Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2003-0376

Sambolag (2003:376)

Sambolagen

Utkom från trycket den 23 juni 2003
Utfärdad den 12 juni 2003.

Vad som avses med sambor

Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.

När det i en lag eller annan författning talas om sambor eller personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden eller används liknande uttryck, avses därmed sambor enligt första stycket.

Denna lag gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift. Lagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag.

Det som i denna lag sägs om äktenskap gäller också registrerat partnerskap.

Rättsfall:

Betr. frågan, om samboförhållande förelegat i visst fall, jfr H 1989:682 anm. vid UB 4:19 och H 1994:256 anm. vid 105 § lagen om försäkringsavtal – Parförhållande mellan två kvinnor? H 2022:645.

SFS 2009:261

När ett samboförhållande upphör

Ett samboförhållande upphör

  1. om samborna eller någon av dem ingår äktenskap,

  2. om samborna flyttar isär eller

  3. om någon av samborna avlider.

Ett samboförhållande skall också anses upphöra om en sambo ansöker om förordnande av bodelningsförrättare enligt 26 § eller om rätt att få bo kvar i bostaden enligt 28 § eller om en sambo väcker talan om övertagande av bostad enligt 22 §.

Sambors egendom

Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §.

Rättsfall:

Fråga om rätt för en sambo vilken betalat fakturor som avsett den andra sambons egendom att få ersättning av den andra H 2019:23 – En sambo som vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt ingår upplåtelseavtal med bostadsrättsföreningen förvärvar därigenom en tillgång som blir samboegendom, om förvärvet har skett för gemensam användning H 2022:858 I och II.

I samboegendomen ingår inte

  1. egendom som en sambo har fått i gåva av någon annan än den andra sambon med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,

  2. egendom som en sambo har erhållit genom testamente med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,

  3. egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda och

  4. vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1–3, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.

Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §,

  1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,

  2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som samborna eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål,

  3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål och

  4. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i 5 kap. bostadsrättslagen (1991:614), om rätten gäller en lägenhet som när avtalet träffades var avsedd att bli sambornas gemensamma hem och att innehas huvudsakligen för detta ändamål.

Samborna får i en av dem undertecknad handling anmäla till inskrivningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av dem eller en tomträtt för vilken en av dem är inskriven som innehavare är gemensam bostad för dem båda.

Rättsfall:

Betr. motsv. bestämmelse i lagen 1987:232. För sambors gemensamma boende uppförd tillbyggnad till befintlig byggnad på fastighet, som inte förvärvats för sådant ändamål, skulle (liksom hela byggnaden och fastigheten) ej ingå i bodelning H 2004:542.

SFS 2009:185

Med sambors gemensamma bohag avses i denna lag, om inte annat följer av 7 §, möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för den ena sambons bruk.

Till sambors gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål.

Rättsfall:

Jfr ang. fritidsbåt H 1992:163 anm. vid 1 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. Bih.

Bodelning

När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, skall på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Bodelningen skall göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphörde.

Begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Om samboförhållandet upphör genom att en sambo avlider eller om en sambo avlider inom ett år från det att samboförhållandet upphörde, skall dock begäran framställas senast när bouppteckningen förrättas.

Rättsfall:

Äldre rätt: Begäran om bodelning för sent framställd efter samboförhållandets upplösning annorledes än genom ena partens död? H 1993:302 I och II, jfr nu 8 § 2 st. – Fråga, om samboförhållande upphört, när sammanboendet avbrutits ofrivilligt genom att ena parten skadats svårt vid en arbetsplatsolycka och förblivit underkastad sjukhusvård och annan vård utom hemmet H 1994:61 – När mannen vid inledandet av ett samboförhållande givit kvinnan hälften av sin fastighet, ansågs kvinnans förvärv ej ha skett ”för gemensamt begagnande”; fastighetsandelen kunde därför ej ingå i bodelning. Likväl ansågs mannens förvärv av andelen genom upprättad bodelningshandling ej ogiltigt i lagfartshänseende H 1997:227 – Värdet på bostadsrättslägenhet skulle bestämmas på grundval av prisförhållandena vid bodelningsförrättningen; ränta enl. 5 § räntelagen skulle utgå på bodelningslikviden för tiden till dess dom i klandermålet vann laga kraft H 1997:674 – Fråga, om bostadsrätt förvärvad för gemensamt begagnande tillhörde den ena sambon eller båda H 2002:3.

Tillämpning av ettårsregeln i 2 st. H 2008:49, 2014:643.

Sambor eller blivande sambor får avtala om att bodelning inte skall ske eller att viss egendom inte skall ingå i bodelningen. Genom ett nytt avtal får de ändra vad som tidigare överenskommits.

Avtalet skall upprättas skriftligen och undertecknas av samborna eller de blivande samborna. Detta gäller även om någon av dem är underårig eller om avtalet avser egendom som till någon del omfattas av förvaltarskap enligt föräldrabalken. I så fall skall dock förmyndarens eller förvaltarens skriftliga medgivande inhämtas.

Om ett villkor i avtalet är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt, får det jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen.

Rättsfall:

Äldre rätt: Skriftligt avtal mellan sambor ingånget flera år före tillkomsten av 1987 års lag ansågs gällande även efter lagens tillkomst H 1992:607 – Fråga om avtal innebar att sambornas andelar i gemensam bostad inte skulle fördelas genom bodelning H 2003:650, anm. även vid 15 §.

Sambor får inför ett omedelbart förestående upphörande av samboförhållandet avtala om den kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (föravtal). Över avtalet skall upprättas en handling som undertecknas av samborna.

Vad som sägs i 9 § tredje stycket om villkor i avtal rörande bodelning gäller även villkor i föravtal.

Varje sambo är skyldig att tills bodelningen görs, eller frågan om bodelning fallit, redovisa för sin samboegendom, för sådan gemensam bostad som kan övertas enligt 22 § och för sådan samboegendom som sambon har haft hand om men som tillhör den andra sambon.

Vid bodelningen skall först sambornas andelar i samboegendomen beräknas.

Vid beräkningen av sambornas andelar i samboegendomen skall från vad en sambo äger av egendomen så mycket avräknas att det täcker de skulder som den sambon hade när samboförhållandet upphörde.

För sådana fordringar mot en sambo som inte är förenade med särskild förmånsrätt i samboegendomen och som inte heller på annat sätt är att hänföra till sådan egendom skall sambon få täckning ur samboegendomen endast i den mån betalning inte kan erhållas ur annan egendom.

Det som återstår av samboegendomen, sedan avdrag gjorts för att skulderna skall täckas enligt 13 §, skall läggas samman. Värdet därav skall därefter delas lika mellan samborna.

I den mån det med hänsyn särskilt till samboförhållandets längd men även till sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en sambo när samlevnaden upphör skall lämna egendom till den andra i den omfattning som följer av 12–14 §§, skall bodelningen i stället göras så att den förstnämnda sambon får behålla mer av sin egendom. Är en sambo försatt i konkurs när bodelningen skall förrättas eller finns det andra särskilda skäl att inte dela sambornas egendom, skall varje sambo behålla sin egendom som sin andel.

Rättsfall:

Ang. motsv. bestämmelse i äldre lag: Fråga om det var oskäligt att värdet av sambors andelar i gemensam bostad delades lika H 2003:650, anm. även vid 9 §.

