Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

31999L0074_supplement_0.pdf

31999L0074

Rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 203 , 03/08/1999 s. 0053 - 0057



RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG

av den 19 juli 1999

om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 37 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

av följande skäl:

1. Den 7 mars 1988 antog rådet direktiv 88/166/EEG(4) om anpassning till domstolens dom i mål 131/86 (upphävande av rådets direktiv 86/113/EEG av den 25 mars 1986 om minimistandarder för skyddet av värphöns i bur).

2. Enligt artikel 9 i nämnda direktiv skall kommissionen före den 1 januari 1993 överlämna en rapport om den tekniska utvecklingen när det gäller hönsens välbefinnande inom olika inhysningssystem samt om bestämmelserna i bilagan till direktivet, vid behov tillsammans med lämpliga förslag till anpassning.

3. Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur(5) som upprättats på grundval av Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur inför gemenskapsbestämmelser som syftar till att förverkliga de principer som anges i nämnda konvention, nämligen att djurens fysiologiska och etologiska behov måste tillgodoses vad gäller inhysning, foder och tillsyn.

4. Ständiga kommittén inom den Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur antog 1995 en detaljerad rekommendation som även omfattar värphöns.

5. Skyddet av värphöns är en fråga där gemenskapen har behörighet.

6. Skillnader som kan snedvrida konkurrensvillkoren motverkar att organisationen av marknaden för djur och djurprodukter fungerar väl.

7. I den rapport från kommissionen som avses i skäl 2 och som bygger på ett utlåtande från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén dras slutsatsen att villkoren för hönsens välbefinnande i såväl batterier av den typ som idag används som i andra inhysningssystem är otillräckliga, att dessa inte kan tillgodose vissa av hönsens behov; med hänsyn till olika parametrar som måste beaktas bör så höga normer som möjligt för att förbättra dessa villkor upprättas.

8. För en tidsperiod som skall fastställas kan dock även i fortsättningen icke inredda burar tillåtas under vissa förutsättningar, som bland annat omfattar skärpta krav beträffande konstruktion och utrymme.

9. Det är nödvändigt att upprätthålla en jämvikt mellan de olika aspekter som skall beaktas såväl när det gäller välbefinnande som sanitära, ekonomiska och sociala aspekter samt konsekvenser när det gäller miljön.

10. Medan undersökningar om värphönsens välbefinnande i olika inhysningssystem pågår bör bestämmelser införas som gör det möjligt för medlemsstaterna att välja det eller de system som är lämpligast.

11. Kommissionen bör följaktligen lägga fram en ny rapport åtföljd av lämpliga förslag vilka beaktar denna rapport.

12. Direktiv 88/166/EEG bör upphävas och ersättas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. I detta direktiv fastställs minimistandarder för skyddet av värphöns.

2. Detta direktiv gäller inte

- för anläggningar med färre än 350 värphöns,

- för anläggningar för inhysning av avelsvärphöns.

Dessa anläggningar omfattas dock fortfarande av de relevanta kraven i direktiv 98/58/EG.

Artikel 2

1. De definitioner som finns i artikel 2 i direktiv 98/58/EG är tillämpliga vid behov.

2. Dessutom avses i detta direktiv med

a) "värphöns": höns av arten Gallus gallus som är värpmogna och som hålls för produktion av ägg som inte är avsedda för kläckning,

b) "rede": ett avskilt utrymme vars golvmaterial inte får vara tillverkat av rutnät i metall som kan komma i kontakt med hönsen, avsett för äggläggning och för enstaka höns eller en grupp höns (kollektivrede),

c) "strö": luckert material vars konsistens gör det möjligt för hönsen att tillfredsställa sina etologiska behov,

d) "tillgänlig area": den area som är minst 30 cm bred och har högst 14 % lutning med minst 45 cm fri höjd. Den area som redena upptar skall inte räknas in i den tillgängliga arean.

Artikel 3

I enlighet med det eller de system som väljs av medlemsstaterna skall dessa se till att ägarna eller de som håller värphöns, utöver relevanta bestämmelser i direktiv 98/58/EG och i bilagan till detta direktiv, tillämpar de krav som är särskilda för vart och ett av nedanstående system, nämligen följande:

a) Antingen bestämmelserna i kapitel I vad avser alternativa system,

b) eller bestämmelserna i kapitel II vad avser icke inredda burar,

c) eller bestämmelserna i kapitel III vad avser inredda burar.

