Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

52005SC0013

Rekommendation till rådets yttrande enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Luxemburgs uppdaterade stabilitetsprogram, 2004–2007 /* SEK/2005/0013 slutlig */



Bryssel den 11.1.2005

SEK(2005) 13 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Luxemburgs uppdaterade stabilitetsprogram, 2004–2007

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Genom rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1] fastställdes att de deltagande medlemsstaterna, dvs. de länder som införde den gemensamma valutan skulle lägga fram stabilitetsprogram till rådet och kommissionen senast den 1 mars 1999. Enligt artikel 5 i förordningen skall rådet granska dessa program på grundval av de bedömningar som gjorts av kommissionen och av den kommitté, Ekonomiska och finansiella kommittén, som inrättas genom artikel 114 i fördraget. På grundval av denna rekommendation och efter yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén lade rådet fram ett yttrande sedan programmet granskats. Enligt förordningen skall medlemsstaterna årligen lägga fram uppdaterade program, som också kan granskas av rådet enligt samma förfarande.

Luxemburgs första stabilitetsprogram, som omfattade perioden 1998-2002, lades fram 16 februari 1999 och blev föremål för ett yttrande av rådet den 15 mars 1999 [2] . Programmet har sedan uppdaterats årligen, varvid den senaste uppdateringen lades fram den 30 november 2004. Kommissionen har gjort en teknisk utvärdering av det uppdaterade programmet med beaktande av upplysningar som lämnats i enlighet med uppförandekoden, höstprognosen och därpå följande bedömningar samt med tillämpning av den allmänt vedertagna metoden för beräkning av konjunkturrensade saldon, rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och de principer som fastställs i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 27 november 2002 om bättre samordning av finanspolitiken, vilka godtagits av rådet [3] Kommissionens utvärdering lyder på följande sätt:

- 2004 års uppdatering av Luxemburgs stabilitetsprogram, som avser perioden 2004–2007, lades fram den 30 november 2004 efter att ha godkänts av regeringen den 26 november. Det uppdaterade programmet uppfyller endast delvis kraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”, eftersom vissa obligatoriska uppgifter saknas.

- Enligt det makroekonomiska scenario som det uppdaterade programmet bygger på förväntas tillväxten avta från 4,4 % 2004 till 3,8 % 2005, och 3,3 % 2006. Därefter beräknas tillväxten åter öka till ca 4,3 % 2007. Denna utveckling bedöms vara realistisk, och siffrorna ligger relativt nära kommissionens höstprognos 2004. Vidare stämmer de beräkningar över real tillväxt som anges i programmet väl överens med kommissionens uppskattningar av den potentiella tillväxten.

- Eftersom saldot i de offentliga finanserna har försämrats från ett överskott på 0,8 % av BNP 2003 till ett beräknat underskott på 1,4 % av BNP 2004 är målet enligt programmet att minska detta underskott till 1,0 % 2005 och sedan bibehålla det på denna nivå under 2006–07. Enligt programmet förutses således ingen fortsatt minskning av underskottet, men den utveckling som skisseras är ändå mera positiv än den som förutsågs i 2003 års uppdatering, som byggde på ett betydligt mindre optimistiskt tillväxtscenario och där det offentliga underskottet förväntades öka från 0,6 % av BNP 2003 till ca 2 % av BNP under resten av programperioden.

- Kommissionen har vidare beräknat det konjunkturrensade saldot enligt den allmänt vedertagna metoden, och resultaten av dessa beräkningar visar på ett successivt växande överskott under resten av perioden (upp till 2 % av BNP 2007, att jämföra med ett underskott på något under 1 % av BNP 2003). Denna dramatiska förbättring förefaller dock snarare vara en effekt av den betydande osäkerheten kring Luxemburgs uppgifter om potentiell tillväxt än att återspegla faktiska anpassningsåtgärder.

