Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan

Kyrkolagen

Utfärdad den 26 november 1998.
Utkom från trycket den 16 december 1998.

Svenska kyrkan som trossamfund

Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

Svenska kyrkan får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan vid domstol och andra myndigheter.

Samma rätt har var för sig Svenska kyrkans församlingar, sammanslutningar av församlingar (kyrkliga samfälligheter) och stift.

Rättsfall:

Äldre rätt: Kyrkofullmäktiges beslut om elektronisk klockringning som substitut för kyrkklockor ansågs vara befogenhetsöverskridande R 19792:5 – Anslag till Stiftelsen Rikskyrklig finansiering ansågs ligga inom den kyrkokommunala kompetensen R 19802:58R 1993:103 anm. vid 4 § – Kyrklig samfällighet ägde besluta om arbetstidens förläggning på pastorsexp. R 19842:42 – Ang. kyrklig samfällighets kompetens R 1988:38, 57, 58, 71 – Av domkapitel utsedd ersättare för ledamot i samfällighets kyrkoråd kunde inte av kyrkofullmäktige väljas till ledamot av rådet R 1987:75.

Organisatorisk uppbyggnad

Församlingen är lokal enhet inom Svenska kyrkan och omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bosatta inom församlingens område.

Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Det kan också finnas icke-territoriella församlingar.

Rättsfall:

Rättsfall ang. äldre lag: Kyrkofullmäktige överskred sin befogenhet genom beslut att medge dop, konfirmation och vigsel utan kostnad för dem som inte var kyrkobokförda i församlingen R 1993:103 – Borgensåtagande till förmån för stiftelse med syfte att ombesörja tryggat äldreboende med kristen social inriktning ansågs som kompetensöverskridande R 1997:61 – Kyrkoråd i församling, som ingick i total flerpastoratssamfällighet, överskred sin befogenhet genom beslut om inköp av orgel utgörande byggnadstillbehör till församlingskyrkan R 1993:84.

Stiftet är regional enhet inom Svenska kyrkan och omfattar församlingarna inom stiftets område.

Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet.

För varje stift skall det finnas en biskop.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Kyrkomötet får inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i.

Kyrkoavgift

Den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och regional kyrkoavgift.

Församlingen beslutar om lokal kyrkoavgift. Om församlingen ingår i en kyrklig samfällighet, får samfälligheten besluta om hela eller del av avgiften.

Stiftet beslutar om regional kyrkoavgift.

Kyrklig egendom

Prästlönefastigheter och prästlönefonder (prästlönetillgångar) har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet.

Prästlönetillgångarna skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Regeringen får besluta om tillsyn av förvaltningen.

Förmögenheten skall vara placerad på ett godtagbart sätt.

Rättsfall:

Prästlönefastighet ansågs utgöra självägande tillgång H 2010:583.

Rätten att ta del av handlingar

Bestämmelser om rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar när det gäller vissa verksamheter finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

SFS 2009:478

Även utöver vad som följer av 10 § skall var och en ha rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar. Denna rätt får begränsas bara om det är särskilt motiverat med hänsyn till

  1. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,

  2. Svenska kyrkans ekonomiska intresse, eller

  3. något synnerligen väsentligt intresse.

Kyrkans arkiv

Svenska kyrkans arkiv bildas av de handlingar från Svenska kyrkans verksamhet som avses i 11 §.

Svenska kyrkans arkiv skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser

  1. rätten enligt 11 § att ta del av kyrkans handlingar,

  2. behovet av information för rättskipning och förvaltning, och

  3. forskningens behov.

Vid arkivbildningen och arkivvården skall beaktas att Svenska kyrkans arkiv är en del av det nationella kulturarvet.

Hänvisad författning:

Se Arkivlag (1990:782) inf. i Bih.

Överprövning

Beslut som innebär att någon inte får ta del av sådana handlingar som avses i 11 § överprövas på det sätt som Svenska kyrkan bestämmer. I den utsträckning som Svenska kyrkan bestämmer får också andra beslut överprövas.

För att inom Svenska kyrkan ytterst pröva frågor enligt första stycket skall ett särskilt organ inrättas. Ordföranden i detta organ skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Skyldighet att lämna uppgifter

Svenska kyrkan ska till det register som avses i 7 § lagen (1998:1593) om trossamfund lämna uppgifter om

  1. stadgar,

  2. indelning i församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift, och

  3. en kontaktperson som är behörig att företräda Svenska kyrkan i frågor om registrering samt kontaktpersonens namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer eller, om sådana nummer saknas, födelsedatum. Motsvarande uppgifter får lämnas för varje församling, kyrklig samfällighet eller stift.

Ändringar i något av dessa förhållanden ska genast anmälas för registrering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden enligt denna bestämmelse.

SFS 2009:1234

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 1998:1591

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.

SFS 2009:478

Denna lag träder i kraft d. 30 juni 2009.

SFS 2009:1234

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010.

Rättsfall:

Rättsfall ang. anställning m.m. enligt den numera upphävda kyrkolagen (1992:300): Synnerliga skäl för förflyttning av präst (enl. kyrkolagen (1992:300) 33:18), ej hinder i att denne innehade fullmakt på tjänsten AD 1997:88 – Fråga i arbetstvist vem som är svarande i egenskap av arbetsgivare för präst AD 1997:41 – Stiftsstyrelses beslut att en komminister skulle utöva annan tjänst (som kontraktsadjunkt med admin. uppgifter) stred ej mot kyrkolagen (1992:300) 34:1 AD 1997:74AD 1995:68 anm. vid förvaltningslagen (2017:900) 38 § under FörvProcAD 1995:7 (avskedande pga. misshandel i fem fall) anm. även vid LOA 13 § efter MBLAD 1998:7 (avskedande pga. misshandel och ofredande).

Anmärkt författning:

Lag (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkanLag (1999:289) om Svenska kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan d. 1 jan. 2000.