kommissionen tillsvidare från och med den 19 februari 2021 [dagen för denna förordnings ikraftträdande].

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 29.4 och 30.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 29.4 och 30.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på en månad från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VIII

KOMMUNIKATION OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 34

Information, kommunikation och publicitet

1.   Kommissionen får delta i kommunikationsverksamhet för att säkerställa att unionens finansiering synliggörs i samband med det ekonomiska stöd som avses i den berörda planen för återhämtning och resiliens, bland annat genom gemensam kommunikationsverksamhet med de berörda nationella myndigheterna. Kommissionen får på lämpligt sätt säkerställa att stödet inom ramen för faciliteten kommuniceras och framhålls genom en finansieringsförklaring.

2.   Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, bland annat genom att i tillämpliga fall visa upp unionens emblem och en lämplig finansieringsförklaring med lydelsen ”Finansieras av Europeiska unionen – NextGenerationEU”, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

3.   Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende faciliteten, åtgärder som vidtagits inom ramen för faciliteten och uppnådda resultat. Kommissionen ska när så är lämpligt ge Europaparlamentets representationskontor information om och göra dem delaktiga i dessa åtgärder. De ekonomiska medel som tilldelas faciliteten ska också bidra till den strategiska kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 4.

Artikel 35

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 36

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 februari 2021

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A. COSTA

Ordförande


(1)  EUT C 364, 28.10.2020, s. 132.

(2)  EUT C 440, 18.12.2020, s. 160.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 10 februari 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 februari 2021.

(4)  EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(7)  Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 1 of this Official Journal). om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd (EUT L den 10 februari 2021).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).

(11)  Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

(13)  Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(16)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(19)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(20)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(21)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(22)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(23)  Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1).

(25)  Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

(26)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).


BILAGA I

Metod för beräkning av det högsta ekonomiska bidraget per medlemsstat inom faciliteten

I denna bilaga fastställs metoden för beräkning av det högsta tillgängliga ekonomiska bidraget för varje medlemsstat i enlighet med artikel 11. I metoden beaktas följande, vad gäller varje medlemsstat:

Befolkning.

Det inverterade värdet av BNP per capita.

Medelvärdet av arbetslösheten de senaste fem åren jämfört med medelvärdet i unionen (2015–2019).

Nedgången i BNP i fasta priser 2020 och nedgången i BNP i fasta priser 2020 och 2021 sammantaget.

För att undvika en alltför stor koncentration av resurserna:

För det inverterade värdet av BNP per capita gäller ett tak på högst 150 % av medelvärdet i unionen.

För en enskild medlemsstats arbetslöshet gäller en största avvikelse på 150 % från medelvärdet i unionen.

För att beakta de mer stabila arbetsmarknaderna i de rikare medlemsstaterna (med en BNI per capita över medelvärdet i unionen) gäller för dem en största avvikelse av arbetslösheten på 75 % från medelvärdet i unionen.

Det högsta ekonomiska bidraget till en medlemsstat från faciliteten (MFCi) definieras enligt följande:

MFCi = νi × (FS)

där

FS (ekonomiskt stöd) är den tillgängliga finansieringen inom faciliteten enligt artikel 6.1 a, och

νi är fördelningsnyckeln för medlemsstat i, enligt definitionen

νi = 0,7 κi + 0,3 αi

där

κi är den fördelningsnyckel som tillämpas på 70 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a och som återfinns i bilaga II, och

αi är den fördelningsnyckel som tillämpas på 30 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a och som återfinns i bilaga III.


BILAGA II

Den fördelningsnyckel som tillämpas på 70 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a, κi, definieras på följande sätt:

,

där och,

och ,

υi ≤ 0,75 för medlemsstater med och

υi ≤ 1,5 för medlemsstater med .

där (1)

är 2019 års nominella BNP per capita i medlemsstat i,

är 2019 års vägda medel BNP per capita i EU-27-medlemsstaterna,

popi,2019 är den totala befolkningen 2019 i medlemsstat i,

popEU,2019 är den totala befolkningen 2019 i EU-27-medlemsstaterna,

Ui,2015-2019är medelarbetslösheten åren 2015–2019 i medlemsstat i,

UEU,2015-2019 är medelarbetslösheten åren 2015–2019 i EU-27-medlemsstaterna (för varje år det vägda genomsnittet för EU-27-medlemsstaterna),

är 2019 års BNI per capita i medlemsstat i,

är 2019 års vägda BNI per capita i EU-27-medlemsstaterna.


(1)  Alla uppgifter i förordningen härrör från Eurostat. Brytdatum är maj 2020 för historiska uppgifter.


BILAGA III

Den fördelningsnyckel som tillämpas på 30 % av det belopp som avses i artikel 6.1 a, αi, definieras på följande sätt:

där

och

där

och

där

där

GDPi,t är BNP i fasta priser i medlemsstat i vid tidpunkten t = 2019, 2020, 2021,

är 2019 års BNP per capita i medlemsstat i,

är 2019 års vägda medel BNP per capita i EU-27-medlemsstaterna,

popi,2019 är den totala befolkningen 2019 i medlemsstat i,

popEU,2019 är den totala befolkningen 2019 i EU-27-medlemsstaterna.

Nedgången i BNP i fasta priser 2020 (δGDPi,2020–2019) och den sammanlagda minskningen av BNP i fasta priser för perioden 2020–2021 (δGDPi,2020–2019) ska baseras på kommissionens höstprognoser 2020 och uppdateras senast den 30 juni 2022 för varje medlemsstat genom att uppgifterna från kommissionens höstprognoser 2020 ersätts med de faktiska utfall som rapporteras i den senast tillgängliga uppdateringen av Eurostats uppgifter ”tec00115 (BNP-tillväxt i fasta priser – volym)”.


BILAGA IV

Tillämpningen av metoderna i bilagorna II och III på det belopp som avses i artikel 6.1 a, omräknat till löpande priser, kommer att ge följande andel och belopp för det högsta ekonomiska bidraget per medlemsstat, utan att detta påverkar den uppdaterade beräkningen per den 30 juni 2022.

Högsta ekonomiska bidrag per EU-medlemsstat

 

för 70 % av det tillgängliga beloppet

för 30 % av det tillgängliga beloppet (vägledande belopp baserat på kommissionens höstprognoser 2020)

 

 

Andel som % av det totala beloppet

Belopp (i 1 000 EUR, löpande priser)

Andel som % av det totala beloppet

Belopp (i 1 000 EUR, löpande priser)

