Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

29.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 189/33


Offentliggörande av ansökan i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel

2011/C 189/13

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 7 i rådets förordning (EG) nr 510/2006 (1). Invändningar måste komma in till kommissionen senast sex månader efter dagen för detta offentliggörande.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 510/2006

”RHEINISCHES ZUCKERRÜBENKRAUT/RHEINISCHER ZUCKERRÜBENSIRUP/RHEINISCHES RÜBENKRAUT”

EG-nr: DE-PGI-0005-0717-02.09.2008

SGB ( X ) SUB ( )

1.   Beteckning:

”Rheinisches Zuckerrübenkraut/Rheinischer Zuckerrübensirup/Rheinisches Rübenkraut”

2.   Medlemsstat eller tredjeland:

Tyskland

3.   Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet:

3.1   Produkttyp:

Klass 1.6

Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

3.2   Beskrivning av den produkt för vilken beteckningen i (1) är tillämplig:

Ren, naturlig, koncentrerad saft från nyskördade sockerbetor utan växtfiber eller tillsatser.

   Utseende: mörkt brun, högviskös sirap

   Smak: söt maltsmak

   Doft: söt, med malt och karamell

   Slutlig sockerhalt (tolerans ± 3 %)

Sackaros: 33 %

Glukos: 17 %

Fruktos: 16 %

   Brix-tal: minst 78 °Brix

   pH-värde: 4,4–5,0

   Vattenhalt: högst 22 %

   Järn: minst 10 mg/100 g

   Magnesium: minst 70 mg/100 g

   Kalium: minst 50 mg/100 g

   Folsyra: minst 90 mikrogram/100 g

   Sockerbetssirap framställs utan tillsatser. Produkten tillverkas under skördeperioden för betor, från sensommar till vår. Den traditionella produktionsmetoden, som anpassats till modern livsmedelslagstiftning, beskrivs nedan.

—   Varumottagning/kvalitet: leverans av nyskördade betor.

—   Mottagningstest: bestämning av sockerhalten för att fastställa nödvändiga driftsparametrar (temperatur, koktid osv.). Visuell inspektion för att upptäcka jord och blast.

—   Lagring: kort lagringstid på både gården och produktionsanläggningen, samordning av skörd och leverans.

—   Behandling före vidare bearbetning: förtvätt; avlägsnande av blast, jord och stenar; ny tvättning i bettvätten.

—   Bearbetning: Bearbetningen äger rum i det geografiska området. Betorna bearbetas hela eller skurna i bitar. Mäsken värms i flera timmar och får koka sakta. Det är viktigt att mäsken får stå tillräckligt länge. Koktiden för betorna och temperaturen avgörs av traditionen i företaget. Sirapen pressas sedan under högt tryck för att utvinna råsaften. Filterutrustning används för att avlägsna nästan alla fasta partiklar från den utvunna råsaften. Den klara saften skickas vidare till ångpannan där vattnet försiktigt avlägsnas under vakuumtryck. Torrsubstansen i den färdiga produkten är minst 78 °Brix. Före lagringen bestäms pH-värde, färg, sackaros, fruktos, glukos och torrsubstans i den färdiga produkten på bearbetningsanläggningen. Den färdiga produkten undersöks också regelbundet av ett externt laboratorium. Den framställda sockerbetssirapen lagras i behållare varifrån den kan tas för förpackning.

3.3   Råvaror (endast för bearbetade produkter):

Alla sockerbetor som används som råvara måste utan undantag komma från det geografiska området i fråga.

Sockerbetor som används för tillverkning av sockerbetssirap kommer traditionellt endast från betproducenter i regionen.

3.4   Foder (endast för produkter av animaliskt ursprung):

3.5   Särskilda steg i produktionsprocessen som måste äga rum i det avgränsade geografiska området:

Hela produktionsprocessen äger rum i det geografiska området.

3.6   Särskilda regler för skivning, rivning, förpackning etc.:

3.7   Särskilda regler för märkning:

4.   Kort beskrivning av det geografiska området:

Rhenlandet. I delstaten Nordrhein–Westfalen ingår Kölns förvaltningsområden (utom distriktet Oberbergisch) och följande distrikt i Düsseldorfs förvaltningsområde: Kreis Mettmann, Stadt Düsseldorf, Rhein-Kreis Neuss, Stadt Mönchengladbach, Kreis Viersen, Stadt Krefeld, Kreis Kleve och Kreis Wesel. I Rheinland–Pfalz ingår landsbygdsdistrikten Landkreis Ahrweiler och Landkreis Mayen-Koblenz.

5.   Samband med det geografiska området:

5.1   Specifika uppgifter om det geografiska området:

Den månghundraåriga traditionen med sirapstillverkning i Rhenlandet har resulterat i en fulländad produktionsprocess och smak. Kunnandet har förmedlats från generation till generation. Under 1300- och 1400-talet etablerades sockerbetan som jordbruksgröda. I Rhenlandet ingick betorna i de tionden som jordbrukarna måste betala till feodalherrarna från 1400-talet och framåt. I början av 1600-talet ledde trettioåriga kriget till en period av svält, och betodling visade sig vara enklare och mer produktivt än spannmålsodling. Bland annat i Rhenlandet, där oron var mindre märkbar, kunde människor lägga ned den tid och det arbete som krävdes för att odla de söta, vita betorna.

I dag är det omöjligt att säga exakt när betsirap började tillverkas i Rhenlandet, men det har antagligen varit vanligt sedan 1700-talet. Regionen Niederrhein är centrum för tillverkningen av ”Rübenkraut”. Kring 1860 fanns bara i distriktet Grevenbroich 63 registrerade pressanläggningar (det fanns vid den tiden 309 sirapstillverkare i den preussiska staten). Till en början tillverkades betsirapen av foderbetor eller morötter. Under 1800-talet blev dock ”Lanker Rübe”, ett slags foderbeta som odlades i Niederrhein, vanlig. Under århundradets senare del blev sockerbetor populärare som råvara. Uppgifter från omkring 1870 från handelskammaren i Köln visar att mellan 6 000 och 10 000Zehntner (dvs. 300–500 ton) betsirap tillverkades varje år.

Betsirap förekommer dessutom som en viktig traditionell ingrediens i en rad typiska recept från Rhenlandet, t.ex. ”Rheinischer Sauerbraten” (marinerat nötkött) och ”Aachener Printen” (pepparkaka). Den långa traditionen med betsirapstillverkning i Rhenlandet märks också tydligt i det lokala språket – människor från Rhenlandet kallar sirapen ”Rübenkraut” (förr ”Rüöwenkrut” eller ”Röbenkraut”). Denna term används och förstås fortfarande även utanför Rhenlandet. Innan man visste att foderbetor kunde användas för sockerframställning användes de som grönsaker. Beteckningen ”Rübenkraut” användes om den sirap som framställdes av foderbetor, på samma sätt som sirap framställd av äpplen kallades ”Apfelkraut”.

Figur 2 i en publikation av Block med titeln Rübensirup — Seine Herstellung, Beurteilung und Verwendung (”Betsirap – produktion, bedömning och användning”) (Leipzig 1920) visar att betsirapsfabrikerna (cirklar ifyllda med svart) var koncentrerade till Rhenlandet. Sockerfabrikerna var spridda över hela det tyska riket, men i Rhenlandet fanns bara ett fåtal. Rhenlandet kompenserade dock för detta med det stora antalet betsaftfabriker. Än i dag framställs stora mängder betsaft i Rhenlandet.

5.2   Specifika uppgifter om produkten:

Den försiktiga produktionsmetoden, som av tradition är fast förankrad i regionen, garanterar att den färdiga produkten har kvar värdefulla mineraler som magnesium och järn. Produkten innehåller även kalium och folsyra. Den framställs utan tillsatser.

Tack vare sin oförlikneliga, utpräglat söta maltsmak, som i likhet med den söta doften av malt och karamell är ett resultat av den försiktiga produktionsmetoden, lämpar den sig utmärkt inte bara som pålägg utan även som smakförhöjande tillsats vid matlagning och bakning.

Produkten har länge haft högt anseende och mycket gott rykte, särskilt i Rhenlandet men även utanför dess gränser. Produktens anseende och rykte har sin grund i dess långa historia i det geografiska området.

5.3   Orsakssamband mellan det geografiska området och produktens kvalitet eller egenskaper (för SUB) eller en viss kvalitet, ett visst anseende eller en viss annan egenskap som kan hänföras till produkten (för SGB):

Produktens utmärkta anseende har sin grund i dess geografiska ursprung.

”Rübenkraut” uppfanns i Rhenlandet och har tillverkats där sedan dess. Den har alltid framställts av sockerbetor från Rhenlandet. En viktig orsak till produktens goda anseende är att betorna kommer från produktionsområdet. Det är denna lokala anskaffning av den enda råvaran (sockerbetor) som hänger oupplösligt samman med produktens autenticitet.

Betsirapen tillverkas än i dag på nästan exakt samma sätt som för flera århundraden sedan. Endast betor från det geografiska området bearbetades. Det är också anledningen till att det finns så många betsaftfabriker i Rhenlandet (se karta). Stora mängder sockerbetor odlas fortfarande i Rhenlandet. Merparten används för sockertillverkning men en ansenlig mängd bearbetas ändå till ”Rübenkraut”.

Sockerbetor som används för tillverkning av sockerbetssirap kommer traditionellt endast från betproducenter i regionen. Sockerbetsodlingen bedrivs på grundval av avtal mellan bearbetningsföretag och jordbrukare, vilket möjliggör en omfattande produktionsrådgivning. Samarbetet mellan producenter och bearbetningsföretag är nu effektivt, öppet och kontrollerbart. En försäljningsgaranti ger betodlarna den grundtrygghet de behöver för att kunna planera framåt. Sockerbetornas kemiska kvalitet kontrolleras rutinmässigt med hjälp av identiska analysmetoder.

Hänvisning till offentliggörandet av specifikationen:

(artikel 5.7 i förordning (EG) nr 510/2006)

Markenblatt, vol. 5, 1 februari 2008, del 7a-aa, s. 26285.

http://register.dpma.de/DPMAregister/geo/detail.pdfdownload/83


(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.