KAPITEL I

Bestämmelser för alternativa system

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall se till att åtminstone nedanstående minimikrav från och med den 1 januari 2002 uppfylls av alla produktionsanläggningar som avses i detta kapitel och som är nybyggda, ombyggda eller som tas i bruk för första gången.

1) Alla anläggningar skall vara utrustade så att samtliga värphöns har tillgång till

a) antingen raka fodertråg med en trågkant om minst 10 cm per höna eller runda fodertråg med en trågkant om minst 4 cm per höna,

b) antingen raka vattentråg med en trågkant om 2,5 cm per höna eller runda vattentråg med en trågkant om 1 cm per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används skall det dessutom finnas minst en vattennippel eller en vattenkopp per grupp om tio höns. Där vattennipplar eller vattenkoppar används skall minst två vattennipplar eller två vattenkoppar vara tillgängliga för varje höna,

c) minst ett rede per sju värphöns. Om kollektivreden används skall en yta på minst 1 m2 beräknas för högst 120 höns,

d) sittpinnar av lämpligt slag utan vassa kanter och som ger varje höna minst 15 cm. Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden och det horisontella avståndet mellan pinnarna skall vara minst 30 cm och mellan pinne och vägg minst 20 cm,

e) en ströarea om minst 250 cm2 area per höna; minst en tredjedel av golvarean skall täckas med strö.

2) Golvet i anläggningarna skall vara så konstruerat att det på ett lämpligt sätt ger stöd för var och en av de främre klorna på varje fot.

3) Förutom bestämmelserna i punkterna 1 och 2 gäller följande:

a) För sådana inhysningssystem som gör det möjligt för hönsen att röra sig fritt mellan olika plan skall

i) antalet våningsplan i höjdled vara begränsat till fyra,

ii) den fria höjden mellan våningsplanen vara minst 45 cm,

iii) utrustningen för utfodring och vattning vara fördelad på ett sådant sätt att alla höns har lika tillgång till den,

iv) våningsplanen placeras så att spillning inte kan falla ner på lägre plan.

b) När värphönsen har möjlighet till utevistelse skall

i) flera öppningar ge direkt tillträde till utomhusytorna och vara minst 35 cm höga och 40 cm breda och finnas utefter hela byggnadens längd. En total öppningsbredd om 2 m måste i varje fall finnas tillgänglig för varje grupp om 1000 höns.

ii) utomhusytorna

- ha en area som är avpassad till beläggningsgraden och markytans beskaffenhet så att förorening undviks,

- vara försedda med skydd mot dåligt väder och rovdjur och vid behov med lämpliga vattentråg.

4) Beläggningsgraden skall inte vara mer än nio värphöns per kvadratmeter tillgänglig area. När den tillgängliga arean motsvarar den tillgängliga golvarean får dock medlemsstaterna fram till och med den 31 december 2011 tillåta en beläggningsgrad på tolv höns per kvadratmeter tillgänglig area för de anläggningar som använder sig av detta system den 3 augusti 1999.

2. Medlemsstaterna skall se till att de minimikrav som anges i punkt 1 tillämpas på samtliga alternativa system från och med den 1 januari 2007.

KAPITEL II

Bestämmelser för inhysning i icke inredda burar

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall se till att samtliga burar som avses i detta kapitel från och med den 1 januari 2003 uppfyller följande minimikrav:

1) En burarea på minst 550 cm2 i det horisontella planet skall vara tillgänglig för varje värphöna att disponera utan begränsning; i synnerhet får inte deflektorplattor mot spill inkräkta på denna area.

2) Det skall finnas ett fodertråg som hönsen har oinskränkt tillgång till. Dess längd skall vara minst 10 cm multiplicerat med antalet höns i buren.

3) Om inte vattennipplar eller vattenkoppar finns, skall varje bur vara försedd med ett rakt vattentråg av samma längd som det fodertråg som beskrivs i punkt 2. Där vattennipplar eller vattenkoppar används, skall minst två nipplar eller koppar vara tillgängliga för varje bur.

4) Burarna skall vara minst 40 cm höga över 65 % av burarean och höjden får inte understiga 35 cm på något ställe.

5) Burgolven skall vara konstruerade så att de ger tillräckligt stöd åt de främre klorna på varje fot. Lutningen får inte överstiga 14 % eller 8o. Vad gäller golv med någon annan typ av rutnät än rektangulärt metallnät får medlemsstaterna tillåta en större lutning.

