Rättsfall:

Ang. fråga huruvida och på vad villkor köpeavtal slutits se H 1875:153; 1879:307; 1882:318; 1887:442; 1891:260; 1895:34, 372; 1901:29, 155; 1902:54; 1905:3; 1907:372, 464; 1909:195, 508; 1910:257, 634; 1913:553; 1914:269 – Köp eller kommissionsavtal? H 1908:449; 1909:413; 1913:137; 1937:591 – Ang. invändning att köp slutits med annan än den, som kräver betalning H 1875:401; 1894:160; 1897:263; 1898:543 (plenum); 1907:217; 1908:29; 1927:573.

Ang. äganderättsförbehållH 1917:154; 1924:588; 1932:103, 292, 564; 1934:234; 1935:152, 416; 1942:195; 1959:590; 1960:9, 221, 557; 1966:350; 1972:451; 1974:376, 660; 1975:198; 1976:251; 1978:593 (fråga vid internationellt köp om tillämplig lag betr. äganderättsförbehålls verkan mot köparens borgenärer); 1980:219 (ang. äganderättsförbehåll i andra hand vid köparens vidareförsäljning av godset med säljarens medgivande) – Jfr H 1927:633; 1933:569 – Förbehåll om rätt att återtaga godset i händelse av betalningsförsummelse ansågs ha samma verkan mot tredje man som ett äganderättsförbehåll H 1975:222.

Ang. fråga om äganderättens övergång vid köp se H 1881:8; 1895:208; 1896:99; 1899:487; 1900:322; 1909:278; 1914:209; 1925:453; d:o vid avbetalningsköp H 1952:195.

Den som brutit utfästelse att till sin affär köpa alla varor av viss person dömd att utgiva skadestånd H 1911:217 – Fråga om verkan å köpeavtal därav att säljare, som tillförsäkrat köparen ensamförsäljning av varan inom visst område, icke fullgjort avtalet därom H 1913:469 – Ang. skyldighet för övertagare av fabrik att vidkännas förskottslikvid för varor, betald till förre innehavaren H 1932:725.

Hänvisad författning:

Jfr BrB 10:4 – Se nu Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre inf. nedan under detta kap.

Rättsfall:

Då den senare köparen var i god tro och kommit i besittning av godset (ett kreatur), ogillades den förste köparens anspråk att (utan lösen) erhålla godset H 1908:331 – Andre köparen i god tro förpliktad att till förste köparen utlämna saken, dock endast mot lösen H 1932:107.

Säkerhetsöverlåtelse av byggnad på annans grund har ansetts gällande mot senare köpare, oaktat denne var i god tro och tillträtt byggnaden H 1952:407; jfr ang. pantsättning av sådan byggnad H 1954:455 anm. vid 10:1 – Vid försäljning av byggnad på ofri grund till två fick den förste köparen företräde, oaktat byggnaden kommit i den senares besittning i god tro H 1912:311; 1913:456; 1920:285 (exekutiv auktion).

Allmän anmärkning:

Föreskrifterna ang. borgareed upphävda g. Lag 1896:29 s. 7.

Refererad författning:

Enl. Lag (1964:653) om överflyttande av magistratens befattning med burskapsärenden m.m. (i lydelse enl. Lag 1977:214) skall den befattning med ansökan om och uppsägning av burskap som enl. 1 och 5 §§ ankommer på borgmästare och råd övertas av kommunstyrelsen eller den nämnd kommunfullmäktige beslutar.

Hänvisad författning:

Ang. utlänning jfr Lag (1992:160) om utländska filialer m.m., inf. efter HB – Ang. borgensskyldigheten se KBr 19 maj 1806.

Hänvisad författning:

Sista p. upphävd g. KF 1864:41 s. 1.

Allmän anmärkning:

Stadgandet i p. 4 upphävt g. Lag 1896:29 s. 7.

Hänvisad författning:

Ang. uppsägning se anm. vid 1 §.

Refererad författning:

Skall förfallotid för gäld efter uppsägning beräknas; have löftesman lika rätt, som gäldenär, att uppsägning göra och gälden å förfallodagen betala. Är ej avtal om förfallotid gjort, äge ock gäldenär eller löftesman rätt att betala när han vill, ändå att borgenär det ej fordrat. KF (1855:82 s. 1) ang. löftesmans rätt att uppsäga och betala gäld m.m.

