Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.
SFS2006-0544

Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Kommunala beredskapslagen

Kommunala beredskapslagen

Kommunala beredskapslagen

Kommunala beredskapslagen

Kommunala beredskapslagen

Kommunala beredskapslagen

Kommunala beredskapslagen

Kommunala beredskapslagen

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2019:925.

Utkom från trycket den 14 juni 2006
utfärdad den 1 juni 2006.

Inledande bestämmelser

Lagens syfte

Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och regioner ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

SFS 2019:925

Det som sägs i denna lag om regioner gäller också kommuner som inte ingår i någon region.

SFS 2019:925

Vad som sägs i denna lag gäller inte om annat följer av elberedskapslagen (1997:288).

Definition

Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller en region.

SFS 2019:925

Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid

Analys och planering

Kommuner och regioner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys.

Kommuner och regioner ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för hanteringen av extraordinära händelser.

SFS 2019:925

Krisledningsnämnd

I kommuner och regioner ska det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid (krisledningsnämnd). Närmare bestämmelser om krisledningsnämnden finns i detta kapitel. I övrigt tillämpas kommunallagens (2017:725) bestämmelser.

SFS 2019:925

Krisledningsnämndens verksamhet

Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så skall ske.

Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall därefter snarast anmälas till nämnden.

Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe.

Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen eller regionen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd.

SFS 2019:925

Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för denna.

Kommun- respektive regionstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten ska upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra kan även fattas av fullmäktige.

SFS 2019:925

Geografiskt områdesansvar

Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att

  1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet,

  2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och

  3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.

Utbildning och övning

Kommuner och regioner ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid.

SFS 2019:925

Rapportering

Kommuner och regioner ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget.

Kommunen och regionen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder.

SFS 2019:925

Förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap

Förberedelser

Kommuner och regioner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap (beredskapsförberedelser).

SFS 2019:925

Ledningsansvar

Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva.

Under höjd beredskap ansvarar regionstyrelsen för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som regionen ska bedriva.

SFS 2019:925

Lokal kristidsverksamhet

Kommunen skall under höjd beredskap eller när ransoneringslagen (1978:268) i annat fall tillämpas, i den omfattning som regeringen i särskilda fall beslutar,

  1. vidta de åtgärder som behövs för försörjningen med nödvändiga varor,

  2. medverka vid allmän prisreglering och ransonering, och

  3. medverka i övrigt vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning.

Geografiskt områdesansvar

Kommunstyrelsen skall under höjd beredskap verka för att den verksamhet som bedrivs i kommunen av olika aktörer samordnas och för att samverkan kommer till stånd mellan dem som bedriver verksamheten.

Rapportering

Kommuner och regioner ska under höjd beredskap hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om beredskapsläget och de övriga förhållanden som har betydelse för det civila försvaret i kommunen respektive regionen.

SFS 2019:925

Bistånd mellan kommuner och regioner samt stöd till enskilda

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2006-0544

Bistånd mellan kommuner och regioner

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2019-0925

Kommuner och regioner får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och regioner som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller regionen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller regionen.

När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen.

SFS 2019:925

Om en kommun eller en region har en för totalförsvaret viktig uppgift och denna blir oskäligt betungande till följd av krigsskada eller andra utomordentliga förhållanden som orsakats av krig eller krigsfara, är andra kommuner och regioner skyldiga att lämna hjälp.

Omfattningen av hjälpen beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

SFS 2019:925

Stöd till enskilda

Kommuner och regioner får under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen.

SFS 2019:925

Statlig ersättning

Kommunerna och regionerna ska få ersättning av staten för kostnader för förberedande uppgifter som de utför enligt 2 och 3 kap. Uppgifter som rör extraordinära händelser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksamheten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kommunens respektive regionens verksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek.

SFS 2019:925

Skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer

Enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna ska uppgifter om identitet, vistelseort, hälsotillstånd och liknande förhållanden som avser krigsfångar och andra skyddade personer som är i Sveriges våld lämnas till en officiell nationell upplysningsbyrå. Varje kommun och region som har sådana uppgifter ska, under tid när den nationella upplysningsbyrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och i fråga om andra skyddade personer till Migrationsverket. Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och Migrationsverket ska vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån.

