Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

32001D0163.pdf

32001D0163

Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG av den 19 januari 2001 om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-yrkesutbildning) (2001–2005)



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 026 , 27/01/2001 s. 0001 - 0009



Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG

av den 19 januari 2001

om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-yrkesutbildning) (2001-2005)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 150.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1) Den 6-8 april 1998 organiserade kommissionen i samverkan med det dåvarande ordförandeskapet en europeisk audiovisuell konferens om "Utmaningar och möjligheter i den digitala tidsåldern" i Birmingham. Vid överläggningarna betonades behovet av ett bättre utbildningsprogram på det audiovisuella området med inriktning på de nya aspekterna av den digitala tidsåldern. Den 28 maj 1998 välkomnade rådet slutsatserna från nämnda konferens och uttryckte önskemål om att det utvecklas nya former för uppmuntran av en stark och konkurrenskraftig programindustri.

(2) I rapporten "Den digitala tidsåldern och europeisk politik för audiovisuella medier" av den 26 oktober 1998 från utredningsgruppen på hög nivå för den audiovisuella politiken dras slutsatsen att i denna miljö bör såväl grundutbildning som fortbildning inom den audiovisuella sektorn stärkas.

(3) Utmaningarna på produktions- och distributionsområdet och när det gäller att göra europeiska audiovisuella verk tillgängliga var huvudteman vid det forum för audiovisuella frågor, "Europeiska verk för det digitala årtusendet", som anordnades den 10-11 september 1999 i Helsingfors av det dåvarande ordförandeskapet i samarbete med kommissionen.

(4) Vid seminariet "Utbildning inför det nya årtusendet" som organiserades av det dåvarande ordförandeskapet i samarbete med kommissionen i Porto den 10-11 april 2000, underströks det i slutsatserna att ansträngningar behöver göras på utbildningsområdet för att underlätta tillväxten och den önskvärda internationaliseringen av den europeiska audiovisuella industrin.

(5) I kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet, "Den audiovisuella politiken: nästa steg", bekräftade kommissionen den stora betydelse som den digitala tidsåldern kommer att få för sysselsättningen i den audiovisuella industrin.

(6) I grönboken om konvergens av telekommunikation, media och informationsteknik och dess följder för lagstiftningen medges det att framväxten av nya tjänster kommer att skapa nya arbetstillfällen. Anpassningen till nya marknader kommer att kräva att personalen är utbildad i att använda ny teknik. Den offentliga rådfrågning som kommissionen genomförde om grönboken bekräftade behovet av en specialiserad yrkesutbildning som är anpassad till marknadens behov.

(7) I sina slutsatser av den 27 september 1999 om resultatet från den offentliga rådfrågningen om grönboken(5) uppmanade rådet kommissionen att beakta dessa resultat vid utarbetandet av förslag till åtgärder för att stärka den europeiska audiovisuella sektorn och däribland multimediesektorn.

(8) Europeiska rådet bekräftade vid sitt möte i Luxemburg den 20-21 november 1997 att kontinuerlig utbildning och yrkesutbildning kan ge ett viktigt bidrag till medlemsstaternas sysselsättningspolitik för att förbättra anställbarhet, anpassningsförmåga och entreprenörsanda samt för att främja lika möjligheter.

(9) Vikten av en lämplig yrkesutbildning underströks även i slutsatserna vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 24 mars 2000, i synnerhet när det gäller informationssamhällets nya teknik.

(10) I sin rapport till Europeiska rådet, "Arbetstillfällen i informationssamhället", konstaterar kommissionen att de nya audiovisuella tjänsterna har en betydande sysselsättningspotential.

(11) Det är således lämpligt att underlätta investeringar inom den europeiska audiovisuella industrin och uppmana medlemsstaterna att med olika medel uppmuntra skapandet av nya arbetstillfällen.

(12) Kommissionen har genomfört en "Handlingsplan för att främja utvecklingen av den europeiska audiovisuella industrin (Media) (1991-1995)" som antogs genom rådets beslut 90/685/EEG(6), vilken bl.a. omfattar ett stöd till utbildningsåtgärder för att förbättra yrkeskunnandet hos personer som arbetar inom den europeiska audiovisuella programindustrin.