6) Burarna skall vara försedda med klonötare av lämpligt slag.

2. Medlemsstaterna skall se till att inhyrning i sådana burar som avses i detta kapitel förbjuds från och med den 1 januari 2012. Dessutom är det förbjudet att bygga eller för första gången ta i bruk de burar som avses i detta kapitel från och med den 1 januari 2003.

KAPITEL III

Bestämmelser för inhysning i inredda burar

Artikel 6

Medlemsstaterna skall se till att alla sådana burar som avses i detta kapitel från och med den 1 januari 2002 åtminstone uppfyller följande minimikrav:

1) Värphönsen skall ha tillgång till

a) en burarea på minst 750 cm2 per höna varav 600 cm2 skall vara tillgänglig area, burens höjd på andra ställen än ovanför den tillgängliga arean skall vara minst 20 cm vid varje punkt och den totala arean för varje bur skall vara minst 2000 cm2,

b) ett rede,

c) strö i vilket hönsen kan picka och sprätta,

d) lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 cm per höna.

2) Det skall finnas ett fodertråg som hönsen har oinskränkt tillgång till. Dess längd skall vara minst 12 cm multiplicerat med antalet höns i buren.

3) Varje bur skall vara försedd med lämpligt vattningssystem med hänsyn till gruppens storlek; om vattennipplar eller vattenkoppar används skall minst två nipplar eller koppar vara inom räckhåll för varje höna.

4) För att göra det lättare att inspektera, sätta in eller ta ut hönsen skall det finnas ett mellanrum mellan burraderna om minst 90 cm och ett avstånd om 35 cm mellan lokalens golv och de nedersta burraderna.

5) Burarna skall vara utrustade med klonötare av lämpligt slag.

KAPITEL IV

Slutbestämmelser

Artikel 7

Medlemsstaterna skall se till att de anläggningar som ingår i tillämpningsområdet för detta direktiv registreras av den behöriga myndigheten under ett individuellt nummer med vars hjälp de ägg som släpps ut på marknaden som livsmedel kan spåras.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas enligt förfarandet i artikel 11 före den 1 januari 2002.

Artikel 8

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att den behöriga myndigheten skall kunna utföra inspektioner för att övervaka att bestämmelserna i detta direktiv följs. Dessa inspektioner kan även utföras i samband med andra kontroller.

2. Från och med en tidpunkt som skall fastställas enligt det förfarande som anges i artikel 11 skall medlemsstaterna lägga fram en rapport till kommissionen om de inspektioner som avses i punkt 1. Kommissionen skall lägga fram en sammanfattning för Ständiga veterinärkommittén.

3. Före den 1 januari 2002 skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 11, lägga fram förslag för att harmonisera

a) de inspektioner som avses punkt 1,

b) den form som rapporterna enligt punkt 2 skall ha, vad de skall innehålla samt hur ofta de skall lämnas in.

Artikel 9

1. Kommissionens veterinärmedicinska experter kan, om det behövs för att kraven i detta direktiv skall tillämpas enhetligt, i samverkan med de behöriga myndigheterna

a) granska om medlemsstaterna uppfyller nämnda krav,

b) kontrollera på plats för att säkerställa att inspektionerna genomförs i enlighet med detta direktiv.

2. De medlemsstater på vilkas territorium inspektioner görs skall på alla sätt bistå de veterinärmedicinska experterna när de utför sina uppgifter. Resultaten av kontrollerna skall tas upp med den berörda medlemsstatens behöriga myndighet innan en slutrapport upprättas och distribueras.

3. Den berörda medlemsstatens behöriga myndighet skall vidta de åtgärder som eventuellt kan bli nödvändiga för att resultaten av inspektionerna skall beaktas.

4. Tillämpningsföreskrifterna för denna artikel skall vid behov antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 11.

Artikel 10

Senast den 1 januari 2005 skall kommissionen till rådet överlämna en rapport utarbetad på grundval av ett utlåtande från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén om de olika uppfödningssystemen för värphöna, i synnerhet när det gäller de system som avses i detta direktiv, med beaktande av dels de patologiska, zootekniska, fysiologiska och etologiska aspekterna, dels inverkan på hälsa och miljö.

Denna rapport skall även utarbetas på grundval av en undersökning om de socio-ekonomiska konsekvenserna av de olika systemen samt inverkan för förbindelserna med gemenskapens ekonomiska partner.

