Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

52005SC0141

Rekommendation till rådets yttrande I enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Danmarks uppdaterade konvergensprogram, perioden 2004-2010 /* SEK/2005/0141 slutlig */



Bryssel den 2.2.2005

SEK(2005) 141 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

I enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Danmarks uppdaterade konvergensprogram, perioden 2004-2010

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Genom rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1] fastställdes att alla länder som ännu inte infört den gemensamma valutan för första gången skulle lägga fram konvergensprogram till rådet och kommissionen senast den 1 mars 1999. Rådet skulle enligt artikel 9 i förordningen granska dessa program på grundval av bedömningar som gjorts av kommissionen och av den kommitté som inrättats genom artikel 114 i fördraget, Ekonomiska och finansiella kommittén. Kommissionen utfärdade rekommendationer om samtliga program, och rådet granskade sedan programmen och avgav sina yttranden med utgångspunkt från kommissionens rekommendationer och efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén. Därefter skall medlemsstaterna enligt förordningen årligen lägga fram uppdaterade stabilitetsprogram, som även de kan granskas av rådet enligt samma förfarande.

Danmarks första konvergensprogram, som omfattade perioden 1998-2005, lades fram den 30 oktober 1998 och granskades av rådet den 1 december 1998. Uppdaterade program har därefter lagts fram varje år. Danmark lade fram den senaste uppdateringen av sitt konvergensprogram den 29 november 2004. Kommissionens avdelningar har gjort en teknisk bedömning av detta uppdaterade program med beaktande av kommissionens höstprognoser 2004, och med hänsyn till uppförandekoden[2], den allmänt vedertagna metoden för uppskattning av potentiell total produktion och konjunkturrensade saldon, rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken avseende perioden 2003-2005 samt de principer som fastställs i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 27 november 2002, och som godkändes av rådet, om bättre samordning av finanspolitiken[3]. Bedömningen kan sammanfattas på följande sätt:

- Uppdateringen år 2004 av det danska konvergensprogrammet antogs av regeringen den 29 november 2004 och tillställdes kommissionen samma dag. Det uppdaterade programmet översändes till det danska parlamentet för kännedom. Denna uppdatering, som omfattar perioden fram till 2010, är den sjätte uppdateringen av det konvergensprogram som lämnades in i oktober 1998. Det uppdaterade programmet uppfyller till fullo kraven i ”uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”[4].

- I det uppdaterade programmet räknar man med en BNP-tillväxt på 2,2 % 2004 respektive 2,5 % 2005, i takt med att den inhemska efterfrågan, särskilt den privata konsumtionen, åter tar fart efter avmattningen år 2003. För 2006 beräknas BNP-tillväxten bli betydligt lägre. Arbetsmarknaden har hittills endast noterat en måttlig förbättring, men förväntas återhämta sig de kommande åren. På det hela taget, på grundval av nu tillgänglig information, förefaller det makroekonomiska scenario som ligger till grund för uppdateringen relativt försiktigt och i huvudsak i linje med kommissionens avdelningars bedömning inbegripet 2004 års höstprognos. Vad gäller 2006 och åren därefter förefaller tillväxtantagandena försiktiga och något lägre än kommissionens avdelningars beräkningar av den potentiella tillväxten på medellång sikt.

- Inflationstakten avtog mot slutet av 2003 till följd av fallande import- och energipriser och inflationen på årsbasis var dämpad under större delen av 2004. Mot slutet av året ökade inflationen något i takt med att sänkningarna av punktskatterna på flera artiklar i slutet av 2003 föll utanför referensperiodens basår och energipriserna ökade. Den genomsnittliga inflationen uppgick under 2004 till 1,2 %. Det har inte förekommit några allvarliga spänningar som påverkat den danska kronans växelkurs. Fluktuationer i växelkursen i förhållande till den centrala kurspariteten har betydligt understigit den officiella marginalen och den kortfristiga räntedifferensen gentemot euroområdet har fortsatt varit mycket låg. Detta avspeglar att förtroendet för ramen för den makroekonomiska politiken i Danmark är starkt, vilket möjliggör en fortsatt låg avkastning på danska långfristiga statsobligationer. Avkastningen på danska statsobligationer har det senaste året följt utvecklingen på de viktigaste internationella obligationsmarknaderna.

