Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

3.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 173/19


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 779/2007/EG

av den 20 juni 2007

om inrättande för perioden 2007–2013 av ett särskilt program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne III-programmet) som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

I fördraget fastslås att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Enligt artikel 3.1 p i fördraget skall gemenskapens verksamhet innefatta bidrag till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå.

(2)

Gemenskapens insatser bör komplettera nationell politik som är inriktad på att förbättra folkhälsan och undanröja faror för människors hälsa.

(3)

Fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld mot barn, ungdomar och kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande utgör, oavsett om det förekommer i den offentliga eller i den privata sfären, en kränkning av deras rätt till liv, säkerhet, frihet, värdighet samt fysisk och emotionell integritet och ett allvarligt hot mot våldsoffrens fysiska och psykiska hälsa. Sådant våld är så utbrett inom gemenskapen att det utgör en verklig kränkning av de grundläggande rättigheterna och är ett folkhälsoproblem och ett hinder mot att alla medborgare skall kunna utöva sina medborgerliga rättigheter under trygga, fria och rättvisa former.

(4)

Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är hälsa ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Enligt en resolution 1996 från WHO:s församling är våld ett av de största världsomspännande folkhälsoproblemen. I sin rapport om våld och hälsa av den 3 oktober 2002 rekommenderar WHO stöd till primärt förebyggande insatser, förstärkning av insatser för våldsoffer och ökat samarbete och informationsutbyte om våldsförebyggande.

(5)

Dessa principer har erkänts i ett stort antal konventioner, deklarationer och protokoll från de främsta internationella organisationerna och institutionerna såsom FN, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Världskvinnokonferensen och Världskongressen mot kommersiell sexuell exploatering av barn.

(6)

Kampen mot våld bör föras inom ramen för skyddet av de grundläggande rättigheterna, som erkänns genom Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (4) och de åtföljande förklaringarna, med beaktande av dess status. I stadgan erkänns bland annat rätten till värdighet, jämlikhet och solidaritet. Den innehåller ett antal särskilda artiklar om skydd och främjande av människors fysiska och mentala integritet, likabehandling av kvinnor och män och barns rättigheter samt icke-diskriminering, erkännande av förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling, slaveri, tvångsarbete och barnarbete. I stadgan erkänns att en hög hälsoskyddsnivå för människor är nödvändig vid utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder.

(7)

Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att utarbeta och genomföra handlingsprogram för att bekämpa sådant våld, bland annat i sina resolutioner av den 19 maj 2000 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om vidare åtgärder i kampen mot kvinnohandel (5), av den 20 september 2001 om kvinnlig könsstympning (6), av den 17 januari 2006 om strategier för förebyggande av handel med kvinnor och barn som riskerar att utsättas för sexuellt utnyttjande (7) och av den 2 februari 2006 om dagens situation när det gäller bekämpning av våld mot kvinnor och framtida åtgärder (8).

(8)

Gemenskapens handlingsprogram som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 293/2000/EG av den 24 januari 2000 om att anta ett program för gemenskapens insatser (”Daphne-programmet”) (2000–2003) för förebyggande åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor (9), har bidragit till att öka medvetenheten inom Europeiska unionen och till att öka och befästa samarbetet mellan de organisationer i medlemsstaterna som är aktiva i kampen mot våldet.

(9)

Gemenskapens handlingsprogram som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 803/2004/EG av den 21 april 2004 om antagande av ett gemenskapens handlingsprogram (2004–2008) för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (”Daphne II-programmet”) (10), byggde vidare på de resultat som redan uppnåtts genom Daphne-programmet. Enligt artikel 8.2 i beslut 803/2004/EG skall kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de årliga anslagen överensstämmer med den nya budgetplanen.

(10)

Det är önskvärt att kontinuiteten säkerställs för de projekt som stöds via Daphne- och Daphne II-programmen.

(11)

Det är viktigt och nödvändigt att erkänna de allvarliga följder som våld mot barn, ungdomar och kvinnor, både på kort och på lång sikt, får för deras fysiska och psykiska hälsa, deras psykiska och sociala utveckling samt för de berörda personernas lika möjligheter och för individerna, familjerna och samfunden, samt de höga sociala och ekonomiska kostnader som våldet innebär för samhället som helhet.

(12)

Våld mot kvinnor uppträder i många former, från våld i hemmet, något som förekommer på alla nivåer i samhället, till skadliga traditionella sedvänjor som inbegriper fysiskt våld mot kvinnor, exempelvis könsstympning och hedersrelaterade brott, som är en speciell form av kvinnovåld.

