Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

10.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 241/21


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 5 augusti 2008

om inrättande av en rådgivande struktur med vetenskapliga kommittéer och experter på området för konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö och om upphävande av beslut 2004/210/EG

(Text av betydelse för EES)

(2008/721/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 152 och 153, och

av följande skäl:

(1)

Tre vetenskapliga kommittéer inrättades genom kommissionens beslut 2004/210/EG (1), ändrat genom kommissionens beslut 2007/263/EG (2), nämligen vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter (SCCP), vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) och vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR).

(2)

Vissa av SCHER:s uppgifter har förts över till Europeiska kemikaliemyndigheten, som inrättades den genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (3), och kommitténs behörighetsområden bör därför ses över.

(3)

Erfarenheterna av hur de tre vetenskapliga kommittéerna fungerat visar att det behövs ändringar och förbättringar av kommittéernas struktur och arbetssätt.

(4)

Mandatperioderna för ledamöterna i de tre vetenskapliga kommittéerna som fastställts i beslut 2004/210/EG, förlängdes genom kommissionens beslut 2007/708/EG (4) och löper ut den 31 december 2008. Ledamöterna i dessa kommittéer kvarstår tills ersättare har utsetts eller tills de utsetts till en ny mandatperiod.

(5)

Av denna anledning, och av tydlighetsskäl, är det nödvändigt att ersätta beslut 2004/210/EG med ett nytt beslut.

(6)

Högkvalitativ och snabb vetenskaplig rådgivning är av största vikt för kommissionens förslag, beslut och politik på områdena konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö. Därför behövs en flexibel rådgivande struktur för att förenkla tillgången till högt kvalificerad vetenskaplig sakkunskap på ett stort antal områden.

(7)

Den vetenskapliga rådgivningen i frågor som gäller konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö måste präglas av kompetens, oberoende och objektivitet samt insyn, så som beskrivs i kommissionens meddelande om principer och riktlinjer för insamling och användning av sakkunnigutlåtanden inom kommissionen –”Bättre kunskapsbas för bättre politiska beslut” (5), och den måste organiseras i enlighet med bästa praxis för riskbedömning.

(8)

Det är av största vikt att de vetenskapliga kommittéerna på bästa sätt använder sig av den vetenskapliga sakkunskap som finns inom och utanför EU och som behövs i en specifik fråga. Därför ska en pool av vetenskapliga rådgivare inrättas som på lämpligt sätt täcker kommittéernas behörighetsområden.

(9)

Omorganisationen av den rådgivande strukturen måste göra den mer flexibel, så att den kan ge råd till kommissionen både i frågor inom de fastställda behörighetsområdena och i samband med nya och nyligen identifierade hälsorisker och i frågor som inte faller inom behörighetsområdena för gemenskapens övriga riskbedömningsorgan. Omorganisationen måste också göra det möjligt att ge snabba råd när så behövs samt säkra full insyn och en hög nivå på samstämmighet och samarbete med andra gemenskapsorgan och relevanta vetenskapliga organisationer.

(10)

Behovet av oberoende vetenskaplig rådgivning kommer sannolikt att fortsätta att öka inom gemenskapens ansvarsområden, såväl etablerade som nya, där de vetenskapliga kommittéerna är behöriga. Strukturen för vetenskaplig rådgivning i riskbedömning behöver förstärkas, både vad gäller sammansättningen och arbetsmetoderna.

(11)

Olika gemenskapsorgan har inrättats, i vars arbetsuppgifter det ingår riskbedömning på olika områden. Det är nödvändigt att säkra samstämmigheten och främja samordningen mellan de vetenskapliga kommittéerna och sådana organ. De vetenskapliga kommittéerna behöver öka sin effektivitet också genom lämpligt utbyte av information och sakkunskap och genom samarbete med andra vetenskapliga organ och organisationer på nationell och internationell nivå.

(12)

De vetenskapliga kommittéernas arbetsmetoder bör förbättras genom att kommittéerna utöver det interna arbetet också får i uppgift att anordna vetenskapliga möten och seminarier och upprätta nätverk.

