Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1987-0230

ÄKTENSKAPSBALK (1987:230)

Äktenskapsbalken

UTFÄRDAD DEN 14 MAJ 1987

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att i Sveriges rikes lag skall först bland balkarna föras in en ny balk, benämnd äktenskapsbalk, av följande lydelse. [Senare ändrad på det sätt som anges nedan.]

FÖRSTA AVDELNINGEN

Allmänna bestämmelser

Äktenskap

I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap.

De två som ingår äktenskap med varandra blir makar.

SFS 2009:253

Makar skall visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.

Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder.

Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas.

Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad.

Hänvisad författning:

Jfr 5:6.

ANDRA AVDELNINGEN

Äktenskaps ingående och upplösning

Äktenskapshinder

Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap.

SFS 2014:376

[har upphävts genom lag (1988:1254).]

SFS 1988:1254

Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon.

Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 §.

Vid tillämpningen av första och andra styckena jämställs adoptivförhållande med släktskap. De som därvid anses som helsyskon får dock ingå äktenskap med varandra efter tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1 §.

SFS 2004:763

Den som är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap.

SFS 1994:1118

Prövning av äktenskapshinder

Innan ett äktenskap ingås ska det prövas om det finns något hinder mot äktenskapet. Denna prövning ska göras av Skatteverket.

De två som avser att ingå äktenskap ska gemensamt begära hindersprövningen hos Skatteverket.

SFS 2009:253

Den som varken är eller skall vara folkbokförd här i landet skall vid hindersprövningen visa upp ett intyg av utländsk myndighet om sin behörighet att ingå äktenskapet, om ett sådant intyg kan anskaffas.

Om det fordras tillstånd till äktenskapet, skall bevis om tillståndet visas upp vid hindersprövningen.

SFS 1991:495

De som begär hindersprövning ska skriftligen försäkra på heder och samvete att de inte är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller helsyskon. Har de inte tillstånd till äktenskapet enligt 2 kap. 3 § andra stycket, ska deras försäkran också avse att de inte är halvsyskon.

De som begär hindersprövning ska på heder och samvete skriftligen uppge om de tidigare har ingått äktenskap eller låtit registrera partnerskap. Den som tidigare har ingått äktenskap eller låtit registrera partnerskap ska styrka att äktenskapet eller partnerskapet har blivit upplöst, om inte detta framgår av folkbokföringen eller av intyg från utländsk myndighet.

SFS 2009:253

Finner Skatteverket att det inte finns något hinder mot äktenskapet, ska verket utfärda intyg om detta.

Hänvisad författning:

Ang. överklagande av beslut se 15:2.

SFS 2009:253

Vigsel

Äktenskap ingås genom vigsel i närvaro av släktingar eller andra vittnen.

Vid vigseln ska de som ingår äktenskap vara närvarande samtidigt. De ska var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren ska därefter förklara att de är makar.

Har det inte gått till så som anges i första stycket eller var vigselförrättaren inte behörig att förrätta vigsel, är förrättningen ogiltig som vigsel.

En förrättning som enligt andra stycket är ogiltig som vigsel får godkännas av regeringen, om det finns synnerliga skäl. Ärendet får tas upp endast på ansökan av en av dem som avsett att ingå äktenskap eller, om en av dem har avlidit, av arvingar till den avlidne.

Rättsfall:

En vigsel kan vara ogiltig om parts äktenskapsvilja har brustit i grundläggande hänseenden H 2010:648.

SFS 2009:253

Behörig att vara vigselförrättare är

  1. sådan präst eller annan befattningshavare i ett trossamfund som har förordnande enligt lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund, eller

  2. den som länsstyrelsen har förordnat.

Den som är behörig enligt första stycket 1 är inte skyldig att förrätta vigsel.

SFS 2009:253

Innan någon förordnas till vigselförrättare enligt 3 § första stycket 2 ska länsstyrelsen pröva att han eller hon har de kunskaper och kvalifikationer i övrigt som behövs för uppdraget.

Förordnandet ska gälla för en viss period, om det inte har begränsats att gälla till en angiven dag.

Uppfyller en vigselförrättare inte längre kraven enligt första stycket eller missköter vigselförrättaren sitt uppdrag, ska länsstyrelsen återkalla förordnandet att vara vigselförrättare.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 4 § upph. g. Lag 1999:294.

SFS 2009:253

Innan vigsel förrättas skall vigselförrättaren förvissa sig om att hindersprövning har skett inom fyra månader före den planerade vigseln och att inget hinder har framkommit.

Hänvisad författning:

Ang. överklagande av beslut om förrättande av vigsel se 15:2 och 3.

Rättsfall:

Fråga om ansvar för tjänstefel för det att präst vigt en senildement person som ej var rättskapabel att ingå äktenskap H 1994:108.

SFS 1991:495

Vid vigsel gäller i övrigt

  1. den ordning som gäller inom ett trossamfund, om vigseln förrättas av en präst eller någon annan befattningshavare i samfundet, och

  2. föreskrifter som meddelas av regeringen för andra fall.

SFS 2009:253

Vigselförrättaren skall genast lämna makarna ett bevis om vigseln. Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall särskilt protokoll skall föras över vigslar.

Vigselförrättaren skall genast sända underrättelse om vigseln till Skatteverket.

Vid underrättelse om vigsel skall Skatteverket kontrollera att vigseln har föregåtts av hindersprövning och att vid denna prövning något hinder mot äktenskapet inte kommit fram. Om en sådan prövning inte har förekommit eller om vigseln har förrättats trots att det vid prövningen kommit fram hinder mot äktenskapet, skall Skatteverket sända underrättelse om förhållandet till den som skall anmäla eller pröva frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande eller entledigande beträffande vigselförrättaren. I de fall som avses i 5 kap. 5 § första stycket skall Skatteverket även underrätta allmän åklagare.

SFS 2004:142

Äktenskapsskillnad

Är makarna ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad. Denna skall föregås av betänketid, om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad.

Ang. domstolens utredningsskyldighet om att äktenskap förelåg H 2021:416.

Vill bara en av makarna att äktenskapet skall upplösas, har den maken rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid.

Betänketiden inleds när makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad eller när den ena makens yrkande om äktenskapsskillnad delges den andra maken. Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det. Har ett sådant yrkande inte framställts inom ett år från betänketidens början, har frågan om äktenskapsskillnad fallit. Avvisas talan om äktenskapsskillnad eller avskrivs målet, upphör betänketiden.

Om makarna lever åtskilda sedan minst två år, har var och en av dem rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid.

Rättsfall:

Vid beräkning av tvåårstiden ska även inräknas särlevnad före äktenskapets ingående H 2014:750.

En make har rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid om det görs sannolikt att maken har tvingats att ingå äktenskapet eller om maken har ingått äktenskapet före 18 års ålder. Om äktenskapet har ingåtts trots att makarna är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon, har var och en av makarna rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om äktenskapet har ingåtts trots att någon av makarna redan var gift eller partner i ett registrerat partnerskap och det tidigare äktenskapet eller partnerskapet inte har blivit upplöst.

Om det är fråga om tvegifte, har var och en av makarna i det tidigare äktenskapet rätt att få detta upplöst genom äktenskapsskillnad utan föregående betänketid. Detsamma gäller om partnerskap registrerats trots att någon av partnerna då var gift.

I de fall som avses i första stycket får talan om äktenskapsskillnad föras även av allmän åklagare. I de fall som avser äktenskap som har ingåtts av underårig är socialnämnden i den kommun där personen är folkbokförd eller, om personen inte är folkbokförd här i landet, i den kommun där han eller hon vistas skyldig att på begäran lämna yttrande samt de upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning till åklagaren. En annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse i frågan är skyldig att lämna sådana på begäran av den socialnämnd som ska yttra sig.

Bestämmelser om erkännande av äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag i de fall som avses i första stycket finns i 1 kap. 8 a § lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.

SFS 2021:464

När dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft, är äktenskapet upplöst.

TREDJE AVDELNINGEN

Makars ekonomiska förhållanden

Underhåll

Makarna skall, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov skall tillgodoses.

Om underhåll till barn finns bestämmelser i föräldrabalken.

Om det som den ena maken skall bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, skall den andra maken skjuta till de pengar som behövs.

Det som den ena maken med tillämpning av 1 och 2 §§ har erhållit av den andra maken för sitt personliga behov är den förstnämnda makens egendom.

Kan den ena maken på grund av sjukdom eller bortavaro inte själv sköta sina angelägenheter och fattas det medel för familjens underhåll, får den andra maken i behövlig omfattning lyfta den sjuka eller bortavarande makens inkomst och avkastning av dennes egendom samt kvittera ut banktillgodohavanden och andra penningmedel. Detta gäller dock ej, om samlevnaden mellan makarna har upphört eller om det finns fullmäktig, förmyndare, god man eller förvaltare som har rätt att företräda den sjuka eller bortavarande maken i dessa angelägenheter.

Rättshandling som avses i första stycket är bindande för den sjuka eller bortavarande maken även om medlen inte behövdes för familjens underhåll, såvida tredje man varken insåg eller borde ha insett att behovet inte förelåg.

SFS 1988:1254

Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet, får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken.

Om makarna inte varaktigt bor tillsammans, skall den ena maken fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till den andra maken.

Domstolen får, när makarna inte varaktigt bor tillsammans, förplikta en av makarna att lämna bohag till den andra maken att användas av denne. Skyldigheten omfattar dock bara det bohag som tillhörde makarna eller någon av dem när samlevnaden upphörde. Avtal som efter domstolens beslut ingås med tredje man om egendomen inskränker inte nyttjanderätten till bohaget.

Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.

Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter.

Har den ena maken svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra synnerliga skäl, har den maken rätt till underhållsbidrag av den andra maken för längre tid än som anges i andra stycket. Vid prövning av den rätten skall hänsyn tas till om den ena maken behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd.

SFS 1998:619

Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall betalas fortlöpande. Finns det särskilda skäl, såsom att den underhållsberättigade behöver ett bidrag för att skaffa sig pensionsskydd, får domstolen dock bestämma att bidraget skall betalas med ett engångsbelopp.

SFS 1998:619

Talan om att underhållsbidrag skall fastställas får inte bifallas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då talan väcktes, om inte den bidragsskyldige medger det.

Rätten att kräva ut ett fastställt underhållsbidrag upphör tre år efter den förfallodag som ursprungligen gällde.

Om utmätning för underhållsbidraget har skett före den tidpunkt som anges i första stycket eller om den bidragsskyldige har försatts i konkurs på grund av en ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning för fordringen även därefter tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas i konkursen.

Om en ansökan om företagsrekonstruktion har gjorts före den tidpunkt som anges i första stycket, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Om underhållsbidraget omfattas av en skulduppgörelse i en fastställd rekonstruktionsplan, får fordran krävas ut inom tre månader från det att gäldenärens förpliktelser enligt skulduppgörelsen skulle ha fullgjorts. Om utmätning för underhållsbidraget har skett eller konkursansökan har gjorts inom den tid som nu har angetts, gäller andra stycket.

Avtal som strider mot denna paragraf är ogiltiga.

SFS 2022:968

En dom eller ett avtal om underhåll får jämkas av domstolen, om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats. För tiden innan talan har väckts får dock jämkning mot en parts bestridande göras endast på det sättet att obetalda bidrag sätts ned eller tas bort. Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad får endast om det finns synnerliga skäl höjas utöver det högsta belopp till vilket bidraget tidigare har varit bestämt. Underhållsbidrag i form av engångsbelopp får inte jämkas mot en parts bestridande.

Ett avtal om underhåll får också jämkas av domstolen, om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt. Beslut om att erhållna bidrag skall betalas tillbaka får dock meddelas endast om det finns särskilda skäl.

Rättsfall:

H 1989:614 anm. vid rubriken till 3 kap. avtalslagen under HB 1: – Dom på underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad jämkades m.h.t. att den underhållsberättigade fick pension H 1993:474.

Ang. internationella förhållanden se H 1978:590 och 610, 1986:615.

Makars egendom

En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom.

Enskild egendom är

  1. egendom som till följd av äktenskapsförord är enskild,

  2. egendom som en make har fått i gåva av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda,

  3. egendom som en make har erhållit genom testamente med det villkoret att den ska vara mottagarens enskilda,

  4. egendom som en make har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren ska vara mottagarens enskilda,

  5. egendom som en make erhållit genom förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande eller sparande i en sådan PEPP-produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) som tecknats av någon annan än den andra maken med det villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, och

  6. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1–5, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.

Avkastning av enskild egendom är giftorättsgods, om inte annat har föreskrivits genom en sådan rättshandling som avses i första stycket.

SFS 2022:1749

Genom ett äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara hans eller hennes enskilda egendom. Genom ett nytt äktenskapsförord kan makar bestämma att egendomen ska vara giftorättsgods.

Ett äktenskapsförord ska upprättas skriftligen, dateras och undertecknas av makarna eller de blivande makarna. Detta gäller även om någon av dem är underårig eller om äktenskapsförordet avser egendom, som till någon del omfattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken. I så fall ska dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.

Ett äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket. Ett äktenskapsförord som har slutits mellan blivande makar gäller från äktenskapets ingående, om det ges in till Skatteverket inom en månad från det att äktenskapet ingicks. I annat fall gäller äktenskapsförordet först från och med den dag då det ges in till Skatteverket.

SFS 2019:235

Med makars gemensamma bostad avses i denna balk

  1. fast egendom som makarna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,

  2. fast egendom som makarna eller någon av dem innehar med nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som makarna eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,

  3. byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som makarnas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål,

  4. byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap. bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli makarnas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.

Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena makens bruk.

Till makars gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.

Rättsfall:

Äldre rätt: Lägenhet som bestod av två rum och kök samt butikslokal och fotoateljé ansågs inte vara hyrd för att huvudsakligen användas som makarnas gemensamma bostad H 1960:265.

SFS 2009:181

En make får inte utan den andra makens samtycke

  1. avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som utgör makarnas gemensamma bostad,

  2. avhända sig, pantsätta, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta annan egendom som utgör makarnas gemensamma bostad, eller

  3. avhända sig eller pantsätta makarnas gemensamma bohag.

Första stycket gäller inte bostad eller bohag som är den ena makens enskilda egendom enligt 2 § första stycket 2–4

En make får inte heller utan den andra makens samtycke avhända sig, låta inteckna, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad, om egendomen är giftorättsgods. Detta gäller dock ej, om mål om äktenskapsskillnad pågår och maken har förvärvat egendomen efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes.

Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom skall lämnas skriftligen.

Bestämmelserna i denna paragraf om fast egendom och rättighet i denna tillämpas också i fråga om tomträtt.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om hustruns samtycke behövdes till ändring av köpeavtal som mannen ingått H 1940:440; d:o vid åtagande att i eget namn köpa fastighet för annans räkning och senare transportera köpet till denne 1948:5.

Ett samtycke från make till försäljning täcker inte avhändelse genom gåva H 2022:913

Bestämmelserna i 5 § om samtycke av en make till en åtgärd av den andra maken tillämpas också när dödsboet efter en avliden make vidtar en sådan åtgärd.

Samtycke enligt 5 eller 6 § behövs inte, om maken inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inhämtas inom rimlig tid. Samtycke enligt 5 § behövs inte heller sedan bodelning med anledning av äktenskapsskillnad har skett.

Saknas samtycke som krävs för en åtgärd enligt 5 eller 6 §, får domstolen tillåta åtgärden på ansökan av den som vill företa den.

Rättsfall:

Fråga om tillstånd till försäljning av fastighet utan anknytning till konkret köpeavtal H 2005:420.

Om en make eller dödsboet efter en avliden make utan erforderligt samtycke eller tillstånd har avhänt sig eller till nackdel för den andra maken upplåtit nyttjanderätt till egendom, skall domstolen på talan av denne förklara att rättshandlingen är ogiltig och att egendomen skall återgå. Detsamma gäller om en make eller dödsboet efter en avliden make utan erforderligt samtycke eller tillstånd har pantsatt makarnas gemensamma bohag. Överlåtelse eller pantsättning av bohag skall dock inte förklaras ogiltig, om den nya innehavaren har fått egendomen i sin besittning i god tro.

Talan enligt första stycket skall väckas hos domstolen inom tre månader från det att den andra maken fick kännedom om förfogandet över egendomen. När det gäller bohag räknas dock tiden från det att maken fick kännedom om överlämnandet. Har lagfart eller inskrivning beviljats med anledning av överlåtelse av fast egendom eller tomträtt, får talan inte väckas.

Förs talan om avhysning, får domstolen medge skäligt anstånd med flyttningen.

Rättsfall:

Fråga om klandertiden försuttits enl. äldre motsvarighet till 2 st. första meningen H 1947:576.

Gåvor mellan makar

En gåva mellan makar är gällande mellan dem, om vad som gäller för fullbordande av gåva i allmänhet har iakttagits eller om gåvan har registrerats enligt 16 kap.

Gåvan blir gällande mot givarens borgenärer när den har registrerats enligt 16 kap. Är gåvan en personlig present vars värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor, är den dock gällande mot givarens borgenärer utan registrering, om den är gällande mellan makarna.

Om det för visst slag av egendom finns särskilda bestämmelser som innebär att en gåva blir gällande mot givarens borgenärer först efter inskrivning eller annan särskild registrering, krävs även dessa åtgärder för att en sådan gåva mellan makar skall bli gällande mot givarens borgenärer.

Hänvisad författning:

Ang. registrering se 16: – Ang. 3 st. se SjöL 2:9 och Gruvlag (1974:342) 9:5, jfrd med övergångsbestämmelserna p. 5 d till Minerallag (1991:45) anm. i Bih.

En utfästelse av den ena maken att under äktenskapet ge den andra maken en gåva är utan verkan.

Om en make som har gett den andra maken en gåva inte kan betala en skuld för vilken givaren svarade när gåvan blev gällande mot givarens borgenärer eller om det av någon annan anledning kan antas att givaren är på obestånd, svarar den andra maken för bristen upp till värdet av gåvan.

Detta gäller dock inte i fråga om personliga presenter vilkas värde inte står i missförhållande till givarens ekonomiska villkor. Det gäller inte heller om givaren, när gåvan blev gällande mot borgenärerna, hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade de skulder för vilka givaren då svarade.

Om gåvan utan mottagarens vållande har gått förlorad helt eller delvis, är mottagaren i motsvarande utsträckning fri från ansvar.

En makes ansvar enligt denna paragraf får inte göras gällande så länge ett mål pågår om återvinning av gåvan enligt konkurslagen (1987:672) eller lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

SFS 2022:968

Allmänna bestämmelser om bodelning

När ett äktenskap upplöses, ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelning behövs dock inte, om makarna har endast enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.

Är makarna ense, får de efter skriftlig anmälan till Skatteverket fördela sin egendom genom bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. Anmälan ska registreras av Skatteverket.

Hänvisad författning:

Ang. registrering se 16:.

Rättsfall:

Partiell bodelning möjlig enl. 2 st. H 1991:284 – Fråga, om bestämmelse i försäkringsvillkor, att rättsskyddet ej omfattade ”andra frågor som vid äktenskapsskillnad aktualiseras mellan makarna”, gällde tvist mellan makar efter äktenskapsskillnad om ena makens ansvar för gäld som upptagits under äktenskapet H 1996:727 – Ang. bodelningsförrättare H 1997:166 anm. vid 17:1 – Av makar före mål om äktenskapsskillnad ingånget bodelningsavtal har ansetts som föravtal enl. 13 § H 1997:201.

SFS 2011:891

Bodelning skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ena makens död utan att ett mål om äktenskapsskillnad pågick, den dag då dödsfallet inträffade.

Bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då anmälan om bodelningen gjordes enligt 1 § andra stycket.

Hänvisad författning:

Makes talan om fastställelse inför kommande bodelning av om maken innehade lägenhet med bostadsrätt eller hyresrätt ansågs kunna enl. RB 13:2 upptas till prövning H 1993:507.

Varje make är skyldig att tills bodelningen förrättas redovisa för sin egendom och för sådan egendom som maken har haft hand om men som tillhör den andra maken. Makarna är även i övrigt skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse vid bodelningen.

Rättsfall:

H 1967:131 anm. vid 17:5.

Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall förrättas när äktenskapet har upplösts. Om någon av makarna begär bodelning när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, skall bodelningen dock förrättas genast.

Rättsfall:

Make, som under lång tid (24 år) underlåtit att påkalla bodelning, hade förlorat sin rätt därtill H 1993:570.

Bodelning förrättas av makarna tillsammans. Över bodelningen skall upprättas en handling som skrivs under av dem båda. Är den ena maken död, förrättas bodelningen av den andra maken samt den dödes arvingar och universella testamentstagare. För arvingar och universella testamentstagare gäller i så fall, om inget annat sägs, vad som är föreskrivet om make.

