Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS1996-0764

Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Företagsrekonstruktionslagen

Denna lag upphör enligt Lag (2022:964) att gälla den 1 augusti 2022.

Angående övergångsbestämmelser, se Lag (2022:964).

Utkom från trycket den 28 juni 1996
Utfärdad den 13 juni 1996.

Inledande bestämmelser

En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan, enligt bestämmelserna i denna lag, efter beslut av domstol få till stånd ett särskilt förfarande för att rekonstruera sin verksamhet (företagsrekonstruktion).

Under en företagsrekonstruktion skall en av rätten utsedd rekonstruktör undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsättas helt eller delvis och i så fall hur detta kan ske samt om det finns förutsättningar för gäldenären att träffa en ekonomisk uppgörelse med sina borgenärer (ackord). Rekonstruktören skall när han fullgör sitt uppdrag verka för att borgenärernas intressen inte åsidosätts.

Av 3 kap. 1 § framgår att förhandling om offentligt ackord kan äga rum under en företagsrekonstruktion.

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag, sparbank, medlemsbank, kreditmarknadsföretag, försäkringsföretag, tjänstepensionsföretag, värdepappersbolag, clearingorganisation och värdepapperscentral.

Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksamhet staten, en kommun, en region, ett kommunalförbund, en församling eller en kyrklig samfällighet har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte heller ett finansiellt institut eller holdingföretag som är försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution.

SFS 2019:896

Om det i lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker finns någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

SFS 2015:867

Företagsrekonstruktion i allmänhet

Ansökan om företagsrekonstruktion

En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av en borgenär. Ansökan ska göras skriftligen till den tingsrätt där gäldenären svarar i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet.

I ansökan ska sökanden ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.

I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll.

SFS 2021:542

En ansökan enligt 1 § ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.

Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2021:542

Har en ansökan om företagsrekonstruktion gjorts hos en tingsrätt som inte är behörig, skall rätten genast sända handlingarna i ärendet till den tingsrätt som enligt vad dessa visar är behörig och underrätta sökanden. Ansökan skall anses gjord, när handlingarna kom in till den förra tingsrätten.

En ansökan av gäldenären skall innehålla

  1. en kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi och orsakerna till betalningssvårigheterna,

  2. en borgenärsförteckning,

  3. en redogörelse för hur gäldenären avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen och en uppgörelse nås med borgenärerna, och

  4. ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

En ansökan av en borgenär skall innehålla

  1. uppgift om borgenärens fordran på gäldenären,

  2. upplysningar om gäldenärens betalningssvårigheter, och

  3. ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget.

En ansökan skall avvisas, om den inte innehåller sådana uppgifter som krävs enligt 1, 3 och 4 §§, och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

Hänvisad författning:

Se F 1996:7834 § inf. efter denna lag.

Förutsättningar för beslut om företagsrekonstruktion

En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion skall meddelas är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort.

Beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas, om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås.

En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har medgett ansökan.

Prövning av ansökan om företagsrekonstruktion

Om gäldenärens ansökan tas upp, skall rätten genast pröva den, om inte annat följer av 8 § andra stycket.

Om en borgenärs ansökan tas upp, ska rätten sätta ut ett sammanträde för prövning av ansökan. Sammanträdet ska hållas inom två veckor från det att ansökan kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får det hållas senare, dock senast inom sex veckor.

Till sammanträdet ska parterna kallas. Gäldenären ska i kallelsen föreläggas att senast vid sammanträdet yttra sig över ansökan. I kallelsen ska även anges att sammanträdet kommer att ställas in, om gäldenären före sammanträdet själv ansöker om företagsrekonstruktion eller skriftligen medger borgenärens ansökan och rätten inte särskilt underrättar honom om att sammanträdet ändå ska hållas. Parterna ska i kallelsen upplysas om innehållet i 9 §.

Kallelserna ska delges parterna. Delgivning med gäldenären får inte ske enligt 34–38 och 48 §§ delgivningslagen (2010:1932).

Gäldenären ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenären ingivna handlingarna.

SFS 2010:1967

Om flera ansökningar som avser samme gäldenär är anhängiga samtidigt och om en annan ansökan bifalls än den som kom in först, skall det vad gäller frågor som är beroende av tiden för ansökan anses som om beslutet om företagsrekonstruktion har grundats på den ansökan som kom in först.

En borgenärs ansökan förfaller om

  1. gäldenären skriftligen bestrider ansökan,

  2. gäldenären eller borgenären uteblir från det sammanträde som avses i 8 §, eller

  3. gäldenären försätts i konkurs.

Om ansökan förfaller före sammanträdet skall rätten ställa in sammanträdet och underrätta parterna.

Om en ansökan bifalls, skall rätten samtidigt utse en rekonstruktör. Finns det särskilda skäl får fler än en rekonstruktör utses.

Rätten skall också bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde inför rätten. Sammanträdet skall äga rum inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion eller den längre tid efter beslutet som är oundgängligen nödvändig.

Hänvisad författning:

Ang. underrättelse till kronofogdemyndigheten se F 1996:7833 § inf. efter denna lag.

Rekonstruktören och dennes uppgifter

En rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget.

Den som är anställd vid domstol eller Kronofogdemyndigheten får inte vara rekonstruktör.

En rekonstruktör som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget skall entledigas av rätten. Frågor om entledigande tas upp på begäran av rekonstruktören, en borgenär eller gäldenären.

SFS 2006:723

Rekonstruktören skall när han fullgör de uppgifter som anges i 1 kap. 2 § undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och i samråd med gäldenären upprätta en plan som redovisar hur syftet med företagsrekonstruktionen skall uppnås (rekonstruktionsplan). Planen skall tillställas rätten och borgenärerna.

Rekonstruktören får anlita sakkunnigt biträde.

Att rekonstruktören får väcka talan om återvinning framgår av 3 kap. 6 §.

Rekonstruktören skall inom en vecka från beslutet om företagsrekonstruktion underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet.

Till underrättelsen skall fogas

  1. en preliminär förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder,

  2. gäldenärens senaste balansräkning och de ytterligare upplysningar som behövs om hans ekonomiska ställning,

  3. uppgift om orsakerna till betalningssvårigheterna och om hur verksamheten kan rekonstrueras, och

  4. upplysning om den tidpunkt för borgenärssammanträde som bestämts enligt 10 § andra stycket.

Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket stort, får underrättelser till dessa borgenärer ersättas av ett tillkännagivande genom kungörelse. En sådan kungörelse skall innehålla upplysning om beslutet om företagsrekonstruktion och om tidpunkten för borgenärssammanträdet.

Gäldenärens skyldigheter

Gäldenären är skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen av verksamheten.

Gäldenären skall följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten skall bedrivas.

Hänvisad författning:

Jfr F 1996:7835 § inf. efter denna lag.

Gäldenären får inte utan rekonstruktörens samtycke

  1. betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder,

  2. åta sig nya förpliktelser, eller

  3. överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig betydelse för gäldenärens verksamhet.

Åsidosätter gäldenären vad som föreskrivs i första stycket inverkar detta inte på rättshandlingens giltighet.

Rekonstruktören får samtycka till en betalning som avses i första stycket 1 endast om det föreligger synnerliga skäl.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 14 §.

Borgenärssammanträde och borgenärskommitté

Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna beredas tillfälle att uttala sig i frågan om företagsrekonstruktionen bör fortsätta.

Om någon borgenär begär det, skall rätten vid sammanträdet bland borgenärerna utse en borgenärskommitté. I kommittén får ingå högst tre personer. Om gäldenären under det senast förflutna räkenskapsåret sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare, har de anställda rätt att därutöver utse en representant i kommittén. Om det finns särskilda skäl får, rätten utse ytterligare personer att ingå i borgenärskommittén.

Rekonstruktören skall i väsentliga frågor samråda med borgenärskommittén, om inte något hindrar det.

Exekutiva åtgärder under en företagsrekonstruktion

Under den tid företagsrekonstruktionen pågår får utmätning eller annan verkställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot gäldenären. Verkställighet får dock ske för fordran för vilken borgenären har handpanträtt eller retentionsrätt, eller för fordran som avser underhållsbidrag. Handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får inte ske.

Under företagsrekonstruktionen får inte heller meddelas beslut om kvarstad eller betalningssäkring.

Om det finns särskilda skäl att befara att gäldenären vidtar eller underlåter att vidta en viss åtgärd och därigenom sätter en borgenärs rätt i fara, får rätten på borgenärens begäran besluta om lämplig åtgärd för att säkerställa dennes rätt. Bestämmelserna i 17 § hindrar inte verkställighet av ett sådant beslut.

