Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

01986L0280-19911223.pdf

1986L0280 — SV — 23.12.1991 — 001.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

▸B

RÅDETS DIREKTIV

av den 12 juni 1986

om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG

(86/280/EEG)

(EGT L 181, 4.7.1986, p.16)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

▸M1

RÅDETS DIREKTIV 88/347/EEG av den 16 juni 1988

  L 158

35

25.6.1988

▸M2

RÅDETS DIREKTIV 90/415/EEG av den 27 juli 1990

  L 219

49

14.8.1990

▸M3

RÅDETS DIREKTIV 91/692/EEG av den 23 december 1991

  L 377

48

31.12.1991


▾B

RÅDETS DIREKTIV

av den 12 juni 1986

om gränsvärden och kvalitetsmål för utsläpp av vissa farliga ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG

(86/280/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 och 235 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö (1), särskilt artikel 6 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (2),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (3),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (4), och

med beaktande av följande:

För att skydda gemenskapens vattenmiljö mot förorening av vissa farliga ämnen införs genom artikel 3 i direktiv 76/464/EEG ett system med förhandstillstånd för fastställande av utsläppsnormer för de ämnen som anges i förteckning 1 i bilagan till det direktivet. I artikel 6 i samma direktiv föreskrivs om gränsvärden för sådana utsläppsnormer och om kvalitetsmål för den vattenmiljö som påverkas av utsläpp av ämnena.

Medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa gränsvärdena, utom i de fall då de får använda kvalitetsmål.

De farliga ämnen som omfattas av detta direktiv har huvudsakligen valts ut på grundval av de kriterier som antogs genom direktiv 76/464/EEG.

Eftersom de ämnen som orsakar förorening släpps ut i vattenmiljön från ett stort antal industrier, är det nödvändigt att fastställa olika gränsvärden för utsläpp beroende på vilken typ av industri det gäller och att fastställa kvalitetsmål för den vattenmiljö i vilken ämnena släpps ut.

Syftet med gränsvärdena och kvalitetsmålen är att förhindra förorening av de olika delar av vattenmiljön som skulle kunna påverkas av utsläpp av dessa ämnen.

Gränsvärden och kvalitetsmål skall uttryckligen ha detta syfte och inte fastställas i avsikt att tillskapa bestämmelser om konsumentskydd eller om saluförande av varor som härrör från vattenmiljön.

För att medlemsstaterna skall kunna visa att kvalitetsmålen uppfylls, bör en rapport lämnas till kommissionen för varje kvalitetsmål som väljs ut och tillämpas.

Medlemsstaterna skall sträva efter att säkerställa att de åtgärder som vidtas enligt detta direktiv inte medför en ökad förorening av mark eller luft.

För att effektivt tillämpa detta direktiv bör medlemsstaterna dessutom ges möjlighet att övervaka den vattenmiljö som påverkas genom utsläpp av ämnena. Direktiv 76/464/EEG innehåller inte bestämmelser som ger befogenhet att införa en sådan övervakning. Eftersom fördraget inte tillhandahåller de maktbefogenheter som krävs, bör artikel 235 i fördraget tillämpas.

För vissa betydande källor till förorening med dessa ämnen, vilka inte omfattas av gemenskapens gränsvärden eller nationella utsläppsnormer, är det nödvändigt att utarbeta särskilda program för att eliminera förorening. Direktiv 76/464/EEG innehåller inte bestämmelser som ger befogenhet till detta. Eftersom fördraget inte tillhandahåller de nödvändiga maktbefogenheterna, bör artikel 235 i fördraget tillämpas.

Grundvatten behandlas i rådets direktiv 80/68/EEG och kan därför undantas från tillämpningsområdet för detta direktiv (5).

För att detta direktiv effektivt skall kunna genomföras är det viktigt att kommissionen vart femte år till rådet lämnar en jämförande utvärdering av hur det följts av medlemsstaterna.

Detta direktiv kommer att behöva ändras och kompletteras, efter förslag från kommissionen, till följd av utvecklingen av den vetenskapliga kunskapen om ämnenas giftighet, svårnedbrytbarhet och ackumulerbarhet i levande organismer och sediment, eller om bästa tillgängliga teknik förbättras. Det är därför nödvändigt att direktivet kan kompletteras i fråga om åtgärder som avser andra farliga ämnen och att bilagorna kan ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.  Genom detta direktiv

 fastställs i enlighet med artikel 6.1 i direktiv 76/464/EEG gränsvärden för utsläppsnormer för de ämnen som avses i artikel 2 a och som släpps ut från sådana industrianläggningar som avses i artikel 2 e,

 fastställs i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 76/464/EEG kvalitetsmål för vattenmiljön i fråga om de ämnen som avses i artikel 2 a,

 fastställs i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 76/464/EEG tidsfrister för uppfyllande av villkoren i de tillstånd som behöriga myndigheter i medlemsstaterna har utfärdat beträffande befintliga utsläpp,

 fastställs i enlighet med artikel 12.1 i direktiv 76/464/EEG referensmetoder för mätning av halten av de ämnen som avses i artikel 2 a i utsläpp och i vattenmiljön,

 inrättas ett övervakningsförfarande i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG,

 åläggs medlemsstaterna att samarbeta med varandra när utsläpp påverkar vattnen i flera medlemsstater,

 åläggs medlemsstaterna att utarbeta program för att undvika eller eliminera förorening från de källor som avses i artikel 5,

 fastställs genom bilaga 1 ett antal allmänna bestämmelser, som gäller för samtliga de ämnen som avses i artikel 2 a och som särskilt avser gränsvärden för utsläppsnormer (avdelning A), kvalitetsmål (avdelning B) och referensmätmetoder (avdelning C),

 fastställs genom bilaga 2 ett antal särskilda bestämmelser, som i fråga om enskilda ämnen förstärker och kompletterar vad som föreskrivs i dessa avdelningar.

2.  Detta direktiv gäller för de vatten som avses i artikel 1 i direktiv 76/464/EEG, dock med undantag för grundvatten.

Artikel 2

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) Ämnen:

de farliga ämnen som anges i bilaga 2 till detta direktiv och som hör till de familjer och grupper av ämnen som ingår i förteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG.

b) Gränsvärden:

de värden som anges i bilaga 2, avdelning A, och som avser ämnen enligt a.

c) Kvalitetsmål:

de krav som anges i bilaga 2, avdelning B, och som avser ämnen enligt a.

d) Hantering av ämnen:

varje industriprocess som innefattar produktion, bearbetning eller användning av de ämnen som avses i a, samt andra industriprocesser i vilka dessa ämnen ingår.

e) Industrianläggning:

anläggning i vilken de ämnen som avses i a eller något annat ämne som innehåller dessa ämnen hanteras.

f) Befintlig anläggning:

en industrianläggning som är i drift 12 månader efter dagen för anmälan av detta direktiv eller, där så är tillämpligt, 12 månader efter dagen för anmälan av varje annat direktiv som gäller en sådan anläggning och som ändrar detta direktiv.

g) Ny anläggning:

 en industrianläggning som tas i drift senare än 12 månader efter dagen för anmälan av detta direktiv eller, där så är tillämpligt, senare än 12 månader efter dagen för anmälan av varje annat direktiv som gäller en sådan anläggning och som ändrar detta direktiv,

 en befintlig industrianläggning vars kapacitet för hantering av ämnena ökas väsentligt senare än 12 månader efter dagen för anmälan av detta direktiv eller, där så är tillämpligt, senare än 12 månader efter dagen för anmälan av varje annat direktiv som gäller en sådan anläggning och som ändrar detta direktiv.

Artikel 3

1.  Gränsvärdena, tidsfristerna för tillämpningen av dessa värden och förfarandet för övervakning av utsläppen fastställs i avdelning A i bilagorna.

2.  Gränsvärdena skall i normalfallet gälla den punkt där avloppsvatten som innehåller de ämnen som avses i artikel 2 a lämnar industrianläggningen.

Om det för vissa ämnen visar sig nödvändigt att fastställa andra punkter där gränsvärdena skall gälla, skall dessa punkter förtecknas i bilaga 2.

