Förordning (2007:856) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten
Denna förordning upphör enligt F (2008:1002) att gälla den 1 januari 2009.
Uppgifter
Krisberedskapsmyndigheten är förvaltningsmyndighet för frågor om samhällets säkerhet när det gäller krishantering och civilt försvar. Med krishantering avses i detta sammanhang åtgärder vid sådana situationer som beskrivs i 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Myndigheten ska i samarbete med ansvariga samhällsorgan bidra till att minska samhällets sårbarhet samt utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga inom detta område.
Krisberedskapsmyndigheten ska
bidra till att stärka krishanteringsförmågan hos kommuner, landsting, länsstyrelser och andra myndigheter,
verka för samverkan mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv, och
kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer.
Krisberedskapsmyndigheten ska inom sitt område
bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser,
initiera forskning och studier samt ta del av, analysera och förmedla forskningsresultat, och
sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser och genomföra övergripande analyser av dessa.
Krisberedskapsmyndigheten ska samordna planeringen av åtgärder som stärker beredskapen när det gäller krishantering och civilt försvar genom att särskilt
utarbeta planeringsinriktning,
till regeringen ge in planeringsunderlag i fråga om bl.a. förslag till fördelning av de medel som regeringen har anvisat,
mot bakgrund av regeringens beslutade planeringsförutsättningar betala ut belopp, i mån av tillgång på medel, inom de samverkansområden som framgår av bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap,
utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser,
kontinuerligt genomföra uppföljning och utvärdering av genomförda beredskapsåtgärder,
verka för ökad samverkan och samordning mellan samverkansområden då det gäller beredskapen mot nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel,
samordna planeringen för det civila försvaret med motsvarande planering för det militära försvaret, och
företräda det civila försvaret på nationell nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte något annat följer av särskilda föreskrifter m.m.
Krisberedskapsmyndigheten ska sprida kunskap om och stärka samhällets krishanteringsförmåga genom att särskilt
samordna kompetensutveckling samt informera och utbilda inom områdena samhällets sårbarhet, krishantering, säkerhetspolitik och totalförsvar,
initiera, planera och genomföra utbildning och övningar,
samordna personal- och kompetensförsörjningen för det civila försvaret,
utveckla metoder för kriskommunikation och krishantering,
verka för att de frivilliga försvarsorganisationernas kunskaper och förmåga uppmärksammas och tas till vara, och
efter överenskommelse med trossamfunden leda och samordna deras medverkan på området.
Krisberedskapsmyndigheten ska ha ett sammanhållande myndighetsansvar för samhällets informationssäkerhet. Myndigheten ska i detta arbete
analysera omvärldsutvecklingen inom området mot bakgrund av erhållet underrättelseunderlag och årligen lämna en samlad bedömning till regeringen,
utveckla samarbetet mellan offentlig sektor och näringsliv, och
arbeta förebyggande med utbildning och information i dessa frågor.
Krisberedskapsmyndigheten ska utveckla och förvalta tekniskt stöd för ledning och beslutsfattande. Myndigheten ska även samordna signalskyddsverksamheten inom sitt verksamhetsområde.
Särskilda uppgifter
Krisberedskapsmyndigheten ska införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel-systemet). Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan med företrädare för användarna av systemet. Krisberedskapsmyndigheten ska verka för en så stor anslutning som möjligt till systemet. Systemet ska tillhandahållas mot avgift. Krisberedskapsmyndigheten beslutar eller meddelar föreskrifter om avgiftens storlek för kommuner, landsting och kommersiella aktörer. För statliga myndigheter fastställs avgiften av regeringen.
Krisberedskapsmyndigheten ska ha förmåga att vid sådana krissituationer som avses i 1 §, kunna bistå Regeringskansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar.
Krisberedskapsmyndigheten ska ha förmåga att kunna samordna civil verksamhet inom sitt verksamhetsområde i samband med internationella övningar och ansvara för sådana övningar. När svenska myndigheter som bedriver civil verksamhet deltar i Partnerskap för fred ska Krisberedskapsmyndigheten samordna deltagandet.
Krisberedskapsmyndigheten ska i beredskapsplaneringen och under höjd beredskap stödja Försvarsmakten med beslutsunderlag och information om beredskapsläget inom det civila försvaret.
Ledning
Krisberedskapsmyndigheten leds av en myndighetschef.
Vid Krisberedskapsmyndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst tio ledamöter.
Särskilda organ
Till Krisberedskapsmyndigheten är ett råd för näringslivssamverkan knutet. Myndighetschefen är ordförande i rådet.
Rådet ska bistå myndigheten och arbeta fram förslag till hur offentliga organ och näringslivet gemensamt kan arbeta med att minska sårbarheten i samhället. Arbetet ska ske på en övergripande nivå.
Vid Krisberedskapsmyndigheten finns en delegation för Rakel-systemet. Delegationen ska bistå myndigheten i dess uppgift enligt 7 § genom att lämna förslag till beslut i strategiska frågor som rör utvecklingen av systemet och om användaravgifter. Delegationen består av myndighetschefen eller den som myndighetschefen utser i sitt ställe och högst tio andra ledamöter samt ersättare för dessa. Representanter för användarna av systemet ska ingå i delegationen. Myndighetschefen eller den som myndighetschefen utser är delegationens ordförande.
Anställningar och uppdrag
Generaldirektören är myndighetschef.
Vid Krisberedskapsmyndigheten finns en överdirektör.
Personalansvarsnämnd
Vid Krisberedskapsmyndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.
Tillämpligheten av vissa förordningar
Personalföreträdarförordningen (1987:1101) ska tillämpas på Krisberedskapsmyndigheten.
Avgifter
Krisberedskapsmyndigheten får åta sig att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting. Myndigheten beslutar eller meddelar föreskrifter om avgifternas storlek.
Överklagande
Krisberedskapsmyndighetens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.