Varje kommun och region ska också till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk respektive Migrationsverket lämna uppsamlade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och Migrationsverket ska lämna vidare uppsamlade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den nationella upplysningsbyrån.

SFS 2020:1275

På begäran av Svenska Röda Korset ska varje kommun och region, som i krig eller under neutralitet kan få sådan information som avses i 1 §, i fred hjälpa Svenska Röda Korset med att förbereda den nationella upplysningsbyråns verksamhet.

SFS 2019:925

Tystnadsplikt

Den som deltar eller har deltagit i en kommuns eller en regions verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta om

  1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser

  2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt,

  3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller

  4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden.

SFS 2019:925

Den som deltar eller har deltagit i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrå som avses i 6 kap. 1 § får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en krigsfånge eller annan skyddad person som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, såvitt gäller vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.

Trots tystnadsplikten får den som deltar i verksamhet hos den nationella upplysningsbyrån till Central Tracing Agency vid Internationella rödakorskommittén i Genève vidarebefordra sådana uppgifter som avses i 6 kap. 1 § och motsvarande uppgifter som lämnats till den nationella upplysningsbyrån av statliga myndigheter.

Överklagande av beslut

En statlig myndighets beslut om ersättning enligt 5 kap. 1 § får överklagas hos regeringen.

Beslut som meddelats i frågor enligt 3 kap. 3 § får inte överklagas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2006:544

1. Bestämmelserna i 2 kap. 1, 7–9 §§ och 5 kap. träder i kraft d. 30 juni 2006. Lagens övriga bestämmelser träder i kraft d. 1 sept. 2006.

2. Genom lagen upphävs d. 1 sept. 2006

– lagen (1994:1720) om civilt försvar

– lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting.

SFS 2010:455

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2017:57

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2017.

SFS 2017:750

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2018.

SFS 2019:925

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

SFS 2020:1275

Denna lag träder i kraft d. 1 febr. 2021.

Lag 2006:544

Författare: Karl Lorentzon

Författare: Karl Lorentzon

Förarbeten: Prop. 2005/06:133, 2005/06:FöU9, rskr. 2005/06:295. Förarbeten till ändring införd genom SFS 2010:455, som trädde i kraft den 1 januari 2011, prop. 2009/10:160, 2009/10:FöU8, rskr. 2009/10:269. Förarbeten till ändring införd genom SFS 2017:57, som trädde i kraft den 1 april 2017, prop. 2016/17:43, 2016/17:SoU5, rskr. 2016/17:141. Förarbeten till ändring införd genom SFS 2017:750, som trädde i kraft den 1 januari 2018, prop. 2016/17:171, 2016/17:KU30, rskr. 2016/17:335. Förarbeten till ändring införd genom SFS 2019:925, som trädde i kraft den 1 januari 2020, prop. 2018/19:162, 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:48. När lagen infördes upphävdes lagen (1994:1720) om civilt försvar och lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting.

Förarbeten till den upphävda lagen (1994:1720) om civilt försvar: Prop. 1994/95:7, 1994/95:FöU2, rskr. 1994/95:80. Förarbeten till ändring införd genom SFS 1996:631, som trädde i kraft den 1 juli 1996, prop. 1995/96:129, 1995/96:JuU19, rskr. 1995/96:232. Förarbeten till ändring införd genom SFS 1996:1469, som trädde i kraft den 1 januari 1997, prop. 1996/97:4, 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:109. Förarbeten till ändring införd genom SFS 1997:177, som trädde i kraft den 1 juli 1997, prop. 1996/97:89, 1996/97:FöU7, rskr. 1996/97:184. Förarbeten till ändring införd genom SFS 1997:293, som trädde i kraft den 1 juli 1997, prop. 1996/97:86, 1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204. Förarbeten till ändring införd genom SFS 1997:543, som trädde i kraft den 1 november 1997, prop. 1996/97:100, 1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276. Förarbeten till ändring införd genom SFS 1999:949, som trädde i kraft den 1 januari 2000, prop. 1998/99:124, 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45. Förarbeten till ändring införd genom SFS 2000:297, som trädde i kraft den 1 juli 2000, prop. 1999/2000:43, 1999/2000:SfU9, rskr. 1999/2000:159. Förarbeten till ändring införd genom SFS 2001:472, som trädde i kraft den 1 januari 2002, prop. 2000/01:80, 2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259. Förarbeten till ändring införd genom SFS 2003:787, som trädde i kraft den 1 januari 2004, prop. 2002/03:119, 2003/04:FöU2, rskr. 2003/04:24. Förarbeten till den upphävda lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting: prop. 2001/02:184, 2002/03:KU11, rskr. 2002/02:10.

