Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

8.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 299/13


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1107/2008

av den 7 november 2008

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 om gödselmedel för att anpassa bilagorna I och IV till den tekniska utvecklingen

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (1), särskilt artikel 31.1 och 31.3, och

av följande skäl:

(1)

I artikel 3 i förordning (EG) nr 2003/2003 föreskrivs att ett gödselmedel som tillhör en av de gödselmedelstyper som förtecknas i bilaga I till förordningen och som överensstämmer med villkoren i förordningen i fråga får betecknas ”EG-gödselmedel”.

(2)

Ammoniumsulfat och kalciumnitrat (kalksalpeter) förtecknas båda som gödselmedelstyper i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003. Däremot får sammansättningar av dessa två gödselmedelstyper inte betecknas som ”EG-gödselmedel”. Eftersom sammansättningar av ammoniumsulfat och kalciumnitrat (kalksalpeter) har använts med framgång i två medlemsstater bör sådana sammansättningar godkännas som ”EG-gödselmedel” så att de blir lättare tillgängliga för jordbrukare överallt i gemenskapen.

(3)

Många gödselmedelstyper vars primära näringsämne är kväve och som förtecknas i bilaga I frigör ofta kvävet för snabbt för att grödorna fullt ut ska kunna ta till sig näringen i dem, och det överloppskväve som uppstår till följd av detta kan eventuellt skada miljön.

(4)

När det gäller de EG-gödselmedelstyper som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 kan införandet av dicyandiamid, ett av flera ämnen som räknas som nitrifikationshämmare, hindra denna potentiella fara för miljön. Andra typer av EG-gödselmedel kan innehålla kväve i andra former och för dessa är nitrifikationshämmare inte effektiva. För dessa andra typer kan ureashämmare vara en tillfredsställande lösning.

(5)

För bättre tillgång till de agronomiska och miljömässiga fördelarna med nitrifikationshämmare och ureashämmare bör användningen av dessa hämmare tillåtas för de flesta typer av gödselmedel med kväve, och flera olika typer av hämmare bör tillåtas.

(6)

En förteckning över tillåtna nitrifikationshämmare och ureashämmare bör därför införas i bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003.

(7)

Bilaga IV till förordning (EG) nr 2003/2003 innehåller ingående beskrivningar av de analysmetoder som ska användas för att mäta näringsinnehållet i ett EG-gödselmedel. Dessa beskrivningar avseende jodhalt behöver anpassas för att man ska få korrekta analysvärden.

(8)

Förordning (EG) nr 2003/2003 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 32 i förordning (EG) nr 2003/2003.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   Bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 ska ändras på det sätt som anges i bilaga I till den här förordningen.

2.   Bilaga IV till förordning (EG) nr 2003/2003 ska ändras på det sätt som anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 november 2008.

På kommissionens vägnar

Günter VERHEUGEN

Vice ordförande


(1)  EUT L 304, 21.11.2003, s. 1.


BILAGA I

Bilaga I till förordning (EG) nr 2003/2003 ska ändras på följande sätt:

1.

I tabell A.1 ska uppgifterna om gödselmedelstyp 4 ”ammoniumsulfat” ersättas med följande:

”4

Ammoniumsulfat

Kemiskt framställd produkt, innehållande ammoniumsulfat som huvudbeståndsdel, möjligtvis upp till 15 % kalciumnitrat (kalksalpeter).

19,7 % N

Kväve uttryckt som totalkväve.

Högsta halt av kväve som ammoniak 2,2 % om kalciumnitrat (kalksalpeter) tillsatts.

Vid saluföring i form av en sammansättning av ammoniumsulfat och kalciumnitrat (kalksalpeter) ska det i beteckningen anges ’innehåller upp till 15 % kalciumnitrat (kalksalpeter)’.

Ammoniumkväve.

Totalkväve om kalciumnitrat (kalksalpeter) tillsatts.”

2.

