Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

29.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 25/28


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 23 januari 2009

om inrättande av kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner

(Text av betydelse för EES)

(2009/79/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen antog som ett led i den så kallade Lamfalussyprocessen beslut 2004/6/EG av den 5 november 2003 om inrättande av kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner, CEIOPS (1), (nedan kallad kommittén). Den 24 november 2003 inledde kommittén sin verksamhet som ett oberoende organ för överväganden, diskussioner och rådgivning på områdena för försäkring, återförsäkring och tjänstepensioner till stöd för kommissionen.

(2)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG av den 9 mars 2005 om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 85/611/EEG, 91/675/EEG, 92/49/EEG och 93/6/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG, 98/78/EG, 2000/12/EG, 2001/34/EG, 2002/83/EG och 2002/87/EG i syfte att skapa en ny organisationsstruktur för kommittéer på området finansiella tjänster (2) genomförde kommissionen under 2007 en översyn av Lamfalussyprocessen och lade fram sin bedömning i ett meddelande av den 20 november 2007 med titeln Översyn av Lamfalussyprocessen – En mer enhetlig tillsyn (3).

(3)

I sitt meddelande framhöll kommissionen hur betydelsefulla europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), europeiska banktillsynskommittén (CEBS), och kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner (CEIOPS) (nedan kallade tillsynskommittéerna) är för den alltmer integrerade finansiella marknaden i Europa. Man ansåg att det måste finnas tydliga ramar för dessa kommittéers verksamheter för att skapa enhetlighet och samarbete i tillsynsarbetet.

(4)

Rådet uppmanade under sin granskning av hur Lamfalussyprocessen utvecklades kommissionen att klargöra tillsynskommittéernas roll och överväga olika alternativ för att förbättra dessa kommittéers sätt att fungera, utan att därför rubba jämvikten i den nuvarande institutionella strukturen eller minska tillsynsmyndigheternas ansvarsskyldighet (4).

(5)

Vid sitt sammanträde den 13 och 14 mars 2008 begärde Europeiska rådet skyndsamma förbättringar av det sätt på vilket tillsynskommittéerna fungerar (5).

(6)

Den 14 maj 2008 (6) uppmanade rådet kommissionen att se över sina beslut om inrättandet av EU:s tillsynskommittéer i syfte att sörja för att deras mandat och arbetsuppgifter blir konsekventa och enhetliga och för att stärka deras bidrag till samarbetet och konvergensen på tillsynsområdet. Rådet påpekade att specifika arbetsuppgifter uttryckligen kunde ges till kommittéerna i syfte att främja samarbete och konvergens på tillsynsområdet samt deras roll vid bedömning av risker som hotar den finansiella stabiliteten. Därför bör de rättsliga ramarna stärkas i fråga om varje kommittés roll och uppgifter i detta avseende.

(7)

Den kommitté som inrättas genom detta beslut bör fungera som en oberoende rådgivande grupp för kommissionen på området för försäkring, återförsäkring och tjänstepensioner. På tjänstepensionsområdet bör kommittén dock behandla reglerings- och tillsynsaspekterna av ordningarna i fråga, men inte arbetsrätts- och sociallagstiftningsaspekter, t.ex. hur tjänstepensionssystemen organiseras, däribland frågor som gäller obligatoriskt medlemskap (anslutning) eller kollektivavtal.

(8)

Kommitténs mandat bör även omfatta tillsyn över finansiella konglomerat. För att undvika dubbelarbete, förebygga inkonsekvenser samt göra det möjligt för kommittén att hålla jämna steg med utvecklingen och utbyta information bör samarbetet med CEBS ske inom gemensamma kommittén för finansiella konglomerat.

(9)

Kommittén bör också bidra till gemensamma enhetliga former för genomförandet av gemenskapslagstiftningen och till en konsekvent tillämpning av den från tillsynsmyndigheternas sida.

(10)

Kommittén bör inte ha några befogenheter för tillsyn och regelgivning på gemenskapsnivå. Den bör genomföra gemensamma översyner, främja bästa praxis och utfärda icke-bindande riktlinjer, rekommendationer och standarder i syfte att skapa ökad konvergens i hela gemenskapen.

(11)

Utan ömsesidig förståelse och tillit mellan tillsynsmyndigheterna kan det bilaterala och multilaterala samarbetet mellan dem inte utvecklas. Kommittén bör bidra till att detta samarbete stärks.

(12)

Kommittén bör också verka för enhetlig tillsynspraxis i hela gemenskapen. För att närmare precisera detta mål bör det utarbetas en icke-uttömmande förteckning över exempel på uppgifter som kommittén ska utföra.