Hänvisad författning:

Jfr Lag (1996:242) om domstolsärenden26 § efter RP.

I 2 kap. 10 a § konkurslagen (1987:672) finns föreskrifter om en borgenärs ansökan om att gäldenären skall försättas i konkurs under pågående företagsrekonstruktion.

Gäldenärens avtal

Har gäldenärens motpart före beslutet om företagsrekonstruktion fått rätt att häva ett avtal på grund av inträffat eller befarat dröjsmål med betalning eller annan prestation, får motparten efter beslutet inte häva avtalet på grund av dröjsmålet, om gäldenären med rekonstruktörens samtycke inom skälig tid begär att det ska fullföljas. Gäldenären ska på motpartens begäran inom skälig tid ge besked om avtalet ska fullföljas.

Ska ett avtal fullföljas enligt första stycket gäller följande.

  1. Är tiden för motpartens fullgörelse inne, ska gäldenären på motpartens begäran fullgöra sina motsvarande prestationer eller, om anstånd har medgetts beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för dem.

  2. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.

Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får motparten häva avtalet.

Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och andra styckena är ogiltigt.

Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde stycket köplagen (1990:931).

Denna paragraf gäller inte för anställningsavtal eller för en borgenär som innehar finansiella instrument, valuta eller sådana fordringar som avses i 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen (1987:672) som säkerhet.

SFS 2011:730

Kvittning

Den som hade en fordran hos gäldenären när ansökan om företagsrekonstruktion gjordes får, även om fordringen inte är förfallen till betalning, använda den till kvittning mot fordran som gäldenären då hade mot honom. Detta gäller dock inte, om kvittning är utesluten på grund av någon av fordringarnas beskaffenhet eller undantagen enligt vad som sägs nedan.

Om en fordran mot gäldenären har förvärvats genom överlåtelse från tredje man senare än tre månader före ansökan om företagsrekonstruktion, får den inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran, om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna kan anses som ordinärt. I fråga om dödsbo räknas tiden dock från ansökan om boets avträdande till förvaltning av boutredningsman, under förutsättning att en ansökan om företagsrekonstruktion följt inom tre månader från det att en boutredningsman förordnats. Sådant förbud gäller också, om en fordran mot gäldenären har förvärvats tidigare genom sådant fång och borgenären då hade skälig anledning anta att gäldenären var på obestånd.

En borgenär, som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel, får inte kvitta, i den mån sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning enligt 3 kap. 5–7 §§.

En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller annan med anledning av en förpliktelse som han infriat (regressfordran) anses vid tilllämpning av vad som sägs ovan ha förvärvats när hans förpliktelse grundades.

Överlåter gäldenären sedan ansökan om företagsrekonstruktion gjorts en fordran så att en borgenär därigenom förlorar rätt till kvittning, skall han ersätta borgenären för detta.

SFS 2005:198

Offentligt ackord under företagsrekonstruktion

Rätten kan i ett ärende om företagsrekonstruktion på begäran av gäldenären besluta om förhandling om offentligt ackord (ackordsförhandling).

Villkor för offentligt ackord

Ett offentligt ackord får avse att fordringar som tillkommer de borgenärer som enligt 3 § får delta i ackordsförhandlingen sätts ned och betalas på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge alla likaberättigade borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om inte lägre ackordsprocent godkänns av samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av ackordet eller det finns särskilda skäl för lägre procent. Föreskriven minsta utdelning skall betalas inom ett år efter det att ackordet har fastställts, om inte samtliga nämnda borgenärer godkänner längre betalningstid.

Utan hinder av första stycket får ett offentligt ackord innehålla villkor att borgenärerna får full betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständigheter. En avvikelse till nackdel för viss borgenär får också äga rum, om han har medgett det.

Ett ackord får även avse att gäldenären endast får anstånd med betalningen eller annan särskild eftergift. Därvid tillämpas första och andra styckena.

Borgenärer vid offentligt ackord

I ackordsförhandling deltar endast borgenärer vilkas fordringar uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. En borgenär som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran är förenad med förmånsrätt deltar inte i förhandlingen. En borgenär som vid konkurs skulle ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer deltar inte heller i förhandlingen om inte övriga borgenärer som deltar i förhandlingen medger det.

Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller förmånsrätt, deltar han eller hon i förhandlingen i motsvarande mån. Kan en borgenärs fordran endast till viss del täckas genom kvittning eller understiger värdet av den egendom i vilken en borgenär har särskild förmånsrätt borgenärens fordran, deltar han eller hon med återstående del av fordringen.

Innehåller ackordsförslaget en bestämmelse om att borgenärer som inte har förmånsrätt ska få full betalning intill ett visst belopp, ska deras fordringar i ackordsförfarandet anses som förmånsberättigade i motsvarande mån.

En borgenär får delta i förhandlingen, även om fordringen inte är förfallen till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.

Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.

SFS 2008:997

Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord

Ett ackordsförslag som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget, om tre fjärdedelar av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.

Återvinning under företagsrekonstruktionen

Sedan beslut meddelats om företagsrekonstruktion tillämpas bestämmelserna i konkurslagen (1987:672) om återvinning i konkurs, om offentligt ackord fastställs.

Söks återvinning av förmånsrätt eller betalning som vunnits genom utmätning, får rätten besluta att fortsatt verkställighet i utsökningsmålet tills vidare inte får äga rum.

Talan om återvinning väcks av rekonstruktören eller av en borgenär vars fordran skulle omfattas av ett offentligt ackord. Talan skall väckas före det borgenärssammanträde som avses i 13 § och får inte slutligt prövas innan frågan om offentligt ackord har blivit avgjord. En borgenär som vill väcka talan skall underrätta rekonstruktören. Om så inte har skett, får hans talan inte tas upp till prövning.

Upphör företagsrekonstruktionen utan att offentligt ackord har kommit till stånd och försätts inte gäldenären i konkurs efter ansökan som gjorts inom tre veckor från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall den väckta återvinningstalan avvisas.

Vad som vinns genom återvinningstalan skall, sedan kärandens kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av det offentliga ackordet. En svarande som med anledning av kärandens talan kan få en fordran mot gäldenären deltar med fordringen i ackordsförhandlingen och har rätt att avräkna den utdelning som tillkommer honom på vad han annars skulle ha betalat.

Om det i återvinningsmålet påkallas av en borgenär som omfattas av det offentliga ackordet eller av gäldenären, kan rätten föreskriva särskild förvaltning av det som enligt första stycket skall tillkomma borgenärerna. Egendom som har satts under sådan förvaltning får utmätas endast om ackordet har förfallit.

Verkan av offentligt ackord

Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, såväl kända som okända, som enligt 3 § hade rätt att delta i ackordsförhandlingen.

En borgenär som vid konkurs skulle ha rätt till betalning först efter övriga borgenärer förlorar sin rätt till betalning av gäldenären, om inte alla borgenärer som enligt 3 § hade rätt att delta i ackordsförhandlingen tillgodoses fullt ut genom ackordet.

En borgenär med förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.

SFS 2008:997

En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte genom godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären svarar för fordringen.

Rättsfall:

Jfr H 1989:92 anm. vid 2:20 lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.

En begäran om ackordsförhandling

En begäran om ackordsförhandling skall göras skriftligen. Skrivelsen skall innehålla ett ackordsförslag som anger hur mycket gäldenären bjuder i betalning och när betalningen skall ske samt om säkerhet har ställts för ackordet och vad den i så fall består av.

Till skrivelsen skall fogas en förteckning över boets tillgångar och skulder som har upprättats av rekonstruktören enligt 14 § tidigast tre månader innan ansökan om ackordsförhandling gjordes samt den senaste balansräkningen.

Till en begäran om ackordsförhandling skall även fogas

  1. en berättelse av rekonstruktören som anger boets tillstånd och orsakerna till gäldenärens betalningssvårigheter och innehåller en översikt över tillgångar och skulder, uppgift om den utdelning som kan påräknas i en konkurs samt upplysning om egendom har frångått gäldenären under sådana förhållanden att den kan bli föremål för återvinning, när det finns skälig anledning anta att gäldenären har gjort sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall grunden därför samt hur gäldenären har fullgjort sin bokföringsskyldighet,

  2. ett yttrande av rekonstruktören om huruvida han anser att ackordsförslaget bör antas av borgenärerna,

  3. ett intyg av rekonstruktören att borgenärer som till antalet utgör minst två femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer vilkas fordringar skulle omfattas av ackordet och som tillsammans innehar minst två femtedelar av dessa fordringars sammanlagda belopp har förklarat sig anse ackordet antagbart,

  4. ett bevis att ackordsförslaget samt rekonstruktörens berättelse och yttrande har sänts till alla borgenärer som tas upp i bouppteckningen,

  5. förskott, med belopp som regeringen föreskriver, på kostnaden för ackordsfrågans handläggning hos rätten samt av rätten godkänd säkerhet för vad som inte täcks av förskottet.

