Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 185 , 16/08/1971 s. 0016 - 0026

Finsk specialutgåva Område 15 Volym 1 s. 0145

Dansk specialutgåva: Serie I Område 1971(II) s. 0623

Svensk specialutgåva Område 15 Volym 1 s. 0145

Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1971(II) s. 0694

"Grekisk specialutgåva

" Område 13 Volym 1 s. 0127

Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 2 s. 0006

Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 2 s. 0006



RÅDETS DIREKTIV av den 26 juli 1971 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om benämningar på textilier (71/307/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

De flesta medlemsstaterna har bindande bestämmelser för benämning, sammansättning och märkning av textilprodukter.

Dessa bestämmelser skiljer sig åt medlemsstaterna emellan och utgör därför ett hinder för den gemensamma marknaden och hindrar den från att fungera på rätt sätt.

Dessa hinder kan undanröjas genom att man fastställer enhetliga regler för saluförande av textilprodukter på den gemensamma marknaden. Man måste därför harmonisera de olika benämningarna på textilfibrer och de beskrivningar på etiketter, märken och dokument som åtföljer textilprodukter på olika nivåer i produktionen, beredningen och distributionen.

Bestämmelser bör också finnas för vissa produkter som inte är tillverkade av enbart textila material, men där textilier ingår som en väsentlig del eller där tillverkaren, beredaren eller försäljaren av varan särskilt framhäver det textila inslaget.

För att uppnå syftet med de nationella bestämmelserna på området bör märkning vara obligatorisk.

Användningen av beskrivningar eller benämningar som åtnjuter särskild prestige bland användare och konsumenter bör underkastas vissa villkor.

På ett senare stadium kommer det att bli nödvändigt att fastställa metoder för provundersökningar av textilier och analysmetoder för att omöjliggöra alla invändningar mot de metoder som används. Det faktum att man provisoriskt behåller gällande nationella metoder hindrar emellertid inte att man tillämpar enhetliga regler.

Det vore inte tillrådligt att i ett särskilt direktiv för textilprodukter harmonisera samtliga bestämmelser för sådana produkter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Textilprodukter får marknadsföras inom gemenskapen endast när sådana produkter följer bestämmelserna i detta direktiv. Detta gäller före eller under tillverkningsprocessen eller vid varje annat distributionssteg.

Artikel 2

1. I detta direktiv avses med textilprodukter: alla varor i obearbetat, halvbearbetat, bearbetat, halvförädlat, förädlat, halvkonfektionerat eller konfektionerat tillstånd som uteslutande består av textila fibrer, oavsett vilket förfarande som använts för deras blandning eller sammansättning.

2. I detta direktiv avses med textilfiber: en enhet materia som utmärks av att den är flexibel och tunn samt lång i förhållande till sin tjocklek, vilket gör den lämpad för textil användning.

3. Följande artiklar skall behandlas som textilprodukter och skall falla under bestämmelserna i detta direktiv:

- Produkter som består av minst 80 viktprocent textilfibrer.

- Möbel- , paraply- och markistyg som består av minst 80 viktprocent textila inslag; även textila inslag i flerlagrade golvbeläggningar, i madrasser och i campingartiklar samt i värmande foder i fotbeklädnader, handskar, vantar och halvvantar, förutsatt att sådana delar eller foder utgör minst 80 viktprocent av hela artikeln.

- Textilier som ingår i andra produkter som en väsentlig del i de fall deras sammansättning deklareras.

Artikel 3

1. Namn och beskrivning på fibrer enligt artikel 2 återfinns i bilaga 1.

2. Benämningarna i bilaga 1 skall användas enbart för fibrer som motsvarar beskrivningen vid resp. benämning i tabellen i bilaga 1.

3. Ingen av dessa benämningar får användas på någon annan fiber, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn oavsett vilket språk som används.

4. Ordet "silke" får inte användas för att beteckna att en fiber till sin form eller sitt särskilda utförande är ett ändlöst filament.

Artikel 4

1. Ingen textil produkt får beskrivas som 100 % "ren" (pure) eller "hel-" (all) om den inte består av ett och samma fiberslag; inget liknande ord får användas.