Om avloppsvatten som innehåller ämnena behandlas utanför industrianläggningen i en behandlingsanläggning som är avsedd att avlägsna dessa, får medlemsstaten medge att gränsvärdena skall gälla den punkt där avloppsvattnet lämnar behandlingsanläggningen.

3.  De tillstånd som avses i artikel 3 i direktiv 76/464/EEG skall innehålla lika stränga villkor som de som anges i avdelning A i bilagorna till detta direktiv, om inte en medlemsstat i enlighet med avdelning B i bilagorna till detta direktiv följer artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG.

Tillstånden skall omprövas minst vart fjärde år.

4.  Utan hinder av bestämmelserna i direktiv 76/464/EEG och de skyldigheter som följer av punkt 1-3 får medlemsstaterna meddela tillstånd för nya anläggningar endast om bästa tillgängliga teknik tillämpas och det är nödvändigt för att eliminera förorening i enlighet med artikel 2 i det nämnda direktivet eller för att förhindra snedvriden konkurrens.

Oavsett vilken metod som används skall medlemsstaten, om planerade åtgärder av tekniska skäl inte svarar mot bästa tillgängliga teknik, lämna uppgifter till kommissionen som visar på de tekniska svårigheterna innan tillstånd meddelas.

Kommissionen skall genast vidarebefordra dessa uppgifter till de andra medlemsstaterna och snarast tillställa samtliga medlemsstater en rapport med ett yttrande över avvikelsen enligt andra stycket. Vid behov skall kommissionen samtidigt till rådet lämna förslag till lämpliga åtgärder.

5.  Referensmetoden för att fastställa förekomsten av de ämnen som avses i artikel 2 a beskrivs i avdelning C i bilaga 2. Andra metoder får användas, om metodernas detektionsgränser, precision och riktighet minst motsvarar vad som fastställs i avdelning C i bilaga 2.

6.  Medlemsstaterna skall eftersträva att de åtgärder som vidtas enligt detta direktiv inte orsakar att andra delar av miljön, särskilt marken och luften, utsätts för ökad förorening.

Artikel 4

Berörda medlemsstater skall ansvara för övervakningen av den vattenmiljö som påverkas av utsläpp från industrianläggningar eller av andra betydande utsläppskällor.

I fråga om utsläpp som påverkar vattnen i flera medlemsstater skall de berörda medlemsstaterna samarbeta i syfte att harmonisera sina övervakningsförfaranden.

Artikel 5

1.  För de ämnen som särskilt anges i bilaga 2 skall medlemsstaterna upprätta särskilda program för att undvika eller eliminera förorening med ämnena från betydande källor (inklusive källor som förekommer i stort antal och diffusa källor), om det inte är fråga om källor till förorening som omfattas av gemenskapens gränsvärden eller av nationella utsläppsnormer.

2.  Programmen skall innefatta de åtgärder och tekniker som är lämpligast för att ersätta, avskilja eller återanvända de ämnen som avses i punkt 1.

3.  De särskilda programmen skall börja genomföras senast fem år efter dagen för anmälan av det direktiv som särskilt avser det ifrågavarande ämnet.

Artikel 6

▾M3

1.  Vart tredje år skall medlemsstaterna lämna uppgifter till kommissionen om genomförandet av detta direktiv genom en områdesrapport, som även skall omfatta andra relevanta gemenskapsdirektiv. Rapporten skall utarbetas på grundval av frågeformulär eller mallar som kommissionen fastställer enligt förfarandet i artikel 6 i direktiv 91/692/EEG (6). Frågeformuläret eller mallarna skall lämnas till medlemsstaterna sex månader innan den period börjar som rapporten skall avse. Rapporten skall sändas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den treårsperiod som rapporten avser.

Den första rapporten skall omfatta perioden 1993-1995.

Kommissionen skall senast nio månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter offentliggöra en gemenskapsrapport om genomförandet av direktivet.

▾B

2.  Om den vetenskapliga kunskapen om de ämnen som avses i artikel 2 a ändras, främst med avseende på ämnenas giftighet, svårnedbrytbarhet och ackumulerbarhet i levande organismer och i sediment, eller om den bästa tillgängliga tekniken förbättras, skall kommissionen tillställa rådet lämpliga förslag om att skärpa gränsvärdena och kvalitetsmålen, om så är lämpligt, eller om att fastställa nya gränsvärden och nya kvalitetsmål.

Artikel 7

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de åtgärder som krävs för att följa detta direktiv senast den 1 januari 1988. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2.  Så snart beslut har fattats skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.


BILAGA 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Denna bilaga är uppdelad i tre avdelningar, genom vilka allmänna bestämmelser fastställs för alla berörda ämnen:

 A: gränsvärden för utsläppsnormer,

 B: kvalitetsmål,

 C: referensmätmetoder.

De allmänna bestämmelserna förstärks och kompletteras i bilaga 2 genom ett antal särskilda bestämmelser för de enskilda ämnena.

AVDELNING A

Gränsvärden, tidpunkten då dessa skall efterlevas och förfaranden för övervakning av utsläpp

1.

Gränsvärdena och tidpunkterna då dessa skall efterlevas fastställs genom bilaga 2, avdelning A, för de olika typer av industrianläggningar som berörs.

2.

De utsläppta mängderna av ämnena uttrycks som en funktion av den mängd ämnen som produceras, bearbetas eller används under motsvarande period eller, i enlighet med artikel 6.1 i direktiv 76/464/EEG, med hjälp av en annan parameter som är utmärkande för verksamheten.

3.

För industrianläggningar som släpper ut ämnen som avses i artikel 2 a och som inte nämns i avdelning A i bilaga 2 skall gränsvärden vid behov fastställas av rådet vid ett senare tillfälle. Innan dess fastställer medlemsstaterna självständigt, i enlighet med direktiv 76/464/EEG, utsläppsnormer för sådana ämnen. Dessa normer skall utformas med beaktande av bästa tillgängliga teknik och får inte vara mindre stränga än de närmast jämförbara gränsvärdena i avdelning A i bilaga 2.

Denna punkt tillämpas också om det inom en industrianläggning bedrivs andra verksamheter än sådana som omfattas av gränsvärden enligt avdelning A i bilaga 2, om verksamheterna kan antas orsaka utsläpp av ämnen som avses i artikel 2 a.

4.

Gränsvärden uttryckta som koncentrationer vilka i princip inte får överskridas anges i avdelning A i bilaga 2 för de industrianläggningar som berörs. Gränsvärdena uttryckta som maximala koncentrationer får, frånsett fall då de är de enda värden som kan tillämpas, inte i något fall vara högre än de gränsvärden som uttrycks som vikt dividerad med vattenförbrukningen per enhet som är utmärkande för den förorenande verksamheten. Eftersom koncentrationen av dessa ämnen i spillvattnet beror på den använda vattenmängden, vilken varierar för olika processer och anläggningar, måste gränsvärdena uttryckta som ämnenas vikt i förhållande till de för verksamheten utmärkande parametrarna, som anges i avdelning A i bilaga 2, följas i samtliga fall.

5.

Ett övervakningsförfarande måste införas för att kontrollera om utsläppen av de ämnen som avses i artikel 2 a överensstämmer med utsläppsnormerna.

Detta förfarande skall omfatta provtagning och provanalys, mätningar av utsläpp och mängden ämnen som hanteras, samt i tillämpliga fall mätning av de i avdelning A i bilaga 2 angivna parametrar som är utmärkande för den verksamhet som orsakar utsläppen.

Om mängden hanterade ämnen inte kan fastställas, får övervakningsförfarandet grundas på mängden av de ämnen som kan komma att användas för den produktionskapacitet på vilken tillståndet baserats.

6.

Ett prov skall tas som är representativt för utsläppet under en period av 24 timmar. Den mängd ämnen som släpps ut under en månad skall beräknas från de dagliga mängderna utsläppta ämnen.

Genom bilaga 2 kan dock fastställas tröskelvärden för mängden utsläpp av vissa ämnen, under vilka värden medlemsstaterna får tillämpa ett förenklat övervakningsförfarande.

7.

Provtagningen och flödesmätningen enligt punkt 5 skall normalt ske vid de punkter där gränsvärdena skall gälla enligt artikel 3.2.

