Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

52005SC0011

Rekommendation till rådets yttrande i enlighet med artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2004–2007 /* SEK/2005/0011 slutlig */



Bryssel den 11.1.2005

SEK(2005) 11 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2004–2007

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Genom rådets förordning (EG) nr 1466/97, om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], fastställdes att de deltagande medlemsstaterna, dvs. de länder som införde den gemensamma valutan, skulle lägga fram stabilitetsprogram till rådet och kommissionen senast den 1 mars 1999. Enligt artikel 5 i förordningen skall rådet granska dessa program på grundval av de bedömningar som gjorts av kommissionen och av den kommitté, Ekonomiska och finansiella kommittén, som inrättas genom artikel 114 i fördraget. På grundval av denna rekommendation och efter yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén lade rådet fram ett yttrande sedan programmet granskats. Enligt förordningen skall medlemsstaterna årligen lägga fram uppdaterade program, som också kan granskas av rådet enligt samma förfarande.

Rådet bedömde den 2 juni 2004 att Nederländernas offentliga underskott under 2003, som låg på 3,2 % av BNP, var alltför stort och rekommenderade att det skulle korrigeras senast till 2005. Rådet rekommenderade särskilt att korrigerande åtgärder under 2005 främst borde vara strukturella och motsvara en halv procent av BNP. På sitt möte den 21 oktober 2004 granskade Ekofinrådet Nederländernas åtgärder och drog utifrån kommissionens bedömning slutsatsen att åtgärderna då föreföll tillräckliga för att till den angivna tidpunkten korrigera det alltför stora underskottet. Kommissionen och rådet skall fortsätta att övervaka vidtagna åtgärder. Granskningen av de uppdaterade stabilitetsprogrammen är en del av denna fortlöpande övervakning.

Nederländernas första stabilitetsprogram omfattade perioden 1999–2002 och lades fram den 4 november 1998. Det granskades sedan av rådet den 1 december 1998. Uppdateringar har därefter lämnats varje år, senast den 23 november 2004. Kommissionen har gjort en teknisk utvärdering av den senare uppdateringen, med beaktande av sina höstprognoser för 2004 och uppförandekoden[2], den allmänt vedertagna metoden för beräkning av potentiell produktion och konjunkturrensade saldon, rekommendationerna i de allmänna ekonomiska riktlinjerna för 2003–2005 samt de av rådet godkända principerna i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 27 november 2002 om bättre samordning av finanspolitiken[3]. Utvärderingen ger anledning till följande synpunkter:

- 2004 års uppdatering av Nederländernas stabilitetsprogram omfattar perioden 2004–2007 och lades fram den 23 november 2004, sedan den godkänts av regeringen. Uppdateringens flerårsprognoser är främst hämtade ur budgeten för 2005, som förelades parlamentet den 21 september 2004[4]. Den uppfyller i huvudsak uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”. Den täcker alla begärda områden och innehåller alla obligatoriska och flertalet frivilliga variabler, förutom vissa uppgifter om potentiell produktion.

- Det makroekonomiska scenariot i uppdateringen är hämtat från Het Centraal Planbureau (CPB). Den utgår från en långsam återhämtning, med en real BNP-tillväxt på 1,5 % under 2005, som ökar till 2,5 % från och med 2006. För perioden 2004–2006 överensstämmer prognoserna för nyckeltalen relativt väl med kommissionen höstprognos för 2004. Aktuella uppgifter om råvarupriser, växelkurser och handelsvolymer pekar dock på att det makroekonomiska scenariot är optimistiskt i uppdateringen för 2005–2006. Särskilt antagandena om den ekonomiska tillväxten 2005 är gynnsamma. Tillväxtantagandena för 2007 verkar sannolika, med tanke på den beräknade potentiella tillväxttakten och förväntningarna om att det negativa BNP-gapet gradvis kommer att minska under uppgången. Används den allmänt vedertagna metoden framstår den potentiella tillväxtens och BNP-gapets utveckling i uppdateringens makroekonomiska scenario som sannolika. Programmets inflationsprognoser verkar realistiska.