(13)

De vetenskapliga kommittéerna måste vara helt oberoende, men det är viktigt att samtidigt se till att deras arbete präglas av öppenhet och insyn genom att fastställa lämpliga förfaranden för dialogen med berörda parter.

(14)

Man bör säkra öppenhet och insyn i samband med genomförandet av detta beslut samtidigt som man fullt ut respekterar kraven i gemenskapslagstiftningen i fråga om skydd av personliga uppgifter och allmänhetens tillgång till handlingar, även skydd av affärssekretess.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Den rådgivande strukturen och dess behörighetsområden

1.   Härmed inrättas en rådgivande struktur för vetenskaplig riskbedömning på områdena konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö. Strukturen omfattar följande:

a)

Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (nedan kallad SCCS).

b)

Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (nedan kallad SCHER).

c)

Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (nedan kallad SCENIHR).

d)

En pool av vetenskapliga rådgivare i riskbedömning (nedan kallad poolen), som ska stödja de vetenskapliga kommittéernas verksamhet i enlighet med relevanta bestämmelser i detta beslut.

2.   Den rådgivande strukturens behörighetsområden fastställs i bilaga I, utan att detta påverkar andra gemenskapsorgans behörighet att göra riskbedömningar i enlighet med gemenskapslagstiftningen; detta gäller särskilt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

Artikel 2

Uppdrag

1.   Kommissionen ska begära ett vetenskapligt yttrande från de vetenskapliga kommittéerna i de fall som anges i gemenskapslagstiftningen.

2.   Kommissionen får också begära ett vetenskapligt yttrande från kommittéerna i frågor som

a)

är av särskild betydelse för konsumentsäkerheten, folkhälsan och miljön, och

b)

inte faller inom andra gemenskapsorgans behörighetsområden.

3.   Kommissionen kan också begära att de vetenskapliga kommittéerna vid akut behov snabbt ger råd om det vetenskapliga kunskapsläget i fråga om särskilda risker.

4.   Kommissionen kan uppmana en vetenskaplig kommitté att kartlägga behov av forskning och att bedöma forskningsresultat på de ämnesområden som ingår i kommitténs behörighet.

5.   De vetenskapliga kommittéerna kan, på begäran av kommission eller på eget initiativ och i samförstånd med kommissionen, besluta att anordna tematiska seminarier för att granska vetenskapliga uppgifter rörande särskilda risker eller allmänna riskbedömningar. På begäran av kommissionen ska de lägga fram rapporter, betänkanden eller slutsatser från seminarierna.

I seminarierna kan ledamöter i kommittéerna delta, och därutöver vetenskapliga rådgivare från poolen samt externa experter, inklusive experter från gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ med liknande arbetsuppgifter, allt efter behov.

Seminarierna ska organiseras av de vetenskapliga kommittéernas sekretariat. Sekretariatet ska framställa och vid behov se till att sprida rapporterna, betänkandena eller slutsatserna från seminarierna.

6.   Kommissionen kan uppmana de vetenskapliga kommittéerna att delta i tematiska nätverk tillsammans med andra gemenskapsorgan eller vetenskapliga organisationer, för att övervaka och bidra till att förbättra det vetenskapliga kunskapsläget i fråga om risker inom de behörighetsområden som anges i bilaga 1.

7.   De vetenskapliga kommittéerna ska göra kommissionen uppmärksam på specifika eller nya problem inom sina behörighetsområden som de anser utgör faktiska eller potentiella risker för konsumentsäkerheten, folkhälsan eller miljön, genom att anta memorandum eller ställningstaganden riktade till kommissionen. Kommissionen kan besluta att offentliggöra sådana memorandum och ställningstaganden, och ska avgöra vilken åtgärd som ska vidtas; en möjlighet är en begäran om ett vetenskapligt yttrande i frågan.

KAPITEL 2

DE VETENSKAPLIGA KOMMITTÉERNAS OCH POOLENS SAMMANSÄTTNING

Artikel 3

Utnämning av de vetenskapliga kommittéernas ledamöter

1.   SCCS, SCHER och SCENIHR ska var och en bestå av högst 17 ledamöter och kan på eget initiativ knyta till sig högst fem vetenskapliga rådgivare från poolen, som ska bidra till kommitténs arbete i särskilda frågor eller inom särskilda vetenskapsgrenar.