De handlingar och uppgifter som anges i första stycket och i 10 § behöver inte ges in, i den mån de redan har tillställts rätten och borgenärerna i ärendet.

Hänvisad författning:

Ang. underrättelse till allmän åklagare se F 1996:78322 § inf. efter denna lag.

Anmärkt författning:

Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2017:3) om betalning av avgift enligt 3 kap. 11 § 1 st. 5 lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

En begäran om ackordsförhandling skall avvisas, om den inte uppfyller de krav som anges i 10 och 11 §§ och gäldenären inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.

Hänvisad författning:

Jfr F 1996:7839 § inf. efter denna lag.

Beslut om ackordsförhandling

Om begäran om ackordsförhandling tas upp, skall rätten genast meddela beslut om ackordsförhandling. Samtidigt skall rätten

  1. bestämma tidpunkt för ett sammanträde med borgenärerna inför rätten,

  2. kalla gäldenären, rekonstruktören och borgenärerna till sammanträdet, och

  3. kungöra beslutet i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på det sätt som regeringen föreskriver.

Hänvisad författning:

Jfr F 1996:78311 och 12 §§ inf. efter denna lag.

Bouppteckning

I den bouppteckning som avses i 10 § andra stycket ska tillgångarna tas upp till noggrant uppskattade värden. Om möjligt ska det även lämnas specificerad uppgift om de värden som i bokföringshandlingarna har åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering inte har gjorts, om anskaffningskostnaden. Bouppteckningen ska vidare innehålla uppgift om varje borgenärs namn och postadress.

Ränta på en borgenärs fordran ska inte beräknas längre än till dagen för ansökan om företagsrekonstruktion. En fordran i utländskt myntslag ska beräknas efter den kurs som gällde nämnda dag.

Har en borgenär förmånsrätt, ska det anges jämte grunden till det.

Om någon anmärker mot en fordran eller bedöms värdet av den egendom, i vilken en borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans eller hennes fordran, ska det anges.

Rättsfall:

Jfr H 1980:383 (bl.a. fråga om god mans skyldigheter med avseende på upprättande av bouppteckning och om skadeståndsskyldighet mot den som lidit skada till följd av felaktighet i bouppteckning).

SFS 2008:997

Senare anmälda fordringar

Vill någon delta i ackordsförhandlingen med en fordran som inte har upptagits i bouppteckningen och inte heller senare blivit känd, bör han skriftligen anmäla fordringen hos rekonstruktören senast en vecka före det borgenärssammanträde som avses i 13 §. Anmäls en fordran senare, får det inte föranleda att borgenärernas prövning av ackordsförslaget skjuts upp.

Anmärkningar mot fordran som omfattas av ackordet

Om gäldenären eller en borgenär vill anmärka mot en fordran som skulle omfattas av ackordet, ska han eller hon göra det skriftligen hos rekonstruktören i så god tid som möjligt och i vart fall före omröstningen vid borgenärssammanträdet under ackordsförhandlingen.

Finner rekonstruktören anledning till anmärkning mot en fordran som skulle omfattas av ackordet eller framställer gäldenären eller en borgenär sådan anmärkning hos rekonstruktören, ska denne skyndsamt underrätta den borgenär vars fordran avses med anmärkningen. Detsamma gäller, när värdet av egendom vari borgenär har särskild förmånsrätt bedöms understiga fordringen.

SFS 2008:997

Borgenärssammanträde

Borgenärssammanträdet under ackordsförhandlingen skall hållas tidigast tre och senast fem veckor efter beslutet om denna.

Gäldenären bör inställa sig personligen vid borgenärssammanträdet. Han skall därvid lämna rätten, rekonstruktören och borgenärerna de upplysningar om boet som de begär. Kan gäldenären inte infinna sig personligen, bör han ställa ombud. Har edgång begärts enligt 18 §, skall gäldenären inställa sig personligen, såvida denne inte redan har avlagt eden inför någon annan tingsrätt.

Rekonstruktören skall tillhandahålla en förteckning över de borgenärer som har rätt att delta i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de fordringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även antecknas anmärkning som har framställts mot en borgenärs fordran.

På begäran av en borgenär skall gäldenären vid borgenärssammanträdet avlägga bouppteckningsed. Han skall därvid göra de tillägg till eller ändringar i bouppteckningen som han anser behövas och med ed betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig, så att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upptagits någon tillgång eller skuld.

Är gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare, behöver bouppteckningsed inte avläggas av en sådan ställföreträdare vars edgång måste antas sakna betydelse för utredningen av gäldenärens ekonomiska ställning.

När det finns anledning till det, får rätten besluta att gäldenären skall avlägga eden inför någon annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk, får eden avläggas där han vistas.

Vägrar gäldenären att avlägga ed, förfaller beslutet om ackordsförhandling, om det inte finns synnerliga skäl för att ackordsförhandlingen skall fortsättas.

Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för denna, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter borgenärens fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.

Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna rösta om ackordsförslaget.

En anmärkning som har framställts mot en fordran utgör inte hinder mot att borgenären deltar med fordringen i omröstningen. Är utgången av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte, skall rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och söka åstadkomma en förlikning. De närvarande får med bindande verkan för dem som har uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra åt rekonstruktören att ingå förlikning med borgenären. Kan förlikning inte träffas, skall frågan handläggas enligt vad som sägs i 23 § första stycket för bestämmande av omröstningens utgång.

En förlikning angående framställd anmärkning får inte ingås i annan ordning än som anges i andra stycket utan samtycke av alla vilkas rätt är beroende av förlikningen.

Vid omröstning tillämpas 14 § andra stycket.

Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan medgivande av rätten. Yrkande härom skall framställas senast vid borgenärssammanträdet innan omröstning sker.

Har ändring av ackordsförslaget medgetts, får prövningen av förslaget skjutas upp till fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen inte medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får prövningen dock skjutas upp endast om det finns särskilda skäl.

Hänvisad författning:

Jfr F 1996:78314 och 15 §§ inf. efter denna lag.

Om rätten i annat fall än som avses i 21 § andra stycket finner att det finns särskilda skäl för att skjuta upp borgenärernas prövning av ackordsförslaget, får rätten besluta om uppskov till fortsatt sammanträde inom tre veckor.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 21 §.

Fastställelse av offentligt ackord

Har ackordsförslaget antagits vid borgenärssammanträdet men finns det enligt 25 § anledning att inte fastställa ackordet, skall ackordsfrågan prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller, om det vid sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har antagits eller förkastats av borgenärerna.

Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling, skall rätten fastställa ackordet.

Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka efter förhandlingen, om inte längre tid är nödvändig på grund av särskilda omständigheter.

Hänvisad författning:

Se F 1996:78316 § inf. efter denna lag.

Ett beslut om offentligt ackord upphör att gälla om gäldenären går i konkurs innan beslutet vunnit laga kraft H 2019:731.

Är utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om kvarstående anmärkningar godkänns eller inte och finns det i övrigt skäl att fastställa ackordet, skall rätten först pröva anmärkningarna eller så många av dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig övriga anmärkningar godkänns eller inte.

Ett ackord får inte fastställas om

  1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha inverkat på ackordsfrågans utgång,

  2. ackordet inte uppfyller villkoren i 2 §,

  3. det finns skälig anledning anta att gäldenären i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågan eller att något annat svek har ägt rum vid ackordet eller

  4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.

Även om första stycket inte är tillämpligt, får rätten efter omständigheterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen har bestritt fastställelse på grund av att det inte finns betryggande säkerhet för ackordets fullgörande, att ackordet är till skada för borgenärerna eller att ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.

Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är förslaget inte förkastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt pröva ackordsförslaget och ett sammanträde sättas ut för detta.

Hänvisad författning:

Ang. 3 st. se F 1996:78317 § inf. efter denna lag.

Tillsyn

På begäran av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten, om det finns skäl till det, förordna rekonstruktören eller någon annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, skall även en ersättare för tillsynsmannen förordnas.

Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.

I fråga om entledigande av tillsynsman tillämpas bestämmelserna om entledigande av rekonstruktör i 2 kap. 11 § tredje stycket.

