Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi

Rubriken har denna lydelse enl. F 2013:1151.

Utfärdad: 1994-06-09

Tillämpningsområde m. m.

1 §

Denna förordning gäller vid fysioterapi enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse i förordningen.

SFS 2013:1151

2 §

Av lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi följer att vissa fysioterapeuter har rätt till förhöjda arvoden. I lagen finns också bestämmelser om patientavgift.

SFS 2013:1151

Normalarvode

3 §

Normalarvode och reducerat normalarvode lämnas enligt arvodeskategori A eller arvodeskategori B. Arvodeskategori B avser ensampraktiserande eller samverkande fysioterapeuter med assisterande personal, flera behandlingsrum och kvalificerad utrustning. Arvodeskategori A avser övriga fysioterapeuter.

Fysioterapeuten ska till regionen anmäla vilken arvodeskategori som gäller för verksamheten. Ändring ska anmälas minst sex månader innan den börjar gälla.

SFS 2019:1018

4 §

För annan fysioterapeutisk behandling än sådan som anges i 6 och 7 §§ lämnas normalarvode med högst de belopp som anges i tabellen. Normalarvode lämnas under förutsättning att

  1. fysioterapiersättning till en fysioterapeut och vikarie i dennes verksamhet sammanlagt under ett kalenderår inte överstiger det belopp för sammanlagt mottaget arvode som anges i tabellen, och

  2. fysioterapeutens behandling i direkt kontakt med patienterna i genomsnitt per kalendermånad uppgår till minst 25 minuter per besök för arvodeskategori A och till minst 20 minuter per besök för arvodeskategori B.

     

    Normalarvode kronor

    Sammanlagt mottaget arvode kronor

    Arvodeskategori A

     

    400

     

    1 025 910

     

    Arvodeskategori B

     

    400

     

    1 429 020

     

SFS 2021:1178

4 a §

En fysioterapeuts behandling får även genomföras genom digitala vårdmöten i den utsträckning det är lämpligt, om

  1. direkt kontakt med patienter bör undvikas på grund av risk för spridning av det virus som orsakar covid-19, och

  2. den region där fysioterapeuten bedriver sin verksamhet medger det.

Vidare krävs att regionen och fysioterapeuten, eller företrädare för denne, enats om ett normalarvode och om de villkor som ska gälla för digitala vårdmöten.

Fysioterapiersättning som lämnas till en fysioterapeut och vikarie i dennes verksamhet enligt denna paragraf ska räknas in i sammanlagt mottaget arvode enligt 4 §. Om sammanlagt mottaget arvode för fysiska och digitala vårdbesök under ett kalenderår överstiger det högsta belopp som anges i tabellen enligt 4 §, lämnas reducerat normalarvode för digitala vårdmöten motsvarande hälften av det överenskomna normalarvodet upp till det ersättningstak som följer av 5 §.

SFS 2020:328

5 §

Om fysioterapiersättning till en fysioterapeut och vikarie i dennes verksamhet sammanlagt under ett kalenderår överstiger sammanlagt mottaget arvode enligt 4 §, lämnas reducerat normalarvode för samma åtgärder med högst de belopp som anges i tabellen. Reducerat normalarvode lämnas under förutsättning att summan av lämnat arvode till en fysioterapeut och vikarie i dennes verksamhet under kalenderåret inte överstiger det ersättningstak som anges i tabellen.

 

Reducerat normalarvode kronor

Ersättningstak kronor

Arvodeskategori A

 

201

 

1 275 180

 

Arvodeskategori B

 

201

 

1 798 450

 

SFS 2021:1178

5 a §

Om en fysioterapeut och vikarie i dennes verksamhet inte bedriver verksamheten på heltid reduceras gränserna för sammanlagt uppburet arvode enligt 4 § och ersättningstaket enligt 5 § med 70 procent av den kvotdel som arbetstiden minskat i förhållande till heltidskravet i 8 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.

SFS 2013:1151

Enkelt arvode

6 §

För enklare undersökningar och behandlingar, såsom enbart konditionstest, efterkontroll, apparatbehandling eller mindre omfattande tejpning som utförs av fysioterapeuten eller under dennes överinseende, lämnas enkelt arvode med högst 126 kronor per patientbesök. Under de förutsättningar som anges i 5 § lämnas reducerat enkelt arvode med högst 51 kronor.

SFS 2021:1178

6 a §

För enklare telefonkonsultation lämnas enkelt arvode med 75 kronor per samtal. Under de förutsättningar som anges i 5 § lämnas reducerat arvode med högst 40 kronor.

SFS 2021:1178

Särskilt arvode

7 §

För de särskilt tids- eller kostnadskrävande åtgärder som anges i andra stycket lämnas särskilt arvode med högst 1 048 kronor för arvodeskategori A och högst 921 kronor för arvodeskategori B. Särskilt arvode lämnas under förutsättning att den tid som går åt för denna åtgärd i direkt kontakt med patienterna i genomsnitt per kalendermånad uppgår till minst 50 minuter per besök för arvodeskategori A och 40 minuter per besök för arvodeskategori B.