Rättsfall:

Äldre rättsfall: Ang. giltigheten av ett i mål om klander av bodelning muntligen inför rätta träffat förlikningsavtal H 1966:469 – Bodelningsavtal ogiltigförklarat enl. grunderna för 31 § avtalslagen H 1965:345 – Betr. fall då efterlevande maken var ensam dödsbodelägare (arvsskattemål) H 1977:375.

Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat skriftligt avtal av innehåll betr. deras egendom endast, att ”bådas våra ekonomiska mellanhavanden med varandra slutgiltigt reglerats”, ansågs innebära att formenlig bodelning skett H 1994:265 – Fråga om avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så inte var fallet, kunde betraktas som föravtal H 2004:317.

Bodelning mellan den ena maken och den andra makens arvingar och universella testamentstagare får inte mot någon dödsbodelägares bestridande förrättas innan alla kända skulder för vilka den döde svarade har betalts eller medel till deras betalning har satts under särskild vård eller uppgörelse har träffats som innebär att delägaren inte svarar för skulderna. Har den dödes egendom avträtts till konkurs, får bodelning dock förrättas även om någon delägare bestrider det.

När talan om äktenskapsskillnad har väckts skall, i den omfattning det behövs, varje makes tillgångar och skulder upptecknas sådana de var när talan väcktes. Om det behövs för att få bouppteckningen till stånd, får bodelningsförrättare förordnas.

Om det, när talan om äktenskapsskillnad har väckts, behövs för att skydda den ena makens rätt vid bodelning, skall domstolen på begäran sätta den andra makens egendom eller del därav under särskild förvaltning. Mot en makes bestridande får dock en sådan åtgärd inte vidtas, om godtagbar säkerhet ställs.

Beslutet om särskild förvaltning gäller tills vidare intill dess att bodelning förrättas eller frågan om äktenskapsskillnad faller enligt 5 kap. 3 §, avvisas eller avskrivs.

Rättsfall:

Äldre rätt:H 1983:277 I och II.

En makes egendom får utmätas för den makens skuld även om bodelning skall förrättas. Har egendomen satts under särskild förvaltning, får den dock utmätas för den makens skuld endast om också den andra maken svarar för skulden eller utmätningsfordringen är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 8 §.

Försätts en make i konkurs innan bodelning har ägt rum eller har en bodelning återgått med anledning av en makes konkurs, skall den makens giftorättsgods stå under konkursboets förvaltning till dess att det har blivit bestämt genom bodelning vad som skall tillfalla den maken. Konkursboet får sälja egendomen om det behövs.

Beslut om särskild förvaltning enligt 8 § faller vid konkurs.

Om en make dör när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, skall de bestämmelser som avser bodelning med anledning av äktenskapsskillnad tillämpas. Bestämmelserna i 10 kap. 3 § andra stycket gäller dock i stället för bestämmelserna i tredje stycket i den paragrafen.

SFS 1998:619

Med den tid då ett mål om äktenskapsskillnad pågår förstås i denna balk tiden från det att talan väcks till dess att domen på äktenskapsskillnad vinner laga kraft eller, om domstolen avvisar eller avskriver frågan om äktenskapsskillnad, till dess att beslut om detta vinner laga kraft eller frågan om äktenskapsskillnad dessförinnan har fallit enligt 5 kap. 3 §.

Makar får inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad avtala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (föravtal). Över avtalet skall upprättas en handling som undertecknas av makarna.

Avtal som makar i annat fall har ingått om kommande bodelning är utan verkan, om det inte utgör äktenskapsförord.

Rättsfall:

Äldre rättsfall ang. föravtal H 1978:497, 1982:230 och 1984:807H 1997:201 anm. vid 1 §, 2004:317 anm. vid 5 §.

Vad som skall ingå i bodelning

I bodelning skall makarnas giftorättsgods ingå.

Rättsfall:

H 1991:284 anm. vid 9:1.

Varje make får från bodelningen i skälig omfattning ta undan kläder och andra föremål som maken har uteslutande till sitt personliga bruk, liksom personliga presenter. Om den ena maken är död, gäller denna rätt endast för den efterlevande maken.

Varje make får från bodelningen ta undan egendom som maken har fått i ersättning för personskada och kränkning samt avkastning av egendomen. Ersättning för inkomstförlust eller för kostnader får dock tas undan endast i den mån ersättningen avser tiden efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes, anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket gjordes eller dödsfallet inträffade. Rätten att ta undan egendom gäller också vad som har trätt i stället för sådan egendom som anges i första meningen.

Om den ena maken är död, gäller rätten att ta undan egendom enligt första stycket endast för den efterlevande maken.

SFS 2007:184

Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art ska inte ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. Dessutom ska pensionsrättigheter, även om de inte är av sådant slag som avses i första meningen, undantas från bodelning enligt vad som sägs i andra och tredje styckena.

Vid bodelning med anledning av en makes död ska en rätt till pension som den efterlevande maken har på grund av pensionssparavtal enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande eller ett sparande i en sådan PEPP-produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 inte ingå i bodelningen. Detsamma gäller en rätt till pension som den efterlevande maken har på grund av en försäkring, om det belopp som ska betalas ut ska beskattas som inkomst. Om pensionssparkontot, sparandet i en PEPP-produkt eller försäkringen ägdes av den avlidna maken, tillämpas i stället bestämmelserna i lagen om individuellt pensionssparande, lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt) eller försäkringsavtalslagen (2005:104).

Vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska en rätt till pension som någon av makarna har på grund av pensionssparavtal enligt lagen om individuellt pensionssparande eller sparande i en PEPP-produkt helt eller delvis undantas från bodelningen, om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsrätten ingick. Detsamma gäller rätt till pension på grund av en försäkring, om det belopp som ska betalas ut ska beskattas som inkomst och försäkringen gäller rätt till

  1. ålderspension eller sjukpension, eller

  2. efterlevandepension om det finns en rätt till utbetalning av pensionen vid bodelningen.

Rättsfall:

Äldre rätt:H 1960:411 med hänvisningar (pensionsförsäkringar av olika slag), 1973:708 (ej giftorätt i fordran hos försäkringsbolag på invaliditetsersättning och rehabiliteringstillägg).

H 2022: 1003

SFS 2022:1749

Egendom som har gjorts till enskild genom äktenskapsförord, liksom vad som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av denna som är enskild egendom, ska ingå i bodelning om makarna kommer överens om det vid bodelningen. Detsamma gäller sådan rätt till pension på grund av försäkring, pensionssparavtal eller sparande i en PEPP-produkt som avses i 3 § andra stycket.

Har makarna kommit överens om att enskild egendom ska ingå i bodelningen, ska sådan egendom vid bodelningen anses utgöra giftorättsgods.

En sådan rätt till pension på grund av försäkring, pensionssparavtal eller sparande i en PEPP-produkt som avses i 3 § tredje stycket ska inte ingå i bodelning, om makarna kommer överens om det vid bodelningen.

SFS 2022:1749

Bestämmelser om försäkring eller försäkringsbelopp som vid försäkringstagarens död tillfaller en förmånstagare finns i försäkringsavtalslagen (2005:104).

Bestämmelser om förmånstagares rätt enligt pensionssparavtal finns i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.

Bestämmelser om förmånstagares rätt enligt ett avtal om sparande i en PEPP-produkt finns i lagen (2022:1746) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt).

Hänvisad författning:

Lagen 2005:10414:1 ff under HB 1: – Lagen 1993:9314:4 ff.

SFS 2022:1749

Andelar och lotter

Makarnas andelar i boet

Vid bodelning skall först makarnas andelar i boet beräknas.

Rättsfall:

Äldre rättsfall ang. värdering av egendomen: H 1975:288 (fråga om fastighets värde skulle bestämmas med hänsyn till realisationsvinstskatt som en försäljning kunde medföra för den som fick fastigheten på sin lott), 1986:773 (fastighet belastad med livstids nyttjanderätt) – Ang. den tidpunkt till vilken värderingen skall hänföra sig H 1997:674 anm. vid 8 § sambolagen och även vid 10 § i detta kap. – Ang. värdering av fastighet H 1998:467 anm. även vid 10 § och 12:1.

Vid beräkningen av makarnas andelar i boet skall så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder som den maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes, anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket gjordes eller dödsfallet inträffade.

För sådana fordringar mot en make som är förenade med särskild förmånsrätt i makens enskilda egendom skall maken få täckning ur sitt giftorättsgods endast i den mån betalning inte kan erhållas ur den enskilda egendomen. Detsamma gäller skulder som maken har ådragit sig för underhåll eller förbättring av den enskilda egendomen eller som på annat sätt är att hänföra till denna.

Vad som sägs i andra stycket om enskild egendom skall även gälla sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § inte skall ingå i bodelning.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om skatteskuld tillkommit före hemskillnad H 1971:85 – Ej täckning för skatt på realisationsvinst vid framtida försäljning av fastighet H 1973:23; jfr 1975:288 anm. vid 1 § – Ang. täckning för i ena makens fastighet intecknad gäld för vilken båda makarna svarade H 1939:301 – Ang. skuld för vilken make häftade vid hemskillnaden men som preskriberats före bodelningen H 1977:369.

Vad som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag har gjorts för att skulderna skall täckas, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan makarna.

Om den ena maken utan den andra makens samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning genom gåva har minskat sitt giftorättsgods eller använt sitt giftorättsgods till att öka värdet av sin enskilda egendom, ska den andra makens andel vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans värde eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i den förstnämnda makens giftorättsgods. Dennes del i det sammanlagda giftorättsgodset ska minskas i motsvarande mån.

Det som anges i första stycket om enskild egendom ska även gälla sådana rättigheter som enligt 10 kap. 3 § inte ska ingå i bodelning. Därvid ska med ökning av värdet av en sådan rättighet jämställas förvärv av rättigheten. Vidare ska, om en makes användning av sitt giftorättsgods har medfört att värdet av egen pensionsförsäkring, eget pensionssparkonto eller eget sparande i en sådan PEPP-produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 ökat eller att maken förvärvat förmån på grund av sådan försäkring, på grund av pensionssparavtal eller på grund av sparande i en PEPP-produkt, bestämmelserna i första stycket tillämpas även om den andra maken har samtyckt till åtgärden.

Hänvisad författning:

Jfr Lag (1993:931) om individuellt pensionssparande.

SFS 2022:1749

Om en skuld som uppkommit genom brott har räknats av från den ena makens giftorättsgods enligt 2 § eller om ena maken har använt sitt giftorättsgods till att betala en sådan skuld, skall den andra makens andel vid bodelningen beräknas som om skulden inte hade räknats av eller betalningen inte hade skett. Den förstnämnda makens del i det sammanlagda giftorättsgodset skall minskas i motsvarande mån.

Första stycket gäller endast skulder som har uppkommit inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes, anmälan enligt 9 kap. 1 § andra stycket gjordes eller dödsfallet inträffade.

SFS 2007:184

Skall vid bodelning med anledning av en makes död förskott på arv som har getts ur någon makes giftorättsgods avräknas på arvet efter den döde, skall på den lott som vid bodelningen tillkommer den dödes arvingar avräkning ske för förskottet eller, om det inte kan avräknas helt på arvet, för vad som kan avräknas av förskottet. Sedan avdrag har gjorts för att skulderna skall täckas, skall förskottsgivarens giftorättsgods före sammanläggningen med den andra makens giftorättsgods ökas med ett belopp som motsvarar vad som skall avräknas vid bodelningen.

Summan av det giftorättsgods som den ena maken skall få för täckning av skulder och vid delning av återstående giftorättsgods utgör den makens andel i boet. Ett underhållsbidrag som har förfallit till betalning och som en make enligt 6 kap. 8 § skall betala med ett engångsbelopp till den andra maken skall vid bodelningen dock tas från vad den bidragsskyldiga maken har rätt till utöver egendom till täckning av skuld. Den bidragsskyldiga makens andel skall minskas och den andra makens andel ökas med de belopp som detta föranleder.

Egendomens fördelning på lotter

Med ledning av de andelar som har beräknats för makarna skall giftorättsgodset fördelas på lotter. Varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar.

Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. Denna rätt gäller dock inte om egendomen är den andra makens enskilda enligt 7 kap. 2 § första stycket 2–4. En förutsättning för att en make skall få överta en bostad eller bohag som tillhör den andra maken är vidare att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Svarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra maken befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård.

När den ena maken är död, gäller första stycket endast till förmån för den efterlevande maken.

Rättsfall:

Skälighetsprövning enl. äldre lag H 1966:1 – Ang. villkorlig tilldelning av hyresrätt H 1973:417.

En make, vars giftorättsgods i värde överstiger den makens andel, har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra maken betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan maken få skäligt anstånd med denna. Lämnas inte någon betalning, har den andra maken rätt att så långt det är möjligt få sådan egendom som inte är uppenbart olämplig för den maken.

Vid bodelning med anledning av den ena makens död gäller första stycket endast till förmån för den efterlevande maken.

Om en make övertar makarnas gemensamma bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra maken med egendom ur giftorättsgodset, skall den övertagande maken betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan maken få skäligt anstånd med denna.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om verkan av underlåtenhet att betala fyllnadsbelopp H 1975:699.

Ränta enl. 5 § räntelagen ansågs skola utgå på bodelningslikvid för tiden till dess dom i klandermålet vann laga kraft H 1997:674 – Ang. ränta på bodelningslikvid H 1998:467 anm. även vid 1 § och 12:1.

En make, som vid fördelningen på lotter inte har kunnat få ut hela sin andel, har en fordran på den andra maken för bristen.

Jämkning vid bodelning

I den mån det med hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som följer av 11 kap., skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Är en make försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela makarnas giftorättsgods, skall varje make behålla sitt giftorättsgods som sin andel.

Första stycket gäller inte vid bodelning med anledning av en makes död.

Rättsfall:

Ang. tillämpning av äldre jämkningsregel H 1980:583 – Jämkning efter kortvarigt äktenskap, där all egendom var ena makens giftorättsgods erhållet genom arv H 1998:467 anm. även vid 11:1 och 10 – Jämkning av bodelning enl. grunderna för 36 § avtalslagen H 2020:624.

Vid bodelning med anledning av en makes död skall, om den efterlevande maken begär det, vardera sidan som sin andel behålla sitt giftorättsgods. Om den efterlevande maken begränsar sin begäran till att avse endast en del av sitt giftorättsgods, skall den andra sidan behålla motsvarande kvotdel av den avlidna makens giftorättsgods, varefter återstoden fördelas enligt 11 kap.

Bestämmelserna i 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förlust av rätt till arv skall också gälla i fråga om rätten för den efterlevande maken att vid bodelning få del i den avlidnes giftorättsgods liksom beträffande rätten för den efterlevande maken att få behålla sitt giftorättsgods.

Rättsfall:

Begäran enl. 1 st. 1 meningen skulle beaktas trots att bodelning skedde först sedan båda makarna avlidit H 2008:451.

Om ett villkor i ett äktenskapsförord är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt, får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.

Vad som sägs i första stycket om villkor i äktenskapsförord skall gälla även villkor i föravtal.

Rättsfall:

Skäl till jämkning när viss egendom undergått värdestegring? H 1993:583 – Ang. forum för mål om jämkning av föravtal H 1974:144 anm. vid RB 10:9.

Verkan av bodelning

En make får inte vid bodelning till skada för sina borgenärer låta enskild egendom ingå i bodelningen eller, på annat sätt än som anges i denna balk, avstå egendom som ska ingå i bodelningen.

En make får inte heller vid fördelning på lotter till skada för sina borgenärer avstå utmätningsbar egendom i utbyte mot sådan egendom som inte får utmätas. Detta gäller dock inte om den egendom som avstås eller förvärvas utgör makarnas gemensamma bostad eller bohag och övertas med stöd av 11 kap. 8 §.

Om den ena maken till följd av en sådan åtgärd som avses i första eller andra stycket inte kan betala en skuld som har uppkommit före bodelningen eller om det av annan anledning kan antas att maken är på obestånd, svarar den andra maken för bristen upp till värdet av vad den förstnämnda makens utmätningsbara egendom har minskat genom åtgärden. Detta gäller dock inte om den förstnämnda maken efter bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbarligen motsvarade skulderna.

En makes ansvar enligt denna paragraf får inte göras gällande så länge ett mål pågår om återvinning av bodelningen enligt konkurslagen (1987:672) eller lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

SFS 2022:968

Om ansvaret för en avliden makes skulder gäller särskilda bestämmelser i ärvdabalken i stället för vad som sägs i 1 §.

Har bodelning förrättats mellan en make och den andra makens arvingar eller universella testamentstagare och har den efterlevande maken vidtagit en sådan åtgärd som avses 1 §, svarar arvingarna och testamentstagarna solidariskt för betalningsskyldighet enligt 1 §.

Hänvisad författning:

Ang. 1 st. se ÄB 21:.

Har en makes andel enligt 11 kap. 4 § första stycket beräknats som om värdet av en gåva hade ingått bland tillgångarna och kan maken vid bodelningen inte få ut sin andel, gäller följande. Om den som fick gåvan insåg eller borde ha insett att gåvan var till skada för maken, skall gåvotagaren återbära så stor del av gåvan eller dess värde som fordras för att makens rätt skall tillgodoses. Talan om detta skall väckas inom fem år från det att gåvan fullbordades.

Om gåvan inte var fullbordad vid tiden för bodelningen, får den inte göras gällande i den mån den skulle hindra att maken får ut sin andel.

Om en makes andel enligt 11 kap. 4 § andra stycket har beräknats som om värde av en pensionsförsäkring hade ingått bland tillgångarna och maken vid bodelningen inte kan få ut sin andel, är försäkringsgivaren skyldig att av försäkringstagarens tillgodohavande betala tillbaka vad som fattas. Återbetalningen får göras direkt till försäkringstagarens make. Vad som nu angetts ska tillämpas på motsvarande sätt i fråga om tillgångar på pensionssparkonto eller ett tillgodohavande vid sparande i en sådan PEPP-produkt som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238.

Anmärkt författning:

Ang. pensionssparkonto se Lag (1993:931) om individuellt pensionssparande.

SFS 2022:1749

Om en bodelning har lett till att en fastighet har delats så, att makarna har fått skilda andelar utan att villkor om utbrytning har ställts upp i bodelningshandlingen, innehar makarna fastigheten med samäganderätt.

I den mån bodelningen i andra fall innebär att en del av en fastighet kommer i en särskild ägares hand är bodelningen utan verkan.

När bodelning har förrättats, får makarna eller en av dem ge in bodelningshandlingen till Skatteverket för registrering.

SFS 2011:891

Fjärde avdelningen

Rättegångsbestämmelser

Äktenskapsmål och mål om underhåll

Äktenskapsmål

Äktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål där talan förs om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består.

Talan om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består kan föras endast i en tvist mellan makarna.

Frågan huruvida ett äktenskap består kan i övrigt prövas i tvister där någons rätt är beroende av det.

SFS 2009:253

Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där en av makarna har sin hemvist.

Om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra makarnas hemvist, får målet tas upp även av Stockholms tingsrätt. Detsamma gäller om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra en makes hemvist och den andra maken saknar hemvist i landet.

Om ingen av makarna har sin hemvist i landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt.

SFS 2021:529

Vill båda makarna ha äktenskapsskillnad, får de gemensamt ansöka om detta. I andra fall skall talan i äktenskapsmål väckas genom ansökan om stämning.

I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om underhållsbidrag, vårdnad om barn, barns boende, umgänge med barn, rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad till dess att bodelning sker och förbud att besöka varandra. Yrkanden i sådana frågor framställs i den ansökan genom vilken talan om äktenskapsskillnad väcks. Om en sådan talan redan har väckts, får yrkandena framställas muntligen inför domstolen eller skriftligen utan särskild stämning.

I målet får även prövas frågan om förordnande av bodelningsförrättare.

I 6 kap. 17 c § föräldrabalken finns bestämmelser om att domstolen i vissa fall inte får ta upp en förälders yrkande om vårdnad om barn, barns boende eller umgänge med barn till prövning om föräldern inte har deltagit i informationssamtal.

SFS 2021:529

Sedan talan om äktenskapsskillnad har väckts, skall domstolen pröva om dom på äktenskapsskillnad kan meddelas genast. Behövs betänketid, skall domstolen underrätta parterna om att betänketid löper och ge besked om målets fortsatta handläggning.

I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna

  1. bestämma vem av makarna som ska ha rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att bodelning har skett,

  2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll.

I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda makarna att besöka varandra.

Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra stycket gäller på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslut enligt första eller andra stycket får dock när som helst ändras av domstolen.

Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud.

