Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1936-0083

Lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva

Gåvolagen

Utfästelse om gåva av lös egendom varom i denna lag sägs vare, så länge gåvan ej fullbordats, utan verkan, med mindre utfästelsen gjorts i skuldebrev eller annan urkund som blivit till gåvotagaren överlämnad, eller omständigheterna vid dess tillkomst utmärka att den var avsedd att komma till allmänhetens kännedom.

Har gåvan ej fullbordats, vare mot givarens borgenärer utfästelsen ogill, ändå att den gjorts så som i första stycket är sagt.

Hänvisad författning:

Lag (1936:81) om skuldebrev9 § ovan.

Rättsfall:

Skriftlig och under en tid fullgjord utfästelse om periodiskt understöd till vetenskaplig verksamhet var, då mottagaren ej kunde anses ha avstått från utkrävande av uteblivna betalningsposter, bindande för givarens dödsbo H 1942:596 – Ang. gåva av intecknade skuldebrev innefattande gåvoutfästelser H 1963:595 – Jfr äldre rättsfall: H 1913:329; 1915:460; 1919:227.

Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i pengar eller lösören, fullbordas gåvan genom att det som utfästs kommer i gåvotagarens besittning. I fråga om skepp, skeppsbygge eller luftfartyg gäller i stället att gåvan fullbordas genom att inskrivning för förvärvet söks enligt särskilda föreskrifter. Har genom ett skuldebrev eller på annat sätt en gåva utfästs i en rättighet som registreras enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, fullbordas gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt bestämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 3 kap. i den lagen, genom att förvaltaren underrättas om utfästelsen.

Hänvisad författning:

Jfr Lag (1936:81) om skuldebrev9 § ovan – Se lagen 1998:14795: och 6:, inf. efter lagen 2007:528. Bih.

Rättsfall:

Ang. påstående att sådan sambesittning förelegat att lösöregåva fullbordats H 1962:669 och där anm. rättsfall – Fråga om gåva fullbordats genom egendomens överlämnande till tredje man H 1961:673 och där anm. rättsfall.

SFS 2016:45

Om någon ger bort aktiebrev eller löpande skuldebrev eller annan handling vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller för utövande av annan rättighet, fullbordas gåvan genom att gåvotagaren får handlingen i sin besittning. Om en fordran enligt en sådan handling efterskänks, fullbordas gåvan först när handlingen återställts eller gjorts obrukbar.

Om någon ger bort en rättighet som registreras enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, fullbordas gåvan genom att rättigheten registreras för gåvotagaren enligt bestämmelserna i den lagen eller, om rättigheten förvaltas enligt 3 kap. 7–13 §§ sistnämnda lag, genom att förvaltaren underrättas om gåvan. Om en fordran som registreras enligt sistnämnda lag efterskänks, fullbordas gåvan genom registrering eller underrättelse i enlighet med vad nu sagts.

Om någon ger bort en annan fordran än som anges i första eller andra stycket, fullbordas överlåtelsen genom att gäldenären underrättas av givaren. Om gåvan har tillkommit genom skriftlig utfästelse som anges i 1 § första stycket, eller under sådana särskilda omständigheter som avses där, och om underrättelse sker genom gåvotagaren, anses överlåtelsen också fullbordad. Om en sådan fordran efterskänks, anses gåvan strax såsom fullbordad.

Rättsfall:

Riksgäldskontorets förvaringsbevis rörande inskrivning av premieobligationer ej handling som avses i 1 st. H 1961:192 – Ang. förutsättningarna för fullbordande av gåva i form av efterskänkande av fordran enl. enkelt skuldebrev H 1987:40 – Gåva av bostadsrätt ansågs fullbordad i förhåll. till givaren först då föreningen underrättats H 1993:560.

SFS 2016:45

Har någon såsom gåva åt någon annan överlämnat pengar eller annan lös egendom till bank eller kreditmarknadsföretag utan att förbehålla sig rätt att förfoga över pengarna eller egendomen, ska gåvan anses fullbordad när banken eller företaget har tagit emot den för gåvotagarens räkning. Gåvan ska anses fullbordad även om givaren har behållit ett sådant bevis som avses i 3 § och som utfärdats av banken eller företaget.