(13) Gemenskapsstrategin för utveckling och förstärkning av den europeiska audiovisuella industrin bekräftades genom programmet Media II, som antogs genom rådets beslut 95/563/EG(7) och genom rådets beslut 95/564/EG(8). Mot bakgrund av vad som åstadkommits genom det ovannämnda programmet bör det förlängas med beaktande av de resultat som uppnåtts.

(14) I kommissionens rapport om resultaten inom programmet Media II (1996-2000) under perioden 1 januari 1996-30 juni 1998 anges det att programmet svarar mot kravet att gemenskapsstödet skall vara subsidiärt i förhållande till nationellt stöd, eftersom det område för insatser som omfattas av Media II kompletterar den dominerande roll som de nationella mekanismerna traditionellt har.

(15) I sitt meddelande om gemenskapspolitik för främjande av sysselsättningen bekräftade kommissionen programmet Media II:s positiva inverkan på sysselsättningen inom det audiovisuella området.

(16) Det är nödvändigt att beakta de kulturella aspekterna inom den audiovisuella sektorn så som anges i artikel 151.4 i fördraget. Det bör därför säkerställas att deltagande i detta program återspeglar den europeiska kulturella mångfalden.

(17) För att stimulera europeiska projekt på det audiovisuella området kommer kommissionen att undersöka möjligheterna till komplementär finansiering genom andra gemenskapsinstrument, särskilt inom ramen för handlingsplanen "e-Europa", exempelvis genom dem som hör till Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) samt inom ramen för det femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 182/1999/EG(9). Branschfolk inom den audiovisuella sektorn kommer att informeras om de olika bidragsformer som står till deras förfogande inom gemenskapens ram.

(18) Framväxten av en europeisk marknad för audiovisuella produkter kräver ett yrkeskunnande som är anpassat till den nya marknadens dimension, särskilt vad beträffar ekonomisk, finansiell och kommersiell företagsledning inom den audiovisuella sektorn, och till användningen av ny teknik vid skapandet, utvecklingen, produktionen, distributionen, marknadsföringen och överföringen av program.

(19) Branschfolk bör ges yrkeskunskaper som gör det möjligt för dem att på bästa sätt utnyttja den audiovisuella programmarknadens europeiska och internationella dimension och uppmuntras att utveckla projekt som svarar mot denna marknads behov.

(20) Det bör särskilt ges stöd till åtgärder för specialiserad utbildning i immateriell äganderätt, inbegripet gemenskapsbestämmelserna på området, samt i marknadsföring av audiovisuella produkter med särskild tonvikt på ny teknik som medel för spridning och marknadsföring.

(21) Rätten till lika möjligheter är en grundläggande princip i gemenskapspolitiken och skall beaktas när detta program genomförs.

(22) Yrkesutbildningen för branschfolk bör innehålla grundläggande ekonomiska, juridiska, tekniska och kommersiella inslag. Den snabba utvecklingen på dessa områden gör det nödvändigt med insatser för fortbildning under hela livet.

(23) För att se till att branschfolket behärskar den nya tekniken bör man lägga tonvikten på utbildning i denna teknik för att på så sätt öka konkurrenskraften hos företagen inom den audiovisuella sektorn.

(24) Upprättande av nätverk mellan yrkesutbildningscentra bör, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, uppmuntras för att underlätta utbyte av know-how och bästa praxis i en internationell miljö.

(25) Vid stödet till yrkesutbildning bör hänsyn tas till strukturmål såsom utvecklingen av möjligheter att skapa, producera, marknadsföra och distribuera i länder eller regioner som har låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller som utgör ett begränsat språkligt eller geografiskt område, och utvecklingen av en oberoende europeisk produktions- och distributionssektor, särskilt med avseende på de små och medelstora företagen.