I mål om äktenskapsskillnad får domstolen dessutom, med tillämpning av bestämmelserna i föräldrabalken, förordna om vad som ska gälla i fråga om vårdnad, boende, umgänge och bidrag till barns underhåll för tiden till dess att en sådan fråga har avgjorts genom en dom som har vunnit laga kraft eller föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och, i de fall det krävs för att avtalet ska gälla, avtalet har godkänts av socialnämnden.

Rättsfall:

Äldre rätt: Ang. utdömande av vite H 1950:161 samt 1964:114 anm. vid RB 47:1 – Frågor om skyldighet för kvarboende maken att betala ersättning till andra maken för nyttjanderätten till dennes villa H 1968:197 och 1983:255 – Se ang. sista st. FB 6:20 och 7:15.

SFS 2011:484

Den make som domstolen har berättigat att bo kvar i makarnas gemensamma bostad har rätt att använda även den andra makens bohag som finns i bostaden. Domstolen får dock beträffande viss egendom bestämma annat. Avtal som den sistnämnda maken därefter ingår med tredje man inskränker inte nyttjanderätten till bostaden eller bohaget.

Har den ena maken berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra maken skyldig att genast flytta därifrån.

Innan rätten meddelar ett beslut enligt 7 §, skall den andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet.

SFS 2000:173

Särskilt yrkande om dom på äktenskapsskillnad efter betänketid skall framställas muntligen inför domstolen eller skriftligen. Har yrkandet framställts av endast en av makarna, skall domstolen bereda den andra maken tillfälle att yttra sig över yrkandet.

Om en make återkallar ett yrkande om äktenskapsskillnad sedan gemensam ansökan om äktenskapsskillnad har getts in till domstolen eller sedan den makens yrkande om äktenskapsskillnad har delgetts den andra maken, skall yrkandet ändå prövas om den andra maken yrkar det. Den andra maken skall underrättas om detta när återkallelsen skickas till honom eller henne.

Om käranden uteblir från en förhandling i ett mål om äktenskapsskillnad, skall yrkandet om äktenskapsskillnad ändå prövas om svaranden begär det. Rätten skall underrätta käranden om detta i kallelsen till förhandlingen.

Rättsfall:

Ang. återtagande efter betänketidens slut av återkallelse av yrkande som avses i 10 § innan målet avskrivits H 1977:580.

SFS 2000:173

När makarna eller en av dem yrkar äktenskapsskillnad får yrkandet prövas utan huvudförhandling. Andra frågor i målet kan avgöras utan huvudförhandling enligt bestämmelserna i rättegångsbalken.

Rättsfall:

Fråga om HovR bort hålla huvudförhandling H 2003:407.

SFS 2000:173

Dömer domstolen till äktenskapsskillnad, skall den samtidigt ompröva beslut som har meddelats enligt 7 § första stycket 1 eller andra stycket. När domstolen dömer i fråga om skyldighet för den ena maken att utge bidrag till den andra makens underhåll, skall den ompröva beslut som har meddelats enligt 7 § första stycket 2.

Har frågan om äktenskapsskillnad fallit enligt 5 kap. 3 §, skall målet avskrivas. Parterna svarar då för sina egna rättegångskostnader.

Rättsfall:

Försutten tid kunde inte återställas H 1977:253.

Mål om underhåll

Vad som sägs i 7, 9 och 13 §§ beträffande förordnande om underhållsbidrag för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft gäller även när

  1. en make utan samband med ett mål om äktenskapsskillnad har yrkat att den andra maken skall utge underhållsbidrag enligt 6 kap. 5 § eller 6 § första stycket,

  2. frågor om underhåll enligt 6 kap. 7 § handläggs sedan dom på äktenskapsskillnad har meddelats, eller

  3. talan om jämkning av dom eller avtal om underhåll förs enligt 6 kap. 11 §.

I fall som avses i 6 kap. 6 § andra stycket får domstolen på yrkande av en av makarna besluta i frågan om nyttjanderätt för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft. Innan rätten meddelar beslut, skall den andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet. Beslutet får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft men får när som helst ändras av domstolen.

SFS 2000:173

Domstols sammansättning m.m.

Vid huvudförhandling i äktenskapsmål och mål om underhåll ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Tingsrätten är vid huvudförhandlingen dock domför med en lagfaren domare, om rätten anser att det är tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet. När huvudförhandlingen hålls i förenklad form ska tingsrätten bestå av en lagfaren domare. Dessa regler gäller även för andra mål som handläggs i samma rättegång.

Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.

Om det finns skäl för det, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver det som följer av första stycket första meningen. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, gäller andra stycket i fråga om domförhet.

När nämndemän ingår i tingsrätten, ska ordföranden vid överläggning redogöra för omständigheterna i målet och innehållet i gällande rätt. Vid omröstning ska först ordföranden och därefter nämndemännen säga sin mening. I övrigt gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överläggning och omröstning i tvistemål.

SFS 2016:245

I äktenskapsmål och mål om underhåll är hovrätten domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling, liksom när målet i tingsrätten har avgjorts utan nämndemän, är hovrätten domför även med enbart lagfarna domare enligt 2 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken. Hovrätten är i övrigt domför enligt 2 kap. 4 § tredje–femte styckena rättegångsbalken.

Tar nämndemän del i målets avgörande, ska vid överläggning ordföranden eller, om målet har beretts av en annan lagfaren domare, denne redogöra för omständigheterna i målet och innehållet i gällande rätt. Vid omröstning ska nämndemännen säga sin mening sist. I övrigt gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överläggning och omröstning i tvistemål.

SFS 2008:645

Ärenden om äktenskaps ingående

En ansökan om tillstånd till äktenskap enligt 2 kap. 3 § prövas av länsstyrelsen i ett län där en sökande är folkbokförd. Om det saknas en sådan behörig länsstyrelse, prövas ansökan av Länsstyrelsen i Stockholms län.

I ärenden som rör halvsyskon ska länsstyrelsen inhämta ett yttrande från Socialstyrelsen.

SFS 2014:376

Skatteverkets beslut i fråga om hindersprövning får överklagas hos en förvaltningsrätt inom vars domkrets någon av dem som begärt hindersprövningen är folkbokförd. Finns ingen sådan behörig förvaltningsrätt, överklagas beslutet hos Förvaltningsrätten i Stockholm.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

SFS 2010:8

Beslut av särskilt förordnade vigselförrättare om förrättande av vigsel får överklagas hos länsstyrelsen.

SFS 2009:253

Länsstyrelsens beslut om tillstånd till äktenskap eller om förrättande av vigsel får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Allmän anmärkning:

Se anm. vid 2 §.

SFS 1995:1681

Länsstyrelsens beslut att inte förordna någon som vigselförrättare får inte överklagas.

SFS 2009:253

Registreringsärenden

För hela landet gemensamt ska Skatteverket föra ett äktenskapsregister för inskrivning av de uppgifter som ska registreras enligt denna balk eller som ska tas in i registret enligt andra bestämmelser.

SFS 2015:900

Ansökan om registrering görs hos Skatteverket.

Till ansökan ska fogas den handling som ska registreras. Begärs registrering av en gåva som inte har skett skriftligen, ska uppgift om gåvan lämnas i en handling som har undertecknats av båda makarna.

Beträffande anmälan om bodelning finns bestämmelser i 9 kap. 1 § andra stycket.

Rättsfall:

Äldre rätt: Det ankommer ej på domstolen att i registreringsärende pröva vilken verkan ett äktenskapsförord har; endast de formella förutsättningarna skall prövas H 1997:37 anm. även vid 7:3.

SFS 2011:891

Begärs registrering av en gåva, ska Skatteverket kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar. Detsamma gäller om makar gör en anmälan om bodelning enligt 9 kap. 1 § andra stycket eller om makarna eller en av dem ger in en bodelningshandling för registrering.

Rättsfall:

Äldre rätt: Att rätten vid registrering av äktenskapsförord innefattande gåva försummat att kungöra förordet i tidning inverkade inte på gåvans giltighet mot givarens borgenärer H 1981:528.

SFS 2011:891

Om ansökan bifalls, anses registrering ha skett den dag handlingen kom in till Skatteverket.

SFS 2011:891

Skatteverkets beslut i fråga om registrering får överklagas till den tingsrätt där någon av sökandena ska svara i tvistemål i allmänhet.

Vid ett överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

SFS 2011:891

Bodelningsförrättare

Om makarna inte kan enas om en bodelning, skall domstolen på ansökan av make förordna någon att vara bodelningsförrättare. Om det behövs får flera bodelningsförrättare förordnas.

Om boet efter den ena makens död ställs under förvaltning av en boutredningsman, är denne utan särskilt förordnande bodelningsförrättare. Detta gäller dock ej, om någon annan redan har förordnats eller om boutredningsmannen är delägare i boet.

Rättsfall:

H 1993:570 anm. vid 9:4 – Bodelningsförrättare skall på ansökan förordnas utan prövning av frågan, om bodelning är behövlig H 1997:166 – Att makar i bodelningshandling avtalat att deras lösöre skulle sämjedelas och angett principer för delning av viss egendom ej hinder för förordnande av bodelningsförrättare, när sämjedelning ej skett H 2002:626 – Make, som påkallat bodelning 10 år efter äktenskapsskillnad, ansågs ej ha förlorat rätten därtill varför bodelningsförrättare skulle förordnas H 2009:437 – När bodelning redan skett men det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av avtalet att den omfattar all egendom ska bodelningsförrättare förordnas H 2013:100 – I ärende om förordnande av bodelningsförrättare efter det att ett samboförhållande har upphört ska inte göras någon prövning av om det finns egendom att fördela H 2020:675.

Ansökan om förordnande av bodelningsförrättare skall, om mål om äktenskapsskillnad pågår, göras i målet. I annat fall skall ansökan ges in till en tingsrätt som är behörig att pröva tvister om bodelning mellan makarna.

Hänvisad författning:

RB 10:9.

Skall ansökan prövas i mål om äktenskapsskillnad, gäller vad som sägs i 14 kap. 9 § också förordnande av bodelningsförrättare. Även i annat fall skall domstolen, innan den avgör frågan, bereda den andra maken tillfälle att yttra sig.

Till bodelningsförrättare får endast förordnas den som har samtyckt till det. Bodelningsförrättaren skall entledigas om det finns skäl för det. Innan beslut fattas om entledigande skall bodelningsförrättaren få tillfälle att yttra sig.

Förordnanden som meddelas i mål om äktenskapsskillnad upphör att gälla, om talan förfaller eller om målet avskrivs av annan anledning än den ena makens död.

Bodelningsförrättaren skall vid behov se till att bouppteckning förrättas. Varje make skall uppge sina tillgångar och skulder. Om en make underlåter att lämna uppgifter till bouppteckningen, får domstolen på ansökan av bodelningsförrättaren förelägga och döma ut vite.

En make är skyldig att bekräfta riktigheten av en upprättad bouppteckning med ed inför domstolen, om den andra maken begär det. I ett sådant fall får domstolen inte avsluta målet förrän eden har avlagts. Domstolen får för detta ändamål förelägga och döma ut vite.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om mannen på talan av hustrun kunde förpliktas att uppge borgenärs namn och adress H 1967:131.

Bodelningsförrättaren skall bestämma tid och plats för bodelning samt kalla makarna till förrättningen.

Kan makarna inte komma överens, skall bodelningsförrättaren pröva sådana tvistiga frågor som är av betydelse för bodelningen och inte är föremål för rättegång. I sådant fall skall han i en av honom underskriven handling själv bestämma om bodelning i enlighet med denna balk. Finns det inget att dela, skall detta anges i bodelningshandlingen.

Bodelningsförrättaren har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter.

Kostnaderna skall betalas av makarna med hälften vardera. Bodelningsförrättaren kan dock vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om den ena maken genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader eller om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det.

I förhållande till bodelningsförrättaren svarar makarna solidariskt för dennes ersättning.

Om det är skäligt med hänsyn till en makes ekonomiska och personliga förhållanden samt omständigheterna i övrigt, kan domstol på ansökan av denne besluta att ersättning till bodelningsförrättare för högst fem timmars arbete skall betalas av allmänna medel på de villkor som anges i andra stycket (ersättningsgaranti). I fråga om sådan ersättning tillämpas 27 § rättshjälpslagen (1996:1619).

Ersättning enligt den beslutade ersättningsgarantin skall betalas ut, om den make som har utverkat garantin har en andel i boet som efter avdrag för täckning av skulder är värd mindre än 100 000 kr. Ersättningen skall betalas ut till bodelningsförrättaren efter ansökan. Utbetalt belopp skall vid tillämpningen av 7 § tillgodoräknas samme make.

Ansökan enligt första och andra stycket görs hos den domstol som avses i 2 §.

Hänvisad författning:

Rättshjälpslagen inf. efter RB 18: – Se F 1997:407 efter detta kap.

SFS 1996:1622

Den bodelningshandling som bodelningsförrättaren har upprättat skall i original eller bestyrkt kopia så snart som möjligt delges båda makarna.

En make som är missnöjd med bodelningen får klandra den genom att inom fyra veckor efter delgivningen väcka talan mot den andra maken vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren. Klandras inte bodelningen inom denna tid, har maken förlorat sin talan. I bodelningshandlingen skall anges vad en make i dessa avseenden har att iaktta.

I mål om klander av bodelning får domstolen inhämta yttrande av bodelningsförrättaren och återförvisa ärendet till honom.

Rättsfall:

Klandrande ägde rätt att efter klanderfristens utgång ändra sin väckta talan med den begränsning som följer av RB 13:3 1 st. 3 H 1997:62 – Vid klander av bodelning utgörs grunden för talan av invändningen mot bodelningen som sådan H 2003:460 – När bodelning förrättats av bodelningsförrättare fick talan om giltigheten av ett före bodelningen träffat avtal om egendomens fördelning inte föras efter utgången av klandertiden för bodelningen H 1998:175 – Sedan ena maken väckt talan om klander av bodelning, hade andra maken ej rätt att efter klanderfristens utgång framställa eget yrkande om ändring av bodelningen H 2008:740.

Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken skall tillämpas i fråga om bodelning som förrättats av bodelningsförrättare. Härvid skall det som sägs i 58 kap. 10 a och 13 §§ och 59 kap. 5 § rättegångsbalken om överklagande gälla klander av bodelning.

SFS 1994:1035

Gemensamma bestämmelser

Om den som talan enligt denna balk riktas mot saknar känt hemvist och det inte heller kan klarläggas var den parten uppehåller sig, skall dennes rätt i saken bevakas av god man enligt 11 kap. föräldrabalken. Detsamma gäller, om den som har känt hemvist utom riket inte kan nås för delgivning eller om denne underlåter att utse ombud för sig och det finns särskilda skäl att förordna god man.

Gode mannen skall samråda med den som han har förordnats för, om det kan ske. I fråga om ersättning till gode mannen gäller 20 kap. 2 b § föräldrabalken.

SFS 1988:1254

Om handläggningen av ett mål om äktenskapsskillnad har avslutats utan att det har bestämts vem av makarna som ska ha rätt att bo kvar i deras gemensamma bostad till dess att bodelning har skett, får domstolen på ansökan av en av makarna meddela sådant förordnande. Domstolen får därvid också för samma tid, på begäran av någon av makarna, förbjuda makarna att besöka varandra. Domstolen får även ändra ett tidigare förordnande.

På begäran av någon av makarna får domstolen besluta om vad som ska gälla enligt första stycket för tiden till dess att frågan har avgjorts genom beslut som har vunnit laga kraft. Ett sådant interimistiskt beslut får verkställas och gäller på samma sätt som ett beslut som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av domstolen och ska omprövas när ärendet slutligt avgörs.

Om någon överträder ett förbud som meddelats enligt första eller andra stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud.

Innan domstolen meddelar ett beslut ska motparten få tillfälle att yttra sig.

En ansökan enligt första stycket ska ges in till en tingsrätt som är behörig att pröva tvist om bodelning mellan makarna. Till samma tingsrätt inges ansökan om rättens tillstånd enligt 7 kap. 8 § eller om rättens förordnande enligt 9 kap. 8 § att egendom ska sättas under särskild förvaltning. Om ett mål om äktenskapsskillnad pågår, ska dock en sådan ansökan alltid ges in till den tingsrätt som har tagit upp målet.

Hänvisad författning:

Jfr Lag (1996:242) om domstolsärenden26 § efter RP samt H 1987:833.

SFS 2011:484

Meddelar domstolen under rättegången beslut i frågor som avses i 14 kap. 7, 15 eller 16 § eller 17 kap., skall talan mot beslutet föras särskilt.

Hovrättens dom eller slutliga beslut i mål om underhåll enligt 6 kap. får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att domen eller beslutet överklagas, om det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd skall ges enligt 54 kap. 10 § första stycket 1 rättegångsbalken.

Första stycket första meningen gäller inte, om någon annan del av domen överklagas.

Hovrättens beslut i frågor som avses i 14 kap. 7, 15 eller 16 § eller 17 kap. 7 a § får aldrig överklagas.

Rättsfall:

Äldre rätt: Talan fick ej föras mot HovR:s beslut under rättegången, varigenom där framställt yrkande om interimistiskt beslut ang. underhåll ogillats H 1977:112 – Jfr H 1983:819 anm. vid FB 20:12 – Beslut om rättegångskostnader eller om ersättning till staten för motparts rättshjälp omfattas av fullföljdsförbudet H 1984:295 – Däremot fick talan föras mot beslut, varigenom HovR i anslutning till interimistiskt förordnande jämkat maximibeloppet för parts rättshjälpsavgift och tilläggsavgift; i samband med sådan talan ägde parten påkalla omprövning av beslut, varigenom HovR:n med utgångspunkt i jämkningsbeslutet bestämt rättshjälpsavgift och tilläggsavgift för parten H 1986:140 – Ang. 2 st. H 1992:36 – Överklagandeförbudet gäller ej i fråga om dom på underhåll enl. utländsk rätt, ej heller då överklagandet gäller underhåll enl. både ÄktB 6: och FB 7: H 1992:278 – Se även rättsfall vid FB 20:12.

SFS 1996:1622

Vid handläggning som sker enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Regeringen får bestämma att även sådana anställda i en tingsrätt som inte är lagfarna domare skall få handlägga enkla ärenden enligt 17 kap. 1 §.

Hänvisad författning:

Ang. 2 st. se F (1996:381) med tingsrättsinstruktion17 § under RB 1:.

SFS 1996:243

Uppgifter om ingångna och upplösta äktenskap registreras inom folkbokföringen enligt särskilda bestämmelser.

Hänvisad författning:

Lag (2001:182) om behandling av personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet 2:3 1 st. p. 9, anm. vid lagen 1991:481 1 §. Bih.

SFS 1991:495

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1987:230

Föreskrifter om ikraftträdandet av denna balk meddelas i en särskild lag.

(Äktenskapsbalken har enligt lag 1987:788 trätt i kraft d. 1 jan. 1988).

SFS 1988:1254

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1989.

SFS 1989:925

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1990.

2. Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före d. 1 jan. 1990 tillämpas 10 kap. 3 § och 11 kap. 4 § i deras äldre lydelse.

SFS 1991:495

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

2. Hindersprövning hos pastorsämbetet som inte har beslutats före ikraftträdandet skall göras av skattemyndigheten.

3. I fråga om överklagande av sådant beslut av pastorsämbetet eller av präst inom svenska kyrkan om förrättande av vigsel som har meddelats före ikraft- trädandet gäller äldre bestämmelser.

SFS 1991:618

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1991.

SFS 1993:304

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1993.

SFS 1993:933

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1994.

SFS 1994:1035

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 1994.

SFS 1994:1118

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995.

SFS 1994:1976

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1995.

SFS 1995:1681

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.

SFS 1996:243

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1996.

SFS 1996:765

1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 1996.

2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.

SFS 1996:1053

Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 1996.

SFS 1997:390

1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 1997.

2. Om huvudförhandlingen har påbörjats före ikraftträdandet gäller 14 kap. 17 § i sin äldre lydelse.

SFS 1996:1622

Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 1997.

SFS 1997:994

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan. I mål som anhängiggörs hos Regeringsrätten från och med d. 1 jan. 1998 skall dock Riksskatteverket föra det allmännas talan.

SFS 1998:244

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 1998:320

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 1998.

SFS 1998:368

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 1998.

SFS 1998:619

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

2. Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före d. 1 jan. 1999, tillämpas 6 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 11 § samt 10 kap. 3 och 4 §§ i deras äldre lydelse.

SFS 1999:294

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 4 kap. 4 § äktenskapsbalken skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999.

SFS 2000:173

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2000.

SFS 2003:486

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2003.

SFS 2003:644

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004. Äldre föreskrifter i 15 kap. 2 § gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. I dessa fall skall dock Skatteverket föra det allmännas talan.

SFS 2004:142

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2004. För äktenskap som har ingåtts före ikraftträdandet gäller bestämmelserna i 5 kap. 5 § i sin äldre lydelse.

