Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

10.10.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 367/15


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om EU:s koncept avseende genomförandet av omställningar i en digitaliserad arbetsmiljö – ett viktigt bidrag till en vitbok om framtidens arbete

[Förberedande yttrande på begäran av det österrikiska ordförandeskapet]

(2018/C 367/03)

Föredragande:

Franca SALIS-MADINIER

Medföredragande:

Ulrich SAMM

Begäran från det österrikiska rådsordförandeskapet

Skrivelse av den 12.2.2018

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Artikel 29.2 i arbetsordningen

Förberedande yttrande

Beslut av kommitténs presidium

13.3.2018

Ansvarig facksektion

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna

Antagande av facksektionen

6.6.2018

Antagande vid plenarsessionen

11.7.2018

Plenarsession nr

536

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

152/1/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder en rättvis digital övergång förankrad i respekten för EU:s värderingar om att främja full sysselsättning, sociala framsteg, en hög skyddsnivå och minskad fattigdom och ojämlikhet.

1.2

EESK vill att de enorma möjligheter som den nya tekniken erbjuder ska komma alla till del: arbetstagare, medborgare och företag. I denna övergång får det inte finnas några förlorare. Politiken bör i första hand inriktas på att stärka den individuella utvecklingen, i syfte att utrusta alla medborgare med goda färdigheter, och de kollektiva sociala trygghetssystem för att främja tillgången till social trygghet och sociala förmåner som ingår i stadgan om de grundläggande rättigheterna, de prioriteringar som tillkännagavs av EU-institutionerna i Göteborg inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ILO:s konventioner.

1.3

Automatisering, digitalisering och artificiell intelligens kan komma att förändra våra arbeten. EESK anser att en höjning av de europeiska arbetstagarnas kompetens är en prioriterad fråga, särskilt för arbetstagare vars låga kvalifikationer och föråldrade kompetens gör att de inte kan ta nya jobb eller jobb som kommer att ändras på grund av tekniken. Vi betonar det brådskande behovet av en politik, på EU-nivå och i medlemsstaterna, för att förändra grundutbildningen och det livslånga lärandet, i syfte att främja relevant undervisning så att människor utvecklar de kreativa och digitala färdigheter som blir alltmer nödvändiga för de nya arbetstillfällena.

1.4

Mångfald bör vara en topprioritering: situationen är alarmerande inom sektorer med en stark digital komponent, där andelen kvinnliga anställda är låg (1). Det är viktigt att bevaka och mäta dessa tendenser och att främja kvinnors deltagande i dessa sektorer.

1.5

EESK noterar att endast 0,3 % av de totala offentliga utgifterna i EU (2) går till investeringar i socialpolitiken. Tillräckliga resurser, särskilt inom ramen för nästa fleråriga budgetram för perioden efter 2020 (3), bör avsättas för att stärka denna politik och stödja den digitala omvandlingen i arbetslivet, till fördel för arbetstagarna, företagen och samhället som helhet.

1.6

Ytterligare resurser kan finnas i de produktivitetsvinster som digitaliseringen kan ge upphov till. EESK rekommenderar att den sociala dialogen kring fördelningen av mervärdet organiseras på sektors- och företagsnivå, där man kan komma överens om användningen.

1.7

För att täcka in alla typer av flexibla anställningsformer som digitaliseringen leder till och se till att inga arbetstagare hamnar utanför (4), har EESK satt bevarandet av de sociala trygghetssystemens kvalitet och ekonomiska bärkraft som en av sina främsta prioriteringar. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att organisera ett samråd med arbetsmarknadens parter för att anpassa de sociala trygghetssystemen, framföra allt i syfte att inbegripa de arbetstagare som på grund av sin status inte i tillräcklig utsträckning omfattas av dessa system.

1.8

I samband med införandet av ny teknik såsom robotar eller smarta maskiner påminner kommittén i sin undersökning om vikten av att först informera och samråda med arbetstagarnas företrädare och av att de förändringar som tekniken leder till blir föremål för kollektivförhandlingar (5). Kommittén påminner också om att direktivet om europeiska företagsråd föreskriver en skyldighet om samråd (6).