Totalt

BE

1,56 %

3 646 437

2,20 %

2 278 834

5 925 271

BG

1,98 %

4 637 074

1,58 %

1 631 632

6 268 706

CZ

1,51 %

3 538 166

3,41 %

3 533 509

7 071 676

DK

0,56 %

1 303 142

0,24 %

248 604

1 551 746

DE

6,95 %

16 294 947

9,01 %

9 324 228

25 619 175

EE

0,32 %

759 715

0,20 %

209 800

969 515

IE

0,39 %

914 572

0,07 %

74 615

989 186

EL

5,77 %

13 518 285

4,11 %

4 255 610

17 773 895

ES

19,88 %

46 603 232

22,15 %

22 924 818

69 528 050

FR

10,38 %

24 328 797

14,54 %

15 048 278

39 377 074

HR

1,98 %

4 632 793

1,61 %

1 664 039

6 296 831

IT

20,45 %

47 935 755

20,25 %

20 960 078

68 895 833

CY

0,35 %

818 396

0,18 %

187 774

1 006 170

LV

0,70 %

1 641 145

0,31 %

321 944

1 963 088

LT

0,89 %

2 092 239

0,13 %

132 450

2 224 690

LU

0,03 %

76 643

0,02 %

16 883

93 526

HU

1,98 %

4 640 462

2,45 %

2 535 376

7 175 838

MT

0,07 %

171 103

0,14 %

145 371

316 474

NL

1,68 %

3 930 283

1,96 %

2 032 041

5 962 324

AT

0,95 %

2 231 230

1,19 %

1 230 938

3 462 169

PL

8,65 %

20 275 293

3,46 %

3 581 694

23 856 987

PT

4,16 %

9 760 675

4,01 %

4 149 713

13 910 387

RO

4,36 %

10 213 809

3,90 %

4 034 211

14 248 020

SI

0,55 %

1 280 399

0,48 %

496 924

1 777 322

SK

1,98 %

4 643 840

1,63 %

1 686 154

6 329 994

FI

0,71 %

1 661 113

0,41 %

424 692

2 085 805

SE

1,24 %

2 911 455

0,36 %

377 792

3 289 248

EU27

100,00 %

234 461 000

100,00 %

103 508 000

337 969 000


BILAGA V

Bedömningsriktlinjer för faciliteten

1.   Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer ska tillsammans med denna förordning fungera som en grund så att kommissionen på ett öppet och rättvist sätt kan bedöma medlemsstaternas förslag till planer för återhämtning och resiliens och fastställa det ekonomiska bidraget i enlighet med målen och alla andra relevanta krav i denna förordning. Riktlinjerna utgör grunden för tillämpning av bedömningskriterierna och fastställandet av det ekonomiska bidrag som avses i artikel 19.3 respektive artikel 20.4.

Bedömningsriktlinjerna är utformade för att

a)

ge ytterligare vägledning om bedömningen av medlemsstaternas förslag till planer för återhämtning och resiliens,

b)

ge ytterligare information om bedömningskriterierna och tillhandahålla ett betygssystem som ska upprättas för en rättvis och öppen process, och

c)

fastställa sambandet mellan den bedömning som kommissionen ska göra enligt bedömningskriterierna och fastställandet av det ekonomiska bidrag som ska anges i kommissionens förslag till rådets beslut om planer för återhämtning och resiliens.

Riktlinjerna är ett verktyg som ska underlätta kommissionens bedömning av medlemsstaternas förslag till planer för återhämtning och resiliens och som ska säkerställa att planerna för återhämtning och resiliens stöder reformer och offentliga investeringar som är relevanta och tillför ett högt mervärde vad gäller facilitetens mål, samtidigt som medlemsstaterna behandlas lika.

2.   Bedömningskriterier

I enlighet med artikel 19.3 ska kommissionen bedöma planerna för återhämtning och resiliens utifrån kriterierna relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet. Som ett led i bedömningen ska kommissionen sätta betyg på de planer för återhämtning och resiliens som medlemsstaterna har lämnat in, utifrån vart och ett av de bedömningskriterier som avses i artikel 19.3, för att fastställa det ekonomiska bidraget i enlighet med artikel 20.4.

För enkelhetens och effektivitetens skull ska betyg ges på en skala från A till C enligt följande:

Relevans:

2.1   Planen för återhämtning och resiliens utgör ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga de sex pelare som avses i artikel 3, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Planen för återhämtning och resiliens bidrar på ett övergripande och tillräckligt balanserat sätt till samtliga de sex pelare som avses i artikel 3, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska bidrag samt det begärda lånestödet.

Betyg

A –

I stor utsträckning

B –

I måttlig utsträckning

C –

I liten utsträckning

2.2   Planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till att effektivt ta i ute med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet, i förekommande fall, de finanspolitiska aspekterna och de rekommendationer utfärdade enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 riktade till den berörda medlemsstaten eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument officiellt antagna av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de finanspolitiska aspekterna och, i förekommande fall, de rekommendationer utfärdade enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 riktade till den berörda medlemsstaten eller de utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument officiellt antagna av kommissionen inom den europeiska planeringsterminen, med beaktande av den berörda medlemsstatens ekonomiska bidrag och det begärda lånestödet samt räckvidden för och omfattningen av de landsspecifika utmaningarna och den information som ingår i det nationella reformprogrammet,

och

planen för återhämtning och resiliens utgör ett heltäckande och adekvat svar på den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala situation,

och

utmaningarna som tas itu med av planen för återhämtning och resiliens anses vara avgörande för att öka tillväxtpotentialen i den berörda medlemsstatens ekonomi på ett hållbart sätt,

och

efter slutförandet av de föreslagna reformerna och investeringarna förväntas de relaterade utmaningarna ha lösts eller åtgärdats på ett sätt som avsevärt bidrar till att lösa dem.

Betyg

A –

Planen för återhämtning och resiliens bidrar till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna eller de utmaningar som fastställts i andra relevanta dokument som kommissionen officiellt antagit enligt den europeiska planeringsterminen, och planen för återhämtning och resiliens utgör ett adekvat svar på den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala situation.

B –

Planen för återhämtning och resiliens bidrar till att delvis ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna eller de utmaningar som fastställts i andra relevanta dokument som kommissionen officiellt antagit enligt den europeiska planeringsterminen, och planen för återhämtning och resiliens utgör ett adekvat svar på den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala situation.

C –

Planen för återhämtning och resiliens bidrar inte till att hantera de utmaningar som anges i de landsspecifika rekommendationerna, eller i andra relevanta dokument som kommissionen officiellt antagit enligt den europeiska planeringsterminen, och planen för återhämtning och resiliens utgör inte ett adekvat svar på den berörda medlemsstatens ekonomiska och sociala situation.

2.3   Planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till att effektivt stärka medlemsstatens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, institutionella och sociala resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser för att på så vis öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att främja ekonomisk tillväxt och ekonomisk sammanhållning på ett inkluderande sätt, särskilt att åtgärda svagheter i medlemsstaternas ekonomi, stärka tillväxtpotentialen i den berörda medlemsstatens ekonomi, stimulera jobbskapande och lindra krisens negativa effekter,

och

planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att stärka den sociala sammanhållningen och socialförsäkringssystemen, inbegripet barn- och ungdomspolitik, minska den sociala sårbarheten, bidra till genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och bidra till att höja nivåerna på den sociala resultattavlans indikatorer,

och

planen för återhämtning och resiliens syftar till att minska medlemsstaternas ekonomiska sårbarhet för chocker,

och

planen för återhämtning och resiliens syftar till att öka kapaciteten hos medlemsstaternas ekonomiska och/eller sociala strukturer och institutioner att anpassa sig till och stå emot chocker,

och

planen för återhämtning och resiliens förväntas bidra till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen.

Betyg

A –

Hög förväntad inverkan

B –

Måttlig förväntad inverkan

C –

Låg förväntad inverkan

2.4   Planen för återhämtning och resiliens förväntas säkerställa att ingen åtgärd för genomförande av reformer och investeringsprojekt i planen för återhämtning och resiliens medför betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 (principen orsaka inte betydande skada).