- Man kan också notera att det uppdaterade programmets uppgifter för den offentliga sektorns finanser är betydligt mer optimistiska än motsvarande uppgifter i kommissionens höstprognos. Detta beror på att kommissionens höstprognos utarbetades innan 2005 års budget offentliggjordes och således fick baseras på antagandet att inga policyförändringar skulle införas, och inkomsterna och utgifterna extrapolerades därför utifrån trenderna från tidigare år.

- De risker som kan inverka på budgetmålen verkar i båda riktningar och bedöms sammantaget vara balanserade: Å ena sidan brukar antagandena på intäktssidan i Luxemburgs fall vara försiktiga, å andra sidan utgår man nu ifrån att den – på senare år kraftiga – ökningen på utgiftssidan nu skall avta, men det framgår inte genom vilka åtgärder detta skall ske. Sammantaget bedöms målen i programmet vara rimliga, men inte särskilt ambitiösa. Om myndigheterna håller fast vid sin föresats att dämpa tillväxten på utgiftssidan bör målen kunna uppnås utan större problem. Utifrån denna riskbedömning förefaller budgetläget – uttryckt som det budgetrensade saldots utveckling – vara tillräckligt gynnsamt för att Luxemburg inom den berörda programperioden skall kunna uppfylla stabilitets- och tillväxtpaktens mål att nå ett saldo i de offentliga finanserna som ligger nära balans på medellång sikt (fr.o.m. 2005). Programmet innehåller dock inga åtgärder för att fortsätta att minska det nominella underskottet efter 2005, och inte heller något åtagande att föra det offentliga saldot närmare balans i nominella termer, eftersom underskottet på ca 1 % beräknas kvarstå under hela programperioden. Från och med 2005 bedöms dock den budgetsituation som förutses i programmet ge en tillräcklig säkerhetsmarginal för att treprocentströskeln för underskott inte skall behöva överskridas vid normala konjunktursvängningar.

- Enligt det uppdaterade programmet förväntas den offentliga skuldkvoten minska från 5,3 % av BNP 2003 till 5,0 % 2004. Ungefär halva den offentliga skulden belastar staten, medan lokala myndigheter i princip svarar för återstoden, eftersom socialförsäkringssystemens skuldsättning är försumbar. Under resten av programperioden väntas skuldkvoten sjunka från 5,0 % av BNP 2004 till 4,5 % av BNP 2007. Nettoställningen för totala tillgångar är ännu mer gynnsam, särskilt på grund av de stora finansiella tillgångar (ca 50 % av BNP) som ackumulerats som resultat av tidigare års överskott i de offentliga finanserna.

- I programmet hänvisas till åtgärder som nyligen vidtagits för att för dämpa ökade hälso- och sjukvårdsutgifter, bland annat en avgiftshöjning som beslutades om i november 2004. Det anges också att ytterligare åtgärder för att kontrollera utgifter inom denna sektor ingår i ett lagförslag som antogs av parlamentet i december 2004. Vidare behandlas den belastning för pensionssystemet som kommer att uppstå framöver som följd av att sysselsättningen i Luxemburg kraftigt ökat under de två senaste decennierna, varav det ökande antalet utländska arbetstagare är en viktig komponent. Programmet innehåller inga specifika förslag till hur detta problem bör behandlas, men det anges att frågan kommer att tas upp till diskussion under 2005.

- Även om man tar hänsyn till de framtida kostnaderna för befolkningens ökande medelålder förefaller Luxemburg ha ett gott utgångsläge i fråga om de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt, inte minst med tanke på landets mycket begränsade offentliga skuld och de stora reserver som byggts upp under de två senaste decennierna. Enligt en preliminär undersökning som genomförts inom kommissionen skulle emellertid den finanspolitiska strategi som beskrivs i programmet, enligt nuvarande utgiftsberäkningar, leda till ett ”skattegap” på närmare 2 % av BNP, som måste fyllas igen om man skall kunna försäkra sig om att finanserna förblir hållbara på sikt. Under ungefär 20 år har sysselsättningen i landet ökat mycket kraftigt. Detta faktum kommer så småningom att återspeglas i en motsvarande ökning av antalet pensionärer. Reserverna kan spela en viktig roll för att klara den påfrestning på de offentliga finanserna som detta kommer att innebära, och strävan att bygga upp sådana reserver bör fortsätta, i kombination med åtgärder för att öka den fortfarande låga sysselsättningsgraden bland invånarna, i synnerhet bland äldre personer i arbetsför ålder.