Om det är nödvändigt för att säkerställa att mätningarna uppfyller kraven i avdelning C i bilagorna, får medlemsstaterna emellertid tillåta att provtagning och flödesmätning sker vid en annan punkt, före den där gränsvärdena skall gälla, om följande förutsättningar är uppfyllda:

 Hänsyn tas vid mätningarna till allt vatten som släpps ut från anläggningen och som kan ha förorenats av ämnet i fråga.

 Regelbundna kontroller visar att mätningarna är helt representativa för de utsläppta mängderna vid de punkter där gränsvärdena gäller eller alltid är högre.

AVDELNING B

Kvalitetsmål, tidpunkten då dessa skall de vara uppfyllda och förfarandet för övervakning av att de uppfylls

1.

För de medlemsstater som väljer att tillämpa det i artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG angivna undantaget, fastställs de utsläppsnormer som medlemsstaterna skall sätta upp och tillämpa enligt artikel 5 i nämnda direktiv så att kvalitetsmålen enligt punkt 2 och 3 nedan uppfylls inom det område som påverkas av utsläppen av de ämnen som avses i artikel 2 a. Den behöriga myndigheten bestämmer det område som påverkas i varje enskilt fall och väljer bland kvalitetsmålen enligt punkt 2 och 3 det eller de mål som bedöms vara relevanta för det område som berörs, med hänsyn tagen till den avsedda användningen av området och det faktum att syftet med detta direktiv är att eliminera all förorening.

2.

I syfte att eliminera föroreningar, som de definieras i direktiv 76/464/EEG och i enlighet med artikel 2 i det direktivet, fastställs i avdelning B i bilaga 2 kvalitetsmål och tidpunkter då dessa skall vara uppfyllda.

3.

Om inte annat anges i avdelning B i bilaga 2 utgör de koncentrationer som anges som kvalitetsmål det aritmetiska medelvärdet av de resultat som erhålls under ett år.

4.

När flera olika kvalitetsmål tillämpas för vattnen inom ett område, skall vattenkvaliteten vara så hög att varje mål uppfylls.

5.

För varje tillstånd som beviljas i enlighet med detta direktiv skall den behöriga myndigheten ange de detaljerade villkor, övervakningsförfaranden och tidpunkter som skall gälla, för att säkerställa att de tillämpliga kvalitetsmålen uppfylls.

6.

I enlighet med artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG skall medlemsstaterna för varje utvalt och tillämpat kvalitetsmål rapportera till kommissionen om

 utsläppspunkterna och spridningssätten,

 området inom vilket kvalitetsmålet tillämpas,

 provtagningsplatsernas läge,

 provtagningsfrekvensen,

 provtagnings- och mätmetoderna, och

 de erhållna resultaten.

7.

Proverna skall tas vid en punkt som är belägen så nära utsläppspunkten att de är representativa för vattenmiljöns kvalitet inom det område som påverkas av utsläppen. Provtagningsfrekvensen måste vara tillräckligt hög för att påvisa eventuella förändringar i vattenmiljön, med beaktande av naturliga variationer i de hydrologiska förhållandena.

AVDELNING C

Referensmätmetoder och detektionsgräns

1.

Vid tillämpningen av detta direktiv gäller de definitioner som anges i rådets direktiv 79/869/EEG av den 9 oktober 1979 om mätmetoder samt provtagnings-och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemsstaterna (7).

2.

De referensmätmetoder som skall användas för att bestämma koncentrationen av ämnena i fråga och detektionsgränsen för berörda miljöer fastställs i avdelning C i bilaga 2.

3.

Detektionsgränsen samt mätmetodernas riktighet och precision fastställs för varje ämne i avdelning C i bilaga 2.

4.

Mätning av spillvattenmängden skall utföras med en noggrannhet på ± 20 %.


BILAGA 2

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

1.

Om koltetraklorid

2.

Om DDT

3.

Om pentaklorfenol

▾M1

4.

Om aldrin, dieldrin, endrin och isodrin

5.

Om hexaklorbensen

6.

Om hexaklorbutadien

7.

Om kloroform

▾M2

8.

Om 1,2-dikloretan (EDC)

9.

Om trikloretylen (TRI)

10.

Om perkloretylen (PER)

11.

Om triklorbensen (TCB)

▾B

Numreringen av de ämnen som förtecknas i denna bilaga motsvarar numreringen i den förteckning över 129 ämnen som finns i kommissionens meddelande till rådet av den 22 juni 1982 (8).

Om ämnen som inte finns med i den ovan nämnda förteckningen senare tas in i denna bilaga, skall de numreras i kronologisk ordning med början från nr 130.

1.

Särskilda bestämmelser om koltetraklorid (nr 13) (9)

Avdelning A (13): Gränsvärden för utsläppsnormer

Typ av industrianläggning

 (1) (2)

Typ av medelvärde

Gränsvärden uttryckta som

 (3)

Skall uppfyllas från och med

vikt

koncentration

1.Produktion av koltetraklorid genom perklorering

Per månad

a)metod med tvättning: 40 g CCl4 per ton total produktionskapacitet för CCl4 och perkloretylen

1,5 mg/l

1.1.1988

b)metod utan tvättning: 2,5 g/ton

1,5 mg/l

Per dygn

a)metod med tvättning: 80 g/ton

3 mg/l

b)metod utan tvättning: 5 g/ton

3 mg/l

2.Produktion av klormetan genom klorering av metan (inklusive tillverkning av klor genom elektrolys) och från metanol

Per månad

10 g CCl4 per ton total produktionskapacitet för klormetan

1,5 mg/l

1.1.1988

Per dygn

20 g/ton

3 mg/l

3.Produktion av klorfluorkarbonexixr (4)

Per månad

 

Per dygn

(1)   Bland de industrianläggningar som avses i avdelning A punkt 3 i bilaga 1 uppmärksammas särskilt anläggningar som använder koltetraklorid som lösningsmedel.

(2)   Ett förenklat övervakningsförfarande får införas om de årliga utsläppen inte överskrider 30 kg.

(3)   Med tanke på koltetrakloridens flyktighet och för att säkerställa att artikel 3.6 följs skall medlemsstaterna, om en metod används som innebar omrörning i fria luften av spillvatten som innehåller koltetraklorid, kräva att gränsvärdena inte överskrids uppströms anläggningen i fråga. De skall säkerställa att samtliga vatten som kan komma att förorenas beaktas.

(4)   Det är för närvarande inte möjligt att anta gränsvärden för denna sektor. Rådet kommer senare att besluta om dessa värden efter förslag från kommissionen.

Avdelning B (13): Kvalitetsmål (1)

Miljö

Kvalitetsmål

Måttenhet

Skalll uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

12

µg/l CCl4

1.1.1988

Flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

(1)   Utan hinder av vad som föreskrivs i artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG får ett förenklat övervakningsförfarande användas, om det inte medför några svårigheter att uppfylla och upprätthålla ovan nämnda kvalitetsmål.

Avdelning C (13): Referensmätmetoder

1.

Som referensmetod för mätning av förekomsten av koltetraklorid i spillvatten och i vattenområden skall gaskromatografi användas.

En känslig detektor måste användas när koncentrationerna understiger 0,5 mg/l. Bestämningsgränsen (11) är i sådana fall 0,1 µg/l. För koncentrationer över 0,5 mg/l är bestämningsgränsen (11)  0,1 mg/l tillräcklig.

2.

Metodens riktighet och precision måste vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar dubbla bestämningsgränsen (11) .

II.

Särskilda bestämmelser om DDT (nr 46) (12) (13)

FRYSNING:

Koncentrationen av DDT i vattenmiljön, sediment, mollusker, skaldjur eller fisk får inte öka signifikant med tiden.

Avdelning A (46): Gränsvärden för utsläppsnormer (1) (2)

Typ av industrianläggning

 (3) (4)

Typ av medelvärde

Gränsvärde uttryckt som

Skall uppfyllas från och med

g/ton ämne som producerats, behandlats eller förbrukats

mg/l spillvatten

Produktion av DDT inklusive beredning av DDT på samma plats

Per månad

8

0,7

1.1.1988

Per dygn

16

1,3

1.1.1988

Per månad

4

0,2

1.1.1991

Per dygn

8

0,4

1.1.1991

(1)   I fråga om nya anläggningar är det med bästa tillgängliga teknik redan möjligt att för DDT fastställa utsläppsnormer under 1 g/ton producerat ämne.

(2)   På grundval av de erfarenheter som vunnits vid genomförandet av detta direktiv kommer kommissionen, i enlighet med artikel 6.3 i detta direktiv, att i god tid för rådet lägga fram förslag till strängare gränsvärden som skall införas år 1994.

(3)   Bland de industrianläggningar som avses i avdelning A punkt 3 i bilaga 1 uppmärksammas särskilt anläggningar vid vilka DDT bereds utanför tillverkningsstället och fabriker för framställning a dikofol.

(4)   Ett förenklat övervakningsförfarande får införas om de årliga utsläppen inte överskrider 1 kg.

Avdelning B (46): Kvalitetsmål

Miljö

Kvalitetsmål

Måttenhet

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

10 för DDTs parapara-isomer

µg/l

1.1.1988

Flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

25 för total mängd DDT

Territorialvatten

Avdelning C (46): Referensmätmetod

1.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma DDT i utsläpp och i vattenmiljön är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter extrahering med ett lämpligt lösningsmedel. Bestämningsgränsen (15) för total mängd DDT beror på antalet främmande ämnen i provet och är ca 4 µg/l för vattenmiljön och 1 µg/l för spillvatten.

2.

Den referensmetod som skall användas för att bestämma DDT i sediment och organismer är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter lämplig preparering av proverna. Bestämningsgränsen (15)  är 1 µg/kg.

3.

Metodens riktighet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar två gånger värdet av bestämningsgränsen (15) .

III.

Särskilda bestämmelser om pentaklorfenol (nr 102) (16) (17)

FRYSNING:

Koncentrationen av PCP i vattenmiljön, sediment, mollusker, skaldjur eller fisk får inte öka signifikant med tiden.

Avdelning A (102): Gränsvärden för utsläppsnormer

Typ av industrianläggning

 (1) (2)

Typ av medelvärde

Gränsvärden uttryckta som

Skall uppfyllas från och med

g/ton produktions/utnyttjandekapacitet;

mg/l spillvatten

Produktion av natriumpentaklorfenolat genom hydrolys av hexaklorbensen

Per månad

25

1

1.1.1988

Per dygn

50

2

1.1.1988

(1)   Bland de industrianläggningar som avses i avdelning A punkt 3 i bilaga 1 uppmärksammas särskilt anläggningar för framställning av natriumpentaklorfenolat genom förtvålning och av natriumpentaklorfenolat genom klorering.

(2)   Ett förenklat övervakningsförfarande får införas om de årliga utsläppen inte överskrider 3 kg.

Avdelning B (102): Kvalitetsmål

Miljö

Kvalitetsmål

Måttenhet

Skall uppfyllas från och med

Inre kustvatten utom flodmynningar

2

µg/l

1.1.1988

Inlandsytvatten

Flodmynningar

Territorialvatten

Avdelning C (102): Referensmätmetoder

1.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma pentaklorfenol i spillvatten och i vattenområden är högtrycksvätskekromatografi eller gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter extraktion med lämpligt lösningsmedel. Bestämningsgränsen (19) är 2 µg/l för avloppsvatten och 0,1 µg/l för vattenmiljön.

2.

Den referensmetod som skall användas för att bestämma pentaklorfenol i sediment och organismer är högtrycksvätskekromatografi eller gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter lämplig preparering av proverna. Bestämningsgränsen (19)  är 1 µg/kg.

3.

Metodens riktighet och precision måste vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar dubbla bestämningsgränsen (19) .

▾M1

IV.

Särskilda bestämmelser om:

—  aldrin (nr 1) (1)

CAS-nr 2-00-309

—  dieldrin (nr 71) (2)

CAS-nr 60-57-1

—  endrin (nr 77) (3)

CAS-nr 72-20-8

—  isodrin (nr 130) (4)

CAS-nr 465-73-6

(1)   Aldrin är den kemiska föreningen C12H8Cl6 1, 2, 3, 4, 10, 10-hexaklor-1, 4, 4a, 5, 8, 8a-hexahydro-1, 4-endo-5, 8-exodimetannaftalen.

(2)   Dieldrin är den kemiska föreningen C12H8Cl6O 1, 2, 3, 4, 10, 10-hexaklor-6, 7-epoxy-1, 4, 4a, 5, 6, 7, 8, 8a-octahydro-1, 4-endo-5, 8-exo-dimetannaftalen.

(3)   Endrin är den kemiska föreningen C12H8Cl6O 1, 2, 3, 4, 10, 10-hexaklor-6, 7-epoxy- 4, 4a, 5, 6, 7, 8, 8a-octahydro-1, 4-endo-5, 8-endo-dimetannaftalen.

(4)   Isodrin är den kemiska föreningen C12H8C16 1, 2, 3, 4, 10, 10-hexaklor-1, 4, 4a, 5, 8, 8a-hexahydro-1, 4-endo-5, 8-endo-dimetannaftalen.

Avdelning A (1, 71, 77, 130): Gränsvärden för utsläppsnormer (1)

Typ av industrianläggning (2)

Typ av medelvärde

Gränsvärde uttryckt i

Skall uppfyllas från och med

Vikt

Koncentration i spillvatten µg/l utsläppt vatten (3)

Produktion av aldrin eller dieldrin eller endrin inklusive beredning av dessa ämnen på samma plats.

per månad

3 g per ton av den totala produktionskapa-citeten (g/ton)

2

1.1.1989

per dygn

15 g per ton av den totala produktionskapa-citeten (g/ton)4

10 (4)

1.1.1989

(1)   De gränsvärden som anges i denna avdelning gäller totalt utsläpp av aldrin, dieldrin och endrin. Om spillvattnet från tillverkning eller användning av aldrin, dieldrin eller endrin (inklusive beredning av dessa ämnen) innehåller även isodrin, skall de gränsvärden som fastställs ovan gälla totalt utsläpp av aldrin, dieldrin, endrin och isodrin.

(2)   Bland de industrianläggningar som avses i avdelning A punkt 3 i bilaga 1 uppmärksammas särskilt anläggningar för beredning av aldrin, dieldrin eller endrin på annan plats än produktionsplatsen.

(3)   Genom dessa värden beaktas den totala mängden vatten som passerar genom anläggningen.

(4)   Dygnsvärdena bör om möjligt inte överstiga två gånger månadsvärdet.

Avdelning B (1, 71, 77, 130): Kvalitetsmål

Miljö

Ämne

Kvalitetsmål ng/l som skall uppfyllas från och med den

1.1.1989

1.1.1994

Inlandsytvatten

Aldrin

30 för dessa fyra ämnen sammanlagt varav högst 5 för endrin

10

Vatten i flodmynningar

Dieldrin

 

10

Inre kustvatten utom flodmynningar

Endrin

 

5

Territorialvatten

Isodrin

 

5

Frysning:

Koncentrationerna av aldrin, dieldrin, endrin eller isodrin i sediment, blötdjur, skaldjur eller fisk får inte öka signifikant med tiden.

Avdelning C (1, 71, 77, 130): Referensmätmetod

1.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma aldrin, dieldrin, endrin eller isodrin i spillvatten och i vattenmiljön är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter extrahering med lämpligt lösningsmedel. Bestämningsgränsen (20) för varje enskilt ämne är 2,5 ng/l för vattenmiljön och 400 ng/l för spillvatten, beroende på antalet konkurrerande ämnen i provet.

2.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma aldrin, dieldrin eller endrin eller isodrin i sediment och organismer är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter lämplig preparering av proverna. Bestämningsgränsen är 1 µg/kg torr vikt för varje enskilt ämne.

3.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar två gånger värdet av bestämningsgränsen.

V.

Särskilda bestämmelser om hexaklorbensen (HCB) (Nr 83)

Avdelning A (83): Gränsvärden för utsläppsnormer

Frysning:

Förorening som orsakas av utsläpp av HCB och som påverkar koncentrationerna i sediment, blötdjur, skaldjur eller fisk får inte direkt eller indirekt öka signifikant med tiden.

