Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

20.6.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 204/20


Offentliggörande av en ansökan om ändring i enlighet med artikel 50.2 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel

(2015/C 204/08)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt att göra invändningar som fastställs i artikel 51 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (1).

PRODUKTSPECIFIKATION FÖR EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

”JĀŅU SIERS”

EU-nr: LV-TSG-0007-01264 – 09.10.2014

LETTLAND

1.   Namn som ska registreras

”Jāņu siers”

2.   Produkttyp

Klass 1.3 Ost

3.   Skäl till registreringen

3.1   Det rör sig om en produkt som

    är resultatet av en viss produktions- eller bearbetningsmetod eller har en viss sammansättning som överensstämmer med traditionell praxis för produkten eller livsmedlet i fråga

    är framställd av råvaror och ingredienser som används traditionellt.

Beredningen, receptet, utseendet, färgen och smaken ger ”Jāņu siers” dess traditionella karaktär, som är oförändrad sedan många decennier eller rentav sekel.

”Jāņu siers” är en färsk surmjölksost som framställs på följande sätt: mjölk får koagulera med hjälp av mjölksyrabakterier eller ostmassa. ”Jāņu siers” framställs av mjölk och ostmassa som värms upp för att avlägsna vasslen, och sedan tillsätts smör eller grädde, ägg, salt och kumminfrön till återstoden. Blandningen värms upp under kraftig omrörning tills konsistensen blir homogen.

3.2   Det rör sig om ett namn som

    traditionellt har använts för att benämna den specifika produkten

    avser produktens traditionella karaktär eller särskilda egenskaper

Midsommar (Jāņi) är den mest traditionella lettiska högtiden, där man firar sommarsolståndet. Många traditioner är förknippade med midsommar, t.ex. att binda kransar, dekorera bostaden med blommor, örter och gräs som traditionellt plockas vid midsommartid, sjunga sånger, tända eldar och laga särskilda maträtter. När tyska korsfarare kom till den baltiska kusten på 1100-talet häpnade de över de stora festligheterna runt eldarna på midsommarnatten. Öl och ”Jāņu siers” är viktiga inslag i midsommarfirandet. Namnet ”Jāņu siers” på den ost som äts under midsommar finns nedtecknat i de lettiska folkvisorna, en guldgruva för lettisk folkminnesforskning. Visorna samlades, ordnades och redigerades av Krišjānis Barons mellan 1894 och 1915 i hans verk Latvju dainas.

4.   Beskrivning

4.1   Beskrivning av den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet dess huvudsakliga fysiska, kemiska, mikrobiologiska eller organoleptiska egenskaper, som visar på produktens särskilda egenskaper (artikel 7.2 i denna förordning)

”Jāņu siers” är en surmjölksost som har en ren smak och doft av mjölksyra i kombination med en utpräglad smak och doft av kummin.

”Jāņu siers” har formen av en låg cylinder med 8–30 cm diameter och 4–6 cm höjd. Ostens färg är blekgul till gul.

Osten är måttligt salt. Konsistensen är mjuk, kompakt, något grynig och homogen i hela massan. Snittytan uppvisar inga pipor, men det får finnas hålrum och förtätningar i massan, och kumminfröna har en synligt jämn fördelning.

Kemiska egenskaper:

Fetthalt beräknad på torrsubstans: högst 30 %

Vattenhalt: högst 58 %

Salthalt: 1,2–1,8 %

4.2   Beskrivning av den produktionsmetod som producenterna ska använda för att framställa den produkt som namnet i punkt 1 avser, inbegripet, om det är lämpligt, typ av råvaror och egenskaper hos de råvaror eller ingredienser som används samt den metod som används vid beredningen av produkten (artikel 7.2 i denna förordning)

Följande ingredienser behövs för framställning av 10 kg ”Jāņu siers”:

20–50 l skummjölk,

10–13 kg ostmassa av skummjölk,

1,0–1,2 kg smör (82 % fett) eller 2,5 l grädde (35 % fett),

0,6–1,0 kg ägg (utan skal),

40–50 g kumminfrön,

100–120 g koksalt.

Livsmedelsfärg (betakaroten) får tillsättas.

Tillverkningsmetod:

Mjölken värms i en panna (till 85–90 °C) utan att koka.

Den skurna ostmassan tillsätts i den heta mjölken, och blandningen rörs om tills temperaturen når 65–85 °C. Omrörningen pågår tills mjölken har koagulerat fullständigt och vasslen börjar avgå.

Under uppvärmingen ändras ostmassans struktur och blir något elastisk.

Vasslen silas av.

Ostmassan förs tillbaka till pannan. Äggblandning, smör eller grädde, kumminfrön och salt tillsätts och blandningen värms till 65–70 °C (under omrörning) tills ostmassan släpper från pannans sidor (ca 15–30 minuter) och blir en homogen massa med en något elastisk konsistens.

Ostmassan placeras i formar och får stå kallt i minst 1–2 timmar. Ostmassan tas ur formarna, får torka och paketeras sedan.