Detta ska tillämpas på motsvarande sätt om givaren för gåvotagarens räkning låtit överföra medel som givaren hade innestående i banken eller företaget.

SFS 2020:1029

Varda, efter det gåvan blivit utfäst men innan den fullbordats, givarens förmögenhetsvillkor så försämrade att, i betraktande jämväl av gåvotagarens villkor, gåvans utkrävande skulle vara uppenbart obilligt, må den återkallas eller minskas.

Gör gåvotagaren givaren märklig orätt, stånde givaren fritt att återkalla gåvan, där denna ännu ej fullbordats; give dock, inom ett år från det han fick kunskap om orätten, återkallelsen till känna för gåvotagaren.

Rättsfall:

Jfr H 1942:596 anm. vid 1 §.

Om utfästelse av en make att under äktenskapet ge den andra maken en gåva gäller 8 kap. 2 § äktenskapsbalken.

Bestämmelser om utfästelse om gåva som inte får göras gällande under givarens livstid finns i ärvdabalken.

Hänvisad författning:

Se betr. 2 st. ÄB 17:3.

SFS 1987:798

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1936:83

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1937.

SFS 1987:798

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1988.

SFS 1992:1311

(Utkom 28 dec. 1992.)

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på dem kom ut från trycket i Svensk författningssamling.

SFS 1998:1482

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 2004:85

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2005.

SFS 2004:420

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2004.

SFS 2016:45

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2016.

SFS 2020:1029
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2021.

  2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för insättningar i aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

Allmän anmärkning:

Rättsfall enl. äldre rätt ang. gåva anm. efter förestående lag i 1979 och tidigare års lageditioner.

Lag 1936:83

Författare: Ingemar Persson

Författare: Ingemar Persson

Förarbeten: SOU 1935:14 Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m.m., prop. 1936:2 (se även NJA II 1936 s. 138 f.).

Litteratur: Bertil Bengtsson, Om gåvobegreppet i civilrätten, SvJT 1962 s 689 ff, Bertil Bengtsson, Särskilda avtalstyper I, 2 uppl. 1977, s. 20 ff. (härefter Bengtsson, 1977); Bertil Bengtsson, Gåvolagen och kontraktsrätten, festskrift till Torgny Håstad, 2010, s. 43 f.; Jan Hellner, Richard Hager, Annina H. Persson, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt 1 – Häfte 1 – Särskilda avtal, 8 uppl. 2023, s. 296 ff. (härefter Hellner m.fl., 2023); Gösta Walin, Johnny Herre, Lagen om skuldebrev m.m., 4 uppl. 2018, s. 269–300 (härefter Walin/Herre), Gertrud Lennander, Gåvoavsikt m.m., Något om innebörden av tillämpningen av en svårfångad rättsfigur, i Bertil Bengtsson 90 år, 2016 s. 269 ff. (härefter Lennander 2016).

Gåvolagen reglerar en specialfråga avseende benefika rättshandlingar, nämligen under vilka förutsättningar en utfästelse om gåva har rättslig verkan. Lagen behandlar därvid endast verkningarna av gåvoutfästelser som har till föremål gåva av pengar, lösören, löpande och enkla skuldebrev samt aktier och andra värdehandlingar huvudsakligen av löpande karaktär. För benefika utfästelser avseende sådan egendom är huvudregeln i 1 § 1 st. – vilket avviker från vad som annars i regel gäller för utfästelser om överlåtelse – att utfästelser är utan verkan, dvs. inte bindande, förrän gåvan fullbordats. I 2–4 §§ anges beträffande olika slag av egendom som omfattas av lagen vad som erfordras för att en gåva skall anses som fullbordad, vilket normalt innebär ett krav på tradition eller motsvarande. Fullbordandet kan dock föregås av en rättsligt bindande utfästelse, om utfästelsen görs i ett skuldebrev eller annan skriftlig handling, som överlämnas till mottagaren, eller om utfästelsen ges viss offentlighet. I 5 § föreskrivs att bindande gåvoutfästelser i vissa fall kan återkallas eller minskas, så länge gåvan inte fullbordats.

