Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Kommissionens direktiv 1999/10/EG av den 8 mars 1999 om undantag från bestämmelserna i artikel 7 i rådets direktiv 79/112/EEG om märkning av livsmedel (Text av betydelse för EES)



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 069 , 16/03/1999 s. 0022 - 0023



KOMMISSIONENS DIREKTIV 1999/10/EG av den 8 mars 1999 om undantag från bestämmelserna i artikel 7 i rådets direktiv 79/112/EEG om märkning av livsmedel (Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel (1), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/4/EG (2), särskilt artikel 7.3 d och artikel 7.4 i detta, och

av följande skäl:

I artikel 7.2 a och b i direktiv 79/112/EEG föreskrivs att mängden av en ingrediens skall anges på livsmedlets märkning om den berörda ingrediensen ingår i försäljningsnamnet eller framhävs i märkningen.

I kommissionens direktiv 94/54/EG (3), ändrat genom rådets direktiv 96/21/EG (4), föreskrivs att uppgifterna "innehåller sötningsmedel" eller "innehåller socker och sötningsmedel" skall anges på märkningen av produkter som innehåller dessa ingredienser. Dessa uppgifter skall anges tillsammans med försäljningsnamnet.

Vid angivelse av dessa uppgifter, som krävs enligt direktiv 94/54/EG, är det obligatoriskt att ange mängden av ingredienserna i fråga i enlighet med artikel 7.2 a och/eller 7.2 b i direktiv 79/112/EEG.

Uppgiften om mängden sötningsmedel styr inte konsumentens val vid köp av livsmedel.

Vid angivelse av uppgifter om tillsats av vitaminer och mineralämnen, är det obligatoriskt med en näringsvärdesdeklaration i enlighet med rådets direktiv 90/496/EEG (5).

Dessa uppgifter kan anses vara viktiga beståndsdelar i försäljningsnamnet eller kan anses framhäva ingredienserna på det sätt som avses i artikel 7.2 a och/eller 7.2 b i direktiv 79/112/EEG och det blir därmed obligatoriskt att ange mängden av vitaminer och mineralämnen.

Konsumenten har ingen nytta av denna dubbla information och den kan till och med vara missledande då mängden i enlighet med artikel 7.4 i direktiv 79/112/EEG uttrycks i procent medan den i näringsvärdesdeklarationen anges i mg.

Det är under dessa förhållanden nödvändigt att fastställa ytterligare undantag från regeln om mängdangivelse av ingredienser.

I artikel 7.4 i direktiv 79/112/EEG föreskrivs att den angivna mängden, uttryckt i procent, skall motsvara mängden av ingredienserna vid den tidpunkt då de används. I samma punkt föreskrivs att det skall vara möjligt att tillåta avvikelser från denna princip.

Vissa livsmedels sammansättning påverkas märkbart vid tillagningen eller vid andra behandlingar, eftersom vatten avdunstar från ingredienserna.

För att bättre återspegla livsmedlets verkliga sammansättning och därmed undvika att missleda konsumenten är det för dessa produkter nödvändigt att fastställa ett undantag från det sätt som anges i artikel 7.4 i direktiv 79/112/EEG för att beräkna mängden av ingredienserna.

I artikel 6.5 a i direktiv 79/112/EEG tillämpas samma princip för ingrediensernas ordning i ingrediensförteckningen.

I denna artikel 6 föreskrivs undantag för vissa livsmedel och ingredienser. I en strävan efter enhetlighet finns det därför anledning att fastställa motsvarande undantag för sättet att beräkna mängden.

I enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen i artikel 3b i fördraget kan målet med den planerade åtgärden, dvs. att tillförsäkra ett effektivt genomförande av principen om en mängdangivelse av ingredienser, inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna eftersom de grundläggande reglerna fastställs i gemenskapslagstiftningen. Direktivets bestämmelser är inte mer långtgående än vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga livsmedelskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Artikel 7.2 a och 7.2 b i direktiv 79/112/EEG skall inte tillämpas när uppgiften "innehåller sötningsmedel" eller "innehåller socker och sötningsmedel" anges tillsammans med ett livsmedels försäljningsnamn i enlighet med bestämmelserna i direktiv 94/54/EG.

2. Artikel 7.2 a och 7.2 b i direktiv 79/112/EEG skall inte tillämpas på uppgifter om tillsats av vitaminer och mineralämnen, när dessa ämnen blir föremål för en näringsvärdesdeklaration.

Artikel 2

1. Trots den princip som fastställs i artikel 7.4 i direktiv 79/112/EEG skall bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i denna artikel gälla vid angivelse av mängden av ingredienser.

2. För livsmedel vars fukthalt minskat till följd av uppvärmning eller annan behandling skall den angivna mängden motsvara mängden av de använda ingredienserna i den färdiga produkten. Denna mängd skall anges i procent.

När mängden av en ingrediens eller den sammanlagda mängden av samtliga ingredienser som uppges i märkningen överstiger 100 % skall procentsatsen ersättas med en uppgift om vikten av den eller de ingrediens(er) som har använts för att framställa 100 gram av den färdiga produkten.

3. Mängden av flyktiga ingredienser skall anges i storleksordning efter vikt i den färdiga produkten.

Mängden av ingredienser som används i koncentrerad eller torkad form och som under framställningen rekonstitueras får anges i storleksordning efter den vikt som ingredienserna hade innan de koncentrerades eller torkades.

Vad gäller koncentrerade eller torkade livsmedel till vilka det är nödvändigt att tillsätta vatten får mängden av ingredienserna anges i storleksordning efter vikt i den rekonstituerade produkten.

Artikel 3

Medlemsstaterna skall senast den 31 augusti 1999 anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att

- tillåta handel med produkter som överensstämmer med detta direktiv senast den 1 september 1999,

- förbjuda handel med produkter som inte överensstämmer med detta direktiv senast den 14 februari 2000. Handel med produkter som inte överensstämmer med detta direktiv och som släppts ut på marknaden eller märkts före detta datum får dock fortsätta till dess att lagren tömts.

Medlemsstaterna skall omedelbart underrätta kommissionen om dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 4

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 8 mars 1999.

På kommissionens vägnar

Martin BANGEMANN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 33, 8.2.1979, s. 1.

(2) EGT L 43, 14.2.1997, s. 21.

(3) EGT L 300, 23.11.1994, s. 14.

(4) EGT L 88, 5.4.1996, s. 5.

(5) EGT L 276, 6.10.1990, s. 40.