Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

01975L0439-19911223.pdf

1975L0439 — SV — 23.12.1991 — 001.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

▸B

RÅDETS DIREKTIV

av den 16 juni 1975

om omhändertagande av spilloljor

(75/439/EEG)

(EGT L 194, 25.7.1975, p.23)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

▸M1

RÅDETS DIREKTIV 87/101/EEG av den 22 december 1986

  L 42

43

12.2.1987

▸M2

RÅDETS DIREKTIV 91/692/EEG av den 23 december 1991

  L 377

48

31.12.1991


▾B

RÅDETS DIREKTIV

av den 16 juni 1975

om omhändertagande av spilloljor

(75/439/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 100 och 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

med beaktande av följande:

Olikheter mellan sådana bestämmelser om omhändertagande av spilloljor som tillämpas eller är under utarbetande i medlemsstaterna kan skapa ojämlika konkurrensvillkor och därmed direkt påverka den gemensamma marknadens funktion. En tillnärmning av lagstiftningen på detta område enligt artikel 100 i fördraget är därför nödvändig.

Det framstår som nödvändigt att denna tillnärmning av lagstiftningen följs av gemenskapsåtgärder för att genom mera långtgående föreskrifter förverkliga en av gemenskapens målsättningar inom miljöskyddsområdet. Vissa särskilda bestämmelser i detta syfte bör därför införas. Artikel 235 i fördraget bör tillämpas, eftersom fördraget inte tillhandahåller de särskilda befogenheter som krävs.

Ett viktigt syfte med alla bestämmelser som avser omhändertagande av spilloljor bör vara att skydda miljön mot skadliga effekter på grund av utsläpp, förvaring eller behandling av sådana oljor.

Återvinning av spilloljor kan bidra till bränsletillförseln.

I Europeiska gemenskapernas åtgärdsprogram för miljön (3) betonas vikten av att omhändertagande av spilloljor sker utan att skadliga effekter på miljön uppstår.

Mängden spilloljor, särskilt emulsioner, har ökat i gemenskapen.

Ett effektivt och enhetligt system för att ta hand om spilloljor, utformat så att varken handeln inom gemenskapen försvåras eller konkurrensen påverkas, bör tillämpas för alla sådana varor, även de som bara delvis består av olja. Systemet bör utformas så att behandling av spillolja kan ske på ett säkert sätt med rimliga ekonomiska insatser.

Ett sådant system bör omfatta hantering, utsläpp, förvaring och uppsamling av spilloljor. Regler bör ingå om tillstånd för företag som svarar för omhändertagande av sådana oljor, om krav på uppsamling och/eller bortskaffande av sådana oljor i vissa fall samt om lämpliga tillsynsförfaranden.

Om särskilda företag måste anlitas för uppsamling och/eller bortskaffande av spilloljor, bör dessa kunna ersättas för uppkomna kostnader som inte täcks av deras inkomster. En sådan ersättning kan bland annat finansieras genom en avgift på ny eller regenererad olja.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

▾M1

Artikel 1

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

 Spilloljor:

 mineralbaserade smörjoljor eller oljor för industriellt bruk som inte längre är lämpliga för det avsedda ändamålet, särskilt använda oljor för förbränningsmotorer och växellådor, oljor för turbiner samt hydrauloljor.

 Omhändertagande:

 behandling eller destruktion av spilloljor, liksom lagring och dumpning av sådana oljor ovan eller under jord.

 Behandling:

 åtgärder för att möjliggöra återanvändning av spilloljor, varmed avses regenerering och förbränning.

 Regenerering:

 processer genom vilka basoljor kan framställas genom raffinering av spilloljor, särskilt genom avlägsnande av föroreningar, oxidationsprodukter och tillsatsämnen som ingår i sådana oljor.

 Förbränning:

 användning av spilloljor som bränsle med ett skäligt utnyttjande av den utvecklade värmen.

 Uppsamling:

 all verksamhet genom vilken spilloljor kan överföras från innehavarna till företag som omhändertar sådana oljor.

Artikel 2

Om inte annat följer av bestämmelserna i direktiv 78/319/EEG (4) gäller att medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att spilloljor uppsamlas och omhändertas på ett sådant sätt att skada som kan undvikas inte uppkommer på människor och miljön.

Artikel 3

1.  Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att spilloljor i första hand skall behandlas genom regenerering, om en sådan behandling är möjlig mot bakgrund av tekniska, ekonomiska och organisatoriska begränsningar.

2.  Om spilloljor inte regenereras beroende på de begränsningar som avses i punkt 1, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att all förbränning av spilloljor sker på ett sätt som är godtagbart från miljösynpunkt och i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, om en sådan förbränning är genomförbar med hänsyn till tekniska, ekonomiska och organisatoriska förhållanden.