Efterfrågan på ”Jāņu siers” är störst vid midsommartid, men osten tillverkas året runt.

4.3   Beskrivning av de viktigaste faktorer som visar på produktens traditionella karaktär (artikel 7.2 i denna förordning)

”Jāņu siers” särart är kopplad till den traditionella tillverkningsmetoden och ingredienserna samt dess form och färg, vilka är oförändrade sedan hundratals år.

Traditionella ingredienser

”Jāņu siers” tillverkas av mjölk och ostmassa med tillsats av smör eller grädde, ägg, salt och kumminfrön – vilket är dokumenterat i många litteraturkällor som samlar historisk information och tillverkningsmetoder för ”Jāņu siers”, däribland Latviešu svētki (Latviešu Folkloras Krātuves materiāli, 1940); Latviešu pavāru grāmata. Muižas pavāriem par mācību visādus ēdienus gardi sataisīt un savārīt, Jelgava, 1796; Amols, M. Piens, sviests un siers un viņu apstrāde, Jelgava, 1899; Kļaviņa, A. Viesību galds. Riga: Liesma, 1971; Gustava, V., Jansone, I. Pavārgrāmata. Riga: Liesma, 1977; Masiļūne, N., Pasopa, A. Latviešu ēdieni, Riga: Avots, 1986; Ozola L. Siera ražošanas tehnoloģija, Riga: Neo, 1997; Dumpe, L. Latviešu tradicionālā piensaimniecība. Piena produkti un piena ēdieni, Riga, 1998; Ozola L. & Ciproviča I. Piena pārstrādes tehnoloģijas, Jelgava: LLU, 2002; Praktiskā Jāņu grāmata, SIA Tautas mākslas centrs, 2004; Jāņu siers, Siera klubs, 2004.

Kārlis Lepevičs framhöll i sitt verk om jordbruksrådgivning från mitten av 1800-talet att ostens karakteristiska smak och konsistens är beroende av att ingredienserna används i rätt proportioner. I Henriete Daudertes kokbok från samma tid anges, liksom i instruktionsböcker från 1900-talet, att mer mjölk ska tillsättas i förhållande till ostmassa, ju surare ostmassan är, eftersom mer mjölk gör osten sötare.

Form och färg

Den runda formen hos ”Jāņu siers” är betydelsebärande och symbolisk. Maträtter med rund form äts ofta vid sommarsolståndet som en symbolisk representation av solen. På samma sätt är formen och färgen hos ”Jāņu siers” förknippad med solsymbolik. Vid midsommarfirandet förkroppsligade ”Jāņu siers” både solens skapande kraft och den rikliga och framgångsrika produktionen av mjölkprodukter. ”Jāņu siers” runda form symboliserar solen och hela världen – genom att skära bitar av osten tog var och en del av solens energi.

I många av de folkvisor som ingår i Krišjāņis Barons verk Latvju dainas (1894–1915) återges inslagningen av ”Jāņu siers” som en särskild ritual: osten slås in så att knuten hamnar mitt på osten och vävens veck ordnas så att jämna avtryck bildas på ostens yta. Knuten och området runt den bildar ”Jāņu siera viducītis” (mitten av ”Jāņu siers”) och vecken ger avtryck som liknar solstrålar. Inslagningen ger osten dess form som liknas vid ett runt ”hjul”. Detta tillvägagångssätt återfinns i alla litteraturbeskrivningar av tillverkningen av ”Jāņu siers”.

Tillverkningsmetod

Den mjuka, kompakta, något elastiska och homogena konsistensen och den milda smaken hos ”Jāņu siers” är resultatet av kunskaper som förfinats under många år.

Beredningen av ostmassa nämns i dokument från Rigas jesuitkollegium ända sedan slutet av 1500-talet och början av 1600-talet.

Receptet på ”Jāņu siers” finns i många böcker, t.ex. Kļaviņa, A. Viesību galds, Riga: Liesma, 1971; Gustava, V., Jansone, I. Pavārgrāmata, Riga: Liesma, 1977; Masiļūne, N., Pasopa, A. Latviešu ēdieni, Riga: Avots, 1986.

”Jāņu siers” har blivit en nationalklenod, en framträdande och populär symbol för Lettlands kulturella identitet i förhållande till andra länder. ”Jāņu siers” har också stor betydelse i andra viktiga lettiska övergångsriter och högtider.

Under många år har en årlig mejerimässa/-tävling hållits i Lettland. Vartannat år deltar lettiska osttillverkare i tävlingen om att bli den tillverkare som har den mest traditionella och välsmakande ”Jāņu siers”. Vid det årliga evenemanget ”Latvijas novadu Siera diena” (lettiska regionala ostdagen) 2003 fick ”Jāņu siers” stora lovord och gavs hedersutmärkelsen ”Latvijas Sieru karalis” (kungen av lettiska ostar).


(1)  EUT L 343, 14.12.2012, s. 1.