Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för användning i livsmedel



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 237 , 10/09/1994 s. 0013 - 0029

Finsk specialutgåva Område 13 Volym 27 s. 0015

Svensk specialutgåva Område 13 Volym 27 s. 0015



EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för användning i livsmedel

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel(1), särskilt artikel 3.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget(4), och

med beaktande av följande:

Skillnaderna i nationell lagstiftning i fråga om villkoren för användningen av färgämnen i livsmedel är ett hinder för den fria rörligheten för livsmedel. Detta kan skapa otillbörliga konkurrensförhållanden.

Det viktigaste syftet med all lagstiftning om sådana livsmedelstillsatser och villkoren för användning av dem bör vara att skydda och informera konsumenterna.

En livsmedelstillsats får endast användas om det kan styrkas att den är tekniskt nödvändig och inte hälsoskadlig.

Färgämnen används för att återställa det ursprungliga utseendet hos livsmedel som fått sin färg påverkad genom bearbetning, lagring, förpackning och distribution och därigenom kan ha blivit utseendemässigt mindre acceptabla för konsumenterna.

Färgämnen används även för att göra livsmedels utseende mer tilltalande, bidra till att konsumenterna associerar till smaker som normalt förbinds med vissa livsmedel och för att ge färg åt i sig färglösa livsmedel.

Det är nödvändigt att ta med vissa färgämnen, som är avsedda för kontrollmärkning av kött på den officielle veterinärens ansvar enligt kraven i direktiv 91/497/EEG(5), särskilt kapitel XI i bilaga 1 till detta.

Endast färgämnen som är godkända enligt detta direktiv bör användas till dekoration eller märkning av ägg enligt förordning (EEG) nr 1274/91(6).

Färgämnen används för att framhäva livsmedels naturliga färg.

Det är allmänt accepterat att oberedda livsmedel och vissa andra baslivsmedel bör vara fria från livsmedelstillsatser.

Med beaktande av de senaste vetenskapliga och toxikologiska rönen om tillsatser bör vissa av dessa endast tillåtas för vissa livsmedel och med vissa villkor för användningen.

Det är nödvändigt att fastställa stränga bestämmelser för användningen av tillsatser i livsmedel för spädbarn och små barn.

Samråd har skett med Vetenskapliga livsmedelskommittén i fråga om ämnen som ännu inte omfattas av gemenskapsbestämmelser.

Det är önskvärt att förfarandet för samråd med Ständiga livsmedelskommittén följs, när beslut skall fattas om huruvida ett visst livsmedel tillhör en viss kategori av livsmedel.

Detta direktiv ersätter delvis rådets direktiv av den 23 oktober 1962 om tillnärmning av medlemsstaternas bestämmelser om färgämnen som är godkända för användning i livsmedel(7).

Förslag om ändring av nuvarande renhetskriterier för färgämnen och nya specifikationer för sådana färgämnen som saknar renhetskriterier kommer att lämnas enligt förfarandet i artikel 11 i direktiv 89/107/EEG.

Till skydd för konsumenterna bör gemenskapen främja forskning om möjliga effekter (även sådana av kumulativ och synergistisk natur) på människors hälsa av färgämnen som används i livsmedel, särskilt sådana vars oskadlighet är omdiskuterad.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Detta direktiv är ett särdirektiv som utgör en del av det uttömmande direktiv som avses i artikel 3 i direktiv 89/107/EEG.

2. I detta direktiv avses med färgämnen ämnen som tillför eller återställer färg hos livsmedel, vilket omfattar även naturliga beståndsdelar i livsmedel och andra beståndsdelar av naturligt ursprung, som i sig normalt inte används som livsmedel och som normalt inte ingår som karakteristiska beståndsdelar i livsmedel.

Preparat som erhålls från livsmedel och andra naturliga källmaterial genom fysikalisk och/eller kemisk extraktion som leder till en extraktion av pigment som är selektiv i fråga om de näringsmässiga eller aromatiska beståndsdelarna är färgämnen enligt detta direktiv.

3. Följande slag av ämnen skall dock inte betraktas som färgämnen enligt detta direktiv:

- Livsmedel i torkad eller koncentrerad form och aromämnen som tillsätts under tillverkningen av sammansatta livsmedel på grund av sina aromatiska, smakförhöjande eller näringsmässiga egenskaper, samtidigt som de har en sekundär färgande effekt, som t.ex. paprika, gurkmeja och saffran.