3.  Om spilloljor av skäl som avses i punkterna 1 och 2 varken regenereras eller förbränns, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att oljorna destrueras på ett säkert sätt eller lagras eller dumpas under kontrollerade förhållanden.

Artikel 4

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att förbud gäller mot

a) utsläpp av spilloljor till inre vatten, grundvatten, territorialhav och dräneringssystem,

b) förvaring eller utsläpp av spilloljor som skadar marken och okontrollerade utsläpp av restprodukter som uppkommer vid behandling av spilloljor,

c) behandling av spilloljor som ger upphov till luftförorening utöver de nivåer som anges i gällande bestämmelser.

Artikel 5

1.  Om det är nödvändigt för att uppnå syftena med detta direktiv och om inte annat föreskrivs i artikel 2 skall medlemsstaterna informera allmänheten och bedriva kampanjer för att säkerställa att spilloljor lagras på lämpligt sätt och uppsamlas i största möjliga utsträckning.

2.  Om de mål som anges i artikel 2, 3 och 4 inte kan uppnås på annat sätt, skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att ett eller flera företag svarar för uppsamling och/eller omhändertagande av spilloljor som tillhandahålls av innehavarna. Uppsamling och/eller omhändertagande skall när det är lämpligt ske inom det område som anvisas av de behöriga myndigheterna.

3.  För att uppnå de mål som anges i artikel 2 och 4 får medlemsstaterna besluta att spilloljorna skall behandlas på något av de sätt som anges i artikel 3. För detta ändamål får de införa lämpliga kontrollförfaranden.

4.  För att säkerställa att de åtgärder som vidtas med stöd av artikel 4 efterlevs, skall varje företag som uppsamlar spilloljor registreras hos och bli föremål för tillsyn av de behöriga nationella myndigheterna. Även ett tillståndsförfarande kan tillämpas.

Artikel 6

1.  För att uppfylla de krav som beslutats enligt artikel 4 måste varje företag som omhändertar spilloljor omfattas av tillståndsplikt. Vid behov skall anläggningarna inspekteras innan tillstånd beviljas.

2.  Om inte annat följer av sådana krav som fastställts genom nationella bestämmelser och gemenskapsbestämmelser med andra syften än detta direktiv, gäller att tillstånd får beviljas företag som regenererar spilloljor eller använder spilloljor som bränsle endast om den behöriga myndigheten funnit att alla lämpliga åtgärder till skydd för miljön och hälsan har vidtagits, däribland användandet av bästa tillgängliga teknik som inte medför oskäliga kostnader.

Artikel 7

I fråga om spilloljor som regenereras skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa följande:

a) Driften av regenereringsanläggningen får inte orsaka sådan skada på miljön som kan undvikas.

Medlemsstaterna skall därför säkerställa dels att de risker som beror på mängden restprodukter som uppstår vid regenerering liksom de giftiga och farliga egenskaperna hos dessa produkter begränsas till ett minimum, samt dels att restprodukterna omhändertas i enlighet med artikel 9 i direktiv 78/319/EEG.

b) De basoljor som utvinns vid regenereringen får inte utgöra giftigt och farligt avfall enligt artikel 1 b i direktiv 78/319/EEG eller innehålla polyklorerade bifenyler och polyklorerade terfenyler (PCB/PCT) i koncentrationer som överstiger de gränsvärden som fastställs i artikel 10.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sådana åtgärder. På grundval av upplysningarna skall kommissionen inom fem år från dagen för anmälan av detta direktiv till rådet lämna en rapport, som vid behov åtföljs av lämpliga förslag.

Artikel 8

1.  Om inte annat följer av bestämmelserna i direktiv 84/360/EEG (5) och artikel 3.1 gäller att medlemsstaterna för de fall då spilloljor används som bränsle skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att driften av anläggningen inte orsakar betydande luftförorening, särskilt sådan som orsakas av utsläpp av de ämnen som förtecknas i bilagan. Därvid skall särskilt följande iakttas:

a) Medlemsstaterna skall förvissa sig om att det i bilagan angivna gränsvärdet för utsläpp inte överskrids vid förbränning av oljor i anläggningar med en tillförd värmeeffekt av 3 MW eller mer, beräknad som det lägre värmevärdet (LHV, lower heating value).

