Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

52005SC0142

Rekommendation till rådets yttrande i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Irlands uppdaterade stabilitetsprogram 2004-2007 /* SEK/2005/0142 slutlig */



Bryssel den 2.2.2005

SEK(2005) 142 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Irlands uppdaterade stabilitetsprogram 2004-2007

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Genom rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1] fastställdes att de deltagande medlemsstaterna, dvs. de länder som införde den gemensamma valutan, för första gången skulle lägga fram stabilitetsprogram till rådet och kommissionen senast den 1 mars 1999. Rådet skulle i enlighet med artikel 5 i förordningen granska dessa program på grundval av de bedömningar som hade gjorts av kommissionen och av den kommitté, Ekonomiska och finansiella kommittén, som inrättats genom artikel 114 i fördraget. På grundval av denna rekommendation, och efter yttranden från Ekonomiska och finansiella kommittén, lade rådet fram ett yttrande sedan programmen hade granskats. Enligt förordningen skall medlemsstaterna årligen lägga fram uppdaterade program, som också kan granskas av rådet enligt samma förfarande.

Irlands första stabilitetsprogram, som omfattade perioden 1999-2001, lades fram den 2 december 1998, och granskades av rådet den 18 januari 1999. Uppdaterade program har därefter lagts fram varje år. Irland lade fram den senaste uppdateringen av stabilitetsprogrammet den 1 december 2004. Kommissionens avdelningar har gjort en teknisk bedömning av detta uppdaterade program, med beaktande av kommissionens höstprognoser 2004, uppförandekoden,[2] den allmänt vedertagna beräkningsmetoden för potentiell produktionskapacitet och konjunkturrensade saldon, rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken avseende perioden 2003-2005 samt de principer som fastställs i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 27 november 2002, och som godkänts av rådet, om bättre samordning av finanspolitiken[3]. Av bedömningen framgår följande:

- Uppdateringen av det irländska stabilitetsprogrammet, som gäller perioden till och med 2007, lades fram för kommissionen den 1 december 2004, samma dag som regeringen lade fram 2005 års budget. Det uppdaterade programmet uppfyller kraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”[4].

- Utsikterna för den irländska ekonomin enligt programmet har skrivits upp jämfört med utsikterna i uppdateringen 2003. Den reala BNP-tillväxten beräknas att öka till 5,3 % under 2004, jämfört med förväntade 3,3 % i det föregående programmet, vilket beror på både starkare inhemsk aktivitet och export. För perioden 2005–2007 bedömer man att den reala tillväxten kommer att ligga still på ungefär 5,2 % i snitt per år i BNP. Den potentiella tillväxten som har räknats fram med hjälp av den vedertagna beräkningsmetod som tillämpas på uppgifterna i uppdateringen översteg till att börja med denna tillväxt, men går i senare år av programmet tillbaka till den beräknade nivån. Inflationen enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser väntas minska, jämfört med den högre och flackare profil som förutsågs i kommissionens höstprognos 2004 (som ligger före den irländska budgeten i tiden), och hamna under 2 % i slutet av programperioden. Allmänt tycks det underliggande makroekonomiska scenariot, utifrån den tillgängliga informationen, vara rimligt och ligga i linje med kommissionens bedömning, inklusive höstprognosen 2004, även om prognosen för inflationen enligt det harmoniserade indexet för konsumentpriser tycks i lägsta laget.