Förverkande av offentligt ackord

På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten förklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts gäldenären har förfallit, om

  1. gäldenären

    1. har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,

    2. har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, eller

    3. i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande,

  2. gäldenären har åsidosatt vad som åligger honom enligt 26 § andra stycket, eller

  3. gäldenären på något annat sätt uppenbart har försummat sina åtaganden enligt ackordet.

Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första stycket.

Även om den eftergift som har medgetts gäldenären förklarats förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gäldenären eller mot den som har gått i borgen för ackordet.

SFS 2005:245

Övriga bestämmelser

Handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion

Om inte annat föreskrivs, gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden för rättens handläggning enligt denna lag.

En sådan förhandling som avses i 3 kap. 23 § första stycket skall äga rum så snart som möjligt. Om rekonstruktören, gäldenären eller en borgenär uteblir från förhandlingen, hindrar det inte att ackordsfrågan prövas och avgörs.

Bevis eller fullmakt som visar att den som i egenskap av ställföreträdare eller ombud företräder en borgenär är behörig behöver visas upp endast om det finns särskilda skäl.

Kostnader för företagsrekonstruktionen

Rekonstruktören har rätt till ersättning för arbete och för de utlägg som uppdraget har krävt. Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt näringsverksamhetens omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för uppdraget.

Rekonstruktörens rätt till ersättning skall, på begäran av rekonstruktören eller gäldenären, prövas av rätten. Så länge ett ackord inte fullgjorts får också en borgenär vars fordran omfattas av ackordet begära en sådan prövning.

I fråga om ersättning till en tillsynsman tillämpas bestämmelserna i 4 §.

Kostnaderna för handläggningen hos rätten liksom de ersättningar som avses i 4 och 5 §§ skall betalas av gäldenären.

Företagsrekonstruktionens upphörande

Rätten skall besluta att företagsrekonstruktionen skall upphöra, om

  1. sådana åtgärder vidtagits att syftet med företagsrekonstruktionen kan anses uppnått,

  2. gäldenären begär det och beslut om ackordsförhandling inte har meddelats,

  3. gäldenären utan laga förfall uteblir från det borgenärssammanträde som anges i 2 kap. 10 § andra stycket,

  4. rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med företagsrekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, eller

  5. det i annat fall finns särskilda skäl för att företagsrekonstruktionen bör upphöra.

Om gäldenären försätts i konkurs upphör företagsrekonstruktionen.

I annat fall än som avses i 7 § skall rätten, när tre månader förflutit från dagen för beslutet om företagsrekonstruktion, besluta att företagsrekonstruktionen skall upphöra.

Om det finns särskilda skäl kan dock rätten, efter begäran av gäldenären inom den i första stycket angivna tiden, medge att företagsrekonstruktionen får pågå under ytterligare högst tre månader. Om det finns synnerliga skäl, kan rätten under motsvarande förutsättning förlänga tiden med ytterligare högst tre månader i taget. Företagsrekonstruktionen får dock inte pågå under längre tid än sammanlagt ett år, om inte ackordsförhandling har beslutats.

Innan rätten fattar beslut enligt 7 § första stycket eller 8 § andra stycket skall gäldenären, rekonstruktören och de borgenärer som infunnit sig till borgenärssammanträde som avses i 2 kap. 10 § andra stycket ges tillfälle att yttra sig. Om en borgenärskommitté har utsetts, skall även de som ingår i denna ges tillfälle att yttra sig.

Överklagande m.m.

Beslut om företagsrekonstruktion och om ackordsförhandling samt beslut att företagsrekonstruktionen skall upphöra skall tillämpas omedelbart, om inte annat bestämts av rätten. Detsamma gäller beslut att utse eller entlediga rekonstruktör.

Rättens beslut enligt denna lag får överklagas för sig. Detta gäller dock inte beslut i en fråga som avses i 3 kap. 21 § första stycket eller 24 § eller beträffande sådan ny prövning som avses i 3 kap. 25 § tredje stycket.

I fråga om beslut om ackordsförhandling räknas klagotiden från den dag då kungörelsen om beslutet var införd i Post- och Inrikes Tidningar.

Skadestånd

Om en borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion inte bifalls och om borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning anta att gäldenären hade sådana betalningssvårigheter som avses i 2 kap. 6 § första stycket, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess handläggning.

Talan om skadestånd enligt första stycket skall väckas vid den tingsrätt där ärendet om företagsrekonstruktion är eller har varit anhängigt.

Straff m.m.

En borgenär som för sin röst vid ett borgenärssammanträde enligt 3 kap. har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till böter eller fängelse i högst ett år.

Åtal mot en gäldenär för brott mot borgenärer och åtal mot en borgenär för brott som avses i 13 § får väckas vid den tingsrätt där ärendet om företagsrekonstruktion är eller har varit anhängigt.

Registrering av företagsrekonstruktioner

Rubriken införd g. SFS2019-0251

I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om registrering av företagsrekonstruktioner i ett insolvensregister.

SFS 2019:251

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1996:764

1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 1996, då ackordslagen (1970:847) skall upphöra att gälla.

2. När god man har förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraftträdandet, gäller dock ackordslagen i stället för denna lag.

SFS 1998:1496

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 1999.

SFS 2003:549

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2004.

2. I fråga om en företagsrekonstruktion som har beslutats på grund av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

SFS 2005:198

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2005.

SFS 2005:245

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2005.

SFS 2005:1053

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2006.

SFS 2006:723

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

SFS 2008:997

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.

2. I fråga om en företagsinteckning enligt den upphävda lagen (2003:528) om företagsinteckning tillämpas äldre bestämmelser.

SFS 2010:1967

1. Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011.

2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 1517 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före d. 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.

SFS 2010:2059

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011.

SFS 2011:730

1. Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2011.

2. Vid företagsrekonstruktion som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

SFS 2015:867

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

(Lagen 2015:867 träder enl. F 2015:878 i kraft d. 1 april 2016.)

SFS 2015:878

(Utkom d. 18 dec. 2015.)

SFS 2015:1027

Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2016.

SFS 2016:50

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2016.

SFS 2017:481

Denna lag träder i kraft d. 26 juni 2017.

SFS 2019:251

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2019.

SFS 2019:750

Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2019.

SFS 2019:896

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2021:542

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

SFS 2022:964

(Publicerad d. 23 juni 2022)

Lag 1996:764

Författare: Mikael Mellqvist

Författare: Mikael Mellqvist

Lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR) trädde i kraft den 1 september 1996. Till grund för lagstiftningen ligger Insolvensutredningens betänkande Lag om företagsrekonstruktion (SOU 1992:113). Förarbeten finns vidare i prop. 1995/96:5 och 1995/96:LU11 (rskr. 1995/96:279). En kommentar till lagen finns i Trygve Hellners, Mikael Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion – en kommentar, 2 uppl. 2013 (härefter Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion). Kommentarens första upplaga har anmälts av Torkel Gregow i SvJT 1999 s. 376. Lagen har också kort presenterats av Rickard Ström i Advokaten 8/95, s. 4 f. Även Lars Welamson, Mikael Mellqvist berör LFR i Konkurs, 11 uppl. 2013, s. 288 f. Se också Theodore Eisenberg, Konkurs eller rekonstruktion, 1995 (härefter Eisenberg, 1995) och Trygve Hellners, Anmälan av Eisenberg, SvJT 1996, s. 457 (härefter Hellners, Anmälan) samt Insolvensrättsligt forum, 22–23 januari 1990 (med skriftliga referat av Gertrud Lennander, Peter Smedman och Torgny Håstad och med ett flertal muntliga inlägg redovisade). Se också Annina H. Persson/Marie Karlsson-Tuula, Är lagen om företagsrekonstruktion en papperstiger?, 2000, Marie Karlsson-Tuula, Lagen om företagsrekonstruktion. En papperstiger II, 2006 (jfr Annina H Persson/Marie Tuula i JT 2001-02 s. 76) och Annina H Persson/Marie Tuula, Företagsrekonstruktion – I teori och praktik, 2 uppl., 2012 (fortsättningsvis Annina H Persson/Marie Tuula). Lars Eric Gustafsson har i Företagsrekonstruktion och ackord, 2014, fokuserat på de affärsmässiga och praktiska delarna av en företagsrekonstruktion. Av allmänt intresse är också Ingrid Arnesdotter, Om betalningsinställelse och offentligt ackord, 1982 (härefter Arnesdotter), Björn Edgren, Rekonstruktion eller konkurs, NJM 1993, Stefan Lindskog, Rekonstruktion eller konkurs. Om rörelsedrivande associationer i ekonomisk kris, NJM 1993, Enar Folkesson, Företaget i ekonomisk kris, 2 uppl., 1994 (härefter Folkesson); Peter Stangendahl, Företagsrekonstruktion. Lagkommentar, 1996 och Mikael Mellqvist, Obeståndsrätten. En introduktion, 6 uppl. 2011. En kort presentation av lagen finns i Mikael Mellqvist, Lag om företagsrekonstruktion, Ny Juridik 2:96. Hans Elliot utkommer, sedan några år tillbaka, varje år med sin Rekonstruktionspraktikan som utgör en utmärkt lathud med värdefulla praktiska anvisningar i olika frågor. En brett upplagd studie med komparativa inslag och resonemang även de lege ferenda finns i Marie Tuulas doktorsavhandling Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar, 2 uppl., 2001. Avhandlingen är recenserad av Johanna Niemi-Kiesiläinen i JT 2001-02 s. 168. I samband med ikraftträdandet av LFR upphävdes ackordslagen (1970:847). Den tidigare gällande ackordslagens bestämmelser ingår som ett särskilt kapitel i LFR, se kommentaren till rubriken till 3 kap. Samtidigt med LFR trädde förordningen (1996:783) om företagsrekonstruktion (härefter FFR) i kraft. I den ges ett antal tillämpningsföreskrifter i anslutning till lagen. Nämnas kan också att lagen (1996:242) om domstolsärenden har betydelse för handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion. Angående detta, se vidare kommentaren till rubriken närmast före 4 kap. 1 §. Det ska också påpekas att 2007 års insolvensutredning i slutbetänkandet Ett samlat insolvensförfarande (SOU 2010:2) har lagt fram förslag till en genomgripande reformering av lagstiftning på området. Förslagen innebär bl.a. att konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion integreras med varandra. Även om dessa förslag av allt att döma inte kommer att leda till lagstiftning innehåller betänkandet en värdefull belysning och kritik av gällande rätt. I SOU 2021:12 läggs förslag fram om en helt ny lag om företagsrekonstruktion. Förslagen är betingade av EU:s direktiv 2019/1023 om förebyggande rekonstruktion, skuldavskrivning och åtgärder för effektivisering av förfarandena rörande rekonstruktion, konkurs och skuldsanering,