(26) I enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen och med hänsyn till att medlemsstaterna inte kan förverkliga målen i den föreslagna åtgärden när det gäller att genomföra en yrkesutbildningspolitik, bland annat på grund av att transnationella partnerskap skall upprättas mellan olika utbildningscentrum, skall de åtgärder som krävs för att målen skall kunna uppnås vidtas av gemenskapen. Detta beslut går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(27) Samtliga åtgärder i programmet är inriktade på ett transnationellt samarbete som ger medlemsstaternas åtgärder ett mervärde, i enlighet med den ovan nämnda subsidiaritetsprincipen.

(28) De associerade länderna i Central- och Östeuropa, de Eftastater som är anslutna till EES-avtalet samt Cypern, Malta och Turkiet kan delta i gemenskapens program på grundval av tilläggsanslag och enligt förfaranden som skall avtalas med dessa länder. De europeiska länder som har undertecknat Europarådets konvention om gränsöverskridande television tillhör det europeiska audiovisuella området och kan därmed, om de så önskar, och med beaktande av budgetprioriteringar eller andra prioriteringar inom deras audiovisuella industrier, delta i programmet eller delta i ett begränsat samarbete på grundval av tilläggsanslag och enligt förfaranden som skall beslutas i avtal mellan de berörda parterna.

(29) Öppnandet av programmet för europeiska tredje länder bör föregås av en granskning av om deras nationella lagstiftning är förenlig med gemenskapens regelverk, särskilt rådets direktiv 89/550/EG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television(10).

(30) Samarbetet inom yrkesutbildningssektorn mellan europeiska utbildningsinstitut och de i tredje land, grundat på gemensamma intressen, kan skapa ett mervärde för den europeiska audiovisuella industrin. Vidare kommer öppningen mot tredje land att öka medvetenheten om europeisk kulturell mångfald och göra det möjligt att sprida gemensamma demokratiska värderingar. Samarbetet kommer att utvecklas på grundval av tilläggsanslag och enligt förfaranden som skall fastställas i avtal mellan de berörda parterna.

(31) För att förstärka gemenskapsåtgärdens mervärde är det nödvändigt att på alla nivåer säkerställa överensstämmelse och komplementaritet mellan de åtgärder som genomförs enligt det här beslutet och andra gemenskapsåtgärder. Det är önskvärt att samordna de åtgärder som följer av programmet med de åtgärder som genomförs av internationella organisationer som till exempel Europarådet.

(32) Enligt Europeiska rådets slutsatser i Lissabon skall rådet och kommissionen före utgången av 2000 rapportera om den förnyade granskning av EIB:s och EIF:s finansieringsinstrument som har vidtagits för att omdirigera medel till stöd för att starta företag, till högteknologiföretag och mikroföretag samt till andra initiativ som kräver riskkapital eller till garantimekanismer som EIB eller EIF föreslår. I samband härmed skall särskild hänsyn tas till den audiovisuella sektorn, särskilt yrkesutbildningsprogrammen.

(33) Genom detta beslut fastställs för hela den tid som programmet pågår en finansieringsram som utgör den särskilda referens för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet som avses i punkt 33 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 6 maj 1999(11).

(34) De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(12).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Programmets inrättande

Härmed inrättas ett program för yrkesutbildning, Media-yrkesutbildning, nedan kallat programmet, för perioden från och med den 1 januari 2001 till och med den 31 december 2005.

Programmet har till syfte att ge branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin nödvändiga kunskaper, framför allt genom kontinuerlig yrkesutbildning, så att de fullt ut kan dra fördel av marknadens europeiska och internationella dimension och användningen av ny teknik.