Hava flera förbundit sig att, en för alla och alla för en, betala gäld och skall förfallotid efter uppsägning beräknas; vare uppsägning, som hos endera sker, ej mot de andra gällande. Har löftesman åtagit sig annans gäld, som sin egen, må, där förfallotiden efter uppsägning jämväl beräknas skall, uppsägning som hos endera sker, ej eller mot den andra gälla. Lag samma vare ock där flera, en för alla och alla för en, ingått sådan borgen, nyss sagd är, för gäld, som efter uppsägning betalas bör. KF 1851:55 s. 4ang. sättet för uppsägning av förbindelser, för vilka flera äro ansvariga. Jfr SKP 3 § här ovan.

Hänvisad författning:

Ang. förtidsuppsägning i visst fall se ÄB 21:3.

Hänvisad författning:

Jfr Förmånsrättslag (1970:979) (vid HB 17:) samt Preskriptionslag (1981:130)11 § och Lag (1981:131) om kallelse på okända borgenärer9 §, båda vid HB 9:12 – Ang. kommissionärs panträtt i gods, som han mottagit till försäljning eller inköpt, se Kommissionslag (2009:865)15–17 §§ vid HB 18:– Ang. förbud mot pantsättning av fordran å oguldet aktiebelopp jfr anm. vid lagen (1936:81) om skuldebrev31 § under HB 9:1 – Pantbankslag (1995:1000) inf. här nedan.

Jfr Lag (1936:81) om skuldebrev10 § vid HB 9:1 och Lag (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man inf. här nedan – Särskilda bestämmelser om pantsättning av rätt på grund av livförsäkringsavtal se FörsäkringsavtalsL (2005:104) 14:9 inf. under HB 1:.

Rättsfall:

Frågor om panten var i borgenärens besittning eller giltig pantsättning eljest förelåg N 1870:360; H 1880:53, 471; 1888:551; 1889:314, 366; 1891:512; 1892:490; 1894:359; 1896:294; 1897:607; 1903:204; 1910:216; 1911:104; 1921:364; 1923:626; 1986:409 (besittningsändring?) – Pantsättning ogiltig H 1903:216 (av rätt att utgiva periodisk skrift); 1913:13 (av aktier, som ej överlåtits på borgenären) – För uppkomst av panträtt i byggnad på ofri grund ej tillräckligt att avtal träffats om pantsättning H 1954:455 (plenum) – Pantsättning av andelsrätt i bostadsförening har, då pantsättaren ej ägde förfoga över panten, förklarats vara utan verkan oavsett god tro hos panthavaren H 1939:162 B – Ej laga pantsättning av inteckningar då dessa omhänderhafts av person som ägde företräda såväl gäldenären som borgenären H 1972:246 – Fråga om panträtt upphört genom att panten av misstag kommit i gäldenärens besittning H 1958:422; 1983:103 – Ang. pant för fullgörande av avbetalningskontrakt betr. bil som återlämnats till säljaren i samband med köp av annan bil genom nytt kontrakt H 1978:679 – Överenskommelse om att köpeskillingsfordran skulle betalas genom att gäldenären satte in fordringsbeloppet på fordringshavarens konto hos bank som avbetalning på dennes skulder till banken medförde ej panträtt för banken i fordringen H 1991:404.

Fråga om pantsatta varor (konossement) tillhörde gäldenären H 1905:481 – Pantförskrivning av köpebrev har ej ansetts medföra panträtt i den sålda egendomen H 1885:20; 1891:338; 1895:309; 1925:505; jfr 1921:258 – Fråga om avtal innebar köp eller pantförskrivning H 1899:267; 1909:466; 1910:173, 257, 481; 1911:204; 1912:156 – Panttagare, som haft anledning misstänka pantsatt lösöres lagliga åtkomst, har förpliktats återställa detsamma utan lösen H 1881:77 – Samma påföljd, då icke löpande förskrivning eller aktiebrev pantsatts av annan än den, på vilken förskrivningen eller aktien lydde H 1890:469; 1895:470; 1901:141; 1907:275 – Den som i god tro mottagit löpande revers såsom pant för försträckning enligt förfalskad omslagsrevers, tillerkändes rätt att för lånets indrivande begagna sig av den pantsatta reversen H 1902:209; 1911:143 (plenum); jfr H 1896:141; 1912:468; 1929:9 – Fråga om aktsamhetskravet för godtrosförvärv av panträtt i begagnad bil H 1981:750 – Panthavare äger ej att för annan fordran hos pantägaren tillgodogöra sig pantens överskjutande värde H 1876:414; 1881:459 (plenum); 1889:406.

Fråga om den som ställt pant som säkerhet för annans skuld svarade primärt eller subsidiärt H 1987:80.

