Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

52005SC0146

Rekommendation till rådets yttrande i enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Slovakiens uppdaterade konvergensprogram för 2004–2007 /* SEK/2005/0146 slutlig */



Bryssel den 2.2.2005

SEK(2005) 146 slutlig

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Slovakiens uppdaterade konvergensprogram för 2004–2007

(framlagt av kommissionen)

MOTIVERING

Genom rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen och samordningen av den offentliga sektorns finanser[1] fastställs att icke-deltagande medlemsstater, dvs. sådana som inte infört den gemensamma valutan, skall lägga fram konvergensprogram till rådet och kommissionen. Rådet skall enligt artikel 9 i förordningen granska dessa program på grundval av de bedömningar som gjorts av kommissionen och av den kommitté som inrättats genom artikel 114 i fördraget (Ekonomiska och finansiella kommittén). På grundval av kommissionens rekommendation och efter yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén skall rådet lägga fram ett yttrande sedan programmet granskats. Enligt förordningen skall medlemsstaterna årligen lägga fram uppdaterade program, som också kan granskas av rådet enligt samma förfaranden.

De medlemsstater som anslöt sig till EU den 1 maj 2004 deltar inte i den gemensamma valutan, men för att komma ifråga för införande av euron skall de inom skälig tid uppfylla konvergenskriterierna, däribland det som avser en hållbar ställning för den offentliga sektorns finanser. På grund av ett offentligt underskott på 3,6 % av BNP 2003 bedömde rådet den 5 juli 2004 att Slovakiens offentliga underskott var alltför stort och rekommenderade att det skulle korrigeras senast till 2007, i enlighet med konvergensprogrammet från maj 2004. Slovakien rekommenderades särskilt att kraftfullt genomföra de åtgärder som nämns i programmet och att påskynda korrigeringen av de offentliga finanserna, om de genomförda strukturreformerna skulle ge högre tillväxt än väntat. I sitt meddelande av den 22 december 2004 drog kommissionen slutsatsen att den slovakiska regeringen agerat effektivt när det gäller de planerade åtgärderna för att uppnå underskottsmålet för 2005.

De medlemsstater som anslöt sig till EU den 1 maj 2004 åtog sig att lägga fram sina konvergensprogram till den 15 maj 2004 och en första uppdatering i slutet av 2004. Slovakiens första konvergensprogram omfattade perioden 2004–2007, lades fram den 14 maj 2004 och bedömdes av rådet den 5 juli 2004. Slovakien lade fram en uppdatering av sitt konvergensprogram den 30 november 2004. Kommissionen har gjort en teknisk utvärdering av denna uppdatering, med beaktande av sina höstprognoser för 2004 och uppförandekoden[2], den allmänt vedertagna metoden för beräkning av potentiell produktion, rekommendationerna i de allmänna ekonomiska riktlinjerna för 2003–2005 samt de av rådet godkända principerna i meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 27 november 2002 om bättre samordning av finanspolitiken[3]. Denna utvärdering ger anledning till följande bedömning:

- Slovakien lade fram uppdateringen av sitt konvergensprogram den 30 november 2004. Denna avser perioden 2004–2007 och innehåller dessutom vägledande beräkningar fram till 2010. Dokumentet hade antagits av regeringen. Det överensstämde med budgeten för 2005, som parlamentet antog den 9 december 2004, och med regeringens fleråriga budgetram för 2005–2007, som parlamentet också beaktade. Programmet är väl disponerat och uppfyller uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”[4].

- I uppdateringen förutspås en real BNP-tillväxt på i genomsnitt 5 % under perioden 2004– 2007, med en väntad avmattning till 4,5 % år 2005 (till följd av sjunkade bidrag från utrikeshandeln) och en uppgång till knappt 5,5 % år 2007 (då bidraget åter väntas öka). Arbetslösheten förutspås sjunka gradvis, från cirka 18,5 % år 2004 till 16,5 % år 2007 (i arbetskraftsundersökningtermer). Denna utveckling är sannolik och för perioden fram till 2006 överensstämmer detta relativt väl med kommissionens höstprognos för 2004. Att inflationen snabbt skulle sjunka till cirka 2,5 % år 2007 är bara realistiskt om de sekundära effekterna av den höga totala inflationen under 2004 strikt begränsas. I uppdateringen väntas bytesbalansen bli positiv 2007 (efter en tillfällig försämring med ett underskott på nästan 3 % av BNP 2005). De beräknade bytesbalanssaldona och de planerade budgetunderskotten förutsätter ett positivt privat nettosparande under hela perioden som uppdateringen avser.