SFS 2004:763

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för hindersprövning som har begärts före d. 1 jan. 2005.

SFS 2004:796

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2005.

SFS 2005:107

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006.

SFS 2006:212

1. Denna lag träder i kraft d. 15 april 2006.

2. Ett förordnande som vigselförrättare eller som registreringsförrättare enligt lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap som gäller vid ikraftträdandet skall därefter anses avse såväl behörighet att förrätta vigsel som behörighet att registrera partnerskap.

SFS 2007:184

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007

2. Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före d. 1 juli 2007, tillämpas inte 10 kap. 2 a § och 11 kap. 4 a §.

SFS 2008:645

Denna lag träder i kraft d 1 nov. 2008.

SFS 2008:650

(Utkom d. 8 juli 2008.)

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (2005:684) om ändring i äktenskapsbalken ska utgå.

SFS 2009:181

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2009.

SFS 2009:253

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2009.

2. Bestämmelsen i 4 kap. 3 § första stycket 1 i dess äldre lydelse ska fortsätta att gälla till utgången av april 2010.

3. I fråga om ärenden om förordnande av vigselförrättare som en länsstyrelse avgjort före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

SFS 2010:8

Denna lag träder i kraft d. 15 febr. 2010.

SFS 2011:484

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2011.

SFS 2011:891

1. Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2011.

2. Äldre föreskrifter gäller om en ansökan eller anmälan har kommit in till tingsrätten före ikraftträdandet.

SFS 2014:376

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.

2. Äldre bestämmelser gäller för ett äktenskap som har ingåtts före ikraftträdandet eller som ingås efter ikraftträdandet med stöd av ett tillstånd som har meddelats före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller också om en ansökan om tillstånd har kommit in till länsstyrelsen före ikraftträdandet och prövningen sker efter ikraftträdandet.

SFS 2015:900

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2016.

SFS 2016:245

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

SFS 2019:235

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2019.

2. För äktenskapsförord som har getts in för registrering hos Skatteverket före ikraftträdandet gäller 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen, om inte något annat följer av rådets förordning (EU) 2016/1103 av d. 24 juni 2016 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden eller rådets förordning (EU) 2016/1104 av d. 24 juni 2016 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap.

SFS 2021:464

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

SFS 2021:529

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021 i fråga om 14 kap. 3 § och i övrigt d. 1 mars 2022.

SFS 2022:968
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2022.

  2. Den äldre lydelsen av 6 kap. 10 § gäller fortfarande för ett ackord som kommer till stånd enligt den upphävda lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

  3. Den äldre lydelsen av 8 kap. 3 § och 13 kap. 1 § gäller fortfarande om ett mål om återvinning av gåvan respektive bodelningen pågår enligt den upphävda lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

SFS 2022:1749

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2023.

Hänvisad författning:

Lag (1987:788) om införande av äktenskapsbalken inf. efter denna balk.

Äktenskapsbalk

Författare: Lars Haglind

Medförfattare till den ursprungliga kommentaren.

Författare: Monica Hall

Författare: Karin Lindell

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förarbeten: SOU 1972:41 Familj och äktenskap, prop. 1973:32, LU 1973:20 (1973 års reform berörde främst reglerna om ingående och upplösning av äktenskap samt i viss mån underhållsreglerna), SOU 1977:37 Underhåll till barn och frånskilda, prop. 1978/79:12, LU 1978/79:9 (1979 års reform rörde reglerna om makars underhållsskyldighet), SOU 1981:85 Äktenskapsbalk, prop. 1986/87:1, LU 1986/87:18, (genom 1987 års reform ersattes den tidigare giftermålsbalken [GB] med äktenskapsbalken; för äldre förarbeten se bl.a. Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken I. Förslag till lag om äktenskaps ingående och upplösning m.m., 1913, samt Lagberedningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken IV. Förslag till giftermålsbalk m.m., 1918), samt SOU 2007:17 Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor, prop. 2008/09:80, 2008/09:CU19 (genom 2009 års reform gjordes äktenskapsbalken könsneutral). En fullständig kommentar till äktenskapsbalken (ÄktB) utgörs av Örjan Teleman och Lars Tottie, Äktenskapsbalken. En kommentar (1 maj 2023, version 5, JUNO) (härefter Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken, 1 maj 2023, version 5, JUNO). Övrig litteratur: Göran Lind, Anna Singer och Örjan Teleman, Svensk familjerättspraxis ( 2022, version 41, JUNO, (härefter Lind, Singer och Teleman Svensk familjerättspraxis ,2022, version 41, JUNO)); Anders Agell och Margareta Brattström, Äktenskap & samboende 2022, version 7, JUNO )(härefter Agell/Brattström 2022, version 7, JUNO)); Anders Agell, Nordisk äktenskapsrätt, En jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter, Utgivare Nordiska Ministerrådet (NORD 2003:2). Anders Eriksson, Den nya familjerätten, 12 uppl. 2020; Anders Agell, Underhåll till barn och make, 4 uppl. 1988 (härefter Agell, 1988); Folke Grauers, Ekonomisk familjerätt: makars och sambors egendom och bostad. Gåva, arv, testamente och boutredning, 10 uppl. 2022; Örjan Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken(2022, version 7, JUNO), (härefter Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken , 2022, version 7, JUNO); Örjan Teleman, Äktenskapsförord 2020, version 4, JUNO) (härefter Teleman, Äktenskapsförord (2020, version 4, JUNO)); Eva Ryrstedt, Bodelning och bostad: ekonomisk självständighet eller gemenskap, 1998; Theddo Rother-Schirren, Sveriges rikes lag Familjerätt I 2001; Mats Persson, Anita Wickström och Unto Komujärvi, Familjerätten; en introduktion (2021, version 4, JUNO).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Genom 1987 års reform samlades de grundläggande principerna i fråga om institutet äktenskap i detta inledande kapitel.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Äktenskapet är monogamt och kan ingås av två personer oavsett kön.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Skyldigheten innefattar även att makarna ska vara lojala mot varandra, se prop. 1986/87:1 s. 113. Bestämmelsen ger också uttryck för makarnas gemensamma ansvar när det gäller praktiska bestyr i hemmet och med barnen. Se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 1 kap. 2 §. Några rättsliga sanktioner mot den som bryter mot bestämmelsen finns inte.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Att var och en av makarna ensam råder över sin egendom är en grundläggande princip. Den av makarna som förvärvat något är att betrakta som ägare till egendomen också i förhållande till den andra maken. Egendomsskillnaden gäller så länge äktenskapet består. De s.k. rådighetsinskränkningarna framgår av 7 kap. 5–8 §§. Om gåvor mellan makar, se 8 kap. Vem av makarna som äger viss egendom regleras inte i ÄktB utan avgörs enligt allmänna förmögenhetsrättsliga principer. Se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 1 kap. 3 § samt där anmälda rättsfall och litteraturhänvisningar rörande bl.a. samäganderätt. Se även Lind, Singer och Teleman Svensk familjerättspraxis (2022, version 41, JUNO) under rubriken A V. Makars egendom.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen gäller makarnas inbördes förhållanden. Makarna har ett gemensamt ansvar för familjens försörjning. Båda bör sträva efter att ta del i olika moment i familjens försörjning, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till , 1 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Någon bestämmelse som gör det möjligt att framtvinga upplysningar finns inte. Se dock 17 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med ekonomiska förhållanden avses också annat än vad som behövs för bedömningen av makarnas underhållsskyldighet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Tidpunkten för äktenskapets upplösning genom äktenskapsskillnad är när dom på äktenskapsskillnad vinner laga kraft, se 5 kap. 6 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelserna i denna avdelning fick sitt huvudsakliga innehåll genom 1973 års reform.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen innehåller bestämmelsen om lägsta äktenskapsålder. Fr.o.m. den 1 juli 2014 har möjligheten för underåriga att få dispens från ålderskravet tagits bort. 

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Någon dispensmöjlighet finns inte. Om äktenskap ändock kommit till stånd, se 5 kap. 5 §. Om straff för samlag mellan helsyskon, se 6 kap. 7 § 2 st. brottsbalken.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om två halvsyskon gift sig med varandra utan tillstånd ska äktenskapet av den anledningen inte upplösas, jfr 5 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

3 st. innebär att ett adoptivförhållande jämställs med biologiskt släktskap vid tillämpningen av reglerna om äktenskapshinder. Äktenskap mellan ett adoptivbarn och adoptivföräldrarnas biologiska barn får dock ingås efter tillstånd. Detsamma gäller för äktenskap mellan två adoptivsyskon, se prop. 2003/04:131, 2004/05:SoU3. Om tillståndsmyndighet, se kommentaren till 2 kap. 1 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om straff för tvegifte, se 7 kap. 1 § 1 st. brottsbalken (BrB).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förbudet kom till i samband med lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap (1993/94:LU28), vilken trädde i kraft den 1 januari 1995 och upphävdes per den 1 maj 2009 genom lagen (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap, se 2 § i upphävandelagen. Om straff för den som är partner i ett registrerat partnerskap och som ingår äktenskap, se 7 kap. 1 § 2 st. BrB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om äktenskap ändå kommit till stånd, se 5 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen fick sin nuvarande lydelse i samband med inrättandet av Skatteverket den 1 januari 2004, se prop. 2002/03:99, 2003/04:SkU2.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Någon särskild form är inte föreskriven. Genom bestämmelserna i förordningen (2009:265) om försäkran vid hindersprövning blir dock ansökan skriftligt dokumenterad.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 2 kap. 1 § och 3 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Försäkran om frånvaro av äktenskapshinder lämnas under straffansvar, se 15 kap. 10 § BrB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till 3 kap. 3 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av 4 kap. 5 § framgår att intyg gäller under fyra månader. Om överklagande, se 15 kap. 2 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Minst två personer avses. Frånvaron av vittnen gör inte vigseln ogiltig, jfr 4 kap. 2 § 2 st.

Författare: Monica Hall

Författare: Karin Lindell

Samtycket ska lämnas av fri vilja och får inte vara förenat med något förbehåll eller villkor. En vigsel har ansetts kunna vara ogiltig, om en parts äktenskapsvilja har brustit i så grundläggande hänseenden att det är uppenbart att ett samtycke över huvud taget inte har förelegat, trots att parten vid vigselförrättningen har tillkännagett att så varit fallet, se NJA 2010 s. 648.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Detta krav grundar sig på vigselns egenskap av offentlig förrättning. Se vidare om behörigheten vid kommentaren till 4 kap. 3 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ett ogiltigt äktenskap saknar helt rättsverkningar. Andra fel än vad som anges i 2 st. medför inte att vigseln är ogiltig. Frågan har dock avhandlats av Anders Agell i Festskrift till Gösta Walin, 2003, s. 21. Skulle t.ex. en av kontrahenterna ha saknat rättslig handlingsförmåga vid vigseln hindrar det inte att ett giltigt äktenskap likväl föreligger, se prop. 1973:32 s. 139. Avsaknad av rättslig handlingsförmåga med avseende på äktenskapets ingående kan emellertid ha betydelse för vigselförrättarens skyldigheter enligt 4 kap. 5 §. Se vidare vid kommentaren till 4 kap. 5 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen torde endast bli tillämplig i undantagsfall, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till ,4 kap. 2 § under rubriken Andra stycket. Godkännande har ansetts i första hand komma i fråga då något fel i vigselförfarandet uppkommit och kontrahenterna kan anses ha förlitat sig på att vigseln var giltig.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Några särskilda regler om behörigheten att förrätta vigsel med användande av viss vigselform har inte ställts upp. Det enda behörigheten omfattar är att förrätta vigsel. Frågan om vilken vigselform som ska användas av varje kategori vigselförrättare regleras genom särskilda bestämmelser, se förordningen (2009:263) om vigsel som förrättas av särskild förordnad vigselförrättare. Dessa bestämmelser innebär att en vigselförrättare inte kan välja en annan vigselform än den som gäller för hans kategori. Skulle vigselförrättaren välja fel vigselform påverkar inte detta vigselns giltighet, se prop. 1986/87:1 s. 385.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Punkten fick sin nuvarande lydelse fr.o.m. den 1 maj 2009 och innebär att präster i Svenska kyrkan, liksom befattningshavare inom andra trossamfund, måste förordnas till vigselförrättare av Kammarkollegiet för att de ska vara vigselbehöriga.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I de krav som uppställs i första stycket anses ligga att en vigselförrättare måste vara beredd att viga såväl personer med olika kön som personer med samma kön, se 2008/09:CU19 s. 28. Kravet på kunskaper innebär att vigselförrättaren ska ha sådana kunskaper så att äktenskapsbalkens regler om vigsel och därmed sammanhängande åtgärder kommer att följas. Kravet på kvalifikationer innebär att en vigselförrättare ska ha gott omdöme och åtnjuta allmänt förtroende samt ha den erfarenhet som krävs för att kunna fullgöra uppdraget på bästa sätt. Vederbörande ska också vara väl medveten om vigselns betydelse och det ansvar som är förenat med uppdraget.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med angiven dag får förstås ett enstaka tillfälle, se 2008/09:CU19 s. 28.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ett sådant beslut kan överklagas och förvaltningslagens (2017:900) bestämmelser om överklagande gäller, se prop. 2008/09:80 s. 25 f. I HFD 2015 ref. 51 har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att den omständigheten att en av länsstyrelsen förordnad vigselförrättare mot betalning erbjuder ceremonitjänster i samband med vigsel utgjort grund för att återkalla förordnandet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vigsel som förrättas utan att hindersprövning ägt rum är inte ogiltig, jfr 4 kap. 2 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En överenskommelse att ingå äktenskap förutsätter, liksom andra avtal, att parterna besitter rättslig handlingsförmåga. Vigsel ska därför vägras om någon av parterna saknar rättslig handlingsförmåga, se prop. 1973:32 s. 97. Förutom vad som framgår av paragrafen torde vigselförrättaren därför ha att pröva parternas rättsliga handlingsförmåga, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till , 4 kap. 5 §. Se även NJA 1994 s. 108, som gällde fråga om ansvar för tjänstefel för det att präst vigt en senildement person som inte var rättskapabel att ingå äktenskap. Skulle vigsel komma till stånd trots att en av kontrahenterna saknat rättslig handlingsförmåga föreligger likväl ett giltigt äktenskap, se prop. 1973:32 s. 139. Om överklagande av beslut av vigselförrättare, se 15 kap. 3–4 §§.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Åsidosättande av bestämmelserna om de olika vigselritualerna medför inte att vigseln blir ogiltig, jfr 4 kap. 2 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Sådana finns i förordningen (2009:263) om vigsel som förrättas av särskild förordnad vigselförrättare.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till 4 kap. 6 § 2 p.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafens 1 st. kom till i samband med folkbokföringslagen (1991:481), se prop. 1990/91:153, 1990/91:SkU28 och fick sin nuvarande lydelse i samband med inrättandet av Skatteverket den 1 januari 2004, se prop. 2002/03:99, 2003/04:SkU2. Underrättelsen ligger till grund för ändring av uppgift i folkbokföringsregistret.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafens 2 st. kom till den 1 maj 2004, prop. 2003/04:48, 2003/04:LU19.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Kontrollen ska säkerställa att det upptäcks om en förrättning hållits utan att det utfärdats ett hindersintyg, se prop. 2003/04:48 s. 39 och 47.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vart underrättelsen ska gå får avgöras med ledning av tillämpliga bestämmelser om vem som har ansvaret för sådana åtgärder, se prop. 2003/04:48 s. 47.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Dvs. i de fall där åklagare kan föra talan om upplösning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Någon grund för upplösningen behöver inte anges. Högsta domstolen har i NJA 2017 s. 430 och NJA 2021 s. 416 prövat vilka krav på utredning som gäller i fråga om talerätten i mål om äktenskapsskillnad och vilken utredningsskyldighet som domstolen har. Högsta domstolen har i NJA 2021 s. 547 (l) och (ll) prövat frågan om förvaltares respektive gode mäns behörighet att ansöka om äktenskapsskillnad för huvudmannens räkning när denne inte själv kan uttrycka sin mening och har därvid funnit att sådan behörighet endast föreligger under vissa förutsättningar. I NJA 2021 s. 1181 har en förvaltare inte ansetts behörig att ansöka om äktenskapsskillnad för den enskildes räkning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med hänsyn till att mål om äktenskapsskillnad är indispositivt åligger det rätten att undersöka om förhållandena är sådana att betänketid ska löpa, se prop. 1973:32 s. 141. Avgörande för frågan om betänketid ska tillämpas är förhållandena när rätten första gången upptar målet till prövning, jfr 14 kap. 6 §. Beträffande kravet på utredningen när parterna begär äktenskapsskillnad utan betänketid och en av dem, enligt ingivet personbevis, bor tillsammans med eget barn under 16 år se RH 2008:52. Ändrade förhållanden under målets handläggning måste åberopas av part, se prop. 1973:32 s. 142. Se även RH 1998:5.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Möjligheten att begära betänketid kom till år 1978 för att tillgodose ett praktiskt behov, se prop. 1978/79:12 s. 188. Tidigare krävdes att ena maken formellt motsatte sig äktenskapsskillnad för att betänketid skulle komma till stånd.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med ”varaktigt bor” avses den faktiska vårdnaden. Se RH 1983:90. Beträffande kravet på utredning när parterna begär äktenskapsskillnad utan betänketid och en av dem, enligt ingivet personbevis, bor tillsammans med eget barn under 16 år, se RH 2008:52.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Detta krav på betänketid har motiverats av att barnets intressen kräver att risken för förhastade beslut om skilsmässa så långt som möjligt undanröjs, se prop. 1973:32 s. 111. Till barn räkas också adoptivbarn, se 4 kap. 8 § föräldrabalken (FB). Om barnet vid den tidpunkt som anges i 14 kap. 6 § är under 16 år ska betänketid löpa. Med vårdnad åsyftas den rättsliga vårdnaden, inte den faktiska. Det ska vara fråga om makarnas gemensamma eller makes eget barn. Om make har fosterbarn eller är förmyndare och vårdnadshavare för någon annans barn utgör detta däremot inte hinder mot att döma till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen är tillämplig inte bara då makes ansökan om äktenskapsskillnad uttryckligen bestrids av den andra maken utan också då denne inte yttrar sig, se prop. 1973:32 s. 142. Om återkallelse av en gemensam ansökan eller återkallelse av ett medgivande, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 5 kap. 2 § och Lind, Singer och Teleman, Svensk familjerättspraxis, (2022, version 41, JUNO) under rubriken AIII och underrubriken 1. Beträffande frågan om betänketid skulle löpa har i RH 2010:52 någon prövning av hustruns faktiska uppfattning angående äktenskapsskillnadsfrågan inte gjorts.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vid gemensam ansökan löper betänketiden från den dag ansökningen kom in till domstolen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Framställs yrkande om äktenskapsskillnad före sexmånadersperiodens utgång ska det avvisas, se prop. 1986/87:1 s. 343.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande skälen för betänketidens gräns på ett år, se prop. 1973:32 s. 113.