Med ledning av de andelar som har beräknats för samborna skall samboegendomen fördelas mellan dem på lotter.

Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller, om värdet är ringa, utan avräkning. En förutsättning för att en sambo skall få överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Svarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra sambon befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård.

En sambo har rätt att i stället för att lämna egendom till den andra sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna. Lämnas inte någon betalning, har den andra sambon rätt att så långt det är möjligt få sådan egendom som inte är uppenbart olämplig för den sambon.

Om en sambo övertar bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra sambon med egendom ur samboegendomen, skall den övertagande sambon betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna.

Om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon.

Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Bestämmelserna i 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förlust av rätt till arv ska också gälla i fråga om rätten för den efterlevande sambon att vid bodelning få del i den avlidnes egendom.

SFS 2010:1287

Om bodelningen har lett till att en fastighet har delats så att samborna har fått skilda andelar utan att villkor om utbrytning har ställts upp i bodelningshandlingen, innehar de fastigheten med samäganderätt.

I den mån bodelningen i andra fall innebär att en del av en fastighet kommer i en särskild ägares hand är bodelningen utan verkan.

Bestämmelserna i 9 kap. 5, 7, 9 och 10 §§ äktenskapsbalken gäller även vid bodelning enligt denna lag. Vad som sägs om makar skall därvid gälla sambor. I stället för den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad väcks skall gälla den dag då samboförhållandet upphör.

Har en sambo vid bodelningen till skada för sina borgenärer avstått egendom som enligt 13–16 §§ har belöpt på sambons andel, gäller vad som föreskrivs i 13 kap. 1 och 2 §§ äktenskapsbalken om verkan av en sådan åtgärd vid bodelning mellan makar.

Övertagande av bostad i vissa fall

Innehar den ena sambon den gemensamma bostaden med hyresrätt eller bostadsrätt och utgör egendomen inte samboegendom, har den andra sambon rätt att överta den när samboförhållandet upphör, om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har eller har haft barn tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det.

Anspråk på att ta över hyres- eller bostadsrätten skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde. Lämnar sambon bostaden, skall anspråket dock framställas senast tre månader därefter. Fristen på ett år gäller inte om den sambo som innehar bostaden avlider och den efterlevande sambon bor kvar i bostaden.

Den som övertar bostaden enligt första stycket skall ersätta den andra sambon för bostadens värde. Det får ske genom att bostadens värde avräknas vid bestämmandet av sambornas andelar i bodelningen, om den som lämnar bostaden kan tillgodoses på det sättet. I annat fall skall vad som fattas betalas med pengar. Ställs godtagbar säkerhet för betalningen, kan sambon få skäligt anstånd med denna.

Inskränkningar i rätten att förfoga över det gemensamma hemmet

En sambo får inte utan den andra sambons samtycke

  1. avhända sig, hyra ut eller på annat sätt med nyttjanderätt upplåta en bostad som utgör samboegendom eller som den andra sambon kan få rätt att överta enligt 22 §,

  2. låta inteckna fast egendom eller tomträtt där det finns en bostad som utgör samboegendom,

  3. pantsätta annan egendom som innefattar en bostad som utgör samboegendom eller en bostad som den andra sambon kan få rätt att överta enligt 22 § eller

  4. avhända sig eller pantsätta bohag som utgör samboegendom.

Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom eller tomträtt skall lämnas skriftligen.

Bestämmelserna om samtycke av en sambo till en åtgärd av den andra sambon tillämpas också när dödsboet efter en avliden sambo vidtar en sådan åtgärd.

Samtycke behövs inte, om den andra sambon inte kan lämna giltigt samtycke eller om dennes samtycke inte kan inhämtas inom rimlig tid.

Rättsfall:

Sedan den ena sambon flyttat från det gemensamma hemmet, ansågs äldre motsvarighet till denna § ej hindra den andra från att låta annan person bo tillsammans med denne H 1994:433.

Saknas samtycke som krävs för en åtgärd enligt 23 §, får domstolen tillåta åtgärden på ansökan av den som vill företa den.

Om en sambo eller dödsboet efter en avliden sambo utan det samtycke eller tillstånd som krävs har avhänt sig eller till nackdel för den andra sambon upplåtit nyttjanderätt till egendom, skall domstolen på talan av denne förklara att rättshandlingen är ogiltig och att egendomen skall återgå. Detsamma gäller om en sambo eller dödsboet efter en avliden sambo utan det samtycke eller tillstånd som krävs har pantsatt sambornas bohag. Överlåtelse eller pantsättning av bohag skall dock inte förklaras ogiltig, om den nya innehavaren har fått egendomen i sin besittning i god tro.

Talan enligt första stycket skall väckas hos domstolen inom tre månader från det att den andra sambon fick kännedom om förfogandet över bostaden eller överlämnandet av bohaget. Har lagfart eller inskrivning beviljats med anledning av överlåtelse av fast egendom eller tomträtt, får talan inte väckas.

Förs talan om avhysning, får domstolen medge skäligt anstånd med flyttningen.

Övriga bestämmelser

Bestämmelserna i 17 kap. 1, 2 och 4–9 §§ samt 18 kap. 1 § äktenskapsbalken gäller även vid tvist mellan sambor. Vad som sägs om makar skall därvid gälla sambor.

Rättsfall:

Fråga om vitesföreläggande för sambo att lämna uppgifter i anslutning till bodelning H 2013:602.

Vid handläggningen av ett ärende enligt denna lag består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän.

Regeringen får bestämma att även sådana anställda i en tingsrätt som inte är lagfarna domare skall få förordna bodelningsförrättare enligt 17 kap. 1 § äktenskapsbalken.

Hänvisad författning:

Ang. 2 st. se F 1996:381 med tingsrättsinstruktion17 § under RB 1:.

På ansökan av en sambo ska domstolen i fråga om en bostad som enligt 8 § ska ingå i bodelning bestämma vem av samborna som ska ha rätt att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts. Domstolen får därvid också för samma tid, på begäran av någon av samborna, förbjuda samborna att besöka varandra. Domstolen får även ändra ett tidigare förordnande.

På begäran av någon av samborna får domstolen besluta om vad som ska gälla enligt första stycket för tiden till dess att frågan har avgjorts genom beslut som har vunnit laga kraft. Ett sådant interimistiskt beslut får verkställas och gäller på samma sätt som ett beslut som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av domstolen och ska omprövas när ärendet slutligt avgörs.

Om någon överträder ett förbud som meddelats enligt första eller andra stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud.

Innan domstolen meddelar ett beslut ska motparten få tillfälle att yttra sig.

Rättsfall:

Sambo, som efter separation bott kvar i parternas samägda bostadsrättslägenhet enligt förordnande av domstol, ansågs skyldig att ersätta andra parten för nyttjandet H 2006:206.

SFS 2011:493

Den sambo som domstolen har berättigat att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts har rätt att använda även det gemensamma bohag som finns i bostaden och som tillhör den andra sambon. Domstolen får dock beträffande viss egendom bestämma annat. Avtal som den sistnämnda sambon därefter ingår med tredje man inskränker inte nyttjanderätten till bostaden eller bohaget.

Har den ena sambon berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra sambon skyldig att genast flytta därifrån.