Gåvotagaren vinner enligt 1 § 2 st. skydd mot givarens borgenärer först när gåvan fullbordats, oavsett om fullbordandet föregåtts av en bindande utfästelse, vilket är i överensstämmelse med vad som i allmänhet gäller vid andra former av överlåtelse.

Författare: Ingemar Persson

Beträffande gränsen mellan benefik och onerös överlåtelse, se Hellner m.fl., 2023, s. 297 ff.; Bengtsson, 1977, s. 20 f. Enligt NJA 1991 s. 748 förutsätter gåva att förmögenhetsöverföringen skett frivilligt och med syfte att gynna den mottagande parten (gåvoavsikt eller animus donandi), jfr även Bertil Bengtsson, SvJT 1962, s. 689 f. Gåvolagen gäller inte för s.k. remuneratoriska gåvor, dvs. gåvor varigenom givaren gottgör någon för arbete eller tjänst som han utfört. Se vidare SOU 1935:14 s. 134 f., Walin/Herre, s. 271 f.; Hellner m.fl., 2023, s. 301 f.

I NJA 2008 s. 457 behandlades frågan om giltigheten av ett villkor att egendomen skall utgöra enskild egendom när gåvan sker mot visst vederlag (s.k. blandad gåva). Målet rörde fast egendom, dvs. utanför gåvolagens tillämpningsområde, men fallet har ändock intresse för frågan om gränsen mellan benefik och onerös överlåtelse. Se angående gränsdragningen mellan onerös och benefik överlåtelse även NJA 2008 s. 1129 och Walin/Herre, s. 274 ff.

Författare: Ingemar Persson

Gåvolagen är direkt tillämplig endast på egendom som anges i 2–4 §§. Enligt Walin/Herre, s. 270 f.; Gösta Walin, Separationsrätt, 1975, s. 80 f.; Hellner m.fl., 2023, s. 298 f. bör bestämmelserna dock kunna tillämpas på benefik upplåtelse av nyttjanderätt och panträtt samt på benefik överlåtelse av andelar av sådan lös egendom som faller under lagen, jfr beträffande nyttjanderätt SOU 1935:14 s. 130 f. och Bengtsson, 1977, s. 71.

Författare: Ingemar Persson

Se 2–4 §§.

Författare: Ingemar Persson

Vilket innebär att utfästelsen inte är bindande och således inte kan göras gällande på rättslig väg. Gåva kan härigenom sägas vara ett s.k. realavtal, se Bengtsson, 1977, s. 23.

Författare: Ingemar Persson

Gåvolöften kan tolkas subjektivt och undantag torde kunna göras från den s.k. tillitsprincipen (jfr 32 § 1 st. lagen [1915:218] om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område), se vidare Bengtsson, 1977, s. 24 f.; Hellner m.fl., 2023, s. 312 f. och Walin/Herre, s. 280 f. Beträffande frågan om gåva fordrar accept av mottagaren, se Bengtsson, 1977, s. 25; Hellner m.fl., 2023, s. 306 f. Betydelsen av föreskrifter i samband med gåva, se Hellner m.fl., 2023, s. 314 f. och NJA 2000 s. 44 (fråga om givare som föreskrivit att lagen [1904:48 s. 1] om samäganderätt inte skulle äga tillämpning på gåvan haft rätt att efter gåvans fullbordande ensidigt upphäva föreskriften). I NJA 2012 s. 804 behandlades frågan bevisbörda och beviskrav för påstående om efterskänkande (dvs. gåva) av regressanspråk vid solidarisk betalningsskyldighet när medgäldenärerna är närstående. Rättsfallet kommenteras av Lennander 2016, s. 271. Se även NJA 2014 s. 364, där Högsta domstolen fastslår att bevisbördan för att ett mottaget belopp utgör en gåva (och inte ett lån) vilar på mottagaren samt att de beviskrav som normalt gäller i tvistemål är tillämpligaRättsfallet kommenteras Lennander 2016, s. 271 f.

Författare: Ingemar Persson

Utfästelsen skall ha gjorts i en handling som särskilt upprättats för att tjäna gåvotagaren till bevis om utfästelsen, se Bengtsson, 1977, s. 23 f.; Walin/Herre, s. 277 f.