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Ingen åtgärd för genomförande av reformer och investeringsprojekt i planen för återhämtning och resiliens medför betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 (principen orsaka inte betydande skada).

Betyg

A –

Ingen åtgärd medför betydande skada för miljömål (principen orsaka inte betydande skada).

C –

En eller flera åtgärder medför betydande skada för miljömål (principen orsaka inte betydande skada).

2.5   Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller tar itu med de utmaningar som följer av den, och om de står för ett belopp som motsvarar minst 37 % av den totala tilldelningen för planen för återhämtning och resiliens, baserat på den metod för klimatspårning som anges i bilaga VI; metoden ska användas i enlighet med detta för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VI; koefficienterna för stöd till klimatmålen får höjas upp till ett totalt belopp på 3 % av tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens till enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som på ett trovärdigt sätt ökar deras inverkan på klimatmålen, efter överenskommelse med kommissionen.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas effektivt bidra till den digitala omställningen, inbegripet biologisk mångfald, och i förekommande fall till att ta itu med de utmaningar som följer av den, och bidrar därmed till uppnåendet av unionens klimatmål för 2030 och är samtidigt förenligt med EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050,

och

medlemsstaterna tillämpar en metod som innebär att stödet viktas på ett särskilt sätt som avspeglar i vilken omfattning stödet bidrar till klimatmålen. Viktningarna ska baseras på dimensionerna och koderna för de insatstyper som fastställs i bilaga VI och får ökas för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som på ett trovärdigt sätt ökar deras inverkan på klimatmålen; samma viktningssystem ska gälla för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VI,

och

genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas få varaktiga effekter.

Betyg

A –

I stor utsträckning

B –

I måttlig utsträckning

C –

I liten utsträckning

2.6   Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som effektivt bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av den omställningen, och om de står för ett belopp som motsvarar minst 20 % av den totala tilldelningen av planen för återhämtning och resiliens, baserat på den metod för digital märkning som anges i bilaga VII; metoden ska användas i enlighet med detta för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VII; koefficienterna för stöd till de digitala målen får höjas för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som ökar deras inverkan på de digitala målen.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas bidra avsevärt till den digitala omställningen av ekonomiska eller sociala sektorer,

eller

genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas bidra avsevärt till hanteringen av de utmaningar som uppstår till följd av den digitala omställningen,

och

medlemsstaterna tillämpar en metod som innebär att stödet viktas på ett särskilt sätt som avspeglar i vilken omfattning stödet bidrar till de digitala målen. Viktningarna ska baseras på dimensionerna och koderna för de insatstyper som fastställs i bilaga VII och får ökas för enskilda investeringar för att ta hänsyn till kompletterande reformåtgärder som ökar deras inverkan på de digitala målen. Samma viktningssystem ska gälla för åtgärder som inte direkt kan hänföras till ett insatsområde som förtecknas i bilaga VII,

och

genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas få varaktiga effekter.

Betyg

A –

I stor utsträckning

B –

I måttlig utsträckning

C –

I liten utsträckning

Ändamålsenlighet:

2.7   Planen för återhämtning och resiliens förväntas ha en bestående inverkan på den berörda medlemsstaten.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas leda till en strukturomvandling i förvaltningen eller i relevanta institutioner,

eller

genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas leda till en strukturomvandling av relevant politik,

och

genomförandet av de planerade åtgärderna förväntas ha en bestående inverkan.

Betyg

A –

I stor utsträckning

B –

I måttlig utsträckning

C –

I liten utsträckning

2.8   De arrangemang som föreslagits av den berörda medlemsstaten förväntas säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Ett organ i medlemsstaten har i uppdrag att i) genomföra planen för återhämtning och resiliens, ii) övervaka framstegen med delmål och mål, och iii) rapportera,

och

de föreslagna delmålen och målen är tydliga och realistiska, och de föreslagna indikatorerna för dessa delmål och mål är relevanta, acceptabla och störningståliga,

och

de övergripande arrangemang som medlemsstaterna föreslår (inbegripet åtgärder för att säkerställa tillräcklig tilldelning av personal) för genomförandet av reformerna och investeringarna är trovärdiga.

Betyg

A –

Lämpliga arrangemang för ett effektivt genomförande

B –

Minimala arrangemang för ett effektivt genomförande

C –

Otillräckliga arrangemang för ett effektivt genomförande

Effektivitet:

2.9   Den motivering som medlemsstaten lämnat angående de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Medlemsstaten har lämnat tillräcklig information och tillräckliga bevis för att beloppet för den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens är lämplig (rimlighet),

och

medlemsstaten har lämnat tillräcklig information och tillräckliga bevis för att beloppet för den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens överensstämmer med de planerade reformernas och investeringarnas art och typ (trovärdighet),

och

medlemsstaten har lämnat tillräcklig information och tillräckliga bevis för att beloppet för den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens som ska finansieras av faciliteten inte täcks av befintlig eller planerad unionsfinansiering,

och

den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens står i proportion till de planerade åtgärdernas förväntade sociala och ekonomiska effekter för den berörda medlemsstaten.

Betyg

A –

I stor utsträckning

B –

I måttlig utsträckning

C –

I liten utsträckning

2.10   De arrangemang som den berörda medlemsstaten har föreslagit förväntas förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel från faciliteten, inbegripet arrangemang som syftar till att undvika dubbel finansiering från andra unionsprogram.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Det interna kontrollsystem som beskrivs i planen för återhämtning och resiliens baseras på robusta processer och strukturer samt identifierar tydliga aktörer (organ/enheter) och deras respektive roller och ansvarsområden i utförandet av de interna kontrolluppgifterna; framför allt säkerställs lämplig åtskillnad av relevanta funktioner,

och

kontrollsystemet och andra relevanta arrangemang är adekvata, inbegripet insamling och tillgängliggörande av uppgifter om slutmottagarna enligt beskrivningen i planen för återhämtning och resiliens, särskilt för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel från faciliteten,

och

de arrangemang som beskrivs i planen för återhämtning och resiliens för att undvika dubbel finansiering från andra unionsprogram är adekvata,

och

de aktörer (organ/enheter) som ansvarar för kontrollerna har laglig rätt och administrativ kapacitet och fullgöra sina roller och uppgifter.

Betyg

A –

Lämpliga arrangemang

C –

Otillräckliga arrangemang

Enhetlighet:

2.11   Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

Kommissionen ska beakta följande vid bedömningen enligt detta kriterium:

Tillämpningsområde

Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som bidrar till att förstärka effekterna sinsemellan,

eller

planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som kompletterar varandra.

Betyg

A –

I stor utsträckning

B –

I måttlig utsträckning

C –

I liten utsträckning

3.   Fastställande av det ekonomiska bidraget

I enlighet med artikel 20 ska kommissionens förslag fastställa det ekonomiska bidraget med beaktande av vikten av och samstämmigheten i den plan för återhämtning och resiliens som den berörda medlemsstaten föreslagit, efter en bedömning med avseende på kriterierna i artikel 19.3. För detta ändamål ska kommissionen tillämpa följande kriterier:

a)

Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 19.3, och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lika med eller högre än det högsta ekonomiska bidrag som har beräknats för den medlemsstaten i enlighet med artikel 11, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas den berörda medlemsstaten vara lika med det totala beloppet för det högsta ekonomiska bidrag som har beräknats för den medlemsstaten i enlighet med artikel 11.

b)

Om planen för återhämtning och resiliens på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 19.3, och beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens är lägre än det högsta ekonomiska bidrag som har beräknats för den medlemsstaten i enlighet med artikel 11, ska det ekonomiska bidrag som tilldelas medlemsstaten vara lika med beloppet för de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens.

c)

Om planen för återhämtning och resiliens inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller de kriterier som anges i artikel 19.3 får inget ekonomiskt bidrag beviljas den berörda medlemsstaten.

Vid tillämpningen av detta stycke ska följande formler användas:

för led a ovan: Om If Ci ≥ MFCi ska medlemsstat i få MFCi

för led b ovan: Om If Ci < MFCi ska medlemsstat i få Ci

där

i betecknar den berörda medlemsstaten

MFC är det högsta ekonomiska bidraget till den berörda medlemsstaten

C är de uppskattade totala kostnaderna för planen för återhämtning och resiliens

Efter bedömningen och med beaktande av betygen:

Planen för återhämtning och resiliens uppfyller bedömningskriterierna:

Om betyget för kriterierna under punkt 2 omfattar

ett A för kriterierna 2.2, 2.3, 2.5 och 2.6,

och för övriga kriterier

enbart A,

eller

inte fler B än A och inga C.

Planen för återhämtning och resiliens uppfyller inte bedömningskriterierna:

Om betyget för kriterierna under punkt 2 omfattar

inga A för kriterierna 2.2, 2.3, 2.5 och 2.6,

och för övriga kriterier

fler B än A,

eller

minst ett C.


BILAGA VI

Metod för klimatspårning

Dimensioner och koder för facilitetens olika insatstyper

 

INSATSOMRÅDE

Koefficient för beräkning av stöd till klimatförändringsmålen

Koefficient för beräkning av stöd till miljömålen

001

Investeringar i fasta tillgångar, inklusive forskningsinfrastruktur, i mikroföretag, direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

002

Investeringar i fasta tillgångar, inklusive forskningsinfrastruktur, i små och medelstora företag (inbegripet privata forskningscentrum), direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

002a1

Investeringar i fasta tillgångar, inklusive forskningsinfrastruktur, i stora företag (1), direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

003

Investeringar i fasta tillgångar, inklusive forskningsinfrastruktur, i offentliga forskningscentrum och högre utbildning, direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

004

Investeringar i immateriella tillgångar i mikroföretag, direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

005

Investeringar i immateriella tillgångar i små och medelstora företag (inbegripet privata forskningscentrum), direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

005a1

Investeringar i immateriella tillgångar i stora företag, direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

006

Investeringar i immateriella tillgångar i offentliga forskningscentrum och högre utbildning, direkt kopplade till forskning och innovation

0 %

0 %

007

Forskning och innovation i mikroföretag, inbegripet nätverkande (industriell forskning, experimentell utveckling, genomförbarhetsstudier)

0 %

0 %

008

Forskning och innovation i små och medelstora företag, inbegripet nätverkande

0 %

0 %

008a1

Forskning och innovation i stora företag, inbegripet nätverkande

0 %

0 %

009

Forskning och innovation i offentliga forskningscentrum, högre utbildning och kompetenscentrum, inbegripet nätverkande (industriell forskning, experimentell utveckling, genomförbarhetsstudier)

0 %

0 %

010

Digitalisering av små och medelstora företag (inbegripet e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, digitala innovationsnav, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag, företag-till-företag)

0 %

0 %

010a1

Digitalisering av stora företag (inbegripet e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, digitala innovationsnav, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag, företag-till-företag)

0 %

0 %

010b

Digitalisering av små och medelstora företag (inbegripet e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, digitala innovationsnav, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag, företag-till-företag) i överensstämmelse med kriterier för minskade växthusgasutsläpp eller energieffektivitet (2)

40 %

0 %

011

IKT-lösningar, e-tjänster och tillämpningar för myndigheter

0 %

0 %

011a

IKT-lösningar, e-tjänster och tillämpningar för myndigheter i överensstämmelse med kriterier för minskade växthusgasutsläpp eller energieffektivitet (2)

40 %

0 %

012

It-tjänster och tillämpningar för digitala färdigheter och digital integration

0 %

0 %

013

Tjänster och tillämpningar för e-hälsa (inbegripet e-vård, sakernas internet för fysisk aktivitet och it-stöd i hemmet)

0 %

0 %

014

Näringslivsinfrastruktur för små och medelstora företag (inbegripet industriparker och industriområden)

0 %

0 %

015

Affärsutveckling och internationalisering för små och medelstora företag, inklusive produktiva investeringar

0 %

0 %

015a

Stöd till stora företag genom finansieringsinstrument, inklusive produktiva investeringar

0 %

0 %

016

Utveckling av färdigheter för smart specialisering, industriell omvandling, entreprenörskap och företags anpassningsförmåga

0 %

0 %

017

Avancerade stödtjänster för små och medelstora företag och grupper av sådana företag (inklusive ledning, marknadsföring och design)

0 %

0 %

018

Företagskuvöser, stöd till avknoppningsföretag och nystartade företag

0 %

0 %

019

Stöd till innovationskluster, även mellan företag, forskningsorganisationer och myndigheter, och företagsnätverk som i första hand gynnar små och medelstora företag

0 %

0 %

020

Innovationsprocesser i små och medelstora företag (processer, organisation, marknadsföring, gemensamt skapande, användar- och efterfrågestyrd innovation)

0 %

0 %

021

Tekniköverföring och samarbete mellan företag, forskningscentrum och sektorn för högre utbildning

0 %

0 %

022

Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi, resiliens och anpassning till klimatförändringar

100 %

40 %

023

Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en cirkulär ekonomi

40 %

100 %

024

Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag samt stödåtgärder

40 %

40 %

024a

Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i stora företag samt stödåtgärder

40 %

40 %

024b

Energieffektivitet och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag eller stora företag samt stödåtgärder i överensstämmelse med energieffektivitetskriterier (3)

100 %

40 %

025

Upprustning av befintliga bostäder för ökad energieffektivitet, demonstrationsprojekt och stödåtgärder

40 %

40 %

025a

Upprustning av befintliga bostäder för ökad energieffektivitet, demonstrationsprojekt och stödåtgärder i överensstämmelse med energieffektivitetskriterier (4)

100 %

40 %

025b

Uppförande av nya energieffektiva byggnader (5)

40 %

40 %

026

Upprustning av eller åtgärder för offentlig infrastruktur för ökad energieffektivitet, demonstrationsprojekt och stödåtgärder

40 %

40 %

026a

Upprustning av eller åtgärder för offentlig infrastruktur för ökad energieffektivitet, demonstrationsprojekt och stödåtgärder i överensstämmelse med energieffektivitetskriterier (6)

100 %

40 %

027

Stöd till företag som tillhandahåller tjänster som bidrar till en koldioxidsnål ekonomi och till klimatresiliens, inbegripet åtgärder för ökad medvetenhet

100 %

40 %

028

Förnybar energi: vind

100 %

40 %

029

Förnybar energi: solenergi

100 %

40 %

030

Förnybar energi: biomassa (7)