Frågan om rätten att bo kvar i bostaden till dess att bodelning har gjorts skall väckas vid en tingsrätt som är behörig att pröva tvister om bodelning mellan samborna. Detsamma gäller frågan om domstolens tillstånd till en sambos förfogande över bostad och bohag.

I mål om rätt att överta bostad enligt 22 § får domstolen, för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga kraft, på yrkande av någon av samborna bestämma vem av dem som ska ha rätt att bo kvar i bostaden. Domstolen får därvid också för samma tid, på begäran av någon av samborna, förbjuda samborna att besöka varandra. Om rätt att bo kvar i bostaden tillerkänns den sambo som inte har hyres- eller bostadsrätten, ska domstolen också på yrkande bestämma vad sambon ska betala till den andra sambon för nyttjandet av bostaden och vad den förstnämnda sambon i övrigt ska iaktta.

Har den ena sambon berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra sambon skyldig att genast flytta därifrån.

Ett beslut enligt första stycket får verkställas och gäller på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft. Beslutet får dock när som helst ändras av domstolen och ska omprövas när målet avgörs.

Om någon överträder ett förbud som meddelats enligt första stycket, tillämpas 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud.

Innan domstolen meddelar ett beslut ska motparten få tillfälle att yttra sig.

SFS 2011:493

Meddelar domstolen under rättegången beslut i frågor som avses i 31 § första stycket, skall talan mot beslutet föras särskilt. Hovrättens beslut får inte överklagas.

SFS 2003:485

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2003:376

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2003, då lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem och lagen (1987:813) om homosexuella sambor upphör att gälla.

2. Om ett samboförhållande har upphört före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.

SFS 2003:485

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2003.

SFS 2005:454

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2005.

SFS 2009:185

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2009.

SFS 2009:261

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2009.

SFS 2010:1287

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2011:493

Denna lag träder i kraft d. 1 okt. 2011.

Lag 2003:376

Författare: Erik Brattgård

Författare till den ursprungliga kommentaren

Författare: Göran Håkansson

Författare: Göran Håkansson

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2003. De viktigaste förarbetena till lagen finns i Samboendekommitténs betänkande Nya samboregler (SOU 1999:104) samt i prop. 2002/03:80 och bet. 2002/03:LU19. Genom sambolagen upphörde lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem och lagen (1987:813) om homosexuella sambor att gälla. Den nya lagen gäller således såväl heterosexuella som homosexuella samboförhållanden. I huvudsak fördes den gamla lagstiftningens regler över till den nya sambolagen. Det gäller bland annat definitionen av sambors gemensamma bostad och bohag, de grundläggande reglerna om bodelning, rätten till övertagande av bostad i vissa fall och inskränkningarna i rätten att förfoga över gemensam bostad och bohag. För internationella förhållanden se lagen (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer, prop. 2018/19:50, bet. 2018/19:CU14. Den nya sambolagen kommenteras i Anders Agell – Margareta Brattström, Äktenskap & Samboende, 7 uppl. 2022, s. 275–324 (härefter Agell); Anders Eriksson, Den nya familjerätten, 12 uppl. 2020; Folke Grauers, Ekonomisk familjerätt, (2022, Version 10, JUNO); Göran Håkansson, Sambolagen – en kommentar, 2016 (härefter Håkansson) och av Göran Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, Version 2 A, JUNO); Se också Göran Lind m.fl. Svensk familjerättspraxis (16 nov 2022, Version 41, JUNO). Kajsa Walleng, Att leva som sambo, 2015, är en civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för sambor och om det är i takt med sin tid. Förarbetena till den äldre sambolagen är i stor utsträckning fortfarande aktuella, se familjelagssakkunnigas betänkande Äktenskapsbalk (SOU 1981:85) och prop. 1986/87:1, bet. LU 1986/87:18 (ikraftträdande prop.1986/87:86, bet. LU 1986/87:26). Den äldre sambolagen kommenteras i Lars Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m., 1990, s. 587–641 (härefter Tottie), Gösta Walin, Kommentar till Ärvdabalken, Del II Boutredning och arvskifte, 4 uppl. 2001, s. 303–330 (härefter Walin, ÄB II). Sambokommitténs förslag till ny sambolag har kommenterats av Örjan Teleman i JT 2001-02 s. 870–878. – Den nu upphävda lagen om homosexuella sambor är kommenterad i Bo Widegren och Hans Ytterberg, Homosexuella sambor – innebörd och mottagande av en ny rättsfigur, SvJT 1990, s. 491–505; Tottie, s. 643–646. John Asland m.fl., Nordisk samboerrett, Oslo, 2014, innehåller en samlad framställning av reglerna om samboförhållanden i de nordiska länderna samt rättspolitiska överväganden och förslag till lösningar.

Kommentar till övergångsbestämmelsen

Ang. punkt 2

Sambolagen blir tillämplig på samboförhållanden som består vid ikraftträdandet. Det är endast om samboförhållandet har upphört dessförinnan som äldre regler ska tillämpas.

Författare: Göran Håkansson

Med sambor avses sambor av såväl motsatt som samma kön. En självklar förutsättning, som inte ansetts behöva anges uttryckligen, är att parterna inte är makar, se prop. 2002/03:80 s. 28. Det är inte uteslutet att tillämpa sambolagen på samboförhållande mellan personer som är mellan 15 och 18 år, se bet. 2002/03:LU19 s. 11, prop.2013/14:208 s. 71, SOU 2017:96 s.64 och bet. 2020/21:CU6. Se också Håkansson s. 28 f., Lind, Sambolagen (3 feb 2023, version 2 A, JUNO) kommentaren till 1 § under rubriken Underårighet och Agell s. 298. En negativ fastställestalan om huruvida ett samboförhållande hade förelegat mellan två personer har tillåtits även om samma fråga hade prövats i ärendet om förordnande av bodelningsförrättare, se RH 2006:55.

Författare: Göran Håkansson

Med uttrycket ”stadigvarande bor tillsammans” menas en inte alltför kortvarig förbindelse. En tillfällig förbindelse kan alltså inte utgöra ett samboförhållande. De som bor tillsammans och har gemensamma barn presumeras vara sambor. Om samborna är folkbokförda på samma adress anses det utgöra en presumtion för att samboförhållande föreligger. Enligt ett uttalande i propositionen torde den som hävdar att samboförhållande inte föreligger i ett sådant fall ha bevisbördan för sitt påstående. Över huvud ska en helhetsbedömning göras varvid även andra omständigheter som förekomsten av inbördes testamente, avtal om andra ekonomiska familjeangelägenheter, det förhållandet att en av parterna behåller sin tidigare bostad kan ha betydelse, se prop. 2002/03:80 s. 44. Betydelsen av sistnämnda omständighet är belyst i NJA 1994 s. 256. Trots att parterna bott tillsammans i högst elva veckor ansågs de ha bott stadigvarande tillsammans i sambolagens mening, se RH 2005:34. Rörande kraven på de omständigheter som ska föreligga för att samboförhållande ska anses vara för handen, se RH 2005:28. Om mannen och kvinnan har gjort en anmälan enligt 5 § 2 st. ska enligt ett tidigare förarbetsuttalande det, i förhållandet dem emellan, räcka som bevis för att bostaden är gemensam och att de är sambor, se prop. 1986/87:1 s. 255, jfr dock Agell, s. 302 f. , där det framhålls att anmälan ur bevissynpunkt inte kan skapa mer än en presumtion för sambolagens tillämplighet, och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 5 § under rubriken Andra stycket. Lagen torde tillämpas så att en person inte kan leva i två samboförhållanden samtidigt, se prop. 1986/87:1 s. 368; jfr dock Walin, ÄB II s. 306.