Författare: Ingemar Persson

Förklaringen torde bli bindande då den kommer till mottagarens kännedom, jfr Hellner m.fl., 2023, s. 304 f.

Författare: Ingemar Persson

Gåva fullbordas på samma sätt, såväl i förhållande till givaren som till dennes borgenärer, jfr NJA 1993 s. 560 och Walin/Herre, s. 279 f.

Författare: Ingemar Persson

Gåva enligt 2 § första meningen avser fall där givaren själv utfäster sig att som gäldenär prestera något i pengar eller lösören. Om en penninggåva uttrycks i ett skuldebrev, måste – oavsett om ett löpande eller ett enkelt skuldebrev utfärdas – de pengar givaren därigenom utfäst sig att betala komma i mottagarens besittning för att gåvan skall fullbordas. Om gåvan gäller lösören eller pengar utan att skuldebrev utfärdas, fullbordas gåvan när det utfästa kommer i mottagarens besittning. Om egendomen innehas av tredje man, är traditionskravet uppfyllt i och med att innehavaren denuntieras om gåvan; om bindande utfästelse föreligger enligt 1 § 1 st., kan både givare och mottagare denuntiera med verkan att gåvan fullbordas, i annat fall endast givaren. Se om besittningsbegreppet Bengtsson, 1977, s. 29 f.; Walin/Herre, s. 281 f.; Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 1996, s. 221 f. och Knut Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985, s. 219. Vid gåva av andel i lös egendom (båt) som befann sig i överlåtarens och förvärvarens sambesittning uppkom skydd mot överlåtarens borgenärer redan genom överlåtelseavtalet, se NJA 1998 s. 545, jfr NJA 1987 s. 3. Se även Laila Zackariasson, Borgenärsskydd vid köp eller gåva av en samäganderättsandel i lösöre, Festskrift till Gösta Walin, 2002, s. 571 f.

Författare: Ingemar Persson

Genom SFS 2004:85 gjordes i anslutning till omfattande ändringar i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg, med verkan från den 1 april 2005, det tillägget i 2 § att det blev möjligt att med sakrättslig verkan skriva in förvärv av bl.a. äganderätt till luftfartyg i ett nytt register – inskrivningsregistret för luftfartyg. Sakrättslig fullbordan av gåva av ett luftfartyg har således – i likhet med vad som gäller för skepp och skeppsbygge – knutits till inskrivningen, se prop. 2003/04:27. För gåva av skepp gäller enligt 2 § andra meningen att gåvan fullbordas när skeppet registreras på mottagaren. Bestämmelserna om inskrivning av rätt till skepp och skeppsbygge i 2 kap. sjölagen (1994:1009) har överförts från 11–39 §§ i 1891 års sjölag, se prop. 1993/94:195 s. 181. Jfr Walin/Herre, s. 283 f. och prop. 1973:42 s. 369 och 608 f.

Författare: Ingemar Persson

Se 6 kap. 2 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (LKF) och prop. 1997/98:160 s. 128 f. och 177 samt Walin/Herre, s. 284 f. Genom prop. 2015/16:10 ändrades hänvisningen till korrekt lag och med den nya beteckningen som lagen därigenom fått, se prop. 2015/16:10 s. 340.

Författare: Ingemar Persson

Enligt 3 kap. 10 § LKF tillämpas lagens sjätte kapitel för förvaltarregistrerade finansiella instrument.

Författare: Ingemar Persson

Fondandelsbevis, växlar, checkar, löpande handlingar som avser annan prestation än penningbetalning (konossement och upplagsbevis). Vidare avses vissa handlingar som inte är löpande men som måste företes vid krav på betalning som t.ex. insättningsbevis rörande tillgodohavande hos bank i vilka gjorts förbehåll att medlen inte får uttas utan att beviset återställs eller förses med påskrift och motbok rörande tillgodohavande i bank, jfr 32 § 1 och 2 st. lagen (1936:81) om skuldebrev och Walin/Herre, s. 286 f.