(13)

Kommittén bör erbjuda en frivillig och icke-bindande förlikningsmekanism för att lösa tvister över nationsgränserna mellan tillsynsmyndigheter, däribland inom tillsynskollegier.

(14)

Tillsynsmyndigheterna bör kunna utnyttja kommitténs erfarenhet på området genom att begära icke-bindande yttranden utan att detta påverkar dessa myndigheters befogenheter.

(15)

Informationsutbytet mellan tillsynsmyndigheterna är av grundläggande betydelse för att tillsynen ska fungera väl. Det är en förutsättning för en effektiv tillsyn över försäkringsgrupper och för finansiell stabilitet. I försäkringslagstiftningen föreskrivs klart att tillsynsmyndigheterna är rättsligt förpliktade att samarbeta och utbyta information, men kommittén bör underlätta det dagliga praktiska informationsutbytet mellan dem inom ramen för de sekretessbestämmelser som gäller i tillämplig lagstiftning.

(16)

För att förhindra dubbelarbete i tillsynen och på så sätt effektivisera tillsynsprocessen och göra försäkringsgruppernas åligganden mindre betungande bör kommittén underlätta delegering av uppgifter mellan tillsynsmyndigheter, särskilt i de fall som anges i relevant lagstiftning.

(17)

Kommittén bör övervaka tillsynskollegiernas arbete utan att därigenom inskränka ledamöternas oberoende för att främja en enhetlig och konsekvent praxis.

(18)

Kvalitet, jämförbarhet och konsekvens i tillsynsrapporteringen är av central betydelse för att skapa kostnadseffektivitet i gemenskapens tillsynsordningar och i de gränsöverskridande institutionernas insatser för att följa gällande regler. Kommittén bör bidra till att säkerställa att överlappningar och dubbelarbete undviks och att de rapporterade uppgifterna är jämförbara och av tillfredsställande kvalitet.

(19)

De finansiella systemen inom gemenskapen är nära kopplade till varandra och händelser i en medlemsstat kan få betydande återverkningar på finansiella institut och marknader i andra medlemsstater. Tillsynsmyndigheternas uppgifter ökar i omfattning till följd av att finansiella konglomerat fortsätter att bildas och att gränserna mellan företagens verksamheter inom bank-, värdepappers- och försäkringssektorerna suddas ut. För att bevara finansiell stabilitet krävs det att ett system inrättas på nivån för kommittén, CEBS och CESR så att man kan påvisa möjliga risker som överskrider nations- och sektorsgränser i ett tidigt skede och, om så krävs, underrätta kommissionen och de övriga kommittéerna. Det är dessutom av största vikt att kommittén ser till att finansministerier och nationella centralbanker hålls underrättade. Därvid har kommittén till uppgift att påvisa risker inom försäkrings-, återförsäkrings- och tjänstepensionssektorerna och regelbundet rapportera sina resultat till kommissionen. Också rådet bör underrättas om dessa bedömningar. Kommittén bör även samarbeta med Europaparlamentet och vid återkommande tillfällen förse det med information om situationen inom försäkringssektorn. Kommittén bör därvid inte röja information om enskilda enheter som omfattas av tillsyn.

(20)

För att branschövergripande frågor ska kunna behandlas på lämpligt sätt bör kommittén samordna sin verksamhet med europeiska värdepapperstillsynskommittén, europeiska banktillsynskommittén och Europeiska centralbankssystemets banktillsynskommitté. Detta är av särskild betydelse när det gäller att åtgärda möjliga branschövergripande risker för den finansiella stabiliteten.

(21)

Med hänsyn till de finansiella tjänsternas globala omfattning och de internationella standardernas ökade betydelse bör kommittén även verka för dialog och samarbete med tillsynsmyndigheter utanför gemenskapen.

(22)

Kommitténs ansvar gentemot gemenskapsinstitutionerna är av största betydelse och bör följa väl etablerade standarder under iakttagande av tillsynsmyndigheternas oberoende.

(23)

Kommittén bör själv fastställa sin arbetsordning och arbeta under full respekt för institutionernas särskilda rättigheter och den balans dem emellan som fastställs i fördraget. De vidareutvecklade ramarna för kommitténs verksamheter bör kompletteras av förbättrade arbetsrutiner. Därvid bör, om enighet inte kan uppnås, beslut fattas med kvalificerad majoritet enligt bestämmelserna i fördraget.

(24)

För att säkerställa klarhet och förutsebarhet i rättsligt avseende bör beslut 2004/6/EG upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

En oberoende rådgivande grupp på försäkrings- och tjänstepensionsområdet inom gemenskapen, kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner, CEIOPS, (nedan kallad kommittén) inrättas härmed.

