Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder
dels att 1 kap. 1, 6, 11, 12, 20, 22, 25, 27, 30, 32 och 34 §§, 2 kap. 5 och 6 §§, 3 kap. 1 §, 4 kap. 5 §, 5 kap. 2 §, 6 kap. 11 och 13 §§, 7 kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 28, 30 och 31 §§, 9 kap. 4 §, 10 kap. 3, 5 och 6 §§, 12 kap. 1 §, rubrikerna närmast före 1 kap. 11 § och 6 kap. 13 §, bilaga 1 och 2 och punkt 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny bilaga, bilaga 4, av följande lydelse.
Denna förordning är meddelad med stöd av
2 § lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden i fråga om 1 kap. 28 och 29 §§,
6 § lagen (1994:1708) om EU:s förordningar om strukturstöd och om stöd till utveckling av landsbygden i fråga om 1 kap. 40 §,
8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
Stöd får lämnas som ekonomiskt bidrag i den mån det finns medel.
Den myndighet som beslutar om stöd ska när det gäller stöd enligt 3–7 kap., 8 kap. 32 § och 12 kap. prioritera ansökningarna om stöd enligt ett urvalsförfarande och urvalskriterier som fastställs av Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) i de handlingsplaner som avses i 15 §.
Förvaltningen av fondmedel och anmälan om brister
Länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket ska uppfylla sina åtaganden i enlighet med gällande bestämmelser så att förvaltningen av fondmedel är effektiv.
Jordbruksverket ska ge länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket stöd att uppfylla sina åtaganden i enlighet med gällande bestämmelser så att förvaltningen av fondmedel är effektiv.
Om myndigheterna inte uppfyller kraven enligt första stycket, eller i övrigt inte fullgör sina uppgifter enligt denna förordning och därmed riskerar fondens medel, ska Jordbruksverket anmäla bristerna till regeringen.
Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket ska säkerställa att det krav som anges i bilaga 1.C.1 i) i förordning (EU) nr 907/2014 är uppfyllt.
Länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Tillväxtverket ska efter det att berörda myndigheter, kommuner och organisationer getts tillfälle att lämna synpunkter utarbeta handlingsplaner för stöd enligt 3–7 kap., 8 kap. 13 § och 12 kap. inom sina respektive ansvarsområden.
Jordbruksverket ska godkänna handlingsplaner enligt första stycket.
Jordbruksverket ska, efter att berörda myndigheter, kommuner och organisationer getts tillfälle att lämna synpunkter, utarbeta handlingsplaner för vissa länsöverskridande åtgärder och åtgärder som på grund av sin omfattning, karaktär eller av administrativa skäl lämpar sig bättre för ett genomförande på nationell nivå.
Jordbruksverket prövar ansökningar om stöd, åtaganden och utbetalning av stöd enligt 8 kap. 28 och 32 §§ och 11 kap. samt om stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) enligt 12 kap. 5 §.
Jordbruksverket prövar vidare ansökningar om stöd och utbetalning av stöd enligt 3 kap., 6 kap. och 12 kap. 1–4 §§ när det gäller åtgärder som på grund av sin omfattning, karaktär eller av administrativa skäl lämpar sig bättre för prövning på nationell nivå om inte annat följer av 21–23 §§.
Sametinget prövar ansökningar om stöd och utbetalning av stöd när det gäller stöd till rennäringsföretag och annan verksamhet med anknytning till renskötsel eller annat samiskt närings-, kultur- eller samhällsliv enligt 3 kap., 4 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 2 och 5 §§, 6 kap. 2, 8, 9, 13, 15 och 19 §§ samt 12 kap.
Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kronor per insats och stödår och som avser stöd enligt 8–11 kap. ska inte betalas ut.
Den myndighet som beslutar om stöd får besluta om förskottsutbetalning. Förskott får lämnas endast om stödmottagaren är en ideell förening, en ekonomisk förening, en samfällighetsförening eller en allmännyttig stiftelse. För stöd till kommersiell service enligt 6 kap. får förskott lämnas även till företag.