1.9

Angående artificiell intelligens (AI) betonar EESK att bristen på insyn i hur algoritmer fungerar, och hur de fattar beslut som inte omfattas av mänsklig kontroll, ställer EU inför enorma utmaningar och väcker grundläggande frågor om vilket slags samhälle vi vill leva i. Kommittén har tidigare betonat att det är ytterst viktigt att fastställa relationen mellan människa och maskin i det nya arbetslivet. En strategi som går ut på att människan har kontroll över maskinen är grundläggande (7).

1.10

EESK stöder en universell strategisk ram för artificiell intelligens som ger EU en konkurrensfördel (8) och uppmuntrar till en socialt ansvarsfull utveckling av artificiell intelligens som tjänar det allmänna bästa. Kommittén betonar att EU bör stödja det nya forskningsområdet kognitiv ergonomi, som syftar till att anta åtgärder som stödjer en användning av smart teknik som sätter människan i centrum.

2.   Inledning

2.1

EESK har redan uttalat sig om nya arbetsformer och framtidens arbete inom ramen för tre förberedande yttranden på begäran av de estniska och bulgariska rådsordförandeskapen (9). Dessa yttranden har kompletterats med en bredare diskussion om ”Ett socialt hållbart koncept för den digitala tidsåldern” som tas upp i ett annat förberedande yttrande på begäran av det bulgariska ordförandeskapet (10).

2.2

EESK motsätter sig antagandet att ”digitaliseringen kommer att skapa vinnare och förlorare”. I det föreliggande yttrandet ger kommittén förslag på hur digitaliseringen kan komma alla till del så att ingen hamnar utanför.

2.3

För att undvika att grupper av arbetstagare och medborgare hamnar utanför, bör utgifterna för investeringar i socialpolitiken, som i dag utgör 0,3 % av de totala offentliga utgifterna i EU (11), höjas. Tillräckliga resurser, särskilt inom ramen för nästa fleråriga budgetram för perioden efter 2020 (12), bör avsättas för att stödja den digitala omvandlingen i arbetslivet.

2.4

Kommittén understryker vikten av att automatiseringen kommer hela samhället till del, av att EU och dess medlemsstater kan förlita sig på ett system för livslångt lärande som ger resultat och är av god kvalitet, av en permanent social dialog mellan berörda parter, lämpliga kollektivförhandlingar och ett adekvat skattesystem.

2.5

Det finns ett brådskande behov av att agera nu för att se till att det finns tillräcklig kompetens för framtiden, så att EU och dess medlemsstater förblir konkurrenskraftiga och i stånd att skapa nya företag och arbetstillfällen, och så att människor under hela sitt yrkesliv har tillträde till arbetsmarknaden och välfärd för alla tryggas.

3.   En artificiell intelligens i människans tjänst för en rättvis övergång av god kvalitet

3.1

EESK noterar de utmaningar som artificiell intelligens för med sig för EU. Med artificiell intelligens avses all teknik som syftar till att låta datorer utföra kognitiva uppgifter som traditionellt utförs av människor.

3.2

För att digitaliseringen och en allt kraftfullare och effektiv artificiell intelligens ska vara till nytta för arbetstagare, medborgare, företag, medlemsstaterna och EU måste den kontrolleras, och dess eventuella negativa effekter föregripas och regleras.

3.3

EESK anser att den nya generationens ”samarbetande robotar” erbjuder möjligheter som gynnar hela samhället. Dessa robotar kan bli verkliga arbetspartner till arbetstagarna, och underlätta deras dagliga arbete i syfte att minska stressen. De kan även hjälpa människor med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och i ännu högre grad personer med nedsatt rörlighet.

3.4

EESK betonar än en gång (13) vikten av en strategi där människan fortsätter att ha kontrollen över alla delar av digitaliseringsprocessen. Vårt samhälle måste hantera oron för att i synnerhet AI-systemen en dag kan komma att besluta om viktiga aspekter av vårt liv utan någon som helst mänsklig inblandning. Strategin där människan har kontrollen fastställer en princip som garanterar att maskiner klart och tydligt har till uppgift att tjäna människor och att mer komplexa mänskliga uppgifter, såsom att ta ansvar, bedöma kontroversiella/etiska frågor eller irrationella beteenden, även i fortsättningen kontrolleras av människor. Denna allmänna princip kan tjäna som en vägledande princip för framtida lagstiftning.