(13)

Barn, ungdomar eller kvinnor som ser en nära anhörig utsättas för våld bör betraktas som våldsoffer i enlighet med det program som inrättas enligt detta beslut (”programmet”).

(14)

När det gäller förebyggande av våld, även våld i form av sexuell exploatering av och övergrepp mot barn, ungdomar och kvinnor, och att ge skydd åt våldsoffer och riskgrupper kan Europeiska unionen tillföra ett mervärde till de åtgärder som i huvudsak skall genomföras av medlemsstaterna genom att sprida och utbyta information, erfarenhet och goda rutiner, främja nyskapande lösningar, fastställa gemensamma prioriteringar, vid behov utveckla nätverk, välja ut projekt för hela gemenskapen, bl.a. projekt som stöder gratis telefonlinjer för barn och telefonjourer för saknade och sexuellt utnyttjade barn, motivera och mobilisera alla inblandade samt genom att i hela Europa driva medvetandehöjande kampanjer mot våld. Insatserna skall även omfatta stöd till barn, ungdomar och kvinnor som är offer för människohandel.

(15)

Eftersom de djupare orsakerna till och följderna av våld ofta effektivt kan hanteras av lokala och regionala organisationer i samarbete med motsvarigheterna till dessa i andra medlemsstater, bör programmet fästa lämplig vikt vid de förebyggande åtgärder och insatser till stöd för offren som äger rum på lokal och regional nivå.

(16)

Eftersom målen för detta beslut, nämligen att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna med hänsyn till behovet av informationsutbyte på gemenskapsnivå och av att sprida goda rutiner i hela gemenskapen och de därför, på grund av behovet av ett samordnat och sektorsövergripande tillvägagångssätt och på grund av programmets omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(17)

I detta beslut fastställs, för hela den tid som programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (11).

(18)

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (12), nedan kallad ”budgetförordningen”, samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (13), som skyddar gemenskapens ekonomiska intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, begränsningen av antalet fall där kommissionen behåller det direkta ansvaret för genomförande och förvaltning, samt den nödvändiga proportionaliteten mellan resursernas omfattning och de administrativa insatser som krävs för att använda dem.

(19)

Lämpliga åtgärder bör även vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier, liksom nödvändiga åtgärder för att återvinna belopp som förlorats, utbetalats felaktigt eller inte använts korrekt enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (14), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (15) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (16).

(20)

Enligt budgetförordningen krävs det en grundläggande rättsakt för att bidrag för administrationskostnader skall kunna beviljas.

(21)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (17).

(22)

Ett balanserat deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är av avgörande betydelse för att verklig jämställdhet mellan kvinnor och män skall kunna uppnås. Medlemsstaterna bör därför göra sitt bästa för att uppnå könsbalans i sammansättningen av den kommitté som avses i artikel 10.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Genom detta beslut inrättas ett särskilt program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (”Daphne III-programmet”), nedan kallat ”programmet”, som utgör en fortsättning på politiken och målen i programmen Daphne och Daphne II och som är en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa”, för att bidra till en hög grad av skydd mot våld så att skyddet av den fysiska och psykiska hälsan förstärks.

2.   Programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

3.   I programmet avses med barn personer i åldern 0–18 år, i enlighet med internationella instrument rörande barns rättigheter.

4.   Projekt med åtgärder som är särskilt utformade för vissa målgrupper, exempelvis tonåringar (13–19 år) eller personer i åldrarna 12–25 år, skall emellertid betraktas som åtgärder som riktar sig till kategorin ungdomar.

Artikel 2

Allmänna mål

1.   Programmet skall ha som mål att bidra till att skydda barn, ungdomar och kvinnor mot alla former av våld och att uppnå en hög grad av hälsoskydd, välbefinnande och social sammanhållning.

2.   Utan att det påverkar Europeiska gemenskapens mål och befogenheter skall programmets allmänna mål, särskilt när det handlar om barn, ungdomar och kvinnor, bidra till utvecklingen av gemenskapspolitiken, närmare bestämt till den politik som avser utveckling av folkhälsan, de mänskliga rättigheterna och jämställdheten samt till åtgärder inriktade på skyddet av barns rättigheter och kampen mot människohandel och sexuell exploatering.