Författare: Göran Håkansson

Med parförhållande avses att samborna ska bo tillsammans i ett förhållande som det normalt ingår ett sexuellt samliv i, se prop. 2002/03:80 s. 44. I NJA 2022 s. 645 fann domstolen att det förelegat ett parförhållande även om sexuellt samliv inte förekommit.

Författare: Göran Håkansson

Med gemensamt hushåll avses att samborna samarbetar om vardagliga sysslor och att de har gemensam ekonomi, eller i vart fall ett sådant ekonomiskt samarbete att man kan tala om hushållsgemenskap, se prop. 2002/03:80 s. 44 och prop. 1986/87:1 s. 252.

Författare: Göran Håkansson

Definitionen på sambor är tillämplig även utanför sambolagens tillämpningsområde. Förutom ”bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden” ska även vissa andra begrepp för att beteckna samboförhållanden anses avse sambor enligt 1 st. och alltså därmed innefatta också homosexuella sambor. Med liknande uttryck avses bl.a. ”sammanbor under förhållanden som liknar makars”, ”sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden” och ”sammanlever under äktenskapsliknande former”. Också uttryck som inte talar om ”personer” utan om ”man och kvinna” omfattas av regleringen. Se prop. 2002/03:80 s. 44. I HFD 2023 ref. 15 har HFD i tre mål prövat om personer vid tillämpning av reglerna om bostadsbidrag ska behandlas som sambor. I det första fallet (I) hade personerna en relation och gemensamma barn och hade var sin bostad. Det hade inte gjorts gällande att den ena personens bostad var personernas gemensamma permanentbostad. Personerna skulle därför inte anses vara sambor. I det andra fallet (II) hade personerna en relation och gemensamma barn men den ena personen hade inte fått uppehållstillstånd i Sverige. De levde i två olika länder och hade var sin bostad i respektive land. Någon bostad som användes gemensamt fanns inte. De kunde därför inte anses vara sambor. I det tredje fallet (III) var personerna gifta med varandra men ena maken bodde utomlands och hade inte uppehållstillstånd i Sverige. Makarna delade därför inte bostad över huvud taget. Det var därför visat att makarna inte bodde tillsammans. Den bidragssökande maken hade således rätt till bostadsbidrag som ensamstående. . I HFD 2018 ref.70 fann HFD vid tillämpning av reglerna om underhållsstöd att föräldrar får anses bo tillsammans även om de inte huvudsakligen tillbringar dygnsvilan i samma bostad men dock har sådan hushållsgemenskap som normalt präglar ett sammanlevande. Observera att regleringen i 2 § rörande när ett samboförhållande ska anses ha upphört inte är avsedd att gälla direkt vid tillämpning av andra författningar än sambolagen. Den torde dock tjäna som vägledning även vid denna bedömning, se prop. 2002/03:80 s. 29.

Författare: Göran Håkansson

Eftersom den allmänna definitionen av sambor i 1 st. inte utesluter att en gift person (eller en som har registrerat partnerskap) är att betrakta som sambo anges här att sambolagen är tillämplig endast på ogifta (eller oregistrerade partner), se prop. 2002/03:80 s. 28 och 45. Däremot kan ett samboförhållande anses föreligga enligt första stycket och regler gälla enligt andra författningar än sambolagen trots att någon av parterna är gift. Om någon av parterna gifter sig under sambotiden gäller lagen fram till den tidpunkten, se prop. 2002/03:80 s. 45. För det fall en gift person sammanbor med en ogift person gäller inte sambolagen. Om den gifte skiljer sig torde dock sambolagens regler tillämpas från den tidpunkten, se Tottie, s. 593.

Författare: Göran Håkansson

Vad som utgör sambornas gemensamma bostad och bohag framgår av 3–7 §§.

Författare: Göran Håkansson

Samborna anses ha flyttat isär när någon av dem bosatt sig på annat håll, se prop. 2002/03:80 s. 46. Vid långvarig vård utanför hemmet eller vid arbete på annan ort får en nyanserad bedömning göras. Se NJA 1994 s. 61 samt RH 1989:56 och RH 1997:98. Se också Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 2 §.

Författare: Göran Håkansson

Om båda samborna avlider är lagen inte tillämplig. Påkallande av bodelning, övertagande av bostad och rådighetsinskränkningar gäller endast till förmån för efterlevande sambo.

Författare: Göran Håkansson

Regleringen avses vara i stort sett uttömmande. Utgångspunkten är att samboförhållandet har upphört i och med att ansökan kommer in till domstolen även om samborna fortsätter bo tillsammans, se prop. 2002/03:80 s. 46. En begäran om bodelning räcker inte som manifestation av upphörande av samboförhållandet, se prop. 2002/03:80 s. 29.

Författare: Göran Håkansson

I paragrafen definieras begreppet samboegendom som begränsas till gemensam bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning. Att regeln är dispositiv framgår av 9 §.

Författare: Göran Håkansson

Vad en sambo har förvärvat före samlevnaden kan normalt inte anses ha förvärvats för gemensam användning. Endast om förvärvet har skett i nära anslutning till att samlevnaden har inletts kan det ibland anses att det skett för att egendomen skulle användas gemensamt. Det avgörande är om avsikten med förvärvet var att egendomen skulle användas gemensamt, se prop. 1986/87:1 s. 257. Bostad och bohag som har förvärvats efter samlevnadens inledande blir normalt att betrakta som förvärvade för gemensam användning. Egendom som erhållits genom arv eller testamente torde mera sällan kunna hävdas ha förvärvats för gemensam användning, se prop. 1986/87:1 s. 105 och prop. 2002/03:80 s. 47. Se även Anita Wickström, TSA, 2003, nr 6, s. 21. Om gemensam egendom som ska ingå i bodelning säljs eller byts ut mot egendom som inte ska användas gemensamt kommer substitutet inte att ingå i en framtida bodelning, se Tottie, s. 604. Jfr NJA 1997 s. 227, där begreppet förvärvad för gemensam användning prövats samt NJA 2004 s. 542, där det haft betydelse att egendomen var tillbehör till en fastighet. För frågan huruvida ombildning av en hyresrätt till bostadsrätt kan innebära att bostadsrätten blir samboegendom, se Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 3 § och Håkansson s. 45. Frågan är numera avgjord av HD, NJA 2022 s. 858, där frågan var om en lägenhet, som ena parten innehade med hyresrätt redan före samboförhållandet, förvärvats för gemensam användning i sambolagens mening då den ombildats till bostadsrätt under samboförhållandet. Enligt HD var det fråga om ett förvärv av egendom i sambolagens mening under förutsättning att bostaden var avsedd att användas gemensamt. Att hyresrätten förvärvats före samboförhållandet saknade betydelse. Bostadsrätten skulle därför ingå i bodelningen mellan parterna.

Författare: Göran Håkansson

Regleringen motsvarar i stort den som finns i 7 kap. 2 § ÄktB beträffande enskild egendom inom äktenskapet. Det som inte utgör samboegendom ingår inte i bodelning enligt 8 §. Det finns ingen särskild reglering avseende avkastningen av samboegendomen men om sådan i något undantagsfall uppstår ska den behandlas på samma sätt som avkastning av enskild egendom inom äktenskap, se prop. 2002/03:80 s. 32 f., dvs. enligt huvudregeln utgör avkastningen inte enskild egendom. Betr. surrogat för enskild egendom och avkastning av denna, jfr NJA 1978 s. 526, NJA 1995 s. 577 och NJA 2022 s. 1003, som gällde makar. Se vidare Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO) kommentaren till 4 §, under rubriken Punkten 4.

Författare: Göran Håkansson

Definitionen av sambors gemensamma bostad, och även gemensamt bohag, är densamma som i 7 kap. 4 § ÄktB, se prop. 1986/87:1 s. 254. Begreppet ”innehas huvudsakligen för att utgöra gemensamt hem” har prövats beträffande makar i NJA 1960 s. 265. RH 1986:58 och RH 2009:44. Utöver de förutsättningar som är gemensamma med ÄktB krävs för att den gemensamma bostaden ska ingå i bodelning att egendomen har förvärvats för gemensam användning, jfr kommentaren till 3 §. Beträffande möjligheten att ha mer än ett gemensamt hem, se prop. 1986/87:1 s. 254 jämförd med s. 134.

Författare: Göran Håkansson

Anmälan ska vara skriftlig och undertecknad av båda samborna men behöver inte vara bevittnad, se prop. 2002/03:80 s. 47. Anteckningen görs i fastighetsregistret utan att riktigheten i materiellt hänseende prövas. Anmälan får effekten att lagfart med anledning av ett förvärv inte omedelbart kan beviljas om inte sambon har samtyckt till överlåtelsen, se 20 kap. 7 § 8 p. JB. Anteckningen kan avföras om båda begär det eller ägaren visar att den andra sambon inte längre är folkbokförd på fastigheten, se prop. 1986/87:1 s. 254. Om anmälan som bevis för att det föreligger ett samboförhållande, se kommentaren till 1 §.

Författare: Göran Håkansson

Se Walin, ÄB II s. 308 och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO) kommentaren till 6 §.

Författare: Göran Håkansson

Bodelning kan inte ske under samboförhållandets bestånd, utan förutsätter att det har upphört, se prop. 2002/03:80 s. 34.

Författare: Göran Håkansson

Bodelning förutsätter att en begäran framställs därom. Något formkrav för begäran finns inte, men det ställs förhållandevis höga krav på tydlighet vid en begäran om bodelning. Kravet på tydlighet torde mera sällan vara uppfyllt genom ett konkludent handlande, se Tottie, s. 605; NJA 2008 s. 49. En begäran om bodelningsförrättare är i sig att betrakta som en begäran om bodelning (Munck i NJA 1993 s. 302 I och II). En sambos agerande kan tillmätas den betydelsen att sambon med rättslig verkan kan avstå från att åberopa att fristen inte har iakttagits. Ett sådant avstående kan även ske konkludent, men bara om det står klart att den sambo som begär bodelning har haft fog för att uppfatta situationen som att den andre avstått från att göra preklusionsfristen gällande, se NJA 2008 s. 49. Den andra sambon är skyldig att medverka till att bodelning görs. I annat fall kan bodelningsförrättare förordnas, se 26 §. Om en bodelning inte kommer till stånd kan en sambo inte mot tredje man åberopa att han eller hon har gjort ett sakrättsligt skyddat familjerättsligt fång av egendom, som innan samboförhållandet upphörde tillhörde den andra sambon, se prop. 1986/87:1 s. 258; jfr Tottie, s. 608–609.

Författare: Göran Håkansson

Av 2 § framgår när ett samboförhållande ska anses ha upphört. I NJA 2019 s. 23, besvarade HD (två justitieråd skiljaktiga) nekande frågan om en sambos rätt vid förhållandets upphörande att erhålla ersättning för vad sambon tillskjutit som investering i den andra sambons egendom, som ej var samboegendom. Den tillskjutande sambon hade inte visat att det var fråga om försträckning och det kunde inte heller anses ha uppkommit obehörig vinst för den mottagande sambon. HD uttalade att det rättsliga stödet för en särskild ersättningsrätt i samboförhållanden fick anses vara begränsad och det fanns anledning till återhållsamhet att knyta nya rättsföljder till själva omständigheten att sambor separerar. HD:s dom innehåller också uttalande rörande generella regler om sambors förmögenhetsförhållanden och om bevisbördans placering när det är ostridigt att ett tillskott har skett till den andra sambons egendom. Avgörandet kommenterat av Margareta Brattström, Betydelsen av olika former av insatser under ett samboförhållande, i Livsfellesskap- rettsfellesskap: festskrift till Tone Sverdrup 70 år, Oslo 2020, s. 127 och av Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO) avsnitt 6, under rubriken Obehörig vinst och allmänna skälighetsbedömningar, underrubriken Svensk rätt.

Författare: Göran Håkansson

Följden av att en begäran om bodelning inte görs i rätt tid är att bodelning inte kommer till stånd, vilket kan innebära att den ena parten förlorar sin rätt, se prop. 2002/03:80 s. 35. Den som påstår att han eller hon har begärt bodelning inom ettårsfristen får normalt anses ha bevisbördan för sitt påstående, se NJA 2008 s. 49 med hänvisningar. I RH 2013:10 har Svea hovrätt funnit att en sambo kan återkalla sin begäran om bodelning efter ettårsfristens utgång, men att detta inte innebär att den andra sambon förlorat sin rätt till bodelning. Om den ena sambon begär bodelning behöver enligt NJA 2014 s. 643 den andra sambon inte göra det. Om den ena sambon återkallar sin begäran får det verkan för den andra sambon först när denna förklarar sig avstå från bodelning eller avståendet framgår på något annat sätt.

Författare: Göran Håkansson

Om samboförhållandet upphör genom den ena sambons död gäller bestämmelsen om bodelning endast till förmån för den efterlevande sambon, se 18 § 1 st. Om den avlidne sambons rättsinnehavare begär bodelning, får detta alltså inga rättsverkningar, se prop. 1986/87:1 s. 258. Om rätt mottagare av efterlevande sambons begäran om bodelning, se Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 8 § under rubriken Begäran om bodelning vid den ena sambons död. Om samboförhållandet först upphör och dödsfall därefter inträffar innan bodelning hunnit förrättas bör bl.a. bestämmelserna i 18 kap. 1 § och 20 kap. 2 § ÄB tillämpas på samma sätt som i de egentliga efterlevandefallen, jfr HFD 2016 ref. 32.

Författare: Göran Håkansson

Regeln motsvarar vad som kan åstadkommas inom äktenskap genom äktenskapsförord enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄktB. Ett avtal innebär att egendomen avtalet omfattar förlorar sin egenskap av samboegendom. Avtalet kan träffas före eller under samlevnaden. I rättspraxis har accepterats ett avtal som träffats innan någon sambolagstiftning trätt i kraft, se NJA 1992 s. 607. Fråga om ett avtal som i detalj fördelade äganderätten av den gemensamma bostaden på andelar innebar att bostaden inte skulle anses som samboegendom har besvarats nekande i NJA 2003 s. 650. Efter upplösning av samboförhållandet torde samborna kunna avtala om att samboegendom inte ska delas, se prop. 1986/87:1 s. 373, Agell, s. 307. Om sambolagens regler om delning sätts ur spel genom ett avtal och ersätts med andra delningsregler kommer ett förvärv med stöd av de avtalade reglerna att vara av förmögenhetsrättslig karaktär och inte familjerättslig, se vidare om gränsdragningen mellan familjerättsliga och förmögenhetsrättsliga förvärv i Tottie s. 609. Rätten att ta över bostad enligt 22 § kan inte avtalas bort, se Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 22 §, under rubriken Första stycket.