Författare: Karl Lorentzon

Paragrafen anger syftet med lagen, dvs. att kommuner och regioner ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Därigenom ska kommuner och regioner uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Vid planeringen ska kommuner och regioner ha en helhetssyn och förbereda sig för kriser över hela hotskalan; från mindre allvarliga händelser i fredstid, över extraordinära händelser i alla dess former upp till mycket omfattande och svåra extraordinära händelser i fred och krig.

Författare: Karl Lorentzon

Av paragrafen framgår att vad som sägs i denna lag om regioner också gäller för kommuner som inte ingår i någon region. För närvarande är det bara Gotlands kommun som inte ingår i någon region.

Författare: Karl Lorentzon

Av paragrafen framgår att de beredskapsförberedelser som finns i elberedskapslagen (1997:288) ska tillämpas framför bestämmelser i denna lag. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om beredskapsåtgärder. Regeringen har beslutat att Affärsverket svenska kraftnät ska vara elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen (1 § förordningen [1997:294] om elberedskap). Se Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd (SvKFS 2013:2) om elberedskap.

Författare: Karl Lorentzon

Vad som kan ses som normalt måste avgöras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet. För att en händelse ska anses avvika från det normala bör den vara av stor omfattning och ha ett snabbt händelseförlopp som gör den svår att överblicka.

Författare: Karl Lorentzon

En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: (1) En verksamhet där ett bortfall eller en svår störning ensamt, eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter, på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. (2) Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningar blir så små som möjligt (2 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter [MSBFS 2015:5] om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser).

Författare: Karl Lorentzon

Analyserna ska ta sikte på hur extraordinära händelser i fredstid kan påverka den egna verksamheten i kommunen respektive regionen. Arbetet med att göra sådana analyser kan även antas vara till stor nytta för kommunen eller regionen när det gäller deras arbete med att reducera sårbarheten i verksamheten över hela hotskalan.

Författare: Karl Lorentzon

Det är viktigt att kommunernas och regionernas förberedelser för hantering av allvarliga kriser sker i ett sammanhang för hela hotskalan olycka–kris–krig. Utgångspunkten är kommunens eller regionens förmåga att kunna motstå allvarliga störningar i samhällsverksamhet och på så sätt upprätthålla denna.

Författare: Karl Lorentzon

Kommuner och regioner har en skyldighet att fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Planen ska antas en gång per mandatperiod. I 5 kap. 1 § 1 st. 1 p. kommunallagen (2017:725) (KL) anges att det är fullmäktige som ska anta mål och riktlinjer för verksamheten.

Författare: Karl Lorentzon

Det är lämpligt att planen bygger på nämnda risk- och sårbarhetsanalyser. Analysen bör omfatta både kommunens eller regionens egna verksamheter och sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag som kan komma att beröras av en extraordinär händelse. Om verksamheter har lagts ut på entreprenad måste kommunen eller regionen ta hänsyn till behovet av att använda entreprenörer vid extraordinära händelser. Om privata aktörer kan behöva anlitas måste detta regleras genom avtal.

Författare: Karl Lorentzon

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser (12 § förordningen [2006:637] om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap). Se MSB:s föreskrifter (MSBFS 2015:5) om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser.

Författare: Karl Lorentzon

I lagen används begreppet krisledningsnämnd men det står kommunerna och regionerna fritt att kalla sitt krisledningsorgan något annat.

Författare: Karl Lorentzon

Av 6 kap. 44 § KL följer att fullmäktige i ett reglemente ska utfärda närmare regler om nämndernas verksamhet och arbetsformer. En krisledningsnämnd kan – i likhet med andra nämnder – ges befogenheter inom kommuners och regioners allmänna kompetensområde enligt 2 kap. KL eller enligt vad som följer av specialförfattningar. Krisledningsnämnden ska granskas av revisorerna. Även 6 kap. 7 § KL omfattar krisledningsnämnden. JO har kritiserat en kommunstyrelse för att den – i strid med den nämndorganisation som fullmäktige beslutat och reglerna om delegation i KL – låtit kommunstyrelsens arbetsutskott fungera som krisledningsnämnd (se JO:s beslut den 19 september 2016, dnr 1590-2015).

