Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Utlänningslag (2005:716)

Utlänningslagen

Utkom från trycket den 18 oktober 2005
utfärdad den 29 september 2005.

Lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser

Lagens innehåll

1 §

I denna lag finns föreskrifter om

  • lagens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),

  • villkor för att en utlänning ska få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige (2 kap.),

  • visering (3 kap.),

  • uppehållsrätt (3 a kap.),

  • uppehållsstatus, uppehållsrätt och bevis för gränsarbetare som kompletterar bestämmelserna i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (3 b kap.),

  • flyktingar och andra skyddsbehövande (4 kap.),

  • uppehållstillstånd (5 kap.),

  • ställning som varaktigt bosatt i Sverige (5 a kap.),

  • uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-arbete (5 b kap.),

  • arbetstillstånd (6 kap.),

  • EU-blåkort (6 a kap.),

  • tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (6 b kap.),

  • tillstånd för säsongsarbete (6 c kap.),

  • återkallelse av tillstånd (7 kap.),

  • avvisning och utvisning (8 kap.),

  • utvisning på grund av brott (8 a kap.),

  • kontroll- och tvångsåtgärder (9 kap.),

  • förvar och uppsikt avseende utlänningar (10 kap.),

  • hur en utlänning som hålls i förvar ska behandlas (11 kap.),

  • verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (12 kap.),

  • handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m. (13 kap.),

  • överklagande av förvaltningsmyndighets beslut (14 kap.),

  • nöjdförklaring (15 kap.),

  • migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen (16 kap.),

  • skyldighet att lämna uppgifter (17 kap.),

  • offentligt biträde (18 kap.),

  • kostnadsansvar (19 kap.),

  • bestämmelser om straff m.m. (20 kap.),

  • tillfälligt skydd (21 kap.),

  • tribunalvittnen (22 kap.), och

  • särskilda bemyndiganden (23 kap.).

SFS 2020:939

1 a §

SFS 2021:765

Vissa definitioner

Barn

2 §

Med barn avses i denna lag en person som är under 18 år.

Asyl

3 §

Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt skyddsbehövande.

SFS 2009:1542

EU-stat

Rubriken införd g. SFS2006-0219

3 a §

Med EU-stat avses i denna lag en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU).

SFS 2006:219

EES-stat och EES-medborgare

Rubriken införd g. SFS2006-0219

3 b §

Med EES-stat avses i denna lag en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses även vissa svenska medborgare i enlighet med vad som närmare framgår av 3 a kap. 2 § andra stycket.

SFS 2014:198

3 c §

[Upphävd g. Lag (2014:198).]

SFS 2014:198

Schengenkonventionen, Schengenstat och Schengenvisering

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2011-0705

4 §

Med Schengenkonventionen avses i denna lag konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.

Med Schengenstat avses

  1. en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen, samt

  2. Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

SFS 2011:1209

4 a §

Med Schengenvisering avses i denna lag en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex)1) .

1)

EUT L 243, 15.9.2009, s. 1 (Celex 32009R0810).

SFS 2011:705

Rörlighetsdirektivet

Rubriken införd g. Lag 2014:198. SFS2014-0198

4 b §

Med rörlighetsdirektivet avses i denna lag Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/ EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG2) .

2)

EUT L 158, 30.4.2004, s. 77 (Celex 32004L0038).

SFS 2014:198

Utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

Rubriken införd g. SFS2020-0939

4 c §

Med utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU avses i denna lag avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

SFS 2020:939

Återvändandeförordningen och gränsförordningen

4 d §

Visa lydelse

SFS 2021:1189

In- och utreseförordningen

4 e §

Visa lydelse

SFS 2022:242

Inresa

5 §

Med inresa avses i denna lag att en utlänning passerar in över gränsen för svenskt territorium.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Utresa

6 §

Med utresa avses i denna lag att en utlänning passerar ut över gränsen för svenskt territorium.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad som anges i första stycket.

Säkert ursprungsland

Rubriken införd g. SFS2021-0223

6 a §

Med säkert ursprungsland avses i denna lag ett land där det allmänt och genomgående inte förekommer förföljelse, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller hot på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Vid bedömningen av om ett land ska anses vara ett säkert ursprungsland ska den rättsliga situationen och de politiska förhållandena i landet beaktas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en förteckning över länder som uppfyller definitionen i första stycket.

Rättsfall:

Begreppen ’säkert tredjeland’ och ’första asylland’ enl. direktiven 2013/32/EU och 2013/33/EU C-821/19 kommissionen/Ungern (Straffbeläggning av hjälp som tillhandahålls asylsökande).

SFS 2021:223

Säkerhetsärenden

7 §

Säkerhetsärenden enligt denna lag är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar

  • att en utlänning ska avvisas eller utvisas,

  • att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att en utlännings uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska återkallas,

  • att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas,

  • att en utlänning inte ska beviljas resedokument, eller

  • att en utlännings ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska avslås eller att en utlännings ställning som varaktigt bosatt ska återkallas.

Ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap. 19 eller 19 b § är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende.

Rättsfall:

I ett säkerhetsärende om uppehållstillstånd måste inte bara en prövning av frågan om uteslutning göras utan även en prövning om grund för att vägra utlänningen statusförklaring eller uppehållstillstånd, även om dessa frågor aktualiseras först hos migrationsdomstolen MIG 2020:11.

Ang. beslut om att neka inresa för unionsmedborgare och skyldighet att underrätta om skälen därför, se C-300/11 ZZ.

SFS 2016:1243

Allmänna bestämmelser

8 §

Lagen skall tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall.

9 §

Det som föreskrivs om avvisning och utvisning i denna lag gäller i tilllämpliga delar också för beslut om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)3) (Dublinförordningen).

3)

EUT L 180, 29.6.2013, s. 31 (Celex 32013R0604).

SFS 2014:792

10 §

I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Rättsfall:

Kvinna och barn som var berättigade till uppehållstillstånd pga. anknytning till kvinnans make ansågs ej kunna vägras uppehållstillstånd med stöd av denna § trots att kvinnans make tidigare dömts för grov brottslighet mot närstående MIG 2012:3 – Omständigheter som i praxis bedömts medföra behov av skydd för ett barn ansågs ej skyddsgrundande för en person som fyllt 18 år MIG 2018:6.

Ang. hänsyn till barnets bästa och ensamkommande flyktingbarns rätt att få sin asylansökan prövad i den medlemsstat där barnet befinner sig, se C-648/11 MA m.fl. Ang. familjeåterförening och hänsyn till barnens bästa, se förenade målen C-356/11 och C-357/11 O. och S. Beaktande av barnets bästa vid antagandet av ett beslut om återvändande se C-112/20 Belgiska staten (Återvändande av förälder till underårig). Beviljande av flyktingstatus till ett underårigt barn som härleds från förälderns flyktingstatus C-91/20 Bundesrepublik Deutschland (Sammanhållning av familjer).

11 §

När frågor om tillstånd enligt denna lag skall bedömas och ett barn berörs av ett beslut i ärendet skall, om det inte är olämpligt, barnet höras. Den hänsyn skall tas till det barnet har sagt som barnets ålder och mognad motiverar.

12 §

SFS 2021:765

13 §

Säkerhetsärenden skall handläggas skyndsamt.

14 §

Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt och Säkerhetspolisen har ansökt om att utlänningen ska utvisas enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, ska ansökningarna handläggas tillsammans enligt den lagen.

En ansökan om uppehållstillstånd, statusförklaring, resedokument eller ställning som varaktigt bosatt av en utlänning som är utvisad enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar eller har meddelats motsvarande beslut enligt äldre lag och befinner sig i Sverige, ska handläggas enligt den lagen.

SFS 2022:705

15 §

Ska det vid tillämpningen av denna lag göras en bedömning av om det finns risk för att en utlänning avviker, får hänsyn endast tas till om denne

  1. tidigare har hållit sig undan,

  2. har uppgett att han eller hon inte har för avsikt att lämna landet efter ett beslut om avvisning eller utvisning,

  3. har uppträtt under någon identitet som var felaktig,

  4. inte har medverkat till att klarlägga sin identitet och därigenom försvårat prövningen av sin ansökan om uppehållstillstånd,

  5. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller undanhållit väsentlig information,

  6. tidigare har överträtt ett meddelat återreseförbud,

  7. har dömts för ett brott som kan leda till fängelse, eller

  8. har utvisats av allmän domstol på grund av brott.

SFS 2012:129

16 §

Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna).

SFS 2018:30

17 §

Bestämmelser om att vissa utlänningar har rätt att resa in i samt vistas och arbeta i Sverige finns även i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU.

SFS 2020:939

Villkor för att en utlänning skall få resa in i samt vistas och arbeta i Sverige

Pass

1 §

En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige skall ha pass.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:1 efter denna lag.

Rättsfall:

För att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas krävs att sökanden uppvisar sitt pass i original för berörd svensk myndighet MIG 2009:7.

1 a §

Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för honom eller henne.

Har en utlänning beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller beviljats skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c §, ska Migrationsverket utfärda ett främlingspass för utlänningen, om han eller hon inte kan få ett nationellt pass. Främlingspass ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.

Migrationsverket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns särskilda skäl.

SFS 2021:765

1 b §

En ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan.

Första stycket gäller inte de fall som anges i 1 a § andra stycket.

SFS 2021:390

1 c §

Migrationsverket ska återkalla ett främlingspass om innehavaren

  1. blir svensk medborgare,

  2. får en annan handling som gäller som pass,

  3. ska resa till sitt hemland,

  4. inte längre har rätt att vistas i landet enligt ett beslut om avvisning eller utvisning, eller

  5. avlider.

Första stycket gäller inte om särskilda skäl talar emot det.

SFS 2021:390

2 §

Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall svenska myndigheter får utfärda pass för utlänningar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om främlingspass.

SFS 2021:390

Visering

3 §

En utlänning som reser in i eller vistas i Sverige ska ha Schengenvisering eller nationell visering.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3:1 efter denna lag.

Rättsfall:

Rörlighetsdirektivet medför skyldighet för handläggande myndighet att upplysa sökande som kan antas omfattas av direktivet om vilka handlingar som bör åberopas MIG 2013:20 – Innan Schengenvisering beviljas måste kontroll göras av om alla medlemsstater erkänner den aktuella resehandlingen för visering MIG 2017:26.

SFS 2014:198

Uppehållsrätt

Rubriken införd g. SFS2006-0219

3 a §

Bestämmelser om uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar finns i 3 a kap.

SFS 2006:219

3 b §

Bestämmelser om att vissa medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar har uppehållsrätt finns i avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet finns i 3 b kap.

SFS 2020:939

Uppehållstillstånd

4 §

Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Den som har uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige får, om villkoret i 1 § är uppfyllt, resa in i Sverige.

SFS 2014:198

5 §

En utlänning som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)4:1 och 2 efter denna lag.

SFS 2014:198

6 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar skall ha uppehållstillstånd redan efter en kortare vistelsetid i Sverige än tre månader.

Arbetstillstånd

7 §

Arbetstillstånd är ett tillstånd att arbeta i Sverige. En utlänning som skall arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands skall ha arbetstillstånd.

Anmärkt författning:

Se UtlänningsF (2006:97)5:11 efter denna lag – Lag (1989:532) om tillstånd för anställning på fartygF (1989:548) i samma ämne.

Rättsfall:

Jfr äldre rättsfall H 1945:585 (lärare vid en av enskild förening anordnad studiekurs).

Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2018-0067

7 a §

Bestämmelser om kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd finns i 6 a–6 c kap.

SFS 2018:319

Undantag från kraven på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd

8 §

Kravet på pass enligt 1 § för inresa gäller inte för en utlänning som är medborgare i en Schengenstat om han eller hon reser eller har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat.

Kravet på pass enligt 1 § för vistelse gäller inte för en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och inte heller för en utlänning som är medborgare i en annan Schengenstat om han eller hon har rest in i Sverige direkt från en Schengenstat.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3:1 efter denna lag – Se anm. vid 7 §.

SFS 2014:198

8 a §

Kravet på visering enligt 3 § gäller inte för en utlänning som

  1. är EES-medborgare,

  2. har uppehållskort eller permanent uppehållskort som har utfärdats i Sverige eller av en behörig myndighet i en annan EES-stat,

  3. har uppehållstillstånd,

  4. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller

  5. återtas enligt 6 a kap. 14 § eller 6 b kap. 19 §.

Kravet på visering enligt 3 § för inresa gäller inte heller för en utlänning som återtas enligt 4 kap. 5 d §, 5 a kap. 7 § eller 5 b kap. 25 §.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3:1 efter denna lag.

Rättsfall:

Ang. otillåtet nationellt krav på separat tillstånd för inresa för innehavare av giltigt uppehållskort, se C-202/13 McCarthy.

SFS 2019:1208

8 b §

Kravet på uppehållstillstånd enligt 5 § gäller inte för en utlänning som

  1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,

  2. har uppehållsrätt, eller

  3. har visering för längre tid än tre månader.

SFS 2014:198

8 c §

Kravet på arbetstillstånd enligt 7 § gäller inte för en utlänning som

  1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge,

  2. har uppehållsrätt, eller

  3. har permanent uppehållstillstånd.

Anmärkt författning:

Se anm. vid 7 §.

SFS 2014:198

9 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att utlänningar i andra fall än de som anges i 8–8 c §§ får resa in i Sverige samt vistas och arbeta här utan pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:1–3 efter denna lag.

F (2019:111) om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar (gäller enl. F 2019:603 t.o.m. 31 dec. 2020.)

SFS 2014:198

10 §

Bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd tillämpas inte för

  1. diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige av främmande stater samt deras familjer och deras anställda, och

  2. främmande staters kurirer.

I fråga om andra utlänningar som är berättigade till förmåner enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall gäller de inskränkningar som följer av den lagen.

Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. att bestämmelserna om krav på pass, visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd gäller i viss utsträckning för de utlänningar som anges i första stycket, och

  2. förutsättningar för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd för sådana utlänningar som avses i första och andra styckena.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3:1 efter denna lag.

SFS 2022:456

Visering

1 §

Villkor för beviljande av Schengenvisering finns i viseringskodexen.

Rättsfall:

Fråga om sökande av Schengenvisering styrkt det uppgivna syftet med resan MIG 2012:19 – Tillförlitligt sponsoråtagande beträffande resa och uppehälle under vistelse i Sverige ansågs tillräckligt för att styrka att sökanden hade tillräckliga ekonomiska medel för vistelsen vid ansökan om enhetlig Schengenvisering MIG 2014:19 – Ang. förutsättningar för att bevilja visering för en tredjelandsmedborgare tillika familjemedlem till en unionsmedborgare MIG 2018:22.

En tredjelandsmedborgare, som är gift med en medborgare i en medlemsstat, kan inte nekas inresa, även om personen är uppförd på spärrlistan i Schengens informationssystem, utan att det har fastställts att denna person utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen C-503/03 kommissionen/Spanien. Fråga om i vilken utsträckning uppehållstillstånd i Schweiz och Liechtenstein motsvarar egentlig visering i C-139/08 Kqiku. Ang. prövning av ansökningar om enhetlig Schengenvisering, inkluderat beviskravet, se C-84/12 Koushkaki.

Anmärkt författning:

Se Förordning (EG) 810/2009 av d. 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).

SFS 2011:705

2 §

[Upphävd g. Lag (2011:705).]

SFS 2011:705

3 §

[Upphävd g. Lag (2011:705).]

SFS 2011:705

4 §

Om det finns särskilda skäl får nationell visering beviljas. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Den får beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller endast när det finns särskilda skäl.

SFS 2011:705

Beslutande myndigheter

5 §

Beslut om Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen meddelas av Migrationsverket. Beslut om nationell visering får meddelas av Migrationsverket och Regeringskansliet.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3:10 och 11 efter denna lag.

SFS 2011:705

Bemyndiganden

6 §

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om visering.

Regeringen får meddela föreskrifter om att ett organ som är knutet till Sveriges exportråd har rätt att bevilja visering.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får ingå överenskommelse med en Schengenstat om att den statens behöriga myndigheter får besluta om Schengenvisering.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Regeringskansliet får besluta om samarbete med en extern tjänsteleverantör eller med en kommersiell mellanhand i enlighet med viseringskodexen.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3:12 efter denna lag.

SFS 2011:705

7 §

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om visering.

Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl.

Kapitlet infört g. (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9). SFS2006-0219

Allmänna bestämmelser

Rubriken införd g. SFS2006-0219

1 §

Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd i enlighet med vad som sägs i detta kapitel.

SFS 2006:219

2 §

Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är

  1. make eller sambo till EES-medborgaren,

  2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år,

  3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller

  4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.

Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)1:4, 3 a:6, 9, 4:16 a, 17 efter denna lag.

Rättsfall:

MIG 2009:37 – Tredjelandsmedborgare kunde ej härleda uppehållsrätt enl. rörelsedirektivet från sambo som var EES-medborgare och svensk medborgare MIG 2011:17 – Vid bedömningen om huruvida en släkting ska anses beroende för sin försörjning får inget krav ställas på att personen försörjt sig själv i hemlandet MIG 2014:8 – Ang. sekundär uppehållsrätt HFD 2016:39.

Ang. innebörden av att vara beroende av någon för sin försörjning, se C-1/05 Jia, C-423/12 Reyes (vuxna släktingar i rakt nedstigande led). Ang. medlemsstaternas skönsmässiga utrymme vid bedömning av beroendeförhållandets varaktighet och omfattning, se C-83/11 Rahman m.fl. Ang. begreppet familjemedlem och krav på anslutning, se C-40/11 Iida. Ang. uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till en unionsmedborgare som inte nyttjat sin fria rörlighet, se C-87/12 Ymeraga och Ymeraga-Tafarshiku. Ang. uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till en återvändande medborgare i den mottagande EU-medlemsstaten när familjelivet befästs i annan EU-medlemsstat, se C-456/12 O. Ang. uppehållsrätt för familjemedlem (tredjelandsmedborgare) till en medborgare i den mottagande EU-medlemsstaten vilken är bosatt där men regelbundet reser till annan EU-medlemsstat i sin yrkesutövning eller som arbetstagare, se C-457/12 S. och G.

SFS 2014:198

Uppehållsrätt

Rubriken införd g. SFS2006-0219

3 §

En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon

  1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,

  2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,

  3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller

  4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

Rättsfall:

Beslut om utvisning av en EES-medborgare ska föregås av prövning om denne har uppehållsrätt MIG 2007:53 – Tredjelandsmedborgare anhörig till EES-medborgare med uppehållsrätt måste visa giltigt pass för att styrka sin uppehållsrätt; han ska få möjlighet att styrka sin uppehållsrätt innan frågan om avlägsnande avgörs MIG 2007:56 – Om minderårig EES-medborgare anses ha självständig uppehållsrätt, har även förälder från tredje land med den faktiska vårdnaden rätt att vistas här MIG 2009:22 – Som arbetstagare enl. 1 st. p. 1 ansågs den som utför ett faktiskt arbete, även om arbetet är ett lågavlönat deltidsarbete MIG 2010:5 – Unionsmedborgare ansågs ej sakna tillräckliga tillgångar enbart på den grunden att hon uppbar svenskt äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag MIG 2011:19 – Kravet på sjukförsäkring i p. 4 ansågs ej diskriminerande mot minderårig unionsmedborgare, som därmed saknade uppehållsrätt MIG 2012:15 – Kravet på heltäckande sjukförsäkring ansågs uppfyllt när försäkringsskyddet var så pass omfattande och försäkringsbeloppet så högt att det skulle vara oproportionerligt att kräva en än mer omfattande sjukförsäkring i det enskilda fallet MIG 2015:15.

Fråga om uppehållsrätt för underåriga barn (EU-medborgare) och deras föräldrar (tredjelandsmedborgare) när barnen är beroende av föräldrarna för sin försörjning, C-200/02 Zhu och Chen, jfr C-86/12 Alopka och Moudoulou. Ang. uppehållsrätt för föräldrarna (tredjelandsmedborgare) när barnet är medborgare i den mottagande EU-medlemsstaten, se bl.a. C-34/09 Ruiz Zambrano. Ang. tillräckliga tillgångar och begäran om sociala förmåner, se C-140/12 Brey. Ang. begreppen arbetstagare och egen företagare se anm. under art. 39 och 43 EG. Ang. graviditets inverkan på ställning som arbetstagare, se C-507/12 Saint Prix. Ang. uppehållsrätt för EU-medborgare som inte utövar förvärvsverksamhet, och kravet på “tillräckliga tillgångar”, se C-333/13 Dano.

SFS 2006:219

4 §

En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3 §.

En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 § andra stycket har uppehållsrätt.

Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt.

Rättsfall:

Den som ingått äktenskap uteslutande för att kringgå reglerna om inresa och uppehälle för medborgare i tredje land är ej berättigad till uppehållsrätt MIG 2009:11.

Uppehållsrätt för familjemedlemmar som är tredjelandsmedborgare C-370/90 Singh, C-60/00 Carpenter, C-459/99 MRAX, C-109/01 Akrich, C-1/05 Jia, C-127/08 Metock m.fl., C-456/12 O., C-457/12 S. och G. (se anm. vid 2 §). Fråga om uppehållsrätt för tredjelandsmedborgare som är förälder till underårigt barn som har uppehållsrätt C-200/02 Zhu och Chen, C-310/08 Ibrahim. Uppehållsrätt för EES-medborgare som har den faktiska vårdnaden av barn som har uppehållsrätt C-480/08 Teixeira. Ang. rätt för tredjelandsmedborgare att arbeta i den mottagande medlemsstaten i syfte att bidra till att erhålla tillräckliga tillgångar, se C-218/14 Singh m.fl.

SFS 2014:198

5 §

Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda.

SFS 2006:219

Att behålla uppehållsrätt i vissa fall

Rubriken införd g. SFS2014-0198

5 a §

En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon

  1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller

  2. inleder en yrkesutbildning.

I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös.

En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 § 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid.

SFS 2014:198

5 b §

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och

  1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,

  2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller

  3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3 a:6 a efter denna lag.

SFS 2014:198

5 c §

En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna.

SFS 2014:198

5 d §

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b § 1, 2 eller 3 och

  1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds,

  2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen,

  3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller

  4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3 a:6 a efter denna lag.

Rättsfall:

Ang. bibehållen uppehållsrätt för tredjelandsmedborgaren sedan EU-medborgaren lämnat den mottagande medlemsstaten, varefter äktenskapsskillnad ägt rum, se C-218/14 Singh m.fl. Jfr C-244/13 Ogieriakhi (se anm. vid 3 a kap. 7 §). Bibehållen uppehållsrätt vid äktenskapsskillnad för tredjelandsmedborgare som har varit utsatt för våld i hemmet se C‑930/19 Belgiska staten (Uppehållsrätt vid våld i hemmet).

SFS 2014:198

Permanent uppehållsrätt

Rubriken införd g. SFS2006-0219

6 §

En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt.

Rättsfall:

I mål om medborgarskap ansågs en man vars uppehållstillstånd enl. EES-avtalet löpt ut ha vistats här lagligen MIG 2010:8 I och II.

Även uppehållsperioder på fem år som slutförts före tidpunkten för införlivande av direktiv 2004/38/EG ska beaktas C-162/09 Lassal. Ang. perioder av arbetslöshet, se C-325/09 Dias. Vistelse enbart grundad på nationell rätt och innan ursprungsmedlemsstaten anslöt sig till unionen C-424/10 och C-425/10 Ziolkowski och Szeja. Ang. vistelseperiod som delvis fullgjorts före ursprungsstatens anslutning, se förenade målen C-147/11 och C-148/11 Czop och Punakova.

SFS 2006:219

7 §

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt.

Rättsfall:

EES-medborgares familjemedlem, tillika tredjelandsmedborgare med EES-tillstånd, ansågs ej ha rätt till permanent uppehållsrätt då han ej uppfyllt kravet på fem års laglig vistelse i Sverige MIG 2012:10 – Den tid en tredjelandsmedborgare med härledd uppehållsrätt suttit frihetsberövad beaktas ej vid bedömningen av permanent uppehållsrätt eller bibehållen uppehållsrätt MIG 2019:6 – Tredjelandsmedborgare som härleder uppehållsrätt från en förälder som är EES-medborgare behöver ej ha bott tillsammans med föräldern för att uppfylla kraven för permanent uppehållsrätt MIG 2021:8.

Ang. beräkning av laglig vistelseperiod, se C-529/11 Alarape och Tijani. Perioder under vilka personen i fråga avtjänar fängelsestraff avbryter laglig vistelse, se C-378/12 Onuekwere. Jfr 8:14 3 st. och C-400/12 G. Ang. förbudet att ta hänsyn till det faktum att makarna under femårsperioden upphör att bo ihop om de ändå förblir gifta, se C-244/13 Ogieriakhi. Jfr 34:5 d.

SFS 2006:219

8 §

Det som sägs i 6 och 7 §§ påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl.

SFS 2006:219

9 §

Permanent uppehållsrätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år.

SFS 2020:939

Uppehållskort m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. Lag 2014:198. SFS2014-0198

10 §

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd.

Rättsfall:

Att beslut att ej utfärda uppehållskort ej kunde överklagas ansågs ej strida mot rörelsedirektivet, då kortet i sig ej är bärare av någon rättighet MIG 2008:34.

SFS 2014:198

11 §

Om det kan antas att en EES-medborgares familjemedlem är skyldig att ansöka om uppehållskort enligt 10 §, får Migrationsverket förelägga honom eller henne att fullgöra denna skyldighet. Migrationsverket får även förelägga familjemedlemmen att lämna in sådana handlingar som är nödvändiga för att uppehållskort ska kunna utfärdas.

SFS 2014:198

12 §

Ett föreläggande enligt 11 § får förenas med vite.

Fråga om utdömande av vite prövas av migrationsdomstol på ansökan av Migrationsverket.

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

SFS 2006:448

12 a §

Migrationsverket ska utfärda

  1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt,

  2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och

  3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)3 a:7, 7 a, 7 b efter denna lag.

SFS 2014:198

Bemyndiganden

Rubriken införd g. SFS2006-0219

13 §

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 3–7 §§.

SFS 2014:198

14 §

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska lämnas vid ansökan om uppehållskort.

SFS 2014:198

Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

Kapitlet infört g. SFS2020-0939

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (utträdesavtalet).

SFS 2020:939

2 §

Förutom i detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet i 8 kap. 7 a och 16 §§, 8 a kap. 6 §, 9 kap. 8 b och 8 e §§, 12 kap. 13 a, 15 och 17 §§ och 14 kap. 5 c §.

SFS 2022:1015

Uppehållsstatus

Rubriken införd g. SFS2020-0939

3 §

En utlänning som uppehåller sig i Sverige i enlighet med villkoren i avdelning II i andra delen av utträdesavtalet ska ansöka om uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet.

Beslut om uppehållsstatus meddelas av Migrationsverket.

SFS 2020:939

4 §

Även om villkoren för att bevilja uppehållsstatus enligt utträdesavtalet är uppfyllda får uppehållsstatus vägras i sådana fall som avses i 8 § eller om det finns grund för avvisning eller utvisning enligt 8 kap. 11–14 §§.

SFS 2020:939

5 §

Uppehållsstatus upphör att gälla för en utlänning som avvisas eller utvisas från Sverige.

SFS 2020:939

6 §

Regeringen får meddela föreskrifter om den tidsfrist som enligt artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet ska gälla för en ansökan om uppehållsstatus.

SFS 2020:939

När uppehållsrätt inte föreligger

Rubriken införd g. SFS2020-0939

7 §

En utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som har varit av betydelse för att få uppehållsstatus, har inte uppehållsrätt enligt utträdesavtalet.

Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år efter beslutet om uppehållsstatus, gäller första stycket endast om det finns synnerliga skäl.

SFS 2020:939

8 §

En utlänning som är familjemedlem till en medborgare i Förenade kungariket har inte uppehållsrätt enligt utträdesavtalet om ett äktenskap har ingåtts, ett samboförhållande har inletts eller en utlänning har adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt.

SFS 2020:939

Utfärdande av bevis för gränsarbetare

Rubriken införd g. SFS2020-0939

9 §

Migrationsverket ska på ansökan utfärda ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet till en medborgare i Förenade kungariket som har rättigheter i egenskap av gränsarbetare enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet.

SFS 2020:939

Flyktingar och andra skyddsbehövande

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-1542

Definitioner

1 §

Med flykting avses i denna lag en utlänning som

  • befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och

  • inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskeraratt utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)5:4 och 7:8 och 16 efter denna lag.

Rättsfall:

Ang. metod vid prövning av skyddsskäl MIG 2007:12 – Fruktan för förföljelse ansågs ej välgrundad (ashkalier från Kosovo) MIG 2007:16 – Ang. flyktingskap ”sur place” och förordnande om sekretess MIG 2007:20 – Fråga om välgrundad fruktan för förföljelse och beviskravet betr. förföljelse MIG 2007:37 – Enbart den omständigheten att sökanden var statslös (tillhörde utsatt folkgrupp) innebar ej att hon skulle anses vara flykting MIG 2008:21 – En läkare, en universitetslärare och en musiker, samtliga från Irak, ansågs ej tillhöra viss samhällsgrupp MIG 2009:36 I–III – Domare från Ryssland ansågs ej tillhöra viss samhällsgrupp MIG 2011:7 – Kvinna från Somalia som fött utomäktenskapligt barn ansågs som flykting med hänsyn till välgrundad fruktan för förföljelse pga. kön MIG 2011:8 – Fråga om sökande (iranier), som först efter ankomsten till Sverige engagerat sig politiskt, var att anse som flykting eller alternativt skyddsbehövande MIG 2011:21 – Välgrundad fruktan att utsättas för könsstympning ansågs föreligga MIG 2012:12 – Fråga om utlänning som utvisats pga. brott gjort sannolikt att han tillhör en grupp som riskerar förföljelse pga. sin sexuella läggning MIG 2013:25 – Flyktingstatus kan ej beviljas enbart pga. att familjemedlem har beviljats uppehållstillstånd som flykting utan en individuell bedömning av risken för förföljelse måste alltid göras MIG 2015:18 – Skyddsbehovet för en nordkoreansk asylsökande som per automatik erhållit medborgarskap även i Sydkorea skulle prövas mot båda länderna MIG 2015:22 – Skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring saknades då barnen var medborgare i annat EU-land MIG 2016:7MIG 2016:30 anm. vid F (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet 18 § – En man som lämnat Eritrea illegalt för att undanhålla sig från militärtjänstgöring ansågs som flykting MIG 2017:12 – Internt flyktalternativ kan komma i fråga endast om skyddsskäl anses föreligga mot någon del av hemlandet MIG 2018:14 – En asylsökande kan ha skyddsbehov även om sökandens identitet ej gjorts sannolik MIG 2019:1 – Vid prövningen av om praktiska eller legala hinder för en flykting att återvända till UNRWA:s verksamhetsområde förelegat ska hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet och aktuell landinformation MIG 2019:13 – Prövningen av säker resväg till hemorten eller annan säker plats i hemlandet ska ske med beaktande av den sökandes individuella omständigheter samt aktuell och relevant landinformation MIG 2019:14.

Ang. villkoren för automatisk flyktingstatus för dem som tidigare erhållit skydd eller bistånd från FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) när sådant skydd eller bistånd upphör, se C-364/11 Abed El Karem El Kott m.fl., C-31/09 Bolbol och C-349/20 Secretary of State for the Home Department. Ang. begreppet förföljelse och ingrepp i religionsfriheten, se förenade målen C-71/11 och C-99/11 Y och Z. Risk för förföljelse pga. homosexualitet C-199/12 X, Y & Z. Ang. den grundläggande rätten till en opartisk och rättvis prövning inom skälig tid av ansökningar om statusförklaring som flykting, se C-604/12 N. Ang. trovärdighetsbedömning och tillåtna frågeställningar vid utredning av sexuell läggning som skyddsgrund, se förenade målen C-148/13 till C-150/13 A, B & C. Ang. omständigheter under vilka bestraffning för vägran att delta i väpnad konflikt kan utgöra förföljelse, se C-472/13 Shepherd.

Hänvisad författning:

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.F (1994:361) i samma ämne.

Rättsfall:

Ang. äldre motsvarighet till lagen 1994:137 8 och 9 §§ jfr R 1991:30 anm. vid socialtjänstlagen (2001:453) 4:3. Bih. – Kommuns kostnad för skolskjuts av asylsökande särskoleelev ansågs utgöra extraordinär kostnad enl. F 2002:1118 R 2007:14 – Kommun ej berättigad till ersättning av Migrationsverket enl. F 2002:1118 för bistånd till begravningskostnad som lämnats till asylsökandes dödsbo R 2009:29 – Personkretsen i 1 § lagen 1994:137 omfattar även den som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning HFD 2013:83; men inte den vars utvisningsbeslut har upphört att gälla HFD 2020:60 – Utlänning som vistas på förläggning och som enl. bosättningslagen ej kan anvisas till en kommun, har rätt till bistånd enl. 8 § lagen 1994:137 HFD 2020:62 – Utvisad utlänning som uttryckt en vägran att frivilligt lämna landet ansågs ha vägrat medverka i verkställande av utvisningsbeslut vilket medförde att dagersättningen enl. lagen 1994:137 fick nedsättas HFD 2021:24.

Ang. när bidrag för asylsökande ska utgå, och vilket belopp som ska anses vara tillräckligt, se C-79/13 Saciri.

SFS 2014:1400

2 §

Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att

  1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och

  2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.

Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)5:4 och 7:8 efter denna lag.

Rättsfall:

Bevisbördan för internt flyktalternativ och innebörden därav MIG 2009:4 – Ang. beviskravet betr. möjlighet till internflykt MIG 2010:10 – Sådan brottslighet som urkundsförfalskning och osant intygande ansågs ej utesluta sökande från att anses som alternativt skyddsbehövande MIG 2011:4 – Irakiska kurder som riskerade att drabbas av hedersrelaterat våld ansågs som alternativt skyddsbehövande MIG 2011:6MIG 2011:21 anm. vid 1 § – Fråga om utlännings konversion ”sur place” från islam till kristendom kunde anses som äkta MIG 2011:29 – Frågan om ett internt flyktalternativ föreligger ingår som en del i en migrationsdomstols prövning av om en person är flykting eller skyddsbehövande MIG 2013:2 – Alternativ skyddsförklaring beviljades för barn med afghanskt medborgarskap då denne saknade släkt eller annat nätverk i Afghanistan och med beaktande av risken att barnet där skulle utsättas för övergrepp MIG 2017:6.