Författare: Göran Håkansson

Regeln motsvarar vad som gäller inom äktenskap när äktenskapsförord upprättas, jfr 7 kap. 3 § 2 st. ÄktB. Något krav på bevittning av avtalet finns inte.

Författare: Göran Håkansson

Jämkningsregeln är utformad efter mönster av 36 § avtalslagen (1915:218) och bygger på samma grunder. Om jämkning se vidare kommentaren till 10 §. Någon viss tid inom vilken talan om jämkning ska väckas har inte föreskrivits, se prop. 2002/03:80 s. 49. Se NJA 2003 s. 650.

Författare: Göran Håkansson

Motsvarande bestämmelser om makar och äktenskapsförord finns i 9 kap. 13 § ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

Föravtalet måste ingås som ett led i samboförhållandets upplösning. Ett föravtal som ingås för lång tid i förväg saknar verkan. Se rörande detta prop. 2002/03:80 s. 49 och Lind; Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 10 §, under rubriken Första stycket. Om föravtal ingånget efter samboförhållandets upplösning, se Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 10 §, under rubriken Första stycket.

Författare: Göran Håkansson

Föravtalet gäller endast mellan samborna och har ingen sakrättslig verkan. Det kan reglera andra frågor som hänger samman med bodelningen, t.ex. hur värderingen av egendomen ska göras eller vilka andelar som ska tillkomma samborna, se prop. 2002/03:80 s. 50.

Författare: Göran Håkansson

Motsvarande jämkningsbestämmelser om makar och föravtal finns i 12 kap. 3 § 2 st. ÄktB. Enligt uttalande i förarbetena kan det finnas särskild anledning att uppmärksamma risken för otillbörlig påverkan på en sambo i svagare position inför en upplösning av samboförhållandet, se prop. 2002/03:80 s. 50. Jfr NJA 2020 s. 624 om jämkning av bodelningsavtal mellan makar, där HD jämfört familjerättsliga och förmögenhetsrättsliga avtal.

Författare: Göran Håkansson

Redovisningsskyldigheten beror på att samborna fortfarande råder över sin egendom även efter det att samboförhållandet har upphört. Redovisningsskyldigheten inträder den dag samboförhållandet upphör, jfr 2 §, och varar till dess bodelning har skett eller frågan om bodelning har fallit. Redovisningsskyldigheten gäller också en avliden sambos arvingar och universella testamentstagare, se prop. 2002/03:80 s. 50. Det är fråga om en redovisningsregel och inte en vederlagsregel som vid bristande vård av samboegendomen kan föranleda rätt till ekonomiskt vederlag, vilket fallet är inom äktenskap, se prop. 2002/03:80 s. 37. Illojala förfaranden från en av samborna kan delvis beaktas genom tillämpning av jämkningsregeln i 15 §.

Författare: Göran Håkansson

Sambolagen gör liksom ÄktB skillnad mellan andelsbestämning och lottläggning. Bodelningen begränsas dock till samboegendomen, se 3 §.

Författare: Göran Håkansson

Om en skuld inte är hänförlig till någon särskild egendom, ska den i första hand täckas med egendom som inte ingår i bodelningen.

Författare: Göran Håkansson

Att skulden har uppkommit genom att ett lån har tagits för att finansiera inköpet av egendomen eller att skulden beror på att egendomen har förvärvats på kredit är sådana samband som gör att skulden är att hänföra till viss egendom, se prop. 1986/87:1 s. 261; jfr 11 kap. 2 § 2 st. ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

Det ankommer på den part som begär avräkning av en skuld att styrka att den är hänförlig till den egendom som ska delas eller att skulden trots att den inte är hänförlig till denna egendom ändå ska avräknas därför att den inte kan täckas med annan egendom som parten har, se prop. 1986/87:1 s. 261 och prop. 2002/03:80 s. 51.

Författare: Göran Håkansson

I fråga om värderingen av tillgångar och skulder gäller samma principer som för gifta, se prop. 1986/87:1 s. 261, dvs. i princip bör tillämpas marknadsvärdet när det gäller tillgångarna.

Författare: Göran Håkansson

Principen om likadelning kan frångås genom jämkning enligt 15 § eller genom tillämpning av 18 § 2 st.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 12 kap. 1 § ÄktB. Förevarande bestämmelse gäller dock även vid bodelning efter den ena sambons död. Jfr NJA 2020 s. 624 där HD enligt grunderna för 36 § avtalslagen (1915:218) jämkat ett ingånget bodelningsavtal mellan makar. HD har uttalat att när grunderna för avtalslagens bestämmelser om ogiltighet och jämkning tillämpas på familjerättsliga avtal finns det anledning att ta hänsyn till de särdrag som utmärker olika slags avtal på detta område.

Författare: Göran Håkansson

Enligt förarbetena bör femårsschablonen som tillämpas vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad inte alls tillämpas vid bodelning enligt sambolagen, se prop. 1986/87:1 s. 262, LU 1986/87:18 s. 47. Jfr dock Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 15 §, under rubriken Omständigheter till grund för jämkning. Se också Håkansson s. 108 f.

Författare: Göran Håkansson

Jfr NJA 1998 s. 467 beträffande jämkning av bodelning mellan makar. Om gemensam bostad eller bohag som inte har förvärvats för gemensam användning under samboförhållandet byts ut mot annan egendom av samma slag (t.ex. vid ett bostadsbyte) blir den nya egendomen att anse som förvärvad för gemensam användning och således som samboegendom och därmed föremål för bodelning. Om samboförhållandet upphör kort tid efter ett sådant utbyte framstår det ofta som oskäligt att dela värdet av egendomen lika och jämkning bör tillgripas, se prop. 1986/87:1 s. 263. Om skuldtäckning har erhållits för skuld som belastar viss gemensam egendom utan att lånet använts för förbättring av sådan egendom kan jämkning vara aktuell, jfr Agell, s. 313. I NJA 2003 s. 650 har HD gjort ett antal principiella uttalanden rörande jämkning av bodelning mellan sambor.

Författare: Göran Håkansson

Jämkningen kan endast sträckas till att en sambo får behålla sin samboegendom som sin andel. Jämkningen kan inte leda till att den sambo som har den lägre behållna nettoegendomen tilläggs ett större värde än vad likadelningen leder till, jfr Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 15 §, under rubriken Rättsföljden vid jämkning och prop. 2002/03:80 s. 38.