2.   De vetenskapliga kommittéernas ledamöter ska utses av kommissionen på grundval av sina sakkunskaper och med en geografisk spridning som återspeglar mångfalden av vetenskapliga frågor och strategier, framför allt inom Europa. Kommissionen ska fastställa antalet ledamöter i varje kommitté beroende på vilken sakkunskap som krävs.

Ledamöterna i varje kommitté ska vara experter inom ett eller flera av kommitténs behörighetsområden, och de ska tillsammans täcka in så många vetenskapsgrenar som möjligt.

3.   Kommissionen ska utse ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna från en förteckning över lämpliga kandidater som upprättats efter det att en uppmaning till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på kommissionens webbplats.

4.   Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna får inte utses till mer än en av de kommittéer som anges i artikel 1.1.

Artikel 4

Inrättande av poolen

1.   Poolen ska bestå av vetenskapliga rådgivare som är experter inom ett eller flera av de behörighetsområden som anges i bilaga 1 eller på närliggande ämnen, och de ska tillsammans täcka in så många vetenskapsgrenar som möjligt.

2.   Kommissionen ska utse de vetenskapliga rådgivarna till poolen från en förteckning över lämpliga kandidater som upprättats efter det att en uppmaning till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på kommissionens webbplats.

3.   Kommissionen ska besluta hur många vetenskapliga rådgivare som ska ingå i poolen vid varje tidpunkt, utifrån sitt behov av vetenskaplig rådgivning.

Artikel 5

Mandatperiod

1.   Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna har en mandatperiod på tre år och får tjänstgöra under högst tre på varandra följande mandatperioder i en och samma kommitté. Kommitténs ledamöter kvarstår tills en ersättare har utsetts eller tills de utsetts för en ny mandatperiod.

För kontinuitetens skull får kommissionen i undantagsfall förlänga mandatperioden för ledamöterna i en vetenskaplig kommitté med högst 18 månader.

Ledamöter som just har tjänstgjort under tre på varandra följande mandatperioder i en vetenskaplig kommitté kan utses till ledamöter i en annan vetenskaplig kommitté.

2.   När en ledamot inte uppfyller de kriterier för deltagande som ska fastställas i den arbetsordning som avses i artikel 12 eller om ledamoten vill avgå, får kommissionen avbryta ledamotens mandat och utse en ersättare från poolen.

3.   Vetenskapliga rådgivare ska utses till poolen för en femårsperiod och de kan utses för en ny mandatperiod.

KAPITEL 3

DEN RÅDGIVANDE STRUKTURENS ARBETE

Artikel 6

Stöd från poolen

1.   Varje vetenskaplig kommitté kan besluta att låta upp till fem vetenskapliga rådgivare från poolen delta i utarbetandet av ett vetenskapligt yttrande. Dessa associerade ledamöter ska delta i verksamhet och i överläggningar som berör ämnet i fråga, och ha samma uppgifter, ansvar och rättigheter som övriga ledamöter i den berörda kommittén.

2.   Dessutom kan varje vetenskaplig kommitté besluta att inbjuda andra vetenskapliga rådgivare från poolen att delta i utarbetandet av ett vetenskapligt yttrande. Dessa rådgivare ska delta i verksamhet som berör ämnet i fråga, men deras arbetsuppgifter och ansvar är begränsade till utarbetandet av det vetenskapliga yttrandet.

3.   Vetenskapliga rådgivare från poolen kan också inbjudas av de vetenskapliga kommittéerna att biträda dem när de ska ge snabba råd till kommissionen enligt artikel 2.3, eller för att delta i de tematiska seminarier som avses i artikel 2.5.

4.   Vetenskapliga rådgivare från poolen kan inbjudas av kommissionen att delta i vetenskapliga möten eller att förse kommissionens avdelningar med information i särskilda frågor.

Artikel 7

Arbetsgrupper

1.   De vetenskapliga kommittéerna kan tillsätta särskilda arbetsgrupper vars uppgift ska vara att utarbeta och redigera deras vetenskapliga yttranden. Dessa arbetsgrupper ska inrättas särskilt då kommittén behöver extern sakkunskap i en särskild fråga.