Författare: Monica Hall

Författare: Karin Lindell

Om betänketid även när viss fråga är föremål för prövning i högre rätt, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 5 kap. 3 §. Något krav på särlevnad under betänketiden finns inte. Om interimistiska beslut under betänketiden, se 14 kap. 7 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Orsaken till särlevnaden saknar betydelse. Om makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad enligt detta lagrum och företer utdrag ur folkbokföringen som visar att de sedan minst två år är skrivna på olika håll, torde domstolen som regel kunna godta deras påstående om särlevnad och meddela dom på äktenskapsskillnad utan att iaktta reglerna om betänketid, se prop. 1973:32 s. 143–144. S.k. särlevnadsintyg godtages enligt praxis, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 5 kap. 4 §. Gör en av makarna gällande att de inte har levt åtskilda i två år, kan domstolen tvingas till mer ingående undersökningar. Se NJA 2014 s. 750 där domstolen ansåg att särlevnad före äktenskapet ska beaktas vid prövning av om en dom på äktenskapsskillnad ska föregås av betänketid.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Åsidosättande av äktenskapshindret beträffande ålder och åsidosättande av den grundläggande förutsättningen frivillighet som grunder för äktenskapsskillnad utan föregående betänketid infördes den 1 maj 2004, se prop. 2003/04:48 s. 36 och 48.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

För tvegiftessituationen bygger regleringen på tanken att de berörda parterna själva ska avgöra, om det första eller andra äktenskapet ska upplösas. Härav följer att den omgiftes make i såväl det första som det andra äktenskapet har rätt att utverka omedelbar äktenskapsskillnad så länge tvegiftessituationen består. Också den person som själv har begått tvegifte har rätt att utverka omedelbar upplösning av ettdera av äktenskapen. Sedan ett av äktenskapen upplösts, kan det andra äktenskapet upplösas endast enligt de allmänna reglerna.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Åklagaren tillvaratar det allmännas intresse av att upplösa äktenskap som inte är önskvärda, se prop. 2003/04:48 s. 38 och 48. Åklagarens talerätt i tvegiftessituationen är begränsad till att avse det senare äktenskapet, se prop. 1973:32 s. 144.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande yttrandets innehåll, se prop. 2003/04:48 s. 49.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Hänvisningen till 1 kap. 8 a lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap tydliggör att de äktenskap som anges i paragrafens första stycke även gäller äktenskap som ingåtts enligt utländsk lag under förutsättning att de med tillämpning av undantagsregeln i 1 kap. 8 a § andra stycket erkänns i Sverige.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen, som tillkom vid ÄktB:s införande, innebär att äktenskapet är upplöst genom döden och inte genom äktenskapsskillnad, om en make avlider efter dom på äktenskapsskillnad men innan domen vunnit laga kraft. Se prop. 1986/87:1 s. 275.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelserna om underhåll till make fick sitt huvudsakliga innehåll genom reformen år 1979. I samband med ÄktB:s tillkomst sammanfördes bestämmelserna till förevarande kapitel. Grunden för en underhållsskyldighet mellan dem som är gifta med varandra är tanken att makarna bör leva på samma ekonomiska standard, se prop. 1978/79:12 s. 135. Hur hög standarden ska vara är överlämnat till makarna att bestämma beroende på deras ekonomiska förutsättningar.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I första hand avses förvärvsinkomster, men givetvis också inkomster av annat slag eller tillgång till kapital. I förarbetena angavs också att makes arbete med hus och hem är ett sätt att sörja för familjens underhåll, se prop. 1978/79:12 s. 182. Bestämmelserna i 6 kap. 1–3 §§ ÄktB om underhållsskyldighet mellan makar har ansetts vara av tvingande natur, i den meningen att part inte i förväg, innan underhållsfrågan för en viss tidsperiod är aktuell, med bindande verkan generellt kan avstå från sin principiella rätt till underhållsbidrag, se RH 2000:42. Se även NJA 1950 s. 513 där skyldigheten att betala underhållsbidrag inte ansetts möjlig att avtala bort långt i förväg samt NJA 1972 s. 419. Beträffande frågan om hur man ska se på avtal angående framtida underhåll, se Agell/Brattström, (2022 versionn 7 JUNO) s. 63.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Till gemensamma behov räknas utgifter för mat, bostad o.dyl. och även vid vistelse utanför hemorten medan till personliga behov räknas utgifter för kläder, hygien och liknande samt även medel för tillgodoseende av ideella krav, t.ex. för deltagande i föreningsliv.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 7 kap. FB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Lagtexten utgår från att varje make själv ombesörjer de utgifter som avser hans personliga behov. De sammanlagda kostnaderna för underhållet fördelas enligt 1 § mellan makarna efter varderas ekonomiska förmåga. Den make som har behov av mer pengar än vad som belöper på dennes andel har alltså rätt att kräva att den andra maken skjuter till merbeloppet. Beträffande bestämmelsens närmare innebörd, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 2 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om gränsdragningen till gåva, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 3 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Annan orsak än sjukdom eller bortavaro godtas inte. Beträffande innebörden av ”bortavaro”, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av lydelsen framgår att det inte kan bli fråga om att realisera tillgångar i syfte att få fram pengar till underhållet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen gäller inte om hushållsgemenskapen upphört genom att den ena maken flyttar hemifrån exempelvis under den betänketid som ofta föregår en äktenskapsskillnad. Jfr 6 kap. 6 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Syftet med paragrafen kan sägas vara att till kontanta bidrag omvandla vad den försumlige maken eftersatt eller eftersätter i fråga om sin del av underhållsbördan, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 5 §. Om restriktioner för verkställighet av underhållsbidrag som blivit bestämt genom avtal, se 3 kap. 19 § 2 st. utsökningsbalken.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande bidragets fastställande, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 6 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen avser endast nyttjanderätten till bohaget. Även interimistiska beslut kan komma i fråga, jfr 14 kap. 16 §. Beträffande fråga när ett förordnande om nyttjanderätten till bohag upphör att gälla, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 6 § under rubriken andra stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen tillkom som nämnts år 1978 och innebar en kodifiering av då gällande praxis. Angående äldre rättsfall, se Lind, Singer och Teleman Svensk familjerättspraxis (2022, version 41, JUNO) under rubriken A IV Underhållsskyldighet på grund av äktenskap och underrubrik c) Underhåll efter äktenskapsskillnad. Se även Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till ,6 kap. 7 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bidrag bör i allmänhet utgå bara under en omställningsperiod i syfte att ge den behövande maken möjligheter att genom utbildning och omskolning skaffa förvärvsarbete eller förbättra inkomsterna, se prop. 1978/79:12 s. 139–140. Se också NJA 1983 s. 821.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Stadgandet är avsett för klara undantagssituationer och ska tillämpas restriktivt, se prop. 1978/79:12 s. 139–140 samt NJA 1983 s. 826 och RH 1998:31. Vad gäller innebörden av begreppet synnerliga skäl, se NJA 1984 s. 493 och NJA 1998 s. 238. Se även NJA 1984 s. 487.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Sista meningen tillkom i samband med ändrade bestämmelser om makars pensionsrättigheter vid bodelning och trädde i kraft den 1 januari 1999 (prop. 1997/98:106, 1997/98:LU25). Syftet med bestämmelsen är att göra parter och domstolar medvetna om att det vid prövning av underhållsfrågan är nödvändigt att uppmärksamma eventuella brister i den ekonomiskt svagare makens pensionsskydd.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Något hinder mot att bestämma både ett engångsbelopp och ett periodiskt bidrag finns inte. Makarna har frihet att avtala om hur betalningen ska fullgöras, se prop 1978/79:12 s. 190. De i kommentaren till 6 kap. 7 § 3 st. nämnda ändringarna har också föranlett ett förtydligande av begreppet särskilda skäl i förevarande paragraf. Härigenom framgår klart att den omständighet att den underhållsberättigade behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd utgör ett särskilt skäl för domstolen att bestämma att bidraget ska betalas med ett engångsbelopp.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen gäller alla krav på underhållsbidrag, dvs. såväl under bestående äktenskap som efter äktenskapsskillnad. En förutsättning är dock att underhållsbidraget inte har fastställts, vilket kan ha skett genom dom eller avtal, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 9 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Enligt 13 kap 4 § 3 st. rättegångsbalken (RB) anses talan väckt när ansökan om stämning inkom till rätten. Se även 14 kap. 5 § förevarande lag.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Preskriptionstiden kan i princip inte förlängas, varför preskriptionsavbrott inte kan ske genom att krav framställs inom treårstiden, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 10 § under rubriken Andra stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022 då lagen från 1996 med samma namn upphörde att gälla.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Makar kan inte med giltig verkan sätta preskriptionsregeln åt sidan. De kan inte heller komma överens om en annan förfallodag. Hur långt ogiltighetsregeln sträcker sig är emellertid inte helt klarlagt i förarbetena, se Walin m.fl. Föräldrabalken En kommentar (2023, version 22, JUNO) kommentaren till 7 kap. 9 §. Frågan om vilken effekt preskriptionsregeln har i praktiken är beroende på hur avräkning görs när såväl äldre som yngre förfallna bidrag utestår obetalda. Om hur avräkning ska ske råder delade meningar, se Agell, 1988, s. 153 och Torkel Gregow, Peter Löfmarck, Göran Millqvist, Annina H. Persson och Gösta Walin, Utsökningsbalken En kommentar (2017, version 5, JUNO) s. 283–285.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jämkning kan ske också i de fall domen eller avtalet innebar att något bidrag inte skulle utgå. Inte bara bidragsbeloppet kan jämkas utan också andra villkor, exempelvis betalningsperioderna, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 6 kap. 11 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förändringen måste vara relativt betydelsefull. Se vidare härom de uttalanden som gjordes i samband med att kravet på väsentlig förändring slopades, LU 1975/76:33 s. 131, rskr. 1975/76:397. Se även NJA 1993 s. 474. Det bör noteras att penningvärdeförändringar beaktas automatiskt enligt lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr kravet på synnerliga skäl enligt 6 kap. 7 § 3 st. Se kommentaren till 6 kap. 7 § 3 st. Se vidare Agell, 1988, s. 143.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om jämkning av obilliga avtal, se prop. 1978/79:12 s. 118 och 143. Se även NJA 1989 s. 614.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen innebär att restriktivitet ska iakttas i fråga om åläggande av återbetalningsskyldighet med hänsyn till den underhållsberättigades försörjning, se prop. 1978/79:12 s. 413 och 428.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelserna i detta kapitel fick sin utformning i samband med ÄktB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen innehåller en bestämmelse om uppdelningen av makars egendom i giftorättsgods och enskild egendom. Indelningen gäller under den tid äktenskapet varar. Vad som ingår i de olika egendomsslagen framgår av 7 kap. 2 §. Vilken betydelse egendomsuppdelningen har framgår av andra bestämmelser i ÄktB, t.ex. 7 kap. 5 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. Uppdelningen får störst betydelse vid bodelning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 7 kap. 3 §. Samäganderätt till egendom kan föreligga även efter bodelning och äktenskapsförord mellan makar, se RH 1996:88.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Fråga vid gåva mot visst vederlag, s.k. blandad gåva, om giltigheten av ett villkor att egendomen, en fastighet, ska utgöra mottagarens enskilda egendom, se NJA 2008 s. 457.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Det krävs inte att mottagaren är gift när egendomen erhålls. Små barn kan således erhålla egendom genom gåva med föreskrift om att egendomen ska vara deras enskilda i ett framtida äktenskap.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Därmed avses inte bara egendom som mottagaren erhållit som legat utan också såsom universell testamentstagare.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen i dess ursprungliga lydelse infördes den 1 april 1993, se prop. 1992/93:148, 1992/93:LU23 och tillämpas endast beträffande villkor om enskild egendom vilka har tillkommit efter ikraftträdandet. Därefter har bestämmelsen ändrats i samband med tillkomsten av det individuella pensionssparandet utan försäkringsinslag, se prop. 1992/93:187, bet. 1992/93:SkU31. Bestämmelsen har även ändrats i samband med införandet av en paneuropeisk privat pensionsprodukt, se prop. 2022/23:7, bet. 2022/23:FiU14.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se SvJT 1972, rf. s. 51, NJA 1978 s. 526 och NJA 1992 s. 773, anmärkta i Lind, Singer och Teleman Svensk familjerättspraxis (2022, version 41, JUNO) under rubriken A V Makars egendom och underrubriken b) Giftorättsgods och enskild egendom. Se även NJA 1995 s. 577 och NJA 2022 s. 1003. I sistnämnda avgörande prövades frågan om medel som den ena maken har satt in på ett för makarna gemensamt konto har förlorat sin karaktär av enskild egendom samt vad som avses med avkastning av enskild egendom.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Presumtionen är alltså den motsatta i förhållande till vad som gäller enligt 1 st. 6 p. Se även not 95 och NJA 2022 s. 1003.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Egendom som tillhör den ena maken kan endast göras till dennes enskilda egendom och således inte till den andra makens. I annat fall krävs någon form av överlåtelse, exempelvis gåva, se nedan under 8 kap.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Härmed omfattas inte sådan egendom som blivit ena makens enskilda egendom till följd av en s.k. tredjemansföreskrift enligt 7 kap. 2 § 2–4 p. Se dock RH 1994:48.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen anses också innebära att ett förord inte kan tidsbegränsas eller villkoras. Se NJA 1970 s. 320 angående äldre motsvarighet till bestämmelsen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Någon bevittning krävs inte.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Stycket fick sin nuvarande utformning i samband med att omyndigförklaringar avskaffades, se 1988/89:LU9 s. 10 och 153. Beträffande fråga om efterföljande godkännande kommit till stånd, se NJA 1989 s. 692.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Äktenskapsförord med lagvalsklausul utgör inget hinder mot registrering, se NJA 1997 s. 37.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vid prövning enligt äldre motsvarighet till bestämmelsen ansågs i rättsfallet RH 1982:117 ett förord, som upprättats före vigseln och av ena maken getts in till rätten inom en månad därefter, kunna registreras trots att andra maken avlidit före ansökningsdagen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Begreppet ”makars gemensamma bostad” är helt fristående från indelningen i giftorättsgods och enskild egendom. Avsikten är att klargöra att viss egendom rent faktiskt är avsedd att användas av båda makarna gemensamt, och innebär alltså inte att egendomen måste innehas med samäganderätt, se prop. 1986/87:1 s. 134–135. I RH 2009:44 har den fasta egendom där makarna varit bosatta och bedrivit bl.a. jordbruk inte ansetts utgöra deras gemensamma bostad.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Uttrycket "inom" indikerar att reglerna om ägarlägenhetsfastigheter medför att en ägd bostad i de aktuella fallen kan vara knuten till en form av fast egendom utan sedvanlig markkontakt, se prop. 2008/09:91, 2008/09:CU16.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Uttrycket ”avsedd” i 1–3 p. innebär att till makars gemensamma bostad också räknas en bostad som just har anskaffats men som ännu inte har tagits i bruk eller en bostad som sedan en tid har upphört att vara makarnas gemensamma bostad, se prop. 1986/87:1 s. 133.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

För begreppet ”makars gemensamma bohag” gäller vad som sagts i kommentaren till 7 kap. 4 § 1 st. om makars gemensamma bostad.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Definitionen av bohag omfattar allt inre lösöre som finns i hemmet. Det finns således inget krav på att egendomen ska vara nödvändig för hemmets skötsel, jfr 5 kap. 1 § utsökningsbalken (UB). Beträffande bohag som används uteslutande för den ena makens bruk, se prop. 1986/87:1 s. 133–134.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I normalfallet bör endast en bostad kunna vara permanentbostad. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 134.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Kravet på samtycke gäller inte bara under äktenskapet utan även efter äktenskapsskillnad till dess att bodelning har skett och det därigenom har blivit bestämt vilken egendom som varje make ska ha, se prop. 1986/87:1 s. 136. I rättsfallet NJA 2009 s. 747 har inskrivningsmyndigheten i fastighet som tidigare utgjort makars gemensamma bostad ansetts kunna bevilja inteckning utan frånskild makes samtycke endast om det är uppenbart att samtycke inte erfordras.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Rådighetsinskränkningarna i 1 st. omfattar däremot egendom som är enskild till följd av äktenskapsförord. Äldre rättspraxis beträffande rådighetsinskränkningar, se Lind, Singer och Teleman Svensk familjerättspraxis (2022, version 41, JUNO) under rubriken A V Makars egendom och underrubriken d) Rådighetsinskränkningar.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Något krav på att samtycket ska bevittnas uppställs inte, se prop. 1986/87:1 s. 137. Högsta domstolen har i NJA 2022 s. 913 anfört att ett samtycke från en make till försäljning av den andra makens fastighet inte har ansetts kunna ligga till grund för beviljande av lagfart för ett förvärv genom gåva.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Genom bestämmelsen begränsas en boutredningsmans befogenhet att förfoga över den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget i förhållande till efterlevande make, se prop. 1986/87:1 s. 294 och 386.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Genom bestämmelsen slås fast att medbestämmanderätten är en sådan personlig rätt som inte ska utövas genom ställföreträdare. I det begränsade antal fall där den andra makens bristande rättsliga handlingsförmåga måste formellt styrkas för att första meningen ska kunna tillämpas bör läkarintyg härom företes, se prop. 1986/87:1 s. 138. Möjligheten att begära rättens tillstånd enligt 7 kap. 8 § finns också för de fall som behandlas i paragrafen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med hänsyn till att bodelning med anledning av äktenskapsskillnad kan förrättas redan innan äktenskapet har upplösts (jfr 9 kap. 4 §) behövs inte något samtycke efter en sådan bodelning trots att äktenskapet alltjämt består, se prop. 1986/87:1 s. 137.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Behörig domstol, se 18 kap. 2 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Domstolen kan lämna tillstånd till åtgärden när erforderligt samtycke saknas, oavsett anledningen härtill. Enligt förarbetsuttalanden bör domstolen lämna tillstånd om något godtagbart skäl mot åtgärden inte framkommer, se prop. 1986/87:1 s. 139. Beträffande fråga om tillstånd till försäljning av fastighet enligt 7 kap. 8 § ÄktB utan anknytning till konkret köpeavtal, se NJA 2005 s. 420. När makarna har samäganderätt till egendomen eller när det – förutom makarna – finns utomstående delägare i egendomen, se NJA 1991 s. 234 och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 7 kap. 8 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Angående innebörden av begreppet ”nackdel” i detta sammanhang, se SOU 1981:85 s. 325 och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 7 kap. 9 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om innebörden av begreppet ”god tro” i detta sammanhang, se prop. 1986/87:1 s. 295–296 och 387.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Fråga om klandertalan försuttits enligt äldre motsvarighet till bestämmelsen, se NJA 1947 s. 576.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande annan möjlighet för missgynnad make att komma till rätta med en överlåtelse som har skett utan samtycke, se prop. 1986/87:1 s. 141.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Verkställigheten torde följa bestämmelserna i 16 kap. 1–9 §§ UB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelserna i detta kapitel tillkom i samband med ÄktB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelser om när en gåva som avser lös egendom är att anse som fullbordad finns i 2–4 §§ lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva. Beträffande gåva av fast egendom, se 4 kap. 29–31 §§ JB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Registreringen får verkan från den dag då ansökan om registrering gjordes, se 16 kap. 4 §. Registreringen kan ersätta kraven på tradition och denuntiation (jfr 16 kap. 3 § 2 st. om kungörelse av registrering), men kan inte bota några brister av andra slag i ett gåvoavtal, se prop. 1986/87:1 s. 297–298.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen avser även gåva av fast egendom. Registrering enligt 16 kap. måste föregå lagfarten. Jfr 20 kap. 7 § 10 p. JB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande uttrycket ”personlig present”, se SOU 1981:85 s. 340 samt prop. 1986/87:1 s. 303 och 387.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 2 kap. 9 § sjölagen (1994:1009). Beträffande ordningen av registreringsåtgärderna, se 2 kap. 23 § 1 st. 9 p. sjölagen. Se även 6 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till 8 kap. 1 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen syftar till att bereda borgenärerna tillfälle att utan konkurs eller offentligt ackord komma åt det värde som gåvan representerar och som gäldenären till deras skada flyttat över på sin make. Begränsningarna av gåvotagarens ansvar framgår av paragrafens ordalydelse. Det torde åvila gåvotagaren att visa att givaren, trots gåvan, hade kvar tillräckligt med utmätningsbar egendom, se prop. 1986/87:1 s. 145.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Åt bestämmelsen bör – enligt vad lagberedningen uttalade vid tillkomsten av GB och som fortfarande kan antas gälla i förevarande fall – ges en så vidsträckt tolkning att den omfattar också en värdeförsämring på grund av ändrade konjunkturer (se Lagberedningen 1918 s. 312).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande innebörden av ”pågår”, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 8 kap. 3 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 4 kap. 7 § konkurslagen (1987:672). Med hänsyn till att någon tidsbegränsning av gåvotagarens ansvar inte föreligger enligt förevarande paragraf kan ansvar utkrävas även om de särskilda fristerna för återvinning enligt KonkL försuttits.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 5 kap 1 § lagen (2022:964) om företagskonstruktion.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bodelningsregler finns – förutom i 9 kap. – i 10–13 kap. Bestämmelserna om bodelning fick sin huvudsakliga utformning i samband med ÄktB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 1 kap. 5 § och 5 kap. 6 §. I äktenskapsskillnadsfallet ska alltså bodelning förrättas när lagakraftägande dom på äktenskapsskillnad föreligger.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen innebär inte något förbud mot att bodelning förrättas. Praktiska skäl har anförts för att makarna har tillgång till bodelningsförfarande för att klara ut vilken enskild egendom som tillhör den ena eller andra, se prop. 1986/87:1 s. 114. Jfr Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 9 kap. 1 § under rubriken Första stycket. Angående förordnande av bodelningsförrättare, se NJA 1997 s. 166.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Den egendom som en make erhåller genom sådan bodelning blir inte enskild utan i stället giftorättsgods och ingår därför i en senare bodelning, se prop. 1986/87:1 s. 147. Beträffande s.k. partiell bodelning, se NJA 1991 s. 284 samt Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 9 kap. 1 § under rubriken Andra stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