Medlemsstaterna får när som helst fastställa strängare gränsvärden än de som anges i bilagan. De får också införa gränsvärden för andra ämnen och andra parametrar än de som anges i bilagan.

b) Medlemsstaterna skall vidta sådana åtgärder som de anser vara nödvändiga för att säkerställa att förbränningen av spilloljor i anläggningar med en lägre tillförd värmeeffekt än 3 MW, beräknad som det lägre värmevärdet (LHV, lower heating value), är föremål för tillräcklig kontroll.

De skall underrätta kommissionen om sådana åtgärder. På grundval av upplysningarna skall kommissionen inom fem år från dagen för anmälan av detta direktiv till rådet lämna en rapport, som vid behov åtföljs av lämpliga förslag.

2.  Medlemsstaterna skall vidare säkerställa att

a) restprodukter från förbränning av spilloljor omhändertas i enlighet med artikel 9 i direktiv 78/319/EEG,

b) spilloljor som används som bränsle varken utgör giftigt och farligt avfall enligt artikel 1 b i direktiv 78/319/EEG eller innehåller PCB/PCT i koncentrationer som överstiger 50 ppm.

3.  Att de gränsvärden som anges i bilagan inte överskrids får alternativt säkerställas genom ett lämpligt kontrollsystem, som omfattar koncentrationerna av föroreningar i spilloljor eller i blandningar av spilloljor och andra bränslen avsedda för förbränning, med beaktande av anläggningens tekniska beskaffenhet.

I fråga om anläggningar där utsläpp av ämnen som förtecknas i bilagan även kan uppkomma i samband med upphettning av varor, skall medlemsstaterna genom ett kontrollsystem säkerställa att andelen sådana ämnen som uppkommer vid förbränningen av spilloljorna inte överstiger de gränsvärden som fastslås i bilagan.

▾B

Artikel ▸M1 9 ◂

Om den som innehar spilloljor inte kan uppfylla de krav som har beslutats i enlighet med artikel 4, måste han ställa spilloljorna till förfogande för det eller de företag som avses i artikel 5.

▾M1 —————

▾M1

Artikel 10

1.  Vid lagring och uppsamling får innehavare och uppsamlare inte blanda spilloljor med sådan PCB och PCT som avses i direktiv 76/403/EEG (6) eller med sådant giftigt och farligt avfall som avses i direktiv 78/319/EEG.

2.  Utom i fall som avses i punkt 3 skall bestämmelserna i direktiv 76/403/EEG tillämpas i fråga om spilloljor som innehåller mer än 50 ppm PCB/PCT.

Medlemsstaterna skall vidare vidta sådana särskilda tekniska åtgärder som krävs för att säkerställa att spilloljor som innehåller PCB/PCT omhändertas utan att orsaka skada som kan undvikas på människor och miljön.

3.  Regenerering av spilloljor som innehåller PCB eller PCT får tillåtas, om regenereringsprocesserna gör det möjligt att antingen förstöra den PCB och PCT som ingår eller att begränsa förekomsten så att de regenererade oljorna inte innehåller PCB/PCT i större mängd än som motsvarar ett gränsvärde, vilket inte i något fall får överstiga 50 ppm.

4.  Referensmätmetoden för att fastställa PCB/PCT-halten hos spilloljor skall fastställas av kommissionen efter samråd med den kommitté för anpassning till tekniska framsteg som inrättats i enlighet med artikel 18 i direktiv 78/319/EEG.

5.  Spilloljor som är förorenade av ämnen som utgör giftigt och farligt avfall enligt artikel 1 b i direktiv 78/319/EEG skall omhändertas i enlighet med bestämmelserna i nämnda direktiv.

▾B

Artikel ▸M1 11 ◂

Den som under ett år producerar, uppsamlar och/eller omhändertar spilloljor utöver en given kvantitet, som bestäms av varje medlemsstat och som högst får uppgå till 500 liter, skall

 föra en förteckning med uppgifter om oljornas kvantitet, kvalitet, ursprung, belägenhet samt dagen för avsändande och mottagande, och/eller

 på begäran lämna dessa uppgifter till de behöriga myndigheterna.

Medlemsstaterna får fastställa kvantiteten spilloljor enligt första stycket som en motsvarande kvantitet ny olja, beräknad med en lämplig omräkningsfaktor.

▾M1

Artikel 12

Varje företag som uppsamlar, innehar och/eller omhändertar spilloljor skall på begäran från de behöriga myndigheterna lämna alla uppgifter om uppsamlingen och/eller omhändertagandet av spilloljor eller restprodukter av dem.

Artikel 13

1.  De företag som avses i artikel 6 skall vara föremål för regelbundna tillsynsåtgärder från medlemsstaternas sida. Tillsynen skall särskilt avse efterlevnaden av de villkor som anges i tillstånden.