2.   Efter överenskommelse med kommissionen får de vetenskapliga kommittéerna bjuda in associerade ledamöter, andra vetenskapliga rådgivare från poolen, specialiserade externa experter samt experter från andra gemenskapsorgan som de bedömer har den nödvändiga vetenskapliga kompetensen och sakkunskapen, att delta i deras arbete.

3.   Arbetsgrupperna ska ledas av en ledamot från den vetenskapliga kommitté som sammankallade dem och ska rapportera till kommittén, och de kan utse en föredragande bland deltagarna. För särskilt komplicerade tvärvetenskapliga frågor kan mer än en föredragande utses.

4.   När en fråga berör mer än en vetenskaplig kommitté ska det inrättas en gemensam arbetsgrupp som omfattar ledamöter från de berörda kommittéerna, associerade ledamöter, vetenskapliga rådgivare från poolen och, vid behov, externa experter.

Artikel 8

Praktikanter

Efter överenskommelse med kommissionen och i enlighet med den arbetsordning som avses i artikel 12 får de vetenskapliga kommittéerna låta praktikanter delta i sina möten, i syfte att bidra till kapacitetsuppbyggnaden inom riskbedömning.

Artikel 9

Särskilda krav

1.   Kommissionen får begära att ett vetenskapligt yttrande från en vetenskaplig kommitté antas inom en viss tidsfrist.

2.   Kommissionen kan begära att ett gemensamt yttrande antas i frågor som inte faller under en enskild vetenskaplig kommittés behörighetsområde eller som måste behandlas av mer än en kommitté. Ett gemensamt yttrande, som avges då kommissionen begärt ett yttrande, får också antas av de vetenskapliga kommittéerna på initiativ av den grupp för samordning av kommittéerna som avses i artikel 11.

3.   Kommissionen får i samband med att den begär ett vetenskapligt yttrande ange vilka samråd, utfrågningar eller samarbete med andra vetenskapliga organ den anser är nödvändiga för att utarbeta yttrandet. En kommitté kan också besluta att genomföra samråd och utfrågningar, efter överenskommelse med kommissionen, om den anser det nödvändigt för att komplettera ett yttrande.

4.   En vetenskaplig kommitté kan begära ytterligare uppgifter från berörda parter för att utarbeta ett vetenskapligt yttrande. En vetenskaplig kommitté får fastställa en tidsfrist för när de begärda uppgifterna ska lämnas in till den. I sådana fall kan den vetenskapliga kommittén tillfälligt upphöra med sitt arbete med det vetenskapliga yttrandet i fråga. Om de begärda uppgifterna inte har lämnats in inom tidsfristen får kommittén anta sitt yttrande på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga.

Artikel 10

Val av ordförande och viceordförande

1.   Varje vetenskaplig kommitté ska välja en ordförande och två viceordförande bland sina ledamöter. Valet ska ske med enkel majoritet bland kommitténs ledamöter. Ordföranden och viceordförandena ska utses för en mandatperiod på tre år, och får omväljas.

2.   Förfarandet för att välja ordförande och viceordförande till de vetenskapliga kommittéerna ska fastställas i den arbetsordning som avses i artikel 12.

Artikel 11

Samordning av de vetenskapliga kommittéerna

En grupp för samordning av kommittéerna, bestående av de vetenskapliga kommittéernas ordförande och viceordförande, ska samordna verksamheten i de tre vetenskapliga kommittéerna, i enlighet med den arbetsordning som avses i artikel 12.

Artikel 12

Arbetsordning

1.   På förslag av och i samförstånd med kommission ska de vetenskapliga kommittéerna anta en gemensam arbetsordning.

2.   Arbetsordningen ska säkerställa att de vetenskapliga kommittéerna fullgör sina uppgifter enligt principerna om kompetens, oberoende och insyn; de ska samtidigt ta hänsyn till berättigade krav på affärssekretess och till de principer för riskbedömning som kommissionen kan fastställa av erfarenhet och med hänsyn till sin politik på området.