Typ av industrianläggning (1) (2) (3)

Typ av medelvärde

Gränsvärden uttryckta som

Skall uppfyllas från och med

vikt

koncentration

1.Tillverkning och bearbetning av HCB

per månad

10 g HCB/ton produktionskapac tet för HCB

1 mg/l HCB

1.1.1990
 

per dygn

20 g HCB/ton produktionskapac tet för HCB

2 mg/l HCB

2.Tillverkning av perkloretylen (PER) och koltetraklorid (CCl4) genom klorering

per månad

1,5 g HCB/ton total produktionskapac tet för PER + CCl4

1,5 mg/l HCB

1.1.1990
 

per dygn

3 g HCB/ton total produktionskapac tet för PER + CCl4

3 mg/l HCB

3.Tillverkning av trikloretylen eller perkloretylen med användning av någon annan process (4)

per månad

 

per dygn

(1)   Ett förenklat övervakningsförfarande får införas om de årliga utsläppen inte överskrider 1 kg.

(2)   Bland de industrianläggningar som avses i avdelning A punkt 3 i bilaga 1 uppmärksammas särskilt industrianläggningar för tillverkning av kvintozen och teknazen, industrianläggningar för framställning av klor genom kloralkalielektrolys med grafitelektroder, anläggningar för bearbetning av gummi för industriellt bruk, anläggningar för tillverkning av pyrotekniska varor och anläggningar för framställning av vinylklorid.

(3)   På grundval av erfarenheterna vid tillämpningen av detta direktiv och med beaktande av att bästa tillgängliga teknik redan nu gör det möjligt att i vissa fall tillämpa betydligt strängare värden än de som anges ovan, skall rådet på förslag från kommissionen besluta om strängare gränsvärden senast den 1 januari 1995.

(4)   Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden för denna sektor. Rådet skall efter förslag från kommissionen besluta om sådana gränsvärden vid ett senare tillfälle. Under tiden skall medlemsstaterna tillämpa nationella utsläppsnormer enligt avdelning A punkt 3 i bilaga 1.

(5)   Kommissionen skall fortlöpande överväga möjligheten att fastställa strängare kvalitetsmål, med hänsyn till uppmätta koncentrationer av HCB i sediment, blötdjur, skaldjur eller fisk, och skall före den 1 januari 1995 rapportera till rådet för beslut om huruvida några ändringar skall göras i direktivet.

Avdelning B (83): Kvalitetsmål (21)

Frysning:

Koncentrationen av HCB i sediment, blötdjur, skaldjur och/eller fisk får inte öka signifikant med tiden.

Miljö

Kvalitetsmål

Måttenhet

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

0,03

µg/l

1.1.1990

Vatten i flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

Avdelning C (83): Referensmätmetod

1.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma förekomsten av HCB i utsläpp och vatten är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter extrahering med lämpligt lösningsmedel.

Bestämningsgränsen (22) för HCB skall vara 1-10 ng/l för vatten och 0,5-1 µg/l för spillvatten, beroende på antalet främmande ämnen i provet.

2.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma HCB i sediment och organismer är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter lämplig preparering av proverna. Bestämningsgränsen (22)  skall vara inom området 1-10 µg/kg torrsubstans.

3.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar två gånger värdet av bestämningsgränsen (22) .

VI.

Särskilda bestämmelser om hexaklorbutadien (HCBD) (nr 84)

Avdelning A (84): Gränsvärden för utsläppsnormer

Frysning:

Förorening som orsakas av utsläpp av HCBD och som påverkar koncentrationerna i sediment, blötdjur, skaldjur eller fisk får inte direkt eller indirekt öka signifikant med tiden.

Typ av industrianläggning (1) (2) (3)

Typ av medelvärde

Gränsvärden uttryckta som

Skall uppfyllas från och med

vikt

koncentration

1.Tillverkning av perkloretylen (PER) och koltetraklorid (CCl4) genom klorering

per månad

1,5 g HCBD/ton total produktionskapacitet för PER + CCl4

1,5 mg/l HCBD

 
 

per dygn

3 g HCBD/ton total produktionskapacitet för PER + CCl4

3 mg/l HCBD

1.1.1990

2.Tillverkning av trikloretylen eller perkloretylen med användning av någon annan process (4)

per månad

 

per dygn

(1)   Ett förenklat övervakningsförfarande får införas om de årliga utsläppen inte överskrider 1 kg.

(2)   Bland de industrianläggningar som avses i avdelning A punkt 3 i bilaga 1 uppmärksammas särskilt industrianläggningar som använder HCBD för tekniska ändamål.

(3)   På grundval av erfarenheterna vid tillämpningen av detta direktiv och med beaktande av att bästa tillgängliga teknik redan nu gör det möjligt att i vissa fall tillämpa betydligt strängare värden än de som anges ovan, skall rådet efter förslag från kommissionen besluta om strängare gränsvärden senast den 1 januari 1995.

(4)   Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden för denna sektor. Rådet skall efter förslag från kommissionen besluta om sådana gränsvärden vid ett senare tillfälle. Under tiden skall medlemsstaterna tillämpa nationella utsläppsnormer enligt avdelning A punkt 3 i bilaga 1.

Avdelning B (84): Kvalitetsmål (23)

Frysning:

Koncentrationen av HCBD i sediment, blötdjur, skaldjur och fisk får inte öka signifikant med tiden.

Miljö

Kvalitetsmål

Måttenhet

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

0,1

µg/l

1.1.1990

Vatten i flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

Avdelning C (84): Referensmätmetod

1.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma förekomsten av HCBD i utsläpp och vatten är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter extrahering med lämpligt lösningsmedel.

Bestämningsgränsen (24) för HCBD skall vara inom området 1—10 ng/l för vatten och 0,5—1 µg/l för spillvatten, beroende på antalet främmande ämnen i provet.

2.

Den referensmätmetod som skall användas för att bestämma HCBD i sediment och organismer är gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter lämplig preparering av proverna. Bestämningsgränsen (24)  skall vara inom området 1—10 µg/kg torrsubstans.

3.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar två gånger värdet av bestämningsgränsen (24) .

VII.

Särskilda bestämmelser om kloroform (CHCl3) (nr 23) (25)

Avdelning A (23): Gränsvärden för utsläppsnormer

Typ av industrianläggning (1) (2)

Gränsvärde (månatligt genomsnitt) uttryckt som (3) (4)

Skall uppfyllas från och med

vikt

koncentration

1.Framställning av klormetaner ur metanol eller ur en kombination av metanol och metan66 Dvs. genom hydroklorering av metanol och klorering av metylklorid.

10 g CHCl3/ton av den totala produktionskapaci-teten för klormetaner

1 mg/l

1.1.1990

2.Framställning av klormetaner genom klorering av metan

7,5 g CHCl3/ton av den totala produktionskapaci-teten för klormetaner

1 mg/l

1.1.1990

3.Framställning av klorfluorkarboner (CFC) (6)

   

(1)   Bland de industrianläggningar som avses i avdelning A punkt 3 i bilaga 1 uppmärksammas beträffande kloroform särskilt anläggningar för framställning av monomervinylklorid genom dikloretanpyrolys, anläggningar för framställning av blekt pappersmassa, övriga anläggningar som använder CHCl3 som lösningsmedel och anläggningar i vilka kylvatten eller spillvatten kloreras. Rådet skall efter förslag från kommissionen fastställa gränsvärden för dessa sektorer vid ett senare tillfälle.

(2)   Ett förenklat övervakningsförfarande får införas om de årliga utsläppen inte överskrider 30 kg.

(3)   Dygnsmedelgränsvärdena motsvarar två gånger månadsmedelvärdet.

(4)   Med tanke på kloroformens flyktighet och för att säkerställa att artikel 3.6 följs skall medlemsstaterna, om en process används som innebär omrörning i fria luften av klorhaltigt spillvatten, kräva att gränsvärdena inte överskrids uppströms anläggningen i fråga. De skall säkerställa att samtliga vatten som kan komma att förorenas beaktas.

(5)   Dvs. genom hydroklorering av metanol och klorering av metylklorid.

(6)   Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden för denna sektor. Rådet skall efter förslag från kommissionen besluta om sådana gränsvärden vid ett senare tillfälle. Under tiden skall medlemsstaterna tillämpa nationella utsläppsnormer enligt avdelning A punkt 3 i bilaga 1.