Prövning om rätt till flyktingstatus går alltid före prövning om rätt till annan status som skyddsbehövande, C-604/12 N. Ang. miniminormer betr. begreppen flyktingstatus och skyddsbehövande, se C-465/07 Elgafaji, C-175/08 Abdulla m.fl. Ang. begreppet intern väpnad konflikt, se C-285/12 Diakité. Ang. rätten att yttra sig över beslut om att inte meddela status som alternativt skyddsbehövande, se C-277/11 M. Ang. rätten till status som alternativt skyddsbehövande även för dem som är uteslutna från flyktingstatus eftersom de erhåller skydd eller bistånd från FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA), se C-364/11 Abed El Karem El Kott m.fl. Ang. villkoren för att beviljas alternativt skydd vid allvarlig sjukdom, se C-542/13 M’Bodj. Ang. omständigheterna under vilka det ändå kan vara förbjudet att verkställa avvisning eller utvisning vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida. Ang. krav på viss bosättningsort för alternativt skyddsbehövande, se C-443/14 Alo.

SFS 2014:1400

2 a §

SFS 2021:765

2 b §

En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till

  1. brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott,

  2. ett grovt ickepolitiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller

  3. gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga.

Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns.

Rättsfall:

Skyddsbehövande asylsökande som antogs ha i sitt hemland deltagit i förövandet av brott mot mänskligheten kunde ej anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande MIG 2011:24 – Ej synnerlig anledning anta att brott mot p. 1 eller p. 3 förelegat (Irak) MIG 2012:14, (Syrien) 2017:29 – Läkare som arbetat för den syriska säkerhetstjänsten under sex år uteslöts från att anses som flykting MIG 2017:11 – Den som påstår sig ha handlat under tvång måste göra sannolikt att det funnits ett överhängande hot mot hans liv eller fara för allvarlig kroppsskada för att ej uteslutas från att anses som flykting MIG 2019:9 – En asylsökande ansågs ej utesluten från att anses som flykting pga. grovt icke-politiskt brott (könsstympning utomlands) MIG 2019:10.

Ang. tolkningen och tillämpningen av p. 2 och 3, se målen C-57/09 och C-101/09 B och D. Ang. uteslutning från status som flykting eller alternativt skyddsbehövande på grunder relaterade till terrorism, se C-373/13 T.

SFS 2009:1542

2 c §

En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon

  1. har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3,

  2. har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller

  3. utgör en fara för rikets säkerhet.

Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2.

SFS 2021:765

Statusförklaring

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-1542

3 §

En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 1 § och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b §.

En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon

  1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller

  2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här.

Anmärkt författning:

Se UtlänningsF (2006:97)4:19, 19 g efter denna lag.

Rättsfall:

När migrationsdomstol överväger att bevilja uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuell uteslutning blir klarlagd MIG 2016:22 – Fråga om person hade rätt till flyktingstatusförklaring genom att han riskerade förföljelse i hemlandet Syrien där han tillskrivits viss politisk uppfattning MIG 2018:7 – Kvinna utan någon särskild riskprofil från ett regimkontrollerat område i Syrien beviljades ej flyktingstatus MIG 2018:8 – Utlänning som inte befinner sig i Sverige kan ej beviljas flyktingstatusförklaring MIG 2020:3 – Våldtäkt av normalgraden ansågs vid en helhetsbedömning vara ett sådant synnerligen grovt brott att statusförklaring och uppehållstillstånd fick vägras MIG 2021:9.

Ang. den grundläggande rätten till en opartisk och rättvis prövning inom skälig tid av ansökningar om statusförklaring som alternativ skyddsbehövande, se C-604/12 N.

SFS 2009:1542

3 a §

En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara alternativt skyddsbehövande (alternativ skyddsstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 2 § och inte är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande enligt 2 c §.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

Rättsfall:

MIG 2011:6 anm. vid 2 §.

Ang. den grundläggande rätten till en opartisk och rättvis prövning inom skälig tid av ansökningar om statusförklaring som alternativ skyddsbehövande, se C-604/12 N.

SFS 2021:765

3 b §

Frågan om statusförklaring får inte prövas om asylansökan avvisas enligt 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket.

SFS 2009:1542

3 c §

En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige får ansöka om statusförklaring. En sådan ansökan ska prövas enligt 3 eller 3 a §.

SFS 2009:1542

Resedokument

4 §

För en flykting eller en statslös utlänning får det utfärdas en särskild passhandling för resor utanför Sverige (resedokument). Ett resedokument ska dock inte utfärdas om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver att så inte sker.

Ett resedokument ska återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om resedokument.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:9 efter denna lag.

Rättsfall:

Den som ville få resedokument enl. flyktingkonventionen hade rätt att överklaga beslut att bevilja honom resedokument enl. konventionen ang. statslösa personers rättsliga ställning MIG 2009:6 – Ansökan om resedokument beviljades ej kvotflykting trots att UNHCR åtta år tidigare bedömt honom ha flyktingstatus MIG 2013:15.

SFS 2021:390

När en utlänning upphör att vara flykting eller alternativt skyddsbehövande

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2021-0765

5 §

En flykting upphör att vara flykting om han eller hon

  1. av fri vilja på nytt använder sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare,

  2. av fri vilja på nytt förvärvar det medborgarskap som han eller hon tidigare har förlorat,

  3. förvärvar medborgarskap i ett nytt land och får det landets skydd,

  4. av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land där han eller hon är medborgare eller som statslös tidigare hade sin vistelseort, eller

  5. på grund av väsentliga och bestående förändringar i hemlandet eller i det land där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelsort inte längre befinner sig i en sådan situation att han eller hon kan anses som flykting och därför inte kan fortsätta att vägra använda sig av hemlandets eller vistelselandets skydd.

Första stycket 5 gäller dock inte en flykting som på grund av tidigare förföljelse har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort.

Rättsfall:

Ang. den bedömning som ska göras vid ändrade omständigheter av relevans för flyktingstatus, se C-175/08 Abdulla m.fl.

SFS 2014:1400

5 a §

En utlänning upphör att vara alternativt skyddsbehövande om de omständigheter som medförde att han eller hon bedömdes som skyddsbehövande inte längre finns eller har ändrats i sådan omfattning att skydd inte längre behövs. Vid bedömningen ska endast väsentliga och bestående förändringar beaktas.

Första stycket gäller dock inte en utlänning som på grund av tidigare upplevelser som utgjort grund för skyddsbehov har tungt vägande skäl för att inte vilja använda sig av det lands skydd där han eller hon är medborgare eller där han eller hon som statslös tidigare hade sin vistelseort.

Rättsfall:

MIG 2021:14.

SFS 2021:765

Återkallelse av statusförklaring

Rubriken införd g. SFS2009-1542

5 b §

En flyktingstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara flykting.

Om det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 § andra stycket får en flyktingstatusförklaring återkallas.

Rättsfall:

Fråga om utlänning som skaffat nytt hemlandspass använt sig av hemlandets beskydd och därmed upphört vara flykting MIG 2011:13.

SFS 2009:1542

5 c §

En alternativ skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara alternativt skyddsbehövande.

Rättsfall:

För återkallelse pga. brottslighet krävs att utlänningen gjort sig skyldig till åtminstone ett grovt brott MIG 2020:16.

SFS 2021:765

Återtagande av skyddsbehövande som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och deras familjemedlemmar

Rubriken införd g. Lag 2014:198. SFS2014-0198

5 d §

Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i den staten och som har flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen.

SFS 2014:198

Beslutande myndighet, m.m.

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-1542

6 §

Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

Migrationsverket får dock inte bevilja statusförklaring för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om statusförklaring och Migrationsverket finner att han eller hon bör beviljas statusförklaring, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om statusförklaring hade kunnat överklagas.

Rättsfall:

En migrationsdomstol får ej som första instans besluta om resedokument MIG 2012:12.

SFS 2009:1542

Tillfälligt skydd

7 §

Särskilda bestämmelser om tillfälligt skydd i en massflyktssituation finns i 21 kap.

Skydd för tribunalvittnen

8 §

Särskilda bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal samt för deras nära anhöriga finns i 22 kap.

Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd som skyddsbehövande

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-1542

1 §

Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd får dock vägras en flykting om han eller hon

  1. genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller

  2. har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här.

Rättsfall:

Engagemang för organisation som varit delaktig i terroristhandlingar ansågs utgöra synnerliga skäl att ej bevilja uppehållstillstånd MIG 2009:19 – En vuxen son till flykting med uppehållstillstånd beviljades också uppehållstillstånd som flykting enl. principen om familjens enhet MIG 2013:16 – Utlänning som bl.a. begått grova narkotikabrott beviljades uppehållstillstånd då brotten ej ansågs som synnerligen grova MIG 2014:20.

Ang. frågor om uppehållstillstånd pga. skyddsbehov, se ERD Bader och Kanbor mot Sverige (2005), ERD Collins och Akaziebie mot Sverige (2007), ERD F.H. mot Sverige (2009), ERD Husseini och Samina, båda mot Sverige (2011), ERD S.F. m.fl. och H.N., båda mot Sverige (2012), ERD A.G.A.M., D.N.M., M.K.N., M.Y.H. m.fl., N.A.N.S., N.M.B., N.M.Y. m.fl., S.A., B.K.A., T.A. och T.K.H., samtliga mot Sverige (2013), ERD A.A.M. och A.A. m fl., båda mot Sverige (2014), ERD J.K. m.fl. mot Sverige (2016).

SFS 2021:765

1 a §

Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting enligt 1 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tre år. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

Ett uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande enligt 1 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år.

En ansökan om permanent uppehållstillstånd ska, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om flyktingen eller den alternativt skyddsbehövande har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 1 § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

Första–tredje styckena gäller inte om tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år.

Om en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas statusförklaring efter ansökan enligt 4 kap. 3 c §, ska uppehållstillståndets giltighetstid omprövas och bestämmas i enlighet med vad som föreskrivs i första, andra och fjärde styckena.

Rättsfall:

Migrationsverket omprövar giltighetstiden enl. denna § MIG 2013:19.

SFS 2021:765

1 b §

En asylansökan får avvisas om sökanden

  1. i en annan EU-stat har förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,

  2. i ett land som inte är en EU-stat har förklarats vara flykting eller har motsvarande skydd, om sökanden kommer att släppas in i det landet och där är skyddad mot förföljelse och mot att sändas vidare till ett annat land där han eller hon riskerar förföljelse, eller

  3. kan sändas till ett land där han eller hon

    • inte riskerar att utsättas för förföljelse,

    • inte riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

    • är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd,

    • har möjlighet att ansöka om skydd som flykting, och

    • har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit.

I fall som avses i första stycket 3 får dock ansökan inte avvisas om

  1. sökanden har en make, ett barn eller en förälder som är bosatt i Sverige och sökanden inte har en lika nära familjeanknytning till det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske, eller

  2. sökanden på grund av tidigare långvarig vistelse i Sverige med uppehållstillstånd eller uppehållsrätt har fått särskild anknytning hit och saknar sådan anknytning eller anknytning genom anhöriga i det land dit verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut kan ske.

Rättsfall:

Ang. tillämpningen av 1 st. p. 3 MIG 2012:9, 2015:12, 1 st. p. 1 2013:8 – Asylansökan ansågs ej kunna avslås med hänvisning till att sökanden hade uppehållstillstånd i en annan EU-stat MIG 2013:21 – Asylansökan från ett barn ansågs ej kunna avvisas pga. att barnets vårdnadshavare flyktingförklarats i ett annat EU-land (Tjeckien); ej heller var antagandet att barnet sannolikt skulle flyktingförklaras där skäl för att avvisa talan MIG 2014:26 – Asylansökan avslogs då sökandens maka var medborgare i tredje land (Kanada) vilket ansågs utgjöra en sådan stark anknytning att det var rimligt för sökanden att resa dit och söka asyl MIG 2017:13.

SFS 2014:792

1 c §

I Dublinförordningen finns bestämmelser om överföring av asylsökande som tillämpas gentemot EU-stater samt Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Vid beslut om överföring enligt Dublinförordningen ska asylansökan avvisas.

Rättsfall:

Äldre rätt: Beslut om överföring enl. Dublinförordningen ersätter beslut om avvisning eller utvisning och skall förenas med avvisande av asylansökan MIG 2006:4 – Kvinnas rädsla för make som misshandlat och hotat henne och dotter m.m. ej tillräckligt starka humanitära skäl för att underlåta tillämpning av Dublinkonventionen MIG 2007:8.

Beslut att inhibera verkställighet av överföring enl. Dublinförordningen medför att överföring skall ske senast sex månader från beslutet MIG 2007:26 – Vid överföring enl. Dublinförordningen skall en ansökan om uppehållstillstånd pga. anknytning avvisas; det krävs starka humanitära skäl för att underlåta tillämpning av Dublinförordningen MIG 2007:32 – Asylansökan från ett i Sverige fött utländskt barn vars mor beviljats internationellt skydd i annan medlemsstat före barnets födelse ansågs ej kunna avvisas med stöd av denna § MIG 2016:20.

Ang. Dublinförordningen och återkallande av asylansökan, se C-620/10 Kastrati. Överföring av asylsökande till annan medlemsstat och respekt för grundläggande rättigheter C-411/10 och C-493/10 N.S. m.fl. Ej hinder mot att icke-ansvarig medlemsstat kan pröva ansökan om asyl även om inte den humanitära klausulen i Dublinförordningen är tillämplig, se C-528/11 Halaf. Ang. de angivna tidsfristerna för att göra en framställan om övertagande enligt Dublin III-förordningen och domstolsprövningens omfattning, se C-670/16 Mengesteab. Tidsfrist inom vilken överföring ska verkställas C-201/16 Shiri. Ang. begreppet ’visering’ vid inresa som har tillåtits med stöd av undantaget avseende humanitära skäl se C-646/16 Jafari.

SFS 2011:1209

2 §

En utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) ska beviljas ett permanent uppehållstillstånd.

SFS 2021:765

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till skyddsbehövande som återtagits enligt 4 kap. 5 d §

Rubriken införd g. Lag 2014:198. SFS2014-0198

2 a §

Om en flykting eller en alternativt skyddsbehövande som har återtagits enligt 4 kap. 5 d § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 2 a § nu 2 b §.

SFS 2014:198

Uppehållstillstånd för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Rubriken införd g. Lag 2014:198. SFS2014-0198

2 b §

Permanent uppehållstillstånd skall ges till den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 2 a §.

Rättsfall:

Ang. villkor för att förvärva ställning som varaktigt bosatt enligt direktiv 2003/109/EG (stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel avser inte endast”egna medel”, utan kan även omfatta de medel som ställs till denna sökandes förfogande av en utomstående C-302/18 X mot Belgische Staat.

SFS 2014:198

2 c §

En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som på grund av vistelse utanför Sverige förlorat sitt uppehållstillstånd ska, efter anmälan, ges ett nytt uppehållstillstånd om han eller hon återvänder till Sverige för att bosätta sig här.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 16 c §, dessförinnan 16 b §, dessförinnan 16 a §.

SFS 2014:198

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som återtagits enligt 5 a kap. 7 §

Rubriken införd g. Lag 2014:198. SFS2014-0198

2 d §

Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har återtagits enligt 5 a kap. 7 § har getts uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd för samma tid ges också till hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits enligt samma bestämmelse.

Uppehållstillstånd får dock vägras en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

SFS 2014:198

Uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 §

Uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 17–17 b §§, ges till

  1. en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,

  2. ett utländskt barn som är ogift och

    1. har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller

    2. har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige,

  3. ett utländskt barn som är ogift och som har adopterats eller som avses bli adopterat av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och fortfarande är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet

    • har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,

    • gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, eller

    • gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer,

  4. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, om barnet vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller om barnet lämnats ensamt efter ankomsten, och

  5. en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylansökan.

När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1–2 ska även beviljas om den person som utlänningen åberopar anknytning till (anknytningspersonen) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid.

Rättsfall:

I fråga om uppehållstillstånd pga. anknytning är förhållandena vid tidpunkten för prövningen avgörande MIG 2007:5 – Rekvisitet barn kunde ej ges annan innebörd än definitionen i 1:2 MIG 2007:14 – Sökandes maka, som hade tidsbegränsat uppehållstillstånd giltigt under mer än ett år och goda utsikter att få permanent uppehållstillstånd, ansågs kunna vara anknytningsperson MIG 2007:29 – För att svensk medborgare som är bosatt utomlands skall godtas som anknytningsperson krävs att denne manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid MIG 2007:36 – Makes ansökan om familjeåterförening avslogs då makarna ej hade för avsikt att leva tillsammans MIG 2007:38 – Sökanden var berättigad att först i migrationsdomstolen åberopa anknytning till sin svenska hustru MIG 2007:31 – Utlänning som åberopat anknytning till Sverige genom här bosatt maka vägrades tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. avsaknad av pass MIG 2007:54 – Enbart uppgift i folkbokföringsregistret är ej avgörande för om det föreligger ett rättsligt giltigt äktenskap MIG 2008:18 – Barn med fader bosatt i Sverige kunde ej beviljas uppehållstillstånd, då barnet ej genom bosättning anslutit sig till fadern och denne ej hade del i vårdnaden (1 st. p. 2 a) MIG 2008:29MIG 2010:16 (1 st. p. 2 a) anm. vid 7:1 – Sökandens identitet måste vara klarlagd vid ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. anknytning MIG 2011:11 – I mål om uppehållstillstånd pga. anknytning till förälder resp. make ansågs det tillräckligt att sökandena gjort sin identitet sannolik MIG 2012:1, 2014:16, 2016:13 – Äktenskap som ingåtts av underårig tredjelandsmedborgare under påstått tvång frånkändes ej giltighet vid prövning enl. 2 st. MIG 2012:4 – Ang. bevislättnad avseende den sökandes identitet vid ansökan om uppehållstillstånd pga. anknytning till barns andra förälder MIG 2016:6MIG 2016:8 (uppehållstillstånd vid vuxenadoption) anm. vid förvaltningsprocesslagen (1971:291) 8 § – Ej möjligt att bevilja uppehållstillstånd grundat på anknytning till person med uppehållsrätt MIG 2016:9 – Svensk medborgare kan ej vara anknytningsperson enl. p. 4 MIG 2017:4; däremot pga. anknytning till person med permanent uppehållsrätt MIG 2017:17 – Asylansökan från person som beviljats skyddsstatus i en annan EU-stat ska prövas i sak om Migrationsverket också prövar asylansökan för sökandens barn och barnet beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting MIG 2017:20 – Ang. bevislättnad för familjemedlemmars identiteter i mål om familjeåterförening där anknytningspersonen var flykting MIG 2018:4 – När familjemedlem först i migrationsdomstolen framför asylskäl är utgångspunkten att prövningen av familjemedlemmarnas rätt till uppehållstillstånd ska hållas samman till dess att hela familjens rätt att stanna i Sverige kan avgöras MIG 2022:2.

Ang. flyktings rätt till familjeåterförening med sina föräldrar se C‑550/16 A och S (person som under asylförfarandets gång uppnår myndighetsålder och därefter beviljas flyktingstatus, ska betraktas som ”underårig”). Att familjeanknytningen uppstått efter inresan saknar betydelse C-578/08 Chakroun. Ang. unionsmedborgare, se anm. under artikel 20 och 21 FEUF.

SFS 2021:765

3 a §

Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till

  1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som

    1. är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, eller

    2. har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlandet och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges,

  2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet,

  3. en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige,

  4. en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, och

  5. en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn.

När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som

  1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,

  2. är anhörig till en utlänning som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller

  3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1 a, 3 och 4 och tredje stycket 2 ska inte beviljas om anknytningspersonen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §.

SFS 2021:765

3 b §

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Rättsfall:

Bostadskravet ansågs uppfyllt när det framstod som sannolikt att bostad var ordnad åtminstone ett år framöver MIG 2011:16 – Inkomstkravet på försörjningsförmågan vid anhöriginvandring är det s.k. förbehållsbeloppet och vid beräkningen av detta belopp får barnbidrag och underhållsstöd beaktas men ej studiebidrag för gymnasiestuderande barn eller bostadsbidrag MIG 2019:22.

SFS 2021:765

3 c §

Kraven i 3 b § gäller inte om anknytningspersonen är ett barn.

Kraven i 3 b § gäller inte heller när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, om

  1. utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo, och

  2. utlänningen och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

SFS 2021:765

3 d §

Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller kraven i 3 b § endast om

  1. ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande,

  2. familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till, eller

  3. utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Om anknytningspersonen är en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) räknas tidsfristen i första stycket 1 från det att anknytningspersonen har rest in i Sverige.

Vid tillämpning av första stycket 3 ska det anses stå klart att ett förhållande är väl etablerat om utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 3 d § nu 3 e §.

SFS 2021:765

3 e §

Kraven i 3 b § gäller inte om utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 3 d §. Förutv. 3 e § nu 3 f §.

SFS 2021:765

3 f §

Utöver vad som följer av 3 c–3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 3 e §.

SFS 2021:765

3 g §

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller som beviljas i andra fall enligt 3 a § första eller tredje stycket, ska vara tidsbegränsat och gälla i två år.

Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas enligt 3 eller 3 a § ska det gälla i två år. Uppehållstillståndet får dock inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknytningspersonen. En utlänning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett nytt uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

SFS 2021:765

Uppehållstillstånd på grund av Sveriges internationella åtaganden

4 §

Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att ett beslut om avvisning eller utvisning i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande, skall uppehållstillstånd ges till den som omfattas av beslutet, såvida inte synnerliga skäl talar mot att uppehållstillstånd ges.

Uppehållstillstånd på grund av arbete, utbildning på forskarnivå, näringsverksamhet eller försörjning på annat sätt

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2022-0303

5 §

Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft

  1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller

  2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.

Ett permanent uppehållstillstånd får även beviljas en utlänning som sedan minst två år har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för näringsverksamhet, om verksamheten är etablerad.

Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning.

I 7 och 8 §§ finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd.

Rättsfall:

Fråga om de närmare förutsättningarna för beviljande av uppehållstillstånd för egenföretagare MIG 2008:24 I–III – Fråga om utlänning som haft tidsbegränsat uppehållstillstånd under fyra år uppfyllde kriterierna för permanent uppehållstillstånd MIG 2015:20 – Vid prövningen enl. denna § ska förhållandena vid ansökningstillfället ligga till grund för bedömningen MIG 2016:5 – Ang. innebörden av kravet på ordnad försörjning MIG 2017:8.

SFS 2022:303

Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter

6 §

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas.

För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. Detsamma gäller för en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige. Vid bedömningen av om det finns en särskild anknytning får även sådan anknytning beaktas som har uppstått under tiden mellan det att ansökan om asyl gavs in och att uppehållstillstånd beviljas.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i två år. En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd med stöd av första stycket och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

Rättsfall:

Vid bedömning av vistelsetid beaktades endast laglig vistelse som varat pga. omständigheter utanför utlänningens kontroll MIG 2007:15 – Att barn med epilepsi här kunde få vård av högre kvalitet än i hemlandet ej skäl för uppehållstillstånd MIG 2007:25MIG 2007:33 I och II anm. vid 4:2 a – För uppehållstillstånd av medicinska skäl krävs att hälsotillståndet är synnerligen allvarligt MIG 2007:35 – Ang. vistelsetidens längd som grund för anpassning till Sverige MIG 2007:43 – När vård och mediciner finns att tillgå i hemlandet kan uppehållstillstånd ej beviljas pga. hälsotillstånd även om utlänningen själv måste bekosta nödvändig behandling MIG 2007:48 I och II – Endast vistelsetid i samband med aktuell ansökan beaktas MIG 2008:3 – För uppehållstillstånd enbart pga. anknytning till arbetsmarknaden krävs att anknytningen etablerats under tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. familjeanknytning MIG 2008:10 – Ej synnerligen ömmande omständigheter för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige MIG 2009:8 – Synnerligen ömmande omständigheter ansågs föreligga betr. ett ensamkommande barn då dess psykosociala utveckling och hälsa skulle äventyras vid återvändande till hemlandet MIG 2009:9 – Synnerligen ömmande omständigheter ansågs föreligga för ensamstående kvinna med barn som vistats utanför hemlandet i ca 14 år och som saknade socialt nätverk i hemlandet och därför riskerade social utstötning; däremot ej synnerligen ömmande omständigheter för ensamstående man som vistats utanför hemlandet i ca 14 år och som saknade släkt i hemlandet MIG 2009:31 I och II – Ang. beviskraven för synnerligen ömmande omständigheter när situationen i hemlandet åberopas som grund MIG 2010:6 – Sökande med allvarlig sjukdom som gjort sannolikt att adekvat vård ej fanns att tillgå i hemlandet beviljades permanent uppehållstillstånd MIG 2010:23 – Vid bedömningen av om synnerligen ömmande omständigheter pga. anpassning till landet förelåg, skulle rätten till privatliv enl. art. 8 Europakonventionen beaktas och betydelsen om vistelsetiden var illegal eller inföll under tid före aktuell ansökan ansågs då i sig sakna betydelse MIG 2012:13 – Att en utlänning har vistats i Sverige i snart 6 år, är ekonomiskt självförsörjande genom arbete och näringsverksamhet, har banklån och egen bostad, talar flytande svenska, har uppdrag som kontaktperson i olika kommuner, är aktiv i föreningslivet och har tagit svenskt körkort ansågs ej av sådan tyngd att rätt till uppehållstillstånd pga. synnerligen ömmande omständigheter förelåg MIG 2014:9 – Ej särskilt ömmande omständigheter för familj med tolvårigt skolbarn som vistats i Sverige i sex år, till övervägande del illegalt MIG 2015:4 – Fråga om förutsättningarna för uppehållstillstånd med stöd av denna best. var uppfyllda MIG 2018:16 – Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd pga. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt MIG 2019:4 – Särskilt ömmande omständigheter för 14-åring född och uppvuxen i Sverige. Barnkonventionen beaktad. MIG 2020:24 – Särskilt ömmande omständigheter med hänsyn till hälsotillståndet hos ett barn MIG 2021:18.

Ang. allvarlig sjukdom som verkställighetshinder och ev. grund för uppehållstillstånd som icke-skyddsbehövande, se C-562/13 Abdida.

Ang. frågor om uppehållstillstånd av medicinska skäl, se ERD Husseini, Nacic m.fl. och Samina, samtliga mot Sverige (2012), M.T. mot Sverige (2015).

SFS 2021:765

Särskilda krav för permanent uppehållstillstånd

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2021-0765

7 §

Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas endast om

  1. utlänningen kan försörja sig, och

  2. det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas.

SFS 2021:765

8 §

Kravet i 7 § 1 gäller inte om

  1. utlänningen är ett barn,

  2. utlänningen har rätt att uppbära inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller

  3. det finns särskilda skäl.

Kravet i 7 § 2 gäller inte om utlänningen är under 15 år.

Kraven i 7 § gäller inte en utlänning som ska beviljas permanent uppehållstillstånd med stöd av 2, 2 b eller 2 c § eller när en ansökan om permanent uppehållstillstånd ska göras av någon annan än utlänningen.

SFS 2021:765

Tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall

Rubriken införd g. SFS2022-0303

9 §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att starta näringsverksamhet, om han eller hon

  1. har slutfört studier som motsvarar en examen på avancerad nivå,

  2. har tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa, och

  3. har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket får inte beviljas för längre tid än nio månader.

Förutv. 9 § upphävd g. Lag 2021:765.

SFS 2022:303

10 §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för arbete, studier eller besök.

Rättsfall:

Vid studier som finansieras genom banklån måste bankmedel finnas på sökandens konto MIG 2007:21 – Migrationsverket saknade rätt att överklaga migrationsdomstolens dom, genom vilken tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats för längre tid än vad Migrationsverket ville medge MIG 2007:42 – Dom avseende uppehållstillstånd pga. studier då ansökan gjorts från annat land än Sverige gäller ej innan den vunnit laga kraft MIG 2009:10MIG 2015:25 anm. vid F 2006:97 4:5 – En tredjelandsmedborgare som inte är bosatt i Sverige men som dagpendlar hit för att arbeta, kan beviljas uppehållstillstånd för att arbeta här MIG 2020:17.

Ang. tredjelandsmedborgares rätt till inresa och vistelse i mer än tre månader för studier enligt direktiv 2004/114/EG, se C-491/13 Ben Alaya.

SFS 2022:303

10 a §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att bedriva näringsverksamhet, om han eller hon har förmåga att bedriva den aktuella verksamheten och kan försörja sig.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket får inte beviljas för längre tid än två år åt gången.

SFS 2022:303

11 §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas om det finns ett hinder, som inte är bestående, mot att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.

Rättsfall:

Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan ej beviljas om utlänningen ej har giltigt pass MIG 2007:30 (även anm. vid UtlänningsF 4:23) – Asylsökande som i sitt hemland dömts för allvarlig brottslighet och därför var utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande beviljades uppehållstillstånd då den behandling sökanden riskerade vid ett återvändande till hemlandet ansågs utgöra absolut men ej bestående verkställighetshinder MIG 2014:24– Ang. tidsbegränsat uppehållstillstånd för utvisad utlänning MIG 2018:21

SFS 2021:765

12 §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som behöver vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Rättsfall:

Verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse, se C‑331/16 och C-366/16 K m.fl. (krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten).

13 §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett barn eller en man, om barnets eller mannens närvaro i Sverige är nödvändig för att en faderskapsutredning skall kunna genomföras.

Rättsfall:

Förstärkt skydd mot utvisning C‑316/16 och C‑424/16 B (uppehåll under de tio år som föregick beslutet om utvisning).

14 §

Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats ett barn enligt 12 eller 13 §, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas också barnets vårdnadshavare.

15 §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader ska ges till en utlänning som vistas här, om

  1. det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras,

  2. utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna,

  3. utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser, och

  4. hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas.

Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, ska ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar meddelas om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 är uppfyllda.

Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt första stycket får förlängas om de förutsättningar som anges där fortfarande är uppfyllda. Ett uppehållstillstånd som meddelats enligt andra stycket får förlängas om det av särskilda skäl finns behov av en längre betänketid och de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 4 fortfarande är uppfyllda.

En ansökan om uppehållstillstånd eller förlängt tillstånd enligt denna paragraf görs av förundersökningsledaren. Om det finns anledning att anta att utlänningen har utsatts för brott enligt 4 kap. 1 a eller 1 b § brottsbalken får en ansökan om uppehållstillstånd enligt andra stycket göras även av socialnämnden.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:1 efter denna lag.

SFS 2022:1015

15 a §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § eller motsvarande äldre bestämmelser avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, om utlänningen vistas här och

  1. sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället, eller

  2. enligt 3 § första stycket 1–4, 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd enligt 1.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket 2 får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Undantag från kravet i andra stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

En ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt första stycket ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande har vunnit laga kraft.

Rättsfall:

När Migrationsverket avslagit ansökan enl. 1 st. p. 1 ansågs migrationsdomstolen förhindrad att pröva om de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd enl. 6:2 var uppfyllda MIG 2010:3 – Ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som kommit in till Migrationsverket innan det löpt ut, ansågs kunna prövas utan hinder av 2 st. (nu 3 st.) MIG 2013:13 – Ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd pga. anställning fick prövas trots att sökanden utvisats med återreseförbud MIG 2014:10 – Utlänning som redan haft uppehållstillstånd för arbete under fyra år och som därefter sökte asyl omfattades inte av bestämmelserna i denna § MIG 2020:5 – Tidsfristen för ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte räknas från ett lagakraftvunnet beslut efter ny prövning enl. 12 kap. 19 § MIG 2020:8.

SFS 2022:303

15 b §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av Polismyndigheten beviljas en utlänning som är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387). Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år.

SFS 2014:655

15 c §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska på ansökan av socialnämnden beviljas ett barn som avses bli placerat här i landet enligt 6 kap. 11 a § socialtjänstlagen (2001:453) om uppehållstillstånd behövs för vistelsen. Uppehållstillståndet ska gälla i minst ett år.

SFS 2012:322

15 d §

En utlänning med uppehållstillstånd enligt 15 § får, efter egen ansökan, för tiden efter tillståndets giltighetstid beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, om utlänningen

  1. har samarbetat med de brottsutredande myndigheterna i en utredning om brott enligt 20 kap. 5 §, och

  2. har väckt talan om innestående ersättning för arbete enligt lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige.

SFS 2013:646

Fortsatt uppehållstillstånd i vissa fall

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2021-0765

16 §

Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som inte kan få ett nytt sådant uppehållstillstånd för att förhållandet har upphört, om

  1. utlänningen har särskild anknytning till Sverige,

  2. förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, eller

  3. andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader.

Rättsfall:

Fråga om tillräcklig anknytning efter sex års vistelse i Sverige (tidigare motsvarighet till 1 st.) MIG 2007:57 – Fortsatt uppehållstillstånd enl. tidigare motsvarighet till 1 st. beviljades utlänning som under nära tre års vistelse här heltidsarbetat under nära två år resp. vistats drygt fem år här och under större delen arbetat deltid MIG 2008:11 I och II – Förhållandet mellan en kvinna med tidsbegränsat uppehållstillstånd och hennes make ansågs bestå under den tid då maken avtjänade ett längre fängelsestraff MIG 2010:13 – Tillämpning av tidigare motsvarighet till 1 st. MIG 2011:25 – Särskild anknytning till Sverige ansågs föreligga genom sökandens företagsverksamhet MIG 2012:21 – Bestämmelsen i tidigare motsvarighet till 1 st. är ej tillämplig när det äktenskap som medfört att uppehållstillstånd ursprungligen beviljades senare bedömts vara ett skenäktenskap MIG 2014:12.

SFS 2021:765

16 a §

En utlänning som med stöd av 15 b § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska när tillståndet löper ut, på ansökan av Polismyndigheten, beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon fortfarande är föremål för särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387).

Anmärkning om flytt:

Förutv. 16 a § först betecknad 16 b §, nu 16 c §.

SFS 2014:655

16 b §

Ett barn som med stöd av 15 c § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, när tillståndet löper ut, på ansökan av socialnämnden beviljas ett permanent uppehållstillstånd, om barnet fortfarande är placerat här i landet.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 16 b § nu 16 c §.

SFS 2012:322

16 c §

SFS 2014:198

Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd

17 §

Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel ska det, utom i fall som avses i 1, 2, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brott eller brott i förening med annan misskötsamhet. Vid prövning av uppehållstillstånd enligt 3 a § första stycket 1 och andra stycket ska det särskilt beaktas om utlänningen eller utlänningens barn kan antas bli utsatt för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om uppehållstillstånd skulle beviljas.

Uppehållstillstånd enligt 3 § första stycket 2 eller 3 och 3 a § andra stycket får beviljas endast efter medgivande också av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet.

Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Rättsfall:

Upprepad brottslighet i form av grovt rattfylleri ansågs utgöra skäl att vägra uppehållstillstånd MIG 2013:13 – Kravet på medgivande enl. 2 st. föll bort då sökandena gjort sannolikt att föräldern avlidit MIG 2015:8 – Ang. migrationsdomstols skyldighet att utreda om sökanden begått brott MIG 2018:15.

SFS 2022:1015

17 a §

Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 §, om

  1. oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,

  2. en utlänning adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd, eller

  3. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b, om

  1. makarna eller samborna inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,

  2. den person till vilken anknytning åberopas eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd är gift eller sambo med någon annan, eller

  3. någon av makarna eller samborna är under 18 år.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.

Rättsfall:

Den som dömts för smuggling av alkohol till tre resp. sex månaders fängelse ansågs ej utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet MIG2007:10 – Kvinna vägrades uppehållstillstånd pga. att maken sammanbott med annan kvinna vid tiden för ansökningen och lämnat oriktiga uppgifter MIG 2007:19 – Kvinna som dömts till fängelse för försök till dråp på svensk make och makens son vägrades uppehållstillstånd med stöd av 1 st. p. 3 MIG 2007:49 – Då makar lämnat motstridiga uppgifter om äktenskapet och lämnade förklaringar ej var trovärdiga vägrades uppehållstillstånd MIG 2009:25 – Uppehållstillstånd medgavs enl. 1 st. p. 1 trots att anknytningspersonen vid äktenskapets ingående var gift med en annan, eftersom detta äktenskap upplösts vid tidpunkten för Migrationsverkets prövning av frågan om uppehållstillstånd MIG 2009:28 – Bevisbördan för att makar saknat avsikt att leva tillsammans MIG 2013:14 – Uppehållstillstånd pga. anknytning till maka vägrades då denna lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse när hon själv skulle beviljas uppehållstillstånd MIG 2014:5 – Förutsättningar ansågs föreligga att vägra uppehållstillstånd för två kvinnor som samtidigt ansökt om uppehållstillstånd pga. anknytning till samme make MIG 2016:26 – Uppehållstillstånd pga. anknytning beviljades ej för asylsökande som tjänstgjort som läkare i syriska säkerhetstjänsten MIG 2017:11, äv. anm. vid 4:2 b – Uppehållstillstånd pga. anknytning vägrades då anknytningspersonen ansågs utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet MIG 2021:6.

SFS 2021:765

17 b §

Uppehållstillstånd skall vägras i de fall som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 b om den person till vilken anknytning åberopas är gift med en annan person och sammanlever med den personen i Sverige.

SFS 2006:220

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2022-0303

18 §

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om

  1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §,

  2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

  3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a §,

  4. utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

  5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1–4, 3 a § första stycket 1–4 eller andra stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,

  6. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av 3 § första stycket 5,

  7. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,

  8. följande villkor är uppfyllda:

    1. utlänningen ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller enligt 15 a §, eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §,

    2. utlänningen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket och ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § eller tvärtom inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda, eller

    3. en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

  9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

  10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller

  11. det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

Första stycket gäller inte heller en utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd enligt 9 §, om ansökan avser ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § och ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18–20 §§.

I 7 § lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå föreskrivs ytterligare undantag från första stycket under perioden 20 juli 2021–19 januari 2025.

SFS 2022:303

18 a §

Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd enligt 5 § första stycket eller uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § om han eller hon har ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete. Detsamma gäller om utlänningen har eller har haft ett EU-blåkort utfärdat av Sverige och han eller hon har återtagits enligt 6 a kap. 14 §.

En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får även bifallas för en familjemedlem till en utlänning som avses i första stycket om utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där.

SFS 2018:319

19 §

En ansökan om uppehållstillstånd som avser förlängning av ett pågående besök eller någon annan tidsbegränsad vistelse här i landet får bifallas trots att utlänningen vistas i Sverige, om det finns vägande skäl för förlängning av vistelsetiden.

Rättsfall:

Efter ca 18 månaders vistelse i Sverige kunde fortsatt uppehållstillstånd för besök ej beviljas MIG 2008:15 – Fråga bl.a. om godtagbara studieresultat vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd för studier MIG 2009:5 I och II – Fråga om tillförlitligheten av utlännings uppgift om avsikten att lämna medlemsstaternas territorium före viseringens utgång MIG 2017:5.

Beslutande myndigheter

20 §

Beslut om uppehållstillstånd meddelas av Migrationsverket.

Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt 12 kap. 16 b §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.

Beslut om uppehållstillstånd får också meddelas av Regeringskansliet.

SFS 2013:648

21 §

Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om uppehållstillstånd.

SFS 2014:198

Bemyndiganden

22 §

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om uppehållstillstånd.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)4:25 efter denna lag.

23 §

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med en främmande stat.

Regeringen får meddela föreskrifter om när uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och till anhöriga till en sådan utlänning.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet.

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning.

I 5 b kap. 28 § finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 §.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)4:5 efter denna lag – Lag (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskareF (2008:353) i samma ämne.

SFS 2022:303

24 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga enligt 7 § 1.

SFS 2021:765

25 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 9 § första stycket 2.

Anmärkning:

Förutv. 25 § upphävd g. Lag 2021:765.

SFS 2022:303

26 §

[Upphävd g. Lag (2009:1542).]

SFS 2009:1542

27 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmåga och bostad av tillräcklig storlek och standard enligt 3 b §.

SFS 2010:175

Ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Kapitlet infört g. (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9). Rubriken erhöll denna lydelse g. SFS2014-0198

Förutsättningar för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige

Rubriken införd g. SFS2006-0219

1 §

En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska beviljas om sökanden de senaste fem åren utan avbrott har vistats i Sverige med uppehållstillstånd eller på annan grund som lagligen bosatt.

Vid beräkningen av vistelsetiden för en sökande som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § första stycket, räknas även tiden mellan den dag då ansökan om asyl eller ansökan om ny prövning gavs in och den dag då asyl beviljades.

Vid beräkningen av vistelsetiden ska vistelse i Sverige av tillfälliga skäl eller för studier inte räknas.

Vistelse utanför Sverige under kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden ska inte anses vara avbrott i vistelsen.

Anmärkning om flytt:

Ang. ställning som varaktigt bosatt även för vissa som under femårsperioden har haft tillfälligt uppehållstillstånd, förutsatt att detta kan ge möjlighet till bl.a. permanent uppehållstillstånd, se C-502/10 Singh. Ang. de krav som ska uppfyllas av anhöriga till personer med ställning som varaktigt bosatta, se C-469/13 Tahir.

SFS 2019:462

1 a §

En ansökan från en utlänning om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska bifallas om sökanden har vistats inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier utan avbrott under minst fem år och under denna tid haft EU-blåkort i en eller flera medlemsstater. Av den angivna tiden ska sökanden de senaste två åren räknat från tiden för ansökan ha haft EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 §.

Vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen ska vistelse i en annan medlemsstat som understiger arton månader inte beaktas.

Vistelse utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under kortare tid än tolv månader i följd och inte mer än arton månader sammanlagt ska vid beräkning av vistelsetiden enligt första stycket första meningen inte anses vara avbrott i vistelsen.

SFS 2014:198

2 §

För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kravet på försörjningsförmågan.

Rättsfall:

Ang. de krav på försörjningsförmågan som får ställas vid familjeåterförening, se C-578/08 Chakroun.

SFS 2006:219

3 §

En person som utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet får inte beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

SFS 2006:219

4 §

Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska inte beviljas

  1. en medborgare i en EU-stat, eller

  2. en utlänning vars vistelse i Sverige inte är av varaktig karaktär.

SFS 2021:765

Återkallelse

Rubriken införd g. SFS2006-0219

5 §

Ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska återkallas om den som beviljats sådan ställning

  1. medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få ställningen,

  2. utvisas,

  3. utgör ett hot mot allmän ordning,

  4. har vistats utanför Europeiska unionens medlemsstaters territorier under tolv månader i följd,

  5. har vistats utanför Sveriges territorium under sex år i följd, eller

  6. får ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat.

Om ställning som varaktigt bosatt i Sverige har beviljats med stöd av 1 a §, ska tidsperioden i första stycket 4 vara tjugofyra månader.

Rättsfall:

Ang. utvisning av tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatta i en medlemsstat, se C-371/08 Ziebell.

SFS 2013:606

6 §

Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt i Sverige på grund av vistelse utanför Sveriges respektive Europeiska unionens medlemsstaters territorier ska återfå denna efter ansökan, oavsett kraven på vistelsetid enligt 1 eller 1 a §, om

  1. han eller hon har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd syftande till bosättning enligt 5 kap.,

  2. försörjningskravet i 2 § är uppfyllt, och

  3. det inte finns något hinder enligt 3 §.

SFS 2013:606

Återtagande av utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och deras familjemedlemmar

Rubriken införd g. SFS2014-0198

7 §

Om en annan EU-stat har ålagt en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige att lämna den staten, ska han eller hon återtas till Sverige. Detsamma gäller hans eller hennes familjemedlemmar, om de har ålagts att lämna den andra EU-staten genom ett beslut som har fattats i samband med beslutet avseende utlänningen.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 7 § nu 8 §.

SFS 2014:198

Beslutande myndighet

Rubriken har denna placering enl. SFS2014-0198

8 §

Beslut i ärenden om ställning som varaktigt bosatt i Sverige meddelas av Migrationsverket.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 7 §.

SFS 2014:198

Uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-arbete

Uppehållstillstånd för forskning

Rubriken införd g. SFS2019-1208

1 §

En utlänning som ska utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska, om inte något annat följer av 9–12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för forskning.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska, om inte något annat följer av tredje stycket, gälla i minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå.

Om utlänningen omfattas av ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet och förutsättningarna för att bevilja tillstånd för hela forskningsperioden är uppfyllda, ska uppehållstillståndet gälla i minst två år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå.

SFS 2019:1208

2 §

En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat och som ska utföra forskning i Sverige i mer än 180 dagar enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare ska, om inte något annat följer av 9–12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i minst ett år eller den kortare tid som forskningen enligt mottagningsavtalet ska pågå. Ett sådant tillstånd får dock inte gälla för längre tid än det uppehållstillstånd för forskning som har beviljats av en annan EU-stat.

SFS 2019:1208

Uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning

Rubriken införd g. SFS2019-1208

3 §

En utlänning som har antagits till en utbildning på heltid vid en läroanstalt för högre utbildning i Sverige ska, om utlänningen har betalat de avgifter som tas ut för studierna vid läroanstalten och inte något annat följer av 9–12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska, om inte något annat följer av tredje stycket, gälla i minst ett år eller den kortare tid som studierna ska pågå.

Om utlänningen omfattas av ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller av ett avtal mellan två eller flera läroanstalter och förutsättningarna för att bevilja tillstånd för hela studieperioden är uppfyllda, ska uppehållstillståndet gälla i minst två år eller den kortare tid som studierna ska pågå.

Rättsfall:

Hänvisning till framtida inkomster ansågs ej tillräcklig för att anse att kravet på tryggad försörjning var uppfyllt MIG 2015:13 – Uppehållstillstånd för studier kan beviljas en utlänning som kan visa att tillräckliga medel för försörjning finns under tillståndstiden MIG 2015:25.

Ang. tredjelandsmedborgares rätt till inresa och vistelse i mer än tre månader för studier enligt direktiv 2004/114/EG, se C-491/13 Ben Alaya.

SFS 2019:1208

Uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning

Rubriken införd g. SFS2019-1208

4 §

En utlänning som inom två år före ansökningstillfället har fått en examen från högre utbildning eller följer ett utbildningsprogram som leder till en sådan examen och som ska praktisera i Sverige enligt ett avtal om praktik ska, om praktiken har anknytning till utlänningens utbildning och inte något annat följer av 9–12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning.

Ett avtal om praktik ska innehålla uppgifter om

  1. praktikens innehåll,

  2. praktikens längd,

  3. tjänstgörings- och handledningsförhållandena,

  4. tiderna för praktiken, och

  5. rättsförhållandet mellan praktikanten och värdenheten i Sverige.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i arton månader eller den kortare tid som praktiken ska pågå.

SFS 2019:1208

Uppehållstillstånd för volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst

Rubriken införd g. SFS2019-1208

5 §

En utlänning som har ingått ett avtal med en organisation i Sverige om deltagande i ett volontärprogram här inom ramen för Europeisk volontärtjänst ska, om inte något annat följer av 9–12 §§, beviljas ett uppehållstillstånd för volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst.

Ett avtal om deltagande i ett volontärprogram ska innehålla uppgifter om

  1. volontärprogrammets innehåll,

  2. programmets längd,

  3. tjänstgörings- och handledningsförhållandena för volontärarbetet,

  4. tiderna för volontärarbetet,

  5. de medel som finns tillgängliga för att täcka kostnaderna för utlänningens uppehälle och logi, och

  6. i förekommande fall, den utbildning som utlänningen kommer att få för att kunna utföra volontärarbetet.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i ett år eller den kortare tid som volontärarbetet ska pågå.

SFS 2019:1208

Uppehållstillstånd för au pair-arbete

Rubriken införd g. SFS2019-1208

6 §

En utlänning som har fyllt 18 men inte 30 år och som har ingått ett avtal om au pair-arbete med en värdfamilj i Sverige ska beviljas ett uppehållstillstånd för au pair-arbete, om inte något annat följer av 9–12 §§ och

  1. au pair-arbetet inte omfattar mer än 25 timmars barnpassning och lättare hushållsarbete per vecka,

  2. tiden för au pair-arbete och studier tillsammans inte överstiger 40 timmar per vecka,

  3. utlänningen får gratis kost och logi och viss ersättning för utfört arbete varje månad, och

  4. värdfamiljen har tecknat en olycksfallsförsäkring för utlänningen. Ett avtal om au pair-arbete ska innehålla uppgifter i fråga om vad som anges i första stycket 1–4.

Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i ett år eller den kortare tid som au pair-arbetet ska pågå.

SFS 2019:1208

Uppehållstillstånd efter slutförd forskning och efter slutförda studier

Rubriken införd g. SFS2019-1208

7 §

En utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd enligt 1 § ska beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförd forskning, om inte något annat följer av 9–11 §§ och utlänningen

  1. avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och

  2. kan visa ett intyg från forskningshuvudmannen om att forskningen har slutförts.

Första stycket gäller även för en utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för forskning utfärdat av en annan EU-stat och som under giltighetstiden för det tillståndet har vistats i Sverige för att utföra en del av sin forskning här enligt 2 eller 13 §.

SFS 2019:1208

8 §

En utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd enligt 3 § ska beviljas ett uppehållstillstånd för en tid av ett år efter slutförda studier, om inte något annat följer av 9–11 §§ och utlänningen

  1. har slutfört en högskoleutbildning och utbildningen avser studier som motsvarar minst två terminer,

  2. avser att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här, och

  3. har ett examensbevis eller utbildningsbevis som avser den slutförda utbildningen.

Första stycket gäller även för en utlänning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning utfärdat av en annan EU-stat och som under giltighetstiden för det tillståndet har vistats i Sverige för att bedriva en del av sina studier här enligt 14 §, om studierna som bedrivits här motsvarar minst två terminer på en högskoleutbildning.

SFS 2019:1208

Allmänna förutsättningar för uppehållstillstånd

Rubriken införd g. SFS2019-1208

9 §

För att beviljas ett uppehållstillstånd enligt 1–8 §§ ska utlänningen

  1. visa att han eller hon kommer att ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa,

  2. vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,

  3. inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa, och

  4. visa vårdnadshavares medgivande, om utlänningen är under 18 år.

SFS 2019:1208

10 §

Ett uppehållstillstånd enligt 1–8 §§ ska inte beviljas en utlänning som

  1. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,

  2. har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 5 kap. 1 § eller motsvarande äldre bestämmelser, eller har ansökt om ett sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,

  3. har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd enligt 21 kap.,

  4. har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat,

  5. har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut som fått laga kraft och som inte kan verkställas,

  6. har beviljats ett EU-blåkort, eller

  7. har beviljats ett ICT-tillstånd för praktiktjänstgöring.

SFS 2019:1208

11 §

Ett uppehållstillstånd enligt 1–8 §§ ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende.

SFS 2019:1208

12 §

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ får vägras om värdenheten

  1. har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,

  2. har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete, eller

  3. inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor.

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ får också vägras om

  1. anställningsvillkoren är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,

  2. det finns grundad anledning att anta att utlänningen avser att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser,

  3. värdenheten huvudsakligen har inrättats eller drivs för att underlätta inresan för utlänningen, eller

  4. värdenheten håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om värdenheten inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

SFS 2019:1208

Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelse

Rubriken införd g. SFS2019-1208

13 §

En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för forskning av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 180 dagar under en 360-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige för att utföra en del av sin forskning hos en godkänd forskningshuvudman här.

Rätten till inresa och vistelse i högst 180 dagar under en 360-dagarsperiod gäller även medföljande familjemedlemmar som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning utfärdat av den staten.

Första och andra styckena gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2019:1208

14 §

En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 360 dagar resa in och vistas i Sverige för att bedriva studier vid en läroanstalt för högre utbildning här, om

  1. den utbildning som utlänningen har antagits till i Sverige bedrivs inom ramen för ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning, och

  2. utlänningen har underrättat Migrationsverket om sin avsikt att bedriva studier här och Migrationsverket inte enligt andra stycket har invänt mot den planerade vistelsen i Sverige.

Migrationsverket får inom 30 dagar från det att en underrättelse eller, om utlänningen har förelagts att komplettera underrättelsen, kompletterande underlag har kommit in invända mot utlänningens planerade vistelse i Sverige, om

  1. förutsättningarna i första stycket 1 och 9–11 §§ inte är uppfyllda,

  2. det finns grund för avslag enligt 12 §,

  3. utlänningen inte har betalat de avgifter som tas ut för studierna vid läroanstalten för högre utbildning i Sverige, eller

  4. utlänningen redan har vistats i Sverige under en period av 360 dagar.

Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2019:1208

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

Rubriken införd g. SFS2019-1208

15 §

En utlänning som vill ha ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3–6 §§ ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 §,

  2. har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 4 § eller ett uppehållstillstånd enligt 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning och på annan grund ansöker om ett uppehållstillstånd enligt 1, 3 eller 4 §, eller

  3. har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 5 kap. 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 a §, och ansöker om ett uppehållstillstånd enligt 1 § eller för studier på forskarnivå enligt 3 § inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda.

SFS 2022:303

16 §

En ansökan om uppehållstillstånd enligt 2, 7 eller 8 § eller om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 2 § får ges in efter inresan i Sverige.

SFS 2019:1208

Förlängning av tillståndstiden

Rubriken införd g. SFS2019-1208

17 §

Tillståndstiden för ett uppehållstillstånd enligt 1–3 §§ får efter ansökan förlängas.

Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. förutsättningarna i 1–3 och 9–11 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,

  2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, eller

  4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för.

Rättsfall:

Ang. kravet på heltidsstudier vid ansökan om förlängning av uppehållstillstånd för studier MIG 2021:17.

SFS 2019:1208

18 §

En förlängning av tillståndstiden för ett uppehållstillstånd enligt 1– 3 §§ får vägras om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

En förlängning av tillståndstiden för ett uppehållstillstånd enligt 3 § får också vägras om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier.

SFS 2019:1208

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till forskare

Rubriken införd g. SFS2019-1208

19 §

Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §, ska beviljas uppehållstillstånd, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

SFS 2019:1208

20 §

En familjemedlem som avses i 19 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i Sverige. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §,

  2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett uppehållstillstånd enligt 2 §, eller

  3. ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i 15 § andra stycket 3, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt 1 §.

SFS 2022:303

Återkallelse av uppehållstillstånd

Rubriken införd g. SFS2019-1208

21 §

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ ska återkallas om

  1. förutsättningarna i 1–6 och 9–11 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,

  2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende, eller

  4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för.

SFS 2019:1208

22 §

Ett uppehållstillstånd enligt 1–6 §§ får återkallas om det finns grund för avslag enligt 12 § första stycket eller andra stycket 1, 3 eller 4.

Ett uppehållstillstånd enligt 3 § får också återkallas om utlänningen inte har gjort godtagbara framsteg i sina studier.

SFS 2019:1208

23 §

Ett uppehållstillstånd enligt 7 eller 8 § ska återkallas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Ett uppehållstillstånd enligt 7 eller 8 § får återkallas om förutsättningarna i 7–10 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som avses i första stycket.

SFS 2019:1208

24 §

Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 19 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, eller

  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2019:1208

Återtagande av en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning eller studier inom högre utbildning och av en forskares familjemedlemmar

Rubriken införd g. SFS2019-1208

25 §

Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse från den som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett uppehållstillstånd för forskning enligt 1 § utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett uppehållstillstånd enligt 1 eller 3 § utfärdat av Sverige eller om det svenska uppehållstillståndet har löpt ut eller återkallats.

SFS 2019:1208

Beslutande myndighet

Rubriken införd g. SFS2019-1208

26 §

Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

SFS 2019:1208

Bemyndiganden

Rubriken införd g. SFS2019-1208

27 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 9 § första stycket 1.

SFS 2019:1208

28 §

Regeringen får meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 3 eller 8 §.

SFS 2019:1208

Arbetstillstånd

1 §

Arbetstillstånd ska ges för viss tid. Det får avse ett visst slag av arbete och förenas med de övriga villkor som behövs.

Att en utlänning som har permanent uppehållstillstånd inte behöver ha arbetstillstånd framgår av 2 kap. 8 c § 3.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)5:1–4 efter denna lag.

SFS 2014:198

2 §

Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har ett anställningsavtal, om

  1. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig, och

  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Arbetstillstånd enligt första stycket får endast ges om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Arbetstillstånd får även ges till en utlänning som deltar i ett internationellt utbyte eller om det följer av ett internationellt avtal eller ett avtal med ett annat land.

Allmän anmärkning:

Se UtlänningsF (2006:97)5:3 efter denna lag.

Rättsfall:

Turkisk arbetstagare ansågs uppfylla villkoren för förlängning av arbetstillstånd med tillämpning av associeringsavtalet mellan EU och Turkiet trots att anställningsvillkoren i det anställningserbjudande som låg till grund för ansökan ej uppfyllde kraven i p. 2 MIG 2013:17 – Ang. 2 st.: En tjänst måste utannonseras i 10 dagar för att rekrytering från tredje land ska vara förenligt med det s.k. unionsföreträdet MIG 2015:6 – Förlängning av arbetstillstånd beviljades ej då förutsättningarna för tillstånd ej varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden MIG 2015:11 – Annonsering av en anställning inom EU/EES anses avbruten när ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd betr. anställningen inkommit till Migrationsverket MIG 2017:2 – Utlänning som arbetat i Sverige under fyra år med tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljades vid en helhetsbedömning permanent uppehållstillstånd, trots att han saknat tjänstepensions- och sjukförsäkring under en del av den första tillståndsperioden MIG 2017:24; d:o för utlänning med tidsbegränsat arbetstillstånd under två år varav en del av perioden med en lön som understeg kollektivavtalsenlig lön MIG 2017:25 – Vid rekrytering till en högt specialiserad tjänst som universitetslektor krävdes ej att tjänstens utannonsering riktades till samtliga personer i EU/EES och Schweiz för att principen om unionsföreträde skulle ha iakttagits MIG 2018:2 – Fråga om försörjningskravet uppfyllts MIG 2018:12 – Att arbetstagare ej fått lagstadgade semesterförmåner under tidigare tillståndsperioder ansågs ej som ett hinder mot att bevilja fortsatt uppehållstillstånd MIG 2019:15 – Ang. bedömningen av arbetsgivares ekonomiska förmåga att anställa när arbetsgivaren ingår i en koncern MIG 2019:19 – Unionsföreträdet ansågs ha respekterats även om facklig organisation avgett sitt yttrande om villkoren för anställningen under tiden som anställningen var utannonserad MIG 2020:19 – Tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd beviljades utlänning med stöd av internationellt avtal mellan EU och Turkiet MIG 2021:19 – En ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats enl. 5:15 a utlänningslagen ska prövas enl. denna § MIG 2022:3.

Ang. effekten av associeringsavtalet EEG-Turkiet, se t.ex. C-221/11 Demirkan, och C-138/13 Dogan.

SFS 2022:303

2 a §

Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges för längre tid än två år. Det får heller inte avse längre tid än anställningstiden.

Ett arbetstillstånd enligt 2 § första stycket ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter en sammanlagd tillståndstid om två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete.

Rättsfall:

Ang. 2 st.: Migrationsdomstol som beviljar arbetstillstånd för utlänning som erbjudits arbete måste i sitt avgörande uttryckligen knyta tillståndet till viss arbetsgivare och visst arbete MIG 2016:10 – Ang. 1 st.: Fråga om särskilda skäl att förlänga ett arbetstillstånd så att den sammanlagda tillståndstiden överskred fyra år MIG 2017:18; 2019:16 (d:o)

SFS 2022:303

2 b §

Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte ges till en utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige eller i en annan EU-stat, dels är en enhet som tillhör samma företag eller företag inom samma koncern.

Första stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 b kap. 3 §.

Arbetstillstånd enligt 2 § första stycket får inte heller ges till en utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här.

Tredje stycket gäller inte om utlänningen tillhör någon av de kategorier som är undantagna i 6 c kap. 4 §.

SFS 2018:319

3 §

Arbetstillstånd får ges till en utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd, om inte skäl hänförliga till syftet med uppehållstillståndet talar häremot.

Att permanent uppehållstillstånd får meddelas för vissa arbetstagare framgår av 5 kap. 5 §.

Rättsfall:

Syftet med ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå med stöd av den tillfälliga lagen 2016:752 ansågs ej tala emot att arbetstillstånd ges för samma tid MIG 2020:1.

När ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2022-0303

4 §

En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra–fjärde styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)5:8 efter denna lag.

SFS 2022:303

Förlängning av tillståndstiden

Rubriken införd g. SFS2022-0303

4 a §

Tillståndstiden för ett arbetstillstånd får förlängas om anställningen uppfyller förutsättningarna i 2 § första stycket. Om ansökan avser en ny anställning gäller även det som föreskrivs i 2 § andra stycket.

Förlängning av tillståndstiden för ett arbetstillstånd ska vägras om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,

  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som arbetstillståndet beviljades för, eller

  4. det har funnits förutsättningar att återkalla tidigare uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1, med beaktande av tredje stycket.

SFS 2022:303

Beslutande myndigheter

5 §

Beslut om arbetstillstånd meddelas av Migrationsverket.

Beslut om arbetstillstånd i vissa fall

6 §

Av 8 kap. 27 § följer att den instans som prövar överklagande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall också får besluta om arbetstillstånd.

SFS 2014:198

Bemyndiganden

7 §

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Migrationsverket får meddela föreskrifter om att andra myndigheter har rätt att besluta om arbetstillstånd.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)5:13 och 14 efter denna lag.

8 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige om ansökan görs av en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket eller av familjemedlemmar till en sådan utlänning.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 8 § nu 9 §.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)5: efter denna lag.

SFS 2019:462

9 §

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om arbetstillstånd.

Hänvisad författning:

Tidigare beteckning 8 §.

SFS 2019:462

EU-blåkort

Kapitlet infört g. SFS2013-0606

Förutsättningar för tillstånd

Rubriken införd g. SFS2013-0606

1 §

En utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år ska, om inte annat följer av 2 eller 3 §, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning (EU-blåkort), om

  1. lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln),

  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,

  3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige, och

  4. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

En anställning ska anses vara högkvalificerad om den förutsätter att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som motsvarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det yrke eller den bransch som anställningen avser.

Om den högkvalificerade anställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

SFS 2013:606

2 §

Ett EU-blåkort ska inte beviljas en utlänning som

  1. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare,

  2. har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 15 b §, 12 kap. 18 § första stycket 1, 21 kap. eller 22 kap. eller har ansökt om sådant tillstånd och ansökan ännu inte har avgjorts slutligt,

  3. har ansökt om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,

  4. har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som utövar sin rätt att vistas i Sverige som arbetstagare eller egen företagare,

  5. reser in i Sverige i enlighet med åtaganden enligt ett internationellt avtal som underlättar inresa och tillfällig vistelse för vissa kategorier av personer med anknytning till handel och investeringar,

  6. har beviljats arbetstillstånd, eller är undantagen från kravet på arbetstillstånd, för säsongsarbete i Sverige,

  7. har ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte kan verkställas, eller

  8. är utstationerad i Sverige enligt lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.

SFS 2013:606

3 §

Ett EU-blåkort ska inte heller beviljas en utlänning som

  1. visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende, eller

  2. utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2013:606

När ansökan om EU-blåkort ska vara gjord

Rubriken införd g. SFS2013-0606

4 §

En utlänning som vill ha ett EU-blåkort i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av tillståndstiden för ett EU-blåkort,

  2. har ett EU-blåkort och ansöker om ett nytt sådant,

  3. har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier och har slutfört studier som motsvarar 180 högskolepoäng,

  4. har genomfört ett forskningsprojekt i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare, eller

  5. har återtagits enligt 14 §.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen vistats i en annan EU-stat i arton månader och under denna period haft EU-blåkort utfärdat av den staten, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige.

SFS 2013:606

Tillståndstid

Rubriken införd g. SFS2013-0606

5 §

Ett EU-blåkort ska gälla för högst två år med den möjlighet till förlängning som framgår av 6 §. Om anställningstiden är kortare än två år ska EU-blåkortet gälla under anställningstiden med ett tillägg av tre månader. Giltighetstiden får dock inte vara längre än två år.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera EU-blåkort får inte överstiga fyra år.

Att den som haft EU-blåkort under en sammanlagd tid av fyra år kan beviljas permanent uppehållstillstånd framgår av 5 kap. 5 §.

SFS 2013:606

Förlängning av tillståndstiden

Rubriken införd g. SFS2013-0606

6 §

Tillståndstiden för ett EU-blåkort ska förlängas om förutsättningarna i 1 § är uppfyllda och den sammanlagda tillståndstiden inte överstiger den tid som anges i 5 § andra stycket.

Tillståndstiden för ett EU-blåkort får inte förlängas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,

  3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,

  4. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,

  5. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,

  6. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller

  7. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Det som föreskrivs i andra stycket 6 hindrar inte att tillståndstiden för ett EU-blåkort förlängs om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över.

SFS 2013:606

Tillståndets koppling till en viss anställning och ett visst slag av arbete

Rubriken införd g. SFS2013-0606

7 §

Ett EU-blåkort ska under de första två åren knytas till en viss anställning och avse ett visst slag av arbete. Därefter ska ett EU-blåkort endast knytas till ett visst slag av arbete.

Vid beräkningen av den tvåårsperiod under vilken EU-blåkortet ska knytas till såväl viss anställning som slag av arbete, ska även den tid som utlänningen haft ett tidigare EU-blåkort utfärdat av Sverige räknas in.

Om anställningen upphör under tillståndstiden för ett EU-blåkort, får utlänningen vistas i Sverige under tre månader för att ansöka om ny anställning. Tidsperioden börjar löpa när anställningen upphör.

SFS 2013:606

8 §

En utlänning som vill byta till en annan anställning än den som EU-blåkortet är knutet till under de två första åren, eller som vill byta till annat slag av arbete, ska ansöka om ett nytt EU-blåkort.

SFS 2013:606

Anmälningsskyldighet

Rubriken införd g. SFS2013-0606

9 §

Den som har ett EU-blåkort ska anmäla till Migrationsverket om

  1. anställningen upphör, eller

  2. den avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet.

SFS 2013:606

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

Rubriken införd g. SFS2013-0606

10 §

Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett EU-blåkort, ska beviljas uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som EU-blåkortet.

För barn som åberopar anknytning till den som har EU-blåkort eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§ utom i fall som avser en familjemedlem som har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har EU-blåkort utfärdat av den staten.

SFS 2013:606

När ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

Rubriken införd g. SFS2013-0606

11 §

En familjemedlem som avses i 10 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett EU-blåkort,

  2. sökanden har beviljats uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som avses i 4 § tredje stycket, om ansökan ges in senast en månad efter inresan i Sverige, eller

  3. familjemedlemmen har återtagits enligt 14 § och den person som familjemedlemmen har anknytning till ansöker om nytt EU-blåkort.

SFS 2013:606

Återkallelse av tillstånd

Rubriken införd g. SFS2013-0606

12 §

Ett EU-blåkort ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  2. bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,

  3. utlänningen vid ansökningstillfället avseende EU-blåkortet inte uppfyllde kraven i 1 §,

  4. den avtalade lönen enligt 1 § första stycket 1 inte längre når upp till den lönetröskel som ligger till grund för EU-blåkortet,

  5. förutsättningarna i 1 § första stycket 2 inte längre är uppfyllda,

  6. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som EU-blåkortet beviljades för,

  7. utlänningen har bytt till en annan anställning eller till ett annat slag av arbete än vad EU-blåkortet är knutet till,

  8. utlänningen har varit arbetslös mer än tre månader i följd,

  9. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 9 §, eller

  10. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Ett EU-blåkort ska inte återkallas enligt första stycket 9 om utlänningen visar att bristen att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 9 § beror på orsaker som han eller hon inte råder över.

SFS 2013:606

13 §

Ett uppehållstillstånd som beviljats en familjemedlem enligt 10 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har EU-blåkort bryts eller om hans eller hennes EU-blåkort återkallas, eller

  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2013:606

Återtagande av en utlänning som har EU-blåkort och hans eller hennes familjemedlemmar

Rubriken införd g. SFS2013-0606

14 §

Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om EU-blåkort från en utlänning som har, eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade, ett EU-blåkort utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

Utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar som har återtagits får vistas här i landet i tre månader från inresan även om EU-blåkortet inte längre gäller eller har återkallats.

