Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2000-0224

Lag (2000:224) om fastighetsregister

Fastighetsregisterlagen

Utkom från trycket den 9 maj 2000
Utfärdad den 19 april 2000.

Inledande bestämmelser

För de ändamål som anges i 2 § ska det med hjälp av automatiserad behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta ska ge offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten information).

SFS 2018:282

Registerändamål

I fråga om personuppgifter ska registret ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för

  1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller annan författning och

    a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,

    b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten information, eller

    c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,

  2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,

  3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller beslut,

  4. fastighetsförvaltning, byggande eller någon annan liknande åtgärd,

  5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande register,

  6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock med den begränsning som följer av artikel 21.2 och 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), eller

  7. fullgörande av informationsansvar eller samarbete enligt lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation, om en personuppgift utgörs av en fastighets registerbeteckning eller adress.

SFS 2018:282

Registerinnehåll

Den fastighetsanknutna informationen skall vara uppdelad i

  1. en allmän del,

  2. en inskrivningsdel,

  3. en adressdel,

  4. en byggnadsdel, och

  5. en taxeringsuppgiftsdel.

Registret får även innehålla annan information som har samband med information som ingår i någon av registrets delar (tilläggsinformation). Tilläggsinformationen skall redovisas skild från registrets delar.

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de olika delarna av fastighetsregistret och om tilläggsinformation.

Hänvisad författning:

F (2000:308) om fastighetsregister inf. efter denna lag.

Behörighet att föra in uppgifter i registret

I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken finns bestämmelser om vem som får föra in och ta bort uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel.

Regeringen meddelar föreskrifter om vem som får föra in och ta bort uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar liksom vem som får föra in och ta bort tilläggsinformation.

Personuppgiftsansvarig, m.m.

Den statliga lantmäterimyndigheten är personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker i fastighetsregistret.

SFS 2018:282

Den statliga lantmäterimyndigheten ska se till att det inte uppkommer otillbörligt intrång i registrerades personliga integritet eller risker från säkerhetssynpunkt. För dessa syften får myndigheten i enskilda fall besluta att ytterligare villkor ska gälla utöver dem som anges i 7–10 §§.

SFS 2008:548

Direktåtkomst

Direktåtkomst till personuppgifter får medges endast för sådana ändamål som anges i 2 § 1–4 och 7.

Direktåtkomst får inte medges så att det är möjligt att använda namn, personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp.

Direktåtkomst får medges för sökningar endast på en fastighet, tomträtt, samfällighet eller byggnad i taget. Om det finns särskilda skäl, får dock den statliga lantmäterimyndigheten i enskilda fall medge att sökningar sker på fler än en fastighet, tomträtt, samfällighet eller byggnad i taget.

Begränsningarna i andra och tredje styckena gäller inte för

  1. verksamhet där det ingår att föra in uppgifter i registret,

  2. verksamhet som avser förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller motsvarande lag.

SFS 2010:1772

Trots de begränsningar som anges i 7 § första–tredje styckena får den som senast har beviljats lagfart på en fastighet ha direktåtkomst till uppgifter om fastigheten. Om fastigheten är upplåten med tomträtt, får i stället den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare ha sådan direktåtkomst.

SFS 2006:144

Urval och bearbetningar

Vid urval och bearbetningar av personuppgifter som den statliga lantmäterimyndigheten gör för någon annans räkning får uppgifter om inteckningar inte behandlas. Om urvalet eller bearbetningen avser utlämnande av uppgifter om personnummer, får åtgärden vidtas endast för det ändamål som anges i 2 § 5.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller annan författning.

Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om den statliga lantmäterimyndigheten i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.

SFS 2008:548

Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som den statliga lantmäterimyndigheten gör för någon annans räkning för direkt marknadsföring får uppgifter om personnummer, födelsetid, civilstånd, utmätning, konkurs eller standardpoäng inte behandlas.

Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om den statliga lantmäterimyndigheten i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.

SFS 2008:548

Utlämnande på upptagning för automatiserad behandling

Personuppgifter som avser inteckningar får inte lämnas ut på upptagning för automatiserad behandling. Uppgifter om personnummer får lämnas ut på sådan upptagning endast vid behandlingar enligt 2 § 5.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller annan författning.

Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om den statliga lantmäterimyndigheten i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.

SFS 2008:548

Avgifter

Användningen av fastighetsregistret får vara avgiftsbelagd. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter.

Överklagande

Beslut som den statliga lantmäterimyndigheten eller en annan myndighet har meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

För överklagande av beslut om avgift för användningen av fastighetsregistret gäller särskilda bestämmelser.

Hänvisad författning:

Ang. 1 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § under FörvProc.

SFS 2008:548

Skadestånd

I artikel 82 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 finns bestämmelser om ersättning vid felaktig personuppgiftsbehandling.

I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap. jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel.

SFS 2018:282

Rättelse

I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel finns bestämmelser i 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken.

I fråga om personuppgifter i fastighetsregistrets övriga delar finns bestämmelser om rättelse i artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Frågor om sådan rättelse får prövas även av någon annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för en viss del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det.