- Slovakien har nyligen övergått från implicita till explicita inflationsmål, men fortsätter med en kontrollerad flytande växelkurs. I uppdateringen bekräftas att myndigheterna strävar efter att inför euron 2009 och det anges att Slovakien sannolikt kommer att ansluta sig till ERM2 senast första halvåret 2006. Under 2004 var den totala inflationen 7,5 %, främst en konsekvens av anpassningar av reglerade priser och indirekta skatter. De långfristiga räntorna har legat 100 räntepunkter högre än i euroområdet, eller strax därunder. Under några månader var växelkursen stabil till följd av sänkt styrränta, men har nyligen åter börjat stiga i värde. Totalt sett stärktes korunan med nästan 6 % år 2004.

- I uppdateringen är målsättningen att till 2007 minska underskottet till referensvärdet 3 % av BNP, i linje med rådets rekommendation enligt artikel 104.7. Minskningen av det nominella och primära offentliga underskottet är störst i slutet av perioden: Båda beräknas i stort sett ligga kvar på cirka 3,8 % respektive 1,5 % av BNP fram till 2006 och deras planerade korrigering med 0,8 procentenheter är senarelagd till 2007. Underskottet beräknas minska mest under de sista två åren, även om effekten av att införa en fonderad komponent i pensionssystemet i början av 2005 räknas bort (beräknad till 0,4 % av BNP 2005 och runt 1 % 2006 och 2007). I programmet från maj 2004 var korrigeringen utgiftsinriktad, medan underskottet i uppdateringen planeras att korrigeras genom utgiftsbegränsningar och ökade intäkter. Trots ett mer gynnsamt makroekonomiskt scenario bekräftar uppdateringen i stort sett det föregående programmets planerade anpassningsbana och framstår därför som mindre ambitiöst. Det blir således desto viktigare att skynda på minskningen av underskottet (särskilt 2005), trots den betydande konsolidering som redan uppnåtts och pensionsreformens effekter. Detta skulle underlätta genomförandet av Slovakiens strategi för att införa euron, öka finanspolitikens trovärdighet med tanke på ERM2, vara konjunkturutjämnande och motverka apprecieringstrycket. Det skulle också möjliggöra offentliga finanser nära balans eller med överskott och skapa en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom fördragets referensvärde på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar.

- Riskerna i budgetprognoserna förefaller i stort sett vara väl avvägda under programperioden som helhet. Med de givna makroekonomiska antagandena verkar det finnas en risk för att periodens intäktssida är övervärderad. Osäkerheterna uppväger varandra när det gäller pensionsreformens effekter. EU-medlen (och gemensamma betalningar) blir förmodligen lägre än vad som budgeterats för 2004 till 2006, eftersom förmågan att utnyttja stödet fortfarande ökar. Medelsanvändningen kan dock överstiga vad som budgeterats för 2007, om tillräcklig inhämtning sker av senarelagda utbetalningar. Slutligen har parlamentsvalet 2006 skapat osäkerhet, särskilt i vad mån ytterligare utgiftsbegränsningar kommer att genomföras även under 2007. Föreliggande mål kan här under- eller överstigas. När det gäller riskbedömningen verkar programmets budgetpolitik vara tillräcklig för att till programmets slutår 2007 minska underskottet till 3 % av BNP, vilket samtidigt inte erbjuder någon säkerhetsmarginal.

- Enligt programmet beräknas skuldkvoten mellan 2004 och 2007 öka med 2,5 procentenheter till 45,5 %. Skuldkvotens dynamik återspeglar att minskningen av underskottet är störst i slutet av perioden och beror mycket mindre än tidigare på stock-/flödesjusteringar och extraordinära faktorer. De beräknade privatiseringsintäkterna och kassa/periodiseringsavvikelser fortsätter dock att vara betydande till 2006.

- Uppdateringens fokus är på de senaste strukturreformerna som skall öka de offentliga finansernas kvalitet och bör öka tillväxten – liksom de tidigare så omfattande reformer som trädde i kraft redan 2004 (bland annat större skattereformer). De senaste reformerna handlar i grunden om andra delen av hälso- och sjukvårdsreformen och införandet av en fonderad komponent i pensionssystemet, som båda träder i kraft i början av 2005.

- Slovakien uppvisar vissa risker när det gäller de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Riskerna är i hög grad beroende av de beräknade budgetmässiga kostnaderna för en åldrande befolkning. Även om den planerade minskningen av underskottet antas kunna uppnås på medellång sikt, är hållbarheten på lång sikt därmed inte helt säkerställd. Å andra sidan bidrar antagna och planerade strukturreformer, särskilt pensions- samt hälso- och sjukvårdsreformerna, till att hållbarheten på lång sikt kan säkras. Det är av avgörande betydelse att de genomförs fullt ut, samtidigt med att den planerade konsolideringen av budgeten förverkligas under programperioden.