Förskott får lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 250 000 kronor.
För stöd enligt 6 kap. 4 § får förskott lämnas med högst hälften av det beviljade stödet, dock högst 1 000 000 kronor.
Av 35 § i förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare framgår att det integrerade administrations- och kontrollsystem som avses i artikel 67 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska inrättas av Jordbruksverket.
För stöd enligt artiklarna 28, 29 och 33 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska åtagandena, vid ändringar av de tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter som åtagandena måste gå utöver, anpassas till dessa ändringar. Detta gäller också justeringar som görs för att förhindra dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 43 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, om de metoderna ändras.
Om stödmottagaren inte godtar en sådan anpassning som anges i första stycket, ska åtagandet upphöra att gälla. Återbetalning ska inte krävas för den period under vilken åtagandet gällde.
Ersättningsnivåerna för stöd enligt första stycket får justeras under pågående åtagandeperiod.
Stöd enligt 8–10 kap. lämnas inte för mark som huvudsakligen används för annat ändamål än jordbruk eller för mark som används på ett sätt som är oförenligt med stödets syfte.
Stöd till återställande av skadad skog enligt 7 kap. får endast lämnas i enlighet med kap. I och artikel 34 i förordning (EU) nr 702/2014. Stödet får inte genomföras förrän kommissionen har godkänt landsbygdsprogrammet.
Stöd för att bevara och utveckla skogens miljövärden enligt 7 kap. får endast lämnas i enlighet med kap. I och artikel 35 i förordning (EU) nr 702/2014. Stödet får inte genomföras förrän kommissionen har godkänt landsbygdsprogrammet.
Stöd får lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna för kunskapsöverförings- och informationsåtgärder samt rådgivningstjänster som anges i artiklarna 14 och 15 i förordning (EU) nr 1305/2013.
Stöd får endast lämnas om huvudråvarorna omfattas av bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De framställda produkterna ska vara livsmedel men behöver inte omfattas av bilagan.
Stöd får lämnas för nyetablering till unga jordbrukare och rennäringsföretagare med 250 000 kronor. Ansökan om stöd ska ges in senast sex månader efter etableringen.
Stöd till dagligvarubutiker, drivmedelsstationer och servicepunkter får endast lämnas om det behövs för att det i landsbygdsområden ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd får i vissa fall lämnas även till fackhandelsservice.
Stöd till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation
Stöd får lämnas till investeringar i infrastruktur för rekreation och turism samt för turistinformation med 90 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i bilaga 1.
I detta kapitel finns bestämmelser om stöd enligt artiklarna 21–26 i förordning (EU) nr 1305/2013.
1) För stöd till att sköta natur- och kulturmiljöer, gallra fram ädellöv- och lövrik skog, skapa våtmark, genomföra naturvårdsbränning, rensa stenmur och kulturmiljöer lämnas stöd med de belopp som anges i bilaga 1.
- 1)
Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.
Stöd får lämnas till djurägare som håller minst ett renrasigt djur av följande hotade husdjursraser:
fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla, svensk lågland,
dala pälsfår, fjällnäsfår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår, åsenfår, gutefår, ryafår, svenskt finullsfår, gestrikefår,
svensk lantrasget, göingeget, jämtget, lappget, och
linderödsvin.
2) Får, getter och gyltor ska ha satts i avel för att berättiga till ersättning. Galtar ska vara äldre än sex månader för att berättiga till ersättning.
- 2)
Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.
Besättningar med får ska vara anslutna till förenklad kontroll eller program för bekämpning av sjukdomen Maedi-Visna.
Nötkreatur ska vara över sex månader och registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) för att berättiga till ersättning.
Den myndighet som beslutar om stöd kan medge att befintliga åtaganden utökas om utökningen uppfyller de kriterier som anges i artikel 14.2 eller 15.2 i förordning (EU) nr 807/2014.
Den myndighet som fattar beslut om stöd får medge att ett åtagande enligt 2 § omvandlas till ett annat åtagande under förutsättning att de villkor som anges i artikel 14.1 i förordning (EU) nr 807/2014 är uppfyllda.