- Färgämnen som används för att färga de yttre, oätliga delarna av livsmedel som t.ex. ostskorpa och korvskinn som inte kan förtäras.

Artikel 2

1. Endast de ämnen som upptas i bilaga 1 får användas som färgämnen i livsmedel.

2. Färgämnen får endast användas i sådana livsmedel som upptas i bilagorna 3, 4 och 5 och enligt där angivna villkor. Detta gäller även när sådana livsmedel är avsedda för särskild användning enligt direktiv 89/398/EEG(8).

3. Färgämnen får inte användas i sådana livsmedel som upptas i bilaga 2, om inte detta uttryckligen anges i bilagorna 3, 4 eller 5.

4. Färgämnen som endast är tillåtna för viss användning upptas i bilaga 4.

5. Färgämnen som är allmänt tillåtna i livsmedel och villkoren för användningen av dem upptas i bilaga 5.

6. De maximihalter som anges i bilagorna

- avser konsumtionsfärdiga livsmedel som tillagats enligt bruksanvisningen,

- avser mängden aktivt färgande substans i färgpreparatet.

7. I bilagorna till detta direktiv avses med quantum satis att ingen maximihalt är fastställd. Färgämnena skall dock användas enligt god tillverkningssed och inte i större mängd än vad som är nödvändigt för det avsedda syftet och på så sätt att konsumenterna inte vilseleds.

8. För sådan hälsomärkning som avses i direktiv 91/497/EEG och annan märkning som föreskrivs för köttprodukter får endast följande färgämnen användas: E 155 brun HT, E 133 briljantblått FCF eller E 129 Allura röd AC eller en lämplig blandning av E 133 briljantblått FCF och E 129 Allura röd AC.

9. Endast sådana färgämnen som anges i bilaga 1 får användas för dekorationsmålning av äggskal eller stämpling av äggskal enligt förordning (EEG) nr 1274/91.

10. Endast de färgämnen som upptas i bilaga 1, med undantag av E 123, E 127, E 128, E 154, E 160b, E 161g, E 173 och E 180, får säljas direkt till konsument.

11. I detta direktiv avses med oberedda att livsmedlet inte har genomgått någon behandling som påtagligt förändrar dess ursprungliga egenskaper. Oberedda livsmedel kan dock t.ex. ha delats, trancherats, skurits ut, urbenats, hackats, flåtts, befriats från delar, skalats, malts, skurits, rensats, putsats, djupfrysts, frysts, kylts, krossats eller spritats och vara förpackade eller ej.

Artikel 3

Utan att detta påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser kan förekomst av färgämnen i livsmedel tillåtas

- i sammansatta livsmedel utöver dem som anges i bilaga 2, om färgämnet är tillåtet i någon av ingredienserna i det sammansatta livsmedlet,

eller

- i livsmedel som endast är avsedda att användas vid beredningen av ett sammansatt livsmedel, förutsatt att det sammansatta livsmedlet uppfyller bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 4

Beslut kan fattas enligt förfarandet i artikel 5 om ett visst livsmedel tillhör en kategori av livsmedel som nämns i bilagorna och om ett ämne är ett färgämne enligt definitionen i artikel 1.

Artikel 5

1. När förfarandet i denna artikel skall följas, skall kommissionen biträdas av Ständiga livsmedelskommittén som inrättats enligt beslut 69/414/EEG(9), nedan kallad kommittén.

2. Ordföranden skalll hänskjuta ärendet till kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas företrädares röster skall vägas på det sätt som anges i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

4. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 6

Medlemsstaterna skall inom tre år från det att detta direktiv antagits upprätta system för övervakning av konsumtion och användning av färgämnen och rapportera resultaten av denna kontroll till kommissionen.

Kommissionen skall inom fem år efter det att detta direktiv antagits lämna rapport till Europaparlamentet om de förändringar som ägt rum på färgämnesmarknaden och om nivåer för användning och konsumtion.

Enligt de allmänna kriterierna i punkt 4 i bilaga 2 till direktiv 89/107/EEG skall kommissionen inom fem år från det att detta direktiv antagits se över de användningsbetingelser som avses i detta direktiv och, om så krävs, föreslå ändringar.