Jämförelse av prognostiserade nyckeltal för makroekonomin och de offentliga finanserna

2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP (förändring i %) | SP nov 2004 | 4,4 | 3,8 | 3,3 | 4,3 |

KOM | 4,0 | 3,5 | 3,6 | n.a. |

SP nov 2003 | 2,0 | 3,0 | 3,8 | n.a. |

Inflation (HIKP) (%) | SP nov 2004 | 2,6 | 3,2 | 1,5 | 1,7 |

KOM | 3,0 | 2,3 | 1,6 | n.a. |

SP nov 2003 | 1,5 | 1,3 | 1,2 | n.a. |

Saldo i de offentliga finanserna (% av BNP) | SP nov 2004 | - 1,4 | - 1,0 | - 0,9 | - 1.0 |

KOM2 | - 0,8 | - 1,6 | - 2,0 | n.a. |

SP nov 2003 | - 1,8 | - 2,3 | - 1,5 | n.a. |

Primärt saldo (% av BNP) | SP nov 2004 | - 1,2 | - 0,9 | - 0,8 | - 0,9 |

KOM2 | - 0,6 | - 1,4 | - 1,8 | n.a. |

SP nov 2003 | - 1,6 | - 2,1 | - 1,5 | n.a. |

Konjunkturrensat saldo (% av BNP) | SP nov 20041 | - 0,7 | 0,3 | 1,4 | 2.0 |

KOM2 | 0,4 | 0,3 | 0,7 | n.a. |

SP nov 20031 | 0,9 | 1,0 | 2,2 | n.a. |

Bruttoskuldkvot (% av BNP) | SP nov 2004 | 5,0 | 5,0 | 4,6 | 4.5 |

KOM2 | 4,9 | 4,8 | 4,7 | n.a. |

SP nov 2003 | 5,2 | 5,0 | 4,4 | n.a. |

1 Beräkningar som utförts av kommissionens avdelningar på grundval av uppgifterna i programmet. 2 Uppgifter som tagits fram innan 2005 års budget antogs. Källor: Stabilitetsprogrammet (SP), kommissionens höstprognos 2004 (KOM) samt beräkningar som utförts av kommissionens avdelningar. |

På grundval av denna bedömning har kommissionen antagit den bifogade rekommendationen till rådets yttrande om Luxemburgs uppdaterade stabilitetsprogram och vidarebefordrar den till rådet.

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Luxemburgs uppdaterade stabilitetsprogram, 2004–2007

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken, särskilt artikel 5.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den [18 januari 2004] granskade rådet Luxemburgs uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004–2007. Det uppdaterade programmet uppfyller endast delvis kraven i den reviderade ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”. Framför allt saknas några obligatoriska uppgifter kring de makroekonomiska antaganden som programmet bygger på.

I uppdateringen förutses en real BNP-tillväxt på 4,4 % 2004, vilket kan jämföras med 2,9 % 2003. Under 2005 och 2006 förväntas tillväxten avmattas något, till 3,8 % respektive 3,3 %, för att sedan åter öka till 4,3 % 2007. Detta förefaller utifrån tillgängliga uppgifter vara rimliga antaganden.