Artikel 2

Kommittén ska, på eget initiativ eller på begäran av kommissionen, bistå kommissionen med råd, särskilt vid utarbetandet av förslag till genomförandeåtgärder på området för försäkring, återförsäkring, tjänstepensioner och finansiella konglomerat.

När kommissionen begär råd från kommittén, får den fastställa en tidsfrist inom vilken kommittén ska tillhandahålla dessa råd. Tidsfristen ska fastställas med hänsyn till hur brådskande frågan är.

Artikel 3

Kommittén ska utföra de uppgifter den tilldelats och bidra till ett gemensamt enhetligt genomförande och en konsekvent tillämpning av gemenskapslagstiftningen genom att utfärda riktlinjer, rekommendationer och standarder.

Artikel 4

1.   Kommittén ska verka för ett ökat samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna på området för försäkring, återförsäkring och tjänstepensioner och främja samstämmighet inom hela gemenskapen mellan medlemsstaternas praxis och metoder i tillsynsarbetet. Den ska därvid utföra minst följande uppgifter:

a)

Medla eller underlätta medling mellan tillsynsmyndigheter när så föreskrivs i tillämplig lagstiftning eller på begäran av en tillsynsmyndighet.

b)

Avge yttranden till tillsynsmyndigheter när så föreskrivs i tillämplig lagstiftning eller på myndigheternas begäran.

c)

Främja ett effektivt bilateralt och multilateralt informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna under iakttagande av tillämpliga sekretessbestämmelser.

d)

Underlätta delegering av uppgifter mellan tillsynsmyndigheter, bland annat genom att ange uppgifter som kan delegeras och genom att främja bästa praxis.

e)

Bidra till att säkerställa att tillsynskollegierna fungerar effektivt och konsekvent, bland annat genom att ange riktlinjer för kollegiernas operativa funktioner, kontrollera att de olika kollegiernas praxis är inbördes överensstämmande och förmedla bästa praxis.

f)

Bidra till utvecklingen av gemensamma standarder av hög kvalitet för tillsynsrapportering.

g)

Se över den praktiska tillämpningen av de icke-bindande riktlinjer, rekommendationer och standarder som kommittén utfärdar.

2.   Kommittén ska fortlöpande se över medlemsstaternas tillsynspraxis och bedöma graden av inbördes samstämmighet. Kommittén ska årligen rapportera om utvecklingen på området och identifiera återstående hinder.

3.   Kommittén ska utveckla nya praktiska konvergensskapande instrument för att främja gemensamma tillsynsmetoder.

Artikel 5

1.   Kommittén ska övervaka och bedöma utvecklingen inom sektorn för försäkring, återförsäkring och tjänstepensioner och vid behov informera europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), europeiska banktillsynskommittén (CEBS) och kommissionen. Kommittén ska säkerställa att medlemsstaternas finansministerier och nationella centralbanker hålls informerade om potentiella eller nära förestående problem.

2.   Kommittén ska minst två gånger om året till kommissionen överlämna bedömningar av utvecklingstendenser inom tillsynen över enskilda institut samt av potentiella risker och svagheter inom sektorn för försäkring, återförsäkring och tjänstepensioner.

Kommittén ska i dessa bedömningar klassificera de huvudsakliga riskerna och svagheterna och ange i vilken utsträckning dessa hotar den finansiella stabiliteten samt vid behov föreslå förebyggande eller korrigerande åtgärder.

Rådet ska informeras om dessa bedömningar.

3.   Kommittén ska ha inrättat förfaranden som medger en snabb reaktion från tillsynsmyndigheterna. I tillämpliga fall ska kommittén underlätta fastställandet av ett gemensamt ställningstagande om risker och svagheter som kan få negativa konsekvenser för stabiliteten i gemenskapens finansiella system.

4.   Kommittén ska bevaka den branschövergripande utvecklingen, inbegripet risker och svagheter på området, i nära samarbete med CESR, CEBS och Europeiska centralbankssystemets banktillsynskommitté.

Artikel 6

1.   Kommittén ska bidra till att utveckla gemensam tillsynspraxis såväl på området för försäkring, återförsäkring och tjänstepensioner som branschövergripande i nära samarbete med CESR och CEBS.

2.   Den ska därvid bland annat upprätta branschspecifika och branschövergripande utbildningsprogram, underlätta personalutbyte och uppmuntra de behöriga myndigheterna att intensifiera sin användning av utstationering av personal, gemensamma kontrollgrupper, besök på tillsynsmyndigheter och andra åtgärder.