I de fall åtagande för djurhållning läggs till ett befintligt åtagande ska det befintliga åtagandet omvandlas till ett nytt åtagande om två eller fem år, oavsett hur mycket av perioden för det ursprungliga åtagandet som redan har genomförts.
En ansökan om kompensationsstöd ska omfatta en redovisning av minst 4 hektar åkermark eller betesmark i de områden som anges i bilaga 2 för att kompensationsstöd ska betalas ut. Jordbrukaren ska bedriva jordbruk på minst 4 hektar inom de områden som anges i bilaga 2. Under åren 2015–2018 ingår areal i områden som anges i bilaga 4 i dessa 4 hektar.
Med areal med grovfodergrödor avses all åkermark eller betesmark på jordbrukarens företag med betesmarker, slåtterängar, grönfoder, vall och foderbetor. Även sådan åkermark och betesmark med grovfodergrödor som jordbrukaren inte ansöker om utbetalning för eller som finns utanför kompensationsområdet enligt bilaga 2 ingår i arealen med grovfodergrödor.
All åkermark och betesmark på företaget där grödan odlas och skördas eller betas som grovfoder ska redovisas och räknas som en grovfodergröda om jordbrukaren söker utbetalning för typ 1, 2 eller 3 enligt bilaga 1.
Jordbruksverket får meddela föreskrifter om undantag från vad som ska redovisas och räknas som grovfodergröda när det gäller mark i träda.
För att jordbrukarens areal med grovfodergrödor ska ingå i typ 1, 2 eller 3 ska lantbrukaren sköta all sin areal med grovfodergrödor genom att ha djurhållning av minst följande djurenheter av tackor, getter av honkön och nötkreatur äldre än sex månader per hektar:
|
Lantbrukarens hela areal med grovfodergrödor ingår i den av typ 1, 2 eller 3 som motsvarar högst krav och som lantbrukaren uppfyller kravet för. Uppfylls inte kravet för typ 3 ingår hela arealen med grovfodergrödor i typ 5. En lantbrukare har aldrig foderareal i mer än en typ av jordbruk.
Stöd får lämnas för samarbetsåtgärder enligt artikel 35 i förordning (EU) nr 1305/2013.
Bilaga 1
|
1 Stöd som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) ska höjas med ytterligare 10 procent.
2 Stödmyndigheten beslutar det exakta högsta stödbeloppet inom detta intervall utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar.
3 Stöd till renvaktarstugor.
4 Stöd inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län (exklusive rennäringsföretag) får höjas med ytterligare 10 procent i de fall där investeringen är kopplad till betande djur och jordbrukets konkurrenskraft.
5 Fleråriga energigrödor enligt enhetskostnad och renvaktarstugor.
|
1 Stödmyndigheten beslutar det exakta högsta stödbeloppet inom detta intervall utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar.
|
1 Stödandelen fastställs per län utifrån riktlinjer från Jordbruksverket. Procentandelen ska anges i stödmyndigheternas handlingsplaner. En och samma stödprocent tillämpas i alla projekt inom ett län och kan justeras på begäran av länen om förutsättningarna ändras.
2 Stöd till stigar och leder genom skog och mark ges i form av enhetskostnad enligt föreskrifter som Jordbruksverket meddelar med stöd av 1 kap. 41 och 42 §§.
3 Gäller om investeringen avser förbättrad tillgänglighet, nystart av nedlagd butik, försäljningsställe för dagligvaror, drivmedel eller servicepunkt som är högt prioriterad i länsstyrelsens handlingsplan utifrån de regionala serviceprogrammen samt investeringar vars huvudsyfte är förbättrad miljö och klimat.
4 Investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler.
5 Stödmyndigheten beslutar det exakta högsta stödbeloppet inom detta intervall utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i stödmyndigheternas handlingsplaner.
6 I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent (våtmark och dammar, tvåstegsdiken och förbättrad vattenkvalitet).