Artikel 7

Artikel 1 P7, 8.1 andra strecksatsen och 8.2 samt artikel 9 P15 i direktivet av den 23 oktober 1962 om färgämnen skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till de bestämmelser som upphävts skall betraktas som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i detta direktiv.

Artikel 8

Samtidigt med att detta direktiv träder i kraft skall kommissionen inleda en kampanj i samarbete med Europaparlamentet, nationella ministerier, livsmedelsindustrin, detaljhandeln och konsumentorganisationerna för att informera konsumenterna om förfarandena för utvärdering och godkännande av tilllåtna färgämnen och om innebörden av E-nummersystemet.

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall senast den 31 december 1995 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv, så att

- handel med och användning av produkter som uppfyller kraven i detta direktiv tillåts senast den 31 december 1995,

- handel med och användning av produkter som inte uppfyller kraven i detta direktiv förbjuds senast den 30 juni 1996. Produkter som släppts ut på marknaden eller märkts före den dagen och som inte uppfyller kraven i detta direktiv får dock saluhållas till dess att lagren är uttömda.

Medlemsstaterna skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 10

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 11

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 juni 1994.

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

E. KLEPSCH

A. BALTAS

Ordförande

Ordförande

(1) EGT nr L 40, 11.2.1989, s. 27. Direktivet är ändrat genom direktiv 94/34/EG (EGT nr L 237, 10.9.1994, s. 1).

(2) EGT nr C 12, 8.1.1992, s. 7.

(3) EGT nr C 313, 30.11.1992, s. 1.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 10 mars 1993 (EGT nr C 115, 26.4.1993, s. 105), bekräftat den 2 december 1993 (EGT nr C 342, 20.12.1993), rådets gemensamma ställningstagande av den 9 mars 1994 och Europaparlamentets beslut av den 9 mars 1994 (EGT nr C 91, 28.3.1994, s. 79).

(5) EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 69. Direktivet är ändrat genom direktiv 92/5/EEG (EGT nr L 57, 2.3.1992, s. 1).

(6) Kommissionens förordning (EEG) nr 1274/91 av den 15 maj 1991 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1907/90 om vissa handelsnormer för ägg (EGT nr L 121, 16.5.1991, s. 11). Förordningen är senast ändrad genom förordning (EG) nr 1259/94 (EGT nr L 137, 1.6.1994, s. 54).

(7) EGT nr 115, 11.11.1962, s. 2645/62. Direktivet är senast ändrat genom direktiv 85/7/EEG (EGT nr L 2, 3.1.1985, s. 22).

(8) EGT nr L 186, 30.6.1989, s. 27.

(9) EYT nr L 291, 19.11.1969, s. 9.

BILAGA 1

FÖRTECKNING ÖVER FÄRGÄMNEN SOM ÄR GODKÄNDA I LIVSMEDEL

Anmärkning: Aluminiumlacker som beretts av färgämnen i denna bilaga är godkända.

>Plats för tabell>

BILAGA 2

LIVSMEDEL SOM INTE FÅR INNEHÅLLA FÄRGÄMNEN, OM INTE DETTA SÄRSKILT ANGES I BILAGA 3, 4 ELLER 5

(Beteckningarna i bilaga 2 påverkar inte "carry-over"-principen i de fall produkterna innehåller beståndsdelar med naturliga, tillåtna färgämnen)

1. Oberedda livsmedel

2. Alla former av vatten, som är buteljerat eller förpackat på annat vis

3. Mjölk, lättmjölk och skummjölk, pastöriserad eller steriliserad (även UHT-steriliserad) (icke aromatiserad)

4. Chokladmjölk

5. Fermenterad mjölk (icke aromatiserad)

6. Konserverad mjölk enligt direktiv 76/118/EEG

7. Kärnmjölk (icke aromatiserad)

8. Grädde och gräddpulver (icke aromatiserat)

9. Oljor och fetter av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

10. Ägg och äggprodukter enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 89/437/EEG

11. Mjöl och andra malda produkter samt stärkelse

12. Bröd och liknande produkter

13. Pasta och gnocchi

14. Socker, inklusive samtliga mono- och disackarider

15. Tomatpuré och konserverade tomater

16. Tomatbaserade såser

17. Fruktjuice och fruktnektar enligt direktiv 75/726/EEG samt grönsaksjuice

18. Frukt, grönsaker (inklusive potatis) och svamp - på burk, i flaska eller torkade; beredda frukter, grönsaker (inklusive potatis) och svamp