Författare: Ingemar Persson

Gåva enligt 3 § 1 st. första meningen avser fall då någon ger bort en löpande handling, enligt vilken någon annan än givaren är gäldenär; om givaren själv är gäldenär enligt handlingen gäller 2 §. Gåvan fullbordas när handlingen traderats. Beträffande kravet på besittningsövergång, se kommentaren till 2 § 1 st. För orderskuldebrev och därmed likställda handlingar uppställs i lagen inte något krav på att handlingen skall överlämnas med påtecknad överlåtelseförklaring (indossering), se även Walin/Herre, s. 285 f.

Författare: Ingemar Persson

Det kan ifrågasättas om det utöver att handlingen görs ”obrukbar” också bör krävas att gäldenären underrättas härom, jfr kommentaren till 3 § 3 st.

Författare: Ingemar Persson

En inaktuell hänvisning till den upphävda aktiekontolagen (1989:827) ersattes genom prop. 2015/16:10 med en hänvisning till lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (LKF). Hänvisningen till 8 kap. aktiekontolagen har ersatts av en hänvisning till 3 kap. 7–13 §§ LKF. De sistnämnda bestämmelserna gäller förvaltarregistrering av finansiella instrument som är den form av registrering som avses med att rättigheten förvaltas av en viss förvaltare. Termen underrättelse i sista meningen i andra stycket syftar på att sådan denuntiation som görs enligt 10 kap. 10 § 3 st LKF, se prop. 2015/16:10 s. 340 f.

Författare: Ingemar Persson

Se 6 kap. 2 § och 3 kap. 713 §§ lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (LKF). Se även kommentaren till 2 § 1 st.

Författare: Ingemar Persson

Jfr 31 § 1 st. SkbrL. Det torde vara tillräckligt att denuntiationen kommit gäldenären till handa, se Walin/Herre, s. 287 f. och 248 f., se dock not 77 med diskussion kring frågan om denuntiationskravet; Mikael Mellqvist, Ingemar Persson, Fordran och skuld, 12 uppl. 2022, s. 206 f. med hänvisningar. Att gäldenären utan att ha underrättats ändå kände till eller borde ha känt till överlåtelsen är inte tillräckligt, se vidare Torgny Håstad, Sakrätt, 6 uppl. 1996, s. 256 med hänvisningar. I NJA 1993 s. 560 ansågs gåva av bostadsrätt bli fullbordad i förhållande till givaren då föreningen underrättades om gåvan. Rättsfallet kommenteras av Jan Kleineman i JT 1993–94, s. 526 f.

Författare: Ingemar Persson

Att rättshandlingen kan ske formlöst innebär inte någon eftergift i fråga om kravet på viljeyttringen som sådan. Det måste stå klart att den är uttryck för en verklig gåvoavsikt och syftar till rättsverkan utan någon ytterligare åtgärd av givaren, se NJA 1987 s. 40 Hellner m.fl., 2023, s. 312 ff. och Walin/Herre, s. 287 f.

Författare: Ingemar Persson

Äldre bestämmelser gäller fortfarande för insättningar i aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

Författare: Ingemar Persson

Gåvor kan jämkas enligt 36 § AvtL, jfr Walin/Herre, s. 297 f. Se även NJA 1977 s. 717 (jämkning av gåvoutfästelse enligt grunderna för 8 § SkbrL). Visst utrymme torde härutöver finnas för tillämpning av förutsättningsläran, se SOU 1935:14 s. 138 och NJA 1961 s. 105 (gåva av fast egendom), jfr Bert Lehrberg, Förutsättningsläran, 1989, s. 540. Om en gåva fullbordats efter det att den omständighet som skulle föranleda ogiltighet eller jämkning har inträffat och kommit till givarens kännedom, är ogiltighet eller jämkning i allmänhet utesluten därför att fullbordandet utgör ett godkännande, se Hellner m.fl., 2023, s. 313 f.

Författare: Ingemar Persson

Se NJA 1942 s. 596.

Författare: Ingemar Persson

Bevisbördan för kännedom torde ligga på gåvotagaren, se Walin/Herre, s. 298.

Författare: Ingemar Persson

Varav följer att gåvan inte är bindande, även om skriftligt fordringsbevis överlämnats.

Författare: Ingemar Persson

Se 17 kap. 3 § ärvdabalken. Jfr även Torgny Håstad, Om sakrättsligt giltiga dödrättshandlingar, Festskrift till Gösta Walin, 2002, s. 175 f.