Artikel 2

Programmets mål

1. Programmets mål är följande:

a) Att svara mot industrins behov och främja dess konkurrenskraft genom att förbättra den kontinuerliga yrkesutbildningen för branschfolk inom den audiovisuella sektorn i syfte att ge dem de kunskaper och det kunnande som behövs för att de skall kunna skapa konkurrenskraftiga produkter både på den europeiska marknaden och på andra marknader särskilt inom

- tillämpning av ny teknik, särskilt digital teknik, för produktion och distribution av audiovisuella program med stort kommersiellt och konstnärligt mervärde,

- ekonomisk, finansiell och kommersiell företagsledning, inbegripet juridiska bestämmelser och teknik för finansiering av produktion och distribution av audiovisuella program,

- teknik för manusskrivning och berättande, inbegripet teknik för utveckling av nya typer av audiovisuella program.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas de möjligheter till distansutbildning och pedagogisk förnyelse som erbjuds genom utvecklingen av online-teknik.

Inom ramen för dessa utbildningsåtgärder skall samarbete uppmuntras mellan olika aktörer inom den audiovisuella industrin, såsom manusförfattare, regissörer och producenter.

I undantagsfall kan vissa initiativ till grundläggande yrkesutbildning som direkt inbegriper industrin, t.ex. masterutbildningar, också stödjas om inget annat gemenskapsstöd finns att tillgå och på områden som inte omfattas av nationella stödåtgärder.

b) Att uppmuntra samarbete och utbyte av know-how och bästa praxis genom att skapa nätverk mellan parter som är behöriga på utbildningsområdet, dvs. utbildningsinstitut, branschen och företag, samt genom att utveckla lärarutbildningen.

Det handlar i synnerhet om att uppmuntra ett gradvis införande av nätverk inom audiovisuell yrkesutbildning samt vidareutbildning av lärare.

2. För att kunna uppnå de mål som anges i punkt 1 a första stycket och i punkt 1 b skall särskild uppmärksamhet ägnas åt de specifika behov som finns i länder eller regioner som har låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller som utgör ett begränsat språkligt eller geografiskt område, samt åt utvecklingen av en sektor för oberoende europeisk produktion och distribution, i synnerhet med avseende på små och medelstora företag.

3. De mål som anges i punkt 1 skall genomföras i enlighet med bestämmelserna i bilagan.

Artikel 3

Samordning

För att uppnå så god samordning som möjligt skall kommissionen se till att det upprättas ett samarbete mellan den utbildningsverksamhet som omfattas av programmet och de utvecklingsprojekt som stöds av programmet Media Plus som inrättades genom rådets beslut 2000/821/EG(13)

Artikel 4

Finansiella bestämmelser och finansieringsvillkor

1. De mottagare av gemenskapsstöd som deltar i genomförandet av de åtgärder som anges i bilagan skall själva bidra med en väsentlig del av finansieringen. Gemenskapsfinansieringen skall inte överstiga 50 % av kostnaderna för verksamheten. I de fall som uttryckligen anges i bilagan får denna procentandel dock uppgå till högst 60 % av kostnaderna för verksamheten.

2. Mottagarna av gemenskapsstöd skall säkerställa att i princip en majoritet av deltagarna i en utbildningsåtgärd, som är medborgare i de länder som deltar i programmet, har en annan nationalitet än mottagaren. Ett stöd för att underlätta deltagande för branschfolk från olika språkområden kan därför ingå i gemenskapsfinansieringen av utbildningsåtgärden.

3. Kommissionen skall försäkra sig om att en adekvat del av de årligen tillgängliga medlen, som skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 6.2, i möjligaste mån reserveras för ny verksamhet.

4. Gemenskapsfinansieringen skall fastställas i förhållande till kostnaderna och arten av varje planerat projekt.

5. Finansieringsramen för att genomföra programmet under den tid som anges i artikel 1 fastställs härmed till 50 miljoner euro.

6. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 5

Programmets genomförande

1. Kommissionen är ansvarig för genomförandet av programmet.

2. De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut och som rör de frågor som anges nedan skall antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 6.2:

a) Allmänna riktlinjer för samtliga åtgärder som beskrivs i bilagan.

b) Innehållet i inbjudningarna att lämna förslag, fastställande av kriterier och förfaranden för att välja ut projekt.

c) Lämplig procentandel av de årligen tillgängliga medlen som skall reserveras för ny verksamhet.

d) Närmare bestämmelser om uppföljning och utvärdering av åtgärderna.

e) Alla förslag om gemenskapstilldelning som överstiger 200000 euro per mottagare och per år. Detta tröskelvärde kan komma att ses över mot bakgrund av gjorda erfarenheter.