40 %

40 %

030a

Förnybar energi: biomassa med stora växthusgasminskningar (8)

100 %

40 %

031

Förnybar energi: havsenergi

100 %

40 %

032

Annan förnybar energi (inklusive geotermisk energi)

100 %

40 %

033

Smarta energisystem (inklusive smarta nät och IKT-system) och relaterad lagring

100 %

40 %

034

Högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla

40 %

40 %

034a0

Högeffektiv kraftvärme, effektiv fjärrvärme och fjärrkyla med låga livscykelutsläpp (9)

100 %

40 %

034a1

Utbyte av kolbaserade värmesystem mot gasbaserade värmesystem i syfte att begränsa klimatförändringarna

0 %

0 %

034a2

Distribution och transport av naturgas som ersättning för kol

0 %

0 %

035

Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna och förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker: översvämningar (inbegripet åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd, system och infrastrukturer för katastrofhantering och ekosystemansatser)

100 %

100 %

036

Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna och förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker: bränder (inbegripet åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd, system och infrastrukturer för katastrofhantering och ekosystemansatser)

100 %

100 %

037

Åtgärder för anpassning till klimatförändringarna och förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker: annat, t.ex. stormar och torka (inbegripet åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd, system och infrastrukturer för katastrofhantering och ekosystemansatser)

100 %

100 %

038

Riskförebyggande och hantering av icke klimatrelaterade naturrisker (t.ex. jordbävningar) och risker i samband med mänsklig aktivitet (t.ex. tekniska olyckor), inklusive åtgärder för ökad medvetenhet, civilskydd, system och infrastrukturer för katastrofhantering och ekosystemansatser

0 %

100 %

039

Vattenförsörjning till människor (infrastruktur för uttag, behandling, lagring och distribution, effektivitetsåtgärder, dricksvattenförsörjning)

0 %

100 %

039a

Vattenförsörjning till människor (infrastruktur för uttag, behandling, lagring och distribution, effektivitetsåtgärder, dricksvattenförsörjning) i överensstämmelse med effektivitetskriterier (10)

40 %

100 %

040

Vattenförvaltning och skydd av vattenresurser (inklusive förvaltning av avrinningsdistrikt, särskilda klimatanpassningsåtgärder, återanvändning, minskning av läckage)

40 %

100 %

041

Insamling och behandling av avloppsvatten

0 %

100 %

041a

Insamling och behandling av avloppsvatten i överensstämmelse med energieffektivitetskriterier (11)

40 %

100 %

042

Hantering av hushållsavfall: förebyggande, minimering, sortering, återanvändning och återvinning

40 %

100 %

042a

Hantering av hushållsavfall: hantering av restavfall

0 %

100 %

044

Kommersiell, industriell avfallshantering: förebyggande, minimering, sortering, återanvändning och återvinning

40 %

100 %

044a

Kommersiell, industriell avfallshantering: restavfall och farligt avfall

0 %

100 %

045

Främjande av användningen av återvunnet material som råvara

0 %

100 %

045a

Främjande av användningen av återvunnet material som råvara i överensstämmelse med effektivitetskriterier (12)

100 %

100 %

046

Återställande av industriområden och förorenad mark

0 %

100 %

046a

Återställande av industriområden och förorenad mark i överensstämmelse med effektivitetskriterier (13)

40 %

100 %

047

Stöd till miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i små och medelstora företag

40 %

40 %

047a

Stöd till miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i stora företag

40 %

40 %

048

Luftkvalitet och åtgärder för att minska buller

40 %

100 %

049

Skydd, återställande och hållbar användning av Natura 2000-områden

40 %

100 %

050

Skydd av natur och biologisk mångfald, naturarv och resurser, grön och blå infrastruktur

40 %

100 %

051

IKT: Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (stam/backhaulnät)

0 %

0 %

052

IKT: Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (tillträde/accessnät med prestanda motsvarande optisk fiber fram till utgreningsstället på betjäningsplatsen för flerfamiljshus)

0 %

0 %

053

IKT: Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (tillträde/accessnät med prestanda motsvarande optisk fiber fram till utgreningsstället på betjäningsplatsen för bostäder och affärslokaler)

0 %

0 %

054

IKT: Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (tillträde/accessnät med prestanda motsvarande optisk fiber fram till basstationen för avancerad trådlös kommunikation)

0 %

0 %

055

IKT: Andra typer av IKT-infrastruktur (inklusive storskaliga datorresurser/utrustning, datacentraler, sensorer och annan trådlös utrustning)

0 %

0 %

055a

IKT: Andra typer av IKT-infrastruktur (inklusive storskaliga datorresurser/utrustning, datacentraler, sensorer och annan trådlös utrustning) i överensstämmelse med kriterier för minskade koldioxidutsläpp och energieffektivitet (2)

40 %

0 %

056

Nybyggda eller uppgraderade motorvägar och vägar – TEN-T-stomnätet (14)

0 %

0 %

057

Nybyggda eller uppgraderade motorvägar och vägar – det övergripande TEN-T-nätet

0 %

0 %

058

Nybyggda eller uppgraderade sekundära förbindelsevägar till TEN-T-vägnätet och TEN-T-knutpunkterna

0 %

0 %

059

Nybyggda eller uppgraderade andra nationella, regionala och lokala tillfartsvägar

0 %

0 %

060

Ombyggda eller moderniserade motorvägar och vägar – TEN-T-stomnätet

0 %

0 %

061

Ombyggda eller moderniserade motorvägar och vägar – det övergripande TEN-T-nätet

0 %

0 %

062

Andra ombyggda eller moderniserade vägar (motorvägar, nationella, regionala eller lokala vägar)

0 %

0 %

063

Digitalisering av transporter: väg

0 %

0 %

063a

Digitalisering av transporter som delvis handlar om att minska växthusgasutsläppen: väg

40 %

0 %

064

Nybyggda eller uppgraderade järnvägar – TEN-T-stomnätet

100 %

40 %

065

Nybyggda eller uppgraderade järnvägar – det övergripande TEN-T-nätet

100 %

40 %

066

Andra nybyggda eller uppgraderade järnvägar

40 %

40 %

066a

Andra nybyggda eller uppgraderade järnvägar – el/nollutsläpp (15)

100 %

40 %

067

Ombyggda eller moderniserade järnvägar – TEN-T-stomnätet

100 %

40 %

068

Ombyggda eller moderniserade järnvägar – det övergripande TEN-T-nätet

100 %

40 %

069

Andra ombyggda eller moderniserade järnvägar

40 %

40 %

069a

Andra ombyggda eller moderniserade järnvägar – el/nollutsläpp (15)

100 %

40 %

070

Digitalisering av transporter: järnväg

40 %

0 %

071

Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)

40 %

40 %

072

Rullande järnvägsmateriel

0 %

40 %

072a

Rullande järnvägsmateriel med nollutsläpp/eldrift (16)

100 %

40 %

073

Infrastruktur för rena stadstransporter (17)

100 %

40 %

074

Rullande materiel för rena stadstransporter (18)

100 %

40 %

075

Infrastruktur för cykeltrafik

100 %

100 %

076

Digitalisering av stadstransporter

0 %

0 %

076a

Digitalisering av transporter som delvis handlar om att minska växthusgasutsläppen: stadstransporter