- Den finanspolitiska strategi som beskrivs i uppdateringen syftar primärt till att till 2005 få ner det offentliga underskottet under fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Därför förutses en tidigarelagd konsolideringsinsats under 2004 och 2005. De korrigerande åtgärderna för 2005 uppgår till en halv procent av BNP. Mot bakgrund av budgetsaneringen och den väntade gradvisa ekonomiska återhämtningen förutses det offentliga underskottet enligt uppdateringen sjunka från 3,0 % av BNP 2004 till 2,6 % 2005, 2,1 % 2006 och 1,9 % 2007. Det konjunkturrensade underskottet väntas bli lägre under den aktuella programperioden och minska från 1,6 % av BNP 2004 till 1,2 % 2005. Det konjunkturrensade saldot väntas dock inte förbättras 2006, och t.o.m. försämras något 2007, till ett underskott på 1,3 % av BNP. För att kontrollera utgiftsökningar och det långsiktiga målet med hållbara offentliga finanser tillämpas faktiska utgiftstak i budgetstrategin, i linje med strategin i den föregående uppdateringen. Kvoten för de offentliga investeringarna väntas bli oförändrad under den aktuella perioden och ligga strax över 3 % av BNP, att jämföras med ett EU-genomsnitt på 2,4 % av BNP 2004.

- Uppdateringens budgetprognoser verkar trovärdiga och osäkerheterna i prognoserna uppväger i stort varandra. Vissa risker med underskottsprognoserna är avhängiga riskerna när det gäller de ekonomiska utsikterna i stort. Dessutom har budgetkostnaderna för avtalet mellan regeringen och fackföreningarna den 5 november 2004 inte tagits med i uppdateringen, medan reformerna inom hälso- och sjukvård och pensionssystemet är oklara och kan resultera i större underskott. Dessa risker uppvägs av de högre oljeprisernas positiva effekter på försäljningsintäkterna från naturgas och det faktum att grundscenariots antaganden om skattetryckets effekter på den ekonomiska aktiviteten är försiktiga. Väger man riskerna mot budgetmålen, verkar Nederländerna vara på väg att åtgärda sitt alltför stora underskott till 2005, som är rådets fastställda tidsfrist. Föga ambitiös är dock den fortsatta budgetsanering som planeras efter åtgärdandet av det alltför stora underskottet, eftersom den inte kommer att säkra programperiodens medelfristiga mål med offentliga finanser som är nära balans. För perioden i fråga (2006–2007) verkar uppdateringens budgetpolitik dessutom inte erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att referensvärdet på 3 % av BNP överskrids vid normala konjunktursvängningar under följande år.

- I uppdateringen förväntas skuldkvoten ligga kvar under referensvärdet på 60 % av BNP och långsamt stiga från 56 % 2004 till drygt 58 % 2005–2007. Samtidigt uppvägs den nominella BNP-tillväxtens återhämtning i stort sett av att de bestående underskotten pressar upp skuldkvoten. Vidare förväntas s.k. stock-/flödesjusteringar 2005–2007 i viss mån bidra till en skuldökning, efter det att de genom privatiseringsintäkter nedbringat skulden under perioden 2000–2003. Justeringarnas volym framstår dock som relativt begränsad och är mindre än en halv procent av BNP. Prognoserna överensstämmer relativt väl med kommissionens höstprognos för 2004. Skuldkvotens risker svarar mot underskottsprognosernas risker och verkar i stort sett vara i balans.

- Uppdateringen innehåller en kort översikt över regeringens program för strukturreformer, som innebär en omfattande översyn av systemen för social trygghet, pensioner och hälso- och sjukvård. Syftet är här att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet och öka arbetskraftsdeltagandet. I uppdateringen tecknas också vilka positiva effekter på sysselsättning och ekonomisk verksamhet som minskade administrativa bördor har. På det hela taget bör reformerna förbättra de offentliga finansernas hållbarhet i Nederländerna. På flera områden, som reformerna av pensioner och hälso- och sjukvård, föreligger dock vissa tvivel på att de föreslagna åtgärderna effektivt kommer att påverka de ekonomiska aktörernas beteende och åstadkomma de avsedda budgetbesparingarna. Dessutom verkar strukturreformer som stärker den potentiella tillväxten få märkbara positiva budgeteffekter först efter uppdateringsperioden, medan vissa åtgärder som ökar de kortsiktiga nettointäkterna kanske inte optimalt förbättrar den ekonomiska strukturen. Ett exempel är de ökade marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare.