- Enligt uppdateringen förväntas ett allmänt offentligt överskott på 0,9 % av BNP 2004, vilket är betydligt högre än tidigare officiella prognoser (och 2,0 % procentenheter mer än underskottsmålet i 2003 års uppdatering). Detta resultat beror på att skatteintäkterna har varit högre än väntat, inklusive effekten av engångseffekter och framförallt intäkter från särskilda undersökningar som har gjorts av Revenue Commissioners (som beräknas ha gett 0,5 % av BNP) och på lägre utgifter än budgeterat, särskilt för offentliga investeringar. Under perioden 2005–2007 förutses enligt strategin ett allmänt offentligt underskott på 0,8 % 2005 och 0,6 % av BNP under programmets två sista år. Jämfört med föregående program ligger de beräknade offentliga underskotten för 2005 och 2006 närmare balans med 0,6 respektive 0,5 procentenheter mot bakgrund av en gynnsammare makroekonomisk situation. Förutom en inledande ökning i utgiftskvoten 2005 på grund av åtgärder inom de offentliga finanserna nyligen minskar både utgifts- och inkomstkvoterna. Efter justering för den beräknade effekten av konjunkturcykeln med tillämpning av den allmänt vedertagna beräkningsmetoden visar det konjunkturrensade saldot ett överskott under hela prognosperioden, förutom ett mindre underskott på 0,2 % av BNP 2005. Dock följer det av den irländska ekonomins särart att beräkningarna av det negativa BNP-gap som de bygger på är omgärdade av särskilt stor osäkerhet. Det förväntade underskottet i de offentliga finanserna i Irland måste vidare tas med viss reservation, eftersom ett omfattande program för offentliga investeringar är under genomförande, vilket resulterar i en allmän offentlig investeringsgrad under programperioden som ligger gott och väl över EU-medelvärdet under de senaste åren.

- Riskerna i samband med prognoserna för de offentliga finanserna förefaller på det hela taget balanserade. Å andra sidan tycks inkomstprognoserna vara rimliga och det faktum att det finns avsättningar för reserver kan tyda på att resultatet blir bättre än beräkningarna. Angående utgifterna har Irland nyligen visat på uppmuntrande framsteg genom att tillämpa utgiftsmål, vilket tyder på att olika åtgärder som har vidtagits för att förstärka kontrollerna är effektiva. Å andra sidan finns det också viss risk att den offentliga sektorns finanser kan bli svagare än vad som framgår i uppdateringens prognos. Framförallt tycks tillväxttakten i utgifterna vara relativt lågt beräknad under programmets senare år. Mot bakgrund av riskbedömningen tycks programmets finanspolitik vara tillräcklig för att behålla kravet på ”nära balans eller överskott” i stabilitets- och tillväxtpakten under hela programperioden. Dessutom finns det en tillräcklig säkerhetsmarginal för att tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar inte skall överskridas.

- Den offentliga bruttoskuldkvoten beräknas ha minskat till 30,5 % av BNP under 2004, vilket ligger långt under fördragets referensvärde 60 % av BNP. Skuldkvoten beräknas att allmänt stabiliseras på knappt 30 % av BNP under 2005–2007. Som i tidigare program fortsätter både det primära saldot och samspelet mellan den genomsnittliga räntesatsen och den nominella BNP-tillväxten att bidra till en minskning av skuldkvoten, men den uppvägs i stor utsträckning av betydande stock-/flödesjusteringar. Det senare är främst effekten av förvärv av icke-statliga tillgångar till National Pensions Reserve Fund (NPRF) , som inrättades 2001 för att förhandsfinansiera framtida pensionsåtaganden och dit 1 % av BNP avsätts årligen från offentliga medel. Utan ackumuleringen av icke-statliga tillgångar i denna fond skulle bruttoskuldkvoten sjunka under hela programperioden.

- Uppdateringen innehåller en översyn av regeringens program för strukturreformer som inriktas mot bättre offentliga tjänster, bättre verkningsgrad i de offentliga utgifterna och på att ta itu med behoven inom infrastruktur i den irländska ekonomin. Uppdateringen bedömer också den pågående reformen inom hälso- och sjukvårdssektorn, som ett av inslagen för att uppnå ekonomisk fördelaktighet. Sammanfattningsvis överensstämmer den ekonomiska politik som presenteras i uppdateringen väl med de landsspecifika 2003-2005 allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de offentliga finanserna. I riktlinjerna rekommenderas de irländska myndigheterna att förbättra effektiviteten i de offentliga utgifterna, förbättra ramarna för finanserna på medellång sikt och prioritera infrastruktur i den nationella utvecklingsplanen.

