Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Lag (1969:246) om domstolar i fastighetsmål

Denna lag upphör enligt Lag (2010:983) att gälla den 2 maj 2011.

I samband därmed meddelas följande övergångsbestämmelser:

1. Mål och ärenden som vid upphävandet handläggs i en fastighetsdomstol ska, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna till upphävandet av 8 kap. 32 § jordabalken, lämnas över till den mark- och miljödomstol som skulle ha varit behörig om målet eller ärendet hade inletts efter upphävandet. Detta gäller dock inte mål där huvudförhandling har inletts före upphävandet. För ett sådant mål ska äldre bestämmelser gälla. Förordnanden för dem som ingår i rätten ska därvid anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.

2. Ett avgörande som meddelas av en fastighetsdomstol överklagas till hovrätt och handläggs efter överklagandet enligt äldre bestämmelser.

3. I fråga om en ansökan om resning eller återställande av försutten tid eller en klagan över domvilla som gäller ett avgörande av en fastighetsdomstol tillämpas 6 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Detta gäller dock inte mål som har handlagts i en fastighetsdomstol enligt 8 kap. 32 § jordabalken.

Utfärdad den 29 maj 1969

Omtryckt i SFS 1974:1064

Inledande bestämmelser

I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Regeringen kan dock föreskriva att annat område än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den tingsrätt som regeringen bestämmer skall vara fastighetsdomstol.

Fastighetsdomstol upptager mål eller ärende enligt vad som föreskrives i särskild lag eller annan författning. Sådant mål eller ärende benämnes i denna lag fastighetsmål. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område, bestämmer regeringen hur skilda slag av fastighetsmål skall fördelas mellan domstolarna.

<kgp:refblock>

Se 1 och 2 §§KK (1971:549) om fastighetsdomstol, efter denna lag.

Bestämmelser om att mål eller ärende skall upptagas av fastighetsdomstol finns bl.a. i: JB 8:32, 13:23; Lag (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder23 a §, Bostadsförvaltningslag (1977:792)23, 28 §§, vid JB 12:; Jordförvärvslag (1979:230)12 §, efter JP; JP4 §; FBL 15:, 16:; Lag (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering27 §, Ledningsrättslag(1973:1144)28 §, Anläggningslag (1973:1149)30 §, Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter7, 15, 20, 23, 46, 53, 54 §§, efter FBLP; Lag (1933:269) om ägofred31, 36, 43, 45, 46, 49 §§, Lag (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg4, 5 §§, vid BB 5:; Lag (1957:390) om fiskearrenden17 §, vid BB 17:; Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. 2:25 och 3:20. Bih.; Rennäringslag (1971:437)29 §, anm. i Bih.; Väglag (1971:948)66, 68, 70 §§. Bih.; Expropriationslag (1972:719) 3:3, 5:1–3, 7:4–6. Bih.; Minerallag (1991:45) 8:11, 16:1. Bih. och Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter29, 31 §§, efter lagen 1991:45. Bih.; Lag (1978:160) om vissa rörledningar18 § 3 st. Bih., PBL 15:1 och 8 samt 17:8.

</kgp:refblock>

SFS 1975:1295

Om domstol i fastighetsmål och rättegången i sådant mål gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om allmän domstol, i den mån ej annat följer av denna lag eller annan författning.

SFS 1974:1064

Fastighetsdomstols sammansättning

Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.

I mål eller ärende angående arrende eller tvångsförvaltning av bostadsfastighet består domstolen dock av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämmande ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.

Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän.

En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomstolen. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt. Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt betrodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.

Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.

SFS 1990:1130

När mål enligt särskilda bestämmelser efter prövning av själva saken avgörs utan huvudförhandling är fastighetsdomstolen domför utan nämndemännen. I fastighetsbildningsmål är domstolen i dessa fall domför med en lagfaren ledamot när enighet om utgången i målet föreligger mellan klaganden samt övriga sakägare och företrädare för allmänt intresse som hörts över överklagandet, eller det med hänsyn till målets beskaffenhet är tillräckligt att det avgörs av en lagfaren ledamot och parterna samtycker till det.

I övrigt är fastighetsdomstol domför med en lagfaren ledamot vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling och vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken.

SFS 1989:723

[har upphävts genom lag (1990:1130).]

SFS 1990:1130

Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, utser ordföranden samt utnämner eller förordnar teknisk ledamot i fastighetsdomstol.

SFS 1975:1295

Nämndeman i fastighetsdomstol utses genom val. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, fastställer för varje län det antal nämndemän som skall utses.

Val av nämndeman i fastighetsdomstol förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid.

<kgp:refblock>

F (1983:382) om antalet nämndemänetc.2 §, inf. vid RB 1:4 – F (1996:1149) om nämndemäns tjänstgöring vid ändring i indelning av domkretsar, anm. vid RB 4:7 – Se vidare anm. vid RB 4:7.

</kgp:refblock>

SFS 2006:852

Nämndeman i fastighetsdomstol skall vara folkbokförd i det län eller den del av länet som hör till fastighetsdomstolen. I övrigt skall bestämmelserna i 4 kap. 6 och 7 a–9 §§ rättegångsbalken tillämpas på nämndeman i fastighetsdomstol.