Författare: Göran Håkansson

Paragrafen behandlar lottläggningen som liksom vid bodelning enligt ÄktB ska hållas isär från andelsberäkningen enligt 12–15 §§. Vid lottläggningen ska varje sambo av den delningsbara egendomen, dvs. samboegendomen, tilldelas egendom till så stort värde att det motsvarar värdet på den partens andel, inklusive vad som krävs för skuldtäckning. Paragrafen har till stora delar sin motsvarighet i 11 kap. 7 och 8 §§ ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

Övertaganderätten innebär inte att den avlämnande sambon förlorar värdet av den egendom som tas över utan endast en rätt för den övertagande sambon att mot avräkning på sin andel eller genom att lämna egendom eller betala (17 §) ta över egendomen. Det torde anses oskäligt att en sambo får överta bostad och hela bohaget om den andra sambon inte har någon annan egendom som inte ingår i bodelningen, se vidare prop. 2002/03:80 s. 52. Betydelsen vid skälighetsprövningen av att en gemensam bostad hade stark släktanknytning till den ena sambon belyses i RH 1994:59. Jfr RH 2002:12 där överrätten till skillnad från RH 1994:59 beaktat omständigheter som tillkommit efter bodelningen.

Författare: Göran Håkansson

1 st. motsvarar 11 kap. 9 § 1 st. ÄktB och 2 st. motsvarar 11 kap. 10 § ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

Rätten att lösa med pengar begränsas av bestämmelserna om rätt för den andra sambon att överta bostad och bohag enligt 16 § 2 st. Se NJA 1997 s. 674 om ränta på bodelningslikvid.

Författare: Göran Håkansson

Den övertagande sambon har också rätt att välja att helt ersätta den andre med pengar för värdet av den bostad och det bohag som tas över, se prop. 2002/03:80 s. 53.

Författare: Göran Håkansson

Efterlevande sambon har enligt förarbetsuttalanden rättigheter enligt paragrafens 1 st. inte bara när samboförhållandet upphörde genom dödsfallet utan också när samboförhållandet har upplösts men man inte hunnit göra bodelning före dödsfallet, se prop. 1986/87:1 s. 378; jfr dock Walin, ÄB II s. 323.

Författare: Göran Håkansson

Andra bodelningsregler än de i 1 st. nämnda, som skuldtäckning enligt 13 §, jämkning enligt 15 §, samt lösen och likvid enligt 17 §, blir tillämpliga även för den avlidnes rättsinnehavare. Bestämmelser om den efterlevande sambons ställning vid boutredningen finns i 18 kap. 1 § ÄB, 20 kap. 2 § och 4 § ÄB samt 23 kap. 1 § ÄB.

Författare: Göran Håkansson

Den s.k. lilla basbeloppsregeln är inte tillämplig om en sambo avlider efter det att samboförhållandet upphört men innan bodelning har ägt rum, se prop. 2002/03:80 s. 39 och 53.

Författare: Göran Håkansson

Prisbasbeloppsregeln påverkar andelsbestämningen. Om den efterlevande sambons andel vid hälftendelningen enligt 14 § blir mindre än två prisbasbelopp ska hans eller hennes andel ökas till den nivån. Den avlidnes rättsinnehavare får därmed sin andel reducerad i motsvarande mån. Att notera är att denna prisbasbeloppsregel är en bodelningsregel som ger den efterlevande sambon full äganderätt till den egendom som övertagits med stöd av regeln. Någon rätt till efterarv för den avlidnes arvingar finns alltså inte. Den äktenskapsrättsliga prisbasbeloppsregeln i 3 kap. 1 § 2 st. ÄB är däremot en arvsrättslig regel.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 13 kap. 5 § ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

Vid bodelningen gäller beträffande förfarandet i stor utsträckning samma regler som vid bodelning mellan makar. En sambo har dock inte någon möjlighet att som en gift part begära att den andra partens egendom ska sättas under särskild förvaltning, jfr 9 kap. 8 § ÄktB. Beträffande de bestämmelser i ÄktB till vilka hänvisas i paragrafen, se Håkansson s. 131 ff. och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO, avsnitt 2. Äktenskapsbalken (1987:230).

Författare: Göran Håkansson

Se 2 § och kommentaren till 2 § rörande frågan när ett samboförhållande har upphört.

Författare: Göran Håkansson

Bestämmelsen avser den gynnade sambons ansvar gentemot borgenärerna till den sambo som efterger sin rätt vid en bodelning. Den kan aktualiseras t.ex. om den sambo som har den största behållningen avstår från mer än vad principen om likadelning leder till. Även underlåtenhet att begära täckning för skulder samt felaktig värdering av egendom kan föranleda ansvar, se prop. 2002/03:80 s. 54. Egendom som utgör gemensam bostad och bohag är i stor utsträckning utmätningsfri, se 5 kap. 1 § UB, vilket innebär att regelns praktiska betydelse kanske inte är så stor, se Håkansson s. 134 f. och 142 och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 21 §; jfr Tottie, s. 628. Om eftergift, se vidare Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), avsnitt 2. Äktenskapsbalken (1987:230), ÄktB 13 kap. Verkan av bodelning, kommentaren till 13 kap. 1 §.

Författare: Göran Håkansson

Bestämmelsen är framför allt tillämplig på en hyresrätt eller bostadsrätt som samborna har använt som gemensam bostad men som inte har förvärvats för gemensam användning. Bestämmelsen är tvingande och innebär att övertaganderätten kan göras gällande beträffande hyres- och bostadsrätt även om samborna genom avtal enligt 9 § har kommit överens om att bodelning inte ska ske eller att bodelningen inte ska omfatta den gemensamma bostaden. Se Tottie s. 629–630 beträffande det fall när ingen sambo begär bodelning.

Författare: Göran Håkansson

Rätten att överta bostaden gäller endast till förmån för den efterlevande sambon när samboförhållandet har upphört på grund av dödsfall, se prop. 1986/87:1 s. 265.

Författare: Göran Håkansson

Beträffande rätten för en sambo att träda in i hyresförhållandet eller bli medlem i bostadsrättsföreningen, se 12 kap. 33 § JB respektive 2 kap. 5 § bostadsrättslagen (1991:614).

Författare: Göran Håkansson

Se också kommentaren till 16 § 2 st.

Författare: Göran Håkansson

”Synnerliga skäl” ska tolkas restriktivt. Att en sambo är gravid med gemensamt barn kan vara tillräckligt, se prop. 1973:32 s. 169.

Författare: Göran Håkansson

Övertaganderätten kan alltså förloras även för den som bor kvar i den gemensamma bostaden om inte anspråk framställs inom fristen. Angående resande av anspråk genom konkludent handlande, se prop. 2002/03:80 s. 55.

Författare: Göran Håkansson

Är den ena sambon död, ska den efterlevande framställa anspråk mot dödsboet inom tre månader efter det att han eller hon lämnade bostaden, se prop. 2002/03:80 s. 55.

Författare: Göran Håkansson

Om bodelningsförrättare har förordnats har ifrågasatts om denne även kan ta ställning till övertaganderätt enligt denna paragraf. Bl.a. praktiska lämplighetssynpunkter talar emellertid för en sådan möjlighet för bodelningsförrättaren, se Agell, s. 318 och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 23 § under rubriken Tredje stycket. Om interimistiskt beslut finns en bestämmelse i 31 §.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 7 kap. 5–7 §§ ÄktB. Jfr NJA 2022 s.913, där HD prövat frågan om omfattningen av en makes samtycke enligt motsvarande bestämmelse i 7 kap. 5 § ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

Att en sambo låter en ny sambo flytta in i den tidigare gemensamma bostaden har inte ansetts kräva samtycke, se NJA 1994 s. 433.