3.   Arbetsordningen ska särskilt täcka de frågor som förtecknas i bilaga II.

Artikel 13

Omröstningar

1.   De vetenskapliga kommittéernas yttranden, snabba råd, memorandum och ställningstaganden ska antas av en majoritet av det totala antalet ledamöter och associerade ledamöter i berörd kommitté.

2.   Varje vetenskaplig kommitté ska fatta majoritetsbeslut i alla andra frågor.

3.   De kommittéledamöter som avgått eller vars medlemskap upphört enligt artikel 5.2 ska inte räknas med i det totala antalet ledamöter för genomförandet av punkterna 1 och 2.

Artikel 14

Skiljaktiga uppfattningar, samordning och samarbete med andra gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ

1.   De vetenskapliga kommittéerna ska hjälpa kommissionen med att i ett tidigt skede kartlägga

a)

behov av och möjligheter till samordning av arbete och samarbete, samt

b)

möjliga eller faktiska skiljaktiga uppfattningar i de vetenskapliga yttrandena från andra relevanta gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ som utför liknande uppgifter, om allmänna eller särskilda frågor som gäller riskbedömning.

Kommittéerna ska hjälpa kommissionen att undvika, hitta lösningar på och klargöra fall där skiljaktiga uppfattningar föreligger och att inrätta och upprätthålla samarbetskontakter med ovannämnda organ.

2.   Kommissionen kan ta initiativ till att begära och organisera gemensamt arbete mellan de vetenskapliga kommittéerna samt gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ som utför liknande uppgifter. Den kan särskilt begära att de vetenskapliga kommittéerna utarbetar gemensamma yttranden med andra gemenskapsorgan, efter överenskommelse med dessa organ.

3.   När en betydande skiljaktighet i en vetenskaplig fråga har identifierats och organet i fråga är ett gemenskapsorgan, ska den berörda vetenskapliga kommittén, på kommissionens begäran, samarbeta med det berörda organet i syfte att antingen lösa skiljaktigheten eller lägga fram ett gemensamt dokument för kommissionen som redogör för den vetenskapliga fråga det tvistas om och som anger vilka oklarheter det rör sig om i uppgifterna. Detta dokument ska offentliggöras.

KAPITEL 4

PRINCIPER

Artikel 15

Oberoende

1.   Ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna, associerade ledamöter, andra vetenskapliga rådgivare i poolen och externa experter ska utses personligen. De får inte delegera sitt ansvar till någon annan.

2.   Ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna, vetenskapliga rådgivare i poolen och externa experter som deltar i arbetsgrupper ska förbinda sig att agera utan att låta sig påverkas utifrån.

Därför ska de avge en försäkran om att agera i allmänhetens intresse och en försäkran angående eventuella intressekonflikter, och därvid uppge både direkta och indirekta intressen som kan göra dem jäviga.

Dessa försäkringar ska göras skriftligen. Ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna och vetenskapliga rådgivare i poolen ska avge sådana försäkringar årligen.

3.   De vetenskapliga kommittéernas ledamöter, associerade ledamöter och andra vetenskapliga rådgivare samt de externa experter som deltar i arbetsgrupper ska vid varje möte redovisa de särskilda intressen som skulle kunna göra dem jäviga i förhållande till punkterna på dagordningen.

Artikel 16

Insyn

1.   De vetenskapliga kommittéernas verksamhet ska genomföras på ett sätt som möjliggör en hög grad av insyn. Kommissionen ska särskilt utan oskäligt dröjsmål offentliggöra följande på sin webbplats:

a)

Begäran om yttranden som riktas till de vetenskapliga kommittéerna.

b)

Dagordningar och protokoll från möten i de vetenskapliga kommittéerna, gruppen för samordning av kommittéerna och arbetsgrupperna.

c)

Vetenskapliga yttranden och snabba råd som antagits av de vetenskapliga kommittéerna, inklusive reservationer och namnet på deltagarna i de arbetsgrupper som bidragit till yttrandet i fråga, och vilka ledamöter eller rådgivare som reserverat sig.

d)

De vetenskapliga kommittéernas gemensamma arbetsordning.

e)

Namnet på ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna och på de vetenskapliga rådgivarna från poolen, och en kortfattad meritförteckning för var och en av dem.

f)

Försäkringar angående eventuella intressekonflikter från ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna, vetenskapliga rådgivare i poolen och externa experter som deltagit i en arbetsgrupp.