- Den finanspolitiska ramen på medellång sikt inbegriper ett överskottsmål för de offentliga finanserna uttryckt som ett intervall på 1½-2½ % av BNP fram till 2010 och ett tak för den årliga offentliga konsumtionstillväxten i reala termer på 0,5 % från och med 2005. Vidare förstärks utgiftskontrollen genom en så kallad frysning av skattenivån. Såväl den statliga sektorn som pensionssystemet beräknas visa stabila överskott under programperioden. De lokala myndigheterna beräknas uppnå budgetbalans, vilket är ett lagstadgat krav. I det uppdaterade programmet räknar man med överskott i de offentliga finanserna på 1,2 % av BNP år 2004, 2,0 % av BNP år 2005 respektive 1,6 % av BNP år 2006. Överskottet stiger till 2,0 % av BNP år 2010. Såväl utgifts- som intäktskvoterna visar en gradvis sjunkande trend över prognosperioden. Med justering för den förväntade effekten av konjunkturcykeln med hjälp av allmänt vedertagen metodik, beräknas det konjunkturrensade saldot visa tillräckliga överskott under hela prognosperioden. De beräknade överskottsmålen för de offentliga finanserna ligger nära de som angavs i 2003 års uppdatering. De kortsiktiga skillnaderna beror på reviderade antaganden om BNP-tillväxt samt på effekterna av aktuella ekonomisk-politiska åtgärder, bland annat skattepaketet från mars 2004, som innebär att tyngdpunkten i den skattereform som antogs 2003 har flyttats fram. Från och med 2007 är de beräknade överskotten något lägre än i den tidigare uppdateringen, till följd av ändrade demografiska antaganden som har bidragit till att sänka de finanspolitiska kraven på lång sikt. På det hela taget bekräftar således den föreliggande uppdateringen i stora drag strategin i den tidigare uppdateringen mot bakgrund av ett liknande makroekonomiskt scenario.

- Risknivån i budgetberäkningarna är tämligen balanserad, även om den i viss utsträckning indikerar ett bättre än beräknat utfall under programmets första år. Danmark har under flera år redovisat solida överskott i de offentliga finanserna. Så var också fallet 2003, när överskottet blev 1,0 % av BNP trots en BNP-tillväxt på enbart 0,5 %. En högre än beräknad BNP-tillväxt 2006, som ligger närmare den trendmässiga tillväxten, bör stärka de offentliga finanserna det året i förhållande till scenariot i programmet. Högre oljepriser än vad som antas i uppdateringen skulle också kunna förbättra de offentliga finanserna eftersom Danmark är en nettoexportör av olja. BNP-tillväxtens sammansättning under de kommande åren, till stor del grundad på inhemsk efterfrågan, bör borga för att de offentliga inkomsterna upprätthålls och därigenom stödja en gynnsam utveckling av de offentliga finanserna. På medellång sikt ligger riskerna för att utvecklingen blir sämre än beräknat i eventuella misslyckanden med att begränsa de offentliga utgifterna till tillväxtmålet, särskilt på lokal nivå, eller med att nå upp till målen på medellång sikt om högre sysselsättning. Mot bakgrund av denna riskbedömning, är inriktningen av finanspolitiken i programmen tillräckligt stram för att bibehålla en situation på medellång sikt med offentliga finanser som är ”nära balans eller som visar överskott” under hela programperioden i enlighet kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Den ger också tillräcklig säkerhetsmarginal för att inte tröskelvärdet för underskott på 3 % av BNP skall överskridas vid normala konjunktursvängningar.

- Bruttoskulden uppgick 2003 till 44,7 % av BNP och beräknas enligt uppdateringen sjunka till 28¾ % av BNP 2010. De främsta bidragen till minskningen av skuldkvoten beräknas komma från positiva primärsaldon samt effekterna av BNP-tillväxten i nominella termer.

- I 2004 års uppdatering granskas regeringens program för strukturella reformer som inriktas på att öka sysselsättningen och stärka konkurrensen. En rad åtgärder har vidtagits de senaste åren. Den aktuella skattereformen, som fullt ut genomförts under 2004, syftar till att mildra de negativa effekterna av höga skatter på arbetsutbudet, inberäknat på antalet arbetade timmar. Även efter denna reform är fortfarande den högsta marginalskattesatsen i Danmark en av de högsta i EU och en tämligen stor del av de heltidsarbetande omfattas fortfarande av den. Målsättningen med det skatteavdrag på inkomst av tjänst som infördes som en del av skattereformen är att öka incitamenten att ta anställning och att stanna kvar på arbetsmarknaden, främst för låginkomsttagare. I de finanspolitiska beräkningarna på medellång sikt görs antaganden om ökningar i sysselsättningen till följd av framtida reformer, som erkänns som nödvändiga av de danska myndigheterna men som förblir ospecificerade. När nu snart halva programperioden fram till 2010 gått är bilden därför blandad i detta hänseende.

- Danmark förefaller vara i en gynnsam situation vad gäller landets offentliga finansers långsiktiga hållbarhet, trots betydande beräknade budgetmässiga kostnader till följd av befolkningens ökande medelålder. Den strategi för de offentliga finanserna som beskrivs i programmet, främst baserad på ytterligare skuldkonsolidering genom fortsatta överskott i de offentliga finanserna, bör resultera i en hållbar situation över tiden. Det kan emellertid visa sig vara en krävande uppgift att uppnå fortsatt strikt utgiftskontroll och en betydande ökning av sysselsättningen som strategin också bygger på.