SFS 2018:282

Begränsning av behandling av personuppgifter

Rubriken införd g. SFS2018-0282

I fråga om rätt till begränsning av behandling av personuppgifter i fastighetsregistret finns bestämmelser i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679. Av 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken framgår att någon sådan rätt inte finns i fråga om personuppgifter i registrets allmänna del eller i dess inskrivningsdel.

SFS 2018:282

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2000:224

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2000.

SFS 2006:144

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2006.

SFS 2008:548

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2008.

SFS 2010:1772

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2018:282

Denna lag träder i kraft d. 25 maj 2018.

Lag 2000:224

Författare: Nils Cederstierna

Författare: Nils Cederstierna

Förarbeten: SOU 1997:3, Ds 1998:25 s. 137–144, prop. 1999/2000:39 s. 73–104, 122–123, 134–148, 1999/2000:BoU8. Lagen om fastighetsregister trädde i kraft den 1 juli 2000. Den innehåller en reglering av de med hjälp av automatiserad behandling förda uppgifter som tidigare ingick i de skilda register (inskrivnings- och fastighetsregistren m.fl.) som tillsammans bildade det s.k. fastighetsdatasystemet. Dessa samlingar av uppgifter skall enligt lagen betraktas som ett register, fastighetsregistret. Det nya fastighetsregistret bör inte förväxlas med det register med samma namn som lantmäterimyndigheterna före lagändringen svarade för enligt 19 kap. FBL och som då utgjorde en del av fastighetsdatasystemet. De tidigare fastighets- och inskrivningsregistren ingår numera som skilda delar, allmänna delen och inskrivningsdelen, i det nya gemensamma registret, fastighetsregistret. Fastighetsregistret skall också innehålla en adressdel, en byggnadsdel och en taxeringsuppgiftsdel. I registret får också redovisas viss tilläggsinformation. I lagen om fastighetsregister slås de från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna för registret fast. Där preciseras också för vilka ändamål personuppgifter i registret får användas och ställs upp särskilda bestämmelser för vissa former av användning, som kan vara särskilt riskabel ur integritets- eller säkerhetssynpunkt

Författare: Nils Cederstierna

Fastighetsregistrets grundläggande syfte är att ge offentlighet åt den information som ingår i registret, s.k. fastighetsanknuten information. Fastighetsregistret skall således utgöra en informationsbas till nytta för samhällslivet i stort. Registret innehåller en stor mängd personuppgifter. För dessa gäller den betydelsefulla inskränkningen att de endast får behandlas för de preciserade ändamål som anges i 2 §. Ytterligare begränsningar för vissa former av användning av personuppgifter ställs upp i 7–10 §§. Det sägs inte uttryckligen i lagen att staten ansvarar för förandet av fastighetsregistret. Det är emellertid underförstått och framgår indirekt av att Lantmäteriverket är personuppgiftsansvarig för registret, se 5 §. Regeringen har vidare föreskrivit att verket skall svara för drift och förvaltning av fastighetsregistret, se 2 § 1 st. förordningen (2000:308) om fastighetsregister. Behörigheten att föra in och ta bort uppgifter är emellertid för vissa delar av fastighetsregistret förbehållen andra myndigheter, jfr kommentaren till 4 § 1 st.

Författare: Nils Cederstierna

Gemensamt för ändamålen för användningen av personuppgifter i registret är att registret skall tillhandahålla uppgifter för olika verksamheter eller liknande. Ändamålsbeskrivningarna får genom den reglering som personuppgiftslagen innehåller betydelse för vilken insamling eller annan behandling av personuppgifter som är tillåten. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om sådana uppgifter. Som exempel kan här nämnas utlämnande av uppgift samt insamling, användning, bearbetning och samkörning av uppgifter. Den personuppgiftsansvarige skall se till att personuppgifter i registret inte används för annat ändamål. Av offentlighetsprincipen följer dock att de i lagen uppställda ändamålen inte får inskränka skyldigheten för myndigheter att lämna ut uppgifter.

Författare: Nils Cederstierna

Det handlar här i de flesta fall om verksamhet som bedrivs direkt av statliga eller kommunala myndigheter, t.ex. de registrerande myndigheternas verksamhet och kommunal planläggningsverksamhet. Häri inbegrips emellertid även sådan offentlig verksamhet som har överlåtits åt annan när det gäller själva genomförandet, t.ex. sophämtning. Verksamheten skall avse sådan egendom som registreras i fastighetsregistret (t.ex. fastigheter, tomträtter och byggnader), vara av den art att fullgörandet av verksamheten förutsätter tillgång till fastighetsanknuten information (t.ex. för att användas som underlag för planering, prövningar eller beslut) eller avse fullgörande av föreskriven underrättelseskyldighet.

Författare: Nils Cederstierna

Verksamheter som bedriver omsättning av fastigheter utövas bl.a. av banker, andra kreditinstitut, mäklare och fastighetsvärderare m.fl. Givetvis omfattas även omsättning som sker mellan privatpersoner utan professionell hjälp. Även annat än medverkan vid den direkta omsättningen omfattas, såsom värdering av fastigheter för prissättning av ett objekt som är till salu.