Författare: Karl Lorentzon

När krisledningsnämndens ordförande bedömer att det inträffat en extraordinär händelse får han eller hon besluta att nämnden ska aktiveras. När nämnden har aktiverats sker beslutsfattandet enligt KL och de föreskrifter i övrigt som gäller för nämnden.

Författare: Karl Lorentzon

Ordförande har rätt att fatta beslut och vidta övriga förvaltningsuppgifter för nämndens räkning om ett sammanträde inte kan avvaktas. I motsats till vad som gäller enligt 6 kap. 39 § KL krävs inte att nämnden i förväg ger ordföranden denna befogenhet. Förutsättningen är att man inte kan vänta med besluten till dess att nämnden kan sammanträda och att det rör sig om ärenden som oundgängligen måste avgöras.

Författare: Karl Lorentzon

Befogenheten att fatta brådskande beslut upphör så snart nämnden sammanträtt. De beslut som nämndens ordförande redan fattat ska anmälas till nämnden.

Författare: Karl Lorentzon

Om ordföranden har förfall fattar vice ordförande beslut i hans eller hennes ställe.

Författare: Karl Lorentzon

Vilka verksamhetsområden som övertas måste bedömas med utgångspunkt i den konkreta situationen. Det kan dock aldrig bli aktuellt att överta exempelvis kommun- eller regionstyrelsens långsiktiga ansvar att bereda budget.

Författare: Karl Lorentzon

Krisledningsnämnden får överta uppgifter inom olika verksamhetsområden från andra nämnder inom de ramar som fullmäktige har beslutat. Med begreppet verksamhetsområde avses både nämndernas geografiska område och de sakområden de ska ansvara för (6 kap. 2 § KL). Om en krisledningsnämnd övertar ett verksamhetsområde eller delar av det följer automatiskt nämndens beslutanderätt med och det verksamhetsansvar som hör till området.

Författare: Karl Lorentzon

När det inte längre finns behov av att en viss kompetens är samlad inom krisledningsnämnden ska nämnden besluta att verksamhetsområdet ska återgå till den ordinarie nämnden. Detta bör ske så snart det är möjligt med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

Författare: Karl Lorentzon

Krisledningsnämnden är skyldig att kontinuerligt anmäla sina beslut till fullmäktige (jfr 6 kap. 5 § KL).

Författare: Karl Lorentzon

Såväl kommun- respektive regionstyrelse som fullmäktige får besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Ett sådant beslut kan fattas när styrelse eller nämnd bedömer att den extraordinära händelsen har upphört. Beslutet innebär att de verksamhetsområden som krisledningsnämnden har tagit över enligt 2 kap. 4 § KL återgår till ordinarie nämnd. Fullmäktige har alltid möjlighet att gå in och fatta beslut om upphörande om styrelsen inte har gjort det.

Författare: Karl Lorentzon

Det kan handla om statliga myndigheter, regioner, organisationer och företag.

Författare: Karl Lorentzon

Kommunen ska verka för att det sker en samordning av all den krishantering som genomförs av olika aktörer i kommunen. Områdesansvaret innefattar åtgärder såväl före (planerings- och förberedelsearbete) som under och efter en krissituation. Kommunen ska vara den part som stödjer andra aktörer i syfte att skapa gemensamma målsättningar och en gemensam inriktning. Områdesansvaret innebär inte att kommunen tar över andra aktörers ansvar.

Författare: Karl Lorentzon

Syftet är att förstärka samordningsförmågan, förmågan att klara såväl väntade som oväntade krissituationer samt förmågan att lära av erfarenheter som gjorts i samband med tidigare kriser och av andra aktörer.

Författare: Karl Lorentzon

Utbildning och övning ska ta sikte på extraordinära händelser i fredstid. Verksamheten kan även bidra till att stärka förmågan att hantera en situation under höjd beredskap. Även när det gäller utbildning och övning bör därför en helhetssyn anläggas på hela hotskalan för krishantering.