- Nederländerna har relativt gynnsamma förutsättningar för hållbara offentliga finanser på lång sikt, trots de väntade budgetkostnaderna för en åldrande befolkning. Trots pågående reformer av sociala trygghetssystem, pensioner och hälso- och sjukvård, tycks landets nuvarande politik innebära vissa risker i fråga om finansernas hållbarhet. Strategin i programmet omfattar främst åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och bromsa åldersrelaterade utgifter. Då försörjningskvoten för äldre väntas öka, bör ytterligare reformer som ändrar den åldersrelaterade utgiftstrenden och ytterligare ökar arbetskraftsdeltagandet vara nyckelfaktorer för hållbarhet på lång sikt.

- Allmänt överensstämmer uppdateringens ekonomiska politik delvis med de länderspecifika allmänna ekonomiska riktlinjerna för de offentliga finanserna. Budgetramarna med sina utgiftstak följs och budgetkorrigeringar för att åtgärda det alltför stora underskottet pågår. Ganska långsam är dock den väntade minskningen av underskottet 2006 och särskilt 2007 och det konjunkturrensade saldot kommer inte att minska med minst 0,5 percent av BNP varje år. För övrigt väntas inte de offentliga finanserna nå ett läge nära balans eller visa överskott under perioden som uppdateringen avser.

- Mot bakgrund av denna bedömning rekommenderas Nederländerna vidta nödvändiga åtgärder för att åstadkomma offentliga finanser nära balans, även efter åtgärdandet av det alltför stora underskottet.

Centrala makroekonomiska prognoser och budgetprognoser

2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP (procentuell förändring) | SP nov. 2004 | 1 ¼ | 1 ½ | 2 ½ | 2 ½ |

KOM | 1,4 | 1,7 | 2,4 | - |

SP okt. 2003 | 1 | 2 ½ | 2 ½ | 2 ½ |

HICP-inflation (i %) | SP nov. 2004 | 1 ¼ | 1 ¼ | 1 ½ | 1 ½ |

KOM | 1,2 | 1,3 | 1,4 | - |

SP okt. 2003 | 1,5 | 1 ½ | 1 ½ | 1 ½ |

Saldo i de offentliga finanserna (i % av BNP) | SP nov. 2004 | -3,0 | -2,6 | -2,1 | -1,9 |

KOM | -2,9 | -2,4 | -2,1 | - |

SP okt. 2003 | -2,3 | -1,6 | -0,9 | -0,6 |

Primärt saldo (i % av BNP) | SP nov. 2004 | -0,1 | 0,3 | 0,7 | 0,8 |

KOM | 0,0 | ½ | 0,9 | - |

SP okt. 2003 | 0,6 | 1,2 | 1,8 | 2,1 |

Konjunkturrensat saldo (i % av BNP) | SP nov. 20041 | -1,6 | -1,2 | -1,2 | -1,3 |

KOM | -1,4 | -1,0 | -1,0 | - |

SP okt. 20031 | -0,7 | -0,3 | -0,2 | -0,2 |

Offentliga sektorns bruttoskuld ( i % av BNP) | SP nov. 2004 | 56,3 | 58,1 | 58,6 | 58,3 |

KOM | 55,7 | 58 | 58,4 | - |

SP okt. 2003 | 54, 5 | 53,7 | 53,0 | 52,2 |

1 Kommissionens beräkningar på grundval av uppgifter i programmet. Källor: Stabilitetsprogram (SP), kommissionens höstprognoser för 2004 (KOM), kommissionens beräkningar. Uppdateringens prognosdata för tillväxten har avrundats till närmaste kvarts procent. |

Med utgångspunkt från denna bedömning har kommissionen antagit bifogade rekommendation till rådets yttrande om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram som överlämnas till rådet.

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram för 2004–2007

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[5], särskilt artikel 5.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den [18 januari] 2005 granskade rådet Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2007. Programmet uppfyller i huvudsak uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

I det bakomliggande makroekonomiska scenariot förutspås att den reala BNP-tillväxten ökar från 1 % år 2004 till 1,5 % år 2005 och till i genomsnitt 2,5 % under resten av programperioden. Scenariot tycks baseras på relativt gynnsamma tillväxtantaganden, med tanke på senare tids trender för råvarupriser, växelkurser och relevanta handelsvolymer. Programmets inflationsprognoser förefaller realistiska.