2.   Reglerna om insyn som avses i stycke 1 ska tillämpas enligt kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (6) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (7), särskilt när det gäller affärssekretess.

Artikel 17

Sekretess

Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna, vetenskapliga rådgivare, externa experter och praktikanter får inte avslöja uppgifter som de fått i samband med arbetet i de vetenskapliga kommittéerna eller arbetsgrupperna eller i samband med annan verksamhet som berörs av tillämpningen av detta beslut, om de har informerats om att uppgifterna är konfidentiella.

KAPITEL 5

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18

Sekretariat för kommissionens vetenskapliga kommittéer

1.   De vetenskapliga kommittéerna och deras arbetsgrupper, gruppen för samordning av kommittéerna samt andra möten, seminarier eller evenemang i samband med tillämpningen av detta beslut ska sammankallas av kommissionen.

2.   Kommissionen ska tillhandahålla vetenskapligt och administrativt sekretariat åt de vetenskapliga kommittéerna och arbetsgrupperna, samt för all annan verksamhet som står i samband med tillämpningen av detta beslut.

3.   Sekretariatet ska ge det vetenskapliga och administrativa stöd som behövs för att de vetenskapliga kommittéerna ska kunna arbeta effektivt, för att övervaka att arbetsordningen följs, särskilt när det gäller kraven på kompetens, oberoende och insyn, samt för att informera om kommissionens verksamhet och dialogen med berörda parter, som särskilt omfattar utfrågningar om kommittéernas verksamhet, och offentliggöra yttranden och andra offentliga handlingar. Sekretariat ska också ge stöd till kommittéerna samt organisera och genomföra kvalitetskontroll av yttrandena enligt vad som föreskrivs i arbetsordningen, i fråga om fullständighet, enhetlighet, klarhet, kravuppfyllande och redaktionell kvalitet.

4.   Sekretariatet ska säkerställa den vetenskapliga och tekniska samordningen av de vetenskapliga kommittéernas verksamhet och när så krävs samordna deras verksamhet med verksamheten vid andra gemenskapsorgan och vid nationella eller internationella organ, och även genomförandet av det förfarande för dialog med berörda parter som anges i arbetsordningen samt informera om kommittéernas verksamhet.

Artikel 19

Ekonomisk ersättning

De vetenskapliga kommittéernas ledamöter, vetenskapliga rådgivare från poolen och externa experter ska ha rätt till ersättning när de deltar i möten i kommittéerna, tematiska seminarier, arbetsgrupper och andra möten och evenemang som anordnas av kommissionen, samt för sitt arbete som föredragande i en specifik fråga, enligt vad som föreskrivs i bilaga III.

Kostnader för resor och uppehälle ska betalas av kommissionen.

Artikel 20

Ersättande av de vetenskapliga kommittéerna

De vetenskapliga kommittéer som inrättas enligt artikel 1.1 i detta beslut ska ersätta de nuvarande vetenskapliga kommittéerna, som inrättades genom beslut 2004/210/EG, enligt följande:

a)

Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet ska ersätta vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter.

b)

Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker ska ersätta kommittén med samma namn.

c)

Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker ska ersätta kommittén med samma namn.

Artikel 21

Upphävande

1.   Beslut 2004/210/EG ska upphöra att gälla.

De tre kommittéer som inrättades genom det beslutet ska ändå fortsätta sin verksamhet tills de kommittéer som inrättas genom detta beslut påbörjat sin verksamhet.

2.   Hänvisningar till det upphävda beslutet ska betraktas som hänvisningar till det här beslutet, och hänvisningar till kommittéer som inrättades genom det upphävda beslutet ska betraktas som hänvisningar till de kommittéer som inrättas genom det här beslutet.

Utfärdat i Bryssel den 5 augusti 2008.

På kommissionens vägnar

Androulla VASSILIOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 66, 4.3.2004, s. 45.