Författare: Karl Lorentzon

För kommuner är det länsstyrelsen samt för regioner Socialstyrelsen och MSB (2 och 3 §§ förordningen [2006:637] om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap).

Författare: Karl Lorentzon

Syftet med rapporteringen är att staten ska kunna få en helhetsbild av dels vilka risker och vilken sårbarhet som finns i samhället, dels hur det förebyggande arbetet planeras.

Författare: Karl Lorentzon

För kommuner är det länsstyrelsen samt för regioner Socialstyrelsen och länsstyrelsen (2 och 3 §§ förordningen [2006:637] om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap).

Författare: Karl Lorentzon

En kontinuerlig rapportering ska ge möjlighet att vid behov sätta in stöd och hjälp från andra aktörer i krishanteringssystemet.

Författare: Karl Lorentzon

Det handlar bl.a. om anskaffning av ledningsplatser, skyddade uppehållsplatser och andra särskilda anläggningar som behövs för det civila försvaret. Vidare är en kommun eller region skyldig att ha reservanordningar och reparationsberedskap inom områden såsom försörjning av elektricitet, gas, värme, vatten och avlopp.

Författare: Karl Lorentzon

Med beredskapsförberedelser avses alla de åtgärder som normalt sett behövs för att kunna hantera verksamheten under höjd beredskap. Enligt 2 kap. i denna lag är kommuner och regioner skyldiga att vidta förberedelser för extraordinära händelser i fredstid. Genom dessa förberedelser skapas även en struktur för verksamheten under höjd beredskap. Ett av målen med en god krishanteringsförmåga i fred är att skapa en grundläggande förmåga för civilt försvar.

Författare: Karl Lorentzon

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för ledningen av det civila försvaret. Det är inte meningen att kommunstyrelsen ska ägna sig åt att leda operativ verksamhet, som t.ex. räddningsinsatser.

Författare: Karl Lorentzon

Se 2 § ransoneringslagen (1978:286).

Författare: Karl Lorentzon

Regeringen får i vissa situationer bestämma att vissa förnödenheter inte får saluhållas, utbjudas mot vederlag, överlåtas eller förvärvas. Vidare har regeringen möjlighet att bestämma att vissa förnödenheter bara får säljas på de villkor som bestäms av regeringen, eller en myndighet som regeringen bestämmer. Slutligen får regeringen bestämma att vissa förnödenheter bara får användas för vissa ändamål eller på vissa villkor. (Se 6 § ransoneringslagen [1978:286].)

Författare: Karl Lorentzon

Kommunen är skyldig att bl.a. lämna sådant biträde åt statliga myndigheter som behövs för att trygga befolkningens och produktionens försörjning med nödvändiga varor. Vidare ska kommunen övervaka föreskriven inventering av förråd av sådana varor och lämna allmänheten behövlig hjälp vid inventeringen. Kommunen eller regionen ska även se till att varor som ska lämnas till staten, kommunen eller regionen noggrant vårdas och i föreskriven omfattning kommer staten, kommunen eller regionen till del. Se vidare 8 § förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Författare: Karl Lorentzon

Jfr kommentaren till 2 kap. 7 § denna lag.

Författare: Karl Lorentzon

För kommuner är det länsstyrelsen samt för regioner Socialstyrelsen, MSB och länsstyrelsen (6 och 7 §§ förordningen [2006:637] om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap).

Författare: Karl Lorentzon

Syftet med rapporteringen är att staten ska ha möjlighet att följa upp beredskapsläget inom kommuner och regioner även under höjd beredskap.

Författare: Karl Lorentzon

En förutsättning för att en kommun eller region ska kunna lämna hjälp är att det begärs av en kommun eller region.

Författare: Karl Lorentzon

Bestämmelsen innebär ett undantag från den s.k. lokaliseringsprincipen. En kommun eller en region har vid en extraordinär händelse i fredstid möjlighet att hjälpa andra kommuner eller regioner. Det ska röra sig om åtgärder som faller inom den allmänna kompetensregeln (2 kap. KL) eller den kommunala kompetensen som följer av specialförfattningar.

Författare: Karl Lorentzon

En kommun eller region har rätt till skälig ersättning för lämnat bistånd. Bedömningen av vad som kan ses som skäligt får lösas genom en överenskommelse mellan kommuner och regioner.