Avdelning B (23): Kvalitetsmål (26)

Miljö

Kvalitetsmål

Måttenhet

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

12

µg/l

1.1.1990

Vatten i flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

Avdelning C (23): Referensmätmetod

1.

Den referensmätmetod som skall användas för att fastställa förekomsten av kloroform i spillvatten och i vattenmiljön är gaskromatografi.

En känslig detektor skall användas när koncentrationerna understiger 0,5 mg/l, varvid bestämningsgränsen (27) är 0,1 µg/l. För koncentrationer högre än 0,5 mg/l godtas en bestämningsgräns på 0,1 mg/l.

2.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar två gånger värdet av bestämningsgränsen.

▾M2

VIII.

Särskilda bestämmelser om 1,2-dikloretan (EDC) (nr 59) (28)

Avdelning A (59): Gränsvärden för utsläppsnormer (1)

Typ av industrianläggning (2) (3)

Typ av medelvärde

Gränsvärde uttryckt som

Skall uppfyllas från och med

vikt

(g/ton) (4)

koncentration

(mg/liter) (5)

a)Enbart produktion av 1,2-dikloretan (utan bearbetning eller användning på samma plats)

Per månad

4

2

1.1.1993

 

2,5

1,25

1.1.1995

 

Per dygn

8

4

1.1.1993

 

5

2,5

1.1.1995

b)Produktion av 1,2-dikloretan och bearbetning eller användning på samma plats, utom sådan användning som avses i e (6) (7)

Per månad

12

6

1.1.1993

 

5

2,5

1.1.1995

 

Per dygn

24

12

1.1.1993

 

10

5

1.1.1995

c)Framställning av andra ämnen än vinylklorid från 1,2-dikloretan (8)

Per månad

2,5

1

1.1.1993

 

Per dygn

5

2

1.1.1993

d)Användning av 1,2-dikloretan för avfettning av metaller (på annan plats än industriområden som omfattas av b) (9)

Per månad

0,1

1.1.1993

 

Per dygn

0,2

1.1.1993

e)Användning av 1,2-dikloretan vid tillverkning av jonbytare (10)

Per månad

 

Per dygn

(1)   Med hänsyn till 1,2-dikloretans flyktighet och för att säkerställa att artikel 3.6 i direktiv 86/280/EEG följs skall medlemsstaterna, om en metod används som innebär omrörning i fria luften av spillvatten som innehåller 1,2-dikloretan, kräva att gränsvärdena inte överskrids uppströms anläggningen i fråga. De skall säkerställa att samtliga vatten beaktas som kan komma att förorenas.

(2)   Produktionskapaciteten för ren 1,2-dikloretan omfattar även den fraktion av 1,2-dikloretan som inte krackas i den produktionsenhet för vinylklorid som hör till produktionsanläggningen för 1,2-dikloretan och som återförs till reningsenheten vid anläggningen för 1,2-dikloretan.

(3)   Ett förenklat övervakningsförfarande får tillämpas om de årliga utsläppen inte överstiger 30 kg.

(4)   Dessa gränsvärden gäller:

— inom sektor a och b, produktionskapacitet för renad 1,2-dikloretan uttryckt i ton,

— inom sektor c, bearbetningskapacitet för 1,2-dikloretan uttryckt i ton.

(5)   Om inte annat följer av bestämmelserna i avdelning A punkt 4 i bilaga 1 gäller följande koncentrationsgränser för de angivna referensvolymerna:

a)  2 m3/ton produktionskapacitet för renad 1,2-dikloretan,

b)  2,5 m3/ton produktionskapacitet för renad 1,2-dikloretan,

c)  2,5 m3/ton bearbetningskapacitet för 1,2-dikloretan.

(6)   Genom gränsvärdena beaktas alla diffusa interna utsläpp av sådan 1,2-dikloretan som används som lösningsmedel inom industriområdet. Detta säkerställer att utsläppen minskar med mer än 99 %.

(7)   Om en medlemsstat finner att det för en viss produktionsprocess för 1,2-dikloretan, vilken är integrerad med tillverkning av andra klorerade kolväten, troligen inte kommer att vara möjligt att efterleva dessa gränsvärden före den 1 januari 1993, skall kommissionen underrättas om detta före den 1 januari 1991. Senast den 31 december 1993 skall ett program lämnas till kommissionen, enligt vilket utsläppen av 1,2-dikloretan minskas så att gränsvärdena efterlevs från och med den 1 januari 1997. Dessförinnan skall följande gränsvärde gälla från och med den 1 januari 1993:.

— 40 g 1,2-dikloretan/ton produktionskapacitet renad 1,2-dikloretan (månatliga och dagliga medelvärden).

(8)   Här ingår särskilt framställning av följande ämnen: etylendiamin, etylenpolyamin, 1,1,1-trikloretan, trikloretylen och perkloretylen.

(9)   Dessa gränsvärden gäller endast anläggningar vilkas årliga utsläpp överstiger 30 kg.

(10)   Det är för närvarande inte möjligt att besluta om gränsvärden för denna sektor. Rådet kommer senare att besluta om sådana gränsvärden efter förslag från kommissionen. Under tiden skall medlemsstaterna tillämpa nationella gränsvärden enligt avdelning A punkt 3 i bilaga 1.

Avdelning B (59): Kvalitetsmål

Miljö

Kvalitetsmål

(µg/liter)

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

10

1.1.1993

Flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

Kommissionen kommer att jämföra resultaten av den övervakning som utförs i enlighet med artikel 13.1 tredje strecksatsen i direktiv 76/464/EEG med ett riktvärde för koncentrationen på 2,5 µg/liter.

Kommissionen kommer senast år 1998 att ompröva kvalitetsmålen med hänsyn till erfarenheterna vid tillämpningen av dessa åtgärder.

Avdelning C (59): Referensmätmetod

1.

Som referensmetod för mätning av förekomsten av 1,2-dikloretan i spillvatten och i vattenmiljön skall användas gaskromatografi med ECD (electron capture detection), efter extraktion med hjälp av lämpligt lösningsmedel, eller gaskromatografi efter isolering och infångning med en kapillärfälla som kyls med kryoteknik (purge and trap). Bestämningsgränsen är 10 µg/liter för spillvatten och 0,1µg/liter för vattenmiljön.

2.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar dubbla bestämningsgränsen.

3.

Medlemsstaterna får bestämma koncentrationerna av 1,2-dikloretan med utgångspunkt från mängden adsorberbar eller extraherbar organiskt bunden halogen (AOX resp. EOX) eller flyktigt organiskt halogenkolväte (VOX) om de dessförinnan visar för kommissionen att dessa metoder ger likvärdiga resultat och till dess att det allmänna direktivet om lösningsmedel antas.

Medlemsstaterna skall därvid regelbundet bestämma förhållandet mellan koncentrationen av 1,2-dikloretan och den parameter som används.

IX.

Särskilda bestämmelser om trikloretylen (TRI) (nr 121) (29)

Avdelning A (121): Gränsvärden för utsläppsnormer (1)

Typ av industrianläggning (2)

Typ av medelvärde

Gränsvärde uttryckt som

Skall uppfyllas från och med

vikt (g/ton) (3)

koncentration

(mg/liter) (4)

a)Produktion av trikloretylen och perkloretylen

Per månad

10

2

1.1.1993

 

2,5

0,5

1.1.1995

 

Per dygn

   
  

20

4

1.1.1993

  

5

1

1.1.1995

b)Användning av trikloretylen för att avfetta metaller (5)

Per månad

 

0,1

1.1.1993

 

Per dygn

 

0,2

1.1.1993

(1)   Med hänsyn till trikloretylens flyktighet och för att säkerställa att artikel 3.6 i direktiv 86/280/EEG följs skall medlemsstaterna, om en metod används som innebär omrörning i fria luften av spillvatten som innehåller trikloretylen, kräva att gränsvärdena inte överskrids uppströms anläggningen i fråga. De skall säkerställa att samtliga vatten beaktas som kan komma att förorenas.

(2)   Ett förenklat övervakningsförfarande får tillämpas om de årliga utsläppen inte överstiger 30 kg.