- Allmänt överensstämmer uppdateringens ekonomiska politik i huvudsak med de länderspecifika allmänna ekonomiska riktlinjerna för de offentliga finanserna. Framför allt är Slovakien på väg att korrigera sitt alltför stora underskott före utgången av rådets fastställda tidsfrist.

- Mot bakgrund av denna bedömning och med hänsyn till rådets rekommendationer enligt artikel 104.7 bör Slovakien (i) särskilt under 2005 utnyttja alla möjligheter att minska underskottet snabbare, även via besparingar på utgiftssidan och obudgeterade intäkter, (ii) göra de medelfristiga utgiftstaken mer bindande, (iii) se till att de sekundära effekterna av den höga inflationen under 2004 inte inverkar på den anpassningsbana för inflationen som förutses i programmet.

Med utgångspunkt från denna bedömning har kommissionen antagit bifogade rekommendation till rådets yttrande om Slovakiens uppdaterade konvergensprogram och vidarebefordrar rekommendationen till rådet.

Rekommendation till

RÅDETS YTTRANDE

i enlighet med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om Slovakiens uppdaterade konvergensprogram för 2004–2007

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[5], särskilt artikel 9.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den [17 februari 2005] granskade rådet Slovakiens uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2004–2007. Programmet uppfyller uppgiftskraven i ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

I det bakomliggande makroekonomiska scenariot förutspås att den reala BNP-tillväxten ökar med 5 % – med en väntad avmattning till 4,5 % år 2005 (till följd av sjunkade bidrag från utrikeshandeln) och en uppgång till knappt 5,5 % år 2007 (då bidraget åter väntas öka). Scenariot verkar enligt tillgängliga uppgifter motsvara sannolika tillväxtantaganden. Programmets inflationsberäkningar framstår som något låga och är bara realistiska om de sekundära effekterna av den höga totala inflationen under 2004 strikt begränsas.

Den 5 juli 2004 bedömde rådet att Slovakiens offentliga underskott var alltför stort och rekommenderade att det skulle korrigeras senast till 2007. I uppdateringen av programmet är målet att till 2007 minska underskottet till referensvärdet 3 % av BNP, i linje med rådets rekommendation enligt artikel 104.7. Minskningen av det nominella och primära offentliga underskottet är störst i slutet av perioden: Båda beräknas i stort sett ligga kvar på cirka 3,8 % respektive 1,5 % av BNP fram till 2006 och deras planerade korrigering med 0,8 procentenheter är senarelagd till 2007. Underskottet beräknas minska mest under de sista två åren, även om effekten av att införa en fonderad komponent i pensionssystemet i början av 2005 räknas bort. I programmet från maj 2004 var korrigeringen utgiftsinriktad, medan underskottet i uppdateringen planeras att korrigeras genom utgiftsbegränsningar och ökade intäkter. Trots ett mer gynnsamt makroekonomiskt scenario bekräftar uppdateringen i stort sett det föregående programmets planerade anpassningsbana och framstår därför som mindre ambitiöst. Bortser man från den betydande konsolidering som redan uppnåtts och pensionsreformens effekter, skulle en snabbare minskning av underskottet särskilt under 2005 underlätta genomförandet av Slovakiens strategi för att införa euron, öka finanspolitikens trovärdighet med tanke på ERM2, vara konjunkturutjämnande och motverka apprecieringstrycket. Det skulle också möjliggöra offentliga finanser nära balans eller med överskott och skapa en tillräcklig säkerhetsmarginal för att hålla underskottet inom fördragets referensvärde på 3 % av BNP vid normala konjunktursvängningar.

Riskerna i budgetprognoserna förefaller i stort sett vara väl avvägda under programperioden som helhet. Med de givna makroekonomiska antagandena verkar det finnas en risk för att periodens intäktssida är övervärderad. Osäkerheterna uppväger varandra när det gäller pensionsreformens effekter. EU-medlen (och samfinansiering) blir förmodligen lägre än vad som budgeterats för 2004 till 2006, eftersom förmågan att utnyttja stödet fortfarande ökar. Medelsanvändningen kan dock överstiga vad som budgeterats för 2007, om tillräcklig inhämtning sker av senarelagda utbetalningar. Slutligen har det parlamentsvalet 2006 skapat osäkerhet, särskilt i vad mån ytterligare utgiftsbegränsningar kommer att genomföras även under 2007. Föreliggande mål kan här under- eller överstigas. När det gäller riskbedömningen verkar programmets budgetpolitik vara tillräcklig för att till programmets slutår 2007 minska underskottet till 3 % av BNP, vilket samtidigt inte erbjuder någon säkerhetsmarginal.