2.  De behöriga myndigheterna skall granska utvecklingen i fråga om tekniska framsteg och/eller tillståndet i miljön, i syfte att vid behov ompröva tillstånd som beviljats företag i enlighet med detta direktiv.

▾B

Artikel ▸M1 14 ◂

Som en kompensation för de skyldigheter som företagen åläggs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 5 kan en gottgörelse betalas avseende de tjänster i form av uppsamling och/eller omhändertagande som utförs. En sådan gottgörelse får inte överstiga den del av företagets årliga kostnader som inte har täckts, med beaktande av att en skälig vinst skall erhållas.

Gottgörelsens storlek skall vara sådan att den inte leder till en beaktansvärd snedvridning av konkurrensen eller ger upphov till en onormal handel med varorna.

Artikel ▸M1 15 ◂

Gottgörelsen kan bl.a. finansieras genom en avgift, vilken tas ut på varor som efter användningen övergår till spillolja eller på spilloljorna.

Ersättningen skall finansieras i överensstämmelse med principen att ”förorenaren betalar”.

▾M1

Artikel 16

Medlemsstaterna får, med beaktande av bestämmelserna i fördraget, vidta åtgärder till skydd för miljön som är strängare än de som föreskrivs i detta direktiv.

Sådana åtgärder kan, med beaktande av de nämnda bestämmelserna, bl. a. innefatta förbud mot förbränning av spilloljor.

▾B

Artikel ▸M1 17 ◂

Varje medlemsstat skall regelbundet lämna uppgifter till kommissionen om det tekniska kunnande som medlemsstaten besitter och om de erfarenheter och resultat som erhållits vid genomförandet av de åtgärder som vidtagits enligt detta direktiv.

Kommissionen skall sända en sammanfattning av dessa uppgifter till medlemsstaterna.

Artikel ▸M1 18 ◂

▾M2

Vart tredje år skall medlemsstaterna lämna uppgifter till kommissionen om genomförandet av detta direktiv genom en områdesrapport, som även skall omfatta andra relevanta gemenskapsdirektiv. Rapporten skall utarbetas på grundval av ett frågeformulär eller mallar som kommissionen fastställer enligt förfarandet i artikel 6 i direktiv 91/692/EEG (7). Frågeformuläret eller mallarna skall lämnas till medlemsstaterna sex månader innan den period börjar som rapporten skall avse. Rapporten skall lämnas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den treårsperiod som rapporten avser.

Den första rapporten skall omfatta perioden 1995-1997.

Kommissionen skall senast nio månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter offentliggöra en gemenskapsrapport om genomförandet av direktivet.

▾B

Artikel 19

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast 24 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 20

I fråga om företag som avses i artikel 6 och som finns vid den tidpunkt då detta direktiv anmäls, får de bestämmelser som antagits av medlemsstaterna i enlighet med direktivet tillämpas stegvis inom fyra år efter anmälan.

Artikel 21

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 22

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.


▾M1

BILAGA

Gränsvärden för utsläpp (1) av vissa ämnen vid förbränning av spilloljor i anläggningar med en tillförd värmeeffekt (LHV) på minst 3 MW

Förorening

Gränsvärde

mg/Nm3

Cd

0,5

Ni

1

 

antingen (2)

eller (2)

 

Cr

1,5

Cr

Cu

V

Pb

5

Cu

V

Pb

5

Cl (3)

100

(4)

5

SO2 (5)

Stoft (totalt) (5)

(1)   Genom dessa gränsvärden, som inte får överskridas när spilloljor förbränns, anges masskoncentrationen av förutnämnda ämnen i spillgas, uttryckt som volym spillgas i normaltillståndet (273 K, 1 013 hPa), efter avdrag för innehållet av vattenånga och för 3 volymprocent syre i spillgasen.

(2)   Det åligger medlemsstaterna att fastställa vilka av dessa alternativ som skall tillämpas i resp. land.

(3)   Oorganiska gasformiga klorföreningar uttryckta som väteklorid.

(4)   Oorganiska gasformiga fluorföreningar uttryckta som vätefluorid.

(5)   Gränsvärden kan för närvarande inte fastställas för dessa ämnen. Medlemsstaterna fastställer själva utsläppsnormer för ämnena med beaktande av kraven i direktiv 80/779/EEG (EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 30).


(1) EGT nr C 85, 18.7.1974, s. 6.

(2) EGT nr C 125, 16.10.1974, s. 33.

(3) EGT nr C 112, 20.12.1973, s. 3.

(4) EGT nr L 84, 31.3.1978, s. 43.

(5) EGT nr L 188, 16.7.1984, s. 20..

(6) EGT nr L 108, 26.4.1976, s. 41.

(7) EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48.