Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

31967R0142.pdf

31967R0142

Rådets förordning nr 142/67/EEG av den 21 juni 1967 om bidrag vid export av rybs-, raps- och solrosfrön



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr 125 , 26/06/1967 s. 2461 - 2462

Finsk specialutgåva Område 3 Volym 1 s. 0195

Dansk specialutgåva: Serie I Område 1967 s. 0087

Svensk specialutgåva Område 3 Volym 1 s. 0195

Engelsk specialutgåva: Serie I Område 1967 s. 0094

"Grekisk specialutgåva

" Område 03 Volym 2 s. 0082

Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 2 s. 0017

Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 2 s. 0017



RÅDETS FÖRORDNING nr 142/67/EEG av den 21 juni 1967 om bidrag vid export av rybs-, raps- och solrosfrön

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning nr 136/66/EEG(1) av den 22 september 1966 om den gemensamma organisationen av marknaden för oljor och fetter, särskilt artikel 28 i denna,

med beaktande av rådets förordning nr 162/66/EEG(2) av den 27 oktober 1966 om handel i oljor och fetter mellan gemenskapen och Grekland, särskilt artikel 8 i denna,

med beaktande av kommissionens förslag, och

med beaktande av följande:

Trots att gemenskapen är nettoimportör av oljefrö, bör viss export av rybs-, raps- och solrosfrö som skördats inom gemenskapen upprätthållas genom exportbidrag. För detta ändamål bör det när exportbidragens storlek fastställs vid export av detta frö tas hänsyn till skillnaden mellan noteringar och priser på dessa frön inom gemenskapen och på världsmarknaden under det att det allmänna målet för den gemensamma organisationen av marknaden respekteras.

Skapandet av en enhetlig gemenskapsmarknad för frö innebär att det bidrag som lämnas av medlemsstaterna bör fastställas i enlighet med ett gemenskapsförfarande och bör vara densamma för hela gemenskapen. Föreskrifter skall lämnas om anpassning av bidragsbeloppet enligt varornas bestämmelse, eftersom marknaderna i bestämmelseländerna ligger på varierande avstånd från gemenskapsmarknaderna och särskilda importvillkor gäller i vissa bestämmelseländer.

Vid beräkningen av exportbidraget skall hänsyn tas till priser noterade på vissa gemenskapsmarknader som är representativa ur bearbetnings- och exportsynpunkt, liksom till priser på världsmarknaden. Vid fastställandet av detta bidragsbelopp måste hänsyn också tas till det rådande läget och den framtida tendensen vad avser priser och tillgång på gemenskapsfrö på gemenskapens marknad.

För att tillförsäkra gemenskapens exportörer tillräcklig stabilitet i bidragsbeloppet, under det att hänsyn tas till fluktuationer i fröpriserna, bör den period under vilken bidragen får förbli oförändrade fastställas till högst en månad, med förbehåll för eventuella ändringar som kan komma att företas under den mellanliggande perioden för att säkerställa att de villkor som beskrivs ovan uppfylls.

Med hänsyn till normal praxis för handel på världsmarknaden bör det föreskrivas om möjligheten att förutfastställa bidragen för export som skall ske under en viss period efter ingivandet av ansökan. För att i dessa fall undvika spekulation bör beslut fattas om ställandet av en säkerhet, som garanterar att export kommer att ske inom den angivna perioden.

Med de administrativa resurser som för närvarande står till buds i medlemsstaterna, bör föreskrifter lämnas om att transaktionen skall genomföras i den medlemsstat där ansökan ingavs, om bidraget är förutfastställt.

För att förhindra snedvriden konkurrens mellan gemenskapens exportörer skall de administrativa villkoren för deras verksamhet vara identiska inom hela gemenskapen.

Denna förordnings giltighet bör begränsas till den period som behövs för att bedöma dess effektivitet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bidrag vid export till tredje land och Grekland av oljefrö som anges i artikel 21 i förordning nr 136/66/EEG och som skördats inom gemenskapen skall fastställas och beviljas i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

Artikel 2

1. Exportbidraget skall vara detsamma för hela gemenskapen.

Bidraget skall beviljas av medlemsstater efter ansökan från den berörda parten.

2. Om världsmarknadsläget eller de särskilda kraven på vissa marknader gör detta nödvändigt, får exportbidraget ändras enligt bestämmelsen för varorna i fråga.

3. Exportbidraget skall fastställas minst en gång i månaden i enlighet med det förfarande som anges i artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG. Vid behov får kommissionen, på en medlemsstats begäran eller på sitt eget initiativ, ändra bidraget under den mellanliggande perioden.

Artikel 3

1. Vid beräkningen av bidraget skall följande beaktas:

a) De priser som gäller på de olika gemenskapsmarknaderna och som är representativa ur bearbetnings- och exportsynpunkt.

b) De gynnsammaste noteringarna på de olika marknaderna i importerande tredje länder och Grekland.

c) Kostnader som uppstått då varorna släpptes ut på marknaden.

2. Följande bör beaktas vid fastställandet av exportbidragets storlek:

a) Marknadsprisnivån inom gemenskapen för varorna enligt artikel 1 och dessa prisers framtida tendens.

b) Läget i gemenskapen vad avser tillgång och efterfrågan på dessa varor.

c) Den ekonomiska aspekten på den planerade exporten.

Artikel 4

1. Exportbidragsbeloppet skall vara det som gäller på dagen för exporten.

2. Efter ansökan från den berörda parten skall emellertid det bidrag som gällde den dag då ansökan ingavs, justerat på grundval av det riktpris som gällde vid exporttillfället, tillämpas på en transaktion som skall genomföras i den medlemsstat där ansökan ingavs inom en period som går ut i slutet av den andra månaden efter den månad då ansökan ingavs.

I sådana fall skall ansökan åtföljas av en säkerhet som, utom i fall av force majeure, skall vara helt eller delvis förverkad, om transaktionen inte genomförs inom den period som anges ovan.

Artikel 5

1. Bidraget skall betalas efter framläggande av bevis på att varorna har exporterats från gemenskapen.

2. Vid tillämpning av artikel 2.2 skall bidraget betalas på de villkor som anges i punkt 1, förutsatt att det styrkts att varan har nått den bestämmelse för vilken bidraget fastställdes.

Undantag från denna bestämmelse får göras i enlighet med det förfarande som anges i punkt 3 i denna artikel, förutsatt att villkor fastställs som erbjuder likvärdiga garantier.

3. Ytterligare bestämmelser får antas i enlighet med förfarandet enligt artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG.

Artikel 6

Närmare bestämmelser för tillämpningen av denna förordning skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG.

Artikel 7

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 juli 1967 till och med den 30 juni 1968.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 21 juni 1967.

På rådets vägnar

R. VAN ELSLANDE

Ordförande

(1) EGT nr 172, 30.9.1966, s. 3025/66.

(2) EGT nr 197, 29.10.1966, s. 3393/66.