I tabell A.1 ska uppgifterna om gödselmedelstyperna 16 och 17 samt fotnot a utgå. Typ 18 blir typ 16.

3.

Följande avsnitt F ska läggas till:

”F.   Nitrifikationshämmare och ureashämmare

De ureashämmare och nitrifikationshämmare som förtecknas i tabellerna F.1 och F.2 nedan får läggas till de kvävehaltiga gödselmedelstyperna i avsnitten A.1, B.1, B.2, B.3, C.1 och C.2 i bilaga I på följande villkor:

1.

Minst 50 % av den totala kvävehalten i gödselmedlet består av sådana kväveformer som anges i kolumn 3.

2.

De hör inte till de gödselmedelstyper som anges i kolumn 4.

Texten ’innehåller nitrifikationshämmare ([nitrifikationshämmarens typbeteckning])’ ska läggas till i typbeteckningen för gödselmedel som innehåller sådana nitrifikationshämmare som förtecknas i tabell F.1.

Texten ’innehåller ureashämmare ([ureashämmarens typbeteckning])’ ska läggas till i typbeteckningen för gödselmedel som innehåller sådana ureashämmare som förtecknas i tabell F.2.

Den person som är ansvarig för marknadsföringen ska förse varje förpackning eller varuparti med tekniska upplysningar som är så fullständiga som möjligt. Uppgifterna ska särskilt ge information till användaren om lämpliga givor och spridningstider med avseende på den gröda som odlas.

Nya nitrifikationshämmare och ureashämmare får tas med i tabell F1 eller F2 efter utvärdering av de tekniska underlagen som lämnas in i enlighet med de riktlinjer som ska utarbetas för dessa sammansättningar.

F.1   Nitrifikationshämmare

Nr

Nitrifikationshämmarens typbeteckning och sammansättning

Lägsta och högsta halt av hämmare i viktprocent av den totala mängden kväve i form av ammoniumkväve och ureakväve

EG-gödselmedelstyp där hämmare inte får användas

Beskrivning av tillåtna nitrifikationshämmare i sammansättningar

Uppgifter om tillåten halt

1

2

3

4

5

1

Dicyandiamid

ELINCS nr 207-312-8

Minst 2,25

Högst 4,5

F.2   Ureashämmare

Nr

Ureashämmarens typbeteckning och sammansättning

Lägsta och högsta halt av hämmare i viktprocent av den totala mängden kväve som urea

EG-gödselmedelstyp där hämmare inte får användas

Beskrivning av tillåtna ureashämmare i sammansättningar

Uppgifter om tillåten halt

1

2

3

4

5

1

N-(n-butyl) tiofosforsyratriamid

ELINCS nr 435-740-7

Minst 0,09

Högst 0,20”


BILAGA II

Avsnitt B i bilaga IV till förordning (EG) nr 2003/2003 ska ändras på följande sätt:

1.

I anmärkningen i punkt 4.11 i Metod 2.3.2 ska punkterna 4.2–4.4 ersättas med följande:

”Titrera med 0,05 mol/l jodlösning (I2) med en stärkelselösning som indikator.

1 ml jodlösning (I2) 0,05 mol/l motsvarar 0,01128 g SnCl2·2H2O.

Minst 80 % av allt tenn i en lösning som beretts på detta sätt måste vara i tvåvärd form. För titreringen måste man använda minst 35 ml jodlösning (I2) 0,05 mol/l.”

2.

I anmärkningen i punkt 4.11 i Metod 2.6.1 ska punkterna 4.2–4.4 ersättas med följande:

”Titrera med 0,05 mol/l jodlösning (I2) med en stärkelselösning som indikator.

1 ml jodlösning (I2) 0,05 mol/l motsvarar 0,01128 g SnCl2·2H2O.

Minst 80 % av allt tenn i en lösning som beretts på detta sätt måste vara i tvåvärd form. För titreringen måste man använda minst 35 ml jodlösning (I2) 0,05 mol/l.”