7 Stöd ges till 100 procent av stödberättigande utgifter om offentliga aktörer är sökande av projekt inom utveckling av natur- och kulturmiljöer samt kulturhistoriska byggnader. I dessa fall ska minst 30 procent av de stödberättigande utgifterna vara övrigt nationellt offentligt stöd.
8 Miljöinvesteringar med begränsad miljönytta eller om sökande äger byggnaden där projekt för utveckling av natur- och kulturmiljöer samt kulturhistoriska byggnader genomförs.
9 Utveckling av natur- och kulturmiljöer samt kulturhistoriska byggnader.
10 För våtmarker och dammar är gränsen 200 000 kr/ha. I särskilt motiverade fall kan stöd ges för 100 procent av stödberättigande utgifter upp till 400 000 kr/ha.
11 Stödmyndigheten beslutar det exakta högsta stödbeloppet inom detta intervall utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i stödmyndigheternas handlingsplaner. Det får dock inte överstiga 15 miljoner kronor.
.
|
1 Stödmyndigheten beslutar det högsta stödbeloppet utifrån regionala förutsättningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i stödmyndighetens handlingsplaner. Det får dock inte överstiga 60 miljoner kronor.
|
1 Beräknade stödbelopp för betesmarker och slåtterängar, inklusive komplement, som är lägre än 1 000 kronor per stödår betalas inte ut.
2 I genomsnitt finns 10 fastställda lövtäktsträd per hektar, vilket ger en ersättningsnivå på 1 000 kr/ha. Det får vara högst 20 fastställda lövtäktsträd per hektar.
3 Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kronor per stödår betalas inte ut.
|
1 Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kronor per stödår betalas inte ut.
|
1 Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kronor per stödår betalas inte ut.
2 För lantbrukarens stödberättigande areal över 200 hektar inom typ 1, 2 eller 3 trappas stödet ned till 80 procent av ersättningsnivån. Om stödet vid nedtrappningen blir mindre än 210 kronor betalas inget stöd för arealen över 200 hektar.
3 För lantbrukarens stödberättigande areal över 70 hektar inom typ 4 trappas stödet ned till 80 procent av ersättningsnivån.
4 För lantbrukarens stödberättigande areal över 70 hektar inom typ 5 trappas stödet ned till 80 procent av ersättningsnivån. Om stödet vid nedtrappning blir mindre än 210 kronor, betalas inget stöd för arealen över 70 hektar.
|
|
1 Projekt för ökad konkurrenskraft i jordbruket, trädgårdsnäringen och rennäringen, ökad djurvälfärd, tillväxt i livsmedelskedjan och stärkt konkurrenskraft för småföretag i livsmedelskedjan.
2 Projekt inom miljö, klimat och jobbskapande på landsbygden (annat än i not 1).
3 Transnationellt samarbete (inte tillämpbart för projekt inom området människors livsmiljö).
4 Stödnivån för en investering inom ett projekt ska vara densamma som om investeringen sökts inom relevant delåtgärd och fokusområde i åtgärderna 4, 6 eller 7.
5 Bildande av innovationsgrupper.
6 Projekt med landskapsperspektiv för ökad konkurrenskraft i skogen.
7 Projekt inom miljö.
8 Projekt inom området människors livsmiljö.
Bilaga 2
Stödområdesindelning för bergsområden enligt artikel 32.1 a i förordning (EU) nr 1305/2013
Stödområde 1
|
Stödområde 2
|
Stödområde 3
|
Stödområde 4
|
Stödområde 5
|
Stödområdesindelning för områden med väsentliga naturliga begränsningar enligt artikel 32.1 b i förordning (EU) nr 1305/2013
Stödområde 6
|
Stödområde 7
|
Stödområde 8
|
Stödområde 9
|
Stödområde 10
|
Stödområdesindelning för områden som påverkas av särskilda begränsningar enligt artikel 32.1 c i förordning (EU) nr 1305/2013
Stödområde 11
|
Stödområde 12
|
Bilaga 4
Områden med övergångsstöd
|