3. De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut och som rör alla övriga frågor skall antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 6.3. Detta förfarande skall också tillämpas vid det slutliga valet av byråer för tekniskt stöd.

4. Tekniskt stöd skall regleras av de bestämmelser som antas inom ramen för budgetförordningen.

5. Kommissionen skall regelbundet och i god tid informera Europaparlamentet och rådet om hur genomförandet av programmet fortskrider, särskilt när det gäller användningen av de disponibla medlen.

Artikel 6

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 7

Överensstämmelse och komplementaritet

Vid genomförandet av programmet skall kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna säkerställa en övergripande överensstämmelse och komplementaritet med annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsprogram och gemenskapsåtgärder som kan ha en inverkan på utbildningsområdet och på det audiovisuella området.

Kommissionen skall särskilt säkerställa att det föreligger en samordning mellan programmet och övriga gemenskapsprogram för grundläggande utbildning och fortbildning samt med Europeiska socialfondens interventioner, i enlighet med bestämmelserna för denna fond.

Kommissionen skall säkerställa ett effektivt samband mellan detta program och de program och åtgärder på utbildningsområdet och det audiovisuella området som genomförs inom ramen för gemenskapens samarbete med tredje land och behöriga internationella organisationer.

Artikel 8

Tredje lands deltagande i programmet

1. Programmet skall vara öppet för deltagande av de associerade länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med de villkor för deltagande i gemenskapsprogram som fastställs i de associeringsavtal som har ingåtts eller kommer att ingås med dessa länder, eller i tilläggsprotokollen till dessa avtal.

2. Programmet skall vara öppet för deltagande av Cypern, Malta, Turkiet och de Eftaländer som är anslutna till EES-avtalet, på grundval av tilläggsanslag, i enlighet med förfaranden som skall fastställas i samförstånd med de berörda länderna.

3. Programmet skall vara öppet för deltagande av de länder som är parter i Europarådets konvention om gränsöverskridande television, utöver de länder som avses i punkterna 1 och 2, på grundval av tilläggsanslag, i enlighet med villkor som skall fastställas i avtal mellan de berörda parterna.

4. Öppnandet av programmet för de europeiska tredje länder som avses i punkterna 1, 2 och 3 skall föregås av en granskning av huruvida deras nationella lagstiftning är förenlig med gemenskapens regelverk, bland annat med artikel 6.1 andra stycket i rådets direktiv 89/552/EEG.

5. Programmet skall även vara öppet för samarbete med andra tredje länder på grundval av tilläggsanslag och med en medfinansiering i enlighet med förfaranden som skall fastställas i avtal mellan de berörda parterna. De europeiska tredje länder som avses i punkt 3, vilka inte önskar ett fullständigt deltagande i programmet, kan erbjudas samarbete enligt de villkor som anges i denna punkt.

Artikel 9

Uppföljning och utvärdering

1. Kommissionen skall säkerställa att de åtgärder som avses i detta beslut utvärderas i förväg, följs upp och utvärderas i efterhand och även se till att programmet är tillgängligt, och att genomförandet av det medger insyn.

2. De utvalda mottagarna skall överlämna en årlig rapport till kommissionen.

3. Efter projektens genomförande skall kommissionen utvärdera hur de har genomförts och vilken effekt de har haft, för att kunna avgöra om de ursprungligen fastställda målen har uppnåtts.

4. Kommissionen skall lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med en utvärdering av programmets inverkan och effektivitet, på grundval av de resultat som uppnåtts efter två år av programmets genomförande. Denna rapport skall innehålla indikatorer avseende resultatet, t.ex. hur sysselsättningen påverkats.

Till rapporten skall bifogas eventuella förslag till justering av programmet.

5. När programmet har slutförts skall kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna en detaljerad rapport om programmets genomförande och resultat.

Kommissionens rapport skall särskilt redovisa det mervärde som gemenskapens ekonomiska stöd bidragit till, eventuella sysselsättningseffekter och de samordningsåtgärder som nämns i artiklarna 3 och 7.

Artikel 10

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2001.

Utfärdat i Bryssel den 19 januari 2001.

På Europaparlamentets vägnar

N. Fontaine

Ordförande

På rådets vägnar

B. Ringholm

Ordförande

(1) EGT C 150, 30.5.2000, s. 59.

(2) EGT C 168, 16.6.2000, s. 8.

(3) EGT C 317, 6.11.2000, s. 60.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 6 juli 2000 (ännu ej offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 23 november 2000 (EGT C 375, 28.12.2000, s. 44) och Europaparlamentets beslut av den 13 december 2000.

(5) EGT C 283, 6.10.1999, s. 1.

(6) EGT L 380, 31.12.1990, s. 37.

(7) EGT L 321, 30.12.1995, s. 25.

(8) EGT L 321, 30.12.1995, s. 33.

(9) EGT L 26, 1.2.1999, s. 1.

(10) EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).

(11) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.

(12) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(13) Rådets beslut 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media Plus (Utveckling, distribution och marknadsföring) (EGT L 336, 30.12.2000, s. 82. Rättelse: EGT L 13, 17.1.2001, s. 34) (2001-2005).

BILAGA

1. ÅTGÄRDER SOM SKALL GENOMFÖRAS

Syftet med programmet är att, såsom stöd och komplement till medlemsstaternas åtgärder, göra det möjligt för branschfolk att anpassa sig till den audiovisuella marknadens dimension, särskilt den europeiska, genom att främja yrkesutbildning inom

- ny teknik (inbegripet teknik för att bevara och främja det europeiska kulturarvet när det gäller film och audiovisuella medier),

- ekonomisk, finansiell och kommersiell företagsledning, bland annat juridiska bestämmelser, distribution och marknadsföring,

- teknik för manusskrivning och utveckling av nya typer av program.

Utbildningsåtgärderna skall beakta den juridiska ram som reglerar immaterialrätten, särskilt gemenskapsbestämmelserna på området.

De utbildningsåtgärder som får stöd skall vara tillgängliga för branschfolk inom de berörda sektorerna av den audiovisuella industrin och radiobranschen.

Programmet skall uppmuntra till samarbete när det gäller de föreslagna åtgärderna mellan de olika aktörerna inom den audiovisuella industrin, t.ex. manusförfattare, regissörer och producenter, för att förbättra projektens kvalitet och kommersiella möjligheter genom ett närmare samarbete mellan de olika yrkeskategorierna.

1.1 Yrkesutbildning i ny teknik

Utbildningen syftar till att utveckla branschfolkets förmåga att använda olika sorters avancerad teknik för skapande verksamhet och spridning, särskilt inom animering, datorgrafik, multimedier och interaktivitet samt teknik för efterproduktion som underlättar för europeiska verk att spridas över gränserna.

De föreslagna åtgärderna skall

- främja utarbetande och uppdatering av utbildningsmoduler för ny audiovisuell teknik som komplement till medlemsstaternas åtgärder,

- inordna utbildningsåtgärderna i nätverk, underlätta utbyte av lärare och av yrkesverksamma genom att dela ut stipendier, anordna praktik på företag i andra medlemsstater, bidra till utbildning av lärare och till distansundervisning samt genom att främja utbyte och partnerskap som förenar länder och regioner som har låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller som utgör ett begränsat språkligt eller geografiskt område.

1.2 Yrkesutbildning i ekonomisk, finansiell och kommersiell företagsledning

Utbildningen syftar till att utveckla branschfolkets förmåga att tillgodogöra sig och utnyttja den europeiska dimensionen när det gäller utveckling, produktion, marknadsföring samt distribution och spridning av audiovisuella program.

De föreslagna åtgärderna skall

- främja utarbetande och uppdatering av utbildningsmoduler för företagsledning som komplement till medlemsstaternas åtgärder med betoning av den europeiska dimensionen,

- inordna utbildningsåtgärderna i nätverk, underlätta utbyte av lärare och av yrkesverksamma genom att dela ut stipendier, anordna praktik på företag i andra medlemsstater, bidra till utbildning av lärare och till distansundervisning samt genom att främja utbyte och partnerskap som förenar länder och regioner som har låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller som utgör ett begränsat språkligt eller geografiskt område.

1.3 Teknik för manusskrivning

Utbildningen riktar sig till erfarna manusförfattare och regissörer för att de skall kunna förbättra sin förmåga att utveckla teknik som bygger på både traditionella och interaktiva metoder för skrivande och berättande i alla typer av audiovisuella program.

De föreslagna åtgärderna skall

- främja utarbetande och uppdatering av utbildningsmoduler som avser identifiering av målgrupper i fråga om publik, utgivning och utarbetande av manus för en internationell publik, med syfte att uppnå en produktion av hög kvalitet samt relationerna mellan manusförfattare, regissör, producent och distributör,

- inordna utbildningsåtgärderna i nätverk, underlätta utbyte av lärare och av yrkesverksamma genom att dela ut stipendier, anordna praktik på företag i andra medlemsstater, bidra till utbildning av lärare och till distansundervisning samt genom att främja utbyte och partnerskap som förenar länder och regioner som har låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller som utgör ett begränsat språkligt eller geografiskt område.

1.4 Nätverk för utbildningsverksamhet

Syftet är att stimulera dem som åtnjuter stöd enligt programmet till att fördjupa samordningen av fortbildningsverksamheten så att det kan upprättas europeiska nätverk.

1.5 Grundläggande yrkesutbildningsverksamhet

När det gäller viss grundläggande yrkesutbildning där ingen annan gemenskapsfinansiering eller nationell finansiering kan komma i fråga kan stöd undantagsvis ges till verksamheten i synnerhet masterutbildningar, där det finns en koppling till industrin i form av partnerskap och/eller praktik.

2. FÖRFARANDE FÖR GENOMFÖRANDE

2.1 Tillvägagångssätt

Vid genomförandet av programmet skall kommissionen, biträdd av den kommitté som avses i artikel 6, ha ett nära samarbete med medlemsstaterna. Den skall också samråda med de berörda parterna. Den skall se till att branschfolkets deltagande på ett väl avvägt sätt återspeglar den europeiska kulturens mångfald.

Den skall uppmuntra dem som utarbetar utbildningsmoduler att samarbeta med institut, branschen och företag vid utformningen och uppföljningen av åtgärderna.

Kommissionen skall se till att de som utarbetar utbildningsmoduler använder alla medel för att respektera principen i artikel 4.2 och, om särskilda anledningar motiverar att man avviker från denna princip, att utbildningens gemenskapsmervärde säkerställs.

Den skall se till att utbildningsinstituten tillhandahåller språkresurser, särskilt när det gäller teknik för manusskrivning.

Den skall underlätta för praktikanter att delta, särskilt sådana som kommer från länder och regioner som har låg produktionskapacitet och/eller som utgör ett begränsat språkligt eller geografiskt område.

2.2 Gemenskapens bidrag

Gemenskapens medfinansiering av de totala utbildningskostnaderna skall ligga inom ramen för en gemensam finansiering med offentliga och/eller privata partner och som regel inte överstiger 50 %. Denna procentandel kan höjas till 60 % för utbildningsåtgärder i länder eller regioner som har låg audiovisuell produktionskapacitet och/eller som utgör ett begränsat språkligt eller geografiskt område.

Som allmän regel skall de bidrag som beviljats av gemenskapen för projekt inom ramen för programmet utgå för en period på maximalt tre år, med förbehåll för att man med jämna mellanrum kontrollerar hur projektet fortskrider.

Förfarandet som avses i artikel 6.2 skall tillämpas för att bestämma hur finansieringen skall fördelas mellan varje typ av åtgärd som anges i punkt 1.

I enlighet med bestämmelserna om gemenskapsfinansiering och det förfarande som avses i artikel 6.2 skall kommissionen utarbeta finansieringsbestämmelser för att fastställa ett tak för gemenskapens bidrag per fortbildningsåtgärd och per utbildad inom branschen.

De som utformar moduler och de utbildningsinstitut som tillämpar dem skall väljas ut med hjälp av inbjudningar att lämna förslag.

Kommissionen skall se till att lämplig procentandel av de årligen tillgängliga medlen, i möjligaste mån, förbehålls ny verksamhet.

2.3 Genomförande

2.3.1 Kommissionen skall genomföra programmet i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6. Den skall därvid ta hjälp av konsulter och byråer för tekniskt stöd, som väljs ut efter en anbudsinfordran och på grundval av deras branschkunskap, erfarenhet från MEDIA II-programmet eller andra erfarenheter på området. Det tekniska stödet skall finansieras via programmets budget. Kommissionen skall också, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 6.2, kunna ingå partnerskap för viss verksamhet med specialiserade organ, inbegripet de som har inrättats genom andra europeiska initiativ, till exempel Eureka Audiovisuel, Eurimages och Europeiska audiovisuella observationsorganet, för att genomföra gemensamma åtgärder som svarar mot programmens mål på utbildningsområdet. Kommissionen svarar för det slutliga valet av vilka åtgärder som skall beviljas stöd ur programmet och bestämma vilket ekonomiskt stöd som skall ges enligt artikel 5.

Den skall underrätta dem som ansöker om gemenskapsstöd om skälen för sina beslut och skall se till att genomförandet av programmet medger insyn.

De som har beviljats gemenskapsstöd ansvarar för att detta offentliggörs.

Vid urvalet av åtgärder som kan få stöd skall kommissionen, förutom till de punkter som prioriterats i artikel 2.2, ta hänsyn till följande kriterier:

- partnerskap mellan utbildningsinstitut, branschen och företag,

- det innovativa i åtgärden,

- åtgärdens multiplikatoreffekt (bl.a. resultat som går att utnyttja, exempelvis handböcker),

- åtgärdens kostnadseffektivitet,

- förekomsten av andra nationella stödåtgärder eller gemenskapsstödåtgärder.

För att genomföra programmet, särskilt utvärderingen av de projekt som får ekonomiskt stöd från programmet och åtgärderna för skapande av nätverk, skall kommissionen hämta sakkunskap hos erkända experter från den audiovisuella industrin på områdena utbildning, utveckling, produktion, distribution och marknadsföring samt förvaltning av rättigheter, särskilt i den nya digitala miljön.

För att garantera opartiskhet hos de konsulter och experter som kommissionen anlitar, skall kommissionen utfärda bestämmelser som omöjliggör för denna kategori personer att delta i inbjudningarna att lämna förslag inom ramen för programmet.

2.3.2 Kommissionen skall på lämpligt sätt informera om vilka möjligheter programmet erbjuder och se till att det marknadsförs. Dessutom skall kommissionen via Internet ge samlad information om de former av stöd som rör den audiovisuella sektorn och som erbjuds inom unionen.

Kommissionen och medlemsstaterna skall i synnerhet vidta de åtgärder som krävs genom att fullfölja verksamheten inom nätverket av Media-kontor och Media-filialer och genom att stärka deras yrkeskvalifikationer, för att

- informera branschfolk inom den audiovisuella sektorn om de olika stödformer som de har tillgång till inom ramen för unionens politik,

- säkerställa att information ges om programmet och att det marknadsförs,

- uppmuntra så många branschverksamma som möjligt till att delta i programmets åtgärder,

- bistå branschfolk när de lägger fram sina projekt som svar på inbjudningarna att lämna förslag,

- gynna gränsöverskridande samarbete mellan branschfolk,

- garantera en förbindelse med de olika stödinstitutionerna i medlemsstaterna för att skapa komplementaritet mellan programmets åtgärder och de nationella stödåtgärderna.