Löfte om överlämnande av lös sak såsom pant giltigt mot tredje man, som hade kännedom därom H 1924:329; 1925:80 – Ang. generell pantförskrivning H 1909:602; 1923:258; 1930:65 – H 1933:526 (livförsäkring pantsatt till flera) – H 1936:295 (ang. medel, insatta å bankräkning i annans namn); 1953:60 (generell pantförskrivning av medel å spärrad bankräkning) – H 1989:705 II (pantförskrivning av redovisningsfordran) anm. vid 4 § förmånsrättslagen (1970:979)HB 17: – H 1934:124 (underrättelse om överlåtelse ej gjord hos panthavaren före överlåtarens död) – Fråga om panträtten gällde även till säkerhet för medgäldenär, som infriat del av skulden H 1899:53; för borgensmän 1925:290, jfr 1936:625 – I mål om skadeståndsskyldighet för borgenär, som till annan än borgensman utlämnat pantbrev vilket lämnats till säkerhet för både lånet och borgensåtagandet, ansågs borgenären ha bevisbördan för påståendet att panten inte skulle ha givit full täckning för borgensåtagandet H 1991:277.

Ang. hyresavtal om maskiner, vilket ersatts av köp, sedan uthyraren pantförskrivit sin rätt till vederlag för uthyrningen H 1974:463, anm. vid rubriken till HB 13:.

H 1975:484 anm. vid 5 § skuldebrevslagen (1936:81).

Hänvisad författning:

Om ogiltighet av förbehåll att pant skall vara förverkad, där ej huvudförpliktelsen rätteligen fullgöres se 37 § avtalslagen (1915:218) vid HB 1: – Ang. underrättelse till pantsättare se Pantbankslag (1995:1000)18 §, inf. här nedan – Ang. pant- eller retentionsrätt i egendom, som avstås till staten eller annan, se Förfogandelag (1978:262)42 § och Ransoneringslag (1978:268)22 §, båda anm. efter RF 15:.

Rättsfall:

Om panthavares rätt till pant, som sålts på auktion och därvid inropats av honom se H 1920:53; 1924:529 – Ang. verkan av att panthavare, som vid försäljning av panten på auktion inropat denna, åsidosatt pantägarens intresse H 1972:439 – Då panthavare enl. avtal ägde under hand sälja pantsatta aktier och därav göra sig betald, ägde han själv övertaga aktierna efter börsvärde H 1921:350 – Efter pantsättning av livbrev överlåten äganderätt till tredje man hindrade borgenären att, på grund av dom allenast mot pantsättaren, låta utmäta och exekutivt sälja breven samt utan vidare behålla hela värdet av de av borgenären själv efter försäkringstagarens död inropade breven H 1931:633 – Fråga om långivares skyldighet att, på framställning av låntagaren, realisera hypotek H 1934:661 – Invändning av panthavare att hans inrop av panten (aktier) på auktion varit återrop för ägarens-pantsättarens räkning H 1938:560 – Ang. realisation av överlåten pant H 1956:739 – Mellan tredjemanspantsättare gäller regressrätt (som vid borgen); kan avtalas bort av pantsättare H 2000:667.

Hänvisad författning:

Jfr BrB 10:4, 7 – Jfr anm. vid 4 §.

Rättsfall:

H 1938:560 anm. vid 2 §.

Hänvisad författning:

Jfr Pantbankslag (1995:1000)15 §, inf. här nedan.

Rättsfall:

Panthavare ej pliktig ombesörja utlottade obligationers inlösen H 1877:127 – Om redovisning för pantsatta skuldsedlar se H 1910:196; 1916:667; 1918:257 – Ang. bevisbördan, då panthavaren påstår att låntagaren samtidigt med skuldförbindelsen återfått panten H 1918:433 – H 1941:400 (Högbrofors-obligationslån) – När en bank underrättats om att en värdepappersdepå hos banken pantsatts som säkerhet för ett lån och utan panthavarens medgivande lämnat ut aktierna i depån till ägaren, ansågs banken skadeståndsskyldig mot långivaren H 1998:520.

Hänvisad författning:

BrB 10:1–4.

Rättsfall:

Ang. rätt till återpantsättning; verkan av passivitet H 1961:26.

Hänvisad författning:

Jfr KF:r 1855:82 s. 1 och 1851:55 s. 4, båda vid 9:3 och 4 – Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, efter UP.

Rättsfall:

Borgen ”för fullgörande av ovanstående förbindelse”, tecknad på skuldebrev, vari därefter löftesman oåtspord summan blivit ändrad till högre belopp, har, då skuldebrevet genom sitt utseende ej föranlett misstanke att det undergått förändring, ansetts gällande för det högre beloppet H 1887:415 (plenum); 1900:158. Jfr H 1901:120 – Annorlunda då summan var utsatt i borgensförbindelsen och även där ändrats H 1891:238. Jfr även H 1907:537 – Fråga om borgensmans ansvar, då eljest skuldebrevet påstås vara ändrat H 1923:187 – Borgen för löpande skuldebrev gällande, oaktat namnet å den, till vilken skuldebrevet ursprungligen ställts, ändrats eller han aldrig innehaft skuldebrevet H 1878:162; 1881:101; 1888:55, 302 – Då borgen tecknats på skuldebrev till viss bank eller order, har borgensmännen ansetts ej ansvariga mot annan än banken eller innehavare av dess rätt H 1942:9 – Då borgen tecknats på revers till viss bank eller order men lånet, sedan reversen borgensmännen ovetande blivit ändrad, erhållits hos annan bank, ägde denna ej göra borgensförbindelserna gällande H 1961:315 – Då underborgen tecknats, för den händelse flera solidariskt förbundna löftesmän ej kunde betala, men vissa av löftesmännen förnekat sina namn och därför ej kunnat dömas betala, har även underborgensmannen befriats från betalningsskyldighet H 1883:288 – Ang. verkan av borgen intill viss dag H 1885:362; 1891:139 – Ang. verkan av borgens uppsägning H 1881:117; 1885:441; 1892:331; 1918:502 – Då huvudförbindelsen var ogiltig p.g.a. äktenskapsrättsliga regler ansågs borgen vara utan verkan H 1886:193 – Då kravrätten mot huvudgäldenären preskriberats, är borgensmannen fri, även om borgen ingåtts såsom för egen skuld H 1874:54; 1893:286; 1904:135; 1913:355; 1918:502 – Borgensman äger att i gäldenärs konkurs för vad han utbetalar njuta förmånsrätt i pant som lämnats för skulden H 1908:150 – Ang. borgensmans rättsställning, då för skulden jämväl lämnats annan säkerhet H 1875:252; 1885:86; 1890:375; 1908:150; 1909:602; 1913:579; 1925:290; 1926:181; 1927:185, 644; 1933:506; 1936:177 – Verkan av borgenärens försummelse att söka inteckning H 1932:556 – Ang. borgen för arrendator H 1932:621; 1967:79 – Tillämpning av sista p. i 8 § H 1883:232; 1893:507 – Då i borgenspåskrift endast nämnts kapital, har ansvarighet för räntan icke ansetts åligga borgensmannen KM:ts dom 2 nov. 1826 – Ang. borgen för livförsäkringspremier H 1889:376; 1891:43; 1907:14 – Borgensmannen ej fri därför att borgenären av gäldenären emottagit skuldebrev eller växel på skuldbeloppet H 1882:269; 1914:85 – Borgen för underhandsackord bindande, fastän gäldenären försättes i konkurs H 1926:40 – Pga. i bank belånat, till banken eller order ställt skuldebrev, försett med påstämplingen ”betalt”, kunde därefter betalningsskyldighet ej åläggas borgensman H 1925:174 – Ang. verkan av utfästelse att ingå borgen H 1927:11; sådan utfästelse ej bindande, när den inneburit att ansvarigheten skulle gälla mot bank eller liknande företag men krediten anskaffats på annat sätt 1942:188 – Verkan av skuldebrevs belåning efter borgensmans död H 1927:87 – Ang. tid för giltigheten av borgen för växelkredit H 1924:565; 1929:595 – Talan mot vittnen H 1930:149 – Ang. borgen för växelkredit, när borgensförbindelsen först efter skedd diskontering överlämnats till banken H 1933:518 – Ang. verkan av oaktsamhet vid tecknandet av borgen (tomrum, som nyttjats till förfalskning) H 1935:646 – Ang. invändning av löftesman för hyresgäst att utan hans samtycke hyreskontrakt ändrats H 1935:649 – Borgensman för byggnadsentreprenör fri i fall då byggherren själv tagit viss befattning med bygget H 1938:276 – Invändning att delar av entreprenadsumma av byggherre utbetalts i strid mot kontraktet H 1944:17; jfr 1918:223; 1924:130 – Ang. borgen för återbäring av förskottslikvid vid träkolsleverans H 1951:585 – Ang. underborgen för fullgörande av entreprenadavtal H 1953:502 – Kommuns förbindelse enl. 19 § bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) ansågs likställd med borgen i fråga om regressrätt mot bostadslåntagaren H 1989:739 – Skyldighet att infria enkel borgen i fall då gäldenären försatts i konkurs har ansetts inträda redan innan konkursen avslutats när viss utredning förebringats om den utdelning borgenären kunde påräkna H 1990:245 – Fråga, om ett bolag genom förklaring att det avsåg att stödja annat bolag, om det skulle bli nödvändigt (s.k. letter of comfort), ådragit sig betalningsskyldighet sedan det sistnämnda bolaget försatts i konkurs H 1994:204 – Bindande utfästelse ansågs i visst fall föreligga genom två s.k. letters of comfort (stödbrev) H 1995:586 – Fråga, sedan borgen tecknats för ett valutalån, om lånet ersatts med en ny, från valutalånet fristående kredit genom utökning av gäldenärens checkräkningskredit och borgensansvaret därmed upphört H 1997:813 – Ang. förhållandet mellan exportkreditnämnden och borgensman, som ställt borgen vid sidan om nämndens garanti H 1999:325.

Rättsfall:

Borgen eller garantiförbindelse? H 1929:267 – Verkan av konkurs H 1929:346 – Verkan på garantiförbindelse av att försäkring, sedan den övergått till ny ägare, förfallit på grund av uraktlåten premiebetalning H 1930:82 – Verkan av att borgenären beviljat gäldenären anstånd H 1934:74 – Tolkning av borgen för checkräkningskredit H 1935:377 – Se H 1937:395 (checkräkningskredit med borgen av olika omfattning; fråga om regressrätt), 603 (tillägg, innefattande inskränkning av borgensförbindelse, avlägsnat; återbetalningsskyldighet för godtrosinnehavare av skuldebrevet).

Fråga om generell borgen för växlar medförde betalningsskyldighet för växlar på vilka acceptantens namn förfalskats H 1941:545.

Ang. borgensmans ansvarighet när även pant eller annan säkerhet ställts se rättsfall vid 8 § – Invändning om bristande kontroll av gäldenären vid borgen för redovisningsskyldighet H 1929:526; 1938:42 – H 1940:294 (regresskrav mot medlöftesman efter uppgörelse med borgenären) – Fråga om löftesmän på särskilda, såsom säkerhet lämnade skuldebrev hade regressrätt mot löftesmän på huvudförbindelsen H 1945:421; jfr 1937:395 anm. här ovan – Då panträtt upplåtits i fastighet som gemensamt ägdes av gäldenären och en borgensman (en med honom sammanboende kvinna), hade den sistnämnda inte regressrätt mot övriga borgensmän för vad hon måst betala inom pantens värde H 1981:1104 – Ang. avräkning av delbetalning H 1986:454 anm. vid 9:5 – Ang. borgenärs skyldighet mot borgensman m.h.t. dennes regressrätt mot gäldenären H 1992:351 – Fråga, om borgensansvaret fallit bort genom att borgenären (en bank) gjort otillfredsställande kreditprövning, eftersatt informationsskyldighet mot borgensmännen eller varit försumlig betr. annan säkerhet (företagshypotek) H 1993:163 – Fråga, om kontokortsföretag varit försumligt i förhållande till borgensman betr. ett företags kontokortskredit H 1994:381 – Borgensman fri från borgensansvaret mot leasingföretag till följd av dess bristande informationsskyldighet H 1998:852 – Fråga vid proprieborgen, om borgensmannen mot borgenärens krav på betalning ägt att till kvittning åberopa en huvudgäldenärens motfordran mot borgenären H 1994:474 – Brister i banks kreditprövning ansågs inte vara av det mera kvalificerade slag som kunde medföra att borgensmans ansvar till någon del föll bort H 1996:19 – Borgensåtagande gällde även mot ny borgenär H 1997:58 – Borgensansvaret kvarstod för skuldbelopp, som gäldenären betalat till kreditgivaren – en bank – men som banken efter gäldenärens försättande i konkurs återbetalat till konkursboet H 1997:240 – En privatpersons borgensansvar för ett kommersiellt leasingavtal jämkades enl. 36 § avtalslagen (yttr. i målet av Finansinspektionen) H 1997:524 – Borgensmäns betalningsförpliktelse mot bank pga. generell proprieborgen utan begränsning till beloppet jämkades såsom oskäligt betungande då banken godtagit borgensförbindelserna i strid med Finansinspektionens allmänna råd om borgensförbindelser H 1999:408 – H 2000:97 anm. vid 10 § – Ang. borgensmans regressrätt mot gäldenären efter uppgörelse med borgenären om betalning av visst belopp H 2000:482 – M.h.t. borgensmans subrogationsrätt till pant påverkades ej borgensåtagandets giltighet av att överhypotek i panten pantsattes för annan skuld H 2000:557 – Ang. följden av gäldenärbolagets upplösning resp. gäldenärens död, se H 2005:44, 2017:569 och 2014:107, samtliga anm. vid 8 § preskriptionslagen (1981:130). – Den som ingått proprieborgen för förpliktelser avseende löpande kontraktsförhållande svarade endast för den skuld som återstod efter avräkning mellan fordringar och motfordringar hänförliga till avtalet H 2008:878.

Rättsfall:

Detta lagrum har ansetts ej tillämpligt på proprieborgen H 1874:143; 1884:449 – Ang. tillämpning i övrigt av 10 § se H 1883:190 – Ang. verkan, vid solidarisk borgen, av antagande av ny borgensman i anledning av ene borgensmannens död H 1929:529, jfr 409 – Ansvaret för proprieborgensförbindelse går över på borgensmannens dödsbo H 2000:97.

Hänvisad författning:

Jfr Lag (1936:81) om skuldebrev2 § vid 9:1, KF:r 1851:55 s. 4 och 1855:82 s. 1, båda vid 9:3 och 4 samt Preskriptionslag (1981:130)9 § och Lag (1981:131) om kallelse på okända borgenärer7 §, båda vid 9:12.

Rättsfall:

Regress av A mot B ang. belopp, som A utan samförstånd med B försträckt gäldenären för fullgörande av den förbindelse på vilken tecknats borgen, avvisad H 1941:49 – Då ett av två namn på solidarisk borgensförbindelse befunnits förfalskat, ansågs den andre borgensmannen betalningsskyldig för hela skulden H 1915:519; se även H 1974:508 (ett av tre namn förfalskat) – Då en av två solidariska borgensmän på grund av preskription blivit fri från sin borgen, ansågs den andre ej förpliktad att betala mer än hälften av skulden H 1916:568 – Då borgenären friskrivit två av fem borgensmän ansågs det solidariska ansvaret för de återstående vara upplöst; även fråga om viss borgen var s.k. efterborgen H 1989:269 – Vid fördelningen av regressansvar ska beloppsbegränsad proprieborgen och tredjemanspant i regel behandlas lika H 2017:482.

Rättsfall:

H 1877:84 (löpande skuldebrev) – Låntagare har ansetts ej skyldig ersätta skada, som genom olyckshändelse åkommit det lånta H 1884:126 – Låntagare ersättningsskyldig, när han ej kan styrka, att skada på lånat gods uppkommit utan hans vållande H 1953:409 – H 1906:109 (vid leverans av spannmål utlånade säckar skulle, sedan de uppbrunnit före återställandet, ersättas; handelsbruk).

Hänvisad författning:

Jfr Lag (1933:269) om ägofred1 § vid BB5:.

Rättsfall:

Ersättningsskyldighet ådömd rockvaktmästare för ytterplagg, som han ej kunde återställa till ägaren H 1874:591; likaledes restauranginnehavare och garderobiär (oberoende av dem emellan gällande avtal) 1946:338; person som omhändertagit ett i hans bostad förvarat, annan tillhörigt paket och ej visat att han skilt sig därifrån på sådant sätt, att det kunnat utan hans vållande eller vangömmo förkomma 1875:379; handelsbiträde, som tillvaratagit en i butiken kvarglömd börs och därefter utlämnat den till obehörig person 1875:477; hotellföretag för gästs förlust av värdeförsändelse resp. päls 1918:604, 1946:338; jfr 1983:701 anm. vid SkadestL 2:1; bankvaktmästare för värdebrev, som han omhänderhaft för postbefordran 1906:354; innehavare av budsändningsrörelse för penningar, som borttappats under transport 1934:424; garageägare resp. bilreparatör för förkommen bil m.m. 1938:611; 1948:752; 1956:656; 1957:426; 1971:36 – Ang. ångbåtskommissionärs ansvarighet för gods, som under längre tid kvarlegat outlöst H 1904:108 – Ang. bortfraktares ansvarighet för att av honom anlitad åkare utlämnat gods till annan än adressaten; regresstalan H 1950:575 – Ang. skyldighet för annan än fordringsägaren att avbryta preskription av inteckningsfordran H 1917:533; jfr 1925:374 – H 1888:551 (värdehandlingar i förvar hos konkursgäldenär); 1898:17 (innehav av värdehandling för annans räkning); 1898:485 och 1914:525 (båda ang. ersättningsskyldighet för gods, som mottagits till förvaring och obehörigen utlämnats resp. förkommit); 1949:791; 1962:689 (ansvarighet för varor som omhändertagits i frihamn); 1966:18 (markägares ansvarighet på grund av avtal om betesgång för skada på häst) – Fråga om ersättningsskyldighet för hotellföretag då egendom, som företaget tagit om hand för hotellgästs räkning, förkommit vid inbrott H 1978:618 – Ang. ansvarighet för skada på föremål som auktionsverk lämnat till enskilt företag för försäljning H 1968:17 – En häst, som travtränare hade hand om för träning och tävling, skadades och dog under träning; tränaren ansågs underkastad vanligt vållandeansvar, ej presumtionsansvar H 1983:617; däremot presumtionsansvar när hästen skadats utan direkt samband med träning eller tävling 1999:197 – H 1983:701 anm. vid SkadestL 2:1 samt 1989:191 anm. vid SkadestL 3:2 – När travhäst fått upp låset till sin boxdörr och därefter skadats, har travtränare, som haft hästen i sin vård, ansetts ha orsakat skadan av vårdslöshet genom att inte se till att låset var säkert och därmed framkalla fara för skadan H 1996:564.