För att bodelning ska kunna förrättas enligt denna bestämmelse krävs att makarna är överens både om att bodelning ska ske och hur egendomen ska fördelas. Bodelningsförrättare kan alltså inte förordnas i dessa fall.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En såsom bodelningsavtal betecknad handling, vilken upprättats innan talan om äktenskapsskillnad väckts, har ansetts som ett föravtal enligt 9 kap. 13 §, se NJA 1997 s. 201.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 16 kap. 2 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Uttrycket egendomsförhållanden torde inte syfta enbart på giftorättsgodset utan på den samlade egendomsbilden i boet inklusive eventuella skulder, se prop. 1986/87:1 s. 317. Fastställelsetalan inför bodelning om makes rätt till viss egendom har ansetts kunna prövas enligt 13 kap. 2 § RB, se NJA 1993 s. 507.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av ordalydelsen framgår att dödsfall inte bryter ett pågående bodelningsförfarande med anledning av äktenskapsskillnad.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Redovisningsplikten inträder vid den respektive tidpunkt som framgår av 9 kap. 2 §. Redovisningsplikten motiveras av de bodelningsanspråk som den andra maken kan ha. Skyldigheten omfattar inte bara egendomen utan även avkastning av sådan egendom och vad som trätt i stället för den, se prop. 1986/87:1 s. 158. Frågan om redovisningsskyldigheten hänger nära samman med frågan om värdering av boets egendom. Frågan om tidpunkten för värdering är inte lagreglerad utan har överlämnats till rättstillämpningen. Beträffande vägledande motivuttalanden, se prop. 1986/87:1 s. 159–160. Se även Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 9 kap. 3 § och Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken ( 2022, version 7, JUNO) s. 52-53.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Makarnas upplysningsskyldighet anses vara av stor betydelse vid bedömningen av familjerättsliga avtals giltighet. Högsta domstolen har i NJA 2020 s. 624 uttalat att när grunderna för avtalslagens bestämmelser om ogiltighet och jämkning tillämpas på familjerättsliga avtal finns det anledning att ta hänsyn till de särdrag som utmärker olika slags avtal på detta område.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 1 kap. 5 § och 5 kap. 6 §. Make som under lång tid (24 år) underlåtit att påkalla bodelning, hade förlorat sin rätt därtill. Se NJA 1993 s. 570. En make som påkallat bodelning tio år efter äktenskapsskillnad har inte ansetts förlorat rätten att påkalla sådan, se NJA 2009 s. 437. Fråga om den som har påkallat bodelning först nio år efter äktenskapsskillnaden ska anses ha eftergivit sin rätt, se RH 2002:19. Make har i visst fall inte ansetts ha rätt att påkalla bodelning drygt sju år efter äktenskapsskillnaden, se RH 2003:41.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Regeln innebär att makarna inte behöver avvakta betänketidens slut för att få bodelning till stånd. Beträffande verkan av att bodelning skett enligt förevarande regel och äktenskapsskillnad inte kommer till stånd, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 9 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förevarande paragraf behandlar den bodelning som makarna gör själva. Kan de inte komma överens om hur bodelningen ska göras, kan endera eller båda makarna begära att en bodelningsförrättare ska utses enligt 17 kap.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande formkraven, se NJA 1994 s. 265.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Något krav uppställs inte på att namnunderskrifterna kommer till samtidigt, inte heller på att de görs personligen. Make kan således representeras av ombud eller ställföreträdare vid undertecknandet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I de fall den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen saknas enligt förarbetsuttalanden (LU 1986/87:18 s. 33–34) möjlighet till bodelning. Något hinder mot att den efterlevande maken och den avlidnes efterarvingar träffar en frivillig överenskommelse om fördelningen av tillgångarna i boet, att jämställa med ett föravtal till bodelning, finns dock inte. Beträffande verkan av en sådan överenskommelse, se LU 1986/87:18 s. 35. Frågorna om möjlighet till bodelning har dock ifrågasatts i litteraturen, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 9 kap. 5 §. I rättsfallet RH 1993:7 har efterarvingar inte ansetts berättigade att begära förordnande av bodelningsförrättare. Se vidare Olle Höglund i Festskrift för Anders Agell, 1994, s. 271–283.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vissa bestämmelser gäller uttryckligen endast till förmån för den efterlevande maken, se t.ex. 10 kap. 2 § samt 11 kap. 8 § 3 st. och 9 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

När bodelning har skett innan den dödes skulder är reglerade, se 21 kap. 4 § ärvdabalken. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 149. Paragrafen är tillämplig också i fall då bodelning ska göras med anledning av äktenskapsskillnad men det på ena sidan – eventuellt båda – står en avliden makes arvingar och universella testamentstagare.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med uppgörelse avses en överenskommelse med borgenären om att dödsboets ansvar för skulden upphör. Ett praktiskt exempel är när fråga är om skuld med säkerhet av panträtt i fast egendom och den delägare som tillskiftas fastigheten övertar betalningsansvaret från dödsboet med borgenärens godkännande.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Konkursbeslutet ska ha meddelats efter dödsfallet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen syftar till att förhindra att dödsbodelägare fördröjer konkursutredningen genom att motsätta sig bodelning. Utfallet av bodelningen avgör ju vad som är konkursboets tillgångar.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av paragrafen följer att det inte finns någon ovillkorlig skyldighet att göra en bouppteckning vid äktenskapsskillnad. Angående bouppteckningsskyldighet när ett äktenskap upplöses genom den ena makens död, se 20 kap. ärvdabalken (ÄB).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Angående bodelningsförrättares befogenheter i detta hänseende, se 17 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande avskiljande till särskild förvaltning av enskild egendom, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 9 kap. 8 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förordnandet av domstolen torde i första hand avse egendom till ett visst angivet värde, se NJA 1983 s. 277 I.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

När domstolen meddelar beslutet utses också den som ska utöva förvaltningen. Verkställighet sker vid behov av Kronofogdemyndigheten, se 16 kap. 11–12 a §§ UB. Av rättsfallet NJA 1983 s. 277 II framgår att den make som begärt förordnandet inte äger vare sig som part eller som intervenient föra talan angående verkställighet av förordnandet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen omfattar också sådana skulder som uppkommit efter tid som anges i 9 kap. 2 §, varvid redovisningsskyldigheten enligt 9 kap. 3 § har särskild betydelse.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Härmed avses att egendomen rent faktiskt har avskilts. Beträffande företrädesordningen mellan ansökan om verkställighet av beslut om särskild förvaltning enligt 9 kap. 8 § och en samtidigt föreliggande ansökan om utmätning, se NJA 1983 s. 277 I.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 4–7 §§ förmånsrättslagen (1970:979).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Det förutsätts att konkursbeslutet meddelats efter den respektive dag som anges i 9 kap. 2 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 4 kap. 7 § KonkL.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av bestämmelsen följer att bodelning måste företas innan utdelningen till konkursborgenärerna slutligen kan bestämmas. Se NJA 1983 s. 277 I.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I och med konkursen övertar konkursboet förvaltningen av egendomen och svarar för att den andra makens berättigade krav vid bodelningen tillgodoses.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 9 kap. 12 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr dock kommentaren till 9 kap. 5 § 1 st. De i kommentaren till 6 kap. 7 § 3 st. nämnda ändringarna har också föranlett ett tillägg i denna paragraf. Innebörden härav är att undvika att rätt till pension på grund av privat pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande ska ingå i bodelningen om den ena maken avlider under det att mål om äktenskapskillnad pågår.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 7 kap. 5 § 3 st., 9 kap. 1 § 2 st., 2 § 2 st., 4 § och 11 §, 17 kap. 2 §, 18 kap. 2 § 2 st. Jfr även 3 kap. 10 § och 11 kap. 8 § ÄB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om innebörden av uttrycket ”omedelbart förestående”, se SOU 1981:85 s. 249. När det gäller möjlighet att ingå bindande föravtal efter dom på äktenskapsskillnad, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till ,9 kap. 13 § under rubriken Första stycket och Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken ( 2022, version 7, JUNO) s.285-286.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till 9 kap. 1 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ett föravtal har ingen sakrättslig verkan. Beträffande avtalets verkan makarna emellan, se prop. 1986/87:1 s. 70 och 155 samt 315–316. Se även Lind, Singer och Teleman Svensk familjerättspraxis (2022, version 41, JUNO) under rubriken A V II. Bodelning och under rubriken a) Allmänna bestämmelser om bodelning 4 p och RH 1997:3. Om jämkning av föravtal, se 12 kap. 3 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av bestämmelsen följer att makar endast genom äktenskapsförord kan avtala om resultatet av en bodelning som ska ske längre fram i tiden.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bodelningsregler finns – förutom i 10 kap. – i 9 kap. och 11–13 kap. Bestämmelserna om bodelning fick sin huvudsakliga utformning i samband med ÄktB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 7 kap. 1 § och 2 §. Undantag för vissa slag av egendom, se 10 kap. 2 §, 2 a § och 3 §. Beträffande särbehandling av visst giftorättsgods på grund av förvärvstidpunkten, seTeleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 10 kap. 1 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Rätten att ta undan egendom ”i skälig omfattning” får bedömas med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och med viss ledning av 8 kap. 1 § 2 st., se prop. 1986/87:1 s. 160–161. Se även Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken, (2022, version 7 JUNO) s. 93 ff.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande innebörden av ”uteslutande till sitt personliga bruk”, se Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken, (2022, version 7 JUNO) s. 93-94

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Undantaget för personliga presenter gäller även om dessa inte tjänar uteslutande till mottagarens personliga bruk. Detta innebär att gåvor som en make har fått, t.ex. på en bemärkelsedag, hålls utanför bodelningen förutsatt att detta inte är oskäligt med beaktande av makarnas ekonomiska villkor, se prop. 1986/87:1 s. 160–161.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 9 kap. 5 § och kommentaren till 9 kap. 5 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen infördes den 1 juli 2007 och anger att vissa ersättningar av personligt slag som betalats ut till en make får tas undan vid en bodelning, prop. 2006/07:32, 2006/07:CU14. Jfr 10 kap. 2 §. Undantagen egendom läggs vid sidan av bodelningen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Normalt är det fråga om pengar, men även annan egendom som erhållits som ersättning får tas undan.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Härmed utesluts överlåtet skadestånd.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Det kan exempelvis röra sig om ersättning för sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk och lyte eller annat stadigvarande men enligt 2 kap. 1 § och 5 kap. 1 § skadeståndslagen (SkL) eller ersättning enligt trafikskadelagen (TskL) eller brottsskadelagen (2014:322).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En sådan ersättning ska normalt kompensera den skadelidande för en kränkning av den personliga integriteten, se 2 kap. 3 § SkL, 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd, 5 kap. 1 § diskrimineringslagen (2008:567) eller 7 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Ersättningen kan också ha betalats enligt exempelvis ett försäkringsavtal eller ett anställningsavtal. Ersättning för egendomsskada och ersättning för ren förmögenhetsskada får inte tas undan. Om avgångsvederlag, se prop. 2006/07:32, s. 14.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Exempelvis får räntan på en ersättning som har satts in på ett bankkonto och utdelning på aktier tas undan. Jfr 7 kap. 2 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I fråga om tiden dessförinnan ska ersättningen ingå i bodelningen. När det gäller utbetalat engångsbelopp för inkomstförlust måste man ibland bedöma i vilken mån detta hänför sig till tiden före eller efter det att giftorättsgemenskapen upphörde. På motsvarande sätt kan det vara nödvändigt att fördela en utbetald kostnadsersättning. Jfr 5 kap. 4 § SkL.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Även egendom som har trätt i stället för avkastningen får tas undan. Jfr 7 kap. 2 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En avliden makes arvingar och testamentstagare har således ingen rätt att ta undan ersättning, vare sig bodelningen sker med anledning av en makes död eller med anledning av äktenskapsskillnad. Bestämmelsen har främst betydelse om det finns särkullbarn på den avlidne makens sida.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Som exempel på rättigheter som avses med detta undantag kan nämnas rätt till lön, rätt till pension från arbetsgivare och rätt till underhållsbidrag samt rätt till förmåner enligt socialförsäkringsbalken. I fråga om sådana rättigheter som är förenade med överlåtelseförbud och som upplåtits genom en benefik rättshandling, se NJA 2010 s. 390. Beträffande frågan om rätt till pension, se prop. 1997/98:106 s. 62 f. Beträffande frågan om vilka övriga rättigheter som kan omfattas av bestämmelsen, se Agell/Brattström, (2022, version 7, JUNO) s. 121-143. och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 10 kap. 3 §. Se not 194 angående Högsta domstolens avgörande i NJA 2022 s. 1003.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Som exempel på rättigheter som avses med detta undantag kan nämnas rätt till lön, rätt till pension från arbetsgivare och rätt till underhållsbidrag samt rätt till förmåner enligt socialförsäkringsbalken. I fråga om sådana rättigheter som är förenade med överlåtelseförbud och som upplåtits genom en benefik rättshandling, se NJA 2010 s. 390. Beträffande frågan om rätt till pension, se prop. 1997/98:106 s. 62 f. Beträffande frågan om vilka övriga rättigheter som kan omfattas av bestämmelsen, se Agell/Brattström, (2022, version 7, JUNO) s. 121-143. och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 10 kap. 3 §. Högsta domstolen har i NJA 2022 s. 1003 prövat frågan om ena makens rättigheter enligt en tjänstepensionsförsäkring ska undantas eller ingå i bodelningen när maken har haft bestämmande inflytande över det aktiebolag som tecknat försäkringen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

2 st. innebär att det vid bodelning med anledning av ena makens död inte finns möjlighet att ens undantagsvis dra in en pensionsrättighet i bodelningen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

3 st. innebär att i särskilda fall kan en jämkning ske av de pensionsrättigheter som enligt huvudregeln ska ingå i bodelningen vid äktenskapsskillnad, se prop. 1997/98:106, s. 63 ff. I NJA 2022 s. 1003 fann Högsta domstolen det inte visat att det förelåg omständigheter som gjorde att det kunde anses oskäligt att värdet av försäkringarna ingick i bodelningen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Makarna får inte begagna denna rättighet till skada för någonderas borgenärer, jfr 13 kap. 1 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Egendom som är enskild på grund av villkor vid gåva eller testamente omfattas således inte av bestämmelsen. Beträffande frågan vad som gäller om makarna trots detta drar in sådan egendom i bodelningen, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 10 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Samma rätt tillkommer avliden makes arvingar och universella testamentstagare, jfr 9 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En överenskommelse torde kunna träffas redan i föravtal, jfr 9 kap. 13 §. Se prop. 1986/87:1 s. 320.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av stadgandet följer att egendomen ska delas mellan makarna enligt de vanliga delningsreglerna.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr kommentaren till 10 kap. 3 § 1 st. Stadgandet innebär en möjlighet för makar att avtala om att privata pensionsrättigheter helt eller delvis inte ska ingå i bodelningen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Syftet med bestämmelsen är att erinra om att försäkringsavtalslagen (2005:104) innehåller viktiga begränsningar i principen att varje makes egendom ingår i bodelningen. Såvitt avser betydelsen av ett förmånstagarförordnande vid försäkringstagarens död, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 10 kap. 5 §. Jfr prop. 2003/04:150 s. 292 och 549.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Detta stycke tillkom som en konsekvensändring i samband med införandet av ett individuellt pensionssparande. Se kommentaren till 10 kap. 3 § 3 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bodelningsregler finns – förutom i 11 kap. – i 9–10 kap. och 12–13 kap. Bestämmelserna om bodelning fick sin huvudsakliga utformning i samband med ÄktB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Andelsberäkningen görs med ledning av bestämmelserna i 11 kap. 2–5 §§.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen reglerar skuldtäckningen mellan makarna samtidigt som den löser den konflikt som vid bodelningen kan föreligga mellan den ena maken och den andra makens borgenärer. Sålunda ska den ena makens anspråk på att få vara med och dela på den andra makens giftorättsgods tillgodoses först efter det att den maken har tilldelats egendom som täcker de skulder som han eller hon har ådragit sig före den för bodelningen avgörande tidpunkten. Om dessa skulder är större än den makens giftorättsgods finns det ingenting kvar för den förstnämnda maken att vara med och dela på. Jfr dock undantagen i 2 och 3 st. Också studiemedelsskulder omfattas av förevarande regel, men kan utgöra skäl för jämkning av bodelning enligt 12 kap., se prop. 1986/87:1 s. 168. Beträffande det fallet att båda makarna svarar för en skuld, se prop. 1986/87:1 s. 169, 320–322 och 390. Om en skuld som uppkommit genom brott räknats av från den ena makens giftorättsgods eller om den ena maken har använt sitt giftorättsgods till att betala en sådan skuld, se 11 kap. 4 a §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande den avgörande tidpunkten, jfr 9 kap. 2 §. För tiden därefter fram till bodelningen föreligger redovisningsplikt enligt 9 kap. 3 §, vilken omfattar även skulder. Skulden ska föreligga vid den avgörande tidpunkten, men skuldens storlek behöver inte vara fastställd. Se vidare härom prop. 1986/87:1 s. 169. När fråga är om skulder som den ena maken ådragit sig efter den avgörande tidpunkten gäller att den andra makens anspråk på att få del i giftorättsgods går före borgenärernas rätt.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 4–7 §§ förmånsrättslagen (FRL).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Hur lånemedlen används saknar betydelse för regelns tillämpning. Om enskild egendom har utgjort kreditunderlag för ett lån som har använts till att öka giftorättsgodset kan detta vara en omständighet att beakta vid prövning av om jämkning enligt 12 kap. ska ske. Beträffande avräkningsordningen enligt förevarande och 3 st., när maken har även annan enskild egendom eller särskild rättighet, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 2 § under rubriken Andra stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen i andra meningen förutsätter att det föreligger ett bestämt samband mellan lånemedlens användning och den enskilda egendomen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

För att bestämmelsen ska bli tillämplig krävs att betalning kan erhållas ur rättigheten.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Denna likadelningsprincip utgör huvudregeln vid bodelning. Jfr 12 kap.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Det får anses ankomma på den make som har vidtagit åtgärden att visa att samtycke förelåg, om den andra maken bestrider det, se prop. 1986/87:1 s. 173.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Tidsgränsen förlängdes den 1 januari 1990 från ett år till tre år för att i högre grad motverka illojal skilsmässoplanering, prop. 1989/90:30, 1989/90:LU11.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Enligt förarbetsuttalanden bör man vid bedömningen av om giftorättsgodset minskat ”i inte obetydlig omfattning” mera se till relativa tal än till absoluta. Det är således inte antalet kronor utan värdet satt i relation till egendomen i övrigt som är avgörande. Hänsyn bör även tas till skuldsidan. Om gåvans värde (eller gåvornas sammanlagda värde) uppgår till mer än 10 procent av givarens nettogiftorättsgods, bör detta därigenom anses ha minskats i inte obetydlig omfattning. Om värdet av en makes nettogiftorättsgods är stort, kan även lägre procenttal anses medföra samma resultat. Vid bedömningen torde värdet av flera illojala transaktioner kunna sammanläggas. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 172 och 323–324.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vad som är att anse som gåva får avgöras efter en helhetsbedömning av rättshandlingen, se vidare prop. 1986/87:1 s. 171–172.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Den omständigheten att en transaktion leder till en ökad skuldtäckning ur giftorättsgodset kan, enligt förarbetsuttalanden, från vederlagssynpunkt jämställas med att giftorättsgodset minskat eller använts till ökning av den enskilda egendomens värde, se prop. 1986/87:1 s. 172. Detta förhållande har dock ifrågasatts i litteraturen, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se dock 9 kap. 11 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vad som utgör gåvans värde får avgöras enligt de grunder som gäller vid återgång eller återvinning av gåva. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 173. Jfr 13 kap. 3 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Därmed avses giftorättsgodset före skuldtäckningen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Även sådana rättigheter som inte kan tas i anspråk för betalning av skuld omfattas av bestämmelsen. Jfr 11 kap. 2 § 3 st. och kommentaren till 11 kap. 2 § 3 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med ”egen pensionsförsäkring” avses rätt till pension på grund av en försäkring, om utfallande belopp ska beskattas som inkomst. Jfr 10 kap. 3 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

”Eget pensionssparkonto” infördes i samband med tillkomsten av det individuella pensionssparandet utan försäkringsinslag, prop. 1992/93:187, 1992/93:SkU31.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Varje premiebetalning eller inbetalning på pensionssparkonto som sker under den i 1 st. angivna treårsgränsen faller in under bestämmelsen. Det har således ingen betydelse när försäkringen tecknades eller pensionssparavtalet träffades. Det förutsätts emellertid att makens giftorättsgods genom åtgärden minskat ”i inte obetydlig omfattning”. Det ska vidare beaktas att premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonto till viss del är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen och man ska med andra ord utgå från hur situationen skulle ha varit om någon premie inte hade betalts eller någon inbetalning inte gjorts.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen infördes den 1 juli 2007 och reglerar en makes rätt att under vissa förutsättningar få kompensation vid bodelning, prop. 2006/07:32, 2006/07:CU14. Jfr 11 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I båda fallen som meningen avser krävs att den aktuella skulden uppkommit genom brott. Böter och skadestånd som så uppkommit, liksom värdeförverkande, ger rätt till kompensation för den andra maken. Alla brott täcks in, såväl uppsåtliga som oaktsamhetsbrott, såväl våldsbrott som ekonomiska. Har brottet begåtts mot den andra maken, kan han eller hon ha rätt till kompensation enligt förevarande bestämmelse och samtidigt ha rätt att ta undan utbetalt skadestånd för brottet eller bestämma att en fordran på skadestånd inte ingår i bodelningen, se 10 kap. 2 a § resp. 10 kap. 3 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En makes rätt begränsar sig således till ett anspråk på kompensation ur giftorättsgodset i den mån det räcker till. Maken får ingen förmögenhetsrättslig fordran på ersättning mot den andre maken eller mot tredje man, jfr 13 kap. 3 § och 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Frågan när makens skuld uppkommit får prövas enligt allmänna principer om när ett skuldförhållande på grund av brott uppstår. Äldre skulder kan enligt 12 kap. 1 § påverka bodelningsresultatet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om en bodelning sker efter en makes död, har arvingarna och testamentstagare samma rätt till kompensation som den avlidne maken skulle ha haft.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen reglerar vad som sker vid bodelning med anledning av en makes död när någondera av makarna ur sitt giftorättsgods gett sådant förskott på arv som enligt 6 kap. ÄB ska avräknas på arvet efter arvlåtarens död. Avräkning ska således verkställas även om det var den efterlevande maken som lämnat förskott.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 11 kap. 2 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande metoder för avräkning, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Makens andel i boet ska fastställas med tillämpning av 11 kap. 2–5 §§. Den summa som därvid framräknas utgör enbart ett värde. Den faktiska fördelningen av egendomen regleras i 11 kap. 7–11 §§.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Att bidraget ska ha förfallit till betalning torde, i de fall frågan måste avgöras av domstol, innebära att lagakraftägande dom måste föreligga vid bodelningen, se, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 6 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med hänsyn till att underhållsbidraget enligt nämnda stadgande endast kan utgå efter äktenskapsskillnad kan reglerna om gäldstäckning enligt 11 kap. 2 § inte bli tillämpliga. Den underhållsberättigade har endast företräde framför den underhållsskyldiges borgenärer vilkas fordringar uppkommit efter det att talan om äktenskapsskillnad väcktes.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Underhållsbidraget ska således avräknas från det i första meningen fastställda värdet för den bidragsskyldiga maken.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelserna i förevarande paragraf gäller även till förmån för en avliden makes rättsinnehavare. Jfr 9 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Makes respektive lott ska i princip innehålla objekt till så stort sammanlagt värde att det motsvarar värdet av makes andel enligt 11 kap. 6 §. (Jfr kommentaren till 11 kap. 6 § 1 st.)