Författare: Mikael Mellqvist

I 1 kap. 1–3 §§ ges vissa inledande bestämmelser. Företagsrekonstruktion är benämningen på ett förfarande, se 1 kap. 1 § och prop. 1995/96:5 s. 52, 57 och 171 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 35 f. Inom ramen för detta förfarande kan gäldenären begära att en ackordsförhandling inleds, se vidare kommentaren till rubriken till 3 kap. En företagsrekonstruktion syftar till att ge en näringsidkare med betalningssvårigheter möjlighet att rekonstruera först och främst sin verksamhet men även sina finanser. Det senare – att nå en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna – är dock inte en nödvändig beståndsdel av en företagsrekonstruktion. Någon form av ackord – offentligt ackord eller underhandsackord – torde dock vanligen ingå som ett moment i en företagsrekonstruktion, se vidare 1 kap. 2 § och prop. 1995/96:5 s. 172 f. Lagen gäller alla näringsidkare utom vissa kreditinstitutioner, försäkringsbolag och liknande, se 1 kap. 3 § 1 st. Verksamheter vari det allmänna har ett bestämmande inflytande är också undantagna, se 1 kap. 3 § 2 st. Angående undantagen, se vidare prop. 1995/96:5 s. 63 f. och 174 f. Jfr också SOU 1992:113 s. 344 f. Av 1 kap. 2 § följer också att företagsrekonstruktion ska ske med hjälp av en särskilt utsedd rekonstruktör. Angående dennes kompetens och uppgifter, se kommentaren till 2 kap. 11 § 1 st.

Författare: Mikael Mellqvist

Se RH 1998:79 (bolag som har överlåtit sin rörelse och inte utövar aktiv näringsverksamhet har inte ansetts som näringsidkare). Se också angående praxis i övrigt Annina H Persson/Marie Tuula, s. 41 f. Angående näringsidkarbegreppet se också Trygve Hellners/Mikael Mellqvist, Skuldsaneringslagen – En kommentar till 2006 års lag, 2 uppl. 2011 s. 105 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Företag inom bank- och försäkringssektorn var undantagna från tillämpningen av den gamla ackordslagen. Dessa branschundantag har tagits över av LFR. Nu aktuella kategorier av företag är vad gäller bankföretag 1) bankaktiebolag vilkas verksamhet regleras i bankrörelselagen (1987:617), se prop. 1986/87:12, 2) sparbank vilkas verksamhet regleras i sparbankslagen (1987:619), se prop. 1986/87:12 och 3) medlemsbank vilkas verksamhet regleras i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, se prop. 1995/96:74. Samtliga dessa bankkategorier regleras också övergripande i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, se prop. 2002/03:139. Med försäkringsföretag avses 1) försäkringsaktiebolag, 2) ömsesidigt försäkringsbolag och 3) försäkringsförening vilkas verksamhet regleras i försäkringsrörelselagen (2010:2043), se prop. 2009/10:246. Inom området för värdepappersföretag avses 1) värdepappersbolag och 2) clearingorganisation vilkas verksamhet regleras i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, se prop. 2006/07:115 samt 3) värdepapperscentral vilkas verksamhet regleras i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, se prop. 2015/16:10. Se vidare Hellners/Mellqvist. Lagen om företagsrekonstruktion s. 44 f.

Ändringen i första stycket som trädde i kraft den 15 december 2019 (se prop. 2018/19:158) har att göra med tillkomsten av den nya lagen om tjänstepensionsföretag och saknar betydelse i sak.

Författare: Mikael Mellqvist

De offentliga och kyrkliga organ som räknas upp i andra stycket är själva undantagna, vilket följer indirekt av lagtextens ordalydelse. Lagtexten anger annars direkt att gäldenärsföretag, oavsett associationsform, inte omfattas av lagen om något av de uppräknade organen har ett bestämmande inflytande i gäldenärsföretagets verksamhet. För att avgöra vad som avses med bestämmande inflytande kan ledning sökas i t.ex. aktiebolagslagen (2005:551) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), se prop. 1995/96:5 s. 174 f.

Ändringen den 1 januari 2020 i 1 kap. 3 § andra stycket har att göra med ändringar rörande Sveriges indelning i kommuner, landsting och regioner och saknar betydelse i sak.

Författare: Mikael Mellqvist

I 2 kap. 1–5 §§ ges bestämmelser om ansökan om företagsrekonstruktion. Se också 1–4 §§ FFR. I 2 kap. 1 § anges vem som är behörig att ansöka m.m. Bland annat sägs där att såväl gäldenären som någon av gäldenärens borgenärer kan ansöka om företagsrekonstruktion. Där anges också att ansökan ska ske skriftligen. I 1 a § anges vidare att ansökan ska vara egenhändigt undertecknad och det kan ske genom en elektronisk signatur, se vidare ang. detta prop. 2020/21:148 s. 49 f. och 120 f. En företagsrekonstruktion beslutas av tingsrätt. Domstolen har sedan under förfarandet en kontrollerande funktion och beslutar om att förfarandet ska upphöra. Den operativa funktionen handhas av rekonstruktören tillsammans med gäldenären själv, se vidare prop. 1995/96:5 s. 66 f. och 175 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 50 f. samt Annina H Persson/Marie Tuula s. 45 f. Angående 2 kap. 2 §, se prop. 1995/96:5 s. 176 och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 54 f. och 2 kap. 4 § 1 st. utsökningsbalken. I 2 kap. 3 § och 4 § ges bestämmelser om vad en ansökan från gäldenären respektive en borgenär ska innehålla, se vidare prop. 1995/96:5 s. 176 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 56 f. I 2 kap. 5 § ges bestämmelser om tingsrättens inledande formella prövning av ansökan. Om en ansökan är inkomplett eller formellt felaktig ska tingsrätten förelägga sökanden att avhjälpa bristen. Om bristen inte avhjälps ska ansökan avvisas. Ett beslut om avvisning kan överklagas till hovrätt, se 4 kap. 12 § 1 st. och kommentaren till rubriken närmast före 4 kap. 10 §. Se också prop. 1995/96:5 s. 68 f. och 179 samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 61 f. Jfr också SOU 1992:113 s. 377 f. Angående den materiella prövningen av en ansökan om företagsrekonstruktion, se 2 kap. 6 § och kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 6 §. I 2 kap. 1 § erinras om att det i 2 § lagen (2005:1046) med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll. Se vidare prop. 2005/06:37, Ds 2002:59 och Mikael Mellqvist, EU:s insolvensförordning, 2002. Inom EU har det antagits en ny insolvensförordning (2015/848). Den träder i kraft den 26 juni 2017, se vidare SOU 2016:17. Den nya insolvensförordningen har lett till att lagen (2005:1046) med kompetterande bestämmelser till insolvensförordningen har upphävts och ersatts med lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning, se vidare prop. 2016/17:125. Annina H Persson/Marie Tuula har i JT 1999-2000 s. 744 tagit upp den särskilda frågan om behandlingen av pensionsstiftelsers fordran i en rekonstruktion.