SFS 2006:852

Nämndeman tjänstgör efter kallelse av fastighetsdomstolens ordförande. Till tjänstgöring bör företrädesvis kallas nämndemän från den del av domkretsen till vilken målet närmast har anknytning.

<kgp:refblock>

Ang. ersättning se F 1982:814 vid RB 4:10.

</kgp:refblock>

SFS 1975:1295

Förfarandet i fastighetsdomstol

Rubriken har denna lydelse enl. SFS1974-1064

Om det behövs för utredning i särskild fråga, kan ordföranden uppdraga åt en eller flera ledamöter av fastighetsdomstolen att verkställa undersökning på platsen. Parterna skall på lämpligt sätt underrättas om tiden för sådan undersökning, om ej undersökningen sker endast som förberedande åtgärd för syn på stället.

Huvudförhandling hålles vid syn på stället eller, om syn ej behövs, på plats som bestämmes med hänsyn främst till att minsta möjliga kostnader uppstår.

Vid huvudförhandlingens början bör ordföranden eller annan ledamot kort redogöra för saken och de yrkanden som framställts i målet. För utredning i fråga av teknisk beskaffenhet får part åberopa ingiven skrift. Redogörelse skall lämnas för skriftens innehåll.

Vid uppskjuten huvudförhandling skall målet företagas i det skick vari det förelåg vid den tidigare handläggningens slut. Har de ledamöter som vid det senare sammanträdet tjänstgör i domstolen ej deltagit i den tidigare handläggningen, skall dock målet företagas till ny huvudförhandling. I den mån det i sådant fall kan antagas vara utan betydelse eller skulle medföra oskälig kostnad eller synnerlig olägenhet, behöver bevis som upptagits vid tidigare sammanträde ej upptagas på nytt.

Vid omröstning skall först ordföranden säga sin mening, därefter den andre lagfarne ledamoten, så den tekniske ledamoten och sist nämndemännen.

SFS 1983:379

Hovrätts sammansättning

13–16 §§ samt rubrikerna före 13 och 15 §§ införda g. I samband härmed fick förutvarande 13 och 14 §§ beteckningen 17 och 18 §§. SFS1974-1064

I annat fastighetsmål än som avses i 3 § andra stycket skall en teknisk ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger, kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrätten.

I mål som avses i 3 § andra stycket får efter hovrättens bestämmande en teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat särskilt skäl föranleder det.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av tre lagfarna ledamöter. En teknisk ledamot får dock ingå i rätten i stället för en av de lagfarna ledamöterna.

SFS 2005:693

Teknisk ledamot i hovrätt skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighetsbildning eller fastighetsvärdering. Sådan ledamot utnämnes eller förordnas av regeringen.

SFS 1975:1295

Förfarandet i hovrätt

Se vid rubriken före 13 §. SFS1974-1064

Bestämmelserna i 9 § äger motsvarande tillämpning i fråga om fastighetsmål i hovrätt, dock att uppdrag som avses i paragrafen lämnas av hovrätten.

SFS 1974:1064

Utredning, som teknisk ledamot i hovrätt verkställt beträffande fråga av teknisk beskaffenhet, får ej läggas till grund för hovrättens dom eller beslut, utan att parterna först beretts tillfälle att yttra sig över utredningen. Detta gäller dock ej, om utredningen i endast oväsentlig mån avviker från vad som tidigare framkommit i målet.

SFS 1974:1064

Övriga bestämmelser

Se vid rubriken före 13 §. SFS1969-0246

Domstol i fastighetsmål får för sina sammanträden förfoga över behövliga lokaler i allmän byggnad som ej är upptagen för sitt huvudsakliga ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal. Uppkommer särskilda kostnader, ersättes de av statsverket.

SFS 1974:1064

Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen.

SFS 1975:1295

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1969:246

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

(Lagen 1969:246 träder enligt 1969:247 i kraft d. 1 juli 1969.)

Vad som i lagen föreskrives beträffande domsaga äger motsvarande tillämpning på rådhusrätts domkrets.

SFS 1974:1064

Denna lag träder i kraft den dag Kungl. Maj:t bestämmer.

Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i mål vari hovrätt före ikraftträdandet påbörjat huvudförhandling eller föredragning för målets avgörande.

(Lagen 1974:1064 träder enligt F 1975:504 i kraft d. 1 juli 1975.)

SFS 1975:1295

Denna lag träder ikraft d. 1 jan. 1977.

Löpande tjänstgöringstider för nämndemän upphör vid utgången av år 1976. Nyval av nämndemän för tiden från och med år 1977 skall med tillämpning av de nya bestämmelserna äga rum under år 1976. Valet förrättas av landsting och i förekommande fall kommunfullmäktige, som nyvalts under år 1976. Härvid skall halva antalet nämndemän utses för en tid av tre år och återstoden för en tid av sex år.

SFS 1983:379

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 1983.

SFS 1989:723

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1990.

SFS 1990:1130

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1991.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål

1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,

2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraftträdandet, eller

3. som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet.

Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.

SFS 1997:1086

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1998.

SFS 1997:229

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 2005:693

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2005:693 träder enligt F 2007:636 i kraft d. 1 nov. 2008.)

SFS 2006:852

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

SFS 2010:983

(Utkom d. 13 juli 2010.)

SFS 2017:316

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2017.