- Irland förfaller befinna sig i ett relativt gynnsamt läge när det gäller de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, trots betydande beräknade kostnader i finanserna till följd av den åldrande befolkningen. Irlands relativt låga skuldkvot, de pensionsreformer som redan har införts och ackumuleringen av medel i National Pensions Reserve Fund bidrar tillsammans till hållbarhet i de offentliga finanserna och bidrar till att mildra effekterna till följd av den åldrande befolkningen. Strategin i programmet grundas huvudsakligen på förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten och ytterligare ackumulering av tillgångar i National Pensions Reserve Fund . Irlands relativt låga skattesats bör mildra anpassningen av eventuella hållbarhetsgap som uppstår på lång sikt.

På grundval av denna bedömning har kommissionen antagit den bifogade rekommendationen till rådets yttrande om Irlands uppdaterade stabilitetsprogram, som härmed överlämnas till rådet.

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Irlands uppdaterade stabilitetsprogram 2004-2007

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken,[5] särskilt artikel 5.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

1. Den [17 februari 2005] granskade rådet Irlands uppdaterade stabilitetsprogram, som omfattar perioden 2004-2007. Det uppdaterade programmet uppfyller uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

2. I det bakomliggande makroekonomiska scenariot förutspås att den reala BNP-tillväxten ökar från 5,3 % år 2004 och stabiliseras på 5,2 % i genomsnitt under resten av programperioden. Detta förefaller utifrån tillgängliga uppgifter vara rimliga antaganden. Beräkningarna för inflation (HIKP) tycks emellertid vara tilltagna i underkant.

3. För 2004 ledde ett oväntat positivt utfall på både inkomstsidan (inklusive engångstransaktioner) och utgiftssidan till ett överskott i de offentliga finanserna som varken planerats eller förutsetts av myndigheterna; för återstoden av programperioden 2005 syftar dock strategin till att hålla ett måttligt och tämligen stabilt underskott. Både utgifts- och intäktskvoterna befinner sig i en nedåtgående trend under programperioden, även om de förstnämnda ökar 2005 på grund av åtgärder inom de offentliga finanserna nyligen. Samtidigt genomförs ett omfattande program för offentliga investeringar, vilket resulterar i en allmän offentlig investeringsgrad under programperioden som ligger precis under 4 % av BNP. Efter justering för den beräknade effekten av konjunkturcykeln med tillämpning av den allmänt vedertagna beräkningsmetoden visar det konjunkturrensade saldot ett överskott under hela prognosperioden, förutom ett mindre underskott 2005. Det bör dock noteras att beräkningen av produktionsgapet och därmed det konjunkturrensade saldot visar en ovanligt hög grad av osäkerhet på grund av den irländska ekonomins särdrag. Jämfört med föregående program förutspås i denna uppdatering gynnsammare saldon på grund av en gynnsammare makroekonomisk situation.

4. Riskerna i samband med prognoserna för de offentliga finanserna förefaller på det hela taget balanserade. Å ena sidan tycks inkomstprognoserna vara rimliga och det faktum att det finns avsättningar för reserver i prognoserna för 2006 och 2007 kan tyda på att resultatet blir bättre än beräkningarna. Angående utgifterna har Irland nyligen visat på uppmuntrande framsteg genom att tillämpa utgiftsmål, vilket tyder på att åtgärder som har vidtagits nyligen för att förstärka utgiftskontrollerna är effektiva. Å andra sidan finns det en viss risk för högre nominella underskott. Framförallt tycks den beräknade tillväxttakten i utgifterna vara tilltagen i underkant under programmets senare år.

5. Mot bakgrund av denna riskbedömning tycks de finanspolitiska åtgärderna i programmet vara tillräckliga för att nå stabilitets- och tillväxtpaktens mål att på medellång sikt, nämligen att ha offentliga finanser nära balans eller med överskott 2007. Den ger också en tillräcklig säkerhetsmarginal för att tröskelvärdet för underskottet på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar inte skall överskridas.

6. Den offentliga skuldkvoten beräknas ha minskat till 30,5% av BNP under 2004, vilket ligger långt under fördragets referensvärde 60 % av BNP. Skuldkvoten beräknas stabiliseras på knappt 30 % av BNP under 2005–2007. Utan förvärvet av offentliga tillgångar från National Pensions Reserve Fund (NPRF) fond skulle bruttoskuldkvoten sjunka betydligt under hela programperioden.