Rapporten skall vidare åtföljas av lämpliga förslag som beaktar slutsatserna i nämnda rapport samt resultaten av förhandlingarna inom ramen för Världshandelsorganisationen.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fatta beslut om dessa förslag senast inom 12 månader efter det att de har lagts fram.

Artikel 11

1. När det hänvisas till det förfarande som fastställs i denna artikel skall ordföranden utan dröjsmål hänskjuta ärendet till den genom direktiv 68/361/EEG(6) inrättade Ständiga veterinärkommitten (nedan kallad kommitten), antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster i kommitten skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det är förenligt med kommitténs yttrande.

b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har beslutat om åtgärder inom tre månader från det att förslaget mottagits skall kommissionen själv besluta om de föreslagna åtgärderna och utan dröjsmål genomföra dem, såvida inte rådet med enkel majoritet har avvisat förslaget.

Artikel 12

Rådets direktiv 88/166/EEG skall upphävas från och med den 1 januari 2003.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 2002 anta de lagar och andra författningar samt även de eventuella sanktioner som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna kan, i enlighet med de allmänna bestämmelserna i fördraget, bibehålla eller tillämpa strängare bestämmelser för skyddet av värphöns än de som anges i detta direktiv. De skall informera kommissionen om varje sådan åtgärd.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 15

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 juli 1999.

På rådets vägnar

K. HEMILÄ

Ordförande

(1) EGT C 157, 4.6.1999, s. 8.

(2) EGT C 128, 7.5.1999, s. 78.

(3) EGT C 101, 12.4.1999.

(4) EGT L 74, 19.3.1988, s. 83.

(5) EGT L 221, 8.8.1998, s. 23.

(6) EGT L 255, 18.10.1968, s. 23.

BILAGA

Utöver relevanta bestämmelser i bilagan till direktiv 98/58/EG skall följande krav tillämpas:

1. Alla höns skall inspekteras av ägaren eller den som ansvarar för dem åtminstone en gång om dagen.

2. Bullernivån skall hållas så låg som möjligt. Varaktigt eller plötsligt buller skall undvikas. Konstruktion, installation, underhåll och drift av fläktsystem för ventilation, utfodringsanläggningar och annan utrustning skall utformas så att de ger ifrån sig så litet buller som möjligt.

3. Samtliga byggnader skall ha sådan belysning att hönsen tydligt kan se varandra och själva synas tydligt för att de visuellt skall kunna utforska sin omgivning och uppvisa normal aktivitet. Om dagsljus finns skall ljusöppningarna vara placerade på sådant sätt att de ger en jämn fördelning av ljuset i lokalerna.

Efter de första dagarnas tillvänjning skall systemet vara så inrättat att hälsoproblem och beteendestörningar undviks. Systemet bör därför ha en 24-timmarsrytm med en tillräcklig och sammanhängande mörkerperiod på, som riktvärde, ungefär ett tredjedels dygn för att ge hönsen möjlighet att vila och för att undvika problem, till exempel med nedsatt immunförsvar och ögonbesvär. En tillräckligt lång period av halvmörker bör iakttas när ljuset avtar för att ge hönsen möjlighet att finna sin viloplats utan att störas eller skadas.

4. Samtliga lokaler, all utrustning och alla redskap som kommer i direkt beröring med hönsen skall fullständigt rengöras och desinficeras regelbundet och under alla omständigheter varje gång anläggningen töms av sanitära skäl och innan en ny grupp höns sätts in. Så länge lokalerna används måste samtliga ytor och all utrustning på tillfredsställande sätt hållas rena.

Gödsel måste avlägsnas så ofta det är nödvändigt och döda höns en gång om dagen.

5. Inhysningssystemen bör vara utrustade på ett sådant sätt att hönsen inte kan rymma.

6. Anläggningar i flera våningar skall vara försedda med lämpliga anordningar eller så skall lämpliga åtgärder vidtas som gör det möjligt att direkt och utan hinder inspektera samtliga våningar och som gör det lättare att ta ut hönorna.

7. Buröppningens form och storlek bör vara sådana att ett vuxet höns kan tas ut utan att utsättas för onödigt lidande eller skadas.

8. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 19 i bilagan till direktiv 98/58/EEG är varje form av stympning förbjuden.

För att förhindra fjäderplockning eller kannibalism får emellertid medlemsstaterna ge tillstånd att trimma näbben på kycklingar som inte är äldre än 10 dagar, om kycklingarna är avsedda för äggläggning och om denna operation utförs av kvalificerad personal.