2. En textil produkt får innehålla upp till 2 viktprocent andra fibrer, förutsatt att denna kvantitet är befogad av tekniska skäl och inte är rutinmässigt iblandad. För kardgarnsvaror kan tolereras en avvikelse på 5 %.

Artikel 5

1. En ullprodukt får beskrivas som

- "laine vierge" eller "laine de tonte"

- "Schurwolle"

- "lana virgine" eller "lana di tosa"

- "scheerwol"

endast om den uteslutande består av fiber som tidigare aldrig ingått i en färdigvara och som tidigare varken genomgått någon annan än den för framställningen erforderliga spinn- och/eller filtningsprocessen eller någon fiberskadande behandling eller användning.

2. Utan hinder av punkt 1 får beteckningen "ny ull" även användas på den i fiberblandningen ingående ullen om

a) all ull som ingår i blandningen uppfyller kraven i punkt 1,

b) denna ull svarar för minst 25 % av blandningens hela vikt,

c) ifråga om grovkardad blandning, ullen är blandad med endast en annan fiber.

Hela den procentuella sammansättningen måste anges i ovanstående fall.

3. En avvikelse berättigad av tekniska skäl i samband med tillverkningen skall inte överstiga 0,3 % fiberorenheter för produkter som beskrivs med något av uttrycken i punkt 1 och 2, inklusive ullprodukter som genomgått en kardningsprocess.

Artikel 6

1. En textilprodukt där två eller flera fibrer ingår och där den ena står för minst 85 % av totalvikten, skall benämnas med

- den senare fiberns namn följt av uppgift om viktprocenten, eller

- den senare fiberns namn följt av orden "minst 85 %", eller

- produktens fullständiga procentuella sammansättning.

2. En textil produkt som består av två eller flera fibrer, varav ingen ingår med så mycket som 85 % av totalvikten, skall namnges med beteckningarna på alla de viktigaste fibrerna och dessas viktprocent, följt av namnen på övriga ingående fibrer i fallande ordning efter vikt med eller utan angivande av deras viktprocent. Dock gäller följande:

a) Fibrer som var och en står för mindre än 10 % av en produkts totalvikt kan kollektivt betecknas med termen "övriga fibrer" följt av den totala viktprocenten.

b) Om namnet på en fiber som står för mindre än 10 % av en produkts totalvikt anges, skall produktens fullständiga procentuella sammansättning deklareras.

3. Produkter med varp av ren bomull och väft av rent lin, där procentandelen lin är minst 40 % av totalvikten av den obehandlade (till ytan specificerade) vävnaden, får betecknas som "halvlinne" åtföljt av "varp av ren bomull väft av rent lin".

4. I fråga om textila produkter avsedda för en slutanvändare skall en avvikelse på 3 % tillåtas mellan den deklarerade och den verkliga viktprocentandelen fibrer i förhållande till fibrernas totalvikt i den färdiga produkten i de procentuella blandningar som fastställs genom denna artikel, om inte tillverkningsprocessen för en speciell produkt är sådan att en större avvikelse måste tolereras.

5. Beteckningarna "omarbetat material" eller "varor med obestämd sammansättning" får användas för sådana produkter vars sammansättning inte utan svårighet kan bestämmas, oavsett beståndsdelarnas procentandelar efter vikt.

Artikel 7

Utöver avvikelserna angivna i artikel 4.2, artikel 5.4 och artikel 6.4 medges en ytterligare tolerans av 7 % uteslutande för synliga, urskiljbara fibrer av rent dekorativ karaktär.

Artikel 8

1. Textila produkter i detta direktivs mening skall förses med etikett eller märkas så snart de släpps ut på marknaden i produktions- eller kommersiellt syfte; denna etikettering eller märkning kan ersättas eller kompletteras med åtföljande affärshandlingar, när produkterna inte utbjuds till försäljning till slutanvändaren, eller när de levereras för att tillgodose en beställning från staten eller från annan offentligrättslig juridisk person.

