Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2015:613) om militär grundutbildning
dels att 2, 6 och 19 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse.
Bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation och motivering av beslut behöver inte tillämpas i ärenden om antagning till eller betygssättning inom utbildningen.
Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
I denna förordning avses med
militär grundutbildning: en allmän grundläggande militär utbildning inom Försvarsmakten och en därpå följande utbildning inom Försvarsmakten som syftar till att den som genomgått utbildningen ska kunna
a) krigsplaceras enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
b) anställas som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman,
c) påbörja utbildning som kan leda till anställning som yrkes- eller reservofficer, eller
d) teckna avtal som hemvärnssoldat, och
rekryt: den som har antagits till eller genomgår utbildning enligt denna förordning.
krigsplaceras i en befattning i totalförsvaret,
anställas som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman,
antas till utbildning som kan leda till en anställning som yrkes- eller reservofficer, eller
teckna avtal som hemvärnsoldat.
Den militära grundutbildningen ska ge grundläggande militära färdigheter samt kunskaper om det svenska försvaret och dess syfte. Vidare ska den militära grundutbildningen ge de särskilda militära färdigheter och kunskaper som behövs för att den som genomgått utbildningen ska kunna
Försvarsmakten får meddela föreskrifter om innehållet i den militära grundutbildningen.
Ordnings- och bevakningsuppgifter får innefattas i utbildningen endast i den utsträckning som det är nödvändigt för att utbildningsmålen ska uppnås eller om det finns särskilda skäl för det och rekryten har lämplig utbildning för uppgiften.
I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om rehabilitering och ersättning till anhöriga enligt 13 § får dock inte överklagas.