Författare: Karl Lorentzon

Bestämmelsen syftar främst på det fallet att vistelsekommunen har varit skyldig att utge bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Bestämmelsen utgör ett undantag från 2 a kap. 1 § nämnda lag som innebär att kommunen, enligt huvudregeln, bär det ekonomiska ansvaret för dem som vistas i kommunen.

Författare: Karl Lorentzon

Avsikten är att närbelägna kommuner och regioner ska kunna lämna hjälp. En förutsättning för att en kommun eller region ska kunna lämna bistånd är att kommunen eller regionen genom agerandet inte försätts eller inom kort kommer att försättas i samma situation som den kommun eller region som har begärt bistånd.

Författare: Karl Lorentzon

Omfattningen av hjälpen beslutas av länsstyrelsen i det län där den kommun eller den region som ska lämna hjälpen ligger (9 § förordningen [2006:637] om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap).

Författare: Karl Lorentzon

Det kan röra sig om att ge enskilda tillgång till kommunala kommunikationsmedel eller taxi, möjlighet att ringa samtal från kommunala tjänstemäns mobiltelefoner m.m.

Författare: Karl Lorentzon

Stöd kan bara lämnas under en pågående händelse, och därmed ger bestämmelsen inte möjlighet att lämna stöd efter att den extraordinära händelsen har upphört. Bestämmelsen ger möjlighet att lämna stöd, men ger inte någon rätt för enskilda att kräva stöd.

Författare: Karl Lorentzon

Härmed avses händelser som innebär svåra påfrestningar på samhället i fred.

Författare: Karl Lorentzon

Länsstyrelsen kan föreslå att en del av ersättningen ska reduceras eller falla bort för en kommun som inte fullgjort sina uppgifter (10 § 2 st. förordningen [2006:637] om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap).

Författare: Karl Lorentzon

För kommuner är det MSB samt för regioner Socialstyrelsen och MSB (10 och 11 §§ förordningen [2006:637] om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap).

Författare: Karl Lorentzon

MSB och Sveriges kommuner och regioner (SKR) träffade i oktober 2018 en överenskommelse som reglerar ersättningen (se dnr MSB 2018-09779 och SKR 18/03101).

Författare: Karl Lorentzon

Främst civilinternerade, dvs. personer som har bedömts vara en säkerhetsrisk och därför tagits i förvar.

Författare: Karl Lorentzon

Personer som är frihetsberövade eller vilkas rörelsefrihet är begränsad på annat sätt.

Författare: Karl Lorentzon

Uppgifter om krigsfångar ska lämnas till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk och uppgifter om andra skyddade personer till Migrationsverket. Myndigheterna ska i sin tur vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån. Den nationella upplysningsbyrån kommer att vara upprättad från den tidpunkten regeringen bestämmer under krig eller annan väpnad konflikt som Sverige deltar i (2 § 1 st. förordningen [1996:1475] om skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande krigsfångar och andra skyddade personer).

Författare: Karl Lorentzon

Det handlar om handlingar och värdeföremål som kan antas vara av vikt för den skyddade personens närmaste anhöriga.

Författare: Karl Lorentzon

I den utsträckning och under de förutsättningar som regeringen och Svenska Röda Korset avtalar om det, upprättar Svenska Röda Korset den nationella upplysningsbyrån (1 § förordningen [1996:1475] om skyldighet att lämna upplysningar m.m. rörande krigsfångar och andra skyddade personer). Enligt bestämmelsen är kommuner och regioner skyldiga att lämna Svenska Röda Korset de uppgifter som behövs för att förbereda upprättandet av en nationell upplysningsbyrå.

Författare: Karl Lorentzon

I paragrafen regleras tystnadsplikten för privata aktörer som deltar i en kommuns eller en regions verksamhet med beredskap för eller åtgärder under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sekretessen för det allmännas verksamhet regleras i 18 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I samband med arbetet kan privata aktörer få del av uppgifter som är känsliga ur säkerhetssynpunkt och som därför inte bör föras vidare. Den som bryter mot förbudet kan dömas för brott mot tystnadsplikten (20 kap. 3 § BrB).

Författare: Karl Lorentzon

MSB:s och Socialstyrelsens beslut.

Författare: Karl Lorentzon

Beslut om prisreglering, ransonering m.m.