3.   Kommittén ska när så är lämpligt ta fram nya instrument för att främja utvecklingen av en gemensam tillsynspraxis.

4.   Kommittén ska öka samarbetet med tillsynsmyndigheter i tredjeländer, bland annat genom att dessa sänder deltagare till gemensamma utbildningsprogram.

Artikel 7

1.   Kommittén ska bestå av företrädare på hög nivå för nationella offentliga myndigheter som ansvarar för tillsynen över försäkrings-, återförsäkrings- och tjänstepensionsverksamhet. Varje medlemsstat ska utse en företrädare på hög nivå från sin behöriga myndighet som ska delta i kommitténs sammanträden.

2.   Kommissionen ska vara företrädd vid kommitténs sammanträden av en tjänsteman på hög nivå som ska delta i diskussionerna.

3.   Kommittén ska utse en ordförande bland sina ledamöter.

4.   Kommittén får inbjuda experter och observatörer att närvara vid sammanträden.

5.   Kommittén ska inte ta upp arbetsrätts- och sociallagstiftningsaspekter, såsom organisationen av tjänstepensionsordningarna, däribland obligatorisk anslutning och kollektivavtal.

Artikel 8

1.   Kommittéledamöterna ska åläggas att inte yppa information som omfattas av yrkessekretess. Alla som deltar i diskussioner ska vara skyldiga att iaktta tillämpliga regler om yrkessekretess.

2.   Vid utbyte av konfidentiell information gällande en institution som är föremål för tillsyn kan deltagandet i diskussionen angående denna punkt på dagordningen begränsas till de direkt berörda ledamöterna.

Artikel 9

1.   Kommittén ska regelbundet informera kommissionen om resultaten av sina verksamheter. Den ska ha regelbundna kontakter med europeiska försäkrings- och tjänstepensionskommittén, som inrättades genom kommissionens beslut 2004/9/EG (7), och med Europaparlamentets ansvariga utskott.

2.   Kommittén ska se till att skapa konsekvens i arbetet mellan de olika sektorerna för finansiella tjänster genom regelbundet nära samarbete med CESR och CEBS.

3.   Kommitténs ordförande ska ha regelbundna kontakter (minst en gång i månaden) med ordförandena i CESR och CEBS.

Artikel 10

Kommittén får inrätta arbetsgrupper. Kommissionen ska inbjudas att delta i arbetsgruppernas sammanträden som observatör.

Artikel 11

Kommittén ska på området för finansiella konglomerat samarbeta med CEBS i en gemensam kommitté för finansiella konglomerat.

Kommissionen och Europeiska centralbanken ska inbjudas att delta i sammanträden i gemensamma kommittén för finansiella konglomerat som observatörer.

Artikel 12

Kommittén ska, innan den överlämnar sitt yttrande till kommissionen, på ett öppet och överblickbart sätt genomföra ett omfattande samråd på ett tidigt stadium med marknadsaktörer, konsumenter och slutanvändare. Om inte de tillfrågade har begärt att så inte ska ske, ska kommittén offentliggöra resultaten av samråden.

Artikel 13

Kommittén ska upprätta ett årligt arbetsprogram och senast i slutet av oktober varje år överlämna det till rådet, Europaparlamentet och kommissionen. Kommittén ska vid återkommande tillfällen minst en gång om året underrätta rådet, Europaparlamentet och kommissionen om resultaten av de verksamheter som anges i arbetsprogrammet.

Artikel 14

Kommittén ska arbeta i samförstånd mellan ledamöterna. Om samförstånd inte kan uppnås ska besluten fattas med kvalificerad majoritet. Röstetalen för medlemsstaternas företrädare i kommittén ska motsvara deras respektive medlemsstaters enligt artiklarna 205.2 och 205.4 i fördraget.

Kommittéledamöter som inte följer de riktlinjer, rekommendationer, standarder och andra beslut som överenskommits i kommittén ska vara beredda att ange skälen till detta.

Artikel 15

Kommittén ska själv anta sin arbetsordning och fastställa sina arbetsformer.

När det gäller beslut om ändringar av arbetsordningen och val till eller uteslutande från kommitténs styrelse får andra beslutsprocesser än de som anges i artikel 14 föreskrivas i arbetsordningen.

Artikel 16

Beslut 2004/6/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 17

Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 23 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Charlie McCREEVY

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 3, 7.1.2004, s. 30.

(2)  EUT L 79, 24.3.2005, s. 9.

(3)  KOM(2007) 727 slutlig.

(4)  Rådets slutsatser 15698/07 av den 4 december 2007.

(5)  Rådets slutsatser 7652/1/08 Rev 1.

(6)  Rådets slutsatser 8515/3/08 Rev 3.

(7)  EUT L 3, 7.1.2004, s. 34.