Den 2 juni 2004 bedömde rådet att det förelåg ett alltför stort underskott i Nederländerna och rekommenderade att denna situation skulle åtgärdas senast till 2005. I enlighet med denna rekommendation är budgetstrategins huvudmål i programmet att till 2005 få ner det offentliga underskottet under fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Därför förutses en tidigarelagd konsolideringsinsats under 2004 och 2005. Budgetstrategin innebär att faktiska utgiftstak tillämpas för att kontrollera utgiftsökningar och det långsiktiga målet med hållbara offentliga finanser. Samtidigt fortsätter de betydande offentliga investeringarna och gör att kvoten för de offentliga investeringarna ligger strax över 3 % av BNP i genomsnitt över programperioden, att jämföras med ett EU-genomsnitt på 2,4 % av BNP 2004.

De risker som omgärdar programmets budgetprognoser verkar i stort sett uppväga varandra. De negativa riskerna med det makroekonomiska scenariot och budgetkostnaderna för avtalet mellan regeringen och fackföreningarna den 5 november 2004 uppvägs i stort sett av de positiva osäkerhetsfaktorerna kring de högre oljeprisernas positiva effekter på försäljningsintäkterna från naturgas och grundscenariots försiktiga antaganden om skattetryckets effekter på den ekonomiska aktiviteten under återhämtningen. Med denna riskbedömning tycks programmets budgetpolitik kunna få ner underskottet under 3 % av BNP till 2005, men den tycks inte erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att referensvärdet på 3 % av BNP överskrids vid normala makroekonomiska konjunktursvängningar under följande år. Under programperioden verkar den inte heller kunna säkerställa att stabilitets- och tillväxtpaktens mål med offentliga finanser nära balans uppnås på medellång sikt.

Skuldkvoten beräknas bli 56,3 % av BNP 2004, vilket understiger fördragets referensvärde på 60 % av BNP. I programmet väntas skuldkvoten öka med två procentenheter under programperioden.

Enligt programmets budgetstrategi har Nederländerna relativt gynnsamma förutsättningar för hållbara offentliga finanser på lång sikt, trots väntat höga budgetkostnader för en åldrande befolkning. Försörjningskvoten för äldre väntas öka och det ingår inte någon ytterligare budgetsanering för att på medellång sikt uppnå offentliga finanser nära balans eller med överskott. Därför skulle riskerna när det gäller hållbarhet på lång sikt minska genom ytterligare reformer som ändrar de åldersrelaterade utgiftstrenderna och ökar arbetskraftsdeltagandet.

Den ekonomiska politik som beskrivs i programmet överensstämmer delvis med de länderspecifika allmänna ekonomiska riktlinjerna för de offentliga finanserna. Budgetramarna med sina utgiftstak följs och budgetkorrigeringar för att åtgärda det alltför stora underskottet pågår. Ganska långsam är dock den väntade minskningen av underskottet 2006 och särskilt 2007, samtidigt som det konjunkturrensade saldot inte verkar närma sig det medelfristiga målet med offentliga finanser nära balans efter 2005.

* * *

Mot bakgrund av denna bedömning rekommenderas Nederländerna fortsätta sina ansträngningar att till 2005 minska underskottet till under 3 % av BNP och vidta nödvändiga åtgärder för att därefter uppnå offentliga finanser nära balans.

Prognostiserade nyckeltal i Nederländernas uppdaterade stabilitetsprogram

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP-tillväxt (i %) HIKP-inflation (i %) Saldo i de offentliga finanserna (i % av BNP) Primärt saldo (i % av BNP) Konjunkturrensat saldo (i % av BNP)1 Offentliga sektorns bruttoskuld (i % av BNP) | -0,9 2,2 -3,2 -0,3 -1,9 54,1 | 1 ¼ 1 ¼ -3,0 -0,1 -1,6 56,3 | 1 ½ 1 ¼ -2,6 0,3 -1,2 58,1 | 2 ½ 1 ½ -2,1 0,7 -1,2 58,6 | 2 ½ 1 ½ -1,9 0,8 -1,3 58,3 |

1 Kommissionens beräkningar enligt allmänt vedertagna metoder på grundval av uppgifter i programmet. |

[1] EGT L 209, 2.8.1997. Alla dokument som denna text hänvisar till återfinns på följande webbplats:http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.

[2] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofinrådet den 10 juli 2001.

[3] KOM(2002) 668 slutlig av den 27 november 2002.

[4] Budgeten för 2005 antogs av parlamentet med ett antal ändringar, utan väsentliga effekter på de viktigaste budgettotalerna.

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. Dokumenten som denna text hänvisar till återfinns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.