Skuldkvoten beräknas 2004 uppgå till 43,0 % av BNP, betydligt lägre än 60 % som är fördragets referensvärde. Enligt programmets prognos skall skuldkvoten öka med 2,5 procentenheter under programperioden.

Slovakien uppvisar vissa risker när det gäller de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt. Riskerna är i hög grad beroende av de beräknade budgetmässiga kostnaderna för en åldrande befolkning. Antagna och planerade strukturreformer, särskilt pensions- samt hälso- och sjukvårdsreformerna, bidrar till hållbarheten på lång sikt. Det är dock av avgörande betydelse att åtgärderna genomförs fullt ut, samtidigt med att den planerade konsolideringen av budgeten förverkligas under programperioden.

Den ekonomiska politik som beskrivs i programmet överensstämmer i huvudsak med de länderspecifika allmänna ekonomiska riktlinjerna för de offentliga finanserna. Framför allt är Slovakien på väg att korrigera sitt alltför stora underskott före utgången av rådets fastställda tidsfrist.

* * *

Mot bakgrund av denna bedömning och med hänsyn till rådets rekommendationer enligt artikel 104.7 anser rådet att Slovakien

(i) särskilt under 2005 bör utnyttja alla möjligheter att minska underskottet snabbare, även via besparingar på utgiftssidan och obudgeterade intäkter,

(ii) bör göra de medelfristiga utgiftstaken mer bindande,

(iii) bör se till att de sekundära effekterna av den höga inflationen under 2004 inte inverkar på den anpassningsbana för inflationen som förutses i programmet.

Jämförelse av nyckeltal i makroekonomiska prognoser och budgetprognoser

2004 | 2005 | 2006 | 2007 |

Real BNP-tillväxt (i %) | KP nov. 2004 | 5,0 | 4,5 | 5,1 | 5,4 |

KOM okt.2004 | 4,9 | 4,5 | 5,2 | - |

KP maj 2004 | 4,1 | 4,3 | 5,0 | 4,7 |

HIKP-inflation (i %) | KP nov. 2004 | 7,8 | 3,3 | 2,8 | 2,5 |

KOM okt.2004 | 7,7 | 3,9 | 3,0 | - |

KP maj 2004 | 8,1 | 4,0 | 2,9 | 2,5 |

Saldo i de offentliga finanserna (i % av BNP)1 | KP nov. 2004 | -3,8 | -3,8 | -3,9 | -3,0 |

KOM okt.2004 | -3,9 | -4,0 | -4,1 | - |

KP maj 2004 | -4,0 | -3,9 | -3,9 | -3,0 |

Primärt saldo (i % av BNP)1 | KP nov. 2004 | -1,5 | -1,4 | -1,6 | -0,7 |

KOM okt.2004 | -1,6 | -1,6 | -1,8 | - |

KP maj 2004 | -1,4 | -1,1 | -1,2 | -0,4 |

Primärt saldo (i % av BNP) | KP nov. 2004 | 43,0 | 44,2 | 45,3 | 45,5 |

KOM okt.2004 | 44,2 | 45,2 | 45,9 | - |

KP maj 2004 | 45,1 | 46,4 | 46,1 | 45,5 |

1 I primärsaldot och saldot i de offentliga finanserna tas hänsyn till den intäktsminskande och därmed underskottsökande effekten, vid i övrigt oförändrade förhållanden, av att en fonderad komponent i pensionssystemet införs 2005 (beräknad till 0,4 % av BNP 2005, 1,0 % 2006 och 1,1 % 2007). Källor: Konvergensprogram (KP) och kommissionens höstprognos för 2004 (KOM). |

[1] EGT L 209, 2.8.1997. Alla dokument som denna text hänvisar till återfinns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.

[2] Reviderat yttrande från Ekonomiska och finansiella kommittén om stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning, godkänt av Ekofinrådet den 10.7.2001.

[3] KOM(2002) 668 slutlig, 27.11.2002.

[4] Programmet innehåller inte bara de obligatoriska utan även de flesta frivilliga uppgifterna enligt uppförandekoden. Det innehåller också en mängd kompletterande uppgifter, vilket underlättar analysen. Jämfört med statistikkontoret föreligger (relativt små) skillnader som dock inte försvårar bedömningen. Dessa gäller de utgiftsbegränsningarnas och intäkternas andel av BNP 2003, vidare klassificeringen av komponenter i den offentliga sektorns konsumtion. I synnerhet särredovisas inte sociala transfereringar in natura. Andra frivilliga uppgifter som saknas är de nominella effektiva växelkurserna för 2006 och 2007. I delar av uppdateringen används vidare nettoräntor vid beräkningen av den offentliga sektorns primärsaldo.

[5] EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som denna text hänvisar till återfinns på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm.