Inledande bestämmelser
Vid utmätning eller konkurs har borgenärer inbördes rätt till betalning enligt denna lag. Föreskrift om lika rätt till betalning innebär att varje borgenär får betalt i förhållande till sin fordran.
I fråga om företräde till betalning vid utmätning av lön gäller särskilda bestämmelser.
Hänvisad författning:
Ang. 2 st. se UB 7:13–19.
SFS 1995:302
Förmånsrätt till betalning är särskild eller allmän. Särskild förmånsrätt gäller vid utmätning och konkurs samt avser viss egendom. Allmän förmånsrätt gäller endast vid konkurs och avser all egendom som ingår i gäldenärens konkursbo.
Förmånsrätt omfattar även ränta i den mån ej annat är föreskrivet.
Förmånsrätt består, även om fordringen överlåts eller tas i anspråk genom utmätning eller på annat sätt övergår till annan.
Hänvisad författning:
Jfr 28 § lönegarantilagen (1992:497) efter KonkL.
Rättsfall:
Tillämpning av äldre lag (HB 17:15 a) H 1973:286 – Ang. speditörs betalning till tullverket av införselavgift på grund av betalningsåtagande enl. 18 § 3 st. tullagen (1973:670) för varor som infördes av importör H 1979:51 – H 1992:316.
SFS 1995:302
Särskilda förmånsrätter
Rubriken har denna placering enl. SFS2004-0572
Förmånsrätt följer med fordran mot ett emittentinstitut som innehavare av skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer har till följd av innehavet eller som motparter i derivatavtal träffade enligt den lagen har till följd av avtalet.
Förmånsrätten gäller i den egendom och i den omfattning som anges i 4 kap. 1 § samma lag.
SFS 2004:572
Förmånsrätt följer med
sjöpanträtt och luftpanträtt,
internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker,
handpanträtt och rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt), panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument samt panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat,
panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg,
registrering av båtbyggnadsförskott enligt lagen (1975:605) om registrering av båtbyggnadsförskott.
SFS 2015:865
Förmånsrätt följer med försäkringstagares och andra ersättningsberättigades fordran hos försäkringsgivare i den egendom och i den omfattning som anges i 6 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), 6 kap. 17 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och 5 kap. 11 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
SFS 2019:744
Förmånsrätt i lös egendom som hör till näringsverksamhet följer med företagshypotek.
Anmärkning om flytt:
Förutv. 5 § upphävd g. Lag 2003:535.
SFS 2008:988
Förmånsrätt i fast egendom följer med
fordran som enligt lag är förenad med förmånsrätt enligt denna punkt,
inteckning i egendomen.
Allmän anmärkning:
Ang. p. 1 se bl.a. övergångsbestämmelserna till denna lag p. 2 och 2 st. i p. 3 samt de fem närmast efter denna lag inf. lagarna – Ang. avkomsträtt se övergångsbestämmelserna p. 4.
Förmånsrätt i tomträtt följer med
fordran på avgäld i anledning av upplåtelsen som ej förfallit till betalning tidigare än ett år innan utmätningen ägde rum eller konkursansökningen gjordes,
fordran som enligt lag är förenad med förmånsrätt enligt denna punkt,
inteckning i tomträtten.
Hänvisad författning:
Ang. p. 2 se övergångsbestämmelserna till denna lag 2 st. i p. 3 samt Lag (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enl. lagen om förvaltning av samfälligheter, inf. efter denna lag – Ang. avkomsträtt se övergångsbestämmelserna p. 4.
Utmätning ger förmånsrätt i den utmätta egendomen.
SFS 1994:471
Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 3 a–7 §§ angivna numreringen.
Förmånsrätt på grund av retentionsrätt enligt 4 § 3 i en motor som inte är monterad i ett intecknat luftfartyg och inte heller endast är tillfälligt skild från luftfartyget har dock företräde framför en registrerad internationell säkerhetsrätt enligt 4 § 2. Vidare har förmånsrätt enligt 4 § 4 företräde framför förmånsrätt enligt 4 § 3 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 § sjölagen (1994:1009).
Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av
företagsinteckning, som har sökts samma dag som beslutet om utmätning meddelades eller senare, och
annan inteckning, som har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.
Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.
SFS 2015:865
Allmänna förmånsrätter
Allmän förmånsrätt följer med
den kostnad som borgenär haft för försättande av gäldenären i konkurs och för beslut att ett dödsbos egendom ska avträdas till förvaltning av boutredningsman samt begravnings- och bouppteckningskostnader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet,
arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör eller tillsynsperson enligt lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion, tillsynsman enligt konkurslagen (1987:672) eller förordnad boutredningsman, om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter,
kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som anges under 2 vidtagits med rekonstruktörens, tillsynspersonens eller tillsynsmannens godkännande eller av boutredningsmannen och uppenbart varit till borgenärernas bästa,
fordringar som ingår i en fastställd rekonstruktionsplan och utgör ny finansiering enligt 4 kap. 7 § 8 lagen om företagsrekonstruktion, i den utsträckning och under den tid som anges i planen,
andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekonstruktion,
ersättning till resolutionsmyndigheten (Riksgäldskontoret) enligt lagen (2015:1016) om resolution, om fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter, och
andra fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären med resolutionsmyndighetens eller en särskild förvaltares samtycke träffat under en resolution enligt
lagen om resolution, eller
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/23 av den 16 december 2020 om en ram för återhämtning och resolution av centrala motparter och om ändring av förordningarna (EU) nr 1095/2010, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr 806/2014 och (EU) 2015/2365 samt direktiven 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2007/36/EG, 2014/59/EU och (EU) 2017/1132.
Förmånsrätt enligt första stycket 1–3 och 6 gäller endast i den utsträckning beloppet med hänsyn till omständigheterna är skäligt.
Förmånsrätt enligt första stycket 5 upphör att gälla
om en rekonstruktionsplan fastställs under en företagsrekonstruktion, eller
tre månader efter att företagsrekonstruktionen upphört utan att någon rekonstruktionsplan har fastställts, om inte en konkursansökan som avser gäldenären har gjorts inom den tiden.
SFS 2022:1000
Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på ersättning för uppdrag att fullgöra sådan revision som är föreskriven i lag eller annan författning och för uppdrag som avser upprättande av räkenskapsmaterial till fullgörande av bokföringsskyldighet som är föreskriven i sådan ordning, i den mån ersättningen avser arbete som har utförts de senaste sex månaderna innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.
Rättsfall:
Förmånsrätt enl. denna § omfattar bolagsrevisors arvode för granskning av kontrollbalansräkning H 2011:621.
SFS 1987:694
[Upphävd g. Lag (2008:988).]
SFS 2008:988
Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen ska bestämmas efter särskild beräkningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten. Om arbetstagaren inte har kunnat nå arbetsgivaren med en uppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672), gäller i stället den längre tid som bedöms skälig. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (2015:1016) om resolution eller lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion och har konkursansökan gjorts inom ett år från det att företagsrekonstruktionen eller resolutionen upphörde, ska vid tillämpning av tredje meningen, om det är förmånligare för arbetstagaren, anses som om konkursansökan hade gjorts då ansökan om företagsrekonstruktion skedde eller beslutet om resolution fattades. I sådant fall ska det bortses från tiden mellan ansökningarna respektive mellan beslutet och ansökan.
Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren inte utför arbete för konkursgäldenären eller annan och inte heller driver egen rörelse omfattas av förmånsrätt endast om arbetstagaren kan visa att han eller hon har anmält sig hos offentlig arbetsförmedling som arbetssökande. För uppsägningstid omfattar förmånsrätten endast lön eller ersättning som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har förvärvat eller borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. Vid bestämmande av i vilken utsträckning fordran på lön eller ersättning under uppsägningstid omfattas av förmånsrätt ska med samtidig inkomst i annan anställning jämställas aktivitetsstöd som lämnas till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, i den utsträckning stödet avser samma tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit berättigad till stödet efter uppsägningen.
Om en lönefordran, som har intjänats tidigare än tre månader före konkursansökan, har varit föremål för tvist, omfattas den av förmånsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i kollektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet har begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansökan har följt inom två månader från det att tvisten slutligt har avgjorts.
Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökan omfattas av förmånsrätt för det som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret.
Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer arbetstagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före konkursansökan och därpå följande sex månader. Förmånsrätten gäller även i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionen under de förutsättningar som anges i 23 och 26 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Om konkursgäldenären är näringsidkare, ska en arbetstagare som själv eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkursansökningen har ägt en väsentlig andel av företaget och som haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller pension.
Anmärkning om flytt:
Tidigare beteckning 11 §.
Rättsfall:
Tillämpning av äldre lag, HB 17:4, betr. förmånsrätt för ersättning till arbetstagare då föreskriven uppsägningstid ej iakttagits H 1971:336; se även 1973:286 anm. vid 3 § – H 1973:501 (bokföringsarvode) – Ang. äldre motsvarighet till 6 st. H 1973:611; 1975:625.
Fråga om förmånsrätt för tecknare, som enl. avtal med tidskriftsförlag åtagit sig bl.a. att producera visst antal avsnitt av tecknad serie H 1976:319 – Ang. försäkringsbolags fordran på premier för vissa försäkringar, som det enl. kollektivavtal ålåg arbetsgivare att teckna H 1976:708 – Äldre motsvarighet till 6 st. 1 meningen har ansetts tillämplig även när arbetstagaren inte hade någon del i gäldenärsföretaget men hans närstående ägde väsentlig andel däri H 1980:743 – När verkställande direktören ägde 380 av bolagets aktier medan två honom icke närstående makar ägde återstoden, 900 resp. 220, ansågs han ej äga väsentlig andel i bolaget H 1981:267 – Arbetstagares andel i ett av moderbolag helägt dotterbolag bedömdes efter hans aktieinnehav i moderbolaget H 1983:713 II – Arbetstagare, som ägde 29 % resp. tillsammans med syskon 26 % av aktierna i konkursföretag, ansågs med hänsyn till aktiernas fördelning i övrigt ej äga väsentlig andel i företaget H 1983:713 I och II – Fråga om tillämpning av äldre motsvarighet till 6 st. H 1984:588, 1986:519 (svärfar ansågs vara närstående), 1987:164 (när försäkringsgivaren utfärdat fribrev betr. en av arbetsgivare tecknad pensionsförsäkring fick arbetstagaren i arbetsgivarens konkurs göra gällande fordran med förmånsrätt enl. denna § motsvarande de ytterligare premier som skulle ha betalts) – Fråga om den som utfört arbete såsom ”konsult” åt bolag varit att betrakta som arbetstagare i denna lags mening H 1981:601; d:o betr. åkare som utfört transporter åt ett skogsföretag 1982:784 – Fråga om aktiebolags konkursbo genom uppsägning av anställd, tillika delägare i bolaget, eller på annat sätt träffat anställningsavtal med delägaren för uppsägningstiden AD 1982:150; motsvarande fråga 1997:19 – Fråga om skälig uppsägningstid enl. denna § H 1985:50 – Subventionerade lunchkuponger ansågs vara avlöningsförmån som medförde förmånsrätt enl. denna § H 1988:325 – Uttrycket ”närstående” i 6 st. i dess lydelse före 1 juni 1997 ansågs i mål om lönegaranti avse endast fysiska personer H 1997:299 – Tidsfristerna i 1 st. har ansetts ej tillämpliga på semesterlön eller semesterersättning enl. 4 st. H 1997:479 – Ej förmånsrätt för avgångsvederlag, som ej utgjorde ersättning för ekonomisk skada H 1999:590 – Arbetstagare ägde, i enlighet med EG-domstolens förhandsavgörande, grunda rätt till betalning enligt lönegarantilagen (1992:497) direkt på rådets direktiv 80/987/EEG i strid med 7 § nämnda lag jfrd med tidigare lydelse av 12 § 6 st. förevarande lag H 2002:75 (jfr H 1999:694) – Betydande inflytande (6 st.)? H 2007:131 – Lönefordran, som grundades på innestående tid i s.k. arbetstidsbank, ansågs ej bestämd efter särskild beräkningsgrund (1 st.) H 2007:792 – Sparade semesterdagar har vid tillämpning av 4 st. ansetts vara innestående för året efter intjänandeåret H 2007:901.
SFS 2022:972
Förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av anställningen gäller för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, med avdrag för det som betalats ut enligt 7 § lönegarantilagen (1992:497).
SFS 2010:1210
Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande. Därvid får dock intjänad del av utfäst pension icke antagas avse större årlig pension än som motsvarar prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Från det sålunda beräknade fordringsbeloppet ska i förekommande fall avdragas upplupen del av pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäkring.
Förmånsrätt enligt första stycket gäller även fordran på framtida pension som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionsfordringen enligt vad som anges i 12 § femte stycket.
Om gäldenären är näringsidkare, äger 12 § sjätte stycket motsvarande tillämpning.
Anmärkning om flytt:
Tidigare beteckning 12 §.
SFS 2010:1210
Allmän förmånsrätt följer därefter för garanterade insättningar enligt lagen (2015:1016) om resolution.
SFS 2015:1018
Allmän förmånsrätt följer därefter för sådana kvalificerade insättningar enligt lagen (2015:1016) om resolution som inte är garanterade insättningar enligt den lagen och som avser
fysiska personer,
mikroföretag och små och medelstora företag som anges i 5 kap. 2 § andra stycket 2 lagen om resolution, och
insättningar som har gjorts genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses i 1 och 2 om de inte hade gjorts genom filialen.
SFS 2015:1018
Fordringar som har allmän förmånsrätt enligt samma paragraf har inbördes lika rätt.
SFS 2008:988
Förhållandet mellan särskilda och allmänna förmånsrätter
Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt. En fordran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § tas dock, om det behövs, ut före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 eller 8 § i annan lös egendom än tomträtt. Vad som tas ut på detta sätt ska, när det finns särskilda förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på grupperna i förhållande till den köpeskilling som har erhållits för varje grupp.
SFS 2008:988
[har upphävts genom lag (1975:1248).]
SFS 1975:1248
[Upphävd g. Lag (1973:1068).]
SFS 1973:1068
Fordringar utan förmånsrätt
Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt. Fordringar som är hänförliga till skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 § 3 b lagen (2015:1016) om resolution medför dock rätt till betalning efter fordringar enligt första meningen. En borgenär kan vidare enligt fordringsavtalet ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer.
Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men räcker egendomen inte för att betala fordringen, behandlas återstoden av denna som en fordran utan sådan förmånsrätt.
SFS 2018:1956
Böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott får vid konkurs utdelning efter andra fordringar.
Anmärkning om flytt:
Förutv. 19 § upphävd g. Lag 1979:195.
SFS 2003:535