SFS 2013:606

Beslutande myndighet

Rubriken införd g. SFS2013-0606

15 §

Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

SFS 2013:606

Föreskrifter om lönetröskeln

Rubriken införd g. SFS2013-0606

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om lönetröskeln enligt 1 § första stycket 1.

SFS 2013:606

Tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT

Kapitlet infört g. (prop. 2017/18:34, bet. 2017/18:SfU10). SFS2018-0067

Förutsättningar för tillstånd

Rubriken införd g. SFS2018-0067

1 §

En utlänning som är anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag (värdföretag) som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern ska, om inte annat följer av tredje stycket eller 3–5 §§, beviljas ett uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av personal (ICT-tillstånd), om

  1. utlänningen har varit anställd i företaget under minst tre månader utan uppehåll vid tiden för den företagsinterna förflyttningen,

  2. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,

  3. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,

  4. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,

  5. utlänningen har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget som chef eller specialist, eller har en sådan examen från ett universitet eller en högskola som krävs för praktiktjänstgöringen,

  6. utlänningen efter förflyttningens slut kommer att kunna överflyttas till en enhet i tredjeland som tillhör samma företag eller till ett företag inom samma koncern i tredjeland, och

  7. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

Ett ICT-tillstånd ska inte beviljas om

  1. utlänningen inte har fullgjort anmälningsskyldigheten enligt 13 §, eller

  2. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning.

SFS 2020:598

2 §

En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten ska, om inte annat följer av 3–5 §§, beviljas ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, om

  1. ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och övriga anställningsvillkor inte är sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz,

  2. anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig,

  3. utlänningen, vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, och

  4. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

SFS 2020:598

3 §

Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte beviljas en utlänning som

  1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,

  2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz,

  3. ansöker om uppehållstillstånd för att utföra forskning i Sverige enligt ett mottagningsavtal som har ingåtts enligt lagen (2008:290) om godkännande för forskningshuvudmän att ta emot gästforskare,

  4. är utstationerad i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat i en EES-stat eller Schweiz,

  5. har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige, eller

  6. hyrs ut av ett företag för att arbeta under övervakning och ledning av ett annat företag.

SFS 2020:598

4 §

Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska inte heller beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende.

SFS 2018:67

5 §

Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får vägras om

  1. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,

  2. arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,

  3. arbetsgivaren eller värdföretaget inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter eller arbetsvillkor, eller

  4. arbetsgivarens eller värdföretagets verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren eller värdföretaget inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

SFS 2018:67

Förutsättningar för rörlighet för kortare vistelse

Rubriken införd g. SFS2018-0067

6 §

En utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan EU-stat får under giltighetstiden för tillståndet i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod resa in och vistas i Sverige och arbeta här i ett företag som dels är etablerat i Sverige, dels är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra EU-staten.

Första stycket gäller inte en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2018:67

Ansökan om tillstånd

Rubriken införd g. SFS2018-0067

7 §

En utlänning som vill ha ett ICT-tillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om utlänningen ansöker om förlängning av ett ICT-tillstånd.

En utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får arbeta i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in.

SFS 2018:67

8 §

En ansökan om ICT-tillstånd får prövas i Sverige om

  1. utlänningen avser att vistas endast i Sverige, eller

  2. utlänningen avser att vistas i flera EU-stater men vistelsen i Sverige kommer att vara den längsta.

SFS 2018:67

9 §

En ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får ges in efter inresan i landet.

En utlänning som ansöker om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta i värdföretaget i Sverige under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat inte har löpt ut och utlänningen har rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige enligt 6 §.

Även en utlänning som ansöker om en förlängning av tillståndstiden för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta under tiden för ansökans prövning, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan gavs in.

SFS 2018:67

Tillståndstid

Rubriken införd g. SFS2018-0067

10 §

Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får inte gälla för längre tid än uppdragstiden.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får inte överstiga tre år för chefer och specialister eller ett år för praktikanter.

Ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får inte gälla för längre tid än det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan EU-stat.

SFS 2018:67

Förlängning av tillståndstiden

Rubriken införd g. SFS2018-0067

11 §

Tillståndstiden för ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 10 §.

Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,

  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,

  4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller

  5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2018:67

12 §

En förlängning av tillståndstiden får vägras om

  1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 11 § andra stycket 4 och 5,

  2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller

  3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse.

SFS 2018:67

Anmälningsskyldighet

Rubriken införd g. SFS2018-0067

13 §

En utlänning som har ansökt om ett ICT-tillstånd eller som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska anmäla förändringar som påverkar villkoren för tillståndet till Migrationsverket.

Ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse.

SFS 2018:67

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

Rubriken införd g. SFS2018-0067

14 §

Familjemedlemmar som avses i 5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska beviljas uppehållstillstånd om anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

SFS 2022:303

När en ansökan om uppehållstillstånd för en familjemedlem ska vara gjord

Rubriken införd g. SFS2018-0067

15 §

En familjemedlem som avses i 14 § ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller dock inte om

  1. ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse som är utfärdat av Sverige, eller

  2. sökanden har beviljats ett uppehållstillstånd av en annan EU-stat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige.

SFS 2018:67

Återkallelse av tillstånd

Rubriken införd g. SFS2018-0067

16 §

Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,

  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för,

  4. värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning, eller

  5. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2018:67

17 §

Ett tillstånd enligt 1 eller 2 § får återkallas om

  1. förutsättningarna i 1 eller 2 § för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 16 § 4 och 5,

  2. det finns grund för avslag enligt 5 §, eller

  3. utlänningen har vistats och arbetat i en annan EU-stat i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse.

SFS 2018:67

18 §

Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem enligt 14 § får återkallas om

  1. anknytningen till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse bryts eller ett sådant tillstånd återkallas, eller

  2. familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2018:67

Återtagande av en utlänning som har ett ICT-tillstånd och hans eller hennes familjemedlemmar

Rubriken införd g. SFS2018-0067

19 §

Om en annan EU-stat har avslagit en ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse från en utlänning som har eller vid tiden för ansökan i den andra EU-staten hade ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige, och den andra EU-staten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige.

Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige eller om det svenska ICT-tillståndet har löpt ut eller återkallats.

SFS 2018:67

Beslutande myndighet

Rubriken införd g. SFS2018-0067

20 §

Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

SFS 2018:67

Bemyndigande

Rubriken införd g. SFS2022-0303

21 §

Regeringen får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 14 §.

SFS 2022:303

Tillstånd för säsongsarbete

Kapitlet infört g. SFS2018-0319

Förutsättningar för tillstånd

Rubriken inför g. SFS2018-0319

1 §

En utlänning som har erbjudits en tidsbegränsad anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här ska beviljas ett tillstånd för säsongsarbete om förutsättningarna i 2–6 §§ är uppfyllda.

Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas i form av

  1. ett arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen inte överstiger 90 dagar, eller

  2. ett uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen överstiger 90 dagar.

SFS 2018:319

2 §

Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas om

  1. anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig,

  2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,

  3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,

  4. utlänningen kan visa att han eller hon under sin vistelse kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard, och

  5. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

Om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.

Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas om

  1. det finns risk för att utlänningen inte har för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut, eller

  2. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2018:319

3 §

Om arbetsgivaren upplåter eller förmedlar en bostad till utlänningen får ett tillstånd för säsongsarbete beviljas endast om

  1. hyran för bostaden inte står i missförhållande till utlänningens lön eller boendets standard,

  2. hyran för bostaden inte dras från utlänningens lön i andra fall än enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,

  3. arbetsgivaren har tillhandahållit utlänningen en skriftlig handling med hyresvillkoren, och

  4. bostaden uppfyller allmänna säkerhets- och hälsobestämmelser.

SFS 2018:319

4 §

Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som

  1. är bosatt inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier,

  2. är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller är familjemedlem till en sådan medborgare, eller

  3. bedriver verksamhet på ett i en annan medlemsstat etablerat företags vägnar inom ramen för tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

SFS 2018:319

5 §

Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende.

SFS 2018:319

6 §

Ett tillstånd för säsongsarbete får vägras om

  1. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,

  2. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,

  3. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter i förhållande till utlänningar som har beviljats tillstånd för säsongsarbete,

  4. arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter, arbetsvillkor eller anställningsvillkor, eller

  5. arbetsgivarens verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.

Ett tillstånd för säsongsarbete får även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet.

SFS 2018:319

Ansökan om tillstånd

Rubriken införd g. SFS2018-0319

7 §

En utlänning som vill ha ett tillstånd för säsongsarbete ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. En ansökan får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om utlänningen

  1. ansöker om förlängning av ett tillstånd för säsongsarbete, eller

  2. har ett tillstånd för säsongsarbete och ansöker om ett nytt sådant tillstånd.

SFS 2018:319

8 §

En utlänning som inom giltighetstiden för ett tillstånd för säsongsarbete ansöker om en förlängning av tillståndet eller om ett nytt sådant tillstånd, får arbeta som säsongsarbetare i Sverige till dess tillståndsfrågan har avgjorts.

SFS 2018:319

Tillståndstid

Rubriken införd g. SFS2018-0319

9 §

Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställningstiden och inte för längre tid än utlänningens pass gäller.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod.

SFS 2018:319

Förlängning av tillståndstiden

Rubriken införd g. SFS2018-0319

10 §

Tillståndstiden för ett tillstånd för säsongsarbete får efter ansökan förlängas upp till den tid som framgår av 9 §.

Tillståndstiden får inte förlängas om

  1. förutsättningarna i 1–4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda,

  2. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, eller

  3. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende.

SFS 2018:319

11 §

En förlängning av tillståndstiden får vägras om det finns grund för avslag enligt 6 §.

SFS 2018:319

Återkallelse av tillstånd

Rubriken införd g. SFS2018-0319

12 §

Ett tillstånd för säsongsarbete ska återkallas om

  1. tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt,

  2. ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende,

  3. utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för, eller

  4. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.

SFS 2018:319

13 §

Ett tillstånd för säsongsarbete får återkallas om

  1. förutsättningarna i 1–4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 12 § 4, eller

  2. det finns grund för avslag enligt 6 § första stycket.

SFS 2018:319

Anmälningsskyldighet

Rubriken införd g. SFS2018-0319

14 §

En utlänning som har ansökt om eller som har ett tillstånd för säsongsarbete ska anmäla till Migrationsverket om han eller hon byter bostad.

SFS 2018:319

Beslutande myndighet

Rubriken införd g. SFS2018-0319

15 §

Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

SFS 2018:319

Bemyndiganden

Rubriken införd g. SFS2018-0319

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad med lämplig standard enligt 2 § första stycket 4.

SFS 2018:319

17 §

Regeringen får meddela föreskrifter om

  1. skyldighet för arbetsgivare som upplåter eller förmedlar en bostad till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om bostaden,

  2. skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som har beviljats ett tillstånd för säsongsarbete att lämna uppgifter om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen, och

  3. hur uppgiftsskyldigheten enligt 1 och 2 ska uppfyllas.

SFS 2018:319

Återkallelse av tillstånd

1 §

Nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter, som varit av betydelse för att få tillståndet.

I viseringskodexen finns bestämmelser om upphävande och återkallelse av Schengenvisering.

Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl för det.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)4:18 efter denna lag.

Rättsfall:

Uppehållstillstånd för barn som meddelats pga. anknytning till en förälder återkallades då föräldern ej haft för avsikt att bo med barnen MIG 2010:16 – Synnerliga skäl? MIG 2015:3.

SFS 2011:705

2 §

Utöver vad som sägs i 1 § får nationell visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas, om det finns särskilda skäl för det.

Uppehållstillstånd får dock återkallas enligt första stycket endast för en utlänning som ännu inte har rest in i Sverige.

Anmärkt författning:

Se anm. vid 1 §.

SFS 2011:705

3 §

Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som rest in i landet, om

  1. utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,

  2. utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller

  3. det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket får återkallas om förhållandet upphör.

Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 eller 3 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken.

SFS 2008:884

4 §

Vid bedömning av om uppehållstillståndet ska återkallas enligt 1 eller 3 § för en utlänning som har rest in i landet ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till Sverige och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas.

Vid en sådan bedömning ska det särskilt beaktas i vilken utsträckning som utlänningen har etablerat sig i det svenska samhället. Om utlänningen har barn i Sverige ska barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas om utlänningens uppehållstillstånd återkallades också särskilt beaktas. Även utlänningens övriga familjeförhållanden ska särskilt beaktas.

Vid bedömningen av om uppehållstillståndet ska återkallas enligt 3 § andra stycket ska det också särskilt beaktas om det förhållande som avses där har upphört främst på grund av att utlänningen eller utlänningens barn i förhållandet har utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid.

Anmärkt författning:

Se anm. vid 1 §.

Rättsfall:

Vid prövning av återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd enl. 2 st. ska hänsyn tas till att det tillståndsgrundande förhållandet upphört pga. att utlänningen utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning MIG 2013:5.

SFS 2022:1015

5 §

Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning om vilken uppgifter har registrerats i det register som avses i 1 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)4) , om det finns tillräckliga skäl för en återkallelse.

4)

EUT L 381, 28.12.2006, s. 4, Celex 32006R1987.

Anmärkt författning:

Se anm. vid 1 §.

SFS 2010:381

6 §

    Uppehållstillstånd får återkallas för den som inte är medborgare i en EU-stat även i andra fall än som avses i 2 §, om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats i en EU-stat eller i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och beslutet är grundat på att det finns ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att

  1. utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller

  2. utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att utlänningen avser att begå ett sådant brott.

      Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en EU-stat eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses

    • make eller sambo,

    • barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning, och

    • förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.

Första stycket gäller inte en familjemedlem till en medborgare i en EU-stat eller till en medborgare i Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein som har utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom Europeiska unionen. Med familjemedlem avses

Ett uppehållstillstånd får inte återkallas enligt första stycket innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning.

Anmärkt författning:

Se anm. vid 1 §.

SFS 2011:1209

7 §

Ett permanent uppehållstillstånd ska återkallas för en utlänning som inte längre är bosatt i Sverige. Om utlänningen anmält till Migrationsverket att han eller hon vill ha uppehållstillståndet kvar trots att bosättningen upphör, får uppehållstillståndet dock återkallas tidigast när två år har förflutit efter det att bosättningen här i landet upphörde.

SFS 2014:777

7 a §

Utöver vad som anges i 1–3, 5 och 6 §§ får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för studier återkallas, om förutsättningarna för att medge uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

SFS 2006:447

7 b §

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § får, utöver vad som anges i 1, 3, 5 och 6 §§, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

Uppehållstillståndet får inte återkallas innan den som har ansökt om tillståndet har fått tillfälle att yttra sig.

SFS 2022:1015

7 c §

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns. Uppehållstillståndet får återkallas endast på ansökan av Polismyndigheten.

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 a § får inte återkallas innan Polismyndigheten fått tillfälle att yttra sig.

SFS 2014:655

7 d §

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c § får återkallas endast om förutsättningarna för sådant uppehållstillstånd inte längre finns.

Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § får inte återkallas för ett barn innan den socialnämnd som ansökte om uppehållstillståndet har fått tillfälle att yttra sig.

SFS 2012:322

7 e §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete för en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket ska återkallas om

  1. förutsättningarna för arbetstillståndet enligt 6 kap. 2 § första stycket av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda, eller

  2. utlänningen inte inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag påbörjat arbetet.

Om utlänningens anställning har upphört sedan utlänningen underrättats om att en utredning om återkallelse enligt första stycket har inletts, men innan beslut om återkallelse fattats, gäller bestämmelserna om återkallelse i 3 § första stycket 2. Tiden ska då vara fyra månader i stället för tre.

Trots vad som anges i första stycket behöver ett tillstånd inte återkallas i ringa fall eller om en återkallelse med hänsyn till omständigheterna annars inte framstår som skälig.

SFS 2022:303

7 f §

Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem till en utlänning med tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller enligt 5 kap. 15 a § eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 a § får återkallas, om anknytningen bryts eller utlänningens tillstånd återkallas.

SFS 2022:303

7 g §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 9 §, för arbete enligt 5 kap. 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 5 kap. 10 a § får, på utlänningens begäran, återkallas om han eller hon beviljas ett uppehållstillstånd på en sådan annan grund som enligt 5 kap. 18 § andra stycket 8 b eller fjärde stycket eller 5 b kap. 15 § andra stycket 3 kan beviljas efter inresan.

SFS 2022:303

Beslutande myndigheter

8 §

Återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av Migrationsverket. Återkallelse och upphävande av Schengenvisering får utöver vad som följer av viseringskodexen beslutas av Migrationsverket. Återkallelse av nationell visering beslutas av den myndighet som har beviljat viseringen eller av Migrationsverket.

Uppehållstillstånd eller nationell visering som har beviljats av Regeringskansliet får återkallas endast av Regeringskansliet.

SFS 2011:705

Bemyndigande

9 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i detta kapitel för de utlänningar som omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.

Regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i detta kapitel för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat.

SFS 2014:198

Avvisning och utvisning

Kapitlet infört g. Förutv. 8 kap. samtidigt upphävt. SFS2014-0198

Kapitlets innehåll

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om avvisning och utvisning.

Bestämmelser om utvisning på grund av brott finns i 8 a kap.

Bestämmelser om utvisning på grund av befarad brottslighet enligt terroristbrottslagen (2022:666) och av hänsyn till Sveriges säkerhet finns i lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.

SFS 2022:705

Förutsättningar för avvisning och utvisning av andra utlänningar än EES-medborgare och deras familjemedlemmar

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

Avvisning

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

2 §

En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas

  1. om han eller hon saknar pass när det krävs pass för inresa eller vistelse i Sverige,

  2. om han eller hon saknar visering, uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige,

  3. om han eller hon har visering eller är undantagen från kravet på visering men inte har för avsikt att lämna Sverige efter att viseringstiden eller den viseringsfria tiden har löpt ut, under förutsättning att han eller hon inte har uppehållstillstånd eller något annat tillstånd som ger rätt att vistas i Sverige,

  4. om det vid utlänningens ankomst till Sverige kommer fram att han eller hon tänker besöka något annat nordiskt land men saknar det tillstånd som krävs för inresa där,

  5. om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för den rätten,

  6. om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), eller

  7. om han eller hon har avvisats eller utvisats från en EU-stat eller från Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein och förhållandena är sådana som avses i 7 kap. 6 § eller beslutet om avvisning eller utvisning har grundats på att utlänningen inte har följt gällande bestämmelser om en utlännings inresa eller vistelse i den staten.

Anmärkt författning:

Ang. p. 6 se UtlänningsF (2006:97)6:12 efter denna lag.

Rättsfall:

Beslut att avvisa utlänning från Sverige under viseringsfri tid, med hänvisning till att denne saknade såväl visering som tillstånd att vistas här, saknade stöd i lag MIG 2014:28.

Ang. överträdelser vid beviljande av inresa enl. p. 6 och unionsrättens tillämplighet, se C-23/12 Zakaria se även C‑444/17 Arib m.fl. (tredjelandsmedborgares olagliga inresa och likställande av de inre gränserna med de yttre). Ang. p. 6 om kodex om Schengengränserna och återinförande av tillfälligt kontroll av inre gränser se C‑444/17 Arib m.fl. (tredjelandsmedborgares olagliga inresa och likställande av de inre gränserna med de yttre).

SFS 2016:875

3 §

En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas

  1. om det kan antas att han eller hon kommer att sakna tillräckliga medel för vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land som han eller hon tänker besöka eller för hemresan,

  2. om det kan antas att han eller hon under vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att han eller hon har ett sådant tillstånd,

  3. om han eller hon på grund av tidigare frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i något annat nordiskt land,

  4. om han eller hon på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas komma att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land, eller

  5. om det med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner har föreskrivits att han eller hon får avvisas.

En utlänning som avses i första stycket får avvisas även i andra fall när det har begärts av den centrala utlänningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och det kan antas att han eller hon annars beger sig till det landet.

SFS 2014:198

4 §

En utlänning får inte avvisas enligt 2 eller 3 § om han eller hon vid ankomsten till Sverige hade eller under en tid därefter har haft uppehållstillstånd som har upphört att gälla.

SFS 2014:198

5 §

Beslut om avvisning enligt 2 eller 3 § i första instans får inte fattas senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppehållstillstånd gjorts efter ankomsten till Sverige.

SFS 2014:198

Utvisning

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

6 §

En utlänning som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som inte avvisas enligt 2 § 1 eller 2 får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet.

SFS 2014:198

Avvisning eller utvisning av en utlänning som har tillstånd att vistas i en annan EU-stat

Rubriken införd g. SFS2017-0022

6 a §

När en fråga uppkommer om avvisning eller utvisning enligt 2, 3 eller 6 § av en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd som ger rätt till vistelse i en annan EU-stat ska den beslutande myndigheten uppmana utlänningen att inom en skälig tid självmant bege sig till den andra EU-staten. Den beslutande myndigheten får avgöra frågan om avvisning eller utvisning först om utlänningen inte har följt en sådan uppmaning.

Första stycket gäller inte om

  1. Migrationsverket avvisar eller avslår en ansökan om uppehållstillstånd som enligt bestämmelser i denna lag eller någon annan författning får bifallas efter inresan till Sverige,

  2. utlänningen nekas att resa in i landet,

  3. utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns,

  4. utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet, eller

  5. det är sannolikt att utlänningen inte skulle följa uppmaningen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om uppmaningar enligt första stycket.

SFS 2017:22

Beaktande av verkställighetshinder

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

7 §

När en fråga om avvisning eller utvisning enligt 2, 3 eller 6 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs.

SFS 2014:198

Särskilt om vissa medborgare i Förenade kungariket och deras familjemedlemmar

Rubriken införd g. SFS2020-0939

7 a §

För utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU gäller det som sägs i detta kapitel om EES-medborgare och familjemedlemmar till EES-medborgare i stället för 2–7 §§.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 7 a § upphävd g. Lag 2014:198.

SFS 2020:939

Förutsättningar för avvisning och utvisning av EES-medborgare och deras familjemedlemmar

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

Avvisning när föreskrivna handlingar saknas

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

8 §

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon saknar pass eller visering när det krävs en sådan handling för inresa eller vistelse i Sverige.

Avvisning får inte ske på den grunden att utlänningen saknar pass om han eller hon kan styrka sin identitet på annat sätt än genom innehav av pass.

Rättsfall:

ERD Husseini mot Sverige (2011, utvisning pga. våldtäkt och grov kvinnofridskränkning).

SFS 2014:198

Avvisning vid orimlig belastning för biståndssystemet

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

9 §

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen (2001:453).

En utlänning som har uppehållsrätt får inte avvisas enligt första stycket.

SFS 2014:198

Utvisning när uppehållsrätt eller tillstånd att vistas i Sverige saknas

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

10 §

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har vistats i Sverige mer än tre månader och som inte har uppehållsrätt, får utvisas om han eller hon uppehåller sig här men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet.

SFS 2014:198

Avvisning och utvisning av hänsyn till allmän ordning och säkerhet

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

11 §

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som inte avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan enligt första stycket får därefter utvisas av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

Rättsfall:

Tredjelandsmedborgare som var gift med en i Sverige bosatt unionsmedborgare och som av annan medlemsstat dömts för grovt narkotikabrott utvisades; även fråga om uppehållsrätt MIG 2009:21.

Undantaget avseende allmän ordning utgör en avvikelse från den grundläggande principen om fri rörlighet för personer som skall tolkas restriktivt, och vars räckvidd inte kan bestämmas ensidigt av varje medlemsstat 36/75 Rutili. För att en nationell myndighet skall kunna hänvisa till begreppet allmän ordning måste det föreligga ett verkligt och allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen 36/75 Rutili, 30/77 Bouchereau och 115/81116/81 Adoui och Cornuaille. Åtgärder vidtagna med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet måste grunda sig uteslutande på den berörda personens eget uppförande 67/74 Bonsignore, 30/77 Bouchereau och C-503/03 kommissionen/Spanien. En medlemsstat får inte neka tredjelandsmedborgare, som är gifta med medborgare i en medlemsstat, inresa på den grunden att de är registrerade på spärrlistan i Schengens informationssystem (SIS), utan att dessförinnan ha undersökt huruvida dessa personer utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen C-503/03 kommissionen/Spanien. Sexuella övergrepp mot barn C-348/09 P.I. Ang. direkt effekt41/74 Van Duyn. Ang. utvisningsbesluts verkningar i tiden och unionsmedborgarens möjlighet att göra gällande en ny uppehållsrätt när han eller hon återvänder till medlemsstat från vilken han eller hon utvisats se C‑719/19 Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid (Utvisningsbesluts verkningar i tiden). Beslut om återkallande av uppehållsrätt med hänsyn till allmän ordning med tillämpning av nationella bestämmelser som liknar dem som är tillämpliga på tredjelandsmedborgare se C‑718/19, Ordre des barreaux francophones och germanophone m.fl. (Förebyggande åtgärder för att undvika risk för avvikande).

SFS 2014:198

12 §

Avvisning eller utvisning enligt 11 § får ske endast om utlänningens eget beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Tidigare domar i brottmål får inte i sig utgöra skäl för ett sådant beslut. Det får inte vara ekonomiska syften som ligger till grund för beslutet.

SFS 2014:198

13 §

När en fråga uppkommer om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare enligt 11 §, ska hänsyn tas till utlänningens ålder, hälsotillstånd, familjesituation, ekonomiska situation samt sociala och kulturella integrering i Sverige. Hänsyn ska också tas till hur länge utlänningen har vistats i Sverige och till banden till ursprungslandet.

SFS 2014:198

14 §

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har permanent uppehållsrätt får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om det är särskilt motiverat av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

En EES-medborgare som är barn får avvisas eller utvisas enligt 11 § endast om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet.

En EES-medborgare som har vistats i Sverige under de tio närmast föregående åren får utvisas enligt 11 § endast om beslutet är oundgängligen nödvändigt av hänsyn till allmän säkerhet.

Rättsfall:

Ang. avbrott av tioårsperioden i 2 st. samt bekämpande av organiserad olaglig narkotikahandel, se C-145/09 Tsakouridis, C-400/12 G (perioden ska i princip vara sammanhängande, perioder med fängelsestraff avbryter uppehållet). Ang. effekten av fängelsestraff i den mottagande medlemsstaten under de tio år som närmast föregår den planerade utvisningen, se C-400/12 G. (jfr 3 a:7 och C-378/12 Onuekwere).

SFS 2022:1015

Beaktande av verkställighetshinder

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

15 §

När en fråga om avvisning eller utvisning enligt 8, 9, 10 eller 11 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs.

Rättsfall:

H 1990:526; 1991:592 anm. vid RB 58:2.

SFS 2014:198

Beslut om avvisning eller utvisning när ansökan om uppehållstillstånd avslås eller avvisas eller uppehållstillstånd återkallas

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

16 §

Avslås eller avvisas en ansökan om uppehållstillstånd eller återkallas ett sådant tillstånd och befinner sig utlänningen i Sverige, ska det samtidigt meddelas beslut om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar mot det. Detsamma gäller om en ansökan om uppehållsstatus avslås och utlänningen befinner sig i Sverige.

Första stycket gäller inte om ansökan avvisas enligt 5 kap. 1 c § andra stycket.

Rättsfall:

Särskilda skäl att inte förena ett beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd med ett beslut om utvisning ansågs ej föreligga MIG 2010:2 – Administrativt beslut om utvisning skulle ej meddelas då det fanns ett lagakraftvunnet beslut av allmän domstol om utvisning pga. brott med återreseförbud utan tidsbegränsning MIG 2020:18.

SFS 2020:939

Beslutande myndigheter

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

17 §

Migrationsverket ska pröva frågan om avvisning om utlänningen

  1. söker asyl här,

  2. har en nära familjemedlem som söker asyl här, eller

  3. kan komma att avvisas med stöd av 2 § 7 eller 3 § andra stycket.

I andra fall får såväl Migrationsverket som Polismyndigheten pröva frågan om avvisning.

Om Polismyndigheten anser det tveksamt om en utlänning bör avvisas, ska ärendet lämnas över till Migrationsverket.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)7:2 efter denna lag.

SFS 2016:875

17 a §

upphävd genom

SFS 2014:198

18 §

Migrationsverket ska pröva frågan om utvisning enligt 6, 10 eller 11 §.

SFS 2014:198

18 a §

upphävd genom

SFS 2014:198

18 b §

upphävd genom

SFS 2014:198

Beslut om omedelbar verkställighet

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

19 §

Migrationsverket får besluta att verkets beslut om avvisning enligt 17 § första stycket 1 eller 2 får verkställas även om det inte har fått laga kraft (avvisning med omedelbar verkställighet), om det är uppenbart att det inte finns grund för asyl och att uppehållstillstånd inte heller ska beviljas på någon annan grund (uppenbart ogrundad ansökan). Migrationsverket får också besluta om avvisning med omedelbar verkställighet om en asylansökan avvisas med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 eller 2.

Det får endast anses uppenbart att det inte finns grund för asyl om

  1. utlänningens uppgifter saknar betydelse för prövningen av ansökan,

  2. utlänningens uppgifter saknar tillförlitlighet, eller

  3. utlänningen kommer från ett säkert ursprungsland enligt en sådan förteckning som avses i 1 kap. 6 a §, och han eller hon

    1. är medborgare i det landet eller är en statslös person som tidigare har haft sin vanliga vistelseort där, och

    2. inte har lagt fram några allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne.

I 12 kap. 7 § finns närmare bestämmelser om verkställigheten av beslut om avvisning med omedelbar verkställighet.

Rättsfall:

Ej tillräckligt underlag för förordnande om omedelbar verkställighet MIG 2006:7 – Ej uppenbart att kristen syrier saknade rätt till uppehållstillstånd MIG 2010:22; ej heller betr. mongolisk kvinna med livshotande sjukdom MIG 2014:22.

Ang. förbud mot verkställighet innan beslut vunnit laga kraft vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.

SFS 2021:223

19 a §

upphävd genom

SFS 2014:198

Anvisningar om verkställighet

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

20 §

I ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska det anges vilket land utlänningen ska avvisas eller utvisas till.

Om det finns särskilda skäl, får mer än ett land anges i beslutet.

Ett beslut av en myndighet som avses i första stycket som rör avvisning eller utvisning ska innehålla de anvisningar om verkställigheten som omständigheterna i det enskilda fallet kan ge anledning till.

Rättsfall:

Enbart etnicitet och modersmål ansågs ej utgöra särskilda skäl enl. 2 st. MIG 2011:5 – Tillämpning av 2 st. ska föregås av omsorgsfull utredning MIG 2011:28 – I samband med ny prövning av fråga om uppehållstillstånd kan föreskrivas att ett redan lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning verkställs genom att utlänningen reser till ett annat land än vad som angetts i beslutet, under förutsättning att den nya prövningen omfattat en bedömning av skyddsskälen mot det andra landet MIG 2014:27 – Ang. verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning till hemlandet när en annan medlemsstat i EU beviljat internationellt skydd MIG 2017:27.

SFS 2014:198

20 a §

En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får utvisas endast till den staten.

Rättsfall:

MIG 2014:10 anm. vid 5:15 a §.

SFS 2014:198

Tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbud

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-0022

21 §

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet i enlighet med beslutet (tidsfrist för frivillig avresa). Tidsfristen ska bestämmas till två veckor om utlänningen avvisas och till fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas.

En tidsfrist för frivillig avresa ska dock inte meddelas om

  1. det finns risk för att utlänningen avviker,

  2. utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet,

  3. utlänningen genom ett avvisningsbeslut nekas att resa in i landet,

  4. utlänningen hejdas i samband med att han eller hon olagligen passerar en yttre gräns och då avvisas, eller

  5. utlänningen avvisas av Migrationsverket med omedelbar verkställighet.

För EES-medborgare och deras familjemedlemmar gäller i stället för första stycket 12 kap. 15 § tredje stycket.

Rättsfall:

Ett återreseförbud upphör att gälla om beslutet om avvisning eller utvisning upphävs MIG 2014:25 – En migrationsdomstol ska inte själv meddela tidsfrist för frivillig avresa, utan lämna över denna fråga till Migrationsverket MIG 2015:16.

Ang. när myndighet får bevilja kortare tidsfrist för frivillig avresa, eller avstå från att bevilja någon tidsfrist, på grund av ”risk för allmän ordning”, se C-554/13 Zh. och O.

SFS 2017:22

22 §

I ett beslut om avvisning eller utvisning som innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen upplysas om att ett återreseförbud kan meddelas om han eller hon inte lämnat landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut.

Tidsfristen för frivillig avresa börjar löpa när beslutet om avvisning eller utvisning fått laga kraft eller när utlänningen förklarat sig nöjd med beslutet.

SFS 2017:22

23 §

Finns det inte förutsättningar att meddela en tidsfrist för frivillig avresa enligt 21 §, ska Polismyndighetens beslut om avvisning och Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Ett beslut om avvisning varigenom en utlänning nekas att resa in i landet ska dock inte förenas med ett återreseförbud.

Ett beslut om avvisning eller utvisning som avser en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare eller som avser en utlänning som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får förenas med ett återreseförbud endast om beslutet har meddelats av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

Rättsfall:

Längden av återreseförbud ska bestämmas utifrån en allsidig bedömning av vad som ligger utlänningen till last och konsekvensen av återreseförbudet; för utlänning med 4,5 års illegal vistelse i Sverige bestämdes tiden till fyra år MIG 2008:31.

SFS 2014:655

24 §

Tiden för återreseförbud enligt 23 eller 27 § ska bestämmas till högst fem år. Utgör utlänningen ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får dock en längre tidsperiod bestämmas.

Rättsfall:

Tidsbegränsning av återreseförbud utgör hinder mot upprätthållande av ej tidsbegränsade inreseförbud som antagits före direktiv 2008/115/EG, såvida inte utlänningen utgör hot mot allmän ordning och säkerhet, se C-297/12 Filev och Osmani.

SFS 2014:198

Särskilt tillstånd till kort besök

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

25 §

En utlänning som har meddelats ett återreseförbud enligt 23 eller 27 § eller 12 kap. 14 a eller 15 a § får ges särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök här, om besöket gäller synnerligen viktiga angelägenheter. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant tillstånd ges också på ansökan av någon annan än utlänningen.

SFS 2014:198

Upphävande av återreseförbud

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

26 §

Ett beslut om återreseförbud enligt 23 eller 27 § eller 12 kap. 14 a eller 15 a § som har vunnit laga kraft får helt eller delvis upphävas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen om det finns särskilda skäl för att förbudet inte längre ska gälla.

En utlänning får ansöka om upphävande av ett förbud som avses i första stycket. En sådan ansökan ska ges in till Migrationsverket.

Migrationsverket får dock inte upphäva ett återreseförbud som meddelats av domstol . Om Migrationsverket finner att ett sådant återreseförbud bör upphävas ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om upphävande hade kunnat överklagas.

Rättsfall:

Ang. 3 st.: Migrationsverkets beslut om återreseförbud som efter överklagande fastställts av migrationsdomstol genom lagakraftägande dom kunde upphävas av Migrationsverket MIG 2014:14 – Ang. särskilda skäl enl. 1 st. MIG 2017:16.

SFS 2014:198

Beslut vid sidan av beslut om avvisning eller utvisning

Beträffande rubriken, se SFS2014-0198

27 §

När ett överklagat ärende eller mål om avvisning eller utvisning avgörs, får också beslut fattas i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Detta gäller även om dessa frågor inte har tagits upp av utlänningen.

Vid prövning av ett beslut om avvisning eller utvisning får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen besluta att utlänningen ska förbjudas att återvända till Sverige för viss tid, även om ingen lägre instans har meddelat ett sådant förbud.

När Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen prövar ett beslut om avvisning eller utvisning, får ett sådant beslut samtidigt meddelas angående den som är under 16 år och som står under utlänningens vårdnad. Detta gäller även om ingen lägre instans har prövat denna fråga. I mål hos en migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen gäller detta dock inte om det för barnet har åberopats omständigheter som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §.

Rättsfall:

Ej återreseförbud för den som begått flera ej bagatellartade brott med hänsyn till hans barn i Sverige MIG 2008:19 – Utlänningslagens bestämmelser om återreseförbud ansågs ej röra sådana civila rättigheter som avses i art. 6.1 Europakonventionen MIG 2012:11.

SFS 2014:198

Utvisning på grund av brott

Kapitlet infört g. Förutv. 8 a kap. samtidigt upphävt. SFS2022-1015

Allmänna förutsättningar för utvisning

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

1 §

En utlänning får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för brott till en strängare påföljd än böter, eller om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd, och

  1. gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att han eller hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller

  2. brottet har ett straffvärde som motsvarar fängelse i minst sex månader eller som annars är av sådan karaktär att utlänningen inte bör få stanna kvar i Sverige.

I 4–7 §§ finns särskilda bestämmelser om utvisning av personer som tillhör vissa personkategorier.

Rättsfall:

Jfr BrB 36:13Äldre rätt: Ansökan om upphävande av förvisning har ansetts innefatta nådeämne H 1954:450H 1969:113 (narkotikabrott); 1969:191 (finsk medborgare bosatt i Sverige mer än 5 år); 1974:668 (d:o); 1973:350 (ungersk medborgare hitkommen vid 19 år och bosatt här i 17 år); 1974:88; 1976:446 (medhjälp till olovlig underrättelseverksamhet); 1979:153 (fickstöld) – Ang. revisionstalan av tilltalad endast betr. förvisning då han även dömts till fängelse H 1979:478 – Se även H 1980:337 anm. vid RB 51:4 – Fråga om utvisning H 1981:327, 1985:521 (ett rån ansågs inte vara av så kvalificerat slag att det borde föranleda utvisning) – H 1990:293 (utvisning pga. stöld) – Risk för fortsatt brottslighet? H 1997:266 – Se även rättsfall vid 11 och 12 §§ – Tidigare ostraffad person som begått flera tillgreppsbrott utvisad pga. återfallsrisk H 2006:375, 2007:533 – Ej utvisning för fickstöld (grov stöld och försök därtill) H 2009:559 anm. även vid BrB 30:4 – Utvisning av tidigare ostraffad person för flera våldsbrott mot närstående H 2019:544.

För att bedöma huruvida ett beslut om utvisning står i proportion till det legitima mål som eftersträvas skall den nationella domstolen bland annat beakta: arten och allvaret av det brott som den berörda personen har begått; den tid denne har uppehållit sig i värdmedlemsstaten; den tid som har förflutit sedan brottet begicks; den berördes familjesituation; och de problem andra familjemedlemmar riskerar möta i den berörda personens ursprungsstat C-482/01 och C-493/01 Orfanopoulos och Oliveri. Nationell lagstiftning som föreskriver att medborgare i andra medlemsstater, som har befunnits skyldiga till brotten förvärv och innehav av narkotika enbart för eget bruk, skall utvisas på livstid från territoriet strider mot EU-rätten C-348/96 Calfa. EU-rätten utgör även hinder för nationella bestämmelser som innebär en presumtion för att medborgare från andra medlemsstater som har dömts till en viss påföljd för vissa bestämda brott skall utvisas C-482/01 och C-493/01 Orfanopoulos och Oliveri och C-50/06 kommissionen/Nederländerna. Krav på benägenhet hos den berörda personen att uppföra sig på samma sätt i framtiden C-348/09 P.I.

SFS 2022:1015

2 §

Vid bedömningen av om en utlänning ska utvisas enligt 1 § ska domstolen ta hänsyn till utlänningens anknytning till Sverige. Det ska då särskilt beaktas i vilken utsträckning som utlänningen har etablerat sig i det svenska samhället. Om utlänningen har barn i Sverige ska barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas om utlänningen utvisades också särskilt beaktas. Även utlänningens övriga familjeförhållanden ska särskilt beaktas.

Rättsfall:

Äldre rätt: Ang. äldre motsvarighet till 2 st. första meningen: Fråga om hinder mötte mot utvisning, då giltighetstiden för resedokument enl. flyktingkonventionen löpt ut H 1981:1246 – Ang. äldre motsvarighet till 1 st. H 1989:102 (våldtäkt mot hustrun; pga. hans levnads- och familjeförhållanden ej utvisning) – Försök till dråp ansett som sådant grovt brott som avses i 2 st. H 1991:203 – Hinder enl. 1 st. mot utvisning av den som dömts till fängelse för narkotikabrott H 1996:365 – Med hänsyn till familjeförhållandena ej utvisning av den som dömts för bl.a. narkotikabrott med återfallsrisk H 1997:172 – Ej utvisning av gärningsman med flyktingförklaring när brottet inte var synnerligen grovt och det ej var uppenbart att han inte längre var flykting med behov av fristad i Sverige H 1997:158 – Av humanitära skäl ej utvisning (till Somalia) H 1998:501H 2006:40 anm. vid RB 55:15 – Utlänning som återfallit i brott utvisad trots att han hade en snart 13-årig dotter som var bosatt här H 2006:388.

Våldtäkt föranledde utvisning trots att gärningsmannen hade fem underåriga barn här H 2007:425.

Fråga om utvisning pga. brott med högt straffvärde av den som varit bosatt i Sverige under mer än 25 år H 2009:300.

SFS 2022:1015

3 §

När en fråga om utvisning enligt 1 § prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs.

SFS 2022:1015

Flyktingar och vissa andra skyddsbehövande

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

4 §

En utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige får utvisas enligt 1 § endast om

  1. utlänningen har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna kvar i Sverige, eller

  2. utlänningen i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med sådan verksamhet här.

Första stycket gäller också för en utlänning som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt 21 kap. eller uppehållstillstånd enligt 22 kap.

Rättsfall:

Se anm. vid 2 §.

SFS 2022:1015

Utlänningar som kom till Sverige som unga

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

5 §

En utlänning som kom till Sverige innan han eller hon hade fyllt 15 år och som, när åtal väcks, har vistats här sedan minst fem år får utvisas enligt 1 § endast om

  1. utlänningen har gjort sig skyldig till brottslighet som har ett straffvärde som motsvarar fängelse i minst två år eller som annars är av sådan karaktär att han eller hon inte bör få stanna kvar i Sverige, eller

  2. utlänningen har återfallit i brott på ett sådant sätt att han eller hon inte bör få stanna kvar.

SFS 2022:1015

EES-medborgare och vissa andra utlänningar

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

6 §

En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får utvisas enligt 1 § endast om det sker av hänsyn till allmän ordning och säkerhet.

Det som sägs i 8 kap. 12–14 §§ om utvisning enligt 8 kap. 11 § gäller även vid prövningen av utvisning enligt denna paragraf.

Första och andra styckena gäller även för en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU.

Rättsfall:

En EES-medborgare ansågs inte böra utvisas pga. butiksstöld trots två tidigare lagföringar för stöldbrott H 2014:415; ej heller EES-medborgare som gjort sig skyldiga till bl.a. grov smuggling av bl.a. alkoholdrycker H 2018:491.

SFS 2022:1015

Varaktigt bosatta

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

7 §

En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige får utvisas enligt 1 § endast om han eller hon utgör ett reellt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. I detta ligger att ekonomiska syften inte får ligga till grund för beslutet.

När en domstol överväger om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt ska utvisas ska den ta hänsyn till hur länge utlänningen har varit bosatt i Sverige, hans eller hennes ålder, följderna av en utvisning för utlänningen och hans eller hennes familjemedlemmar samt utlänningens band till Sverige eller avsaknad av band till ursprungslandet.

En utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får utvisas endast till den staten.

SFS 2022:1015

Behörig domstol

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

8 §

Utvisning på grund av brott beslutas av den domstol som handlägger brottmålet.

SFS 2022:1015

Beslut om utvisning vid ändring av påföljd enligt 34 kap. brottsbalken

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

9 §

När en domstol enligt 34 kap. brottsbalken beslutar att ändra en påföljd för en utlänning som också har meddelats ett beslut om utvisning, får domstolen även meddela det beslut om utvisningen som förändringen av påföljd ger anledning till.

SFS 2022:1015

Återreseförbud

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

10 §

Ett beslut om utvisning på grund av brott ska innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning.

I beslutet ska utlänningen upplysas om den påföljd som överträdelse av förbudet kan medföra enligt 20 kap.

SFS 2022:1015

Återreseförbudets längd

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

11 §

Återreseförbudets längd ska bestämmas med utgångspunkt i brottslighetens straffvärde. Om detta motsvarar fängelse i mindre än ett år ska återreseförbudet normalt bestämmas till fem år. Motsvarar det fängelse i ett år eller mer men inte två år ska återreseförbudet normalt bestämmas till tio år. Vid högre straffvärden ska återreseförbudet normalt inte tidsbegränsas.

Som skäl för att bestämma återreseförbudets längd på ett annat sätt än som sägs i första stycket får domstolen beakta brottslighetens karaktär och risken för att utlänningen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet. Domstolen får också ta hänsyn till utlänningens anknytning till Sverige och andra särskilda omständigheter som är hänförliga till honom eller henne.

SFS 2022:1015

När ett återreseförbud börjar löpa

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

12 §

Ett återreseförbud enligt 10 § börjar löpa den dag utlänningen lämnar medlemsstaternas territorium eller, om beslutet om utvisning ska verkställas till en medlemsstat, den dag utlänningen lämnar Sverige.

Med medlemsstater avses de stater i vilka Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna är tillämpligt.

SFS 2022:1015

Särskilt tillstånd till kort besök

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

13 §

En utlänning som har meddelats ett återreseförbud enligt 10 § får ges särskilt tillstånd av Migrationsverket att göra ett kort besök här, om besöket gäller synnerligen viktiga angelägenheter. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant tillstånd ges också på ansökan av någon annan än utlänningen.

SFS 2022:1015

Uppehållstillstånd och upphävande av utvisningsbeslut

Rubriken införd g. Lag 2022:1015. SFS2022-1015

14 §

Bestämmelser om uppehållstillstånd för den som har utvisats enligt detta kapitel finns i 12 kap. Där finns också regler om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut.

SFS 2022:1015

Kontroll- och tvångsåtgärder

Kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2015-0091

1 §

Polismyndigheten ansvarar för kontroll av personer enligt kodexen om Schengengränserna. Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa Polismyndigheten vid en sådan kontroll. Migrationsverket får efter överenskommelse med Polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)6:1, 3–5 efter denna lag.

SFS 2015:91

2 §

En polisman får i samband med inresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna kroppsvisitera en utlänning och undersöka hans eller hennes bagage, handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt för att ta reda på utlänningens identitet. Sådana undersökningar får också göras för att ta reda på en utlännings resväg till Sverige, om den är av betydelse för bedömningen av rätten att resa in i och vistas här i landet. En polisman får i samband med inresekontrollen även undersöka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel i syfte att förhindra att en utlänning reser in i Sverige i strid med bestämmelserna i kodexen om Schengengränserna.

När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen har de samma befogenheter som en polisman har enligt första stycket.

Kroppsvisitation får inte göras mer ingående än vad som krävs med hänsyn till ändamålet med åtgärden. All den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas. Om möjligt ska ett vittne närvara.

En kvinna får inte kroppsvisiteras av eller i närvaro av andra män än läkare eller legitimerade sjuksköterskor. Om en visitation innebär att enbart ett föremål som en kvinna har med sig undersöks, får visitationen dock genomföras och bevittnas av en man.

Protokoll ska föras över en kroppsvisitation. I protokollet ska det anges vad som har förekommit vid visitationen.

SFS 2015:91

Transportörers kontrollskyldighet

3 §

En transportör skall kontrollera att en utlänning, som transportören transporterar till Sverige direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen, innehar pass och de tillstånd som krävs för resa in i landet.

Transportören skall, om det inte är obehövligt på grund av resultatet av kontroll som utförs enligt första stycket, även kontrollera att utlänningen har medel för sin hemresa.

Rättsfall:

Fråga om transportör brustit i kontrollen av resehandlingar HFD 2012:63.

Transportörers uppgiftsskyldighet m.m.

Rubriken införd g. SFS2006-0447

3 a §

En transportör, som luftvägen ska transportera passagerare till Sverige direkt från en stat som inte tillhör Europeiska unionen och inte heller har slutit avtal om samarbete enligt Schengenkonventionen med konventionsstaterna, ska på begäran av Polismyndigheten överföra uppgifter om de ankommande passagerarna så snart incheckningen avslutats.

De uppgifter som avses i första stycket är

  1. nummer på och typ av resehandling som används,

  2. medborgarskap,

  3. fullständigt namn,

  4. födelsedatum,

  5. gränsövergångsstället för inresa,

  6. transportkod,

  7. avgångs- och ankomsttid för transporten,

  8. det totala antalet passagerare vid transporten, och

  9. ursprunglig ort för ombordstigning.

Anmärkt författning:

Lag (2006:444) om passagerarregisterF (2019:567) i samma ämne.

SFS 2014:655

3 b §

Uppgifter enligt 3 a § ska samlas in av transportören och sedan elektroniskt överföras till Polismyndigheten.

Om det inte är möjligt att föra över uppgifterna elektroniskt ska de överföras på annat lämpligt sätt.

SFS 2014:655

3 c §

Bestämmelser om behandlingen av de uppgifter som överförts till Polismyndigheten enligt 3 b § finns i lagen (2006:444) om passagerarregister.

SFS 2014:655

3 d §

En transportör som har överfört uppgifter enligt 3 a § skall inom 24 timmar efter det att transportmedlet har anlänt till gränsövergångsstället radera de insamlade och överförda uppgifterna.

SFS 2006:447

3 e §

[Upphävd g. Lag (2019:180).]

SFS 2019:180

3 f §

Regeringen får meddela föreskrifter om att även annan myndighet än Polismyndigheten får begära uppgifter av transportören.

SFS 2014:655

Omhändertagande av pass

4 §

Om en utlänning ansöker om uppehållstillstånd när han eller hon kommer till Sverige eller därefter, får Migrationsverket eller Polismyndigheten ta hand om hans eller hennes pass eller andra identitetshandlingar i väntan på att utlänningen får tillstånd att vistas här i landet eller lämnar det.

SFS 2014:655

5 §

När ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas, får den verkställande myndigheten ta hand om utlänningens pass eller andra identitetshandlingar till dess beslutet kan verkställas.

Omhändertagande av biljetter

6 §

En utlännings biljett för resan från Sverige får tas om hand av Migrationsverket eller Polismyndigheten i väntan på att utlänningen får tillstånd att vistas här i landet eller lämnar det. Detta gäller om

  1. utlänningen saknar pass, visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd när detta krävs för inresa eller vistelse i Sverige, eller

  2. utlänningen kan antas komma att ansöka om uppehållstillstånd.

Biljetten får tas om hand endast om

  • det framstår som sannolikt att utlänningen inte kommer att få tillstånd att vistas här, och

  • det finns anledning att anta att utlänningen annars gör sig av med biljetten och inte själv kan betala kostnaden för sin resa från Sverige.

SFS 2014:655

7 §

Migrationsverket eller Polismyndigheten får lösa in en biljett som tagits om hand enligt 6 §, om den annars skulle förlora sitt värde. Om biljetten löses in, ska i stället de pengar som då betalas ut tas om hand.

SFS 2014:655

Fotografi och fingeravtryck

8 §

Migrationsverket eller Polismyndigheten får fotografera en utlänning och, om utlänningen har fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck om

  1. utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige,

  2. utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 §,

  3. det finns grund för att besluta om förvar, eller

  4. varken utlänningens identitet eller rätt att vistas i Sverige kan klarläggas vid en kontroll enligt 9 §.

Det fotografi och de fingeravtryck som har tagits med stöd av första stycket 4 ska omedelbart förstöras om det framkommer att utlänningen har rätt att vistas i Sverige.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)6:14 efter denna lag.

SFS 2021:765

8 a §

En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land5) av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd.

5)

EGT L 157, 15.6.2002, s. 1 (Celex 32002R1030).

Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Den gäller inte heller om utlänningen omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer.

Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.

SFS 2018:319

8 b §

Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort, ett uppehållskort, ett permanent uppehållskort, ett bevis om uppehållsstatus eller ett bevis för gränsarbetare skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i kortet eller beviset.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

SFS 2021:415

8 c §

En utlänning är vid in- eller utresekontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av resehandlingens äkthet, i enlighet med artikel 8.2 b eller 8.3 ib i kodexen om Schengengränserna. Denna skyldighet gäller under förutsättning att utlänningen har en resehandling som är försedd med ett lagringsmedium som innehåller ett fotografi eller fingeravtryck.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 8 c § nu 8 d §.

SFS 2018:30

8 d §

Den som har en Schengenvisering är vid in- eller utresekontroll enligt artikel 8.3 i kodexen om Schengengränserna skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket ta hans eller hennes fingeravtryck för kontroll av identiteten och av viseringens äkthet, i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen), i den ursprungliga lydelsen.

Skyldighet att lämna fingeravtryck enligt första stycket gäller även för en utlänning som vid en sådan in- eller utresekontroll inte kan styrka sin identitet och som får kontrolleras i identifieringssyfte i enlighet med artikel 20 i VIS-förordningen.

När en kontroll enligt första eller andra stycket har genomförts, ska de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen.

Anmärkning om flytt:

Tidigare beteckning 8 c §.

SFS 2018:30

8 e §

En utlänning är skyldig att låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, om utlänningen ansöker om

  1. uppehållsstatus,

  2. bevis om uppehållsstatus, eller

  3. bevis för gränsarbetare.

Det som sägs om fingeravtryck i 8 a § andra stycket ska gälla även vid tillämpningen av första stycket i denna paragraf.

Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i beviset. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när beviset har lämnats ut eller ärendet har avgjorts utan att bevis har lämnats ut.

SFS 2020:939

8 f §

En utlänning är vid en kontroll enligt 1 eller 9 § skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck för att genom en sökning i Schengens informationssystem identifiera utlänningen om identiteten inte kan fastställas på annat sätt.

När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som har tagits för kontrollen omedelbart förstöras.

SFS 2020:1005

8 g §

En utlänning är skyldig att, i ett ärende om utfärdande av uppehållskort eller permanent uppehållskort, låta Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck.

Skyldigheten att låta Migrationsverket ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.

Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i kortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när kortet har lämnats ut eller, om kortet inte har lämnats ut, när det har gått 90 dagar från den dag då det utfärdades. Om ärendet har avgjorts utan att ett kort har utfärdats, ska fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart förstöras.

SFS 2021:415

8 h §

Visa lydelse

SFS 2022:242

8 i §

Visa lydelse

SFS 2022:242

Kontroll under vistelsen i Sverige

9 §

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller Polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom Polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

Kustbevakningen ska medverka i Polismyndighetens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Kustbevakningen får även i annat fall biträda Polismyndigheten vid kontroll enligt första stycket. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen.

Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.

SFS 2019:44

10 §

Om en utlänning vägrar att följa ett beslut som Migrationsverket har fattat med stöd av 4, 5, 6, 8 eller 9 §, får verket begära hjälp av Polismyndigheten för att verkställa beslutet.

SFS 2014:655

Skyldighet att stanna kvar för utredning

11 §

En utlänning är skyldig att stanna kvar för utredning i samband med in- eller utresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna eller i samband med kallelse eller hämtning enligt 9 §, dock inte längre än nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar. Detta gäller inte om ett beslut har meddelats om förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 §.

En polisman får hålla kvar en utlänning som vägrar att stanna kvar för utredning.

Anmärkt författning:

F (2001:720) om behandling av personuppgifter i verksamhet enl. utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

SFS 2015:91

Omhändertagande för att verkställa ett avvisnings- eller utvisningsbeslut

Rubriken införd g. SFS2017-0906

12 §

När ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen enligt 12 kap. 14 §, får utlänningen omhändertas av den verkställande myndigheten om det är nödvändigt för att verkställigheten av beslutet ska kunna förberedas eller genomföras.

Utlänningen får omhändertas under högst 24 timmar eller om det finns särskilda skäl under ytterligare 24 timmar.

SFS 2017:906

Andra åtgärder för att möjliggöra verkställighet

Rubriken införd g. SFS2017-0906

13 §

När en utlänning har omhändertagits enligt 12 § eller har tagits i förvar med stöd av 10 kap. för att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det är lämpligt, vidta sådana åtgärder som behövs för att utlänningen ska få nödvändiga handlingar för verkställigheten eller för att utlänningens identitet eller medborgarskap ska kunna klarläggas.

SFS 2017:906

Inspektioner på arbetsplatser

Rubriken införd g. SFS2018-0739

14 §

Polismyndigheten får genomföra en inspektion för att kontrollera om en arbetsgivare har en utlänning anställd som

  • inte har rätt att vistas i Sverige, eller

  • har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.

Inspektioner får endast genomföras inom verksamhetssektorer som är identifierade som risksektorer i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18 juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2018:739

15 §

En inspektion får genomföras på arbetsplatser och i lokaler där arbetsgivaren bedriver näringsverksamhet och utan att arbetsgivaren underrättas om den i förväg.

Inspektionen ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

SFS 2018:739

16 §

En arbetsgivare är skyldig att lämna tillträde till de arbetsplatser och lokaler där näringsverksamheten bedrivs samt tillhandahålla de handlingar och lämna de övriga upplysningar som behövs för kontrollen.

SFS 2018:739

Uppgiftsskyldighet för arbetsgivare

Rubriken införd g. SFS2022-0303

17 §

Migrationsverket får förelägga en arbetsgivare till en utlänning som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket att lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens anställning.

Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.

Om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas, eller i förekommande fall dennes ställföreträdare, har begått en gärning som kan föranleda straff eller sanktionsavgift, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i utredningen av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

SFS 2022:303

Förvar och uppsikt avseende utlänningar

Förvar

1 §

En utlänning som har fyllt 18 år får tas i förvar om

  1. utlänningens identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och han eller hon inte kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig, och

  2. utlänningens rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå.

En utlänning som har fyllt 18 år får också tas i förvar om

  1. det är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska kunna genomföras,

  2. det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt 8 kap. 2, 3, 6, 8, 9 eller 10 § eller 11 § första stycket, eller

  3. det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning.

Beslut om förvar av en utlänning enligt andra stycket 2 eller 3 får meddelas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på annat sätt hindrar verkställigheten.

Rättsfall:

Äldre rätt: Till KamR överklagat beslut om förvar skulle prövas i sak trots nytt beslut av polismyndighet om förvar R 1999:26 – Ang. 2 st. R 1994:36.

Tillfälligt hinder mot verkställighet pga. fängelsestraff medförde ej att det ej var fråga om att verkställa ett beslut om utvisning MIG 2006:5 – Fråga om det fanns anledning anta att utlänning skulle hålla sig undan MIG 2008:23 – Utlänning för vilken lagakraftvunnet utvisningsbeslut förelåg fick tas i förvar trots att han åberopat uppehållsrätt MIG 2011:14 – Ett beslut om förvar ska upphävas om förvarstagen börjar avtjäna ett fängelsestraff MIG 2014:2 – I fråga om förvar av asylsökande för att verkställa beslut om överföring till annan medlemsstat enl. Dublinförordningen ansågs utlänningslagens förvarsbestämmelser ej tillämpliga utan Dublinförordningens striktare regler tillämpades MIG 2015:5 – Förvarstagen utvisad utlänning som överklagat utvisningen och beviljats ny prövning ansågs fortfarande vara föremål för ett verkställighetsförvar MIG 2015:10 – Ett beslut att utvisa en utlänning verkställs när personen lämnar Sverige och ett beslut om förvar upphävs de facto när utvisningsbeslutet verkställs MIG 2015:26 – Migrationsdomstols handläggning och beslut i fråga om förvar bör helst ske inom ramen för muntlig förhandling MIG 2016:14 – Ang. användandet av häktning resp. förvar när en utlänning dömts till utvisning pga. brott MIG 2018:11 – Det saknas förutsättningar enl. mottagardirektivet för att ta och hålla en asylsökande i förvar med stöd av utlänningslagen när denne inte hålls i förvar som ett led i ett återvändarförfarande MIG 2020:14 – Mottagardirektivets bestämmelser om förvar är inte tillämpliga när en asylsökande är dömd till utvisning pga. brott och tas i förvar för att verkställa utvisningsbeslutet MIG 2020:15 – Det saknas förutsättningar enl. mottagandedirektivet att ta en asylsökande i förvar med stöd av utlänningslagen när denne inte hållits i förvar enl. återvändandedirektivet vid tidpunkten för beslutet om förvar MIG 2021:3 – Grund för s.k. sannolikhetsförvar ansågs föreligga men då mottagandedirektivet bedömts vara tillämpligt måste förutsättningarna för förvar enl. direktivet även vara uppfyllda MIG 2021:20.

Ang. möjlighet att hålla tredjelandsmedborgare i förvar efter att asylansökan lämnats in och hänsyn till omständigheter som är hänförliga till personens beteende, se C-534/11 Arslan. Förvar utgör en undantagsåtgärd som endast får tillgripas som en sista lösning, i fall där det har fastställts att detta är nödvändigt, rimligt och proportionellt i förhållande till ett legitimt syfte C-18/16 K.

SFS 2014:198

2 §

Ett barn får tas i förvar, om

  1. det är sannolikt att barnet kommer att avvisas av Polismyndigheten eller avvisas med omedelbar verkställighet av Migrationsverket eller om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett sådant beslut,

  2. risken är uppenbar att barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar en verkställighet som inte bör fördröjas, och

  3. det inte är tillräckligt att barnet ställs under uppsikt enligt bestämmelserna i 7 §.

Ett barn får också tas i förvar, om

  1. det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning i andra fall än enligt första stycket eller ett beslut om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 8 a kap., och

  2. det vid ett tidigare försök att verkställa beslutet inte visat sig tillräckligt att barnet ställts under uppsikt enligt bestämmelserna i 7 § andra stycket.

SFS 2022:1015

3 §

Ett barn får inte skiljas från båda sina vårdnadshavare genom att barnet eller vårdnadshavaren tas i förvar. Ett barn som inte har någon vårdnadshavare i Sverige får tas i förvar endast om det finns synnerliga skäl.

4 §

En utlänning får inte hållas i förvar för utredning med stöd av 1 § andra stycket 1 längre tid än 48 timmar.

En utlänning får inte hållas i förvar för verkställighet med stöd av 1 § andra stycket 3 längre tid än två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Även om det finns sådana synnerliga skäl får utlänningen inte hållas i förvar längre tid än tre månader eller, om det är sannolikt att verkställigheten kommer att ta längre tid på grund av bristande samarbete från utlänningen eller det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, längre tid än tolv månader. Tidsgränserna om tre och tolv månader gäller dock inte om utlänningen av allmän domstol utvisats på grund av brott.

I andra fall än som avses i första och andra styckena får en utlänning som har fyllt 18 år inte hållas i förvar längre tid än två veckor, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid.

Rättsfall:

Äldre rätt: Synnerliga skäl för förvar? R 1991:8, 78, 1993:15, 1994:98, 2005:60, 2006:5.

Synnerliga skäl för fortsatt förvar ansågs ej föreligga för person som varit förvarstagen i över två år och som inte dömts för allvarligare brottslighet MIG 2010:15 – Utgångspunkten för beräkning av tolvmånadersperioden i de fall en utlänning ursprungligen tagits i förvar på annan grund än för förberedande och genomförande av verkställighet av lagakraftvunnet beslut ansågs vara den dag då avlägsnandebeslutet vann laga kraft MIG 2013:3 – Fortsatt förvarstagande ansågs ej stå i rimlig proportion till behovet att underlätta verkställighet av utvisning av en person som hållits i förvar i fem år och åtta månader MIG 2014:15 – Synnerliga skäl för fortsatt förvar av utlänning som genom sitt agerande hindrat verkställighet av ett avvisningsbeslut MIG 2014:17 – Asylsökande som ska överföras enl. Dublinförordningen och som tagits i förvar efter det att den mottagande medlemsstaten accepterat återtagandet får hållas i förvar i högst två månader. Att sökanden ej begärt att överföringsbeslutet ska inhiberas hindrar ej att denne hålls i förvar i ytterligare sex veckor från dagen då inhibitionsbeslutet hävs MIG 2017:23 – Tolv månader är den längsta tid som utlänning får hållas i förvar för verkställighet av ett avlägsnandebeslut i ett och samma verkställighetsärende MIG 2019:17.

Ang. de krav EU-rätten ställer betr. maximal förvarstid m.m., se C-357/09 PPU Kadzoev. Ang. bristande samarbete inför verkställighet, avsaknad av ID-handlingar och motiveringsskyldighet vid prövning av fortsatt förvar, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.

SFS 2012:129

5 §

Ett barn får inte hållas i förvar längre tid än 72 timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare 72 timmar.

Uppsikt

6 §

En utlänning som har fyllt 18 år får, under de förutsättningar som anges i 1 §, i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt.

Rättsfall:

Utlänningslagens förfaranderegler om uppsikt kompletterar Dublinförordningen MIG 2018:23 – För att kunna ställa någon under uppsikt måste det finnas en förvarsgrund enligt utlänningslagen som är förening med EU-rätten MIG 2020:2.

7 §

Ett barn får, under de förutsättningar som anges i 2 § första stycket 1 och 2, ställas under uppsikt.

Ett barn får dessutom ställas under uppsikt när beslut har meddelats om avvisning i andra fall än som avses i 2 § första stycket eller när beslut har meddelats om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 8 a kap.

SFS 2022:1015

8 §

Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos Polismyndigheten eller hos Migrationsverket. I ett beslut om uppsikt ska det anges på vilken ort anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Utlänningen får också åläggas att lämna ifrån sig sitt pass eller annan legitimationshandling.

SFS 2014:655

Ny prövning av förvar och uppsikt

9 §

Ett beslut om förvar enligt 4 § andra eller tredje stycket ska prövas på nytt inom två veckor från den dag då det började verkställas. I de fall det finns beslut om avvisning eller utvisning ska beslutet om förvar prövas på nytt inom två månader från den dag då det började verkställas.

Ett beslut om uppsikt ska prövas på nytt inom sex månader från beslutet.

Om utlänningen hålls kvar i förvar eller fortfarande ska stå under uppsikt, ska ny prövning fortlöpande ske inom samma tider.

Ett beslut om förvar eller uppsikt ska omedelbart upphävas, om det inte längre finns skäl för beslutet.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)7:15 efter denna lag.

Rättsfall:

Äldre rätt: Fråga om lagligheten av beslut om förvar meddelat först sedan tidigare beslut om förvar upphört att gälla R 1993:88.

Polismyndighets beslut som inte föregåtts av muntlig förhandling har ej ansetts som ny prövning i lagens mening MIG 2006:5 – Beslut om förvar pga. att utlänning sannolikt skulle komma att avvisas eller utvisas enl. 1 § 2 st. p. 2 skulle prövas på nytt inom två veckor från dagen för verkställelse MIG 2013:7 – Migrationsdomstolen ansågs ej ha haft rätt att upphäva ett förvarsbeslut pga. att domstolen ansett att avvisningsbeslutet var felaktigt MIG 2014:11 – Beslut om förvar som överprövats av domstol kan ej överklagas på nytt men förvarstagen kan begära att beslutet upphävs MIG 2016:21.

Ang. krav på frigivning och skriftlig bekräftelse när rimliga utsikter till avlägsnande saknas, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.

SFS 2012:129

10 §

Beslut om förvar eller uppsikt som inte prövas på nytt inom föreskriven tid upphör att gälla.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 9 §.

11 §

Varje ny prövning av ett beslut om förvar ska föregås av en muntlig förhandling. Detta gäller även en ny prövning av ett beslut om uppsikt, om det inte med hänsyn till utredningens art eller andra omständigheter framstår som uppenbart att en muntlig förhandling saknar betydelse.

Bestämmelser som gäller för muntlig handläggning hos en myndighet finns i 13 kap. 1–8 §§. I fråga om muntlig förhandling i domstol finns bestämmelser i 16 kap.

Rättsfall:

Ang. rätten till försvar och rätten att höras vid beslut om förlängning av förvar, se C-383/13 PPU G. och R.

SFS 2013:648

Beslutande myndigheter

12 §

Beslut om förvar eller uppsikt fattas av den myndighet eller domstol som handlägger ärendet.

Om en utlänning som har tagits i förvar eller står under uppsikt avvisas eller utvisas, skall den myndighet eller domstol som fattar beslutet pröva om utlänningen fortfarande skall hållas i förvar eller stå under uppsikt.