(2)  EUT L 114, 1.5.2007, s. 14.

(3)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1. Rättad i EUT L 136, 29.5.2007, s. 3.

(4)  EUT L 287, 1.11.2007, s. 25.

(5)  KOM(2002) 713 slutlig av den 11 december 2002.

(6)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(7)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.


BILAGA I

BEHÖRIGHETSOMRÅDEN

1.   Vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet

Den ska avge yttranden om alla typer av hälso- och säkerhetsrisker (särskilt kemiska, biologiska, mekaniska och andra fysiska risker) hos konsumentprodukter utom livsmedel (t.ex. kosmetiska produkter och ingredienser i dem, leksaker, textilier, kläder, kroppsvårdsprodukter och hushållsprodukter som t.ex. rengöringsmedel) och tjänster (t.ex. tatuering och solarietjänster).

2.   Vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker

Den ska avge yttranden om hälso- och miljörisker i samband med miljöföroreningar och andra biologiska och fysiska faktorer eller förändrade fysiska villkor som kan påverka hälsan och miljön negativt, t.ex. i fråga om luftkvalitet, vatten, avfall och jord, samt om livscykelbedömningar av miljöpåverkan. Kommittén ska också ta upp hälso- och säkerhetsfrågor i samband med biociders toxicitet och ekotoxicitet.

Utan att det påverkar de behörighetsområden som tilldelats Europeiska kemikaliemyndigheten, vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och andra europeiska riskbedömningsorgan kan kommissionen också uppmana kommittén att, i samarbete med andra europeiska organ och särskilt Europeiska kemikaliemyndigheten, ta upp frågor som rör undersökning av toxicitet och ekotoxicitet hos de kemiska, biokemiska och biologiska föreningar vars användning kan ha skadlig inverkan på människors hälsa och på miljön. Dessutom ska kommittén ta upp frågor som rör metodologiska aspekter av hälso- och miljöriskbedömningen av kemikalier, inklusive kemikalieblandningar, enligt vad som krävs för att kunna tillhandahålla god och konkret rådgivning inom sitt eget behörighetsområde och för att kunna bidra i relevanta frågor i nära samarbete med andra europeiska organ.

3.   Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker

Kommittén ska avge yttranden om frågor som rör nya och nyligen identifierade hälso- och miljörisker och om omfattande, komplexa eller tvärvetenskapliga frågor där det krävs en övergripande bedömning av riskerna för konsumentsäkerheten eller folkhälsan samt andra närbesläktade frågor där inget annat av gemenskapens riskbedömningsorgan är behörigt.

Några potentiella verksamhetsområden är de potentiella riskerna då riskfaktorer interagerar, synergieffekter, kumulativa effekter, antimikrobiell resistens, ny teknik som nanoteknik, medicintekniska produkter inklusive sådana produkter som innehåller ämnen av animaliskt eller mänskligt ursprung, vävnadsteknik, blodprodukter, fertilitetsminskning, cancer i endokrina organ, fysiska risker som buller och elektromagnetiska fält (från mobiltelefoner, sändare och elektroniskt styrda hemmiljöer) samt metoder för att bedöma nya risker. Kommittén kan också få i uppdrag att ta upp risker i samband med bestämningsfaktorer för folkhälsan och icke överförbara sjukdomar.


BILAGA II

ARBETSORDNING

Den gemensamma arbetsordningen som de vetenskapliga kommittéerna ska anta i enlighet med artikel 12 ska omfatta följande frågor:

1.   Samordning mellan de vetenskapliga kommittéerna

a)

Val av vetenskaplig kommitté som är ansvarig då kommissionen begär vetenskapliga yttranden i frågor som inte faller under en enskild vetenskaplig kommittés behörighetsområde eller som måste behandlas av mer än en kommitté.

b)

Antagande av gemensamma yttranden, snabba råd, memorandum och ställningstaganden.

c)

Förfaranden för att garantera samordning mellan de vetenskapliga kommittéerna, inklusive frågor som rör harmonisering av riskbedömning och arbetssättet för gruppen för samordning av kommittéerna.