Särskilt arvode lämnas för specifika insatser till

  1. patienter med psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem,

  2. patienter med sjukdomar eller skador i andningsorganen eller i cirkulationssystemet,

  3. patienter med sjukdomar eller skador i nervsystemet,

  4. patienter med smärttillstånd eller funktionshinder på grund av reumatisk sjukdom,

  5. patienter med skador eller sjukdomar i rörelsesystemet,

  6. barn och ungdomar med funktionshinder eller sjukdom, och

  7. äldre med åldersrelaterade fysiska eller psykiska funktionshinder.

SFS 2021:1178

7 a §

Om fysioterapiersättning till en fysioterapeut eller vikarie i dennes verksamhet sammanlagt under ett kalenderår överstiger sammanlagt mottaget arvode enligt 4 §, lämnas reducerat särskilt arvode för de åtgärder som anges i 7 § med högst 737 kronor för arvodeskategori A och högst 647 kronor för arvodeskategori B. Reducerat särskilt arvode lämnas under förutsättning att summan av lämnat arvode till fysioterapeuten och vikarien under kalenderåret inte överstiger det ersättningstak som anges i 5 §.

SFS 2021:1178

8 §

Särskilt arvode enligt 7 § andra stycket lämnas endast till en fysioterapeut med högskoleutbildning om minst 45 högskolepoäng inom för åtgärden adekvat område. Av dessa kan upp till 30 högskolepoäng bytas ut mot längre sammanhållen utbildning av motsvarande omfattning.

Utöver utbildning enligt första stycket krävs yrkeserfarenhet motsvarande minst två års heltidsarbete som fysioterapeut inom för åtgärden adekvat område under de senaste fem åren.

SFS 2013:1151

Gruppbehandling m. m.

9 §

Vid behandling i grupp, där fysioterapeutens behandlingsprogram riktar sig till samtliga patienter i gruppen, vilka är i behov av samma typ av behandling, lämnas enkelt arvode med 188 kronor för varje patient oberoende av antalet patienter i gruppen. Under de förutsättningar som anges i 5 § lämnas reducerat enkelt arvode med högst 75 kronor för varje patient.

SFS 2021:1178

10 §

Vid behandling av flera patienter parallellt med helt eller delvis individuellt utformade program (parallellbehandling) lämnas normalarvode enligt 4 eller 5 § för sådana åtgärder om högst tre patienter behandlas samtidigt. I annat fall lämnas ersättning som för gruppbehandling enligt 9 §.

SFS 2000:1034

Särskilda stödområden

Rubriken införd g. SFS2009-0082

10 a §

Med särskilda stödområden enligt 20 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi avses de kommuner och delar av kommuner som ingår i stödområde enligt 10 b §.

SFS 2014:368

10 b §

Med stödområde avses i denna förordning följande indelning.

  1. Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.

  2. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.

  3. Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.

  4. Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.

  5. Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

  6. Dalarnas län: Malung-Sälens, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.

  7. Värmlands län: Torsby kommun.

Med församlingar avses de territoriella församlingar som fanns den 31 december 1999.

SFS 2014:368

11 §

Till en fysioterapeut som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde lämnas tilläggsarvode med 75 kronor för behandlingsmässigt motiverade hembesök. Om flera personer ges fysioterapi vid ett besök lämnas högst två tilläggsarvoden. För telefonkonsultationer lämnas till en sådan fysioterapeut ersättning med 36 kronor.

SFS 2021:1178

Resekostnader

12 §

Ersättning för en fysioterapeuts kostnader för resa med egen bil vid behandlingsmässigt motiverade hembesök lämnas med det belopp som anges i 16 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229). För varje resa lämnas dock en minsta ersättning om 10 kronor. Ersättning för resa med annat färdmedel lämnas om det finns särskilda skäl.

Ersättning för resa med egen bil lämnas även om kostnaden skulle ha blivit lägre om annat färdmedel hade använts. Endast om det finns särskilda skäl får avståndet till patienten från fysioterapeutens mottagning beräknas överstiga avståndet från patienten till en allmän mottagning för fysioterapi som är inrättad för den ort där patienten vistas med mer än en mil.

SFS 2013:1151

Gemensamma bestämmelser om arvode

13 §

Arvode för fysioterapeutisk behandling avser ersättning för samtliga åtgärder vid ett behandlingstillfälle. Vid första besöket i en behandlingsserie lämnas normalarvode, reducerat normalarvode eller särskilt arvode även om besöket endast omfattat anamnesupptagning, bedömning och rådgivning.

SFS 2013:1151

14 §

Regionen ska till fysioterapeuten betala ut skillnaden mellan det arvode som ska lämnas och den patientavgift som fysioterapeuten fått ta ut.

Arvodet betalas dock helt genom fysioterapiersättning

  1. om patienten enligt 23 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi är befriad från att betala patientavgift,

  2. för sjukvård som avses i 2 § andra stycket 5 förordningen (1984:908) om vissa statsbidrag för sjukvård m.m.,

  3. för fysioterapeutens resekostnader enligt 12 §.