7. I fråga om de offentliga finansernas hållbarhet på längre sikt framstår Irlands situation som tämligen gynnsam. Irlands relativt låga skuldkvot, de pensionsreformer som redan har införts och ackumuleringen av reserver i National Pensions Reserve Fund kommer att bidra till hållbarhet i de offentliga finanserna och mildra effekterna till följd av den åldrande befolkningen. Strategin i programmet grundas huvudsakligen på förenlighet med stabilitets- och tillväxtpakten och ytterligare ackumulering av tillgångar i National Pensions Reserve Fund . Sammanfattningsvis bör Irlands relativt låga skattesats mildra anpassningen av eventuella hållbarhetsgap som uppstår på längre sikt.

8. Uppdateringen ger en översyn över regeringens program för strukturreformer som inriktas på bättre offentliga tjänster, bättre effektivitet i de offentliga utgifterna och på att ta itu med infrastrukturbehoven inom den irländska ekonomin. Sammanfattningsvis överensstämmer den ekonomiska politik som presenteras i uppdateringen väl med de landsspecifika 2003-2005 allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de offentliga finanserna. I riktlinjerna rekommenderas de irländska myndigheterna att förbättra effektiviteten i de offentliga utgifterna, förbättra ramarna för finanserna på medellång sikt och prioritera infrastruktur i den nationella utvecklingsplanen.

Tabell: Jämförelse av centrala makroekonomiska och finansiella prognoser

2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP (skillnad i %) | SP december 2004 | 5.3 | 5.1 | 5.2 | 5.4 |

KOM2 | 5.2 | 4.8 | 5.0 | Uppgift saknas |

SP december 2003 | 3.3 | 4.7 | 5.2 | Uppgift saknas |

Inflation (HIKP) (%) | SP december 2004 | 2.3 | 2.1 | 2.0 | 1.9 |

KOM okt. 20042 | 2.3 | 2.4 | 2.4 | Uppgift saknas |

SP december 2003 | 2.3 | 2.0 | 2.0 | Uppgift saknas |

Saldo i de offentliga finanserna (i % av BNP) | SP december 2004 | 0.9 | -0.8 | -0.6 | -0.6 |

KOM okt. 20042 | -0.2 | -0.6 | -0.5 | Uppgift saknas |

SP december 2003 | -1.1 | -1.4 | -1.1 | Uppgift saknas |

Primärt saldo (i % av BNP) | SP december 2004 | 2.1 | 0.6 | 0.6 | 0.7 |

KOM okt. 20042 | 1.2 | 0.7 | 0.8 | Uppgift saknas |

SP december 2003 | 0.3 | 0.1 | 0.3 | Uppgift saknas |

Konjunkturrensat saldo (i % av BNP) | SP december 20041 | 1.2 | -0.2 | 0.1 | 0.0 |

KOM okt. 20042 | 0.1 | 0.0 | 0.3 | Uppgift saknas |

SP december 20031 | -0.7 | -0.8 | -0.5 | Uppgift saknas |

Bruttoskuldkvot (i % av BNP) | SP december 2004 | 30.5 | 30.1 | 30.1 | 30.0 |

KOM okt. 20042 | 30.7 | 30.7 | 30.6 | Uppgift saknas |

SP december 2003 | 33.3 | 33.5 | 33.3 | Uppgift saknas |

Anmärkning: 1 Beräkningar som har utförts av kommissionens avdelningar på grundval av uppgifterna i programmet. 2 Kommissionens höstprognos 2004. Källor: Uppdaterat stabilitetsprogram för Irland december 2003 och december 2004 (SP), kommissionens höstprognos 2004 (KOM) samt beräkningar som har utförts av kommissionens avdelningar. |

[1] EGT L 209, 2.8.1997. Alla dokument som nämns i denna text finns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.

[2] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofin-rådet den 10.7.2001.

[3] KOM(2002) 668, 27.11.2002.

[4] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofin-rådet den 10.7.2001.

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som nämns i denna text finns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.