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Från denna huvudregel för lottläggningen finns vissa undantag som följer av 11 kap. 8 § och 9 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vid behovsprövningen ska särskilt beaktas om det finns barn i äktenskapet och den ena maken ensam får vårdnaden om barnen. Denne har då i regel störst behov av bostaden. Beträffande andra omständigheter av betydelse, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 8 § under rubriken Första stycket. Beträffande omständigheter som inträffat efter bodelning, se RH 2002:12.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vad som avses med makars gemensamma bostad och bohag framgår av 7 kap. 4 §. Av sista stycket i nämnda paragraf följer att fritidsfastighet inte räknas till makars gemensamma bostad och omfattas således inte av övertaganderätten enligt förevarande paragraf.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 11 kap. 10 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Att övertagande kan få ske utan avräkning möjliggör att, i sådana fall då tillgångarna begränsar sig till ett hem av mindre omfattning, låta den som bäst behöver hemmet behålla det utan att något skuldförhållande till den andra maken behöver skapas. Se prop. 1986/87:1 s. 180.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Egendom som blivit enskild genom äktenskapsförord mellan makarna omfattas av övertaganderätten. Detsamma gäller egendom som är enskild för att den har trätt i stället för annan enskild egendom. Vad särskilt gäller sistnämnda förhållande i de fall det finns en uttrycklig föreskrift i den gåvo- eller testamentshandling varigenom den enskilda egendomen tillkom om att också ersättningsegendom ska vara enskild, se prop. 1986/87:1 s. 178–179, 290 och 386. Jfr dock Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 8 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vid skälighetsbedömningen ska de ekonomiska hänsynen till den make som äger bostaden beaktas. En annan omständighet att ta hänsyn till är att bostaden kan ha ett affektionsvärde för den make som äger den, såsom exempelvis släktgårdar. Se prop. 1986/87:1 s. 179. Jfr RH 2002:12.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 4–7 §§ FRL. Av praktisk betydelse är främst när panträtt upplåtits i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

För byte av gäldenär krävs normalt borgenärens godkännande.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En deposition kan göras i de fall borgenären inte tillåter ett gäldenärsbyte och fordringen inte kan betalas innan bodelningsförfarandet avslutas.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen gäller oavsett om bodelning sker med anledning av makens död eller därför att talan om äktenskapsskillnad hade väckts innan maken dog. Jfr 9 kap. 5 § och 11 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen omfattar i princip all slags egendom som ingår i makens giftorättsgods men begränsas genom föreskrifterna i 11 kap. 8 §, se prop. 1986/87:1 s. 181–182.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I den mån makarna inte kan komma överens om vad som är en godtagbar säkerhet bör pant, borgensförbindelse eller garantiförbindelse av en bank godtas, se prop. 1986/87:1 s. 182.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om makarna inte är ense torde normalt längre tid än sex månader från bodelningen inte komma i fråga. Se prop. 1986/87:1 s. 182, 328 och 390. Se även Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 9 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Den mottagande maken kan endast ställa krav på att erhålla egendom som inte är uppenbart olämplig för honom och har ingen rätt att kräva att få sin andel i pengar.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av bestämmelsen följer att den efterlevande alltid har rätt att på sin lott få egendom ur boet. Det bör vidare noteras att bestämmelsen är tillämplig endast vid bodelning med anledning av den ena makens död. Jfr 9 kap. 11 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Det är således den övertagande maken som ensam bestämmer om kompensationen ska ske med egendom eller pengar. Om maken väljer att kompensera med egendom ska denna dock tas ur giftorättsgodset och inte ur eventuell enskild egendom.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande innebörden av godtagbar säkerhet och skäligt anstånd, se kommentarerna till 11 kap. 9 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Orsaken härtill saknar betydelse.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En sådan fordran torde omfattas av den allmänna preskriptionstiden om tio år enligt 2 § preskriptionslagen (1981:130). Beträffande tidpunkten för fordrans tillkomst, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 11 kap. 11 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bodelningsregler finns – förutom i 12 kap. – i 9–11 kap. och 13 kap. Bestämmelserna om bodelning fick sin huvudsakliga utformning i samband med ÄktB. I förevarande kapitel har samlats de bestämmelser som behandlar möjligheterna att vid bodelningen göra avsteg från likadelningsprincipen. Jfr 11 kap. 3 § och den därtill hörande kommentaren till 11 kap. 3 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förevarande paragraf innehåller den allmänna regeln om jämkning av bodelning. Regeln förutsätter en helhetsbedömning (se vidare kommentaren till 12 kap. 1 § 1 st.) och avsikten är att jämkning ska förekomma endast i undantagsfall.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Frågan huruvida en likadelning är skälig uppstår regelmässigt vid kortvariga äktenskap. Enligt förarbetsuttalanden förstås med kortvariga äktenskap sådana som inte har varat mer än fem år varvid medräknas den tid då makarna före äktenskapet har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. En likadelning vid sådana äktenskap kan ofta framstå som oskälig främst om den ena maken vid äktenskapets ingående har fört in egendom till stort värde i boet, men även då en make under ett kortvarigt äktenskap har ärvt betydande egendom eller fått den genom gåva. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 185–187.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Enligt förarbetsuttalanden kan jämkning endast komma i fråga om det finns en betydande skillnad mellan makarnas nettoförmögenheter. Orsaken till skillnaden bör också beaktas. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 187–189 och LU 1986/87:18 s. 16–19. Jfr dock Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 12 kap. 1 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Genom förevarande rekvisit markeras att det ska göras en helhetsbedömning av makarnas förhållanden när frågan om jämkning prövas. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 185 och 189.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jämkning enligt förevarande paragraf kan aldrig medföra att en make får mer av den andra makens egendom än vid en likadelning utan innebär endast att en make får behålla mer av sin egendom än vid en likadelning. Överföring av egendom till den andra maken får ske antingen genom engångsunderhåll (jfr 11 kap. 5 §) eller genom jämkning av äktenskapsförord (jfr 12 kap. 3 §).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande frågor om värdering av fast egendom och om jämkning vid bodelning efter äktenskapsskillnad, se NJA 1998 s. 467.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Uttrycket ”andra särskilda skäl” torde avse uppenbara fall där det inte skulle te sig rimligt att lösa bodelningsfrågan på annat sätt än att låta vardera maken behålla sitt giftorättsgods som sin andel. Ett tänkbart exempel kan vara uppenbara fall av skenäktenskap, se prop. 1986/87:1 s. 330.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av regeln följer motsatsvis att 1 st. är tillämpligt, förutom vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad, också i fall som avses i 9 kap. 11 § samt vid bodelning under äktenskapet enligt 9 kap. 1 § 2 st. (se i dessa frågor prop. 1986/87:1 s. 189–190).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Regeln är utformad som en ovillkorlig rätt för den efterlevande maken att behålla sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen. En begäran härom måste dock göras senast vid bodelningstillfället och medför i praktiken att någon delning inte ska ske. Den efterlevande maken disponerar ensam över denna jämkningsmöjlighet. Genom att påkalla jämkning kan den efterlevande maken skydda sin egendom mot den avlidne makens särkullbarn och testamentstagare. Jämkning kan också påkallas i motsatt syfte för att ge den avlidna makens rättsinnehavare möjlighet att få överta all egendom efter den avlidna. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 190–192. En särskild framställning av den efterlevande maken, om att bodelningen mellan honom och den avlidna hustruns arvingar ska jämkas så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods, har beaktats utan hinder av att bodelning skett först sedan båda makarna har avlidit, se NJA 2008 s. 451.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Fråga om tillämpligheten av andra meningen i de fall det är den efterlevande som har den mindre behållningen giftorättsgods, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 12 kap. 2 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förverkande enligt detta stadgande aktualiseras i fall då den ena maken genom brottslig gärning uppsåtligen orsakat den andra makens död eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 § eller 5 § BrB. Förverkande ska dock inte ske om det föreligger synnerliga skäl däremot med hänsyn till gärningens beskaffenhet. Beträffande den närmare innebörden av 15 kap. 1 § och 3 § ÄB, se prop. 1990/91:194, 1990/91:LU11.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Genom jämkning enligt förevarande paragraf kan enskild egendom i större eller mindre utsträckning dras in i bodelningen och behandlas som giftorättsgods. Bestämmelsen är avsedd att användas för att ge den ekonomiskt svagare maken ett skydd mot att stå helt egendomslös efter ett kanske långvarigt äktenskap och är utformad efter mönster av 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Enligt förarbetena bör dock jämkningsmöjligheten utnyttjas restriktivt. Frågan om oskälighet föreligger ska avgöras efter en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. Som exempel på omständigheter som bör vägas in har i förarbetena nämnts behovet av skydd för en ekonomiskt svagare make, utvecklingen av makarnas förmögenhetsbild och makarnas inbördes ekonomiska relationer. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 193–194 och LU 1986/87:18 s. 19–21. Se även NJA 1993 s. 583 och Teleman, Äktenskapsförord (2020, version 4, JUNO) s. 81-102.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Enligt förarbetsuttalanden får en jämkning inte innebära att en makes egendom överförs till den andra maken till förfång för den förste makens borgenärer, se prop. 1986/87:1 s. 194 och LU 1986/87:18 s. 21. Jfr dock Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 12 kap. 3 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen gäller oavsett av vilken anledning bodelning sker och kan således åberopas av en avliden makes rättsinnehavare. Jämkning till förmån för nämnda rättsinnehavare torde dock kunna ske endast i rena undantagsfall, se LU 1986/87:18 s. 21.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande föravtal, se 9 kap. 13 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bodelningsregler finns – förutom i 13 kap. – i 9–12 kap. Bestämmelserna om bodelning fick sin huvudsakliga utformning i samband med ÄktB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 10 kap. 4 § och 12 kap. 3 §. Se prop. 1986/87:1 s. 199 och även kommentaren till 12 kap. 3 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande frågan vad som avses med att ”avstå egendom”, se prop. 1986/87:1 s. 199–200. Se även Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 13 kap. 1 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Som exempel på eftergift har i förarbetena nämnts att den ena maken av den andra övertar en utmätningsfri livförsäkring i utbyte mot annan egendom och till följd därav inte kan betala en skuld som uppkommit före bodelningen. Se vidare prop. 1986/87:1 s. 200–201 och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 13 kap. 1 § under rubriken Andra stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ansvaret är subsidiärt, jfr 8 kap. 3 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bevisbördan för gäldenärsmakens sufficiens åvilar den andra maken. Utredning härom kan förebringas främst genom bouppteckning och bodelningshandling. Se prop. 1986/87:1 s. 201.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande den sakliga innebörden av ansvaret enligt denna paragraf i förhållande till återvinningsreglerna, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 13 kap. 1 § under rubriken Fjärde stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 8 kap. 3 § samt där angivna kommentaren till 8 kap. 3 § 3 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 4 kap. 7 § KonkL. Med hänsyn till att någon tidsbegränsning av gåvotagarens ansvar inte föreligger enligt förevarande paragraf kan ansvar utkrävas även om de särskilda fristerna för återvinning enligt KonkL försuttits.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 5 kap. 1 § lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 21 kap. ÄB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av bestämmelsen följer att den efterlevande makens borgenärer kan vända sig mot vem som helst av arvingarna och de universella testamentstagarna och begära att få bristen täckt, se prop. 1986/87:1 s. 202.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Kravet på ond tro hos gåvotagaren torde vara knutet till tidpunkten för gåvan, och ond tro som inträder senare torde därför inte kunna åberopas av givarens make, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 13 kap. 3 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande återbäringsregelns tillämpning när det gäller en utfästelse att inte återkalla ett förmånstagarförordnande, se prop. 1986/87:1 s. 203.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om givarens make har försuttit den kortare preskriptionsfristen i 7 kap. 9 § kan denne ändå vända sig mot gåvotagaren med stöd av förevarande paragraf.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Att återbetalningen ska göras från försäkringstagarens tillgodohavande medför att försäkringsgivarens eget anspråk på täckning för kostnader har företräde.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande återbetalningens skatteeffekter, se prop. 1986/87:1 s. 204 och prop. 1987/88:61 s. 48–49.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr kommentaren till 11 kap. 4 § 2 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr förbudet mot sämjedelning i 1 kap. 1 § 2 st. JB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Därvid blir lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Någon skyldighet att inge bodelningshandlingen föreligger således inte.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En registrering får betydelse för beräkning av återvinningsfristerna vid konkurs eller offentligt ackord (se 4 kap. 7 § konkurslagen [KonkL]), jfr kommentaren till 8 kap. 3 § 3 st. Närmare bestämmelser om registreringsförfarandet finns i 16 kap.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till 5 kap. och där anmärkt rättsfall angående talerätt och domstolens utredningsskyldighet. Se också där anmärkta rättsfall om förvaltares respektive gode mäns behörighet att ansöka om äktenskapsskillnad för huvudmannens räkning när denne inte själv kan uttrycka sin mening.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Denna kategori av äktenskapsmål gäller frågan om ett giltigt äktenskap kommit till stånd, jfr 4 kap. 2 §. Talan av en kvinna att rätten skulle fastställa att hon var änka har avvisats, se RH 1999:12.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till rubriken till 5 kap. och där anmärkt rättsfall angående talerätt och domstolens utredningsskyldighet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen innebär att tredje man, exempelvis avliden makes arvingar, i ett mål som gäller egendomsfördelningen efter den avlidne gentemot den efterlevande maken kan göra gällande att äktenskapet var ogiltigt. Har frågan huruvida ett äktenskap består eller inte består rättskraftigt avgjorts i en rättegång därom mellan makarna, är detta bindande även för tredje man, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 14 kap. 2 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vid bestämmande av begreppet hemvist torde i första hand folkbokföringsorten vara avgörande, se 10 kap. 1 § 2 st. RB. Jfr dock 10 kap. 17 § 1 st. 5 p. RB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Stycket innehåller kompletterande bestämmelser om behörig domstol när det förekommer skyddade personuppgifter i ett äktenskapsmål. Om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var makarna har sin hemvist, t.ex. makarnas adress eller folkbokföringsort, får målet även tas upp av Stockholms tingsrätt. Detsamma gäller om det kan antas att sekretess gäller för den ena makens uppgifter och den andra maken är bosatt utomlands. Bestämmelserna anger ytterligare forum, men utesluter inte att ordinarie forum används. Bestämmelserna är alltså fakultativa på så sätt att makarna, trots att det kan antas att sekretess gäller för personuppgifterna, kan välja att vända sig till tingsrätten i den ort där någon av makarna har sin hemvist.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En ansökan om äktenskapsskillnad som har gjorts av endast en av makarna ska anses som en ansökan om stämning och alltså medföra att stämning utfärdas. Detsamma gäller vid en ansökan om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består. Till de tvistiga skillnadsmålen hör även mål vari åklagare för talan om äktenskapsskillnad, jfr 5 kap. 5 § 3 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen ger en uttömmande uppräkning av de frågor som kan prövas i ett mål om äktenskapsskillnad, se prop. 1986/87:1 s. 207 och prop. 1997/98:7 s. 130. Om handläggningen av vissa andra frågor, se 18 kap. 2 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En vårdnadsfråga kan dock aktualiseras i ett äktenskapsskillnadsmål även utan yrkande, se 6 kap. 5 § och 7 § 4 st. FB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Härmed förstås att yrkandet ska framställas vid förhandling, se prop. 1986/87:1 s. 336. I RH 2007:28 har ett yrkande om barns boende framställts först i samband med överklagande av en dom på äktenskapsskillnad. Målet har i boendefrågan återförvisats till tingsrätten för fortsatt behandling.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Även om målet anhängiggjorts genom gemensam ansökan kan endera maken därefter på egen hand utan stämning framställa yrkande i en följdfråga, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 14 kap 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Stycket innehåller en upplysning om att domstolen i vissa fall inte får pröva en förälders yrkande om vårdnad, boende eller umgänge.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Prövningen sker på grundval av det material som makarna själva lägger fram.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om förutsättningarna för omedelbar äktenskapsskillnad, se 5 kap. Om makarna inte kan visa att det föreligger förutsättningar för omedelbar äktenskapsskillnad, ska domstolen meddela att betänketid löper. På parts initiativ kan domstolen få göra en omprövning av betänketidsfrågan. Så kan bli fallet t.ex. om en make ändrar sig och frånfaller en redan ingiven gemensam ansökan och motsätter sig äktenskapsskillnad. Om detta sker innan domstolen meddelat dom i målet ska parterna underrättas om att betänketid löper. Omvänt kan en make som inledningsvis motsatt sig en omedelbar äktenskapsskillnad ändra sig och begära att domstolen ska meddela dom på äktenskapsskillnad.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se förordningen (1983:490) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter beträffande äktenskapsskillnader m.m.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I förevarande paragraf ges bestämmelser om interimistiska beslut i mål om äktenskapsskillnad. Jfr 14 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med ”frågan” avses den aktuella följdfrågan och inte skillnadsfrågan.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Äldre rättsfall beträffande frågan om skyldighet för kvarboende maken att betala ersättning till andre maken för nyttjanderätten till bostaden, se NJA 1968 s. 197,NJA 1983 s. 255 och NJA 2006 s. 206. Se även 6 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 7 kap. 4 § samt där angivna kommentaren till 7 kap. 4 § 1 st. I RH 2009:44 har ingen av makarna tillerkänts kvarsittningsrätt eftersom den fasta egendomen där makarna varit bosatta och bedrivit bl.a. jordbruk inte har ansetts utgöra deras gemensamma bostad.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Härmed avses även sådan partiell bodelning som omfattar den gemensamma bostaden, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 14 kap. 7 § under rubriken Första stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om underhåll under bestående äktenskap, se 6 kap. 5 § och 6 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ett besöksförbud enligt förevarande bestämmelse är ömsesidigt giltigt medan ett förbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud inte riktar sig mot den som begärt förbudet. Beträffande förhållandet i övrigt mellan denna bestämmelse och den särskilda lagen, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 14 kap. 7 § under rubriken Andra stycket.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Enligt förarbetsuttalanden kan – om det finns starka skäl för det – ett förordnande om underhållsbidrag ändras med tillbakaverkande effekt, se prop. 1986/87:1 s. 209.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