Författare: Mikael Mellqvist

I 2 kap. 6 § anges de materiella förutsättningarna för bifall till en ansökan om företagsrekonstruktion. Det är två krav som ställs. För det första ska det kunna antas endera att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller annars att sådan oförmåga inträder inom kort. Det skall med andra ord vara så att gäldenären kan antas vara illikvid eller att det finns risk för illikviditet inom kort. För det andra krävs att det finns skälig anledning att anta att en företagsrekonstruktion kan bli lyckosam. Är de angivna förutsättningarna uppfyllda ska ansökan bifallas, vilket bl.a. innebär att gäldenären i och med beslutet erhåller ett visst skydd mot aktioner från borgenärernas sida, se 2 kap. 17–21 §§ samt kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 17 §, kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 20 § och kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 21 §. I 2 kap. 6 § 3 st. anges att gäldenärens medgivande är en förutsättning för att en borgenärs ansökan ska kunna bifallas. Se också prop. 1995/96:5 s. 60 f., 72 f. och 179 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 62 f. samt 1995/96:LU11 s. 14 f. samt även kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 7 §. Se RH 2011:53 angående frågan om syftet med en företagsrekonstruktion kunde uppnås (SAAB-rekonstruktionen).

Författare: Mikael Mellqvist

I 2 kap. 7–10 §§ ges bestämmelser om tingsrättens initiala prövning av ansökningen. Dessa bestämmelser (se 2 kap. 7 § och 8 §) innebär att tingsrätten först ska pröva om ansökan ska tas upp, dvs. pröva om det finns något formellt hinder, se 2 kap. 5 § och kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 1 §. Om ansökan är formellt i sin ordning ska en gäldenärs ansökan (se 2 kap. 7 §) prövas genast, dvs. bl.a. utan att det hålls något sammanträde. En borgenärs ansökan ska däremot prövas vid ett sammanträde (se 2 kap. 8 §), vid vilket den sökande borgenären och gäldenären ska delta. Av 2 kap. 8 § tredje stycket framgår att kallelsen till sammanträdet ska delges. Delgivning får inte ske genom s.k. surrogatdelgivning enligt 34–38 §§ delgivningslagen eller genom kungörelse (48 § delgivningslagen). Med surrogatdelgivning avses att man vid stämningsmannadelgivning överlämnar handlingen till annan än mottagaren, t.ex. maka/make eller arbetsgivare, se prop. 2009/10:237 s. 175 f. De materiella förutsättningarna – oberoende av om gäldenären eller en borgenär är sökande – anges i 2 kap. 6 § 1 och 2 st., se kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 6 §. För att en borgenärs ansökan ska kunna bifallas krävs enligt 2 kap. 6 § 3 st. att gäldenären har medgett den. I 2 kap. 9 § sägs att en borgenärs ansökan förfaller i vissa uppräknade fall. I dessa fall ska ärendet avskrivas från vidare handläggning. När det gäller förhållandet mellan företagsrekonstruktion och konkurs (jfr 2 kap. 9 § 2 st. 3 p.) kan följande sägas. Av 2 kap. 10 a § konkurslagen (1987:672) framgår att en borgenärs ansökan om konkurs beträffande gäldenären på gäldenärens begäran ska förklaras vilande om företagsrekonstruktion pågår. Undantagsvis kan dock en sådan ansökan med stöd av 2 kap. 10 a § andra stycket KonkL bifallas om det finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt allvarligt äventyras, se SOU 1999:1 s. 325 samt prop. 2002/03:49 s. 105 f. och 154 f. Av 4 kap. 8 § 2 st., se kommentaren till rubriken närmast före 4 kap. 7 §, följer att en företagsrekonstruktion upphör om gäldenären försätts i konkurs. Av 2 kap. 9 § 2 st. 3 p. följer att en ansökan som tingsrätten ännu inte har behandlat förfaller om gäldenären försätts i konkurs. Situationen att en konkursansökan och en ansökan om företagsrekonstruktion är anhängiga samtidigt har inte reglerats. Det kan också påpekas att innebörden av det sagda är att en pågående företagsrekonstruktion inte hindrar bifall till gäldenärens egen konkursansökan. Enligt 2 kap. 10 § ska rätten när en ansökan om företagsrekonstruktion bifalls samtidigt ta ställning i ytterligare två frågor; dels ska tid och plats för ett borgenärssammanträde bestämmas. Kallelse till sammanträdet ombesörjs dock av rekonstruktören, se 2 kap. 13 § och kommentaren till 2 kap. 13 § 1 st. Se vidare angående 2 kap. 7–10 §§prop. 1995/96:5 s. 72 f. och 181 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 69 f.

Författare: Mikael Mellqvist

I 2 kap. 11 § ges bestämmelser om rekonstruktörens kompetens. I motiven utvecklas detta. Sammanfattningsvis kan sägas att en rekonstruktör ska vara oberoende i förhållande till gäldenären och borgenärerna, ha de senares förtroende, kunna samarbeta med gäldenären, ha ledaregenskaper och erfarenhet av företagsledning, ha juridisk och ekonomisk kompetens samt ha insikter i den bransch gäldenärsföretaget är verksamt i. I motiven (prop. 1995/96:5 s. 103) understryks vikten av att kunna utse den person som är bäst lämpad i det enskilda fallet. Det krävs inte att rekonstruktören har viss utbildning och inte heller ställs krav på någon auktorisation eller liknande. I motiven sägs också att när inte omständigheterna i det enskilda fallet motiverar annat bör en advokat ur konkursförvaltarkretsen eller en högre tjänsteman vid ackordscentral utses. En särskild fråga rör en rekonstruktörs möjligheter att vara förvaltare i en efterföljande konkurs. Jäv kan då givetvis föreligga, men det behöver inte alltid vara så, se NJA 2014 s. 788 och NJA 2014 s. 922. Andra stycket har ändrats i formellt hänseende i samband med att Kronofogdemyndigheten blev en rikstäckande myndighet, se prop. 2005/06:200. Se vidare prop. 1995/96:5 s. 100 f. och 184 f. samt 1995/96:LU11 s. 16 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 81 f. Jfr SOU 1992:113 s. 365 f. och 429 f. Se också Annina H Persson/Marie Tuula s. 73 f.

Författare: Mikael Mellqvist

I 2 kap. 12 § ges bestämmelser om rekonstruktörens uppgifter. Se också 5–7 §§ FFR. Rekonstruktören ska först ta ställning till om gäldenärsföretaget är möjligt att rekonstruera, jfr 1 kap. 2 § och kommentaren till rubriken till 1 kap. Om rekonstruktören kommer fram till att det är möjligt, ska han eller hon gå vidare och undersöka företagets ekonomiska ställning och upprätta en rekonstruktionsplan. Lagen innehåller inga bestämmelser om att rekonstruktionsplanen ska godkännas av borgenärerna eller att rätten ska fastställa den. Rekonstruktionsplanen ska ses som ett instrument som rekonstruktören använder för att redovisa de åtgärder som vidtas under företagsrekonstruktionen och de åtgärder som ska vidtas av företaget i framtiden. Som en del av den slutliga rekonstruktionsplanen kan ingå ett ackord; underhandsackord eller offentligt ackord. Angående det senare, se 3 kap. och kommentaren till rubriken till 3 kap. Av paragrafen framgår också att rekonstruktören ska arbeta tillsammans med gäldenären. Rekonstruktören – inte rätten – kan också anlita sakkunniga biträden. Se vidare prop. 1995/96:5 s. 112 f. och 186 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 86 f. Jfr SOU 1992:113 s. 374 f.