19. Extra sylt, extra gelé och kastanjepuré enligt direktiv 79/693/EEG; crème de pruneaux

20. Fisk, blötdjur och kräftdjur, kött (även av fågel och vilt) även i beredd form, men inte färdiglagade rätter som innehåller sådana ingredienser

21. Kakaoprodukter och chokladbeståndsdelar i chokladprodukter enligt direktiv 73/241/EEG

22. Rostat kaffe, te, cikoria; extrakt av te och cikoria; beredningar för örtte av te, växter, frukter och sädesslag samt blandningar och instantblandningar av sådana produkter

23. Salt, saltersättningar, kryddor och kryddblandningar

24. Vin och andra produkter enligt definitionen i förordning (EEG) nr 822/87

25. Korn, Kornbrand, fruktsprit, fruktbrännvin, Ouzo, Grappa, Tsikoudia från Kreta, Tsipouro från Makedonien, Tsipouro från Thessalien, Tsipouro från Tyrnavos, Eau de vie de marc Marque nationale luxembourgeoise, Eau de vie de seigle Marque nationale luxembourgeoise, London gin enligt definitionen i förordning (EEG) nr 1576/89

26. Sambuca, Maraschino och Mistra enligt definitionen i förordning (EEG) nr 1180/91

27. Sangria, Clarea och Zurra enligt förordning (EEG) nr 1601/91

28. Vinäger

29. Livsmedel fär spädbarn och små barn enligt direktiv 89/398/EEG, inklusive livsmedel för sjuka spädbarn och små barn

30. Honung

31. Malt och maltprodukter

32. Lagrad och icke lagrad ost (icke aromatiserad)

33. Smör av får- och getmjölk

BILAGA 3

LIVSMEDEL SOM ENDAST FÅR TILLSÄTTAS VISSA GODKÄNDA FÄRGÄMNEN

>Plats för tabell>

BILAGA 4

FÄRGÄMNEN SOM ENDAST ÄR GODKÄNDA FÖR VISS ANVÄNDNING

>Plats för tabell>

BILAGA 5

FÄRGÄMNEN SOM ÄR GODKÄNDA I ANDRA LIVSMEDEL ÄN DEM SOM NÄMNS I BILAGORNA 2 OCH 3

Del 1

Följande färgämnen får användas i den mängd som krävs (quantum satis) i de livsmedel som nämns i del 2 av bilaga 5 och i samtliga andra livsmedel än de som nämns i bilagorna 2 och 3:

E 101

i) Riboflavin

ii) Riboflavin-5'-fosfat

E 140 Klorofyller och klorofylliner

E 141 Kopparkomplex av klorofyller och klorofylliner

E 150a Sockerkulör

E 150b Sockerkulör, kaustiksulfitprocessen

E 150c Sockerkulör, ammoniakprocessen

E 150d Sockerkulör, ammoniaksulfitprocessen

E 153 Carbo medicinalis (vegetabiliskt)

E 160a Karotener

E 160c Paprikaoleoresin, kapsantin, kapsorubin

E 162 Rödbetsextrakt, betanin

E 163 Antocyaner

E 170 Kalciumkarbonat

E 171 Titandioxid

E 172 Järnoxider och -hydroxider

Del 2

Följande färgämnen får användas ensamma eller i kombination i följande livsmedel i högst de maximihalter som anges i tabellen. Dock får halterna av var och en av färgämnena E 110, E 122, E 124 och E 155 i alkoholfria smaksatta drycker, glass, desserter, finkonditorivaror och konfektyr inte överstiga 50 mg/kg eller mg/l.

E 100 Kurkumin

E 102 Tartrazin

E 104 Kinolingult

E 110 Sunset Yellow FCF

Orange Yellow S

E 120 Koschenill, karminsyra, karminer

E 122 Azorubin, karmosin

E 124 Nykockin

Ponceau 4R, koschenillrött A

E 129 Allura röd AC

E 131 Patentblått V

E 132 Indigotin, indigokarmin

E 133 Briljantblått FCF

E 142 Grön S

E 151 Briljantsvart BN, svart PN

E 155 Brun HT

E 160d Lycopen

E 160e Beta-apo-8'-karotenal (C 30)

E 160f Etylester av beta-apo-8'-karotensyra (C 30)

E 161b Lutein

>Plats för tabell>