3.5

Som EESK påpekade i sitt yttrande på eget initiativ om artificiell intelligens (14) är kontrollen och öppenheten när det gäller algoritmer en stor utmaning för våra demokratier och våra grundläggande friheter, inbegripet inom arbetslivet. EU bör eftersträva en socialt och etiskt ansvarstagande digital omvandling. EESK stöder en universell strategisk ram för artificiell intelligens som ger EU en konkurrensfördel. Kommittén betonar att EU bör stödja det nya forskningsområdet kognitiv ergonomi, som syftar till att anta åtgärder som stödjer en användning av smart teknik som sätter människan i centrum.

3.6

Genom partiska algoritmer kan beslut och val förvärra diskrimineringen i företag, till exempel i samband med rekryteringsförfaranden och personalfrågor i allmänhet (15). En god programmering av data och algoritmer kan dock även göra rekryterings- och personalpolitiken mer ”intelligent” och rättvis.

3.7

De europeiska forskare, ingenjörer och entreprenörer som bidrar till utformningen, utvecklingen och kommersialiseringen av AI-systemen måste verka i enlighet med kriterier för etiskt och socialt ansvar. Att inbegripa kurser i etik och humaniora i ingenjörsutbildningen vore ett bra sätt att ta fasta på detta (16). Kanske behövs det en uppförandekod för artificiell intelligens.

3.8

EESK vill fästa uppmärksamheten på hotet från artificiell intelligens mot cybersäkerheten och integritetsskyddet. Den nya tekniken gör det mycket enklare att producera falska bilder, falska videor, falska uttalanden och falsk text av god kvalitet. Hanteringen av detta allvarliga hot måste ges högsta prioritet i EU:s politik.

4.   Allmänna kommentarer

4.1   Effekter på sysselsättningen

4.1.1

Frågan om hur automatiseringen, digitaliseringen och den artificiella intelligensen kommer att påverka antalet anställda inom olika produktionsprocesser är mycket kontroversiell. Beroende på vilken metod som används – analys av arbetsuppgifter eller arbeten – varierar uppskattningarna om antalet förlorade arbetstillfällen kraftigt (17).

4.1.2

Oavsett hur variationerna ser ut så är en sak säker: den stora merparten av arbetstillfällena kommer att påverkas av digitaliseringen och vissa yrken kommer påverkas mer än andra och kanske försvinna på kort sikt (18). Andra kommer att förändras och kräva ny kompetens.

4.1.3

Det finns betydande skillnader mellan Europeiska unionens medlemsstater när det gäller automatiseringens effekter på sysselsättningen (19). Enligt en OECD-undersökning berörs jobben i Storbritannien, de nordiska länderna och Nederländerna generellt i lägre grad av automatisering än dem i östra och södra EU (20). Dessa skillnader kan förklaras av en rad olika faktorer såsom arbetsflödet i de olika ekonomiska sektorena, skillnader i sektorstrukturen och i investeringar (länder som ännu inte har börjat använda eller som inte har investerat i teknik som skulle kunna ersätta arbetskraften och som har en arbetsflödesstruktur som lämpar sig bättre för automatisering). Det finns också skillnader när det gäller arbetsplatsorganisation i allmänhet och arbetstagarnas utbildningsnivå.

4.2   Se till att alla medborgare har nyckelkompetenser

4.2.1

Mot bakgrund av detta kan lämpliga kompetenser hjälpa EU-medlemsstaterna att integrera sig bättre på världsmarknaden och specialisera sig på den mest avancerade tekniken via mer innovativa företag som hänger med i utvecklingen. För att göra detta behövs det inom alla sektorer arbetstagare som besitter inte bara höga kreativa och kognitiva färdigheter (läs-, skriv- och räknekunskaper samt komplex problemlösning), utan även ledaregenskaper, kommunikationsfärdigheter och god inlärningsförmåga.