2.   Beslutsförfaranden inom kommittéerna

a)

Val av ordförande och viceordförande i de vetenskapliga kommittéerna.

b)

Förfaranden för antagande av yttranden

under normala förhållanden,

genom skriftligt förfarande under normala förhållanden, och

genom ett snabbare skriftligt förfarande, att användas vid akuta behov.

c)

Förfarandet för att ge snabba råd till kommissionen när den så begär i enlighet med artikel 2.3; förfarandet ska säkra kvaliteten och att kommittén kan godkänna rådet på lämpligt sätt.

d)

Antagande av memorandum och ställningstaganden för att uppmärksamma kommissionen på specifika eller nya problem.

3.   Organisation av det vetenskapliga arbetet

a)

Inrättande och organisation av de vetenskapliga kommittéernas arbetsgrupper, inklusive gemensamma arbetsgrupper.

b)

Associering av vetenskapliga rådgivare från poolen till kommittéernas verksamhet och deltagande av externa experter.

c)

Val av föredragande och beskrivning av deras uppgifter när det gäller utarbetande av utkast till de vetenskapliga kommittéernas yttranden.

d)

De vetenskapliga yttrandenas utformning och innehåll samt förfaranden för att garantera och förbättra deras enhetlighet och redaktionella utformning.

e)

Anordnande av och deltagande i möten, tematiska seminarier och nätverk.

f)

Deltagande av praktikanter.

4.   Skyldigheter för ledamöterna i kommittén, associerade och andra vetenskapliga rådgivare från poolen, externa experter samt praktikanter

a)

Kriterier för deltagande och villkor för när medlemskap i en kommitté ska upphöra.

b)

Genomförandet av sekretesskraven i artikel 17.

c)

Ansvar och skyldigheter för ledamöter, associerade och andra vetenskapliga rådgivare från poolen samt externa experter vid kontakt med personer som lämnat in klagomål, särskilda intressegrupper och andra berörda parter.

d)

Villkor och förfaranden för hur ledamöter i kommittéerna, associerade eller andra vetenskapliga rådgivare eller externa experter kan uteslutas från överläggningar och omröstningar i en särskild fråga i en kommitté eller en arbetsgrupp, om det finns rimliga misstankar om jäv.

5.   Förbindelser med tredje part

a)

Förfaranden för att kartlägga, hitta lösningar på och klargöra skiljaktiga uppfattningar tillsammans med gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ som utför liknande uppgifter, inklusive informationsutbyte och anordnande av gemensamma möten.

b)

De vetenskapliga kommittéernas deltagande i extern verksamhet, främst i förhållande till andra gemenskapsorgan eller internationella organ som deltar i liknande verksamhet.

c)

Organiserande av förfarandet för dialog med berörda parter, särskilt anordnande av utfrågningar med industrin och andra särskilda intressegrupper eller berörda parter.

d)

Offentliggörande av vetenskapliga yttranden och andra dokument.


BILAGA III

EKONOMISK ERSÄTTNING

De vetenskapliga kommittéernas ledamöter, associerade rådgivare från poolen och externa experter ska ha rätt till följande ersättning för sitt deltagande i de vetenskapliga kommittéernas verksamhet:

För deltagande i möten:

300 euro för deltagande en hel dag eller 150 euro för deltagande på förmiddagen eller eftermiddagen i ett möte i en vetenskaplig kommitté, i en arbetsgrupp eller i ett externt möte i samband med en vetenskaplig kommittés verksamhet.

För att vara föredragande för en fråga när det krävs minst en dags förberedelser av ett utkast till yttrande och efter skriftligt godkännande från kommissionen:

300 euro.

Om det är motiverat och om det finns budgetmedel för detta får beloppet i undantagsfall ökas till 600 euro för frågor som är särskilt arbetskrävande.

Kommissionen kommer regelbundet att se över behovet att anpassa dessa ersättningar i förhållande till prisindex, ändringar av den ersättning som andra europeiska organ betalar till experter och till erfarenheterna av arbetsbelastningen för ledamöter, associerade ledamöter, andra vetenskapliga rådgivare och externa experter. Den första översynen kommer att äga rum 2009.