SFS 2019:1018

15 §

Vid utbetalning av ersättning till en mottagare som inte åberopar godkännande för F-skatt och inte är juridisk person minskas ersättningen med 12,9 procent eller, om mottagaren vid årets ingång är 65 år eller äldre, med 8,2 procent. Om mottagaren visar att minst hälften av ersättningen motsvarar kostnader i arbetet som ska täckas med ersättningen, ska ersättningen minskas med det lägre belopp som beräknas motsvara de arbetsgivaravgifter eller den särskilda löneskatt som regionen ska betala.

SFS 2019:1018

16 §

En fysioterapeut som har fysioterapiersättning är skyldig att i fråga om all sådan behandling visa räkning för regionen och redovisa arbetstid, antalet vidtagna åtgärder samt uppgift om patientens bosättningsort. Fysioterapeuten är även skyldig att rapportera till respektive region om han eller hon är verksam i två eller flera regioners områden och ska därvid även ange beräknad omfattning i respektive regions område. Därutöver är fysioterapeuten själv skyldig att bevaka när han eller hon når ersättningstak 1 eller ersättningstak 2 och underrätta regionen om detta.

Fysioterapiersättning i motsvarande mån kan innehållas i avvaktan på att sådana uppgifter lämnas som avses i första stycket.

SFS 2019:1018

17 §

Den som ger vård mot fysioterapiersättning ska lämna kvitto på betalda patientavgifter och anteckna dessa på formulär för tillämpning av bestämmelserna om avgiftsbefrielse för patientavgifter.

SFS 2013:1151

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1994:1120

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 1994 då förordningen (1993:1664) om ersättning för sjukgymnastik skall upphöra att gälla.

2. För sjukgymnastik som givits före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser fortfarande.

3. För en sjukgymnast som under år 1993 från patienterna och en försäkringskassa eller enligt vårdavtal med ett landsting fått en sammanlagd arvodessumma som överstiger ersättningstaket i 5 § gäller för tiden fram till d. 1 juli 1995 i stället ett ersättningstak som motsvarar 90 procent av 1993 års arvode. För en sådan sjukgymnast skall även sammanlagt uppburet arvode enligt 4 § höjas med samma belopp som ersättningstaket får överskridas.

SFS 1995:1221

1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 4 och 5 §§ d. 1 jan. 1997, och i övrigt d. 1 jan. 1996.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning för sjukgymnastik som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 1996:1362

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1997.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjukgymnastikersättning som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 1997:95

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 april 1997.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjukgymnastikersättning som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 1998:1521

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 1999.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som avser tid före ikraftträdandet.

SFS 1999:1371

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2000.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2000:929

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2001.

SFS 2000:1034

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2001.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

3. En sjukgymnast som vid ikraftträdandet uppbär särskilt arvode är berättigad att göra detta utan att uppfylla kraven i 8 §.

4. En sjukgymnast med steg 3-utbildning i ortopedisk manuell terapi skall till utgången av år 2005 anses uppfylla utbildningskravet för åtgärd 6 enligt 7 §.

SFS 2001:850

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2002.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2002:792

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2003.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2003:819

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2004.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2004:757

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2005.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2005:786

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2006.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2006:1262

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2007.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2007:435

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2007.

2. För den som har högskoleutbildning vars omfattning anges i poäng skall en poäng motsvaras av en och en halv högskolepoäng.

SFS 2007:1208

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2008.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2008:959

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2009.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2009:82

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 april 2009.

2. Äldre lydelse av 11 § gäller fortfarande för sjukgymnast som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet i ett sådant område som anges i den äldre lydelsen.

SFS 2009:1380

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2010.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2010:1645

1. Denna förordning träder ikraft d. 1 jan. 2011.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2011:1187

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2012.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2011:1449

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2012.

SFS 2012:654

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2012:964

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2013.

SFS 2013:1151

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2014.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2014:368

Denna förordning träder i kraft d. 1 juli 2014.

SFS 2014:1375

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2015.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2015:753

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2016.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2016:984

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2017.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2017:996

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2018.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2018:2066

1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2019.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2019:792
  1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2020.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2019:1018

Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2020:328

Denna förordning träder i kraft d. 8 juni 2020.

SFS 2020:329

(Publicerad d. 21 maj 2020)

SFS 2020:1195

(Publicerad d. 11 dec. 2020)

SFS 2020:1197

(Publicerad d. 11 dec. 2020)

SFS 2021:19
  1. Denna förordning träder i kraft d. 23 febr. 2021.

  2. Förordningen ska dock tillämpas för tid från och med d. 1 jan. 2021.

  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för vård som avser tid före d. 1 jan. 2021.

SFS 2021:1176

(Publicerad d. 7 dec. 2021)

SFS 2021:1177
  1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2023.

  2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.

SFS 2021:1178
  1. Denna förordning träder i kraft d. 1 jan. 2022.

  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet.