Lag om motorfordons avgasrening och motorbränslen;

Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Denna lag upphör enligt Lag (2011:318) att gälla den 1 maj 2011.

Angående övergångsbestämmelser, se Lag (2011:318).

Utfärdad den 6 december 2001.

Utkom från trycket den 14 december 2001.

Syfte

Denna lag syftar till att förebygga att bränsle till motorfordon eller utsläpp av förbrukat bränsle från motorfordon skadar eller orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Med lagen genomförs EU-direktiv om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från sådana fordon och om kvalitet på motorbränslen.

Lagen kompletterar EU-förordningar om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från sådana fordon samt om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon.

SFS 2010:209

Definitioner

I denna lag avses med

förordning (EG) nr 715/2007: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon¹⁾,

1): EUT L 171, 29.6.2007, s. 1 (Celex 32007R0715).

förordning (EG) nr 595/2009: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG²⁾,

2): EUT L 188, 18.7.2009, s. 1 (Celex 32009R0595).

ramdirektiv: dels rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon³⁾, upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG⁴⁾, dels Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG⁵⁾, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1137/2008⁶⁾, samt dels Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon⁷⁾, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009⁸⁾,

3): EGT L 42, 23.2.1970, s. 1 (Celex 31970L0156).

4): EUT L 263, 9.10.2007, s. 1 (Celex 32007L0046).

5): EGT L 124, 9.5.2002, s. 1 (Celex 32002L0024).

6): EUT L 311, 21.11.2008, s. 1 (Celex 32008R1137).

7): EUT L 263, 9.10.2007, s. 1 (Celex 32007L0046).

8): EUT L 200, 31.7.2009, s. 1 (Celex 32009R0661).

särdirektiv: direktiv som antagits med stöd av bestämmelserna i något av ramdirektiven,

typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning,

tillverkare: den som inför typgodkännandemyndigheten ansvarar för alla aspekter av typgodkännandeprocessen och för produktionsöverensstämmelsen, även om denne inte varit direkt engagerad i samtliga stadier av produktionen av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som typgodkännandet avser, eller den som denne har utsett som sin företrädare i frågor som omfattas av denna lag,

utsläppsbegränsande anordningar: de komponenter i en bil som styr eller begränsar utsläpp av avgaser och andra föroreningar,

fordonstyp: fordon som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning och väsentliga konstruktions- eller formgivningsaspekter som chassi, bottenplatta eller motor,

motortyp: en kategori av motorer som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller väsentliga konstruktionsaspekter,

fordonssystem: ett sådant tekniskt fordonssystem som omfattas av kraven i något av särdirektiven,

komponent: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon och som kan typgodkännas separat oberoende av fordonet, om ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,

separat teknisk enhet: anordning som är avsedd att vara en del av ett fordon men som kan typgodkännas separat men då endast i samband med en specificerad fordonstyp, förutsatt att ett sådant förfarande uttryckligen är tillåtet enligt något av särdirektiven,

motorbensin: bensin som är avsedd för motordrift och som omfattas av nr 2710 11 41, 2710 11 45, 2710 11 49, 2710 11 51 eller 2710 11 59 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan⁹⁾,

9): EGT L 256, 7.9.1987, s. 1 (Celex 31987R2658).

dieselbränsle: bränsle som omfattas av nr 2710 19 41 eller 2710 19 25 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 och som är avsett att användas i sådana motorfordon som avses i rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon¹⁰⁾, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/96/EG¹¹⁾, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/55/EG av den 28 september 2005 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer med kompressionständning som används i fordon samt mot utsläpp av gasformiga föroreningar från motorer med gnisttändning drivna med naturgas eller gasol vilka används i fordon¹²⁾, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2008/74/EG¹³⁾,

10): EGT L 76, 6.4.1970, s. 1 (Celex 31970L0220).

11): EUT L 363, 20.12.2006, s. 81 (Celex 32006L0096)

12): EUT L 275, 20.10.2005, s. 1 (Celex 32005L0055).

13): EUT L 192, 19.7.2008, s. 51 (Celex 32008L0074).

alternativt motorbränsle: för motordrift avsett motorbränsle som inte är motorbensin eller dieselbränsle som till övervägande del har sitt ursprung i råolja, och

konverteringssats: ett system för ändring av ett fordon från drift med motorbensin eller dieselbränsle till drift med ett alternativt motorbränsle.

I övrigt har beteckningarna i denna lag samma innebörd som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

SFS 2010:209

Avgasreningskrav

I fråga om avgasrening som inte regleras i förordning (EG) nr 715/2007 eller förordning (EG) nr 595/2009 ska ett motorfordon anses stämma överens med de avgasreningskrav som följer av denna lag, om fordonet

har godkänts enligt något av ramdirektiven och åtföljs av intyg av fordonstillverkaren att fordonet stämmer överens med den godkända typen, eller
har godkänts enligt något särdirektiv.

<kgp:refblock>

Se F (2001:1085) om motorfordons avgasrening3 § ff efter denna lag.

</kgp:refblock>

SFS 2010:209

Miljöklasser

Bilar skall delas in i miljöklasser i enlighet med de kravnivåer för utsläpp som beslutas inom Europeiska gemenskapen för förbränningsmotordrivna bilar enligt bilaga 1 till denna lag.

Ytterligare miljöklasser får finnas för

bilar som är inrättade för att drivas enbart med elektricitet från batterier (elbilar),
bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med elektricitet från batterier som med förbränningsmotor (hybridbilar), samt
andra bilar med särskilt låga utsläpp av föroreningar.

En bil hänförs till den miljöklass som anges av tillverkaren, om bilen uppfyller kraven för utsläpp i den angivna miljöklassen.

Om en bil inte uppfyller kraven för den miljöklass den indelats i, skall bilen hänföras till den miljöklass vars krav den uppfyller.

<kgp:refblock>

Ang. bilaga 1 se SFS 2001:1080, 2006:475, 2007:219.

</kgp:refblock>

Ansvar för att gällande krav uppfylls

Tillverkare av motorfordon eller motorer till fordon ansvarar för att fordonen uppfyller gällande avgasreningskrav.

Första stycket gäller inte fel som beror på att ett fordon eller en motor har ändrats med en konverteringssats.

SFS 2008:262

Om ett motorfordon eller en motor som har ändrats med en konverteringssats inte uppfyller gällande avgasreningskrav, ansvarar tillverkaren av konverteringssatsen för felet om det beror på konverteringssatsen.

SFS 2008:262

Den som äger ett motorfordon är skyldig att underhålla och sköta fordonet på ett sådant sätt att de för fordonet gällande gränsvärdena för utsläpp inte överskrids under brukandet av fordonet.

Typgodkännande, kontroll och åtgärdsplaner

En fordonstyp, en motortyp, ett fordonssystem, en komponent, en separat teknisk enhet eller en konverteringssats kan typgodkännas i fråga om avgasrening. Ett sådant godkännande förutsätter att relevanta krav enligt särdirektiv eller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen är uppfyllda.

Ett typgodkännande som har meddelats i en annan medlemsstat i Europeiska unionen med stöd av ramdirektiven eller särdirektiven gäller utan särskild prövning i Sverige.

SFS 2008:262

Den myndighet som regeringen bestämmer (typgodkännandemyndigheten) får utfärda typgodkännande i fråga om avgasrening.

Den myndighet som regeringen bestämmer skall indela bilar i miljöklasser enligt 4 §.

<kgp:refblock>

Typgodkännandemyndighet är Naturvårdsverket enl. F 2001:10857 § efter denna lag.

</kgp:refblock>

Tillverkaren är skyldig att medverka till den kontroll som behövs med anledning av ett typgodkännande. Sådan medverkan kan vara att utan ersättning till typgodkännandemyndigheten lämna de upplysningar och tillhandahålla de fordon, fordonsdelar, handlingar och den utrustning som behövs för kontrollen.

För att utöva tillsyn enligt denna lag har typgodkännandemyndigheten rätt till tillträde till en fabrik eller annan anläggning och att där utföra nödvändiga undersökningar.

Om typgodkännandemyndigheten finner att utsläppsbegränsande anordningar som omfattas av ett typgodkännande som myndigheten meddelat inte uppfyller de krav som gäller för fordons- eller motortypen, får myndigheten förelägga tillverkaren att lägga fram en åtgärdsplan för att avhjälpa bristerna.

Typgodkännandemyndigheten skall besluta om godkännande av åtgärdsplanen.

<kgp:refblock>

Se F (2001:1085) om motorfordons avgasrening9 § efter denna lag.

</kgp:refblock>

Om typgodkännandemyndigheten finner att fordon, motorer, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte längre stämmer överens med den typ som myndigheten har godkänt, får myndigheten återkalla godkännandet.

Typgodkännandemyndigheten skall se till att åtgärdsplaner som beslutats av en annan typgodkännandemyndighet inom Europeiska unionen genomförs i Sverige.

[Upphävd g. Lag (2007:219).]

SFS 2007:219

[Upphävd g. Lag (2007:219).]

SFS 2007:219

Särskilda bestämmelser om avhjälpande av fel på fordons utsläppsbegränsande anordningar

I fråga om fel på utsläppsbegränsande anordningar på personbilar, lätta lastbilar samt bussar med en totalvikt av högst 3 500 kilogram gäller vad som föreskrivs i 16–19 §§, om fordonen inte är äldre än fem år eller har körts mer än 80 000 kilometer.

Tillverkaren svarar gentemot bilägaren för att fel på bilens utsläppsbegränsande anordningar kostnadsfritt avhjälps, om det vid en myndighets kontroll eller på annat tillförlitligt sätt konstateras att anordningarna inte uppfyller de krav som följer av denna lag.

I de fall som avses i första stycket har bilägaren rätt även till ersättning för kostnader som föranleds av ny kontrollbesiktning efter anmärkning mot de utsläppsbegränsande anordningarna och kostnader som föranleds av körförbud för bilen.

<kgp:refblock>

Ang. omfattningen av tillverkarens åtagande enl. äldre motsvarighet till denna § H 1998:3.

</kgp:refblock>

Vad som sägs i 16 § gäller inte om det görs sannolikt att felet beror på att bilägaren

inte låtit bilen genomgå den underhållsservice som behövs för att vidmakthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande anordningar, eller
har använt bränsle av en kvalitet som i väsentlig mån avviker från det som tillverkaren rekommenderat för att vidmakthålla funktionerna hos bilens utsläppsbegränsande anordningar, eller
vid utbyte av utsläppsbegränsande anordningar har utrustat bilen med nya delar som från miljösynpunkt är sämre än de delar som bilen var utrustad med när den var ny.

Vad som sägs i 16 § gäller inte heller om det görs sannolikt att felet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något annat liknande förhållande på bilägarens sida.

Om bilägaren låter någon annan än tillverkaren avhjälpa fel på de utsläppsbegränsande anordningarna på bilen och därvid anlitar någon som yrkesmässigt utför bilreparationer, är tillverkaren skyldig att betala skälig ersättning för reparationen till den som har utfört arbetet, om tillverkaren ansvarar enligt 16 §. Den som har utfört arbetet har inte rätt att kräva betalning för reparationen från bilägaren och får inte heller gentemot bilägaren göra gällande åtgärder som kan komma i fråga vid bristande betalning.

Anspråk på ersättning som avses i första stycket skall, om inte tillverkaren medger annat, åtföljas av en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren har rätt att inom två veckor från det han fick del av ersättningsanspråket kräva att den som har utfört arbetet tillställer tillverkaren på dennes bekostnad de delar som har bytts ut vid reparationen. Tillverkaren får inte ifrågasätta betalningsskyldigheten sedan fyra veckor har förflutit efter det han fick del av ersättningsanspråket och, om han har krävt att få utbytta delar, dessa delar tillställdes honom.

I fråga om fordon som tillverkats utomlands svarar den som yrkesmässigt för in fordon i Sverige för tillverkarens räkning solidariskt med tillverkaren för de förpliktelser som tillverkaren har enligt 16–18 §§. Tillverkaren ansvarar endast för fordon som förts in i Sverige av tillverkaren själv eller av någon som fört in fordonet för tillverkarens räkning.

Om ett fordon har ändrats med en konverteringssats, ska

det som sägs om tillverkarens ansvar i 16–18 §§ gälla för tillverkaren av konverteringssatsen, om felet beror på konverteringssatsen, och
det som sägs om ansvar för ett utomlands tillverkat fordon i 19 § gälla i fråga om konverteringssatsen, om den har tillverkats utomlands.

SFS 2008:262

Bemyndiganden och avgifter

I fråga om utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motorfordon får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om

begränsning av utsläpp av avgaser och andra föroreningar från motorfordon,
motorfordons och motorers utrustning, hållbarhet, funktion, installation eller beskaffenhet i övrigt,
skyldighet att underhålla utrustning som begränsar utsläpp,
skyldighet att använda visst bränsle,
tillsyn och annan kontroll,
förfarandet i samband med typgodkännande och godkännande av förslag till åtgärdsplaner,
ibruktagande och försäljning av motorfordon, motorer och motorers utrustning,
skyldighet för tillverkaren att tillhandahålla information och dokumentation om motorfordon, motorer och motorers utrustning, och
förfarandet i samband med miljöklassindelning av bilar.

SFS 2008:262

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, om det inte är oförenligt med något av ramdirektiven eller särdirektiven, meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om undantag från krav enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Undantag får förenas med särskilda villkor.

Vad som sägs i första stycket gäller inte beträffande kraven i 15–19, 24 och 27 §§.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att särskilda avgifter skall tas ut för tillsyn, prövning i samband med typgodkännande samt prövning i samband med miljöklassindelning och meddelande av undantag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om avgifternas storlek och beräkning.

Regeringen får föreskriva att en myndighet får bestämma att beslut om betalning av avgift enligt denna lag skall gälla omedelbart även om beslutet överklagas.

Bränslen

Bensin som är avsedd för motordrift eller uppvärmning skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådan bensin delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 2 till denna lag.

Dieselbränsle skall av den som tillverkar eller yrkesmässigt till Sverige för in sådana motorbränslen delas in i och tillhandahållas i de miljöklasser som anges i bilaga 3 till denna lag.

Ett alternativt motorbränsle får delas in och tillhandahållas i den miljöklass som anges i bilaga 4 eller 5 till denna lag, om bränslet uppfyller de krav som anges i bilagan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövar om ett bränsle uppfyller kraven i bilaga 4 eller 5.

<kgp:refblock>

Ang. bilagorna 2 och 3 se SFS 2004:1079, 2006:927 – Ang. bilagorna 4 och 5 se SFS 2006:927.

</kgp:refblock>

SFS 2006:927

Motorbensin som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 2 och dieselbränsle som inte uppfyller miljöspecifikationerna i miljöklass 3 får inte saluföras.

SFS 2004:1079

Tillsyn och ansvar

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av myndighet som regeringen bestämmer.

<kgp:refblock>

Tillsynen utövas av Naturvårdsverket enl. F 2001:108516 § efter denna lag.

</kgp:refblock>

Typgodkännandemyndigheten får förelägga en tillverkare att fullgöra en skyldighet att enligt det som följer av artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 715/2007 eller artikel artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009 tillhandahålla sådan information om reparation och underhåll av fordon som har betydelse för fordonets avgasrening. Föreläggandet får förenas med vite.

<kgp:refblock>

Förutv. 26 § upphävd g. Lag 2007:219.

</kgp:refblock>

SFS 2010:209

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att saluföra motorbensin eller dieselbränsle enligt 24 §, döms till böter eller fängelse i högst två år.

SFS 2004:1079

Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

i samband med ett typgodkännandeförfarande, återkallandeförfarande eller ett genomförande av en åtgärdsplan undanhåller en uppgift, lämnar en oriktig uppgift, förfalskar ett testresultat, använder en manipulationsanordning eller manipulerar ett system för begränsning av kvävedioxidutsläpp och därigenom bryter mot tillverkarens skyldigheter enligt artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 715/2007 eller artiklarna 4 och 5 i förordning (EG) nr 595/2009,
inte tillhandahåller sådan information om reparation och underhåll av fordon som har betydelse för fordonets avgasrening och därigenom bryter mot artikel 6 i förordning (EG) nr 715/2007 eller artikel 6 i förordning (EG) nr 595/2009, eller
manipulerar ett system där förbrukningsbart reagens används eller använder ett fordon utan förbrukningsbart reagens och därigenom bryter mot artikel 7 i förordning (EG) nr 595/2009.

SFS 2010:209

Den som har överträtt ett vitesföreläggande enligt 26 § ska inte dömas till ansvar enligt denna lag för en gärning som omfattas av föreläggandet.

SFS 2010:209

Överklagande

En förvaltningsmyndighets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

<kgp:refblock>

Ang. 1 st. se Lag (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar14 § under FörvProc.

<kgp:law-ref>

1. Denna lag träder i kraft d. 1 jan. 2002. Genom lagen upphävs bilavgaslagen (1986:1386).

2. Avgasreningskrav enligt äldre bestämmelser skall gälla för motorfordon och motorer som typgodkänts före lagens ikraftträdande.

3. Äldre bestämmelser om miljöklassindelning skall gälla för de bilar som delats in i en miljöklass före lagens ikraftträdande.

4. Vad som föreskrivits i 13, 14 och 26 §§ skall även gälla personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3 500 kg som har typgodkänts enligt rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning mot luftförorening genom avgaser från motorfordon, i dess lydelse innan Europaparlamentets och rådets direktiv 98/69/EG av den 13 oktober 1998 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon och om ändring av rådets direktiv 70/220/EEG.

<kgp:law-ref>

Ang. rådets direktiv se EGT L 350, 28.12.1998, s. 1 (Celex 31998L0069).

</kgp:law-ref>

5. I fråga om bilar som har tagits i bruk före lagens ikraftträdande gäller äldre bestämmelser om tillverkarens ansvar gentemot bilägaren.

</kgp:law-ref>

Lag (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, ändr. g. Lag 2008:1383.

</kgp:refblock>

Bilaga 1

Miljöklasser för bilar

A. Personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar

(Nedan angivna direktiv är ändringar i direktiv 70/220/EEG)

Miljöklass 2000	Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad A i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.
Miljöklass 2005	Bilar som uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I.
Miljöklass 2005 PM	Personbilar, bussar och lastbilar, som har motor med kompressionständning och uppfyller kraven i direktiv 98/69/EG rad B i tabell 5.3.1.4 i bilaga I, men med partikelutsläpp som vid provning enligt direktivet är högst 5 mg/km.
Miljöklass El	Bilar som är inrättade för att drivas enbart med elektricitet från batterier.
Miljöklass Hybrid	Bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med elektricitet från batterier som med förbränningsmotor.

B. Tunga lastbilar och tunga bussar som är försedda med dieselmotor

(Nedan angivna direktiv är ändringar i direktiv 88/77/EEG)

Miljöklass 2000	Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 2005/55/EG¹⁴⁾, senast ändrat genom direktiv 2006/51/EG¹⁵⁾, rad A i tabell 1 och 2 i bilaga I. 14) EUT L 275, 20.10.2005, s. 1 (Celex 32005L0055). 15) EUT L 152, 7.6.2006, s. 11 (Celex 32006L0051).
Miljöklass 2005	Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 2005/55/EG, senast ändrat genom direktiv 2006/51/EG, rad B.1 i tabell 1 och 2 i bilaga I.
Miljöklass 2008	Bilar vars motorer uppfyller kraven i direktiv 2005/55/EG, senast ändrat genom direktiv 2006/51/EG, rad B.2 i tabell 1 och 2 i bilaga I.
Miljöklass EEV	Särskilt miljövänliga fordon vars motorer uppfyller kraven enligt direktiv 2005/55/EG, senast ändrat genom direktiv 2006/51/EG, rad C i tabell 1 och 2 i bilaga I.
Miljöklass El	Bilar som är inrättade för att drivas enbart med elektricitet från batterier.
Miljöklass Hybrid	Bilar som är inrättade för att kunna drivas såväl med elektricitet från batterier som med förbränningsmotor.

SFS 2007:219

Bilaga 2

Miljöklasser för bensin

Krav	Miljöklass 1 Motorbensin	Miljöklass 1 Alkylatbensin	Miljöklass 2
Researchoktantal, lägst	95	–	95
Motoroktantal, lägst	85	–	85
Ångtryck, högst kilopascal	70¹⁶⁾/95¹⁷⁾ 16) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt. 17) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.	65	70¹⁸⁾/95¹⁹⁾ 18) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt. 19) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.
Ångtryck, lägst kilopascal	45²⁰⁾/65²¹⁾ 20) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt. 21) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.	50	–
Destillation:
– Förångat vid 70ºC, volymhalt procent	–	15–42	–
– Förångat vid 100ºC, lägst volymhalt procent	47²²⁾/50²³⁾ 22) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt. 23) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är följande gränsvärden tillåtna: Ångtryck vid 37,8ºC högst 95 och lägst 45 kilopascal samt Förångat vid 100ºC, lägst 47 procents volymhalt.	46²⁴⁾ 24) Om temperaturökningen i intervallet 45–72 procent förångat understiger tio celsiusgrader gäller i stället att T50-värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga mellan 90ºC och 105ºC.	46
– Förångat vid 100ºC, högst volymhalt procent	–	72²⁵⁾ 25) Om temperaturökningen i intervallet 45–72 procent förångat understiger tio celsiusgrader gäller i stället att T50-värdet (temperaturen vid volymhalten 50 procent förångat) skall ligga mellan 90ºC och 105ºC.	–
– Förångat vid 150ºC, lägst volymhalt procent	75	75	75
– Förångat vid 180ºC, lägst volymhalt procent	–	–	–
Slutkokpunkt, högst ºC	205	200	–
Olefiner, högst volymhalt procent	13,0	1,0	18,0²⁶⁾ 26) Med undantag för blyfri bensin regular (ett minsta motoroktantal [MON] på 81 och ett minsta researchoktantal [RON] på 91) för vilken olefinhalten skall vara en volymhalt på högst 21 procent. Dessa gränsvärden hindrar inte att blyfri bensin med lägre oktantal än vad som anges i denna bilaga får saluföras.
Aromater, högst volymhalt procent	35,0	1,0	35,0
Bensen, högst volymhalt procent	1,0	0,1	1,0
Cyklohexaner, högst volymhalt procent	–	2,0	–
n-Hexan, högst volymhalt procent	–	0,5	–
Syre, högst masshalt procent	2,7	–	2,7
Oxygenater:
– Metanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel måste tillsättas	3	–	3
– Etanol, högst volymhalt procent, stabiliseringsmedel kan vara nödvändigt	5	–	5
– Isopropylalkohol, högst volymhalt procent	10	–	10
– Tertiär-butylalkohol, högst volymhalt procent	7	–	7
– Isobutylalkolhol, högst volymhalt procent	10	–	10
– Etrar som innehåller fem eller flera kolatomer per molekyl, högst volymhalt per procent	15	–	15
Andra oxygenater²⁷⁾, högst volymhalt procent 27) Andra primära alkoholer och etrar, vilkas destillationsslutkokpunkt inte överstiger den destillationsslutkokpunkt som angetts i nationella standarder, eller, där sådana saknas, i industriella specifikationer för motorbränslen.	10	–	10
Svavel, högst milligram per kilogram	10	10²⁸⁾ 28) T.o.m. den 31 december 2008 får svavelhalten uppgå till högst 50 milligram per kilogram.	10²⁹⁾ 29) T.o.m. den 31 december 2008 får svavelhalten uppgå till högst 50 milligram per kilogram.
Bly, högst gram per liter	0,005	0,002	0,005
Fosfor	Inte mätbar	–	–
Densitet vid 15ºC, kilogram per kubikmeter	–	680–720	–
Bensin i miljöklass 1 motorbensin skall uppfylla skäliga funktionskrav vad avser renhet för insugnings- respektive insprutningsventiler. Bensin i miljöklass 1 avsedd för fordon med katalytisk avgasrening får ej innehålla askbildande ämnen.

SFS 2006:927

Bilaga 3

Miljöklasser för dieselbränsle

Krav	Miljöklass 1	Miljöklass 2	Miljöklass 3
Cetanindex, lägst	50	47	–
Cetantal, lägst	51³⁰⁾ 30) Gäller dieselbränslen som omfattas av nr 2710 19 41 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87.	51³¹⁾ 31) Gäller dieselbränslen som omfattas av nr 2710 19 41 i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) 2658/87.	51
Densitet vid 15ºC, lägst kilogram per kubikmeter	800	800	–
Densitet vid 15ºC, högst kilogram per kubikmeter	820	820	845
Destillation:
– begynnelsekokpunkt, lägst ºC	180	180	–
– vid 95 procent destillat, högst ºC	320	320	360
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent	5	20	–
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent	Inte mätbar³²⁾ 32) Enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 1, före inblandning av fettsyrametylestrar.	0,1³³⁾ 33) Enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 1, före inblandning av fettsyrametylestrar.	–
Polycykliska aromatiska kolväten, högst masshalt procent	–	–	11³⁴⁾ 34) Enligt Svensk Standard SS-EN 12916, utgåva 1.
Svavel, högst milligram per kilogram	10	10³⁵⁾ 35) T.o.m. den 31 december 2008 får svavelhalten uppgå till högst 50 milligram per kilogram.	10³⁶⁾ 36) T.o.m. den 31 december 2008 får svavelhalten uppgå till högst 50 milligram per kilogram.
Fettsyrametylestrar³⁷⁾, högst volymhalt procent 37) Fettsyrametylestrarna skall uppfylla kraven i Svensk Standard SS-EN 14214, utgåva 1 eller motsvarande.	5	5	–

SFS 2006:927

Bilaga 4

Miljöklass för alternativa motorbränslen som är avsedda att ersätta motorbensin

För att indelas i miljöklass som anges i denna bilaga skall bränslet uppfylla följande specifikation.

Specifikation (Etanolbränsle för gnisttända motorer)

Krav	Miljöklass 1
Researchoktantal, lägst	95
Motoroktantal, lägst	85
Ångtryck, högst kilopascal	70³⁸⁾/ 95³⁹⁾ 38) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna. 39) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars i övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna.
Ångtryck, lägst kilopascal	35⁴⁰⁾/ 50⁴¹⁾ 40) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna. 41) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars i övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna.
Etanol samt högre alkoholer, lägst volymhalt procent	75⁴²⁾/70⁴³⁾ 42) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna. 43) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars i övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna.
Bensin⁴⁴⁾, volymhalt procent 44) Bensin skall uppfylla miljöklass 1.	(14–25)⁴⁵⁾/ (14–30)⁴⁶⁾ 45) Avser tiden fr.o.m. den 16 maj t.o.m. den 31 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 15 september för övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under b är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna. 46) Avser tiden fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 mars i X-, Y-, Z-, AC- och BD-län samt fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 15 mars i övriga län. För övrig tid än den som anges här eller under a är gränsvärden enligt antingen a eller b tillåtna.
Slutkokpunkt, högst °C	205
Destillationsrest, högst volymhalt procent	2
Högre alkoholer med mellan tre och åtta kolatomer per molekyl, högst volymhalt procent	2
Metanol, högst volymhalt procent	1
Etrar som innehåller fem eller fler kolatomer per molekyl, högst volymhalt procent	5,2
Vatten, högst volymhalt procent	0,3
Oorganiskt klor, högst milligram per liter	1
Svavelhalt, högst milligram per kilogram	10
Bly, högst milligram per liter	5⁴⁷⁾ 47) Inga fosfor-, järn-, mangan- eller blyhaltiga ämnen får tillsättas bränslet.
Fosfor, högst milligram per liter	0,2⁴⁸⁾ 48) Inga fosfor-, järn-, mangan- eller blyhaltiga ämnen får tillsättas bränslet.
Oxidationsstabilitet, lägst minuter⁴⁹⁾ 49) Enligt standardiserad metod för bestämning av oxidationsstabilitet hos bensin.	360
Hartstal, högst milligram per 100 milliliter	5
pH⁵⁰⁾⁵¹⁾ 50) Enligt standardiserad metod för bestämning av oxidationsstabilitet hos bensin. 51) Enligt standardiserad metod för bestämning av pH-värde i etanol.	6,5–9,0
Korrosiv inverkan på koppar (3 timmar vid 50°C), enligt skala⁵²⁾ 52) Enligt standardiserad metod för bedömning av korrosiv inverkan på koppar.	Klass 1
Syratal, högst masshalt procent eller räknat som ättiksyra, högst milligram per liter	0,005 40

SFS 2006:927

Bilaga 5

Miljöklass för alternativa motorbränslen som är avsedda att ersätta dieselbränsle

För att indelas i miljöklass som anges i denna bilaga skall bränslet uppfylla någon av följande specifikationer.

Specifikation 1 (FAME – fettsyrametylestrar)

Krav	Miljöklass 1
Cetantal, lägst	51
Esterhalt, lägst masshalt procent	96,5
Densitet vid 15°C, högst kilogram per kubikmeter	900
Densitet vid 15°C, lägst kilogram per kubikmeter	860
Viskositet vid 40°C, kvadratmillimeter per sekund	3,50–5,00
Flampunkt, lägst °C	120
Sulfataska, högst masshalt procent	0,02
Vattenhalt, högst milligram per kilogram	500
Svavelhalt, högst milligram per kilogram	10
Kolåterstod vid 10 procent destillationsåterstod, högst masshalt procent	0,30
Föroreningshalt, högst milligram per kilogram	24
Korrosiv inverkan på koppar (3 timmar vid 50°C), enligt skala⁵³⁾ 53) Enligt standardiserad metod för bedömning av korrosiv inverkan på koppar.	Klass 1
Oxidationsstabilitet vid 110°C, lägst timmar⁵⁴⁾ 54) Enligt standardiserad metod för bestämning av oxidationsstabilitet hos bränslet.	6
Syratal, högst milligram KOH per gram	0,50
Jodtal, högst gram jod per 100 gram	120
Linolensyrametylester, högst masshalt procent	12,0
Fleromättade metylestrar (fler än tre dubbelbindningar), högst masshalt procent	1
Metanolhalt, högst masshalt procent	0,20
Monoglyceridhalt, högst masshalt procent	0,80
Diglyceridhalt, högst masshalt procent	0,20
Triglyceridhalt, högst masshalt procent	0,20
Fri glycerol, högst masshalt procent	0,02
Total glycerol, högst masshalt procent	0,25
Natrium + Kalium, högst milligram per kilogram	5,0
Kalcium + Magnesium, högst milligram per kilogram	5,0
Fosfor, högst milligram per kilogram	10,0

Specifikation 2 (Etanolbränsle för kompressionstända motorer)

Krav	Miljöklass 1
Alkohol, lägst masshalt procent varav andra alkoholer än etanol, högst masshalt procent	92,4 2
Densitet vid 15°C, högst kilogram per kubikmeter	815
Densitet vid 15°C, lägst kilogram per kubikmeter	795
Askhalt, högst masshalt procent	0,001
Flampunkt, lägst °C	10
Surhetsgrad, räknat som ättiksyra, högst masshalt procent	0,0025
Neutraliseringstal (stark syra) KOH milligram per liter högst	1
Färg, enligt skala högst⁵⁵⁾ 55) Enligt standardiserad metod för färgbestämning.	10
Torrhalt vid 100°C, högst milligram per kilogram	15
Vattenhalt, högst masshalt procent	6,5
Fosfor, högst gram per liter	0,2
Aldehydhalt, räknat som ättiksyra, högst masshalt procent	0,0025
Svavelhalt, högst milligram per kilogram	10
Esterhalt, räknat som etylacetat, högst masshalt procent	0,1
Ett bränsle som uppfyller ovanstående krav får spädas med cetanförbättringsmedel, om spädningen uppgår till högst 10 massprocent av det ospädda bränslet. Därutöver får denaturerings- och färgämnen tillsättas.

Specifikation 3 (Syntetiska dieselbränslen)

Krav	Miljöklass 1
Bränsle som huvudsakligen består av paraffinkolväten framställda ur biomassa eller fossil råvara.
Cetantal, lägst	51
Densitet vid 15°C, högst kilogram per kubikmeter	845
Destillation: vid 95 volymprocent destillat, högst °C	360
Aromatiska kolväten, högst volymhalt procent	5
Polycykliska aromatiska kolväten, högst volymhalt procent	Inte mätbar⁵⁶⁾ 56) Enligt Svensk Standard SS 155116, utgåva 1.
Svavelhalt, högst milligram per kilogram	10

SFS 2006:927

Lagar & Förordningar

Lag (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen

Syfte

Definitioner

Avgasreningskrav

Miljöklasser

Ansvar för att gällande krav uppfylls

Typgodkännande, kontroll och åtgärdsplaner

Särskilda bestämmelser om avhjälpande av fel på fordons utsläppsbegränsande anordningar

Bemyndiganden och avgifter

Bränslen

Tillsyn och ansvar

Överklagande

Bilaga 1

Miljöklasser för bilar

A. Personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar

B. Tunga lastbilar och tunga bussar som är försedda med dieselmotor

Bilaga 2

Miljöklasser för bensin

Bilaga 3

Miljöklasser för dieselbränsle

Bilaga 4

Miljöklass för alternativa motorbränslen som är avsedda att ersätta motorbensin

Specifikation (Etanolbränsle för gnisttända motorer)

Bilaga 5

Miljöklass för alternativa motorbränslen som är avsedda att ersätta dieselbränsle

Specifikation 1 (FAME – fettsyrametylestrar)

Specifikation 2 (Etanolbränsle för kompressionstända motorer)

Specifikation 3 (Syntetiska dieselbränslen)