- På det hela taget är den ekonomiska politik som beskrivs i uppdateringen i stort sett förenlig med de landspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken på området för de offentliga finanserna.

På grundval av denna bedömning har kommissionen antagit den bifogade rekommendationen till rådets yttrande om Danmarks uppdaterade konvergensprogram, och vidarebefordrar denna rekommendation till rådet.

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

I enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Danmarks uppdaterade konvergensprogram, perioden 2004-2010

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[5], särskilt artikel 9.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter samråd med Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE:

1. Den [15 februari] 2005 granskade rådet Danmarks uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2004–2010. Programmet uppfyller helt och hållet uppgiftskraven i ”uppförandekoden om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

2. I det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet förväntas BNP-tillväxten i reala termer öka från 2,2 % 2004 till 2,5 % 2005 och till i genomsnitt 1,7 % åren 2006–2010. På grundval av nu tillgänglig information förefaller detta scenario avspegla relativt försiktiga tillväxtantaganden. Inflationsberäkningarna i programmet verkar vara realistiska.

3. Den finanspolitiska ramen på medellång sikt inbegriper ett målintervall för överskottet i de offentliga finanserna på 1½-2½ % av BNP fram till 2010 och ett tak för den årliga ökningen av den offentliga konsumtionen på 0,5 % från och med 2005. Vidare förstärks utgiftskontrollen genom en så kallad frysning av skattenivån. Såväl den statliga sektorn som pensionssystemet beräknas visa stabila överskott under programperioden. De lokala myndigheterna beräknas uppnå budgetbalans, vilket är ett lagstadgat krav. Enligt det uppdaterade programmet räknar man med överskott i de offentliga finanserna på 1,2 % av BNP år 2004, 2,0 % av BNP år 2005 respektive 1,6 % av BNP år 2006. Överskottet stiger till 2,0 % av BNP år 2010. Såväl utgifts- som intäktskvoterna visar en gradvis sjunkande trend över prognosperioden. Med justering för den förväntade effekten av konjunkturcykeln med hjälp av allmänt vedertagen metodik, beräknas det konjunkturrensade saldot visa tillräckliga överskott under hela prognosperioden. De beräknade överskottsmålen för de offentliga finanserna ligger nära de som angavs i 2003 års uppdatering. De kortsiktiga skillnaderna beror på reviderade antaganden om BNP-tillväxt samt på effekterna av aktuella ekonomisk-politiska åtgärder, bland annat skattepaketet från mars 2004, som innebär att tyngdpunkten i den skattereform som antogs 2003 har flyttats fram. Från och med 2007 är de beräknade något lägre än i den tidigare uppdateringen, till följd av ändrade demografiska antaganden som har bidragit till att sänka de finanspolitiska kraven på lång sikt. På det hela taget bekräftar således den föreliggande uppdateringen i stora drag strategin i den tidigare uppdateringen mot bakgrund av ett liknande makroekonomiskt scenario.

4. Risknivån i budgetberäkningarna är tämligen balanserad, även om den i viss utsträckning indikerar ett bättre än beräknat utfall under programmets första år. Danmark har under flera år redovisat solida överskott i de offentliga finanserna. Så var också fallet 2003, när överskottet blev 1,0 % av BNP trots en BNP-tillväxt på enbart 0,5 %. En högre än beräknad BNP-tillväxt 2006, som ligger närmare den trendmässiga tillväxten, bör stärka de offentliga finanserna det året i förhållande till scenariot i programmet. Högre oljepriser än vad som antas i uppdateringen skulle också kunna förbättra de offentliga finanserna eftersom Danmark är en nettoexportör av olja. BNP-tillväxtens sammansättning under de kommande åren, till stor del grundad på inhemsk efterfrågan, bör borga för att de offentliga inkomsterna upprätthålls och därigenom stödja en gynnsam utveckling av de offentliga finanserna. På medellång sikt ligger riskerna för att utvecklingen blir sämre än beräknat i eventuella misslyckanden med att begränsa de offentliga utgifterna till tillväxtmålet, särskilt på kommunal nivå, eller med att nå upp till målen på medellång sikt om högre sysselsättning.

5. Mot bakgrund av denna riskbedömning, är inriktningen av finanspolitiken i programmen tillräckligt stram för att bibehålla en situation på medellång sikt med offentliga finanser som är ”nära balans eller som visar överskott” under hela programperioden i enlighet med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Den ger också tillräcklig säkerhetsmarginal för att inte tröskelvärdet för underskott på 3 % av BNP skall överskridas vid normala konjunktursvängningar.