40 %

0 %

077

Infrastruktur för alternativa bränslen (19)

100 %

40 %

078

Multimodala transporter (TEN-T)

40 %

40 %

079

Multimodala transporter (utanför städer)

40 %

40 %

080

Kusthamnar (TEN-T)

0 %

0 %

080a

Kusthamnar (TEN-T), utom anläggningar för transport av fossila bränslen

40 %

0 %

081

Andra kusthamnar

0 %

0 %

081a

Andra kusthamnar, utom anläggningar för transport av fossila bränslen

40 %

0 %

082

Inre vattenvägar och inlandshamnar (TEN-T)

0 %

0 %

082a

Inre vattenvägar och inlandshamnar (TEN-T), utom anläggningar för transport av fossila bränslen

40 %

0 %

083

Inre vattenvägar och inlandshamnar (regionala och lokala)

0 %

0 %

083a0

Inre vattenvägar och inlandshamnar (regionala och lokala), utom anläggningar för transport av fossila bränslen

40 %

0 %

083a1

Säkerhetssystem och system för flygledningstjänst, för befintliga flygplatser

0 %

0 %

084

Digitalisering av transporter: övriga transportsätt

0 %

0 %

084a

Digitalisering av transporter som delvis handlar om att minska växthusgasutsläppen: övriga transportsätt

40 %

0 %

085

Infrastruktur för förskoleverksamhet

0 %

0 %

086

Infrastruktur för grundskole- och gymnasieutbildning

0 %

0 %

087

Infrastruktur för högre utbildning

0 %

0 %

088

Infrastruktur för yrkes- och vuxenutbildning

0 %

0 %

089

Bostadsinfrastruktur för migranter, flyktingar och personer som står under eller ansöker om internationellt skydd

0 %

0 %

090

Bostadsinfrastruktur (annan än den för migranter, flyktingar och personer som står under eller ansöker om internationellt skydd)

0 %

0 %

091

Annan social infrastruktur som bidrar till social integration i samhället

0 %

0 %

092

Hälsoinfrastruktur

0 %

0 %

093

Hälsoutrustning

0 %

0 %

094

Rörliga tillgångar på hälsoområdet

0 %

0 %

095

Digitalisering inom hälso- och sjukvård

0 %

0 %

096

Tillfällig mottagningsinfrastruktur för migranter, flyktingar och personer som står under eller ansöker om internationellt skydd

0 %

0 %

097

Åtgärder för att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden

0 %

0 %

098

Åtgärder för att främja tillträdet till arbetsmarknaden för långtidsarbetslösa

0 %

0 %

099

Särskilt stöd till ungdomars sysselsättning och socioekonomisk integration av ungdomar

0 %

0 %

100

Stöd till verksamhet som egenföretagare och till företagsetablering

0 %

0 %

101

Stöd till den sociala ekonomin och sociala företag

0 %

0 %

102

Åtgärder för att modernisera och stärka arbetsmarknadsinstitutionerna och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov samt säkerställa individanpassat stöd i rätt tid

0 %

0 %

103

Stöd till matchning och övergångar på arbetsmarknaden

0 %

0 %

104

Stöd till arbetskraftens rörlighet

0 %

0 %

105

Åtgärder för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och minska den könsrelaterade segregeringen av arbetsmarknaden

0 %

0 %

106

Åtgärder för att främja balansen mellan arbetsliv och privatliv, däribland tillgången till barnomsorg och vård av närstående

0 %

0 %

107

Åtgärder för en sund och väl anpassad arbetsmiljö som motverkar hälsorisker, inbegripet främjande av fysisk aktivitet

0 %

0 %

108

Stöd för utveckling av digitala färdigheter

0 %

0 %

109

Stöd för anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer

0 %

0 %

110

Åtgärder för att uppmuntra ett aktivt och hälsosamt åldrande

0 %

0 %

111

Stöd till förskoleverksamhet (exklusive infrastruktur)

0 %

0 %

112

Stöd till grundskole- och gymnasieutbildning (exklusive infrastruktur)

0 %

0 %

113

Stöd till högre utbildning (exklusive infrastruktur)

0 %

0 %

114

Stöd till vuxenutbildning (exklusive infrastruktur)

0 %

0 %

115

Åtgärder för att främja lika möjligheter och aktivt deltagande i samhället

0 %

0 %

116

Vägar till integration och återinträde på arbetsmarknaden för missgynnade personer

0 %

0 %

117

Åtgärder för att förbättra tillgången till utbildning och sysselsättning för marginaliserade grupper, som romer, samt främja deras sociala integration

0 %

0 %

118

Stöd till organisationer i det civila samhället som arbetar med marginaliserade befolkningsgrupper som romer

0 %

0 %

119

Särskilda åtgärder för att öka tredjelandsmedborgares deltagande i arbetslivet

0 %

0 %

120

Åtgärder för social integrering av tredjelandsmedborgare

0 %

0 %

121

Åtgärder för att förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och prisvärda tjänster

0 %

0 %

122

Åtgärder för att förbättra tillhandahållandet av familje- och samhällsbaserade vårdtjänster

0 %

0 %

123

Åtgärder för att förbättra vårdsystemens tillgänglighet, effektivitet och resiliens (exklusive infrastruktur)

0 %

0 %

124

Åtgärder för att förbättra tillgången till långtidsvård (exklusive infrastruktur)

0 %

0 %

125

Åtgärder för att modernisera systemen för socialt skydd, bland annat genom att främja tillgången till socialt skydd

0 %

0 %

126

Främjande av social integration av personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning, inklusive de som har det sämst ställt och barn

0 %

0 %

127

Motverkande av materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt samt kompletterande åtgärder

0 %

0 %

128

Skydd, utveckling och främjande av offentliga turismtillgångar och turisttjänster

0 %

0 %

129

Skydd, utveckling och främjande av kulturarv och kulturella tjänster

0 %

0 %

130

Skydd, utveckling och främjande av naturarv och ekoturism utom Natura 2000-områden

0 %

100 %

131

Fysisk förnyelse av och säkerhet på offentliga platser

0 %

0 %

131a

Initiativ för territoriell utveckling, inklusive utarbetande av territoriella strategier

0 %

0 %

132

Förbättrad kapacitet hos programmyndigheter och organ med koppling till fondernas genomförande

0 %

0 %

133

Förbättrat samarbete med partner både inom och utanför medlemsstaten

0 %

0 %

134

Korsfinansiering inom Eruf (stöd till åtgärder av ESF-typ som krävs för att genomföra Eruf-delen av insatsen och som är direkt kopplade till den)

0 %

0 %

135

Förbättring av den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter att genomföra projekt och initiativ för territoriellt samarbete i ett gränsöverskridande, transnationellt, maritimt och interregionalt sammanhang

0 %

0 %

135a

Interreg: gränspassage, rörlighet över gränser och migrationshantering

0 %

0 %

136

Yttersta randområdena: kompensation för eventuella extrakostnader på grund av dålig tillgänglighet och territoriell splittring

0 %

0 %

137

Yttersta randområdena: särskilda åtgärder för att kompensera extrakostnader på grund av marknadens storlek

0 %

0 %

138

Yttersta randområdena: stöd för att kompensera extrakostnader på grund av klimatförhållanden och svåra terrängförhållanden

40 %

40 %

139

Yttersta randområdena: flygplatser

0 %

0 %

140

Information och kommunikation

0 %

0 %

141

Förberedelser, genomförande, övervakning och kontroll

0 %

0 %

142

Utvärdering och studier, datainsamling

0 %

0 %

143

Förstärkning av kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter, stödmottagare och berörda parter

0 %

0 %

01

Bidrag till grön kompetens, gröna arbetstillfällen och grön ekonomi

100 %

 


(1)  Stora företag är alla företag utom små och medelstora företag, inklusive små midcap-företag.