De sanktioner som kan komma i fråga är böter eller fängelse i högst ett år. I ringa fall ska dock inte dömas till ansvar.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 6 kap. 20 § och 7 kap. 15 § FB. Fr.o.m. den 1 oktober 1998 får domstolen i äktenskapsmål meddela interimistiska beslut även i fråga om boende. Vidare omfattar bestämmelsen fr.o.m. samma dag även avtal om underhållsbidrag. För sådana avtal krävs normalt inte godkännande för att de ska gälla. Se dock 7 kap. 7 § 2 st. FB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Nyttjanderätten till bohaget förutsätter ett domstolsbeslut om kvarsittningsrätten, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 14 kap. 8 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Vid verkställighet tillämpas bestämmelserna i 16 kap. UB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

För besluten gäller de allmänna reglerna i RB, se prop. 1999/2000:26 s. 109–112.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 5 kap. 3 § samt där angivna kommentar. Den i 5 kap. 3 § fastställda längsta tiden om ett år för framställande av särskilt yrkande om äktenskapsskillnad får inte överskridas. Den försuttna tiden kan inte återställas, se NJA 1977 s. 253.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till 14 kap. 5 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Genom bestämmelsen får den andra maken tillfälle att framställa egna yrkanden i följdfrågor som aktualiseras av äktenskapsskillnaden.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen ger en make rätt att fullfölja ett mål om äktenskapsskillnad även om den andra maken – oberoende av om denna är medsökande eller ensam kärande – återkallar sin talan. Detta gäller oavsett om betänketid löper eller inte. Beträffande återkallelse av talan efter ettårstidens utgång, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 14 kap. 11 § under rubriken Första stycket. Fråga om återtagande av återkallelse, se NJA 1977 s. 580.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Något krav på delgivning av återkallelsen uppställs inte, se prop. 1999/2000:26 s. 143.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En make har samma fullföljdsrätt vid den andra makens utevaro från förhandling som vid dennes återkallelse av talan, jfr kommentaren till 14 kap. 11 § 1 st. För yrkanden om annat än äktenskapsskillnad gäller reglerna i RB, se prop. 1999/2000:26 s. 144.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen förutsätter givetvis att eventuell betänketid löpt ut. Tvistiga följdfrågor utgör inget hinder mot att meddela dom på äktenskapsskillnad utan huvudförhandling. Fråga om HovR:n bort hålla huvudförhandling i mål om äktenskapsskillnad, se NJA 2003 s. 407.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen innebär att det är möjligt att avgöra tvistiga frågor utan huvudförhandling i enlighet med 42 kap. 18 § 1 st. 6 RB, se prop. 1999/2000:26 s. 144.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Domstolen ska härvid pröva i vad mån beslutet även fortsättningsvis ska gälla till dess att bodelning har skett respektive domen på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft. Domstolen har också möjlighet att förordna på annat sätt än som dittills har gällt.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Domstolen är oförhindrad att ändra storleken av underhållsbidraget för förfluten tid, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 14 kap. 13 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Underhållsskyldigheten ska således i sin helhet alltid regleras i domen, och det interimistiska beslutets rättsverkan upphör när domen vinner laga kraft.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande kvittning av rättegångskostnader när ett mål om äktenskapsskillnad avskrivs på grund av att talan återkallats, se NJA 1978 s. 722 och RH 1984:53.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av paragrafen följer att bestämmelserna i 14 kap. 7 §, 9 § och 13 § om interimistiska beslut om underhållsbidrag är tillämpliga också när en underhållsfråga handläggs som ett självständigt tvistemål.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I bestämmelsen regleras frågan om interimistiska beslut när det gäller nyttjanderätt till bohag. Jfr kommentaren till 6 kap. 6 § 2 st. och kommentaren till 14 kap. 9 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning i samband med vissa ändringar i reglerna om de allmänna domstolarnas sammansättning, som trädde i kraft den 1 september 1997, se prop. 1996/97:133, 1996/97:JuU17. Därefter har ändringar gjorts som innebär att tingsrättens domförhet i äktenskapsmål regleras i äktenskapsbalken utan någon hänvisning till rättegångsbalkens bestämmelser. Det har också förtydligats att möjligheten till förstärkning av rätten avser mål där rätten i utgångsläget är sammansatt av en lagfaren domare och tre nämndemän (se prop. 2015/16:56, 2015/16:JuU3, rskr. 2015/16:153).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av paragrafens första stycke följer att rätten ska bestå av en lagfaren domare när huvudförhandlingen hålls i förenklad form. Detsamma gäller om rätten i annat fall anser det tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet. Enligt förarbetsuttalanden är det i familjemål naturligt att särskild hänsyn tas till parternas önskemål om att målet avgörs av en ensamdomare, se prop. 1988/89:95 s. 75 och prop. 2015/16:56 s. 14.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Möjligheten till förstärkning av rätten avser mål där rätten i utgångsläget är sammansatt av en lagfaren domare och tre nämndemän, se prop. 2015/16:56 s. 17. I familjemål torde det i praktiken sällan förekomma behov av att utnyttja dessa möjligheter till förstärkning av rätten, se prop. 1988/89:95 s. 85.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen reglerar hovrättens sammansättning i äktenskapsmål och i mål om underhåll.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Hänvisningarna innebär att bestämmelserna i RB om domstolens sammansättning vid behandling av frågor om prövningstillstånd är tillämpliga även i äktenskapsmål och i mål om underhåll till make, se prop. 2007/08:139, 2007/08:JuU31.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelserna i detta kapitel rör handläggningen av och fullföljd i olika ärenden om ingående av äktenskap. Bestämmelserna fick sitt huvudsakliga innehåll i samband med 1973 års reform. Vid ÄktB:s tillkomst sammanfördes bestämmelserna till detta kapitel.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Fr.o.m. den 1 maj 2004 har regeringens befattning med tillståndsärenden enligt ÄktB upphört helt, se prop. 2003/04:48 s. 23.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om halvsyskon som vill gifta sig med varandra är folkbokförda inom olika län kan de välja att ansöka om tillstånd hos endera av två länsstyrelser, se prop. 2003/04:48 s. 50.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Yttrandet utgör underlag för bedömningen av den arvsbiologiska risken vid föräldraskap i det konkreta fallet, se prop. 2003/04:48 s. 51.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 3 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelserna i detta kapitel rör handläggningen av registreringsärenden och tillkom i samband med ÄktB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se bl.a. 7 kap. 3 § 3 st. (äktenskapsförord), 8 kap. 1 § (gåva), 9 kap. 1 § 2 st. (anmälan om bodelning under äktenskap) och 13 kap. 6 § (verkställd bodelning).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se förordning (1987:1022) om äktenskapsregistret.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Registermyndighet är Skatteverket och ansökan kan ges in till vilket skattekontor som helst, se prop. 2010/11:119 s. 57.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Något krav på bevittning uppställs inte.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bestämmelsen gäller oberoende av om en ansökan kan behöva kompletteras, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 16 kap. 4 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Reglerna i förevarande kapitel infördes genom ÄktB. Kapitlet gäller i tillämpliga delar även när en bodelningsförrättare förordnas för att få bouppteckning till stånd, se 9 kap. 7 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Någon utredning om oenigheten torde inte erfordras, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 17 kap. 1 §. En bodelningshandling vari makar bestämt att deras lösöre skulle sämjedelas har inte ansetts hindra ena maken att påkalla förordnande av bodelningsförrättare, när sämjedelningen inte genomförts, se NJA 2002 s. 626. Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad gjordes invändningen att bodelning redan hade skett, se NJA 2013 s. 100. Enligt domstolen ska bodelningsförrättare förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bodelning ska förrättas när ett äktenskap upplöses, se 9 kap. 1 § 1 st. jämförd med 1 kap. 5 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av 9 kap. 5 § sista meningen följer att även avlidens makes arvingar och universella testamentstagare har rätt att ansöka om bodelningsförrättare. Beträffande frågan om efterarvingars rätt därtill, se det i kommentaren till 9 kap. 5 § 1 st. angivna rättsfallet RH 1993:7.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Bodelningsförrättare ska på ansökan förordnas utan prövning av frågan om bodelning är behövlig, se NJA 1997 s. 166 och NJA 2020 s. 675 som rörde sambor. Bodelningsförrättare har förordnats trots invändning om att all makarnas egendom var enskild. Rätten att påkalla bodelning kan under vissa förutsättningar falla bort. Det gäller t.ex. när någon under lång tid har underlåtit att påkalla en bodelning och därigenom får anses ha nöjt sig med den faktiska fördelning som skett eller eftergivit sin rätt, se NJA 1993 s. 570 och NJA 2009 s. 437. Vid valet av förrättningsman har särskild hänsyn tagits till önskemål från den av makarna, som motsatt sig förordnandet. Se RH 1995:50. Ett föravtal om bodelning, vilket inte har bekräftats, har inte ansetts utgöra hinder mot förordnande av bodelningsförrättare, se RH 1997:3.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande boutredningsman, se 19 kap. ÄB.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En testamentsexekutor kan däremot inte bli bodelningsförrättare utan särskilt förordnande.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Angående uttrycket ”mål om äktenskapsskillnad pågår”, se 9 kap. 12 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ansökan ska således göras hos den domstol som handlägger målet eftersom det är den enda domstol som tillförlitligen kan fastställa om mål om äktenskapsskillnad pågår.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Reglerna om bodelningsforum i 10 kap. 9 § 2 st. RB är således tillämpliga sedan domen på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft eller då fråga är om bodelning med anledning av makes död.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förordnande av bodelningsförrättare är ett slutligt avgörande. Av stadgandet följer dock att frågan ska handläggas på det enklare sätt som föreskrivs för ett interimistiskt beslut.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr kommentaren till 17 kap. 1 § 1 st.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Sådana skäl är enligt förarbetsuttalanden att den ifrågavarande personen inte längre är lämplig eller att makarna – eller deras rättsinnehavare – är överens om att bodelningsförrättare inte längre behövs, se prop. 1986/87:1 s. 221–222.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Stagandet reglerar uttömmande när förordnandet automatiskt upphör att gälla.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Beträffande innebörden av begreppet ”vid behov”, se prop. 1986/87:1 s. 222–223.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

När det gäller handläggningen av vitesfrågorna, se Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 17 kap. 5 §. Se även NJA 2013 s. 602. Beträffande makarnas upplysningsskyldighet och bedömningen av familjerättsliga avtals giltighet se kommentaren till 9 kap 3 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Mål om s.k. bouppteckningsed enligt förevarande stycke ska handläggas enligt reglerna för dispositiva tvistemål (se prop. 1986/87:1 s. 223). Lagrådet fann för sin del att det skulle vara naturligare att sådana mål handläggs som indispositiva tvistemål (se a.a. s. 346), men lagrådets synpunkt i denna del föranledde inget uttalande vare sig i propositionen eller utskottets betänkande. Om fördelningen av rättegångskostnaderna, se RH 2001:62. Frågor om utdömande av vite mot make som vägrat att avlägga ed, se RH 2004:74.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med make jämställs avliden makes rättsinnehavare.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Utevaro för make som bevisligen blivit kallad utgör inget hinder mot att förrättningen genomförs.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Härmed avses frågor som gäller vem av makarna viss egendom tillhör, om egendomen ska ingå i bodelningen, om andelsberäkning och om lottläggning. Se vidare härom prop. 1986/87:1 s. 224–225 och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 17 kap. 6 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Att bodelningsförrättare har förordnats utgör inget hinder för make att väcka talan vid domstol i en fråga som är av betydelse för bodelningen. Ett skäl för en make att väcka talan kan vara att ett domstolsavgörande får en vidare rättsverkan än en bodelningsförrättares beslut. En bodelning kan vara såväl partiell som villkorad om viss fråga är föremål för rättegång, se prop. 1986/87:1 s. 226 och Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken ( 2022, version 7, JUNO) s. 347.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En bodelning som inte klandras enligt 17 kap. 8 § får rättsverkan makarna emellan när det gäller egendomsfördelningen. Se vidare härom prop. 1986/87:1 s. 225–226 och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 17 kap. 6 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Till utgifter räknas också erforderliga kostnader för värderingsmän.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En make kan exempelvis genom att ha lämnat felaktiga upplysningar eller ha undanhållit information vållat förrättningsmannen extra arbete.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Sådan jämkning ska ske endast i undantagsfall, se prop. 1986/87:1 s. 227.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen, som infördes i samband med rättshjälpslagen (1996:1619) den 1 december 1997, reglerar en ny form av ekonomiskt bistånd vid bodelning, se prop. 1996/97:9, 1996/97:JuU3. Bestämmelsen är i första hand tillämplig när den make som sitter kvar i boet vägrar att medverka till bodelning och motparten därför inte kan få ut sina tillhörigheter och inte heller i övrigt har egna medel för att bekosta en bodelning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med make jämställs registrerad partner och sambo, se 2 § lagen (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap och 26 § sambolagen (2003:376).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Med ”omständigheterna i övrigt” avses framför allt fall då det föreligger någon form av snedfördelning mellan makarnas resurser, se prop. 1996/97:9 s. 229. Se RH 2011:15.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ansökan kan endast göras av någon av makarna antingen i samband med att bodelningsförrättare förordnas av rätten eller senare under bodelningen. I fråga om ansökan tillämpas ärendelagen (1996:242). Se vidare 2 § förordningen (1997:407) om ersättningsgaranti vid bodelning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Om en makes ekonomiska förhållanden är sådana att hans inkomster överstiger hälften av det gränsvärde som berättigar till rättshjälp bör ansökan inte bifallas, se prop. 1996/97:9 s. 229.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

För överskjutande tid har bodelningsförrättaren rätt till ersättning enligt de regler som gäller i allmänhet vid bodelning, se 7 §. Vid den slutliga fördelningen av betalningsansvaret mellan makarna ska ersättningen till den del som täcks av garantin tillgodoräknas den make på vars ansökan beslutet om ersättningsgaranti har meddelats.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Rätt till ersättningsgaranti har ansetts kunna beviljas endast en av makarna, se RH 1999:91 och RH 1999:130. Om villkoren inte är uppfyllda har bodelningsförrättaren rätt till ersättning av makarna enligt de regler som gäller i allmänhet vid bodelning, se 7 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Ansökan behandlas som ett separat domstolsärende. Se vidare 5 § förordningen (1997:407) om ersättningsgaranti vid bodelning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Fråga när ansökan om ersättningsgaranti vid bodelning senast ska göras, se RH 2002:43. Ansökan om ersättningsgaranti till bodelningsförrättare, som getts in till tingsrätten efter det att bodelningsförrättaren fattat beslut om att avsluta sin handläggning, har ansetts för sent inkommen och har avvisats, se RH 2005:71. Fråga om utbetalning av ersättningsgaranti till bodelningsförrättare när bodelningsärendet avslutats utan att bodelning fullföljts, se RH 2004:62.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Några särskilda föreskrifter om hur delgivningen ska ske finns inte i ÄktB utan delgivning ska ske enligt delgivningslagen (2010:1932).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I fråga om makes rätt att i klandertalan ta upp nya frågor till prövning, se , Teleman, Bodelning Enligt äktenskapsbalken (2022, version 7, JUNO) s. 330 ff. och Teleman/Tottie, Äktenskapsbalken (1 maj 2023, version 5, JUNO) kommentaren till 17 kap. 8 §. Se även NJA 1997 s. 62. Då make väckt talan om klander av bodelning har den väsentliga grunden för talan ansetts vara invändningen mot bodelningen som sådan, se NJA 2003 s. 460.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se kommentaren till 17 kap. 6 § 1 st. Om den ena maken är död och den efterlevande ska klandra förrättad bodelning ska dennes talan riktas mot den avlidnes dödsbodelägare personligen och inte mot dödsboet, se RH 1996:131.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Talan om ogiltigförklaring av bodelning på grund av formfel har ansetts kunna väckas efter utgången av klandertiden, se NJA 1968 s. 309. Klander av bodelning har ansetts kunna bli föremål för återställande av försutten tid, se NJA 1980 s. 320. Talan om giltigheten av ett före bodelningen ingånget avtal om fördelningen av makarnas egendom har avvisats när bodelningen inte har klandrats inom föreskriven tid, se NJA 1998 s. 175.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

En make som vill ha en ändring till sin fördel av ett bodelningsbeslut har att väcka talan inom föreskriven klanderfrist, se NJA 2008 s. 740.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Efter det att en bodelningsförrättare lagstridigt rättat ett bodelningsbeslut har tingsrättens underlåtenhet att undanröja bodelningsbeslutet och återförvisa ärendet till bodelningsförrättaren ansetts utgöra ett rättegångsfel, vilket föranlett återförvisning till tingsrätten, se RH 1999:2.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Förevarande paragraf infördes år 1989 i samband med ändringar i reglerna om rätten att besluta om resning m.m. i syfte att möjliggöra delegering från Högsta domstolen till hovrätt när det gäller extraordinära rättsmedel avseende bodelningar, prop. 1987/88:58, 1988/89:JuU7.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Genom ÄktB har i detta kapitel samlats vissa bestämmelser som är gemensamma för olika former av talan enligt balken.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Jfr 48 § 1 st. delgivningslagen (2010:1932).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Regeln förutsätter att det sker en prövning i varje enskilt fall av frågan om den frånvarande parten kan nås med stämning eller annan handling i målet, se prop. 1973:158 s. 95.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Sådana skäl kan anses föreligga om tillämpning av utländsk lag kommer i fråga eller om rättegången rör också annat än skillnadsfrågan, framför allt vårdnaden om barn, se prop. 1973:158 s. 131.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av stadgandet i FB följer att den för vilken god man förordnats inte i något fall kan bli skyldig att ersätta statsverkets kostnader för ersättning till gode mannen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Möjligheten för domstolen att förordna om besöksförbud också när en make ansöker om att få rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden sedan ett mål om äktenskapsskillnad har avslutats tillkom den 1 september 2003; se prop. 2002/03:70 s. 59 och 77, 2002/03:JuU17. Ett förordnande om besöksförbud förutsätter att domstolen samtidigt beslutar om kvarsittanderätt och gäller för samma tid, dvs. längst till dess bodelning har skett.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Också 2 st. är nytt fr.o.m. den 1 september 2003, och gör det möjligt för domstol att besluta interimistiskt om kvarsittanderätt och besöksförbud. Handläggningen sker i dessa fall enligt bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen). Ett interimistiskt förbud får överklagas särskilt enligt 37 § 1 st. 3 ärendelagen.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

I sammanhanget kan påpekas att domstolen enligt 26 § lagen (1996:242) om domstolsärenden torde ha möjlighet att meddela ett interimistiskt beslut angående förordnande att egendom ska sättas under särskild förvaltning. Jfr prop. 1986/87:1 s. 230 och äldre lagbestämmelse (4 § 3 st. lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Rätt forum är alltså den domstol som är bodelningsforum sedan domstolen avgjort skillnadsmålet.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Angående uttrycket ”mål om äktenskapsskillnad pågår”, se 9 kap. 12 §.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafens två första stycken tillkom år 1989 i samband med ändringar i bl.a. fullföljdsreglerna i RB, se prop. 1988/89:78, 1988/89:JuU20.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Överklagandeförbudet omfattar också beslut angående rättegångskostnader parterna emellan och ersättning till statsverket för kostnad i anledning av motparts rättshjälp. Inte heller avvisnings- eller avskrivningsbeslut får överklagas. Se prop. 1988/89:78 s. 84–85. Däremot gäller överklagandeförbudet inte i fråga om dom på underhåll enligt utländsk rätt, se NJA 1992 s. 278.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av bestämmelsen följer att hovrätten kan medge rätt att överklaga om det föreligger särskilda skäl för att låta Högsta domstolen ta ställning till frågan om en prejudikatdispensprövning.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Av stadgandet följer att fullföljdsförbudet inte gäller om hovrätten samtidigt har avgjort en annan fråga och denna fråga överklagas. Se NJA 1992 s. 36 samt även det i kommentaren till 18 kap. 4 § 1 st. anmärkta rättsfallet NJA 1992 s. 278.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Fullföljdsförbudet i detta stycke avser dels interimistiska beslut i mål om äktenskapsskillnad eller underhåll, dels beslut om ersättningsgaranti. Det bör observeras att beslut om förordnande av bodelningsförrättare enligt 17 kap. inte omfattas av förbudet (jfr 18 kap. 3 §).

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Paragrafen tillkom i samband med införandet av ÄrendeL och trädde i kraft den 1 juli 1996; se prop. 1995/96:115 s. 99 och 179, 1995/96:JuU17.

Författare: Karin Lindell

Författare: Monica Hall

Se 3 § 7 p. lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.