2. a) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel 3, 4, 5 och 6 och bilaga 2 skall klart och tydligt framgå av affärshandlingarna. Detta krav skall göra det omöjligt att använda förkortningar i försäljningsavtal, på räkningar och fakturor; en mekaniserad processkod får emellertid användas, förutsatt att koden förklaras i handlingen ifråga.

b) Namn, beskrivningar och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel 3, 4, 5 och 6 och bilaga 1 skall klart framgå i lättläslig och enhetlig tryckstil, när textilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till slutanvändare. Detta gäller i synnerhet för kataloger och annan reklam, för förpackningar, etiketter och märken.

Närmare beskrivningar och upplysningar, utöver dem som faller under detta direktiv, skall presenteras separat. Denna bestämmelse gäller inte ett varumärke eller namn på ett företag, som kan stå omedelbart före eller efter de specificeringarna, föreskrivna i detta direktiv. Om emellertid en textilprodukt utbjuds till försäljning eller säljs till en slutanvändare enligt punkt 2 a, och ett varumärke eller ett företagsnamn, vare sig fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, innehåller ett av namnen som räknas upp i bilaga 1 eller ett namn som lätt kan förväxlas med detta, måste varumärket eller företagets namn omedelbart föregås eller följas av namn, beskrivning och specifikationer om fiberinnehållet enligt artikel 3, 4, 5 och 6 eller bilaga 1, tryckta med lättläsliga och tydliga bokstäver.

c) När textilprodukter utbjuds till försäljning eller säljs till en slutanvändare inom medlemsstaternas territorium får dessa kräva att även det egna språket används på de etiketter och märken som krävs enligt denna artikel.

d) Medlemsstaterna får inte förbjuda användning av beskrivningar eller specifikationer om olika produkters egenskaper utöver de som nämns i artikel 3, 4 och 5, när sådana beskrivningar eller specifikationer överensstämmer med god affärssed i det landet.

Artikel 9

1. Alla textilprodukter som består av två eller flera komponenter med olika fiberinnehåll skall vara försedda med en etikett som anger fiberinnehållet i varje komponent. En sådan etikett skall inte vara obligatorisk för komponenter som ingår med mindre än 30 % av produktens totalvikt, exklusive fodret.

2. Två eller flera textilprodukter som har samma fiberinnehåll och normalt bildar en enhet behöver bara ha en etikett.

Artikel 10

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 8 och 9 gäller följande:

a) I fråga om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 3 och som befinner sig i något av de stadier som nämns i artikel 2.1 behöver medlemsstaterna inte kräva någon etikett eller något märke med namn eller sammansättning. Bestämmelserna i artiklarna 8 och 9 skall dock gälla när sådana produkter har en etikett eller märkning med namn eller sammansättning eller ett varumärke eller namn på ett företag, som fristående eller som ordförbindelse eller som egenskapsnamn, innehåller antingen en av benämningarna i bilaga 1 eller en benämning som lätt kan förväxlas med denna.

b) Om de textilprodukter som räknas upp i bilaga 4 är av samma typ och sammansättning kan de utbjudas till försäljning gemensamt, försedda med samma etiketter med detaljerade upplysningar om sammansättning fastställda i detta direktiv.

Artikel 11

Medlemsstaternaskall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ingen information som ges när textilprodukter släpps ut på marknaden kan förväxlas med benämningarna och specifikationerna fastställda i detta direktiv.

Artikel 12

1. De i artiklarna 5 och 6 angivna procenttalen för fibrerna skall beräknas med användning av de i bilaga 2 nämnda och överenskomna fukttilläggen på torrvikten av respektive fiberslag.

2. Vid beräkning av procentsatserna för textilfibrer skall följande delar först borträknas:

a) Förstyvningar, förstärkningar, mellanfoder och mellanlägg av canvas, förbindelsetrådar, sytrådar, stadkanter, etiketter och märken, kantband, knappar och garneringar som inte är beståndsdelar av varan, överdrag, tillbehör, dekorationsbesättningar, resårband och band samt, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 9, foder.

b) Bindevarp och -väft i filtar, binde- och fyllnadsvarp och väft i golvbeläggningar, möbeltyger och handknutna mattor.

c) Grundlagren i tyger med lugg och flerlagrade golvbeläggningar om dessa baksidor inte har samma fibersammansättning som luggen.

d) Fetter, bindemedel, förtyngningsmedel och andra textila appreturmedel samt färg- och tryckhjälpmedel och andra textilbearbetningsprodukter.

3. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de detaljer som räknas upp i punkt 2 d inte finns med i mängder som kan vilseleda konsumenten.

Artikel 13

Separata direktiv kommer att specificera de prov- och analysmetoder som skall användas av alla medlemsstater för att bestämma fibersammansättningen i de produkter som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

1. Ingen medlemsstat får förbjuda eller hindra utsläppandet på marknaden av textila produkter som följer bestämmelserna i detta direktiv av orsaker som har samband med benämningar eller specifikationer av sammansättning.

2. Bestämmelserna i detta direktiv utesluter inte att man tillämpar gällande bestämmelser i de olika medlemsstaterna om skydd av industriell och kommersiell egendom, om uppgifter beträffande ursprung, ursprungsmärkning och förhindrande av otillbörlig konkurrens.

Artikel 15

Bestämmelserna i detta direktiv skall inte gälla textilprodukter som

1. är avsedda för export till tredje land,

2. förs in i medlemsländerna i gemenskapen efter tullkontroll för vidare transitering,

3. importeras från tredje land för beredning inom marknaden,

4. läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till fristående företag som framställer produkter från tillhandahållet material utan att detta överlåts mot betalning.

Artikel 16

1. Medlemsstaterna skall besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommmissionen om detta.

2. Varje medlemsstat får bestämma att nationella bestämmelser som gäller innan nationella åtgärder vidtas för att följa detta direktiv fortfarande får gälla under 24 månader efter det att sådana åtgärder trätt i kraft för textilprodukter som inte uppfyller kraven i detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 17

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 26 juli 1971.

På rådets vägnar

A. MORO

Ordförande

(1) EGT nr C 2, 8.1.1970, s. 41.

(2) EGT nr C 10, 27.1.1970, s. 9.

BILAGA 1

FÖRTECKNING ÖVER TEXTILFIBRER

>Plats för tabell>

(1) När det gäller blandningar av fint djurhår och fibrer från får eller lamafällar får dessa speciella benämningar användas endast om de åtföljs av innehållsdeklarationer enligt Artikel 6.1 eller 6.2.

(2) Under en period av fem år efter anmälan om detta direktiv får fibern som faller under punkt 23 (viskos) även kallas "rayon" när det är fråga om filamentet eller "stapelrayon" ifråga om ändlös fiber; ordet "viskos" får läggas till i bägge fallen.

(3) Ordet "fiber" är underförstått.

BILAGA 2

>Plats för tabell>

BILAGA 3

PRODUKTER FÖR VILKA INTE KAN FÖRESKRIVAS ETIKETTERING ELLER MÄRKNING

(Artikel 10 a)

1. ärmhållare

2. klockarmband av textila material

3. etiketter och emblem

4. vadderade grytlappar av textila material

5. tehuvar

6. kaffehuvar

7. ärmskydd

8. muffar, ej av plysch

9. konstgjorda blommor

10. nåldynor

11. målad kanvasduk

12. vävda tyger för stoffering och mellanlägg

13. filtar

14. gamla, omgjorda textilprodukter där detta särskilt anges

15. damasker

16. industritextilier

17. emballage, inte nytt och sålt som sådant

18. filthattar

19. mjuka behållare/kärl utan bottenplatta och sadelmakeri av textilt material

20. reseeffekter av textila material

21. handbroderier

22. glidbara spännen i kjollinningar

23. knappar och spännen, överklädda med textila material

24. bokomslag i textila material

25. leksaker

26. textila delar av fotbeklädnader utom värmande foder

27. smådukar som har flera beståndsdelar och en yta som inte överstiger 500 cm2

BILAGA 4

PRODUKTER FÖR VILKA EN GEMENSAM ETIKETTERING ELLER MÄRKNING KAN ANVÄNDAS

(Artikel 10 b)

1. skurtrasor

2. dammtrasor

3. kantband och garneringar

4. garneringsband, spetskragar o.dyl.

5. skärp

6. hängslen

7. strumpeband

8. sko- och kängsnören

9. band

10. resårband

11. nya förpackningar, sålda som sådana

12. paketsnören

13. bordstabletter

14. näsdukar