(2)  Om målet med åtgärden är att i verksamheten behandla eller samla in uppgifter för att möjliggöra minskade växthusgasutsläpp som medför påvisade betydande växthusgasbesparingar under livscykeln. Om målet med åtgärden kräver att datacentraler efterlever den europeiska uppförandekoden för energieffektivitet i datacentraler.

(3)  a) Om målet med åtgärden är att i genomsnitt åstadkomma en renovering av minst medelstor omfattning enligt definitionen i kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering eller b) om målet med åtgärden är att i genomsnitt åstadkomma en minst 30-procentig minskning av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen jämfört med de på förhand beräknade utsläppen.

(4)  Om målet med åtgärden är att i genomsnitt åstadkomma en renovering av minst medelstor omfattning enligt definitionen i kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering. Byggnadsrenovering anses också omfatta infrastruktur i den mening som avses i insatsområdena 85–92.

(5)  Om målet med åtgärden avser uppförande av nya byggnader med ett primärt energibehov som är minst 20 % lägre än kravet på en nära-nollenergibyggnad (nationella direktiv). Uppförande av nya energieffektiva byggnader anses också omfatta infrastruktur i den mening som avses i insatsområdena 85–92.

(6)  Om målet med åtgärden är a) att i genomsnitt åstadkomma en renovering av minst medelstor omfattning enligt definitionen i kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 om byggnadsrenovering eller b) att i genomsnitt åstadkomma en minst 30-procentig minskning av de direkta och indirekta växthusgasutsläppen jämfört med de på förhand beräknade utsläppen. Byggnadsrenovering anses också omfatta infrastruktur i den mening som avses i insatsområdena 85–92.

(7)  Om målet med åtgärden avser el- eller värmeproduktion från biomassa i överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara källor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(8)  Om målet med åtgärden avser el- eller värmeproduktion från biomassa i överensstämmelse med direktiv (EU) 2018/2001, och om målet med åtgärden är att minska växthusgasutsläppen på anläggningen med minst 80 % genom användning av biomassa utifrån beräkningsmetoden för växthusgasminskningar och den relativa fossila motsvarigheten enligt bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001. Om målet med åtgärden avser produktion av biodrivmedel från biomassa (utom livsmedels- och fodergrödor) i överensstämmelse med direktiv (EU) 2018/2001, och om målet med åtgärden är att minska växthusgasutsläppen på anläggningen med minst 65 % genom användning av biomassa i detta syfte utifrån beräkningsmetoden för växthusgasminskningar och den fossila motsvarigheten enligt bilaga V till det direktivet (EU) 2018/2001.

(9)  Gäller högeffektiv kraftvärme om målet med åtgärden är att åstadkomma livscykelutsläpp som är lägre än 100gCO2e/kWh eller produktion av värme/kyla från spillvärme. Gäller fjärrvärme/fjärrkyla om den tillhörande infrastrukturen följer Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om EU:s energieffektivitetsdirektiv och om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1), eller om den befintliga infrastrukturen upprustas för att uppfylla definitionen av effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, eller om projektet är ett avancerat pilotsystem (kontroll- och energiledningssystem, sakernas internet) eller medför lägre temperaturförhållanden i fjärrvärme- och fjärrkylsystemet.

(10)  Om målet med åtgärden är att det konstruerade systemet ska ha en genomsnittlig energiförbrukning på <= 0.5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på <= 1.5 och att renoveringsverksamheten ska minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.

(11)  Om målet med åtgärden är att det konstruerade genomgående avloppsvattensystemet ska ha en energianvändning på netto noll eller att förnyelsen av det ska medföra en minskning av den genomsnittliga energianvändningen med minst 10 % (endast genom energieffektivitetsåtgärder och inte genom materiella ändringar eller ändringar av belastningen).

(12)  Om målet med åtgärden är att omvandla minst 50 %, mätt i vikt, av det bearbetade och separat insamlade ofarliga avfallet till sekundära råvaror.

(13)  Om målet med åtgärden är att omvandla industriområden och förorenad mark till naturliga kolsänkor.

(14)  I samband med insatsområdena 56–62 kan insatsområdena 73, 74 och 77 användas för de delar av åtgärderna som avser satsningar på alternativa bränslen, inklusive laddning av elfordon, eller kollektivtrafik.

(15)  Om målet med åtgärden avser elektrifierad markbaserad infrastruktur och tillhörande delsystem eller om det finns en plan för elektrifiering eller om den kommer att vara klar att användas av tåg med noll avgasutsläpp inom tio år.

(16)  Gäller även bimodala tåg.

(17)  Infrastruktur för rena stadstransporter avser infrastruktur som möjliggör drift av rullande materiel med nollutsläpp.

(18)  Rullande materiel för rena stadstransporter avser rullande materiel med nollutsläpp.

(19)  Om målet med åtgärden är i överensstämmelse med direktiv (EU) 2018/2001.


BILAGA VII

Metod för digital märkning inom faciliteten

Metod för digital märkning:

 

Insatstabell

Kod

Insatsområde och insatstyp (1)

Koefficient för beräkning av stöd till den digitala omställningen

 

Insatsområde 1: Konnektivitet

Desi-dimension 1: Konnektivitet

 

051

Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (stam/backhaulnät) (2)

100 %

052

Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (tillträde/accessnät med prestanda motsvarande optisk fiber fram till utgreningsstället på betjäningsplatsen för flerfamiljshus)

100 %

053

Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (tillträde/accessnät med prestanda motsvarande optisk fiber fram till utgreningsstället på betjäningsplatsen för bostäder och affärslokaler)

100 %

054

Bredbandsnät med mycket hög kapacitet (tillträde/accessnät med prestanda motsvarande optisk fiber fram till basstationen för avancerad trådlös kommunikation) (3)

100 %

054a

5G-nättäckning, bland annat oavbruten konnektivitet längs transportvägar; gigabitkonnektivitet (nät som erbjuder minst 1 Gbit symmetriskt) för socioekonomiska drivkrafter såsom skolor, transportnav och huvudleverantörer av offentliga tjänster

100 %

054ter

Mobildatakonnektivitet med bred territoriell täckning

100 %

 

Insatsområde 2: Digitalrelaterade investeringar i FoU

Desi: ”EU:s IKT-sektor och dess FoU-resultat”

 

009a

Investeringar i digitalrelaterad FoI-verksamhet (bland annat spetsforskningscentrum, industriell forskning, experimentell utveckling, genomförbarhetsstudier, förvärv av fasta eller immateriella tillgångar för digitalrelaterad FoI-verksamhet)

100 %

 

Insatsområde 3: Personalresurser

Desi-dimension 2: Personalresurser

 