Allmän anmärkning:

Enl. RP7 § har vad här är föreskrivet om ed upphört att gälla.

Hänvisad författning:

Se nu Konsumenttjänstlag (1985:716)49 § inf. vid HB 1:.

Rättsfall:

Fråga om rätt att innehålla för vinterförvaring mottagen båtmotor till säkerhet för en mycket liten fordran på ersättning för arbete med motorn H 1979:670.

Rättsfall:

Uthyrare av pråm, som ej var sjövärdig, ådömd skadeståndsskyldighet H 1916:274 – Ang. rådande bruk vid filmuthyrning H 1933:323; vid uthyrning av pråmar 1949:87 – Ang. s.k. fodervärds ansvarighet för utackorderade regementshästar H 1950:54.

Hänvisad författning:

Ang. denna och följande §§ jfr Avtalslag (1915:218)2: vid HB 1: – Jfr: om prokurist Prokuralag (1974:158) vid avtalslagen 2: – om huvudredare för partrederi SjöL 5:3 ff. Bih. – Om tillämpning av detta kap. på god man för förvaltning av samfälld egendom se Lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt14 §. Bih. – Lag (2021:401) om Allmänna arvsfonden 4:5 vid ÄB 5:.

Rättsfall:

Ang. behörighet för handelsföreståndare, inspektorer m.fl. att på huvudmannens vägnar ingå avtal H 1877:268; 1881:279; 1895:83; 1899:87; 1901:453; 1908:47; 1942:90 samt rättsfall vid avtalslagen (1915:218) 10 § vid HB 1: – Den som beställt arbete och ej kunde visa att det skett annorledes än för egen räkning dömdes betala H 1913:114; jfr 1914:318 – Ang. inkassouppdrag H 1892:257; 1896:306; 1929:636; 1931:343 – Ang. skyldighet att även till andra än medparter i rättegång redovisa utdömt skadestånd H 1941:520 – Sedan aktierna i ett enmansbolag övergått på efterlevande maken (hustrun) och hon avyttrat aktierna med oväntad beskattning som följd yrkade hon skadestånd pga. försumlig rådgivning av den som sedan omkring 20 år varit bolagets revisor; fråga om uppdragsförhållande uppkommit mellan dem H 1992:243 – Liknande fråga i förhållande mellan ägare av tidningsföretag och revisionsbyrå i samband med försäljning av företaget H 1992:502 – Patentombud, som personligen mottagit uppdrag men utfört uppdragen i ett aktiebolag, har i visst fall ansetts inte ha gentemot bolaget avstått från rätten att förfoga över uppdragen H 1994:236.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

Hänvisad författning:

Jfr BrB 10:5; Avtalslag (1915:218)27 § vid HB 1:.

Rättsfall:

Om sysslomans skyldighet att för felaktigt utförande av uppdrag ersätta huvudmannen H 1874:6; 1875:209; 1879:74, 464; 1880:261; 1882:212; 1898:224; 1903:464; 1905:541; 1907:231, 452; 1914:23; 1923:183; 1937:518; 1938:335; underlåtenhet att fullgöra uppdrag H 1964:80 – Ångbåtskommissionär i förhållande till adressaten skyldig att taga vård om ankommet gods H 1910:602, jfr 1904:108 – Ang. fråga om skyldighet för syssloman att återställa mottagen värdehandling H 1874:116; 1906:364 – Den, som på annans vägnar men utan fullmakt slutit avtal med tredje man, ersättningspliktig i förhållande till denne H 1891:160; 1895:533; 1910:516; 1912:412; 1918:75 – Betalning till tredje man, som icke haft behörig fullmakt, ej giltig H 1912:572 – Skadeståndstalan mot boutredningsman på grund av försummelse att i bouppteckningen upptaga viss fordran H 1929:67; jfr 1949:271; mot praktiserande jurist på grund av försummelse vid fullgörande av uppdrag för klient 1957:621; mot rättegångsombud på grund av underlåtenhet att framställa visst yrkande H 1981:1091 – H 1926:197 (inkassobyrå); 1930:158 (delcredereansvar för bank); 391 (kommuns ansvarighet för obehörigen upptaget lån); 1932:686 (skälig anledning att förutsätta behörighet för uppbärare av likvid för inköpt vara) – Ang. påföljd för syssloman av ett, mot uppdrag, i eget namn gjort fastighetsinrop H 1943:86; 1946:378 – Revisionsbyrå ansågs skadeståndsskyldig för oaktsam rådgivning som orsakat skatteutgift H 1992:58 anm. även vid SkadestL 1:1 – Skadeståndsskyldighet för revisor som brustit i rådgivning betr. skattekonsekvenser av en aktieöverlåtelse H 1992:243 anm. även vid 1 § – Jfr även rättsfall vid HB 12: – Ang. sista punkten se H 1917:239; 1927:22; 1949:313 (ang. skyldighet för bilägare att betala reparation av bil, som tredje man lämnat till reparatören) – Fråga, om fondkommissionär vid handel med indexoptioner för kunds räkning brustit i aktsamhet gentemot kunden genom att inte följa tillsynsmyndighetens allmänna råd eller i övrigt se till att kunden var tillräckligt informerad om de särskilda riskerna med sådan handel H 1995:693 – Fråga om ersättningsskyldighet för en av byggherre anlitad besiktningsman vid husarbeten pga.. försumlighet (förhållande byggherre-generalentreprenör kontra generalentreprenör-underentreprenör) H 1997:44; för besiktningsman pga.. oaktsamhet vid fullgörande av besiktningsuppdrag i samband med fastighetsköp 1997:65; för besiktningsman pga.. överlåtelsebesiktning enl. Svenska Byggingenjörers Riksförbunds modellavtal 2001:269.

Hänvisad författning:

Se anm. vid föregående §.

Rättsfall:

H 1876:513 (utredning av dödsbo); 1929:661 (förmedling av lån); 1957:204 (arvode till advokat för telefonkonsultation m.m.); 1957:665 (förmedling av köp av skrotparti) – Ang. arvodes fördelning mellan flera sysslomän H 1912:521 – Ang. skyldighet att vid dröjsmål med betalning av utlännings provisionsfordran utge ersättning för kursförlust H 1951:444 – Ang. betalningsskyldighet för innehavare av rättegångsfullmakt gentemot person som han satt i sitt ställe H 1964:89 – Ersättning till bank för kostnader med anledning av en av banken utställd bankgaranti H 1972:1 – Den som åtagit sig som särskilt uppdrag att sköta en företagares bokföring ägde ej retentionsrätt till säkerhet för sin arvodesfordran i överlämnat räkenskapsmaterial H 1981:1050; jfr 1982:404 – Vid bokföringsuppdrag har beställaren bevisbördan för att fast pris avtalats H 1989:215.

Rättsfall:

H 1898:530 (vice värd för fastighet); 1905:175 (uppdrag att sälja aktier); 1915:206, 1935:5, 1966:54 (boutredningsman); 1927:570, 1946:493 (inkassouppdrag) – Denna § ej tillämplig på konkursförvaltare H 1977:816 – Uppdrag till bank ansågs som sådant sysslomannaskap som omfattas av denna § H 1992:16; fråga huruvida banken i nämnda fall avgivit slutredovisning, så att preskriptionstiden börjat löpa 1999:52 – Denna § ej tillämplig på förhållandet mellan långivare och tredje man såsom innehavare av egendom som låntagaren pantsatt till långivarens säkerhet H 1998:520 anm. även vid 10:4 – Fråga om fastighetsmäklares redovisning kunde utgöra utgångspunkt för preskription av skadeståndsanspråk H 2000:31; samma fråga betr. redovisning av advokat som haft i uppdrag att biträda i hyrestvist 2000:137 – Invändningar mot företagsrekonstruktörs anspråk på ersättning omfattades inte av förevarande § H 2008:805 anm. även vid KonkL 11:6.

Hänvisad författning:

Jfr ÄktB 6:4.

Rättsfall:

Ang. negotiorum gestio H 1910:622; 1918:12; 1920:234; 1922:472; 1945:728; 1952:63; 1972:88 – Ang. behörighet att företräda nationaliserade ryska banker H 1929:471; 1931:351; 1932:217; försäkringsbolag 1932:225; annat bolag 1938:567 – Ang. tysk tvångsförvaltning av judiska affärsföretag H 1941:424; polsk tvångsförvaltning av nationaliserad egendom 1951:753; ungersk tvångsförvaltning 1954:262.