Den finanspolitiska strategi som programmet bygger på syftar till att minska underskottet från en beräknad nivå på 1,4 % av BNP 2004 till 1,0 % 2005. Utifrån antagandet att såväl inkomsterna som utgifterna förblir konstanta i förhållande till BNP förväntas denna nivå bibehållas även under 2006 och 2007. Enligt de beräkningar som kommissionen gjort i enlighet med den allmänt vedertagna metoden förväntas saldot i konjunkturrensade termer övergå till ett överskott på 0,3 % av BNP 2005. Detta överskott beräknas sedan successivt öka till 2,0 % av BNP 2007, som resultat av ett växande negativt produktionsgap. Beräkningarna av produktionsgapen och således också de konjunkturrensade saldona omges dock i Luxemburgs fall av ovanligt stora osäkerhetsmarginaler, vilket beror på vissa starka särdrag i dess ekonomi och bör föranleda en mycket försiktig tolkning av dessa indikatorer. Under de år som programmet täcker förutses de offentliga investeringarnas andel av BNP förbli relativt konstant kring 5 % av BNP, vilket ligger betydligt över EU-genomsnittet.

Riskerna i samband med de finanspolitiska beräkningar som ingår i programmet verkar i stort sett balanserade. Å ena sidan brukar antagandena på intäktssidan i Luxemburgs fall vara försiktiga, och utfallet för 2004 kan bli betydligt bättre än beräknat, vilket skulle ge en gynnsam utgångspunkt för fortsättningen av programperioden. Å andra sidan antas det i programmet att den på senare år kraftiga ökningen på utgiftssidan skall avta, men det framgår inte genom vilka åtgärder detta skall uppnås. Den budgetsituation som beskrivs i programmet bör ge en tillräcklig säkerhetsmarginal för att motverka riskerna för att överskrida underskottströskeln på 3 % av BNP under normala konjunktursvängningar. Utvecklingen verkar också gynnsam för att klara stabilitets- och tillväxtpaktens mål att bringa det konjunkturrensade saldot i ett läge nära balans på medellång sikt, i det här fallet från och med 2005.

Luxemburg har en mycket liten offentlig skuld i förhållande till BNP, och skuldkvoten förväntas fortsätta minska under den period som täcks av det uppdaterade programmet, från ca 5,0 % av BNP 2004 till 4,5 % av BNP 2007. Nettoställningen för totala tillgångar är ännu mer gynnsam, särskilt på grund av de stora finansiella tillgångar (ca 50 % av BNP) som ackumulerats som resultat av tidigare års överskott i de offentliga finanserna.

I fråga om de offentliga finansernas hållbarhet på längre sikt framstår Luxemburgs situation som gynnsam. En stor del av de framtida kostnaderna för befolkningens ökande medelålder torde kunna kompenseras av de omfattande nettotillgångarna. Det bör dock noteras att förhållandet mellan nettogivare och nettomottagare i förhållande till pensionssystemet kommer att försämras, till och med i det fall de senaste årtiondenas exceptionella tillväxt i sysselsättningen skulle fortsätta. Mot denna bakgrund är det viktigt att de offentliga utgifterna även fortsättningsvis anpassas noggrant till inkomsterna, och att man håller fast vid strävan att bygga upp reserver samt vidtar åtgärder för att öka den fortfarande låga sysselsättningsgraden bland invånarna, i synnerhet bland äldre personer.

Prognostiserade nyckeltal i Luxemburgs uppdaterade stabilitetsprogram

2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP-tillväxt (i %) Inflation (HIKP) (i %) Saldo för de offentliga finanserna (i % av BNP) Primärt saldo (i % av BNP) Saldo för de offentliga finanserna (i % av BNP) Bruttoskuldkvot (i % av BNP) | 2,9 2,5 + 0,8 + 1,0 + 1,4 5,3 | 4,4 2,6 - 1,4 - 1,2 - 0,7 5,0 | 3,8 3,2 -1,0 -0,9 +0,3 5,0 | 3,3 1,5 - 0,9 - 0,8 + 1,4 4,6 | 4,3 1,7 - 1,0 - 0,9 + 2,0 4,5 |

1 Kommissionens beräkningar bygger på uppgifterna i det uppdaterade programmet, och har utförts enligt den allmänt vedertagna beräkningsmetoden.

[1] EGT L 209, 2.8.1997. Alla dokument som det hänvisas till i denna text finns tillgängliga på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

[2] EGT C 124, 5.5.1999.

[3] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofinrådet den 10 juli 2001.