(3)   För sektor a hänför sig gränsvärdena för trikloretylenutsläpp till den totala produktionskapaciteten för trikloretylen+perkloretylen.

(4)   Om inte annat följer av bestämmelserna i avdelning A punkt 4 i bilaga 1 gäller följande koncentrationsgränser för trikloretylen för de angivna referensvolymerna:

— sektor a, 5 m3/ton produktionskapacitet för trikloretylen+perkloretylen.

(5)   Dessa gränsvärden gäller endast industrianläggningar vilkas årliga utsläpp överstiger 30 kg.

Avdelning B (121): Kvalitetsmål

Miljö

Kvalitetsmål

(µg/liter)

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

10

1.1.1993

Flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

Kommissionen kommer att jämföra resultaten av den övervakning som utförs i enlighet med artikel 13.1 tredje strecksatsen i direktiv 76/464/EEG med ett riktvärde för koncentrationen på 2,5 µg/liter.

Kommissionen kommer senast år 1998 att ompröva kvalitetsmålen med hänsyn till erfarenheterna vid tillämpningen av dessa åtgärder.

Avdelning C (121): Referensmätmetod

1.

Som referensmetod för mätning av förekomsten av trikloretylen i spillvatten och i vattenmiljön skall användas gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor (ECD), efter extraktion med hjälp av lämpligt lösningsmedel.

Bestämningsgränsen för trikloretylen är 10 µg/liter för spillvatten och 0,1 µg/liter för vattenmiljön.

2.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar dubbla bestämningsgränsen.

3.

Medlemsstaterna får bestämma koncentrationer av trikloretylen med utgångspunkt från mängden adsorberbar eller extraherbar organiskt bunden halogen (AOX resp. EOX) eller flyktigt organiskt halogenkolväte (VOX), om de dessförinnan visar för kommissionen att dessa metoder ger likvärdiga resultat och till dess att det allmänna direktivet om lösningsmedel antas.

Medlemsstaten skall därvid regelbundet bestämma förhållandet mellan koncentrationen av trikloretylen och den parameter som används.

X.

Särskilda bestämmelser om perkloretylen (PER) (nr 111) (30)

Avdelning A (111): Gränsvärden för utsläppsnormer (1)

Typ av industrianläggning (2)

Typ av medelvärde

Gränsvärde uttryckt som

Skall uppfyllas från och med

vikt (g/ton) (3)

koncentration

(mg/liter) (4)

a)Produktion av trikloretylen och perkloretylen (trikloretylenperkloretylenprocesser)

Per månad

10

2

1.1.1993

 

2,5

0,5

1.1.1995

 

Per dygn

20

4

1.1.1993

 

5

1

1.1.1995

b)Produktion av koltetraklorid och perkloretylen (koltetrakloridperkloretylenprocesser)

Per månad

10

5

1.1.1993

 

2,5

1,25

1.1.1995

 

Per dygn

20

10

1.1.1993

 

5

2,5

1.1.1995

c)Användning av perkloretylen för att avfetta metaller (5)

Per månad

0,1

1.1.1993

 

Per dygn

0,2

1.1.1993

d)Produktion av klorfluorkarboner (6)

Per månad

 

Per dygn

(1)   Med hänsyn till perkloretylens flyktighet och för att säkerställa att artikel 3.6 i direktiv 86/280/EEG följs skall medlemsstaterna, om en metod används som innebär omrörning i fria luften av spillvatten som innehåller perkloretylen, kräva att gränsvärdena inte överskrids uppströms anläggningen i fråga. De skall säkerställa att samtliga vatten beaktas som kan komma att förorenas.

(2)   Ett förenklat övervakningsförfarande får tillämpas om de årliga utsläppen inte överstiger 30 kg.

(3)   För sektorerna a och b hänför sig gränsvärdena för perkloretylen-utsläpp till den totala produktionskapaciteten för trikloretylen + perkloretylen eller koltetraklorid + perkloretylen.

(4)   Om inte annat följer av bestämmelserna i avdelning A punkt 4 i bilaga 1 gäller följande koncentrationsgränser för perkloretylen för de angivna referensvolymer:

— a: 5 m3/ton producerad trikloretylen + perkloretylen,

— b: 2 m3/ton producerad koltetraklorid + perkloretylen.

(5)   Dessa gränsvärden gäller endast anläggningar vilkas årliga utsläpp överstiger 30 kg.

(6)   Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden för denna sektor. Rådet kommer senare att besluta om sådana gränsvärden efter förslag från kommissionen. Under tiden skall medlemsstaterna tillämpa nationella gränsvärden enligt avdelning A punkt 3 i bilaga 1.

Avdelning B (111): Kvalitetsmål

Miljö

Kvalitetsmål

(µg/liter)

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

10

1.1.1993

Flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

Kommissionen kommer att jämföra resultaten av den övervakning som utförs i enlighet med artikel 13.1 tredje strecksatsen i direktiv 76/464/EEG med ett riktvärde för koncentrationen på 2,5 µg/liter.

Kommissionen kommer senast år 1998 att ompröva kvalitetsmålen med hänsyn till erfarenheterna vid tillämpningen av dessa åtgärder.

Avdelning C (111): Referensmätmetod

1.

Som referensmetod för mätning av förekomsten av perkloretylen i spillvatten och i vattenmiljön skall användas gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor (ECD), efter extraktion med hjälp av lämpligt lösningsmedel.

Bestämningsgränsen för perkloretylen är 10 µg/liter för spillvatten och 0,1 µg/liter för vattenmiljön.

2.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar dubbla bestämningsgränsen.

3.

Medlemsstaterna får bestämma koncentrationer av perkloretylen med utgångspunkt från mängden adsorberbar eller extraherbar organiskt bunden halogen (AOX resp. EOX) eller flyktigt organiskt halogenkolväte (VOX), om de dessförinnan visar för kommissionen att dessa metoder ger likvärdiga resultat och till dess att det allmänna direktivet om lösningsmedel antas.

Medlemsstaterna skall därvid regelbundet bestämma förhållandet mellan koncentrationen av perkloretylen och den parameter som används.

XI.

Särskilda bestämmelser om triklorbensen (31) (TCB) (nr 117, 118) (32)

Avdelning A (117, 118): Gränsvärden för utsläppsnormer

Frysning:

Ingen betydande direkt eller indirekt ökning får ske av sådan förorening som härrör från utsläpp av triklorbensen och som påverkar koncentrationerna i sediment, mollusker, skaldjur eller fisk.

Typ av industrianläggning

Typ av medelvärde

Gränsvärde uttryckt som

Skall uppfyllas från och med

vikt

(g/ton) (1)

koncentration

(mg/liter) ()

a)Produktion av triklorbensen genom dehydroklorering av HCH eller bearbetning av triklorbensen

Per månad

25

2,5

1.1.1993

 

10

1

1.1.1995

 

Per dygn

50

5

1.1.1993

 

20

2

1.1.1995

b)Produktion eller bearbetning av klorbensener genom klorering av bensen ()

Per månad

5

0,5

1.1.1993

 

0,5

0,05

1.1.1995

 

Per dygn

10

1

1.1.1993

 

1

0,1

1.1.1995

(1)   Gränsvärdena för utsläpp av triklorbensen (summan av tre isomerer) anges:

— för sektor a: i förhållande till den totala produktionskapaciteten för triklorbensen,

— för sektor b: i förhållande till den totala produktions- eller bearbetningskapaciteten för mono- och diklorbensener.

(2)   Om inte annat följer av bestämmelserna i avdelning A punkt 4 i bilaga 1 gäller koncentrationsgränserna följande referensvolymer:

— sektor a: 10 m3/ton producerad eller bearbetad triklorbensen.

— sektor b: 10 m3/ton producerad eller bearbetad mono- och diklorbensen.

(3)   För befintliga anläggningar som släpper ut mindre än 50 kg per år den 1 januari 1995 är de gränsvärden som då skall gälla hälften av de gränsvärden som gäller från och med den 1 januari 1993.

Avdelning B (117, 118): Kvalitetsmål

Frysning:

Ingen betydande ökning får ske av koncentrationerna av triklorbensen i sediment, mollusker, skaldjur eller fisk.