Artikel 3

Särskilt mål

Programmets särskilda mål skall vara att bidra till att förebygga och bekämpa alla former av våld i offentlig miljö eller i hemmet mot barn, ungdomar och kvinnor, även sexuell exploatering och människohandel, genom förebyggande åtgärder och genom att ge stöd till och skydd för våldsoffer och riskgrupper. Detta skall uppnås genom följande gränsöverskridande insatser eller andra typer av insatser enligt artikel 4:

a)

Stöd och uppmuntran till icke-statliga organisationer och andra organisationer som är verksamma på detta område enligt artikel 7.

b)

Utveckling och genomförande av medvetandehöjande åtgärder riktade mot särskilda målgrupper, till exempel särskilda yrkesgrupper, behöriga myndigheter, vissa delar av allmänheten samt riskgrupper, dels för att förbättra kunskaperna om och främja en nolltoleransattityd mot våld, dels för att främja stödet till våldsoffer och verka för att våldshandlingar anmäls till behöriga myndigheter.

c)

Spridning av resultaten från Daphne- och Daphne II-programmen, inklusive att resultaten anpassas och överförs till och används av andra mottagare eller i andra geografiska områden.

d)

Identifiering och förstärkning av de insatser som bidrar till positiv behandling av personer som riskerar att utsättas för våld, dvs. insatser som uppmuntrar till respekt för dem och främjar deras välbefinnande och självförverkligande.

e)

Bildande av och stöd till sektorsöverskridande nätverk för att stärka samarbetet mellan icke-statliga organisationer och andra organisationer som är verksamma på detta område.

f)

Säkerställande av att den evidensbaserade informationen och kunskapsbasen utvidgas och att det sker utbyte, identifiering och spridning av information och goda rutiner, bland annat genom forskning, utbildning, studiebesök och personalutbyte.

g)

Utformning och provning av medvetandehöjande material och utbildningsmaterial när det gäller förebyggandet av våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt komplettering och anpassning av redan befintligt material för användning i andra geografiska områden eller för andra målgrupper.

h)

Undersökning av våldsrelaterade fenomen och våldets konsekvenser, både för offren och för samhället som helhet, inklusive hälsovårdskostnaderna och de sociala och ekonomiska kostnaderna, för att bekämpa grundorsakerna till våld på alla nivåer i samhället.

i)

Utveckling och genomförande av stödprogram för våldsoffer och personer som riskerar att utsättas för våld och interventionsprogram för våldsverkare samtidigt som våldsoffrens säkerhet tryggas.

Artikel 4

Typer av åtgärder

För att kunna uppfylla de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 skall programmet stödja följande typer av insatser, i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen:

a)

Särskilda insatser som genomförs av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning, opinionsundersökningar, utveckling av indikatorer och metoder, insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik, seminarier, konferenser och expertmöten, offentliga kampanjer och evenemang, utveckling och underhåll av en helpdesk-tjänst och webbplatser, utarbetande och spridning av informationsmaterial (bl.a. IT-applikationer och utbildningsresurser), inrättande och främjande av en tankesmedja med berörda aktörer som ger expertråd när det gäller våld, stöd till andra nätverk bestående av nationella experter samt analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet,

b)

särskilda gränsöverskridande projekt av gemenskapsintresse där minst två medlemsstater deltar i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen,

c)

stöd till verksamhet inom icke-statliga organisationer eller andra organisationer vars målsättningar är av allmänt europeiskt intresse i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet i artikel 2 och i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.

Artikel 5

Deltagande av tredjeländer

Följande länder får delta i insatserna enligt programmet:

a)

De länder med vilka Europeiska unionen har undertecknat ett anslutningsfördrag.

b)

De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi enligt de allmänna principer och allmänna bestämmelser och villkor för dessa länders deltagande i gemenskapsprogram som fastställts i ramavtalet respektive associeringsrådens beslut.

c)

De Efta-stater som är parter i EES-avtalet, i enlighet med bestämmelserna i det avtalet.

d)

Länderna på västra Balkan, i enlighet med de bestämmelser som skall fastställas med dessa länder enligt ramavtalen om allmänna principer för deras deltagande i gemenskapsprogram.

Projekt kan omfatta kandidatländer som inte deltar i programmet om det skulle bidra till dessa länders förberedelser inför anslutningen, eller andra tredjeländer som inte deltar i programmet om det främjar projektmålen.

Artikel 6

Grupper som skall gynnas av programmet och målgrupper

1.   Programmet skall gynna barn, ungdomar och kvinnor som är eller riskerar att bli offer för våld.

2.   Programmets främsta målgrupper skall bland annat vara familjer, lärare och pedagogisk personal, socialarbetare, poliser och gränsvakter, lokala, nationella och militära myndigheter, medicinsk och sjukvårdande personal, domstolspersonal, icke-statliga organisationer, fackföreningar och religiösa samfund.