6. Bruttoskulden uppgick 2003 till 44,7 % av BNP och beräknas enligt uppdateringen sjunka till 28¾ % av BNP 2010. De främsta bidragen till minskningen av skuldkvoten beräknas komma från positiva primärsaldon samt effekterna av BNP-tillväxten i nominella termer.

7. Danmark förefaller vara i en gynnsam situation vad gäller landets offentliga finansers långsiktiga hållbarhet, trots betydande beräknade budgetmässiga kostnader till följd av befolkningens ökande medelålder. Den strategi för de offentliga finanserna som beskrivs i programmet, främst baserad på ytterligare skuldkonsolidering genom fortsatta överskott i de offentliga finanserna, bör resultera i en hållbar situation över tiden. Det kan emellertid visa sig vara en krävande uppgift att uppnå fortsatt strikt utgiftskontroll och en betydande ökning av sysselsättningen som strategin också bygger på.

8. På det hela taget är den ekonomiska politik som beskrivs i uppdateringen i stort sett förenlig med de landspecifika allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken på området för de offentliga finanserna.

Jämförelse mellan beräkningar av makroekonomiska och budgetmässiga nyckeltal

2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2010 |

Real BNP (förändring i procent) | KP nov. 2004 | 2,2 | 2,5 | 1,3 | 1,9 | 1,8 |

KOM okt. 2004 | 2,3 | 2,4 | 2,0 | n.a. | n.a. |

KP nov. 2003 | 2,3 | 2,2 | 1,9 | 1,7 | 1,7 |

HIKP-inflation (%) | KP nov. 2004 | 1,2 | 1,7 | 1,6 | 1,7 | 1,6 |

KOM okt. 2004 | 1,1 | 1,9 | 1,6 | n.a. | n.a. |

KP nov. 2003 | 1,8 | 1,7 | 1,7 | 1,7 | 1,7 |

Saldo i den offentliga sektorns finanser (% av BNP) | KP nov. 2004 | 1,2 | 2,0 | 1,6 | 1,7 | 2,0 |

KOM okt 20042 | 2,0 | 2,6 | 2,8 | n.a. | n.a. |

KP nov. 2003 | 1,3 | 1,8 | 1,9 | 2,1 | 2,1 |

Primärt saldo (% av BNP) | KP nov. 20043 | 4,3 | 4,8 | 4,5 | 4,6 | 4,4 |

KOM okt. 2004 | 4,4 | 4,9 | 4,9 | n.a. | n.a. |

KP nov. 2003 | 2,3 | 2,7 | 2,6 | 2,3 | 2,3 |

Konjunkturrensat saldo (% av BNP) | KP nov. 20041 | 1,7 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 2,3 |

KOM okt. 2004 | 2,6 | 2,9 | 3,0 | n.a. | n.a. |

KP nov. 20031 | 1,1 | 1,5 | 1,7 | 1,9 | 2,1 |

Offentlig bruttoskuld (% av BNP) | KP nov. 2004 | 42,3 | 39,4 | 37,4 | 35,3 | 28,8 |

KOM okt. 2004 | 41,5 | 37,5 | 34,2 | n.a. | n.a. |

KP nov. 2003 | 41,2 | 38,7 | 36,4 | 27,5 | 27,5 |

Anmärkningar: 1 Kommissionens avdelningars beräkningar med tillämpning av uppgifterna i programmet 2 I anmälan av september 2004 inom ramen för förfarandet vid alltför stora underskott, lade Danmark fram siffror för saldot i den offentliga sektorns finanser och skuldnivån brutto där ATP-fonderna hade omklassificerats utanför den offentliga sektorn, vilket minskade överskottet i den offentliga sektorns finanser med omkring 1 procent av BNP. På denna grundval medtogs inte heller ATP-överskottet i 2004 års höstprognos från kommissionens avdelningar. I denna granskning har siffrorna från kommissionens avdelningar över saldot i de offentliga finanserna och bruttoskulden omräknats för att medräkna ATP-fonden, på motsvarande sätt som i det uppdaterade programmet. Kommissionens avdelningars siffror över saldot i de offentliga finanserna och den offentliga skulden är därför inte desamma som i höstprognosen. 3 I uppdateringen anges primärsaldon exklusive ränteutgifter netto och inte bruttoränta som annars är sedvanligt. I denna tabell redovisas primärsaldona exklusive ränteutgifter brutto. Källor: Uppdaterade konvergensprogram, november 2003 och november 2004 (KP); Kommissionens höstprognoser 2004 (KOM; se fotnot 2 ovan). Beräkningar från kommissionens avdelningar. |

[1] EGT L 209, 2.8.1997. De dokument det hänvisas till i denna text återfinns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.

[2] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofinrådet den 10.7.2001.

[3] KOM(2002) 668, 27.11.2002.

[4] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofinrådet den 10.7.2001.

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument det hänvisas till i denna text återfinns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.