Miljö

Kvalitetsmål

(µg/liter)

Skall uppfyllas från och med

Inlandsytvatten

0,4

1.1.1993

Flodmynningar

Inre kustvatten utom flodmynningar

Territorialvatten

Kommissionen kommer att jämföra resultaten av den övervakning som utförs i enlighet med artikel 13.1 tredje strecksatsen i direktiv 76/464/EEG med ett riktvärde för koncentrationen på 0,1 µg/liter.

Kommissionen kommer senast år 1998 att ompröva kvalitetsmålen med hänsyn till erfarenheterna vid tillämpningen av dessa åtgärder.

Avdelning C (117, 118): Referensmätmetod

1.

Som referensmetod för mätning av förekomsten av triklorbensen i spillvatten och i vattenmiljön skall användas gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor (ECD), efter extraktion med hjälp av lämpligt lösningsmedel. Bestämningsgränsen för varje enskild isomer är 1 µg/liter för avloppsvatten och 10 ng/liter för vattenmiljön.

2.

Som referensmetod för mätning av triklorbensen i sediment och organismer skall användas gaskromatografi med elektroninfångningsdetektor (ECD), efter lämplig preparering av provet. Bestämningsgränsen för varje enskild isomer är 1 µg/kg torr substans.

3.

Medlemsstaterna får bestämma koncentrationer av triklorbensen med utgångspunkt från mängden adsorberbar eller extraherbar organiskt bunden halogen (AOX resp. EOX) eller flyktigt organiskt halogenkolväte (VOX), om de dessförinnan visar för kommissionen att dessa metoder ger likvärdiga resultat och till dess att det allmänna direktivet om lösningsmedel antas.

Medlemsstaten skall därvid regelbundet bestämma förhållandet mellan koncentrationen av triklorbensen och den parameter som används.

4.

Metodens noggrannhet och precision skall vara ± 50 % vid en koncentration som motsvarar dubbla bestämningsgränsen.


(1) EGT nr L 129, 18.5.1976, s. 23.

(2) EGT nr C 70, 18.3.1985, s. 15.

(3) EGT nr C 120, 20.5.1986.

(4) EGT nr C 188, 29.7.1985, s. 19.

(5) EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43.

(6) EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48.

(7) EGT nr L 271, 29.10.1979, s. 44.

(8) EGT nr C 176, 14.7.1982, s. 3.

(9) Artikel 5 är särskilt tillämplig i fråga om användningen av koltetraklorid i tvätteriindustrier.

(10) CAS-nummer (Chemical Abstract Service).

(11) ”Bestämningsgränsen”xg för ett givet ämne är den minsta mängd, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en given arbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll.

(12) Summan av isomererna av 1,1,1-triklor-2,2 bis (p-klorfenyl) etan,

1,1,1-triklor-2 (o-klorfenyl) -2-(p-klorfenyl) etan,

1,1,1-diklor-2,2 bis (p-klorfenyl) etylen och

1,1,1-diklor-2,2 bis (p-klorfenyl) etan.

(13) Artikel 5 tillämpas för DDT om andra källor än de som nämns i detta direktiv påvisas.

(14) CAS-nummer (Chemical Abstract Service).

(15) ”Bestämningsgränsen”xg för ett givet ämne är den minsta mängd, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en given arbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll.

(16) Den kemiska föreningen 2,3,4,5,6-pentaklor-1-hydroxybensen och dess salter.

(17) Artikel 5 tillämpas för pentaklorfenol, särskilt vid användning för träbehandling.

(18) CAS-nummer (Chemical Abstract Service).

(19) ”Bestämningsgränsen”xg för ett givet ämne är den minsta mängd, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en givenarbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll.

(20Bestämningsgränsen x g för ett givet ämne är den minsta mängd, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en given arbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll.

(21) Kommissionen skall fortlöpande överväga möjligheten att fastställa strängare kvalitetsmål, med hänsyn till uppmätta koncentrationer av HCB i sediment, blötdjur, skaldjur eller fisk, och skall före den 1 januari 1995 rapportera till rådet för beslut om huruvida några ändringar skall göras i direktivet.

(22) Bestämningsgränsen x g för ett givet ämne är den minsta mängd, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en given arbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll.

(23) Kommissionen skall fortlöpande överväga möjligheten att fastställa strängare kvalitetsmål, med hänsyn till uppmätta koncentrationer av HCBD i sediment, blötdjur, skaldjur eller fisk, och skall före den 1 januari 1995 rapportera till rådet för beslut om huruvida några ändringar skall göras i direktivet.

(24Bestämningsgränsen x g för ett givet ämne är den minsta mängd, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en given arbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll.

(25) Beträffande kloroform skall artikel 3 i direktiv 76/464/EEG tillämpas på utsläpp från industriprocesser som i sig själva kan ge ett betydande bidrag till kloroformnivån i spillvattnet. Särskilt skall bestämmelsen tillämpas på de processer som nämns i avdelning A i denna bilaga. Artikel 5 i detta direktiv tillämpas om andra källor identifieras än de som förtecknas i denna bilaga.

(26) Om inte annat följer av artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG får ett förenklat övervakningsförfarande införas, om inga problem synes uppstå när det gäller att uppnå och upprätthålla det kvalitetsmål som fastställs ovan.

(27Bestämningsgränsen x g för ett givet ämne är den minsta mängd, kvantitativt bestämbar i ett prov med användning av en given arbetsmetod, som fortfarande kan skiljas från noll.

(28) Artikel 5 i direktiv 86/280/EEG gäller särskilt för 1,2-dikloretan som används som lösningsmedel på annan plats än där tillverkning eller bearbetning sker, om de årliga utsläppen uppgår till mindre än 30 kg. Så små utsläpp kan undantas från kraven enligt artikel 3 i direktiv 76/464/EEG. Trots vad som sägs i artikel 5.3 i direktiv 86/280/EEG skall medlemsstaterna sätta i kraft sina särskilda program senast den 1 januari 1993. De skall samtidigt överlämna programmen till kommissionen.

(29) Artikel 5 i direktiv 86/280/EEG gäller särskilt trikloretylen som används som lösningsmedel vid kemisk tvätt, för borttagning av fett eller lukter samt för avfettning av metaller, om de årliga utsläppen uppgår till mindre än 30 kg. Så små utsläpp kan undantas från kraven i artikel 3 i direktiv 76/464/EEG. Trots vad som sägs i artikel 5.3 i direktiv 86/280/EEG skall medlemsstaterna sätta i kraft sina särskilda program senast den 1 januari 1993. De skall samtidigt överlämna programmen till kommissionen.

(30) Artikel 5 i direktiv 86/280/EEG gäller särskilt för perkloretylen som används som lösningsmedel vid kemisk tvätt, för borttagning av fett eller lukter samt för avfettning av metaller, om de årliga utsläppen uppgår till mindre än 30 kg. Så små utsläpp kan undantas från kraven enligt artikel 3 i direktiv 76/464/EEG. Trots vad som sägs i artikel 5.3 i direktiv 86/280/EEG skall medlemsstaterna sätta i kraft sina särskilda program senast den 1 januari 1993. De skall samtidigt överlämna programmen till kommissionen.

(31) Artikel 5 i direktiv 86/280/EEG gäller särskilt triklorbensen som används som lösningsmedel eller hjälpkemikalie vid färgning inom textilindustrin eller som komponent i oljor som används i transformatorer, till dess att gemenskapen inför särskild lagstiftning inom detta område. Trots vad som där sägs i artikel 5.3 skall medlemsstaterna sätta i kraft sina särskilda program senast den 1 januari 1993. De skall samtidigt överlämna programmen till kommissionen.

(32) Triklorbensen kan förekomma som någon av följande tre isomerer:

 1,2,3-triklorbensen, CAS-nr 87/61-6,

 1,2,4-triklorbensen, CAS-nr 120-82-1 (nr 118 i EEG-förteckningen),

 1,3,5-triklorbensen, CAS-nr 180-70-3.

Teknisk triklorbensen (nr 117 i EEG-förteckningen) är en blandning av dessa tre isomerer, med övervikt för 1,2,4-triklorbensen, och kan också innehålla små mängder di- och tetraklorbensen.

Oavsett detta gäller bestämmelserna total mängd triklorbensen (summan av de tre isomererna).