4.2.2

De arbetstagare som måste prioriteras och ges starkare stöd är dem vars lågkvalificerade arbeten med stor sannolikhet kommer att automatiseras, omvandlas, ersättas och slutligen försvinna.

4.2.3

Klyftan mellan tillgängliga kompetenser och framtida arbetstillfällen växer i EU. 22 % av arbetstagarna i EU riskerar att inte ha tillräcklig digital kompetens för att hänga med i utvecklingen inom deras yrkesområde (21). Sedan 2008 har den genomsnittliga perioden för arbetslöshetens och långtidsarbetslöshetens längd ökat, särskilt för lågkvalificerade arbetstagare.

4.2.4

Såsom framfördes i ett EESK-yttrande nyligen är det mot bakgrund av svårigheterna för dessa arbetslösa att hitta arbetstillfällen brådskande att ta upp frågan om utbildning och färdigheter i den sociala dialogen och på sektorsnivå, regional och lokal nivå, nationell nivå och EU-nivå (22), så att alla arbetstagare får tillgång till arbete av god kvalitet och utvecklas under sitt arbetsliv.

4.3   Förändra grundutbildningen och främja livslångt lärande

4.3.1

Mot bakgrund av dessa utmaningar betonar EESK det brådskande behovet av en riktad politik på EU-nivå och i medlemsstaterna för att förändra grundutbildningen och livslångt lärande, i syfte att främja en relevant undervisning och utveckling av de kreativa färdigheter som blir alltmer nödvändiga.

4.3.2

En enhetlig politik på europeisk nivå riskerar att bli ineffektiv eftersom olika medlemsstater brottas med olika problem, men överlag behövs en politik för att minska klyftan mellan den kompetens som finns tillgänglig och morgondagens arbetstillfällen (23).

4.4   Några punkter som man bör vara vaksam på när det gäller risken för diskriminering på arbetsplatsen och i samhället

4.4.1

Jämlikhet mellan kvinnor och män: Framtidens arbeten och de högst ansedda och bäst betalda arbetena kommer att finnas inom STEM-områdena (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), och särskilt informationsteknik. Mångfald bör vara en topprioritering: situationen är alarmerande inom sektorer med en stark digital komponent, där andelen kvinnliga anställda är låg (24). Det är viktigt att bevaka och mäta dessa tendenser och att främja kvinnors deltagande i dessa sektorer om vi vill undvika större skillnader i det framtida arbetslivet (25).

4.4.2

Åldersrelaterade ojämlikheter: Förändringarna i arbetslivet påverkar arbetstagarnas anställningsvillkor, oavsett ålder. Dessa förändringar kan få konsekvenser för hållbara arbeten under människors hela yrkesliv. Exempelvis kan användandet av visstidsanställningar, som för närvarande framför allt på ett orättvist sätt förbehålls unga arbetstagare (26), utvidgas till att omfatta äldre arbetstagare vilket kan få konsekvenser. Samtidigt kan den tekniska utvecklingen i samband med digitaliseringen erbjuda äldre arbetstagare möjligheter. Arbetsundersökningar måste bevaka denna utveckling.

5.   En innovativ och föregripande social dialog och medborgardialog

5.1

Den sociala dialogen på alla nivåer – europeisk, nationell, sektorsnivå, regional och lokal nivå och företagsnivå – måste fullt ta sig an de digitala utmaningarna och anta en föregripande politik som bygger på relevanta uppgifter om vilka yrken som påverkas av förändringarna, vilka nya arbetstillfällen som skapas och vilken kompetens arbetstagarna bör utveckla för dessa nya arbetstillfällen.

5.2

Den sociala dialogen bör mer allmänt ta upp arbetsvillkoren i samband med införandet av automatisering för att ta hänsyn till nya risker och möjligheter. De avtal som den sociala dialogen har uppnått i olika medlemsstater och sektorer bör analyseras av kommissionen i syfte att genomföra resultaten (rätten till nedkoppling (27), distansarbete, överlåtbara rättigheter för enskilda, kollektivavtal med plattformar (28) osv.) (29).