Artikel 7

Tillträde till programmet

Programmet skall vara öppet för privata eller offentliga organisationer och institutioner (lokala myndigheter på lämplig nivå, universitetsinstitutioner och forskningscentrum) som arbetar med att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor eller med skydd mot sådant våld, eller med att ge stöd till våldsoffer eller med att genomföra målinriktade insatser för att främja avståndstagande från sådant våld, eller med att uppmuntra förändringar i attityderna och beteendet mot utsatta grupper och våldsoffer.

Artikel 8

Stödformer

1.   Gemenskapsfinansieringen får enligt tillämpliga bestämmelser ske på följande sätt:

Genom bidrag.

Genom avtal om offentlig upphandling.

2.   Gemenskapsbidrag skall beviljas efter beaktande av ansökningar efter en förslagsomgång, utom i särskilt brådskande och vederbörligen motiverade fall eller om det på grund av mottagarens egenskaper inte finns några alternativ till en given åtgärd. Gemenskapsbidrag skall tillhandahållas som bidrag till administrationskostnader och bidrag till insatser. Den högsta samfinansieringssatsen skall fastställas i de årliga arbetsprogrammen.

3.   Medel kan dessutom göras tillgängliga för kompletterande åtgärder, genom avtal om offentlig upphandling, varvid gemenskapsfinansieringen skall täcka inköp av tjänster och varor som är direkt knutna till programmets syfte. Denna skall bland annat omfatta kostnader för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, strategier, program och lagstiftning.

Artikel 9

Genomförandeåtgärder

1.   Kommissionen skall genomföra gemenskapsstöd i enlighet med budgetförordningen.

2.   För att genomföra programmet skall kommissionen, inom ramarna för programmets allmänna mål som anges i artikel 2, anta ett årligt arbetsprogram som specificerar särskilda mål och tematiska prioriteringar och ger en beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 8 samt vid behov en förteckning över andra insatser. I det årliga arbetsprogrammet skall fastställas vilken lägsta procentandel av de årliga utgifterna som skall anslås till bidrag.

3.   Det årliga arbetsprogrammet skall antas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 10.2.

4.   De åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta beslut avseende alla andra frågor skall antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 10.3.

5.   Vid utvärderings- och tilldelningsförfarandena i samband med bidrag till insatser skall hänsyn tas till bland annat följande kriterier:

a)

De allmänna och särskilda målen enligt artiklarna 2 och 3 och de åtgärder som vidtas på de olika områdena enligt artikel 3 och överensstämmelse med det årliga arbetsprogrammet.

b)

Den föreslagna insatsens kvalitet i fråga om utformning, organisation, presentation och förväntade resultat.

c)

Storleken på begärd gemenskapsfinansiering och kostnadseffektiviteten med hänsyn till de förväntade resultaten.

d)

De förväntade resultatens effekter när det gäller de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 och de åtgärder som vidtas på de olika områdena enligt artikel 3.

e)

Innovation.

6.   Ansökningarna om bidrag till administrationskostnader som avses i artikel 4 c skall bedömas mot bakgrund av

a)

överensstämmelsen med programmets mål,

b)

den föreslagna verksamhetens kvalitet,

c)

de multiplikatoreffekter som verksamheten kan antas ha på allmänheten,

d)

verksamhetens geografiska räckvidd,

e)

medborgarnas medverkan i de berörda organisationernas strukturer,

f)

hur kostnadseffektiv den föreslagna verksamheten är.

Artikel 10

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3.   När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4.   Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 11

Komplementaritet

1.   Synergier och komplementaritet med andra gemenskapsinstrument kommer att eftersträvas, särskilt med de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter” och ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”, med sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling samt med programmen som rör hälsoskydd, ”Sysselsättning och social solidaritet – Progress” och ”Safer Internet Plus”. Komplementaritet kommer även att eftersträvas med det europeiska jämställdhetsinstitutet. Den del av informationen om våld som utgörs av statistik skall utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, när så behövs med hjälp av gemenskapens statistiska program.

2.   Programmet kan dela resurser med andra gemenskapsinstrument, särskilt de allmänna programmen ”Säkerhet och skydd för friheter”, ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, för att genomföra insatser som uppfyller målen för samtliga program.

3.   Projekt som erhåller finansiering genom detta beslut får inte erhålla stöd för samma ändamål från andra finansiella gemenskapsinstrument. Kommissionen skall se till att den som mottar stöd inom ramen för programmet informerar kommissionen om stöd som redan erhållits via Europeiska unionens allmänna budget och andra källor samt om pågående ansökningar om stöd.

Artikel 12

Finansiering

1.   Finansieringsramen för genomförandet av detta beslut skall vara 116,85 miljoner EUR under den period som anges i artikel 1.

2.   Anslagen för sådana insatser som avses i programmet skall föras in som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.

Artikel 13

Övervakning

1.   För insatser som finansieras via programmet skall kommissionen se till att stödmottagaren lämnar in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att insatsen avslutats. Kommissionen skall fastställa vilken form och vilket innehåll dessa rapporter skall ha.

2.   Kommissionen skall se till att kontrakt och avtal som blir resultatet av genomförandet av programmet särskilt innehåller bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som utförs av kommissionen (eller någon som har bemyndigats av kommissionen), vid behov genom kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, och revisioner som utförs av revisionsrätten.

3.   Under fem år efter den sista utbetalningen för en insats skall kommissionen kräva att mottagaren av det finansiella stödet håller alla dokument som rör utgifterna för insatsen tillgängliga för kommissionen.

4.   På grundval av de rapporter och stickprovskontroller som nämns i punkterna 1 och 2 skall kommissionen vid behov anpassa storleken på eller villkoren för det finansiella stöd som ursprungligen godkänts och även tidsplanen för utbetalningar.

5.   Kommissionen skall vidta alla ytterligare åtgärder som krävs för att kontrollera att de insatser som finansieras genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i budgetförordningen.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen skall se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas i samband med insatser som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.

2.   För de gemenskapsinsatser som finansieras inom ramen för detta program skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 tillämpas på varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten, inbegripet åsidosättande av en avtalsförpliktelse som har överenskommits på grundval av programmet, som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett till eller skulle ha kunnat leda till negativa ekonomiska effekter i form av oberättigade utgifter för Europeiska unionens allmänna budget eller de budgetar som förvaltas därunder.

3.   Kommissionen skall minska, hålla inne eller återkräva finansiellt stöd som har beviljats för en insats om det visar sig att oegentligheter har förekommit, inbegripet att detta beslut, det enskilda beslutet eller det ifrågavarande avtalet om stöd inte har följts, eller om det visar sig att insatsen ändrats på ett sätt som står i strid med projektets karaktär eller genomförandevillkor, utan att kommissionens godkännande har begärts.

4.   Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om endast en del av det tilldelade finansiella stödet är berättigat till följd av hur en insats genomförts, skall kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring kan kommissionen vägra utbetalning av det resterande finansiella stödet och kräva återbetalning av tidigare utbetalda belopp.

5.   Alla felaktigt utbetalda belopp skall återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15

Utvärdering

1.   Programmet skall kontrolleras regelbundet för att följa upp genomförandet av programverksamheten.

2.   Kommissionen skall se till att det görs en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av programmet.

3.   Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet överlämna

a)

en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande, senast den 31 mars 2011, samt en förteckning över de projekt och åtgärder som erhållit stöd,

b)

ett meddelande om programmets förlängning, senast den 31 maj 2012, och

c)

en utvärderingsrapport efter programmets avslutande om genomförandet av programmet och de resultat som uppnåtts, senast den 31 december 2014.

Artikel 16

Offentliggörande av projekt

Kommissionen skall årligen offentliggöra en förteckning över de projekt som finansieras inom ramen för programmet tillsammans med en kort beskrivning av varje projekt.

Artikel 17

Övergångsbestämmelser

Beslut nr 803/2004/EG skall upphöra att gälla. Insatser som inletts i enlighet med det beslutet skall också fortsättningsvis regleras av det beslutet, till dess att de har slutförts.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Strasbourg den 20 juni 2007.

På Europaparlamentets vägnar

H.-G. PÖTTERING

Ordförande

På rådets vägnar

G. GLOSER

Ordförande


(1)  EUT C 69, 21.3.2006, s. 1.

(2)  EUT C 192, 16.8.2006, s. 25.

(3)  Europaparlamentets yttrande av den 5 september 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 5 mars 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 22 maj 2007 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(4)  EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(5)  EGT C 59, 23.2.2001, s. 307.

(6)  EGT C 77 E, 28.3.2002, s. 126.

(7)  EUT C 287 E, 24.11.2006, s. 75.

(8)  EUT C 288 E, 25.11.2006, s. 66.

(9)  EGT L 34, 9.2.2000, s. 1.

(10)  EUT L 143, 30.4.2004, s. 1.

(11)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(12)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).

(13)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 478/2007 (EUT L 111, 28.4.2007, s. 13).

(14)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1. Rättad i EGT L 36, 10.2.1998, s. 16.

(15)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(16)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(17)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).