Författare: Nils Cederstierna

Kreditupplysningsverksamhet och löpande åtgärder som innebär kontroll av vem som är ägare till en fastighet i sådana fall då detta är befogat (t.ex. på grund av en affärsförbindelse eller en rättstvist) innefattas av ändamålet.

Författare: Nils Cederstierna

Byggande skall ses i vid bemärkelse. Det tar sikte på samtliga stadier från projektering till uppförande av hus, anläggningar m.m. Även begreppet fastighetsförvaltning skall ses i vid bemärkelse.

Författare: Nils Cederstierna

Kund- eller medlemsregistret får innefatta endast personer som redan står i någon etablerad förbindelse med den som för registret. Fastighetsregistret får inte användas för att aktualisera eller komplettera rena marknadsföringsregister.

Författare: Nils Cederstierna

Begreppet “del” används främst för att klargöra den innehållsmässiga uppbyggnaden av fastighetsregistret. Indelningen i olika delar har dock även viss rättslig betydelse. Reglerna om behörighet att föra in uppgifter liksom reglerna om skadestånd och rättelse skiljer sig sålunda delvis åt mellan de olika delarna av registret. De rättsverkningar som är knutna till inskrivning enligt JB inträder endast om ett visst förhållande av behörig myndighet förs in i inskrivningsdelen, se 19 kap. JB. På motsvarande sätt får registrering av nybildning eller ombildning av fastighet rättsverkan först om uppgiften förs in i allmänna delen, se 19 kap. FBL.

Författare: Nils Cederstierna

Tilläggsinformationen måste redovisas så att det tydligt framgår att dessa uppgifter inte hör till någon av registrets delar.

Författare: Nils Cederstierna

Se förordningen (2000:308) om fastighetsregister; för allmänna delen 3–40 §§, för inskrivningsdelen 41–54 §§, för adressdelen 55–59 §§, för byggnadsdelen 60–63 §§ och för taxeringsuppgiftsdelen 64 och 65 §§. Bestämmelser om tilläggsinformation till de olika delarna i registret finns i 66–70 §§ förordningen (2000:308) om fastighetsregister.

Författare: Nils Cederstierna

Behörig i fråga om inskrivningsdelen är normalt bara inskrivningsmyndighet, se 19 kap. 3 § JB. Lantmäterimyndighet handlägger ärenden om att föra in eller ta bort uppgifter i allmänna delen, se 19 kap. 6 § FBL.

Författare: Nils Cederstierna

Se förordningen (2000:308) om fastighetsregister; 59 § (adressdelen), 63 § (byggnadsdelen), 65 § (taxeringsuppgiftsdelen) samt 66–70 §§ (tilläggsinformation).

Författare: Nils Cederstierna

Med direktåtkomst avses att den som använder registret på egen hand kan söka i detta och få svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta eller på annat sätt påverka innehållet.

Författare: Nils Cederstierna

Direktåtkomst får inte medges om syftet med direktåtkomsten är att komplettera eller kontrollera kund- eller medlemsregister eller om syftet är att göra s.k. urvalsdragningar.

Författare: Nils Cederstierna

Förbudet är undantagslöst och den statliga lantmäterimyndigheten kan således inte bevilja dispens. Direktåtkomst kan inte heller åberopas med stöd av offentlighetsprincipen.

Författare: Nils Cederstierna

Ett beslut om undantag behöver inte avse enskild sökning. Om ett återkommande behov kan konstateras, kan den statliga lantmäterimyndigheten – i fall förutsättningarna för undantag i övrigt är uppfyllda – lämna en viss användare ett mera generellt undantag. Sådana mer generella undantag bör dock tidsbegränsas eller förenas med villkor som möjliggör kontroll.

Författare: Nils Cederstierna

Urval eller bearbetningar innebär att någon eller några parametrar används för att få fram en begränsad mängd information ur en större mängd information. I behandlingen kan ingå att den sålunda åtkomna informationen på olika sätt sammanställs med andra uppgifter i registret.

Författare: Nils Cederstierna

Med inteckningar avses endast penninginteckningar, alltså inteckningar enligt 22 kap. JB, inte andra slag av inskrivningar i en fastighet eller tomträtt.

Författare: Nils Cederstierna

Jfr även kommentaren till 2 § 1 st.

Författare: Nils Cederstierna

Även direktåtkomst är en form av utlämnande på ADB-medium. Lagen gör emellertid en åtskillnad mellan direktåtkomst och övriga former för utlämnande på ADB-medium. Direktåtkomst regleras i 7 §. Jfr kommentaren till rubriken närmast före 7 §.

Författare: Nils Cederstierna

Se 82 § förordningen (2000:308) om fastighetsregister.

Författare: Nils Cederstierna

Se 19 kap. 5 § FBL, 18 kap. 4 § samt 19 kap. 37 § och 38 § JB.

Författare: Nils Cederstierna

Se 81 § förordningen (2000:308) om fastighetsregister. Frågan om rättelse skall prövas av den myndighet som har fört in den aktuella uppgiften.