5.3

För att täcka in alla typer av flexibla anställningsformer som digitaliseringen leder till och se till att inga arbetstagare hamnar utanför (30), har EESK satt bevarandet av de sociala trygghetssystemens kvalitet och ekonomiska bärkraft som en av sina främsta prioriteringar, i enlighet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att organisera ett samråd med arbetsmarknadens parter för att anpassa de sociala trygghetssystemen till de nya flexibla anställningsformerna.

5.4

Ytterligare resurser finns i produktivitetsvinster och omfördelning i värdekedjan. Man bör föra en social dialog kring fördelningen av mervärdet och hur det ska omfördelas på sektors- och företagsnivå.

5.5

När det gäller skatter måste reformer av skattesystemen noggrant analyseras för att säkerställa liknande skattenivåer för alla former av inkomster, vare sig det handlar om traditionellt organiserade sektorer eller delningsekonomin.

5.6

Det civila samhällets aktörer bör delta aktivt i denna utveckling. En utbildningspolitik till stöd för utsatta grupper som ställs inför snabba tekniska förändringar, en utvecklingspolitik för artificiell intelligens och digitalisering, vars effekter påverkar alla medborgare, legitimerar en viktig roll för det civila samhällets organisationer.

Bryssel den 11 juli 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  Europeiska kommissionen (2018). Kvinnor i den digitala tidsåldern (på engelska).

(2)  COM(2017) 206 final, s. 28.

(3)  EUT C 262, 25.7.2018, s. 1.

(4)  EUT C 303, 19.8.2016, s. 54 och EUT C 129, 11.4.2018, s. 7.

(5)  EESK (2017). Digitaliseringens och beställningsekonomins effekter på arbetsmarknaderna och konsekvenserna för sysselsättningen och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter.

(6)  EUT L 122, 16.5.2009, s. 28.

(7)  EUT C 288, 31.8.2017, s. 1.

(8)  EUT C 288, 31.8.2017, s. 1.

(9)  EUT C 434, 15.12.2017, s. 30 och EUT C 237, 6.7.2018, s. 8.

(10)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 1.

(11)  Europeiska unionen (2017).Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension, s. 24.

(12)  EUT C 262, 25.7.2018, s. 1.

(13)  EUT C 288, 31.8.2017, s. 1.

(14)  EUT C 288, 31.8.2017, s. 1.

(15)  ILO (2018). The impact of technology on the quality and quantity of jobs; se Villani, C. (2018). Donner un sens à l'intelligence artificielle: Pour une stratégie nationale et européenne.

(16)  Se rapporten från Cédric Villani om artificiell intelligens (mars 2018) (på franska).

(17)  Nedelkoska, L. och G, Quintini (2018). ”Automation, skills use and training”. OECD:s arbetsdokument om sociala frågor, sysselsättning och migration, nr 202, OECD:s publikationer, Paris.

(18)  France Stratégie (2018). Intelligence artificielle et travail: rapport à la ministre du travail et au secrétaire d'État auprès du premier ministre, chargé du numérique.

(19)  Cedefop (2018). Insights into skill shortages and skill mismatch: learning from Cedefop’s European skills and job survey.

(20)  Nedelkoska, L. och G, Quintini (2018). ”Automation, skills use and training”. OECD:s arbetsdokument om sociala frågor, sysselsättning och migration, nr 202, OECD:s publikationer, Paris.

(21)  Cedefop (2018). Insights into skill shortages and skill mismatch: learning from Cedefop’s European skills and job survey.

(22)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 8.

(23)  Cedefop (2018). Insights into skill shortages and skill mismatch: learning from Cedefop’s European skills and job survey.

(24)  CE (2018). Kvinnor i den digitala tidsåldern (på engelska).

(25)  CE (2015). Monitoring the digital economy & society 2016-2021.

(26)  Eurofound (2017) ”Non-standard forms of employment: Recent trends and future prospects”, s. 7, och Eurofound (2017) ”Working conditions of workers at different ages”.

(27)  EUT C 237, 6.7.2018, s. 8.

(28)  Se det avtal som undertecknades i Danmark.

(29)  EUT C 434, 15.12.2017, s. 30.

(30)  EUT C 303, 19.8.2016, s. 54 och EUT C 129, 11.4.2018, s. 7.