Författare: Mikael Mellqvist

I 2 kap. 13 § anges rekonstruktörens åligganden förutom vad som anges i 2 kap. 12 §. Paragrafen innebär att rekonstruktören ska underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet om företagsrekonstruktion (1 st.) och förse dem med viss information (2 st. 1–3 p.). Vidare ska rekonstruktören underrätta borgenärerna om tidpunkten och – utan att det anges – även platsen för borgenärssammanträdet som har bestämts enligt 2 kap. 2 kap. 10 § 2 st. (2 st. 4 p.). Angående borgenärssammanträdet, se 2 kap. 16 § och kommentaren till 2 kap. 16 § 1 st. Jfr också kommentaren till 2 kap. 12 § 1 st. Det ställs inget uttryckligt krav på att borgenärerna ska delges kallelse till borgenärssammanträdet. Det anges endast att de ska underrättas om tidpunkten för sammanträdet. Enligt 3 st. kan en sådan underrättelse i vissa fall ske genom ett tillkännagivande genom kungörelse. Se också Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 90 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Gäldenären behåller under en företagsrekonstruktion formellt sin rådighet. I praktiken är emellertid gäldenärens handlingsutrymme begränsat. I 2 kap. 14 § anges att gäldenären visavi rekonstruktören har en upplysningsplikt (1 st.) och en lydnadsplikt (2 st.). Av 2 kap. 15 § följer att gäldenären är underkastad ett betalningsförbud (1 st. 1 p.), ett kontraheringsförbud (1 st. 2 p.) och ett förfogandeförbud (1 st. 3 p.). Dessa förbud är inte absoluta; med rekonstruktörens samtycke kan gäldenären komma ifrån dem. Såvitt gäller betalningsförbudet krävs dock synnerliga skäl för att rekonstruktören ska få ge sitt samtycke (3 st.). Det är viktigt att påpeka att en överträdelse av något av förbuden inte är sanktionerat med ogiltighet (2 st.). Mer flagranta överträdelser torde dock medföra att företagsrekonstruktionen upphör (jfr 4 kap. 7 § 1 st. 4 och 5 p. och kommentaren till rubriken närmast före 4 kap. 7 §). Se vidare prop. 1995/96:5 s. 79 f. och s. 189 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 95 f. och Annina H Persson/Marie Tuula s. 84 f. Jfr SOU 1992:113 s. 360 f. och 431 f.

Författare: Mikael Mellqvist

I 2 kap. 16 § ges bestämmelser om det borgenärssammanträde som alltid ska hållas under en företagsrekonstruktion. Se vidare prop. 1995/96:5 s. 107 f. och 192 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 103 f. Jfr SOU 1992:113 s. 371.

Författare: Mikael Mellqvist

En viktig beståndsdel i lagen är bestämmelserna om verkställighetsförbud i 2 kap. 17 §. Utmätning, andra verkställighetsåtgärder enligt utsökningsbalken eller handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får inte äga rum under den tid företagsrekonstruktionen pågår (1 st.). Inte heller beslut om kvarstad eller betalningssäkring får meddelas under denna tid (2 st.). Enligt 2 kap. 18 § finns det dock möjlighet för rätten att besluta om lämpliga åtgärder för att säkerställa en borgenärs rätt. De åtgärder som avses är är sådana som kan beslutas enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken. Ett sådant beslut kan givetvis också verkställas. Angående 2 kap. 19 § och förhållandet mellan konkurs och företagsrekonstruktion, se kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 7 §. Se vidare prop. 1995/96:5 s. 74 f. och 193 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 105 f. Jfr SOU 1992:113 s. 355 f. och 434 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Det är många gånger viktigt för gäldenärsföretaget att avtal man har ingått fullföljs. Särskilt gäller det avtal om successiva leveranser av varor och tjänster som är nödvändiga för företagets produktion m.m. I 2 kap. 20 § anges därför att gäldenärens motparter under vissa förutsättningar är förhindrade att utnyttja sin rätt att häva ett avtal (se 1 och 3 st.). Bestämmelsen är tvingande (se 4 st.). Bestämmelsen är inte tillämplig på anställningsavtal eller för en borgenär som innehar finansiella instrument (se vidare kommentaren till den bestämmelsen), eller som innehar valuta eller sådana fordringar som avses i 8 kap. 10 § andra stycket KonkL, som säkerhet (se 6 st.). Om gäldenären använder sin rätt att hindra hävning ges i 2 st. (jfr 3 st.) bestämmelser om vad gäldenären har att iaktta. I femte stycket ges en hänvisning till 63 § 4 st. köplagen (1990:931) beträffande en säljares aktiva stoppningsrätt efter det att ansökan om företagsrekonstruktion gjorts. Se prop. 1995/96:5 s. 85 f. och 196 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 113 f. I den senare finns en fyllig översikt, med hänvisning till annan litteratur, över olika typsituationer där regleringen i 2 kap. 20 § kan slå till. Jfr 1995/96:LU11 s. 15 f. Angående undantag för borgenärer med säkerhet i finansiella instrument eller valuta, se prop. 2004/05:30 s. 69 f. och 97. Se också Mikael Möller, Civilrätten vid finansiell leasing, 1996, s. 142 f., Jan Hellner, Verkan av insolvens på kontraktsförhållanden, Festskrift till Knut Rodhe, 1976, Torgny Håstad, Köprätt och annan kontraktsrätt, Uppsala 2009 s. 184 f., Jan Ramberg, Köplagen, Stockholm 1994 s. 583 f., Jan Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt II Kontraktsrätt 2 häftet, 5 uppl., 2011 s. 81 f., Marie Tuula, Gäldenärens avtal – vid företagsrekonstruktion och konkurs, Stockholm 2003, Marie Tuula, Lagen om företagsrekonstruktion – En papperstiger II, 2006, s. 45 f. och 100 f., Marie Tuula, Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar, 2 uppl., 2001 s. 302 f., 357 f. och 448 f. samt Ulrik Hägge i JT 2012-13 s. 507. Jfr också SOU 2001:80 och SOU 2010:2 s. 367 f.SOU 2001:80, Förmånsrättskommitténs slutbetänkande (SOU 2001:80), innehåller ett förslag till utvecklad reglering av en rekonstruktionsgäldenärs avtal. Dessa förslag har inte lett till lagstiftning men betänkandet innehåller värdefulla resonemang såväl de lege lata som de lege ferenda. Jfr också Insolvensutredningens förslag i 2 kap. 17 § och 18 §, SOU 1992:113 s. 432 f. En bred, allmän framställning om hur kontrakt påverkas av ena partens insolvens finns i Mikael Möller, Konkurs och kontrakt. Om konkursboets inträde i gäldenärens avtal, 1988. Se också Gertrud Lennander, Gäldenärens kontraktsförhållanden i ett framtida rekonstruktionsförfarande, JT 1992-93 s. 318. Angående arbetsrättsliga förhållanden se Erik Danhard, KonkursArbetsrätt, 5 uppl., 2013.

Författare: Mikael Mellqvist

I paragrafen ges bestämmelser om i vilken utsträckning en borgenär kan använda en fordran till kvittning mot gäldenärsföretaget under en företagsrekonstruktion. Se prop. 1995/96:5 s. 84 f. och 202 f. och prop. 2004/05:30 s. 69 f. och 97 samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 148 f. Jfr Gösta Walin, Torkel Gregow, Ackordslagen m.m., 1972, s. 67 f. (härefter Walin/Gregow, 1972). Se också Ingrid Arnesdotter, Om konvertibla skuldebrev och kvittning vid ackord i JT 1994-95 s. 8. I rättsfallet NJA 2009 s. 291 har frågan “Får en konkursborgenär med en fordran som får göras gällande i konkursen kvitta mot en huvudfordran avseende återbetalning av förskott enligt ett leveransavtal som konkursgäldenären ingått med borgenären under den företagsrekonstruktion som föregått konkursen” besvarats nekande.