012

It-tjänster och tillämpningar för digitala färdigheter och digital integration (4)

100 %

016

Utveckling av färdigheter för smart specialisering, industriell omvandling, entreprenörskap och företags anpassningsförmåga

40 %

108

Stöd för utveckling av digitala färdigheter (5)

100 %

099

Särskilt stöd till ungdomars sysselsättning och socioekonomisk integration av ungdomar

40 %

100

Stöd till verksamhet som egenföretagare och till företagsetablering

40 %

 

Insatsområde 4: e-förvaltning, digitala offentliga tjänster och lokala digitala ekosystem

Desi-dimension 5: Digitala offentliga tjänster

 

011

IKT-lösningar, e-tjänster och tillämpningar för myndigheter (6)

100 %

011a

IKT-lösningar, e-tjänster och tillämpningar för myndigheter i överensstämmelse med kriterier för minskade växthusgasutsläpp eller energieffektivitet (7)

100 %

011ter

Utbyggnad av det europeiska digitala identitetssystemet för offentligt och privat bruk

100 %

013

Tjänster och tillämpningar för e-hälsa (inklusive e-vård, sakernas internet för fysisk aktivitet och it-stöd i hemmet)

100 %

095

Digitalisering inom hälso- och sjukvård

100 %

063

Digitalisering av transporter: väg

100 %

063a

Digitalisering av transporter som delvis handlar om att minska växthusgasutsläppen: väg

100 %

070

Digitalisering av transporter: järnväg

100 %

071

Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)

100 %

076

Digitalisering av stadstransporter

100 %

076a

Digitalisering av transporter som delvis handlar om att minska växthusgasutsläppen: stadstransporter

100 %

084

Digitalisering av transporter: övriga transportsätt

100 %

084a

Digitalisering av transporter som delvis handlar om att minska växthusgasutsläppen: övriga transportsätt

100 %

033

Smarta energisystem (inklusive smarta nät och IKT-system) och relaterad lagring

40 %

011c

Digitalisering av rättssystem

100 %

 

Insatsområde 5: Digitalisering av företag

Desi-dimension 4: Integrering av digital teknik

 

010

Digitalisering av små och medelstora företag (inbegripet e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, digitala innovationsnav, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag, företag-till-företag)

100 %

010a

Digitalisering av stora företag (inklusive e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, digitala innovationsnav, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag, företag-till-företag)

100 %

010b

Digitalisering av små och medelstora företag (inbegripet e-handel, e-affärer och sammanlänkade affärsprocesser, digitala innovationsnav, levande laboratorier, webbentreprenörer och nystartade IKT-företag, företag-till-företag) i överensstämmelse med kriterier för minskade växthusgasutsläpp eller energieffektivitet (7)

100 %

014

Näringslivsinfrastruktur för små och medelstora företag (inklusive industriparker och industriområden) (8)

40 %

015

Affärsutveckling och internationalisering för små och medelstora företag, inklusive produktiva investeringar (8)

40 %

017

Avancerade stödtjänster för små och medelstora företag och grupper av sådana företag (inklusive ledning, marknadsföring och design) (8)

40 %

018

Företagskuvöser, stöd till avknoppningsföretag och nystartade företag (8)

40 %

019

Stöd till innovationskluster, även mellan företag, forskningsorganisationer och myndigheter, och företagsnätverk som i första hand gynnar små och medelstora företag (8) (9)

40 %

020

Innovationsprocesser i små och medelstora företag (processer, organisation, marknadsföring, gemensamt skapande, användar- och efterfrågestyrd innovation) (8)

40 %

021

Tekniköverföring och samarbete mellan företag, forskningscentrum och sektorn för högre utbildning (8)

40 %

021a

Stöd till produktion och distribution av digitalt innehåll

100 %

 

Insatsområde 6: Investeringar i digital kapacitet och utbyggnad av avancerad teknik

Desi-dimension 4: Integrering av digital teknik + datainsamling för särskilda ändamål

 

055

Andra typer av IKT-infrastruktur (inklusive storskaliga datorresurser/utrustning, datacentraler, sensorer och annan trådlös utrustning)

100 %

055a

Andra typer av IKT-infrastruktur (inklusive storskaliga datorresurser/utrustning, datacentraler, sensorer och annan trådlös utrustning) i överensstämmelse med kriterier för minskade koldioxidutsläpp och energieffektivitet (7)

100 %

021b

Utveckling av högspecialiserade stödtjänster och anläggningar för offentliga förvaltningar och företag (nationella HPC-kompetenscentrum, cybercentrum, anläggningar för AI-tester och AI-experiment, blockkedjeteknik, sakernas internet m.m.)

100 %

021c

Investeringar i avancerad teknik såsom kapacitet för högpresterande datorsystem och kvantdatorteknik /kapacitet för kvantkommunikation (inklusive kvantkryptering), i utformning, produktion och systemintegration av mikroelektronik, i nästa generations europeiska data-, moln- och edgekapacitet (infrastruktur, plattformar och tjänster), i virtuell och förstärkt verklighet, deep tech och annan avancerad digital teknik. Investeringar i säkring av den digitala leveranskedjan.

100 %

021d

Utveckling och utbyggnad av cybersäkerhetsteknik, åtgärder och stödmöjligheter för användare i offentlig och privat sektor.

100 %

 

Insatsområde 7: Miljöanpassning av den digitala sektorn

 

027a

Investeringar i teknik, färdigheter, infrastruktur och lösningar som förbättrar energieffektiviteten och säkrar klimatneutraliteten i datacentraler och datanät.

100 %


(1)  Beskrivningen av insatserna i denna tabell är utan påverkan på tillämpningen av konkurrensreglerna, särskilt för att undvika att insatserna tränger undan privata investeringar.

(2)  Inklusive undervattenskablar inom och mellan medlemsstater och mellan unionen och tredjeländer.

(3)  Inklusive 5G- och 6G-nät.

(4)  Inklusive åtgärder till stöd för digitalisering av utbildningsinstitutioner (bl.a. investeringar i IKT infrastruktur), även för yrkes- och vuxenutbildning.

(5)  Detta avser digitala färdigheter på alla nivåer och inbegriper högspecialiserade utbildningsprogram för att utbilda digitala specialister (dvs. teknikinriktade program), utbildning av lärare, utveckling av digitalt innehåll för utbildningsändamål och relevant organisatorisk kapacitet. Det inbegriper också åtgärder och program för att förbättra digitala grundfärdigheter.

(6)  Inklusive användning av avancerad teknik (såsom högpresterande datorsystem, cybersäkerhet och artificiell intelligens) för offentliga tjänster och beslutsfattande och interoperabilitet mellan digitala offentliga tjänster och infrastrukturer (regionala, nationella och gränsöverskridande).

(7)  Om målet med åtgärden är att i verksamheten behandla eller samla in uppgifter för att möjliggöra minskade växthusgasutsläpp som medför påvisade betydande växthusgasbesparingar under livscykeln. Om målet med åtgärden kräver att datacentraler efterlever den europeiska uppförandekoden för energieffektivitet i datacentraler.

(8)  Insatsen bör riktas in på inslag med direkt anknytning till digitalisering av företag, exempelvis digitala produkter och IKT-tillgångar.

(9)  Inklusive enheter i den sociala ekonomin.