Rättsfall:

Polismyndighet, som ej särskilt förordnats av regeringen eller Migrationsverket att ombesörja verkställighet av beslut om avvisning i säkerhetsärende, ansågs ej behörig att besluta om förvar MIG 2006:6 – Vid beslut om förvar enl. 2 st. föreligger ej skyldighet att hålla muntlig förhandling MIG 2007:23 – Ang. domstols behörighet att besluta om förvar MIG 2007:44, I och II – När det finns mer än en handläggande myndighet, skall fråga om förvar handläggas av den myndighet som ansvarar för verkställigheten MIG 2007:22 – Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas skyldighet att pröva om utlänning fortfarande ska hållas i förvar enl. 2 st. gäller även i fall där förvarsbeslutet ännu ej har verkställts MIG 2007:47.

13 §

Polismyndigheten är handläggande myndighet

  1. från det att en utlänning begär att få resa in i landet till dess att ett ärende som ska prövas av Migrationsverket tas emot av verket eller utlänningen har lämnat landet,

  2. från det att myndigheten tar emot ett beslut om avvisning eller utvisning för verkställighet till dess att verkställighet har skett, och,

  3. från det att en utlänning efter verkställighet har återvänt till Sverige, om beslutet ska verkställas på nytt, till dess att verkställighet har skett.

Första stycket 2 och 3 gäller även om ärendet är föremål för prövning enligt 12 kap. 18–20 §§, dock inte under den tid då beslutet inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition eller ny prövning.

Även Säkerhetspolisen kan vara handläggande myndighet enligt första stycket 2 och 3.

SFS 2017:906

14 §

Migrationsverket är handläggande myndighet

  1. från det att verket tar emot ett ärende som verket ska pröva och till dess verket fattar beslut eller utlänningen har lämnat landet eller Polismyndigheten har tagit emot ärendet eller, om Migrationsverkets beslut överklagas, till dess ärendet tas emot av migrationsdomstolen, och

  2. från det att verket tar emot ett beslut om avvisning eller utvisning för verkställighet och till dess att beslutet har verkställts eller ärendet lämnas över till Polismyndigheten. I fråga om beslut som gäller omedelbart är, även om beslutet överklagas, Migrationsverket handläggande myndighet till dess domstolen meddelar beslut om inhibition.

Rättsfall:

Migrationsverket är handläggande myndighet i fråga om förvar efter den tidpunkt då migrationsdomstol skilt sig från mål om uppehållstillstånd och innan Migrationsöverdomstolen meddelat prövningstillstånd MIG 2008:35.

SFS 2014:655

15 §

[Upphävd g. Lag (2013:648).]

SFS 2013:648

16 §

En migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen är i ärenden, där beslut om inhibition kan meddelas med stöd av 12 kap. 11 §, handläggande myndighet från det att den meddelar beslut om inhibition.

SFS 2013:648

17 §

Polismyndigheten får, även om den inte är handläggande myndighet, fatta beslut om att ta en utlänning i förvar eller ställa honom eller henne under uppsikt, om det inte finns tid att avvakta den handläggande myndighetens beslut. Ett sådant beslut ska skyndsamt anmälas till den myndighet som handlägger ärendet, och denna myndighet ska därefter omedelbart pröva om beslutet om förvar eller uppsikt ska fortsätta att gälla.

Att en polisman i vissa fall får omhänderta en utlänning i avvaktan på Polismyndighetens beslut om förvar framgår av 11 § polislagen (1984:387).

Om kontroll av en utlänning sker under medverkan av Tullverket, Kustbevakningen eller med hjälp av en särskilt förordnad passkontrollant, har tulltjänstemannen, tjänstemannen vid Kustbevakningen eller passkontrollanten samma rätt att omhänderta utlänningen som en polisman har enligt andra stycket. Omhändertagandet ska så skyndsamt som möjligt anmälas till en polisman för prövning av om åtgärden ska bestå.

SFS 2014:655

Verkställighet av beslut om förvar och transport av förvarstagna

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2017-0123

18 §

Migrationsverket ansvarar för att beslut om förvar verkställs.

19 §

På begäran av den myndighet eller den domstol som har fattat ett beslut om förvar ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs för att verkställa beslutet.

SFS 2017:123

19 a §

Om Migrationsverket begär det, ska Kriminalvården lämna den hjälp som behövs för att transportera en utlänning som hålls i förvar.

En sådan begäran får göras endast om

  1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att Kriminalvårdens särskilda befogenheter enligt 4 kap. 4 § eller 10 § första stycket häkteslagen (2010:611) behöver tillgripas, eller

  2. det annars finns synnerliga skäl.

SFS 2017:123

19 b §

Vid en transport enligt 19 a § tillämpas följande bestämmelser i häkteslagen (2010:611):

SFS 2017:123

19 c §

Den som begär hjälp enligt 19 eller 19 a § ska utan hinder av sekretess lämna den verkställande myndigheten de uppgifter om utlänningen som behövs för planeringen och genomförandet av åtgärden.

SFS 2017:123

20 §

Migrationsverket får besluta att en utlänning som hålls i förvar ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, om

  1. utlänningen av allmän domstol har utvisats på grund av brott,

  2. utlänningen hålls avskild enligt 11 kap. 7 § och av säkerhetsskäl inte kan vistas i en sådan särskild lokal som avses i 11 kap. 2 § första stycket,

  3. det är nödvändigt av transporttekniska skäl, dock längst i tre dygn, eller

  4. det annars finns synnerliga skäl.

En utlänning som placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av första stycket 2, 3 eller 4 ska hållas avskild från övriga intagna.

Barn som hålls i förvar får inte placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)6:15 och 7:15 efter denna lag.

Rättsfall:

Synnerliga skäl förelåg att placera utlänning, som skulle utvisas med stöd av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, i häkte MIG 2006:3 – Utlänning som utvisats pga. brott och som hållits i förvar fick inte placeras i häkte utan särskild prövning MIG 2011:3 – Förvarstagen utlänning som trots tillsägelser från personal hotat och kränkt övriga förvarstagna fick placeras i häkte MIG 2012:17 – Migrationsverket ansågs sakna stöd för att fatta ett nytt överklagbart placeringsbeslut avseende förvarstagen utlänning som redan tidigare placerats i häkte MIG 2013:11 – Lagstöd saknas för att placera en utlänning som ska utvisas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest direkt efter avtjänat fängelsestraff när denne inte är dömd till utvisning pga. brottsligheten MIG 2016:19.

Förbudet mot att placera en tredjelandsmedborgare i en fängelseanläggning tillsammans med vanliga interner är absolut och hävs inte vid tredjelandsmedborgarens samtycke C-474/13 Pham.

SFS 2017:906

Hur en utlänning som hålls i förvar skall behandlas

1 §

En utlänning som hålls i förvar ska behandlas humant och hans eller hennes värdighet ska respekteras. Utlänningen ska informeras om de rättigheter och skyldigheter han eller hon har som förvarstagen samt om de regler som gäller i förvarslokalerna.

Verksamhet som rör förvar ska utformas på ett sätt som innebär minsta möjliga intrång i utlänningens integritet och rättigheter.

SFS 2012:129

2 §

En utlänning som hålls i förvar enligt denna lag ska, i annat fall än som avses i 10 kap. 20 §, vistas i lokaler som har ordnats särskilt för detta ändamål. Migrationsverket har ansvaret för sådana lokaler.

Migrationsverket har ansvaret för behandlingen och tillsynen av en utlänning som hålls i förvar.

För behandlingen av en utlänning som enligt 10 kap. 20 § placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest gäller häkteslagen (2010:611) i tillämpliga delar. Utlänningen ska, utöver vad som följer av nämnda lag, ges möjlighet att ha kontakt med personer utanför inrättningen och även i övrigt beviljas de lättnader och förmåner som kan medges med hänsyn till ordningen och säkerheten inom inrättningen.

Rättsfall:

Begreppet ’särskild förvarsanläggning’ C-519/20 Landkreis Gifhorn (Förvar i en fängelseanläggning). Ang. kravet på att en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en EU-medlemsstat och hålls i förvar i avvaktan på avlägsnande ska placeras i en särskild förvarsanläggning, se C-473/13 Bero, C-514/13 Bouzalmate.

SFS 2012:129

3 §

En utlänning som hålls i förvar ska ges tillfälle till aktiviteter, förströelse, fysisk träning och vistelse utomhus. Ett barn som hålls i förvar ska ges möjlighet till lek och aktiviteter som är lämpliga för barnets ålder.

En familj som hålls i förvar ska erbjudas eget boende.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)6:15 efter denna lag.

SFS 2012:129

4 §

En utlänning som hålls i förvar skall ges möjlighet att ta emot besök och på annat sätt ha kontakt med personer utanför lokalen utom om besöket eller kontakten i ett särskilt fall skulle försvåra den verksamhet som rör förvaret.

Om det är nödvändigt med hänsyn till säkerheten, får ett besök övervakas. Ett besök av ett offentligt biträde eller en advokat får övervakas endast om biträdet eller advokaten själv begär det.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

5 §

En utlänning som hålls i förvar ska ha tillgång till hälso- och sjukvård i samma omfattning som den som ansökt om uppehållstillstånd enligt 4 kap. 1, 2 eller 2 a § även om utlänningen inte har ansökt om ett sådant tillstånd.

Om en utlänning som hålls i förvar behöver sjukhusvård under förvarstiden, ska han eller hon ges tillfälle till sådan vård.

Verksamhetschefen för den sjukhusenhet där en utlänning vårdas ska se till att Migrationsverket eller den som förestår den lokal där utlänningen ska vistas genast underrättas, om utlänningen önskar lämna eller redan har lämnat sjukhuset.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

SFS 2009:1542

6 §

En utlänning som hålls i förvar får hindras att lämna lokalen där han eller hon vistas, och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som krävs för att ändamålet med att utlänningen tagits i förvar skall tillgodoses eller som är nödvändig för ordningen och säkerheten i lokalen.

En utlännings rörelsefrihet får också begränsas, om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

7 §

En utlänning som hålls i förvar och har fyllt 18 år får hållas avskild från andra som tagits i förvar, om det är nödvändigt för ordningen och säkerheten i lokalen eller om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra.

Beslut om att hålla någon avskild fattas av Migrationsverket. Beslutet skall omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst var tredje dag.

En utlänning som hålls avskild därför att han eller hon utgör en fara för sig själv skall undersökas av läkare så snart som möjligt.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)6:15 och 7:15 efter denna lag.

Rättsfall:

Äldre rätt: Vad som anges i 2 st. andra meningen gäller inte betr. den som placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av 19 § 2 st. 2 R 2004:38.

MIG 2016:19 anm. vid 10:20 – Vid beslut enl. 1 st. får en utlännings beteende före och under vistelsen i förvarslokalen beaktas. Avvägning mellan allvaret i tidigare händelser och den tid som förflutit sedan de inträffade måste göras MIG 2017:19.

8 §

En utlänning som hålls i förvar får inte utan tillstånd inneha alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel eller något annat som kan skada någon eller vara till men för ordningen inom lokalen.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

9 §

Om det finns skälig misstanke att en utlänning som hålls i förvar bär på sig något som utlänningen inte får inneha enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64), får utlänningen kroppsvisiteras för kontroll av detta.

Vid kroppsvisitation gäller vad som föreskrivs i 9 kap. 2 § tredje och fjärde styckena.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

10 §

En utlänning som hålls i förvar får inte ta emot en försändelse utan att den först har undersökts, om det finns skälig misstanke att den innehåller sådant som inte får innehas enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64).

Om en utlänning inte medger att försändelsen öppnas i hans eller hennes närvaro, skall försändelsen tas om hand för utlänningens räkning, men den får inte öppnas.

En undersökning får inte avse det skriftliga innehållet i brev eller andra handlingar. Försändelser från offentliga biträden, advokater, Förenta nationernas flyktingkommissarie eller internationella organ som har behörighet att pröva klagomål från enskilda får aldrig undersökas.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)6:15, 16 efter denna lag.

11 §

Om egendom som inte får innehas enligt 8 § eller enligt narkotikastrafflagen (1968:64) påträffas i en lokal där en utlänning hålls i förvar eller hos en utlänning som hålls i förvar, får egendomen tas om hand.

Kan det antas att en utlänning genom att inneha eller ta emot sådan egendom gjort sig skyldig till brott eller om det inte finns någon känd ägare till egendomen, ska den skyndsamt överlämnas till Polismyndigheten.

I annat fall ska egendomen tas om hand för utlänningens räkning.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 10 §.

SFS 2014:655

12 §

Egendom som har tagits om hand enligt 10 § andra stycket eller 11 § tredje stycket skall återlämnas till utlänningen när beslutet om att hålla utlänningen i förvar har upphört att gälla.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

13 §

En utlänning som hålls i förvar har rätt att få sådan dagersättning och sådant särskilt bidrag som avses i 17 och 18 §§ lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 3 §.

Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning

Hinder mot att verkställa avvisning och utvisning

1 §

Avvisning och utvisning av en utlänning får aldrig verkställas till ett land om det finns skälig anledning att anta att

  • utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller

  • utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen skulle vara i sådan fara.

Rättsfall:

Hinder mot verkställighet av utvisning till Irak H 1997:535.

Ang. omständigheterna under vilka det kan vara omänskligt eller förnedrande att verkställa avvisning eller utvisning vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.

2 §

Avvisning och utvisning av en utlänning får inte verkställas till ett land

  • om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse i det landet, eller

  • om utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där utlänningen löper risk för förföljelse.

En utlänning får dock sändas till ett sådant land, om det inte är möjligt att verkställa avvisningen eller utvisningen till något annat land och utlänningen genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna i Sverige. Detta gäller dock inte om den förföljelse som hotar i det andra landet innebär fara för utlänningens liv eller annars är av särskilt svår art.

Likaså får en utlänning sändas till ett sådant land, om utlänningen har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att utlänningen skulle fortsätta verksamheten här i landet och det inte är möjligt att sända utlänningen till något annat land.

3 §

Ett beslut om avvisning eller utvisning av en utlänning som avses i 4 kap. 2 § första stycket 1, i fall av väpnad konflikt, får inte verkställas till utlänningens hemland eller till ett land där han eller hon riskerar att sändas vidare till hemlandet, om det finns synnerliga skäl mot det.

SFS 2021:765

3 a §

Ett beslut om avvisning eller utvisning av ett ensamkommande barn får inte verkställas om inte den verkställande myndigheten har försäkrat sig om att barnet kommer att tas emot av en familjemedlem, en utsedd förmyndare eller en mottagningsenhet väl lämpad för att ta hand om barn.

SFS 2012:129

Vart avvisning eller utvisning får verkställas

4 §

Ett beslut om avvisning eller utvisning som meddelas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i beslutet.

Ett beslut om avvisning som meddelas av Polismyndigheten samt allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott ska verkställas genom att utlänningen sänds till sitt hemland eller, om möjligt, till det land från vilket utlänningen kom till Sverige. Om verkställighet inte kan genomföras till något av dessa länder får en utlänning i stället sändas till ett land som utlänningen har anknytning till. För en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som har internationellt skydd i en annan EU-stat får verkställighet endast ske till den stat som framgår av 8 a kap. 7 a §.

En utlänning som ska avvisas eller utvisas får alltid sändas till ett land som utlänningen visar att mottagande kan ske i.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)8:1 efter denna lag.

SFS 2014:655

5 §

En utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg och som avvisats därför att han eller hon saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i landet eller medel för sin hemresa, får föras tillbaka till fartyget eller luftfartyget eller sättas ombord på annat sådant med samma ägare eller brukare (transportören). Om det är nödvändigt att bevakningspersonal följer med ska även den ges plats på fartyget eller luftfartyget.

Vägrar befälhavaren på fartyget eller luftfartyget att ta emot utlänningen eller bevakningspersonalen, får Polismyndigheten förelägga befälhavaren vite.

Första stycket gäller inte om fartyget eller luftfartyget kommit till Sverige direkt från en Schengenstat eller ska avgå till ett land dit utlänningen inte får sändas enligt 1, 2 eller 3 §.

SFS 2014:655

Verkställighet av beslut som inte vunnit laga kraft

6 §

Polismyndighetens beslut om avvisning får verkställas även om det har överklagats. Detsamma gäller för Migrationsverkets beslut enligt 8 kap. 17 § första stycket 3 eller andra stycket.

Rättsfall:

Ang. förbud mot verkställighet innan beslut vunnit laga kraft vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.

SFS 2016:1243

7 §

Migrationsverkets beslut om avvisning enligt 8 kap. 17 § första stycket 1 eller 2 eller utvisning får verkställas även om beslutet inte har fått laga kraft, om

  1. utlänningen har förklarat sig nöjd med beslutet (nöjdförklaring), eller

  2. Migrationsverket enligt 8 kap. 19 § har beslutat att verkets beslut om avvisning får verkställas trots att det inte fått laga kraft.

Rättsfall:

Se anm. vid 12 kap. 6 § (C-562/13 Abdida).

SFS 2016:1243

8 §

En allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott får verkställas, om utlänningen har avgett nöjdförklaring och åklagaren medger att beslutet får verkställas.

SFS 2009:1542

Avvisning och utvisning av utlänning som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2021-0765

8 a §

Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 §, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas innan ansökan har prövats och då avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft eller innan ett beslut att avvisa ansökan enligt 5 kap. 1 b § har fått laga kraft.

Första stycket gäller inte om Migrationsverket har beslutat om omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 §. Då gäller i stället att beslutet om avvisning får verkställas när ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller avvisats av Migrationsverket. Om beslutet om avvisning överklagas ska den migrationsdomstol som ska pröva överklagandet pröva om verkställigheten av avvisningsbeslutet tills vidare ska avbrytas (inhibition). Beslutet om avvisning får inte verkställas innan denna prövning har gjorts. Ett avvisningsbeslut som gäller ett ensamkommande barn får dock aldrig verkställas förrän tidigast en vecka från den dag då barnet fick del av beslutet.

Första och andra styckena hindrar inte att utlänningen överlämnas, utlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal för att lagföras eller avtjäna en frihetsberövande påföljd.

Rättsfall:

När utlänning tagits i förvar för verkställighet av utvisningsbeslut pga. brott och senare ger in en asylansökan är det fortfarande fråga om ett verkställighetsförvar MIG 2014:13 – Fråga om hinder mot verkställighet av avlägsnandebeslut och mot att meddela återreseförbud när beslut pga. en ny asylansökan inte vunnit laga kraft MIG 2016:2.

Se anm. vid 12 kap. 6 § (C-562/13 Abdida).

SFS 2021:765

8 b §

Om en utlänning har utvisats på grund av brott gäller inte 8 a § första stycket. Då gäller i stället att beslutet om utvisning får verkställas när ansökan om uppehållstillstånd har avslagits eller avvisats av Migrationsverket.

Första stycket hindrar inte att utlänningen överlämnas, utlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal för att lagföras eller avtjäna en frihetsberövande påföljd.

SFS 2016:1243

Avvisning och utvisning av utlänning som dömts till fängelse m.m.

9 §

Ett beslut om att avvisa eller utvisa en utlänning får inte verkställas förrän utlänningen har avtjänat ett fängelsestraff som han eller hon har dömts till eller verkställigheten av fängelsestraffet har flyttats över till ett annat land.

Har allmänt åtal väckts mot utlänningen, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas förrän åtalet har prövats slutligt eller åtalet har lagts ned.

Verkställighet av ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen

Rubriken införd g. SFS2017-0523

9 a §

Om en utlänning har överklagat ett beslut som Migrationsverket eller Polismyndigheten har fattat om överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen), och inom överklagandetiden har yrkat inhibition av beslutet, får beslutet inte verkställas innan en migrationsdomstol har prövat frågan om inhibition. Detta gäller endast första gången utlänningen yrkar inhibition. Ett beslut att avslå ett sådant yrkande om inhibition ska vara motiverat.

SFS 2017:523

Att avbryta verkställighet (inhibition)

Inhibition

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2016-1243

10 §

När Migrationsverket omprövar ett avvisningsbeslut ska verket pröva om inhibition ska beslutas.

Rättsfall:

Ang. krav på inhibition till dess att beslut vunnit laga kraft vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.

SFS 2016:1243

11 §

När en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen prövar en fråga om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott eller om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut, får domstolen besluta om inhibition av utvisningsbeslutet.

Rättsfall:

Se anm. vid 12 kap. 10 § (C-562/13 Abdida).

SFS 2013:648

12 §

Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, riktar en begäran till Sverige om att verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning skall avbrytas, skall inhibition meddelas, om inte synnerliga skäl talar mot detta.

Rättsfall:

MIG 2011:12 anm. vid 19 § – När Migrationsverket med stöd av denna § inhiberat verkställigheten av ett beslut om utvisning blev verket handläggande myndighet i fråga om förvar MIG 2016:11.

12 a §

Om en utlänning har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 a § första stycket eller 15 d §, får Migrationsverket besluta om inhibition av ett beslut att avvisa eller utvisa utlänningen.

SFS 2013:646

12 b §

Om en förundersökningsledare eller en socialnämnd har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 §, får Migrationsverket besluta om inhibition av ett beslut att avvisa eller utvisa den utlänning som ansökan avser.

SFS 2022:1015

13 §

Om det i andra fall finns särskilda skäl till det, får Migrationsverket besluta om inhibition.

Bestämmelser om inhibition finns också i 8 a, 9 a, 16 a, 18–19 a och 20 §§.

Rättsfall:

Se anm. vid 12 kap. 10 § (C-562/13 Abdida).

SFS 2017:523

13 a §

Om en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem efter inresan i Sverige har överklagat Polismyndighetens beslut om avvisning eller Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning och i samband med överklagandet yrkat inhibition av beslutet, får beslutet inte verkställas innan frågan om inhibition har prövats.

Detsamma gäller vid avvisning eller utvisning av en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU.

SFS 2020:939

Förbud mot verkställighet när tidsbegränsat uppehållstillstånd har meddelats

Rubriken införd g. SFS2013-0646

13 b §

Om Migrationsverket har beviljat ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 eller 15 d §, får ett beslut om avvisning eller utvisning av utlänningen inte verkställas så länge uppehållstillståndet gäller.

SFS 2013:646

Verkställande myndighet

14 §

Beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas av Migrationsverket, om inte annat föreskrivs i andra, tredje eller fjärde stycket.

Säkerhetspolisen ska verkställa beslut om avvisning eller utvisning i säkerhetsärenden. Migrationsverket eller den domstol som avgör ärendet får dock i beslutet om avvisning eller utvisning bestämma att en annan myndighet ska ombesörja verkställigheten.

Polismyndigheten ska verkställa

  1. myndighetens beslut om avvisning,

  2. en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott, eller

  3. ett beslut om avvisning eller utvisning som ska verkställas på nytt, enligt 23 § första stycket.

Migrationsverket får lämna över ett avvisnings- eller utvisningsärende för verkställighet till Polismyndigheten, om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan myndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet.

Polismyndigheten får överlämna ett ärende enligt tredje stycket 3, eller återlämna ett ärende enligt fjärde stycket, till Migrationsverket om Migrationsverket samtycker till det.

Rättsfall:

MIG 2006:6 anm. vid 10:12 – Polismyndighet som fått verkställighetsärende överlämnat till sig ansågs oförhindrad att i sin tur lämna ärendet vidare till annan polismyndighet MIG 2012:7.

SFS 2017:906

Att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa

Rubriken införd g. SFS2012-0129

14 a §

Den myndighet som enligt 14 § är ansvarig för verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa, om det under tidsfristen uppstår en risk för att utlänningen avviker eller utlänningen utgör en risk för allmän ordning och säkerhet.

Ett beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa ska förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Återreseförbudet ska bestämmas till högst fem år. Utgör utlänningen ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får dock en längre tidsperiod bestämmas.

Ett beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa gäller omedelbart.

SFS 2012:129

Att förlänga en tidsfrist för frivillig avresa

Rubriken införd g. SFS2012-0129

14 b §

Om det av särskilda skäl finns behov av en längre tidsfrist för frivillig avresa får Migrationsverket eller Polismyndigheten förlänga tidsfristen eller bestämma en ny tidsfrist efter att tidsfristen löpt ut.

SFS 2017:22

När ett beslut om avvisning eller utvisning skall verkställas

15 §

Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa ska verkställas snarast möjligt.

Om ett beslut om avvisning eller utvisning innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen lämna landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut. Om utlänningen inte lämnat landet i enlighet med beslutet när tidsfristen löpt ut eller om beslutet om tidsfrist för frivillig avresa dessförinnan upphävts enligt 14 a §, ska beslutet om avvisning eller utvisning verkställas snarast möjligt därefter.

Verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning av en EES-medborgare eller hans eller hennes familjemedlem som har rest in i Sverige får ske tidigast fyra veckor från den dag EES-medborgaren eller familjemedlemmen fick del av beslutet, om det inte finns synnerliga skäl för att verkställa beslutet.

Det som anges i tredje stycket gäller även vid avvisning eller utvisning av en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU.

SFS 2020:939

15 a §

Om en utlänning inte har lämnat landet i enlighet med beslutet om avvisning eller utvisning när en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut ska den myndighet som meddelat tidsfristen meddela ett återreseförbud. Återreseförbudet ska bestämmas till ett år.

Ett återreseförbud enligt första stycket får dock inte meddelas om beslutet om avvisning eller utvisning inte får verkställas på grund av ett beslut om inhibition, en ansökan om uppehållstillstånd eller en ansökan om ny prövning eller om särskilda skäl talar mot att ett sådant förbud meddelas.

Rättsfall:

Fråga om meddelande av återreseförbud för ensamkommande barn MIG 2015:23 – En ansökan om uppehållstillstånd pga. anknytning medför ej att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte får verkställas MIG 2015:27 – Tidsfrist för frivillig avresa för utvisad familj ansågs omfattas av Migrationsverkets beslut om inhibition av utvisningsbesluten MIG 2021:10.

SFS 2017:22

Upphävande av beslut om avvisning och utvisning i vissa fall

16 §

Om Migrationsverket efter omprövning beviljar en utlänning tidsbegränsat uppehållstillstånd, får verket samtidigt upphäva ett av verket fattat beslut om avvisning eller utvisning.

Om Migrationsverket beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning, får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas medan tillståndet gäller. Motsvarande gäller om en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen i ett överklagat ärende beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att upphäva beslutet om avvisning eller utvisning.

I 5 kap. 20 § föreskrivs att Migrationsverket inte får bevilja uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)7:6 efter denna lag.

SFS 2009:1542

16 a §

En utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får hos Migrationsverket ansöka om upphävande av utvisningsbeslutet efter det att beslutet vunnit laga kraft. I ett sådant ärende får Migrationsverket besluta om inhibition av utvisningsbeslutet.

Om ansökan görs under utlänningens vistelse i Sverige, ska Migrationsverket besluta att ta upp ansökan till prövning endast om utlänningen åberopar sådana omständigheter som kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 § och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare.

Är förutsättningarna för prövning av en sådan ansökan som avses i andra stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning.

Migrationsverket får inte upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en ansökan bör beviljas enligt 16 d §, ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas.

SFS 2013:648

16 b §

I fråga om den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen, efter Migrationsverkets ställningstagande i ärendet, bevilja uppehållstillstånd och arbetstillstånd om det

  1. finns hinder enligt 1, 2 eller 3 § mot att utvisningsbeslutet verkställs,

  2. finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen,

  3. finns medicinska hinder, eller

  4. annars finns synnerliga skäl.

Vid bedömningen enligt första stycket 4 ska följande särskilt beaktas:

  • brottslighetens art och omfattning,

  • den tid som har förflutit sedan utvisningsbeslutet meddelades,

  • utlänningens skötsamhet och risken för fortsatt brottslighet, och

  • utlänningens hälsotillstånd och levnadsförhållanden i övrigt.

Om migrationsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen finner att utlänningen är flykting enligt 4 kap. 1 § eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § gäller även det som anges i 5 kap. 1 §. Om ett internationellt organ, som har behörighet att pröva klagomål från enskilda, funnit att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott i ett enskilt ärende strider mot ett svenskt konventionsåtagande gäller även det som anges i 5 kap. 4 §.

Anmärkt författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:1 efter denna lag.

Rättsfall:

Se HFD 2013:25 anm. vid 4:1 – Sökande som av allmän domstol dömts för bl.a. mord till livstids fängelse och utvisning beviljades ej uppehållstillstånd. Vid bedömningen skulle frågan om skyddsskäl prövas först MIG 2015:1.

SFS 2021:765

16 c §

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 16 b § ska vara tidsbegränsat. Utvisningsbeslutet får inte verkställas medan ett tidsbegränsat tillstånd gäller.

Om ett utvisningsbeslut upphävs enligt 16 d §, får utlänningen beviljas ett permanent uppehållstillstånd. Detta gäller dock endast om utlänningen efter det att utvisningsbeslutet vann laga kraft har beviljats tidsbegränsade uppehållstillstånd i sammanlagt minst fem år.

I 5 kap. 7 och 8 §§ finns bestämmelser om särskilda krav för permanent uppehållstillstånd.

Rättsfall:

MIG 2014:20 anm. vid 5:1.

SFS 2021:765

16 d §

I fråga om den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen, efter Migrationsverkets ställningstagande i ärendet, upphäva utvisningsbeslutet helt eller delvis om sådana förutsättningar som anges i 16 b § första och andra styckena är uppfyllda.

SFS 2013:648

Åtgärder vid hinder mot verkställighet

17 §

Om en annan myndighet än Migrationsverket ska verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning och denna myndighet finner att den inte kan verkställa beslutet eller att den behöver ytterligare besked, ska myndigheten underrätta Migrationsverket. Detsamma gäller om utlänningen hos myndigheten åberopar att det finns sådana hinder som avses i 1, 2 eller 3 § mot verkställigheten eller det på annat sätt kommer fram att det kan finnas sådana hinder.

Migrationsverket ska i sådana fall ge anvisningar om verkställigheten eller vidta andra åtgärder.

Om en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott av en EES-medborgare eller en sådan medborgares familjemedlem ska verkställas mer än två år efter det att avgörandet meddelades, ska Polismyndigheten innan beslutet verkställs utreda om de omständigheter som låg till grund för beslutet har ändrats. Om det vid utredningen kommer fram att omständigheterna har ändrats på ett sådant sätt att utvisningsbeslutet inte längre bör gälla, ska ärendet lämnas över till Migrationsverket som med ett eget yttrande ska lämna över ärendet för prövning enligt 16 d § till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om upphävande av utvisningsbeslutet hade kunnat överklagas. Utvisningsbeslutet får i sådant fall inte verkställas innan migrationsdomstolen har avgjort ärendet.

Det som anges i tredje stycket gäller även efter beslut om utvisning på grund av brott av en utlänning som har beviljats uppehållsstatus i Sverige eller i övrigt utövar rättigheter enligt avdelning II i andra delen av utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU.

Rättsfall:

Ang. verkställighetshinder pga. allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.

SFS 2020:939

18 §

Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att

  1. det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,

  2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller

  3. det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas.

Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om det finns någon annan särskild anledning att ett beslut inte bör verkställas ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1–4 eller 5 kap. 3 a § första stycket 1–4 eller andra stycket skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

Migrationsverket får också besluta om inhibition.

Rättsfall:

Denna § kan inte tillämpas när det finns ett lagakraftvunnet beslut om överföring enl. Dublinförordningen MIG 2014:3.

Ang. verkställighetshinder pga. allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.

SFS 2021:765

18 a §

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 18 § första stycket för att det finns ett hinder mot verkställighet enligt 2 § ska vara tidsbegränsat och gälla i tre år om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får dock inte vara kortare än ett år. Ett uppehållstillstånd som i andra fall beviljas enligt 18 § första stycket ska gälla i längst tretton månader.

Varje nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd som därefter beviljas ska gälla i ett år.

En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om utlänningen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och hindret mot verkställighet enligt 18 § första stycket är bestående och de särskilda kraven i 5 kap. 7 § är uppfyllda.

SFS 2021:765

19 §

Om ett beslut om uppehållstillstånd inte kan meddelas enligt 18 §, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter som

  1. kan antas utgöra ett bestående sådant hinder mot verkställigheten som avses i 1, 2 eller 3 §, och

  2. inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare.

Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja ny prövning.

Första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett beslut som har fått laga kraft. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan och besluta om inhibition i verkställighetsärendet.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)7:5 efter denna lag.

Rättsfall:

Beslut om avvisning som upphört att gälla innan nuvarande utlänningslag trätt i kraft kunde ej läggas till grund för prövning enl. 12 kap. MIG 2007:6 – Påstådda brister i Migrationsverkets utredning ansågs ej utgöra giltig ursäkt MIG 2007:13 – Ansökan om ny prövning av uppehållstillstånd ansågs förfallen då tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats av Migrationsverket MIG 2007:52 – Ang. utredningsåtgärder inför bedömningen av frågan om ny prövning MIG 2007:55 – Huruvida omständighet är ny ska bedömas ej enbart i förhållande till det lagakraftvunna avlägsnandebeslutet utan även till andra beslut under verkställighetsstadiet MIG 2008:6 – UNHCR:s rapport om Sri Lanka ansågs utgöra ny omständighet som avses i 1 st. p. 1 MIG 2008:12 – Ny omständighet ansågs ej utgöra bestående hinder mot verkställighet av avvisningsbeslut; internt flyktalternativ beaktades MIG 2008:20 – Bestämmelserna i denna § är ej tillämpliga i lagakraftvunnet ärende om verkställighet av beslut om överföring enl. Dublinförordningen MIG 2008:32 – Prövning enl. denna § är begränsad till de nya omständigheter som är hänförliga till utlänningens behov av skydd i Sverige; även de skyddsskäl som åberopats i den tidigare processen omfattas av den nya prövningen MIG 2008:36 I och II – Att avvisningsbeslut ej får verkställas enl. 12:9 innebär ej att verkställighetsärendet förfallit MIG 2009:15 – Fråga om tillämpning av beviskravet i 1 st. p. 1 MIG 2010:11 – Åberopade verkställighetshinder skulle prövas även då anhöriga till sökanden hade pågående asylärenden MIG 2010:24 – För att hinder mot verkställighet enl. 1 st. ska föreligga måste det hänföra sig till samtliga länder som angetts i utvisningsbeslutet MIG 2011:10 – Fråga om prövning enl. denna § var aktuell under tid då utvisningsbeslutet ej fick verkställas pga. inhibition MIG 2011:12 – Fråga om tidsgräns skulle anses föreligga för åberopande av nya omständigheter som uppkommit efter att grundärendet slutligt hade avgjorts MIG 2011:22 – Ny omständighet betr. hemlandets vilja att ta emot sökanden MIG 2011:26 – Ny omständighet ansågs föreligga trots att den åberopats i överklagande till Migrationsöverdomstolen där prövningstillstånd ej beviljats MIG 2013:1 – Ny prövning ansågs kunna beviljas då det framkommit uppgifter om att utlänningen var medborgare i annat land än vad den tidigare prövningen omfattat MIG 2013:4 – Migrationsdomstol ansågs ej kunna pröva fråga om uppehållstillstånd som första instans efter det att den beviljat ny prövning enl. denna § MIG 2013:12 – Omständighet som åberopats vid prövning av fråga om verkställighetshinder ansågs ej som ny vid en senare sådan prövning MIG 2015:2 – Ny prövning av frågan om uppehållstillstånd kan endast i exceptionella fall beviljas om de åberopade skälen hänför sig till utlänningens hälsotillstånd MIG 2015:9 – Prövning av asylansökan betr. utlänning med gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut som tidigare fått asylansökan prövad ska ske enl. 1 st. MIG 2015:24 – Att Migrationsverket för samma person fattat ett andra utvisningsbeslut trots att ett första sådant beslut fortfarande gällde ansågs ej medföra att det andra beslutet blivit en nullitet MIG 2016:3 – Inget krav på giltig ursäkt för ny prövning av uppehållstillstånd om det finns skälig anledning anta att utvisad utlänning skulle straffas med döden, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling MIG 2019:5 – Fråga om nya omständigheter, som kunde antas utgöra bestående verkställighetshinder, skulle ha kunnat åberopas tidigare MIG 2019:25 – 1 st. ej tillämpligt när utlänning, vars asylansökan avvisats enl. 5:1 b 1 st. p. 3, ska utvisas enl. lagakraftvunnet beslut MIG 2021:11.

Ang. omständigheterna under vilka det kan vara omänskligt eller förnedrande att verkställa avvisning eller utvisning vid allvarlig sjukdom, se C-562/13 Abdida.

SFS 2021:765

19 a §

Om utlänningen i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som har fått laga kraft åberopar sådana nya omständigheter som avses i 19 § första stycket, får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort om ny prövning ska ske.

Om Migrationsverket beviljar ny prövning får beslutet om avvisning eller utvisning inte verkställas innan frågan om uppehållstillstånd har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft. Om Migrationsverket inte beviljar ny prövning och beslutet gäller ett ensamkommande barn får beslutet om avvisning eller utvisning verkställas tidigast en vecka från den dag då barnet fick del av beslutet.

Om utlänningen överklagar ett beslut att inte bevilja ny prövning och frågan om ny prövning inte har avgjorts tidigare, ska den migrationsdomstol som ska pröva överklagandet pröva om inhibition ska beslutas. Beslutet om avvisning eller utvisning får inte verkställas innan denna prövning har gjorts.

Anmärkning om flytt:

Förutv. 19 a § nu 19 b §.

SFS 2016:1243

19 b §

Om en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott åberopar sådana omständigheter som anges i 19 § första stycket 1 och dessa omständigheter inte kunnat åberopas av utlänningen tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, ska Migrationsverket ta upp frågan om uppehållstillstånd till prövning.

Är förutsättningarna enligt första stycket inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning.

Utvisningsbeslutet får inte verkställas innan Migrationsverket har avgjort frågan om prövning ska ske eller, om prövning beviljas, innan frågan om uppehållstillstånd har prövats i en instans och ansökan därvid avslagits.

Vad som sägs i första stycket gäller inte om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § och en sådan ansökan inte tidigare under utlänningens vistelse i Sverige har prövats genom ett lagakraftvunnet beslut. I ett sådant fall ska Migrationsverket pröva ansökan.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)7:8 efter denna lag .

Rättsfall:

Polismyndigheten är handläggande myndighet i fråga om förvar i en situation där en utlänning utvisats av allmän domstol pga. brott och därefter beviljats en prövning av frågan om uppehållstillstånd enl. denna § MIG 2020:6.

SFS 2021:765

20 §

Om det i ett ärende som avser en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott kommer fram sådana skäl som anges i 16 b §, ska Migrationsverket inte fatta beslut i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i fråga om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas. I ett sådant ärende får Migrationsverket besluta om inhibition.

Rättsfall:

Migrationsverkets beslut att inte lämna över ett ärende om uppehållstillstånd till migrationsdomstol enl. denna § ansågs ej kunna överklagas MIG 2021:7.

SFS 2013:648

När ett beslut skall anses verkställt

21 §

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska anses verkställt, om utlänningen har lämnat landet. Detta gäller dock inte om utlänningen utlämnas, överlämnas eller överförs till en annan stat eller internationell domstol eller tribunal inom ett straffrättsligt förfarande med villkor om att utlänningen ska återföras.

Rättsfall:

Beslut om utvisning som överklagats bör prövas av domstolen även om utlänningen har lämnat landet och därmed själv verkställt beslutet MIG 2019:7.

SFS 2009:1542

När ett beslut upphör att gälla

22 §

Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol upphör att gälla fyra år från det att beslutet vann laga kraft. Om beslutet har förenats med ett förbud att återvända till Sverige med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut.

Ett beslut om utvisning som har meddelats av allmän domstol upphör alltid att gälla när tiden för återreseförbudet går ut.

Om permanent uppehållstillstånd meddelas, upphör ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol att gälla.

Rättsfall:

När ett avlägsnandebeslut har preskriberats pga. att utlänningen bidragit till att beslutet ej kunnat verkställas, kan ett nytt utvisningsbeslut meddelas MIG 2007:46 I och II – För att uppehållstillstånd ska komma i fråga sedan ett avlägsnandebeslut preskriberats krävs att utlänningen aktivt medverkat till verkställigheten MIG 2009:13 – När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löpt ut kunde tidigare lagakraftvunnet avvisningsbeslut meddelat av Polismyndigheten verkställas på nytt MIG 2014:4.

SFS 2013:648

Ny verkställighet av beslut som inte har upphört att gälla

23 §

Har ett beslut om avvisning eller utvisning verkställts, och anträffas utlänningen därefter här i landet, ska beslutet verkställas på nytt, om det har fått laga kraft eller enligt 7 eller 8 § ändå får verkställas och om det inte har upphört att gälla enligt 22 §.

Beslut om avvisning eller utvisning får dock inte verkställas om utlänningen

  1. återvänt med uppehållstillstånd eller visering,

  2. återvänt efter att ha fått särskilt tillstånd till ett kort besök här i landet enligt 8 kap. 25 § eller 8 a kap. 13 §, eller

  3. efter återkomsten beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Vad som sägs i andra stycket 1 gäller under giltighetstiden för tillståndet eller viseringen.

Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte är förenat med något gällande förbud att återvända får inte heller verkställas om utlänningen är undantagen från krav på visering eller uppehållstillstånd enligt 2 kap. 8 a första stycket eller 8 b § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 9 §.

Rättsfall:

Lagakraftvunnet avvisningsbeslut enl. 1989 års utlänningslag som verkställts efter ikraftträdandet av 2005 års utlänningslag kunde verkställas på nytt MIG 2009:20 – Tidsfrist för frivillig avresa gäller tills den löpt ut och tvångsåtgärder får ej vidtas mot utlänning under tidsfristen MIG 2021:13.

SFS 2022:1015

Handläggningen av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna m.m.

Muntlig handläggning

1 §

Om en utlänning har ansökt om asyl i Sverige får Migrationsverket avgöra ett ärende utan muntlig handläggning endast om utlänningen förklaras vara flykting enligt 4 kap. 3 § första stycket. Handläggningen kan ske i form av en muntlig förhandling eller i annan form.

Rättsfall:

Krav på muntlig handläggning gäller även i ärenden om överföring enl. Dublinförordningen MIG 2007:4; detsamma vid prövning enl. 12:19 pga. nya asylskäl 2009:34 – I samband med överklagande av avslagsbeslut anfördes asylskäl hos migrationsdomstolen vilket ansågs medföra att målet pga. tvåinstansprincipen bort återförvisas till Migrationsverket MIG 2015:19.

SFS 2016:1243

2 §

Muntlig handläggning i ett ärende om förvar eller uppsikt skall genomföras av den myndighet som beslutar om åtgärden.

3 §

Vid den muntliga handläggningen skall de omständigheter som behöver klarläggas noga utredas. Utlänningen skall få tillfälle att redogöra för sin ståndpunkt och att uttala sig om de omständigheter som åberopas i ärendet.

4 §

Vid muntlig förhandling skall utlänningen höras. Myndigheten får bestämma att även andra personer än utlänningen skall höras vid förhandlingen.

I 10 kap. 11 § finns särskilda bestämmelser om när muntlig förhandling skall hållas i vissa fall.

5 §

Utlänningen och andra personer som ska höras ska kallas till den muntliga förhandlingen. Om utlänningen hålls i förvar, ska den myndighet som genomför den muntliga förhandlingen besluta om utlänningens inställelse.

Om den som ska höras i ett ärende om förvar eller uppsikt har delgetts kallelsen minst fyra dagar före den muntliga förhandlingen och utan giltigt skäl uteblir, får myndigheten besluta att han eller hon ska hämtas genom Polismyndighetens försorg. Andra personer än utlänningen får dock hämtas endast om det finns synnerliga skäl.

SFS 2014:655

6 §

En utlänning som inställer sig vid en muntlig förhandling som rör frågan om han eller hon skall hållas i förvar eller stå under uppsikt har rätt till ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om det bedöms skäligt med hänsyn till utlänningens ekonomiska förhållanden, den tid han eller hon har vistats i Sverige samt övriga omständigheter. Förskott får beviljas på ersättningen.

Andra personer som på kallelse har inställt sig vid en muntlig förhandling för att höras har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för kostnader för sin inställelse. Förskott får beviljas på ersättning för resa och uppehälle.

7 §

Ersättning och förskott beslutas av den myndighet som genomför den muntliga förhandlingen.

8 §

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om ersättning och förskott.

Hänvisad författning:

F (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. och KK (1973:261) om utbetalning av vissa ersättningar etc., båda efter RB 18:.

Parts rätt att få del av uppgifter i vissa fall

9 §

I ärenden om visering, tidsbegränsat uppehållstillstånd, arbetstillstånd och återkallelse av permanent uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige tillämpas bestämmelserna i 25 § förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation endast om utlänningen är bosatt eller annars vistas i Sverige.

Rättsfall:

Uppgifter i ärende om återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd ansågs omfattade av kommunikationsskyldigheten MIG 2011:20.

Ang. rätt för den som söker om uppehållstillstånd att ta del av personuppgifter i tjänsteanteckningar, protokoll m.m., se C-141/12 Y.S., C-372/12 M. och S.

SFS 2018:822

9 a §

När Migrationsverket inleder ett ärende om återkallelse av statusförklaring ska utlänningen underrättas.

En statusförklaring får inte återkallas utan att utlänningen har fått tillfälle att yttra sig.

SFS 2009:1542

Motivering av beslut

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2006-0219

10 §

Ett beslut ska vara skriftligt och innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet om det avser

  • uppehållsrätt,

  • resedokument,

  • uppehållstillstånd,

  • arbetstillstånd,

  • statusförklaring,

  • ställning som varaktigt bosatt i Sverige,

  • avvisning eller utvisning,

  • återreseförbud,

  • upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott,

  • förlängning eller upphävande av tidsfrist för frivillig avresa,

  • förvar eller uppsikt, eller

  • kroppsvisitation.

Vid beslut i fråga om nationell visering får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning har dock alltid rätt till motivering av ett beslut i fråga om nationell visering, om beslutet går utlänningen emot och utlänningen är en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara EES-medborgare eller medborgare i Schweiz.

Allmän anmärkning:

Ang. EES se s. R 96.

Rättsfall:

Ang. motiveringsskyldighet för fortsatt förvar, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.

SFS 2014:198

Tolkersättning

11 §

Den som är tolk vid handläggning av ett ärende enligt denna lag inför en myndighet har rätt att av allmänna medel få arvode och ersättning för kostnader och tidsspillan. Detta gäller dock inte om uppdraget har fullgjorts i tjänsten.

Frågan om ersättning prövas av den myndighet som handlägger ärendet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om ersättning.

Rättelse av beslut på grund av oriktig uppgift

12 §

En myndighet får besluta om rättelse av sitt beslut, om en utlänning har lämnat oriktig uppgift om sitt namn, sin nationalitet eller någon annan omständighet av betydelse för att utlänningens identitet skall kunna fastställas, och den oriktiga uppgiften har tagits in i myndighetens beslut.

Omprövning av Migrationsverkets beslut

13 §

Om Migrationsverket finner att ett beslut som verket har meddelat som första instans är oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska verket ändra beslutet, om det inte blir till nackdel för utlänningen.

I säkerhetsärenden tillämpas 38 § förvaltningslagen (2017:900) i stället för vad som föreskrivs i första stycket.

Om Migrationsverket har meddelat ett beslut som första instans och beslutet har överklagats, får verket ändra beslutet enbart i sådana fall som avses i första och andra styckena och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till en migrationsdomstol.

SFS 2018:822

Inhämtande av yttrande i ärenden om arbetstillstånd

14 §

Vid prövning av frågor om arbetstillstånd som har principiell betydelse eller som i övrigt är av större vikt skall berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer få tillfälle att yttra sig.

DNA-analys

Rubriken införd g. SFS2006-0220

15 §

    I ärenden om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 samt tredje stycket 2 och 3 ska Migrationsverket ge sökanden och den person till vilken anknytning åberopas tillfälle att få en DNA-analys utförd när det gäller det biologiska släktskap som åberopas i ansökan, om

  1. den övriga utredningen om släktskapet inte är tillräcklig för att uppehållstillstånd ska beviljas, och

  2. det inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet inte föreligger.

Om ansökningen ska avslås av andra skäl än på grund av otillräcklig utredning om släktskapet, behöver tillfälle till DNA-analys enligt första stycket inte lämnas.

En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informerats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av staten.

SFS 2014:778

16 §

    Har DNA-analys i något annat fall än de som avses i 15 § åberopats i ett ärende om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 samt tredje stycket 2 och 3, har den som bekostat en DNA-analys rätt till ersättning från staten för skälig kostnad för provtagning, transport av prover och analys, om

  1. sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

  2. analysen visar det åberopade släktskapet, och

  3. uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familjeanknytningen.

Beslut om ersättning meddelas av Migrationsverket efter särskild ansökan. Ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt.

SFS 2014:778

Åldersbedömning

Rubriken införd g. SFS2017-0258

17 §

Om den som ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § uppger att han eller hon är ett ensamkommande barn ska Migrationsverket, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Om det är uppenbart att sökanden är 18 år eller äldre krävs dock inte någon sådan åldersbedömning eller något sådant beslut.

Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd.

Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart.

SFS 2021:765

18 §

Innan Migrationsverket fattar ett tillfälligt beslut enligt 17 § som innebär att sökanden bedöms vara 18 år eller äldre ska Migrationsverket ge sökanden tillfälle att genomgå en medicinsk åldersbedömning.

En medicinsk åldersbedömning får utföras endast om sökanden har gett sitt skriftliga samtycke.

Kostnaden för den medicinska åldersbedömningen ska betalas av staten.

SFS 2017:258

Överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2013-0648

Allmänt om överklagande

1 §

En förvaltningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas endast i de fall som anges i detta kapitel.

Rättsfall:

Migrationsverkets beslut om uppsikt kan överklagas av enskild; även fråga om migrationsdomstolen efter sådant överklagande kan förordna om förvar MIG 2007:41 – Beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd ansågs vara överklagbart av utlänning som yrkat permanent uppehållstillstånd MIG 2009:35 – Beslut att ej avbryta verkställighet av lagakraftvunnet utvisningsbeslut mot person som åberopade uppehållsrätt ansågs överklagbart med hänsyn till rörelsedirektivet MIG 2011:30.

Avvisning och utvisning samt uppehållstillstånd och arbetstillstånd

Polismyndighetens beslut

2 §

Polismyndighetens beslut om avvisning får överklagas till Migrationsverket. Om Polismyndighetens beslut om avvisning har fattats i samband med ett beslut om upphävande eller återkallelse av en Schengenvisering överklagas dock avvisningsbeslutet till en migrationsdomstol.

Rättsfall:

Polismyndighetens beslut om överföring enl. Dublinförordningen skulle överklagas till migrationsdomstolen och inte till Migrationsverket MIG 2016:4 – När Migrationsverket upphävt en utlännings Schengenvisering och Polismyndigheten fattat beslut om dennes avvisning ska överklagande av avvisningsbeslutet prövas av Migrationsverket som första instans MIG 2019:8.

SFS 2015:91

Migrationsverkets beslut

3 §

Migrationsverkets beslut får överklagas till en migrationsdomstol, om beslutet innebär

  • avvisning eller utvisning,

  • avslag på en ansökan om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott,

  • avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller

  • återkallelse av ett uppehållstillstånd, arbetstillstånd eller ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

Rättsfall:

Utlänning har enl. rörelsedirektivet ovillkorlig rätt till domstolsprövning av fråga om uppehållsrätt MIG 2008:34 – Migrationsverkets beslut att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd ansågs ej överklagbart MIG 2010:20, 2017:1.

SFS 2014:198

3 a §

Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om permanent uppehållstillstånd får överklagas till en migrationsdomstol om ansökan avslås för att de särskilda kraven i 5 kap. 7 § inte är uppfyllda.

SFS 2021:765

4 §

Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller beslut om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 § överklagas till migrationsdomstol. Sådana beslut får överklagas endast av förundersökningsledaren eller, om det är socialnämnden som har ansökt om tillståndet, endast av nämnden.

SFS 2022:1015

4 a §

Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 b eller 16 a § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 b § får överklagas till migrationsdomstol. Endast Polismyndigheten får överklaga sådana beslut.

SFS 2014:655

4 b §

Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 c eller 16 b § eller beslut i fråga om återkallelse av ett tillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 15 c § får överklagas till migrationsdomstol. Endast socialnämnden får överklaga sådana beslut.

SFS 2012:322

4 c §

Migrationsverkets beslut att invända mot en utlännings planerade vistelse i Sverige enligt 5 b kap. 14 § får överklagas till en migrationsdomstol.

SFS 2019:1208

5 §

Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 § får överklagas till en migrationsdomstol. Detsamma gäller verkets beslut att inte bevilja prövning enligt 12 kap. 16 a eller 19 b §.

SFS 2016:1243

Visering

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2011-0705

5 a §

En myndighets beslut om avslag på ansökan om Schengenvisering eller om upphävande eller återkallelse av Schengenvisering får överklagas till en migrationsdomstol.

En myndighets beslut får överklagas till en migrationsdomstol om beslutet innebär avslag på ansökan om nationell visering eller återkallelse av nationell visering för en utlänning som är en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara EES-medborgare eller medborgare i Schweiz.

Allmän anmärkning:

Ang. EES se s. R 96.

SFS 2014:198

Uppehållsrätt

Rubriken införd g. Lag 2014:198. SFS2014-0198

5 b §

Migrationsverkets beslut som rör uppehållsrätt får överklagas till en migrationsdomstol.

SFS 2014:198

Beslut enligt utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU

Rubriken införd g. SFS2020-0939

5 c §

Migrationsverkets beslut enligt utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU får överklagas till en migrationsdomstol.

SFS 2020:939

Statusförklaring och resedokument

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-1542

6 §

Migrationsverkets beslut enligt 4 kap. 3, 3 a, 3 c och 4 §§ i fråga om statusförklaring eller resedokument eller om återkallelse av statusförklaring får överklagas till en migrationsdomstol.

Ett beslut om återkallelse av resedokument på den grund att innehavaren upphör att vara flykting får dock överklagas endast i samband med ett överklagande av ett beslut om återkallelse av flyktingstatusförklaring.

SFS 2021:390

Främlingspass

Rubriken införd g. Lag 2014:778. SFS2014-0778

6 a §

Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass får överklagas till en migrationsdomstol om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd.

SFS 2014:778

Omhändertagande av biljetter

7 §

Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut enligt 9 kap. 6 § att ta hand om biljetter får överklagas till en migrationsdomstol.

SFS 2014:655

Återreseförbud och beslut att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa

Rubriken införd g. SFS2012-0129

7 a §

Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut att meddela återreseförbud eller att upphäva ett beslut om tidsfrist för frivillig avresa får överklagas till en migrationsdomstol. Polismyndighetens beslut om återreseförbud som meddelas i samband med ett beslut om avvisning överklagas dock i samma ordning som beslutet om avvisning.

Migrationsverkets avslag på en ansökan om att upphäva ett återreseförbud får överklagas till en migrationsdomstol.

Tidsfristen för överklagande av Migrationsverkets eller Polismyndighetens beslut om återreseförbud enligt 12 kap. 15 a § börjar löpa den dag beslutet om återreseförbud meddelas.

Rättsfall:

Samtliga beslut om återreseförbud som en polismyndighet meddelar, även sådana som sker i samband med ett avvisningsbeslut, ska överklagas i samma ordning, dvs. till en migrationsdomstol MIG 2013:24 – Polismyndighetens beslut om återreseförbud meddelat i samband med beslut om avvisning fick ej överklagas till Migrationsöverdomstolen MIG 2018:1.

SFS 2017:22

Offentligt biträde, ersättning, ombud och jäv

8 §

Beslut av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Migrationsverket enligt denna lag får överklagas särskilt, och då i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, när myndighetens beslut avser

  1. fråga om offentligt biträde, eller

  2. ersättning i ett ärende som handläggs enligt denna lag.

Första stycket gäller även Polismyndighetens, Säkerhetspolisens eller Migrationsverkets beslut om avvisande av ombud eller biträde eller om jäv.

Beslut av Regeringskansliet i frågor enligt första och andra styckena får överklagas till en migrationsdomstol.

Rättsfall:

Migrationsverket hade ej rätt att överklaga migrationsdomstols beslut i mål om offentligt biträde trots verkets ställning som part i målet MIG 2010:1, 2022:1 – Beslut av Migrationsverket att delvis avslå en framställning om förskott på ersättning till offentligt biträde fick överklagas särskilt MIG 2016:15.

SFS 2018:822

8 a §

Migrationsverkets beslut angående ersättning för kostnad för DNA-analys enligt 13 kap. 16 § får överklagas till en migrationsdomstol.

SFS 2006:220

Åldersbedömning

Rubriken införd g. SFS2017-0258

8 b §

Migrationsverkets tillfälliga beslut om ålder enligt 13 kap. 17 § får överklagas till en migrationsdomstol.

SFS 2017:258

Förvar och uppsikt

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2009-1542

9 §

Beslut av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Migrationsverket om förvar eller uppsikt får överklagas till en migrationsdomstol.

Beslut om förvar eller uppsikt får överklagas särskilt och utan begränsning till viss tid.

Rättsfall:

Äldre rätt: Beslut av invandrarverkets regionkontor skulle överklagas till länsrätten i det län där regionkontoret var beläget R 1995:20.

Ang. domstolsprövningen inför fortsatt förvar, se C-146/14 PPU Ali Mahdi.

SFS 2014:655

10 §

Migrationsverkets beslut i särskilda fall i frågor om behandlingen eller placeringen av utlänningar som hålls i förvar enligt 10 kap. 20 § eller 11 kap. 3–13 §§ får överklagas till en migrationsdomstol.

Säkerhetsärenden

11 §

Migrationsverkets beslut i fråga om avvisning, utvisning, uppehållstillstånd, arbetstillstånd, statusförklaring, resedokument, ställning som varaktigt bosatt och förvar i ett säkerhetsärende får överklagas av Säkerhetspolisen.

SFS 2014:198

12 §

[Upphävd g. Lag (2009:1542).]

SFS 2009:1542

13 §

[Upphävd g. Lag (2009:1542).]

SFS 2009:1542

Kostnadsansvar och särskilda avgifter för transportörer

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2006-0447

14 §

Polismyndighetens eller Migrationsverkets beslut om kostnadsansvar enligt 19 kap. 2 eller 3 § eller särskild avgift enligt 19 kap. 5 § eller Polismyndighetens beslut om särskild avgift enligt 19 kap. 5 a § för transportör får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

SFS 2014:655

Avvisning av ansökan om uppehållstillstånd

Rubriken införd g. SFS2009-1542

14 a §

Beslut att avvisa en asylansökan med tillämpning av 5 kap. 1 b § eller 1 c § andra stycket får överklagas till en migrationsdomstol.

SFS 2009:1542

Nöjdförklaring

1 §

En utlänning som har rätt att överklaga ett beslut om avvisning eller utvisning kan förklara att han eller hon avstår från att överklaga beslutet eller domen i den delen (nöjdförklaring).

Rättsfall:

Nöjdförklaring kan endast avse beslut som kan överklagas MIG 2018:13.

2 §

Nöjdförklaring får avges inför den myndighet eller domstol som har meddelat beslutet eller domen.

Nöjdförklaring får också avges inför

  1. Polismyndigheten även om myndigheten inte har meddelat det avgörande som förklaringen gäller, eller

  2. chefen för en kriminalvårdsanstalt eller chefen för ett häkte eller någon annan tjänsteman där som har förordnats att ta emot en sådan förklaring.

Om nöjdförklaringen avges inför en annan myndighet eller domstol än den som har meddelat beslutet eller domen, krävs ett vittnes närvaro. Vidare krävs att den som tar emot förklaringen har tillgång till en utskrift av beslutet eller domen eller ett bevis om vad avgörandet innehåller.

SFS 2014:655

3 §

En nöjdförklaring kan inte tas tillbaka. Om utlänningen har överklagat beslutet eller domen när nöjdförklaringen avges, ska utlänningen genom nöjdförklaringen anses ha tagit tillbaka sitt överklagande av beslutet om avvisning eller utvisning. Om utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd, arbetstillstånd, statusförklaring, resedokument eller främlingspass, ska utlänningen genom nöjdförklaringen anses ha tagit tillbaka sin ansökan.

Rättsfall:

Såväl föräldrarna som deras minderåriga barn ansågs bundna av föräldrarnas nöjdförklaring över avvisningsbeslut MIG 2008:27.

SFS 2009:1542

Migrationsdomstolar och Migrationsöverdomstolen

Domstolarna

1 §

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka förvaltningsrätter som ska vara migrationsdomstolar och vilken migrationsdomstol som är behörig att pröva säkerhetsärenden. Regeringen meddelar även föreskrifter om behörig migrationsdomstol för viseringsmål. Migrationsöverdomstol är Kammarrätten i Stockholm.

Om migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen och förfarandet i dessa gäller vad som allmänt är föreskrivet om förvaltningsrätt och kammarrätt och rättskipningen i dessa, om inte något annat följer av denna lag.

Rättsfall:

Vid omröstning i mål hos migrationsdomstol om uppehållstillstånd m.m. är omröstningsreglerna för tvistemål tillämpliga MIG 2007:17 – Möjligheten att avgöra fråga om avvisning eller utvisning med ensamdomare bör utnyttjas restriktivt, särskilt när barn berörs MIG 2007:58MIG 2016:27 anm. vid lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar 18 § – MIG 2018:10 anm. vid förvaltningsprocesslagen (1971:291) 33 §.

SFS 2011:705

2 §

Nämndeman i en migrationsdomstol skall vara nämndeman i den förvaltningsrätt som är migrationsdomstol.

SFS 2009:845

Sammansättningen i Migrationsöverdomstolen

Rubriken har denna lydelse enl. . SFS2018-1963

3 §

Om rätten vid handläggningen av ett mål i Migrationsöverdomstolen finner att avgörandet kan få stor principiell betydelse får målet eller, om det är möjligt, en viss fråga i målet avgöras av Migrationsöverdomstolen med sju lagfarna ledamöter. Behörig att vara rättens ordförande i ett sådant fall är den som är kammarrättspresident eller kammarrättslagman.

SFS 2018:419

Sammansättningen i Migrationsöverdomstolen

Beträffande rubriken, se SFS2005-0716

3 a §

Det som föreskrivs i 12 § sjunde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar om att prövningstillstånd i vissa fall får meddelas av en lagfaren ledamot, gäller inte i Migrationsöverdomstolen.

SFS 2018:1963

Handläggningen

4 §

Mål om avvisning eller utvisning och mål om förvar skall handläggas skyndsamt.

Muntlig förhandling

5 §

Förfarandet är skriftligt.

I handläggningen får ingå muntlig förhandling i en viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet.

I en migrationsdomstol ska muntlig förhandling hållas, om en utlänning som för talan i målet begär det samt förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det.

Muntlig förhandling ska vidare hållas i en migrationsdomstol i mål som rör utvisning eller vägran att förnya ett uppehållstillstånd för en utlänning som är en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare eller omfattas av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer. Även i mål som rör avvisning eller där ansökan om uppehållstillstånd har avslagits ska muntlig förhandling hållas i en migrationsdomstol, om det begärs av en sådan utlänning och om han eller hon har ansökt om uppehållstillstånd. I dessa fall behöver dock muntlig förhandling inte hållas om detta skulle strida mot den nationella säkerhetens intresse.

Om en utlänning som har kallats vid vite att inställa sig personligen till en förhandling uteblir, får rätten besluta att han eller hon ska hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag.

Allmän anmärkning:

Ang. EES se s. R 96.

Rättsfall:

Muntlig förhandling borde ha hållits i mål om förvar när klaganden yrkat det MIG 2006:9 – Migrationsdomstol ej berättigad avstå från muntlig förhandling i mål om utvisning av utlänning som omfattades av EES-avtalet MIG 2008:9; ej heller i mål om utvisning av en tredjelandsmedborgare som var familjemedlem till en EES-medborgare 2009:14 – Behovet av muntlig förhandling är särskilt framträdande i mål om avvisning eller utvisning av den som ansöker om uppehållstillstånd pga. flyktingskap eller såsom skyddsbehövande i övrigt och där bedömningen av trovärdigheten har omedelbar betydelse, dock ej när uppgifterna är klart oriktiga MIG 2009:30 – När utgången av ett mål är beroende av tillförlitligheten av den enskildes uppgifter kan en muntlig förhandling inte anses obehövlig MIG 2017:9.

SFS 2014:198

Motparter i vissa fall

6 §

I ett mål om avvisning är Migrationsverket motpart till utlänningen. Detsamma gäller i ett mål om återreseförbud där beslut meddelats av Polismyndigheten i samband med ett beslut om avvisning.

När ett beslut i ett säkerhetsärende överklagas är såväl Migrationsverket som Säkerhetspolisen motparter till utlänningen vid handläggningen i migrationsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen.

I ett mål om uppehållstillstånd för den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott, eller om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut, är Migrationsverket och, i fråga om ett säkerhetsärende, Säkerhetspolisen motparter till utlänningen vid handläggningen i migrationsdomstolen och i Migrationsöverdomstolen.

SFS 2017:22

Återförvisning

7 §

[Upphävd g. Lag (2009:1542).]

SFS 2009:1542

8 §

Om det under handläggningen av ett mål i en migrationsdomstol framkommer att det rör sig om ett säkerhetsärende enligt denna lag eller ett ärende som ska handläggas enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar, ska domstolen undanröja det överklagade beslutet och överlämna målet till Migrationsverket för handläggning.

Om det under handläggningen i Migrationsöverdomstolen framkommer att det rör sig om ett säkerhetsärende enligt denna lag eller ett ärende som ska handläggas enligt lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, ska Migrationsöverdomstolen undanröja migrationsdomstolens och Migrationsverkets beslut och överlämna målet till Migrationsverket för handläggning.

SFS 2022:705

Överklagande

9 §

En migrationsdomstols beslut överklagas till Migrationsöverdomstolen. En migrationsdomstols beslut i mål om avvisning som i första instans prövats av Polismyndigheten får dock inte överklagas i andra fall än de som avses i 14 kap. 2 § andra meningen.

En migrationsdomstols beslut om förvar i annat fall än efter överklagande i förvarsfrågan får överklagas särskilt till Migrationsöverdomstolen.

Migrationsöverdomstolens beslut får inte överklagas.

Rättsfall:

Ang. behörig domstol för prövning av resningsansökan R 2007:78 anm. vid lagen 1971:289 8 §.

SFS 2015:91

10 §

En migrationsdomstols beslut om förvar får överklagas utan begränsning till viss tid.

SFS 2013:107

11 §

Prövningstillstånd krävs vid överklagande av en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen.

Vid överklagande av en migrationsdomstols beslut enligt 9 § andra stycket krävs dock inte prövningstillstånd. Prövningstillstånd krävs inte heller vid överklagande av en migrationsdomstols beslut i fråga om statusförklaring eller uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § efter överlämnande enligt 4 kap. 6 § andra stycket eller 5 kap. 20 § andra stycket.

SFS 2021:765

12 §

Prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen meddelas om

  1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Migrationsöverdomstolen, eller

  2. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

12 a §

Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.

I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Migrationsöverdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande.

I den utsträckning prövningstillstånd inte meddelas och frågan om prövningstillstånd inte heller förklaras vilande, ska det överklagade beslutet stå fast. En upplysning om detta ska tas in i Migrationsöverdomstolens beslut.

SFS 2013:107

12 b §

Om Migrationsöverdomstolen med tillämpning av 12 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på migrationsdomstolens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling.

SFS 2013:107

Skyldighet att lämna uppgifter

1 §

Socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har uppehållsrätt.

SFS 2014:655

2 §

Om en utlänning i ett ärende enligt denna lag åberopar ett intyg om sin psykiska eller fysiska hälsa, skall en hälso- och sjukvårdsmyndighet på begäran av den myndighet eller domstol som handlägger ärendet lämna de upplysningar som behövs för att bedöma uppgifterna i intyget.

3 §

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Migrationsverket. Om det finns skäl för det ska Migrationsverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.

SFS 2009:1013

Offentligt biträde

1 §

Offentligt biträde ska förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas, i mål och ärenden om

  1. avvisning, dock inte hos Polismyndigheten om inte utlänningen enligt 10 kap. 1 eller 2 § hållits i förvar sedan mer än tre dagar,

  2. utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § eller 11 § andra stycket,

  3. verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag, om beslut om inhibition meddelats av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen eller om ny prövning beviljats,

  4. verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt denna lag, dock endast när det gäller fråga om förvar enligt 10 kap. 1 eller 2 § och utlänningen hållits i förvar sedan mer än tre dagar, och

  5. hemsändande enligt 23 kap. 2 §.

Offentligt biträde ska alltid förordnas i mål och ärenden enligt första stycket 1 och 2 för barn som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 §, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet. Offentligt biträde ska också förordnas för ett barn som saknar vårdnadshavare här i landet om ny prövning har beviljats barnet.

Offentligt biträde ska alltid förordnas för barn som hålls i förvar enligt 10 kap. 2 §, om barnet saknar vårdnadshavare här i landet.

Hänvisad författning:

Lag (1996:1620) om offentligt biträde inf. efter Förvaltningsprocesslag (1971:291) under FörvProc.

Rättsfall:

Utlännings ”uppsägning” av offentligt biträde borde ha uppfattats som begäran att få byta biträde MIG 2006:2 – Förordnande av offentligt biträde gäller tills ärendet eller målet har avslutats, om inte biträdet dessförinnan entledigats MIG 2007:50 – Uppdrag som offentligt biträde för förvarstagen person omfattar även beslut om avskiljande och placering i häkte MIG 2009:18 – Rätt till offentligt biträde för utlänning som efter preskription av avlägsnandebeslut ansökt om asyl på nytt MIG 2010:7 – Rätt till offentligt biträde kan föreligga för utlänning i mål om överföring enl. Dublinförordningen om beslutet om överföring är förenat med ett beslut om förvar MIG 2010:9 – Rätt till offentligt biträde för utlänning i ärenden om överföring enl. nya Dublinförordningen MIG 2014:29 I, II (ang. tidigare praxis se MIG 2008:7) – Best. om rätt till rättsligt bistånd enl. det omarbetade asylprocedurdirektivet ansågs tillämplig vid överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning och ansågs kunna åberopas direkt i domstol utan att ha genomförts i nationell rätt MIG 2016:23 – Viss fördröjning av ett ärendes handläggning ansågs ej som särskilda skäl att frångå utlännings önskemål om att visst offentligt biträde skulle förordnas MIG 2017:21 – Ang. förutsättningar att förordna offentligt biträde enl. 1 st. p. 2 för utlänning som var utvisad av allmän domstol pga. brott och som därefter ansökt om asyl enl. 12:19 b 4 st. MIG 2021:15.

SFS 2021:765

1 a §

I mål som rör överklagande av Migrationsverkets beslut i fråga om statusförklaring och beslut att inte bevilja ny prövning ska på utlänningens begäran offentligt biträde förordnas om utlänningen befinner sig i Sverige och det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas.

Offentligt biträde ska alltid förordnas i mål enligt första stycket för barn som befinner sig i Sverige och som saknar vårdnadshavare här i landet.

Rättsfall:

Ang. innebörden av begreppet uppenbart MIG 2017:15 – Begreppet vårdnadshavare i 2 st. omfattar inte god man enl. lagen om god man för ensamkommande barn MIG 2019:3 – Barn utan vårdnadshavare i Sverige har rätt till offentligt biträde även om det inte har begärts MIG 2020:22.

SFS 2016:1243

2 §

[Upphävd g. Lag (2013:648).]

SFS 2013:648

3 §

Den som är förordnad som offentligt biträde för ett barn som saknar vårdnadshavare här i landet är utan särskilt förordnande barnets ställföreträdare i det mål eller ärende som förordnandet avser. Detta gäller dock inte om det finns en god man för barnet enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn.

Rättsfall:

Minderåriga barn som ansökt om uppehållstillstånd utomlands ansågs sakna processbehörighet; då ej heller annan visats vara behörig att föra deras talan, avvisades överklagandet MIG 2009:17, jfr 2010:4.

4 §

Den som är förordnad som god man för ett barn enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn skall ansöka om uppehållstillstånd för barnet, om detta inte är uppenbart obehövligt. Om en sådan god man inte är förordnad, gäller vad som nu sagts i stället den som är förordnad som offentligt biträde för barnet.

Kostnadsansvar

Utlänningens ansvar för resekostnader

1 §

En utlänning som avvisas eller utvisas är skyldig att betala kostnaden för sin egen resa till den ort dit han eller hon sänds eller åläggs att resa genom en myndighets försorg.

Transportörens ersättningsskyldighet

2 §

Om en utlänning som har kommit till Sverige med ett fartyg eller ett luftfartyg direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen avvisas därför att utlänningen saknar pass eller de tillstånd som krävs för att resa in i landet eller medel för hemresan, är transportören skyldig att ersätta staten för

  1. kostnaden för utlänningens resa från Sverige,

  2. resekostnaden från Sverige och tillbaka för den bevakningspersonal som behöver följa med, och

  3. kostnaden för utlänningens uppehälle här innan avvisningen kan verkställas, om dröjsmålet av verkställigheten beror på transportören.

Transportören (fartygets eller luftfartygets ägare eller brukare) skall helt eller delvis befrias från denna skyldighet, om

  1. transportören visar sig ha haft skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige, eller

  2. det med hänsyn till kostnadens storlek eller av andra skäl framstår som uppenbart oskäligt att kräva ut ersättning för kostnaden.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)8:8 efter denna lag.

Rättsfall:

Äldre rätt: ”Uppenbart oskäligt” eller annat skäl till befrielse från kostnadsansvar? R 1993:27 I–VI.

3 §

Om en utlänning som är anställd ombord på ett fartyg eller ett luftfartyg lämnar fartyget eller luftfartyget under dess uppehåll i Sverige och olovligen reser in i Sverige och avvisas, är transportören skyldig att

  • ersätta kostnaderna för utlänningens resa från Sverige, och

  • svara för kostnaderna för utlänningens uppehälle för de närmaste tre månaderna efter inresan.

Det som sägs om en utlänning som är anställd ombord på ett fartyg eller luftfartyg gäller också i fråga om en utlänning som utan tillåtelse har följt med ett sådant fartyg.

Har fartyget eller luftfartyget utländsk ägare eller brukare, är befälhavaren skyldig att på ägarens eller brukarens vägnar svara för kostnaderna enligt första stycket, om det inte är uppenbart oskäligt.

4 §

Beslut om ersättningsskyldighet meddelas av den myndighet som verkställer avvisningen.

Särskilda avgifter

Rubriken har denna lydelse enl. SFS2006-0447

5 §

En transportör som inte fullgjort sin kontrollskyldighet enligt 9 kap. 3 § skall betala en särskild avgift, om beslut om avvisning meddelats på grund av att utlänningen saknar pass eller de tillstånd som krävs för inresa och beslutet vunnit laga kraft eller verkställts trots att det inte vunnit laga kraft.

Transportören skall dock inte betala någon särskild avgift, om

  1. transportören visar sig ha haft skälig anledning att anta att utlänningen hade rätt att resa in i Sverige, eller

  2. det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)8:7 efter denna lag.

5 a §

En transportör som inte har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 9 kap. 3 a § skall betala en särskild avgift.

Transportören skall dock inte betala någon särskild avgift, om

  1. transportören visar att underlåtenheten inte beror på fel eller försummelse, eller

  2. det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.

SFS 2006:447

6 §

Den särskilda avgiften enligt 5 § skall för varje utlänning bestämmas till högst 46 000 kronor.

Den särskilda avgiften enligt 5 a § skall för varje flygning som har gjorts utan att transportören har fullgjort sin uppgiftsskyldighet bestämmas till högst 46 000 kronor.

SFS 2006:447

7 §

Frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 § prövas av den myndighet som ska verkställa avvisningen.

Frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 a § prövas av Polismyndigheten.

Avgiften enligt 5 § ska betalas till Migrationsverket. Avgiften enligt 5 a § ska betalas till Polismyndigheten. Avgifterna tillfaller staten.

Mål om uttagande av avgift handläggs som allmänt mål. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

SFS 2014:655

8 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att även annan myndighet än Polismyndigheten ska pröva frågan om transportören ska betala en avgift enligt 5 a §.

SFS 2014:655

Bestämmelser om straff m.m.

1 §

Till böter döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd, utan att utlänningen har ansökt om ett sådant tillstånd och utan att en förundersökningsledare eller en socialnämnd har ansökt om tidsbegränsat uppehållstillstånd för utlänningen med stöd av 5 kap. 15 §.

I ringa fall ska åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt.

Rättsfall:

Ang. straffrättsliga påföljder för olaglig vistelse, se C-61/11 PPU El Dridi, C-329/11 Achughbabian, C-290/14 Skerdjan Celaj och C-409/20 Subdelegación del Gobierno en Pontevedra (Böter vid olaglig vistelse).

SFS 2022:1015

2 §

Till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter döms en utlänning som uppsåtligen uppehåller sig i Sverige fastän han eller hon enligt ett verkställt beslut om utvisning enligt 8 a kap. inte har haft rätt att återvända hit.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om utlänningen har flytt hit av skäl som avses i 4 kap. 1, 2 eller 2 a §.

I ringa fall ska åtal för brott enligt första stycket inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)7:11 efter denna lag.

Rättsfall:

Den som i strid med ett enligt 1989 års utlänningslag meddelat förbud att återvända hit uppehållit sig här medan 1989 års lag gällde resp. sedan 2005 års lag trätt i kraft kunde inte fällas till ansvar H 2007:400 I och II.

SFS 2022:1015

3 §

Till böter döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet har anställning eller bedriver verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att inneha ett sådant tillstånd.

4 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms en utlänning som uppsåtligen på ett otillåtet sätt passerar en yttre gräns enligt kodexen om Schengengränserna.

SFS 2015:91

5 §

Till böter eller, när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet har en utlänning anställd, om utlänningen

  1. inte har rätt att vistas i Sverige, eller

  2. har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.

I fråga om påförande av särskild avgift gäller 12–14 §§.

SFS 2013:646

6 §

Till böter, eller när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst sex månader döms

  1. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan som föreskrivs i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag,

  2. den som i en anmälan eller ett ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter att tala om något förhållande av betydelse.

Rättsfall:

”Försvårande omständigheter” vid brott mot äldre motsvarighet till p. 2? H 1990:761.

7 §

Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.

För försök till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

SFS 2011:1209

8 §

Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år.

    Är brottet att anse som grovt döms för grov människosmuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen

  1. utförts mot ersättning,

  2. utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer, eller

  3. utförts under former som innebär livsfara för utlänningen eller annars utförts under hänsynslösa former.

Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

För försök eller förberedelse till brott enligt denna paragraf döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Rättsfall:

Fråga om ansvar för den som utan vinstsyfte hjälpt nära släktingar att passera s.k. inre gräns till Sverige H 2009:424 – Ej ansvar enligt denna § för den som hjälpt utlänningar till svensk internationell flygplats där de sökt asyl H 2010:237 – Ringa brott? H 2017:806. – Fråga om påföljd för brott av normalgraden H 2018:229 – Fråga om brottsrubricering och påföljd för människosmuggling i humanitärt syfte H 2018:1073.

SFS 2011:1209

9 §

Den som i vinstsyfte planlägger eller organiserar verksamhet som är inriktad på att främja att utlänningar reser till Sverige utan pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige döms för organiserande av människosmuggling till fängelse i högst två år. Med avsaknad av tillstånd jämställs ett tillstånd som har utfärdats på grundval av osanna uppgifter, om uppgiftslämnandet har främjats inom ramen för verksamheten.

Är brottet grovt döms för grovt organiserande av människosmuggling till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen innefattar ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation, eller innefattar livsfara eller annan hänsynslöshet gentemot utlänningarna.

Är brottet att anse som ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som hjälper en utlänning att resa till Sverige döms för medhjälp till brott enligt första–tredje styckena, om resan har främjats på det sätt som sägs i första stycket och medhjälparen insåg eller hade skälig anledning att anta det.

Rättsfall:

Äldre rätt:H 1990:115 (vinningssyfte?).

H 2017:189 (legalitetsprincipen).

SFS 2022:303

Förverkande

10 §

Ersättning som har lämnats till den som har begått brott enligt 7, 8 eller 9 § skall förklaras förverkad. Detsamma gäller annat utbyte av sådant brott. Även vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott eller värdet av det mottagna skall, om mottagandet utgör brott enligt denna lag och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än ett år, förklaras förverkat.

Transportmedel som har använts eller varit avsett att användas vid brott som avses i 7, 8 eller 9 § får, om brottet har fullbordats eller om förfarandet utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse, förklaras förverkat, om ägaren eller befälhavaren eller någon annan som var i ägarens ställe förövat gärningen eller medverkat till denna och förverkandet behövs för att förebygga brott eller det annars finns särskilda skäl.

Utöver vad som sägs i andra stycket får egendom som har använts som hjälpmedel vid brott som avses i 7, 8 eller 9 § förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller om egendomen har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid sådant brott och brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse.

Förverkande enligt första, andra eller tredje stycket får inte ske om det är uppenbart oskäligt.

Rättsfall:

Äldre rätt: Talan om förverkande kan föras endast mot ägaren eller, i andra hand, befälhavaren, inte mot den som chartrat fartyget H 1996:338.

11 §

Om ägaren till ett fartyg som kan förverkas enligt 10 § andra stycket inte är känd eller saknar känt hemvist i Sverige, får talan om förverkande föras mot befälhavaren på fartyget.

Avgifter

12 §

En fysisk eller juridisk person som har en utlänning anställd ska, oavsett om ansvar krävs ut enligt 5 §, betala en särskild avgift, om utlänningen

  1. inte har rätt att vistas i Sverige, eller

  2. har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd.

Särskild avgift enligt första stycket 1 ska inte betalas av den som har

  1. kontrollerat utlänningens rätt att vistas i Sverige,

  2. behållit en kopia av eller ett utdrag ur den eller de handlingar som visar att utlänningen har rätt att vistas här, och

  3. underrättat den behöriga myndigheten, som anges i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag, om anställningen.

För varje utlänning är avgiften det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, är avgiften för varje utlänning i stället två prisbasbelopp. Avgiften får sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talar för det. Avgiften tillfaller staten.

SFS 2018:739

12 a §

En fysisk eller juridisk person som är uppdragsgivare, eller uppdragsgivare i tidigare led, åt en arbetsgivare som har en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige anställd, ska betala en särskild avgift om

  1. uppdragsgivaren, eller en uppdragsgivare i tidigare led, har anlitat arbetsgivaren som underentreprenör för att genomföra ett avtal om entreprenad eller underentreprenad,

  2. utlänningen arbetar inom underentreprenaden, och

  3. uppdragsgivaren, eller uppdragsgivaren i tidigare led, inte är beställare i huvudentreprenadavtalet.

En uppdragsgivare som har vidtagit rimliga kontrollåtgärder och som inte inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren hade en eller flera utlänningar anställda som saknade rätt att vistas i Sverige, ska inte betala den särskilda avgiften.

En uppdragsgivare i tidigare led ska betala den särskilda avgiften endast om uppdragsgivaren inser eller har skälig anledning att anta att arbetsgivaren hade en eller flera utlänningar anställda som saknade rätt att vistas här och som arbetade inom underentreprenaden.

För varje utlänning är avgiften det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, är avgiften för varje utlänning i stället två prisbasbelopp. Avgiften får sättas ned helt eller delvis, om särskilda skäl talar för det. Avgiften tillfaller staten.

SFS 2018:739

13 §

Allmän domstol prövar, efter ansökan, om särskild avgift ska tas ut enligt 12 eller 12 a §§. Ansökan ska göras av allmän åklagare inom två år efter det att överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål.

Avgiften får inte tas ut när fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)7:12 efter denna lag.

SFS 2013:646

14 §

Den särskilda avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att domstolens beslut vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet. Om avgiften inte betalas inom denna tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgift skall lämnas för indrivning.

Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Avgiften får inte drivas in när fem år har gått efter det att beslutet vann laga kraft.

Annan särskild rättsverkan

Rubriken införd g. SFS2013-0646

15 §

Den som har begått ett brott som avses i 5 § första stycket 1 får, på yrkande av allmän åklagare, för en tid av högst fem år fråntas sin rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut eller kommit honom eller henne till del om

  1. omständigheterna vid gärningen är försvårande,

    2 åtgärden är motiverad med hänsyn till brottets straffvärde,

    3 den samlade reaktionen på brottsligheten inte blir oproportionerligt sträng, och

  2. anställningen har avsett arbete för annat än arbetsgivarens privata syften.

Särskild rättsverkan enligt denna paragraf får inte avse stöd, bidrag eller annan förmån som har beviljats en fysisk person för hans eller hennes privata behov.

SFS 2013:646

16 §

    Den som har begått ett brott som avses i 5 § första stycket 1 och som har tagit emot offentliga stöd, bidrag eller andra förmåner får, på yrkande av allmän åklagare, förpliktas att betala tillbaka en del av eller alla sådana stöd, bidrag eller andra förmåner som betalats ut eller annars kommit honom eller henne till del upp till tolv månader innan brottet kom till Polismyndighetens kännedom om

  1. omständigheterna vid gärningen är försvårande,

  2. åtgärden är motiverad med hänsyn till brottets straffvärde,

  3. den samlade reaktionen på brottsligheten inte blir oproportionerligt sträng, och

  4. anställningen har avsett arbete för annat än arbetsgivarens privata syften.

Särskild rättsverkan enligt denna paragraf får inte avse stöd, bidrag eller annan förmån som har betalats ut till en fysisk person för hans eller hennes privata behov.

SFS 2014:655

17 §

Om ett brott som avses i 5 § första stycket 1 har begåtts i en verksamhet som drivs av en juridisk person, får särskild rättsverkan enligt 15 och 16 §§ beslutas mot den juridiska personen, om

  1. ledningen för den juridiska personen inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten, eller

2. brottet har begåtts av

a) en person i ledande ställning grundad på befogenhet att företräda den juridiska personen eller att fatta beslut på den juridiska personens vägnar, eller

b) en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

SFS 2013:646

Tillfälligt skydd

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om tillfälligt skydd enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta6) .

6)

EGT L 212, 7.8.2001, s. 12 (Celex 32001L0055).

2 §

En utlänning som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG och som i enlighet med direktivet överförs till eller tas emot i Sverige ska ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får vägras utlänningen endast om det föreligger sådana omständigheter som innebär att en utlänning är utesluten från att vara flykting enligt 4 kap. 2 b § eller att en flykting får vägras uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §.

Hänvisad författning:

Se anm. vid 1 §.

Se UtlänningsF (2006:97)2:1 efter denna lag.

SFS 2009:1542

3 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer utöver dem som omfattas av Europeiska unionens råds beslut får ges uppehållstillstånd med tillfälligt skydd, om dessa personer har fördrivits av samma skäl och från samma ursprungsland eller ursprungsregion.

Föreskrifter som meddelats med stöd av första stycket skall anmälas till riksdagen genom en särskild skrivelse inom tre månader.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:1, 7:17 efter denna lag.

4 §

Om ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har getts till en person, får ett sådant tillstånd också ges till den som är gift eller sambo med den person som beviljats tillstånd samt till en utlänning som är ogift och som är barn antingen till den som beviljats tillstånd eller till den person som den som beviljats tillstånd är gift eller sambo med.

Annan nära anhörig till den som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd under de förutsättningar som anges i 5 kap. 3 § första stycket 4 och andra stycket trots att den person som först beviljats tillstånd varken är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här.

Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:1 efter denna lag.

5 §

Att en utlänning har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd hindrar inte att en ansökan om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § prövas. Detsamma gäller för ansökan om flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § och en ansökan om resedokument enligt 4 kap. 4 §.

Prövningen av en ansökan enligt första stycket får skjutas upp endast om det finns särskilda skäl för det. Om ansökan inte har prövats innan det tillfälliga skyddet har upphört att gälla, ska den prövas så snart det kan ske efter denna tidpunkt.

SFS 2009:1542

6 §

Ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får inte gälla under längre tid än den tid som beslutats av Europeiska unionens råd.

Om ett program för att förbereda att utlänningen återvänder självmant har inletts när ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd upphör, får tillståndet förlängas högst två år för en person som deltar i programmet. Detta tillstånd skall kallas uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd.

Hänvisad författning:

Se UtlänningsF (2006:97)2:1 efter denna lag.

7 §

En utlänning som beviljas uppehållstillstånd med tillfälligt skydd skall också ges arbetstillstånd för den tid som uppehållstillståndet gäller.

8 §

En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd får överföras till en annan medlemsstat, om utlänningen samtycker till det. När överföringen sker skall tillståndet i Sverige återkallas.

9 §

I 8 a kap. 4 § finns bestämmelser om utvisning på grund av brott i fråga om en utlänning som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

SFS 2022:1015

10 §

Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

Tribunalvittnen

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om skydd för personer som vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal, med vilken Sverige har ingått avtal om sådant skydd, samt för deras nära anhöriga.

2 §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år ska ges till en utlänning för vilken en framställan om omplacering av vittne eller nära anhörig till vittne har gjorts från en internationell domstol eller tribunal, om framställan bedöms vara berättigad.

Med vittne avses i denna paragraf den som har vittnat eller kommer att vittna i förhandlingar inför en internationell domstol eller tribunal i enlighet med dess procedur- eller bevisupptagningsregler.

Med nära anhörig till vittne avses vittnets

  • make eller sambo,

  • barn som är beroende av vittnet, samt

  • annan anhörig till vittnet som ingår i samma hushåll som vittnet och mellan vilka det föreligger ett särskilt beroendeförhållande.

Om en framställan enligt första stycket anses berättigad får uppehållstillstånd vägras endast om det föreligger sådana omständigheter som innebär att en utlänning är utesluten från att anses som flykting enligt 4 kap. 2 b § eller att en flykting får vägras uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §.

SFS 2009:1542

3 §

En utlänning som har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 § skall ges fortsatt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd, om detta bedöms som nödvändigt av den internationella domstolen eller tribunalen. Om utlänningen ges ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd skall tillståndstiden bestämmas till minst ett år.

Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänvisning till rikets säkerhet eller på grund av dennes brottslighet.

4 §

En utlänning som beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 eller 3 § skall ges arbetstillstånd under den tid som uppehållstillståndet gäller.

5 §

I 8 a kap. 4 § finns bestämmelser om utvisning på grund av brott i fråga om en utlänning som har uppehållstillstånd enligt 2 eller 3 §.

SFS 2022:1015

6 §

Beslut enligt detta kapitel meddelas av Migrationsverket.

7 §

Migrationsverkets beslut i fråga om uppehållstillstånd enligt 2 och 3 §§ får inte överklagas.

Särskilda bemyndiganden

1 §

Regeringen får, utöver vad som förut angetts i denna lag, meddela föreskrifter om

  1. skyldighet att anmäla utlänningars vistelse, anställning eller anställningsvillkor i Sverige,

  2. sådana inskränkningar i utlänningars rätt att vara anställda i ett visst företag eller i företag av visst slag som är nödvändiga med hänsyn till rikets säkerhet,

  3. skyldighet att kontrollera utlänningars rätt att vistas och arbeta i Sverige,

  4. skyldighet för arbetsgivare till en utlänning som beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket att lämna uppgift om de anställningsvillkor som gäller för utlänningen och föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten ska uppfyllas.

SFS 2022:303

2 §

Regeringen får meddela föreskrifter om att sända hem utlänningar som inte är flyktingar och som har tagits om hand enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Regeringen får, efter avtal med annat land om behandling av fripassagerare, meddela föreskrifter om avvikelser från bestämmelserna i denna lag och föreskrifter om vad som i övrigt behövs för tillämpningen av avtalet. Sådana föreskrifter får inte avse förfarandet i domstol.

2 a §

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd och arbetstillstånd.

Sådana föreskrifter får inte innebära att avgift tas ut för handläggning av ärenden om uppehållstillstånd som gäller

  1. skyddsbehov,

  2. familjeåterförening med personer som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller synnerligen ömmande omständigheter,

  3. vidarebosättning i Sverige, eller

  4. personer som omfattas av EES-avtalet eller andra internationella avtal.

SFS 2013:606

3 §

Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall gälla i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i. Föreskrifterna får gälla utlänningars

  1. inresa och vistelse i landet,

  2. utresa ur landet,

  3. rätt att ha anställning eller offentligt förtroendeuppdrag här i landet,

  4. avlägsnande från landet, och

  5. omhändertagande i anstalt eller förläggning.

4 §

En föreskrift enligt 3 § 4 eller 5 som har meddelats i andra fall än då Sverige är i krig skall underställas riksdagen för prövning inom en månad från ikraftträdandet.

Föreskriften upphör att gälla, om den inte underställts riksdagen i rätt tid eller om riksdagen inte godkänner den inom två månader från den dag då underställningen skedde.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2005:716

1. Denna lag träder i kraft d. 31 mars 2006. Utlänningslagen (1989:529) skall samtidigt upphöra att gälla.

2. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till föreskrifter som har ersatts genom föreskrifter i denna lag, skall i stället de nya föreskrifterna tillämpas.

3. Ärenden som rör överklaganden och som har kommit in till Utlänningsnämnden men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 skall överlämnas till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats. Ärenden som rör uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529) skall, såvitt gäller frågor om uppehållstillstånd, handläggas enligt äldre föreskrifter. Även vad gäller förutsättningar för att förordna offentligt biträde i dessa ärenden gäller äldre föreskrifter.

4. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 1, 3 eller 4 utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 skall överlämnas till Migrationsverket, om en myndighet inte har fattat beslut i ärendet, och i annat fall till den migrationsdomstol inom vars domkrets ärendet först har prövats.

5. Ärenden som har överlämnats till regeringen enligt 7 kap. 11 § andra stycket 2 utlänningslagen men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 handläggs enligt äldre föreskrifter.

6. Mål som överklagats till allmän förvaltningsdomstol enligt utlänningslagen (1989:529) men inte avgjorts före d. 31 mars 2006 handläggs enligt äldre föreskrifter.

SFS 2005:763

(Utkom d. 14 nov. 2005.)

SFS 2005:1239

(Utkom d. 28 dec. 2005.)

SFS 2006:219

Denna lag träder i kraft d. 30 april 2006.

SFS 2006:220

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006 i fråga om 13 kap. 15 och 16 §§ samt 14 kap. 8 a § och i övrigt d. 30 april 2006.

2. Bestämmelsen i 7 kap. 3 § andra stycket skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 30 april 2006.

SFS 2006:447

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2007 i fråga om 7 kap. 7 a § och i övrigt d. 1 sept. 2006.

2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 a § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 1 jan. 2007.

SFS 2006:448

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2006.

SFS 2006:946

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2006:946 träder enligt F 2008:1093 i kraft d. 12 dec. 2008.)

SFS 2007:322

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2007.

2. Bestämmelsen i 7 kap. 7 b § skall inte tillämpas på uppehållstillstånd som beviljats före d. 1 juli 2007.

SFS 2008:291

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2008.

SFS 2008:884

Denna lag träder i kraft d. 15 dec. 2008.

SFS 2008:974

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2009.

SFS 2009:16

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2009.

SFS 2009:845

Denna lag träder i kraft d. 15 febr. 2010.

SFS 2009:1013

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.

SFS 2009:1542

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2010.

2. Ärenden som rör överklaganden och som har kommit in till regeringen men inte avgjorts före d. 1 jan. 2010 ska överlämnas till Migrationsöverdomstolen för prövning. Ärenden som överlämnats till regeringen enligt 12 kap. 20 § andra stycket i dess äldre lydelse men inte avgjorts före d. 1 jan. 2010 ska överlämnas till Migrationsverket för prövning.

3. Vid tillämpningen av de nya föreskrifterna i denna lag jämställs flyktingförklaring med flyktingstatusförklaring.

SFS 2010:175

1. Denna lag träder i kraft d. 15 april 2010.

2. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 3 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 utlänningslagen (1989:529).

3. Bestämmelsen i 5 kap. 3 c § 5 ska även gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 2 utlänningslagen (1989:529). Detsamma ska gälla en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 eller på grund av yttre eller inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) i dess lydelse före den 1 januari 2010.

SFS 2010:381

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2010:381 träder enligt F 2013:129 i kraft d. 9 april 2013.)

SFS 2010:440

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010.

SFS 2010:533

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2010.

SFS 2010:627

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2011.

SFS 2010:1296

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2010:1406

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2011.

SFS 2011:705

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011.

SFS 2011:709

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2011.

SFS 2011:1209

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2011:1209 träder enligt F 2011:1506 i kraft d. 1 jan. 2012.)

SFS 2011:1506

(Utkom d. 23 dec. 2011.)

SFS 2012:129

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2012.

2. För beslut om avvisning eller utvisning som har meddelats före ikraftträdandet gäller 12 kap. 15 § i sin äldre lydelse.

SFS 2012:322

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

(Lagen 2012:322 träder enligt F 2012:828 i kraft d. 1 jan. 2013.)

SFS 2013:107

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2013.

2. De nya bestämmelserna i 16 kap. 12 a och 12 b §§ gäller inte i fråga om beslut som en migrationsdomstol har meddelat före ikraftträdandet.

SFS 2013:129

(Utkom d. 26 mars 2013.)

SFS 2013:606

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2013.

SFS 2013:646

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2013.

SFS 2013:648

1. Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller för handläggning av ärenden som avser upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott och som har kommit in till regeringen före ikraftträdandet.

SFS 2014:198

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2014.

2. Vid tillämpningen av 8 kap. 25 och 26  §, 8 a kap. 9 §, 10 kap. 2 § andra stycket 1 och 7 § andra stycket, 12 kap. 4, 6, 7, 8 a och 10 §§ och 23 § andra stycket 2 samt 20 kap. 2 § ska med beslut som där nämns likställas motsvarande beslut enligt äldre bestämmelser.

SFS 2014:433

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.

SFS 2014:655

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2014:776

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014.

SFS 2014:777

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2014.

2. För en flykting eller en annan skyddsbehövande som senast d. 30 juni 2014 har återvänt till ett land där han eller hon tidigare har varit bosatt därför att de politiska förhållandena i det landet har ändrats, gäller 7 kap. 7 § i sin äldre lydelse.

SFS 2014:778

Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014.

SFS 2014:792

1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2014.

2. För beslut om överföring enligt rådets förordning (EG) nr 343/2003 av d. 18 febr. 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat7) gäller 1 kap. 9 § i sin äldre lydelse.

7)

EUT L 50, 25.2.2003, s. 1 (Celex 32003R0343).

3. För asylansökningar på vilka rådets förordning (EG) nr 343/2003 av d. 18 febr. 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat är tillämplig gäller 5 kap. 1 b § i sin äldre lydelse.

SFS 2014:1400

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2015.

SFS 2015:91

Denna lag träder i kraft d. 15 april 2015.

SFS 2016:632

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2016.

SFS 2016:753

Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2016.

SFS 2016:875

Denna lag träder i kraft d. 15 okt. 2016.

SFS 2016:1243

Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2017.

SFS 2017:22

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2017.

SFS 2017:123

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2017.

SFS 2017:258

1. Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2017.

2. De nya föreskrifterna tillämpas inte om ansökan om uppehållstillstånd har registrerats hos Migrationsverket före d. 1 febr. 2017.

SFS 2017:356

Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2021 i fråga om 5 kap. 18 § och i övrigt d. 1 juni 2017.

SFS 2017:523

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2017.

SFS 2017:906

Denna lag träder i kraft d. 1 nov. 2017.

SFS 2017:1093

Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2017.

SFS 2018:30

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2018.

SFS 2018:67

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2018.

SFS 2018:319

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2018.

SFS 2018:419

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:739

1. Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

2. Äldre föreskrifter gäller för överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet.

SFS 2018:822

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2018.

SFS 2018:1294

Denna lag träder i kraft d. 1 sept. 2018.

SFS 2018:1963

Denna lag träder i kraft d. 1 mars 2019.

SFS 2019:44

Denna lag träder i kraft d. 1 april 2019.

SFS 2019:180

(Publicerad d. 9 april 2019.)

SFS 2019:462

Denna lag träder i kraft d. 15 juli 2019.

SFS 2019:486

Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2019.

SFS 2019:487

(Publicerad d. 26 juni 2019)

SFS 2019:1208
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2020.

  2. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna ska uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträdandet för studier eller forskning enligt 4 kap. 5 § respektive 7 a § utlänningsförordningen (2006:97) anses motsvara uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 b kap. 3 § respektive 1 §. I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträdandet gäller dock de äldre bestämmelserna om återkallelse.

SFS 2019:1211

(Publicerad d. 10 dec. 2019)

SFS 2020:598

Denna lag träder i kraft d. 30 juli 2020.

SFS 2020:939

Denna lag träder i kraft d. 1 dec. 2020.

SFS 2020:1005

Denna lag träder i kraft d. 28 dec. 2020.

SFS 2021:223

Denna lag träder i kraft d. 1 maj 2021.

SFS 2021:390

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2021.

SFS 2021:415

Denna lag träder i kraft d. 2 aug. 2021.

SFS 2021:765
  1. Denna lag träder i kraft d. 20 juli 2021.

  2. För en utlänning som förklarats vara övrig skyddsbehövande (övrig skyddsstatusförklaring) gäller 4 kap. 2 c, 5 a och 5 c §§ i den äldre lydelsen.

SFS 2021:766

(Publicerad d. 2 juli 2021)

SFS 2021:1189

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

SFS 2022:242

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

SFS 2022:303

Denna lag träder i kraft d. 1 juni 2022.

SFS 2022:456

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

SFS 2022:705

Denna lag träder i kraft d. 1 juli 2022.

SFS 2022:1015
  1. Denna lag träder i kraft d. 1 aug. 2022.

  2. Vid tillämpningen av 8 a kap. 13 § ska med beslut som där nämns likställas motsvarande beslut enligt äldre bestämmelser.

Anmärkt författning:

F (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.F (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningarF (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar (ska enl. F 2014:1482 fortsätta att gälla) – Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrareF (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatserF (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrareF (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrareLag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrareF (2010:1138) i samma ämne – F (2010:1345) om särskild dagersättning till vissa nyanlända invandrare som vistas vid mottagningsenhetUtlänningsdatalag (2016:27)Utlänningsdataförordning (2016:30)Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättningF (2016:39) i samma ämne – F (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner.

Rättsfall:

Kommun ansågs berättigad till statlig ersättning enl. F 1990:927 för kostnaden för mobiltelefon till familjeplacerat ensamkommande flyktingbarn HFD 2013:17 – En kommuns rätt till statlig ersättning enl. F 1990:927 och F 2010:1122 för vissa kostnader vid mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller när den rättsliga vårdnaden överförts till denne HFD 2016:31 – Ej särskilda skäl enl. F 2017:819 att bevilja etableringsersättning och aktivitetsstöd för längre tid tillbaka än månaden före ansökningsmånaden HFD 2021:55 I, II.