Författare: Mikael Mellqvist

Se kommentaren till rubriken till 1 kap. Inom ramen för en företagsrekonstruktion kan ett ackord träffas, dvs. en uppgörelse mellan gäldenären och hans borgenärer om nedskrivning av skulderna eller annan eftergift. Ett ackord kan träffas formlöst, ett s.k. underhandsackord, eller i form av ett offentligt ackord. I det senare fallet ges i 3 kap. bestämmelser om hur ett offentligt ackord träffas (se särskilt 3 kap. 2 § och 4 §), vilka som deltar i ackordet (se särskilt 3 kap. 3 § och 15–16 §§), borgenärernas ställning (se särskilt 3 kap. 14 § och 17–22 §§) och vilka rättsverkningar som är förenade med ackordet (se särskilt 3 kap. 8 § och 9 §) samt om förverkande av offentligt ackord (3 kap. 27 §) m.m. Kapitlet innehåller också ett antal bestämmelser av formell karaktär, dvs. vad en begäran om ackordsförhandling ska innehålla (se 3 kap. 10 § och 11 §) och om tingsrättens prövning och fastställelse av ackordet (se särskilt 3 kap. 12–13 §§, 22 § och 23–25 §§ denna lag och 19–20 §§ FFR) m.m. Dessa föreskrifter måste iakttas förutom de allmänna bestämmelserna i lagen i övrigt. Se också 8–17 §§ och 22 § FFR. 3 kap. denna lag motsvarar nära nog helt den tidigare gällande ackordslagen (1970:847). Se prop. 1995/96:5 s. 53 f., 114 f. och 204 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 156 f. Jfr SOU 1992:113 s. 390 f. och 439 f. Angående förarbetena till ackordslagen, se prop. 1970:136 och Lagberedningens betänkande Utsökningsrätt VII (SOU 1968:41) samt Walin/Gregow, 1972. Angående återvinning under företagsrekonstruktion, se 3 kap. 5–7 §§ och prop. 1995/96:5 s. 96 f. och 206 f. samt jfr SOU 1992:113 s. 393 f. Vissa smärre, men i vissa delar betydelsefulla, ändringar har den 1 januari 2004 gjorts i 3 kap. 3 §, 8 §, 14 § och 16 §. Se prop. 2002/03:49 och SOU 1999:1. Dessa ändringar har att göra med att lagen (1984:649) om företagshypotek då ersattes av lagen (2003:528) om företagsinteckning. Lagen (2003:528) upphävdes i sin tur den 1 januari 2009 då den ersattes av lagen (2008:990) om företagshypotek, se SOU 2007:71 och prop. 2007/08:161. De täta lagändringarna rörande den hypotekariska säkerheten innebär att övergångsbestämmelserna är särskilt viktiga att observera vid tillämpningen.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 204 f., Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 163 f., Walin/Gregow, 1972, s. 41 f., Eisenberg, 1995, s. 56 f. och Hellners, Anmälan, s. 457.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 205 f., Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 168 f., Walin/Gregow, 1972, s. 46 f., Arnesdotter, s. 285 f. och Folkesson, s. 114 f. Angående efterställda fordringar, se också Stefan Lindskog i SvJT 1992, s. 609, i SvJT 1993, s. 358 och i JT 2003-04 s. 114. Se även NJA 2003 s. 128 (Ett avtal om efterställning vid konkurs och likvidation har inte ansetts medföra efterställdhet också vid ackord). Se också ang. vissa formellt betonade ändringar prop. 2002/03:49 s. 164 f. och prop. 2007/08:161 s. 73. Angående frågan om fordrans uppkomst se Ulrik Hägge i SvJT 2011 s. 290 och jfr Mikael Mellqvist i Vänbok till Trygve Hellners s. 165. I NJA 2014 s. 537 hade en borgenär fått en fordran mot ackordsgäldenären på grund av att borgenären efter det att rekonstruktionsförfarandet hade inletts, hade underlåtit att fullfölja ett före förfarandet ingånget avtal. Fordringen ansågs omfattas av ackordet.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 206, Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 177 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 58 f.

Författare: Mikael Mellqvist

KonkL:s återvinningsregler blir tillämpliga redan i och med rättens beslut om företagsrekonstruktion och talan om återvinning kan väckas så snart beslutet meddelats. Något beslut om ackordsförhandling behöver inte avvaktas. Däremot kan talan om återvinning inte prövas innan ett sådant beslut fattats och frågan om offentligt ackord slutligt har avgjorts. Angående 5–7 §§, se prop. 1995/96:5 s. 96 f. och 206 f., Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 179 f. samt Walin/Gregow, 1972, s. 59 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 208, Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 189 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 66 f. Se även NJA 1989 s. 92 angående bolagsmans betalningsansvar när bolagets ansvar satts ned genom ackord, jfr RH 1985:28. (Bolagsman har ej ansetts ansvarig för handelsbolags skuld sedan denna nedsatts genom offentligt ackord.) Angående vissa formellt betonade ändringar se prop. 2002/03:49 s. 165 och prop. 2006/07:161 s. 73 f. Ändringar har också saklig betydelse i det att fordringar enligt 19 § FRL (böter m.m.) är efterställda liksom fordringar som har den ställningen enligt fordringsavtalet, se prop. 2002/03:49 s. 75 f. och 152 samt SOU 1999:1 s. 196 f. och 336.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 208 f., Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 193 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 68 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 210, Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 200 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 77 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 210 f., Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 202 f., Walin/Gregow, 1972, s. 73 f. och Arnesdotter, s. 305 f. Se också prop. 2007/08:161 s. 74.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 211, Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 205 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 83 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 211, Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 206 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 86 f. Se också prop. 2007/08:161 s. 74.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 211 f., Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 208 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 77 f. och 89 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 213 f., Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 221 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 99 f. I RH 2009:89 har frågan om det funnits tillräckliga skäl att vägra fastställa ett ackord bedömts.

Författare: Mikael Mellqvist

I RH 2012:32 prövades vilken omfattning rättens prövning enligt 3 kap. 24 § ska ha. Med hänvisning till uttalande i förarbetena (prop. 1995/96:5 s. 213 f. och prop. 1970:136 s. 84) sades i rättsfallet att prövningen ska vara förhållandevis summarisk.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 215, Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 226 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 107 f. Se också RH 2009:25 och 2009:63 där frågan var om tillsynsman kunde förordnas (SAAB-rekonstruktionen).

Författare: Mikael Mellqvist

Se angående gällande ordalydelse prop. 2004/05:69 s. 48 f. och 69 f. Någon materiell förändring har inte avsetts jämfört med tidigare lydelse. Se prop. 1995/96:5 s. 215, Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 228 f. och Walin/Gregow, 1972, s. 109 f.

Författare: Mikael Mellqvist

I 4 kap. 1–3 §§ ges vissa handläggningsbestämmelser. Av dessa (4 kap. 1 §) framgår bl.a. att lagen (1996:242) om domstolsärenden är tillämplig på ärenden om företagsrekonstruktion. Paragrafnumreringen i detta kapitel har påverkats av att den i prop. 1995/96:5 föreslagna 4 kap. 3 § upphävdes genom prop. 1995/96:115 (se s. 67). Se vidare prop. 1995/96:5 s. 68 f., 119 f. och 215 f. samt Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 231 f. Jfr SOU 1992:113 s. 377 f. Angående lagen om domstolsärenden, se prop. 1995/96:115 och Peter Fitger, Lagen om domstolsärenden, 2 uppl., 2004. Angående 4 kap. 1–2 §§ och upphävandet av den i prop. 1995/96:5 föreslagna 3 §, se prop. 1995/96:115 s. 67 och 192 f.

Författare: Mikael Mellqvist

I 4 kap. 4–6 §§ ges bestämmelser om kostnaderna för en företagsrekonstruktion. Dessa ska betalas av gäldenären (4 kap. 6 §). Rekonstruktören och eventuell tillsynsman har rätt till skälig ersättning för det arbete och de utlägg som är förenade med uppdraget. Se vidare prop. 1995/96:5 s. 216 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 241 f. I NJA 2008 s. 805 har prövats om en rekonstruktör kan använda sin fordran på ersättning till kvittning mot en redovisningsfordran som gäldenären hade mot rekonstruktören. Samtidigt prövades frågan om skäligheten av den av rekonstruktören begärda ersättningen.

Författare: Mikael Mellqvist

I 4 kap. 7–9 §§ ges bestämmelser om upphörande av företagsrekonstruktion. I 4 kap. 8 § anges att en företagsrekonstruktion normalt ska upphöra inom tre månader från beslutet om företagsrekonstruktion. Denna tid kan dock av rätten förlängas med tre månader i taget. En företagsrekonstruktion kan dock inte – om inte förhandling om offentligt ackord har inletts – pågå längre än ett år. I 4 kap. 7 § 1 st. anges i fem olika punkter när en företagsrekonstruktion skall upphöra, oavsett hur länge förfarandet har pågått. Angående 4 kap. 7 § 2 st. se också kommentaren till rubriken närmast före 2 kap. 7 §. Se vidare prop. 1995/96:5 s. 119 f. och 217 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 244 f. Angående frågan om förutsättning för fortsatt företagsrekonstruktion, se RH 1997:127 (företagskonstruktion har fått fortsätta) och RH 1998:17 (synnerliga skäl för fortsatt företagsrekonstruktion har inte ansetts föreligga).

Författare: Mikael Mellqvist

I 4 kap. 11–12 §§ ges bestämmelser om överklagande av beslut om företagsrekonstruktion och beslut i ett sådant ärende. Se prop. 1995/96:5 s. 220 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 256 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 221 f. och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 258 f.

Författare: Mikael Mellqvist

Se prop. 1995/96:5 s. 222 och Hellners/Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion, s. 259 f.