Författare: Göran Håkansson

Om samborna har avtalat bort bestämmelserna om delning av det gemensamma hemmet bortfaller även möjligheten att överta bostaden när samboförhållandet upphör, såvitt gäller andra bostäder än sådana som innehas med hyres- eller bostadsrätt, se 22 §. Detsamma gäller rätten att överta bohag, se 16 §. Till följd därav gäller inte några rådighetsinskränkningar för sådan egendom, om ett sådant avtal finns. Se prop. 1986/87:1 s. 269.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 7 kap. 8 § ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

Frågan om och hur domstolen vid tillståndsprövningen ska beakta att försäljning av egendom som skulle ingå i en bodelning kan leda till att likviden inte kommer att bli sådan egendom diskuteras av Agell, s. 319 f.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 7 kap. 9 § ÄktB. Jfr NJA 1985 s. 378 där HD förordnade att en överlåtelse av en bostadsrätt skulle gå åter och att tredje man skulle flytta från lägenheten, då överlåtelsen varit till förfång för den andra maken.

Författare: Göran Håkansson

Angående godtroskravet, se Tottie, s. 637 och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 25 § under rubriken Första stycket, Förfoganden med möjlighet till ogiltighetstalan.

Författare: Göran Håkansson

Bodelningsförrättare kan förordnas redan om det behövs för att få bouppteckning till stånd. Bodelningsforum regleras i 10 kap. 9 § RB. Se NJA 2020 s. 675 angående domstolens prövning i ärende om förordnande av bodelningsförrättare. Någon prövning av om egendomsförhållandena är sådana att bodelning behövs ska inte göras i ärendet. Se vidare om förutsättningarna för att förordna bodelningsförättare, Håkansson s. 173 ff. och NJA 1993 s. 302 I och II, NJA 1994 s. 61, NJA 1994 s. 265, NJA 1997 s. 166, NJA 2002 s. 626, NJA 2004 s. 317, NJA 2008 s. 49, NJA 2009 s. 437 och NJA 2013 s. 100 samt RH 2008:28 och RH 2017:19. Om möjligheten att förordna bodelningsförrättare för enbart prövning av övertagande av bostad enligt 22 §, se kommentaren till 22 §, Agell s. 318 och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 22 § under rubriken Tredje stycket. Ersättningsgaranti till bodelningsförrättare enligt 17 kap. 7 a § ÄktB kan beviljas även vid bodelning enligt denna lag. Jfr ett komplicerat mål rörande bodelning, där i en tvist mellan tidigare makar frågan i HD var hur avräkning av en motfordran skulle göras . Mot makes fordran för arvode till bodelningsförrättare inklusive ränta skulle andra makans fordran för lånekostnader i första hand avräknas – kvittas – mot upplupen ränta. . NJA 2023 s. 280. I NJA 2013 s. 602 fann HD att en bodelningsförrättares begäran om vitesföreläggande för en sambo att lämna uppgift om sina tillgångar och skulder inte kunde bifallas, då bodelningsförrättaren inte tagit ställning till vid vilken tidpunkt samboförhållandet upphört. Beträffande uppgiftsskyldigheten i sig angav HD att denna inte var begränsad till sådan egendom som skulle fördelas vid bodelningen. HD uttalade sig även om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.

Författare: Göran Håkansson

Hänvisningen till ”ärendets beskaffenhet” avses betona att det endast är skäl knutna till det enskilda ärendet som avgör domstolens sammansättning, inte t.ex. arbetsbelastningen på domstolen, se prop. 1995/96:115 s. 98–99.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 17 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 18 kap. 2 § 1 st. ÄktB.

Författare: Göran Håkansson

För rättens handläggning gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, se prop. 2002/03:70 s. 64 och 78.

Författare: Göran Håkansson

Enligt RH 1996:98 är bestämmelsen i denna paragraf inte tillämplig om bodelningen föranletts av att en av samborna avlidit. Jfr Håkansson s. 183.

Författare: Göran Håkansson

Om rätten till bostaden prövas med stöd enbart av 22 § finns bestämmelser om interimistiska beslut i 31 §.

Författare: Göran Håkansson

Här regleras frågan om rätt till kvarsittande i en gemensam bostad som utgör samboegendom samt ges möjlighet att förordna om besöksförbud, jfr 18 kap. 2 § ÄktB. Ett slutligt beslut om kvarsittanderätt enligt 28 § kan överklagas enligt 36 § lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Författare: Göran Håkansson

Ett interimistiskt beslut rörande kvarsittanderätt och besöksförbud kan överklagas särskilt enligt 37 § 1 st. 3 p. lagen (1996:242) om domstolsärenden, se prop. 2002/03:70 s. 78.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 14 kap. 8 § ÄktB. När det gäller ersättning för nyttjande är rättsläget något oklart. Beträffande frågan om betalningsfri period se NJA 1968 s. 197 men jfr NJA 2006 s. 206 där en sambo, som efter separation bott kvar i en med andra parten samägd bostadsrättslägenhet i enlighet med domens förordnande, ålades att betala andra parten ersättning för nyttjandet. Ett stort antal hovrättsavgöranden föreligger. Se bl.a. Svea hovrätt, dom 2019-12-20, mål nr T 2634-19, där make ansågs ha rätt till nyttjanderättsersättning. I Svea hovrätt, dom 2012-10-22, mål nr T 1395-12, som rörde bodelning mellan makar, har Svea hovrätt uttalat att ett domstolsbeslut om kvarsittningsrätt inte bör utgöra en absolut förutsättning för prövning av nyttjandeersättning, särskilt när bodelningsförrättare förordnats. Frågan om avflyttning skett tvångsvis har i vissa fall tillmätts betydelse. Av senare avgöranden kan nämnas bl.a. Svea hovrätt, dom 2020-12-28, mål nr T 13185-19, Svea hovrätt, dom 2021-06-07, mål nr T 11738-19, Svea hovrätt, dom 2021-10-22, mål nr T 5992-20. Jfr RH 2015:52 där en sambo, som vid samboförhållandets upplösning självmant flyttat från en gemensamt ägd bostadsrätt, ansetts betalningsskyldig till den andra sambon för bostadsrättens kostnader till dess bostadsrätten kunnat säljas, trots att den andra sambon ensam bott kvar i lägenheten. Se vidare om ersättning för nyttjande, Håkansson s. 183 ff. och Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO) kommentaren till 28 § under rubriken Ersättning för nyttjande i anledning av kvarboende.

Författare: Göran Håkansson

Allt gemensamt bohag omfattas, även sådant som inte utgör samboegendom, se Lind, Sambolagen (3 feb. 2023, version 2 A, JUNO), kommentaren till 29 § under rubriken Första stycket och prop. 2002/03:80 s. 57.

Författare: Göran Håkansson

Jfr 18 kap. 2 § ÄktB. Angående forum, se 10 kap. 9 § RB.

Författare: Göran Håkansson

För handläggningen gäller RB:s regler, till skillnad från när det är fråga om rätt till kvarsittande i en bostad som utgör samboegendom, se prop. 2002/03:70 s. 78.

Författare: Göran Håkansson

Utöver ersättning för hyra eller avgift till bostadsrättsföreningen kan ersättning behöva lämnas för t.ex. elektrisk ström och telefon, se prop. 1973:32 s. 325.