Innehåll

Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

SFS 2014:1076

Utkom från trycket den 16 september 2014
Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927);
utfärdad den 28 augusti 2014.

Regeringen föreskriver1) i fråga om avfallsförordningen (2011:927)

1)

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE), i den ursprungliga lydelsen.

dels att 1, 4, 25, 48, 59 och 78 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fjorton nya paragrafer, 6 a, 6 b, 24 a–24 d, 54 a, 59 a, 70 a–70 d, 76 a och 76 b §§, och närmast före 24 a, 24 c, 59 a och 70 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

2) Denna förordning innehåller bestämmelser om avfall och avfallets hantering. För vissa avfallsslag och viss avfallshantering finns ytterligare bestämmelser i andra förordningar eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av andra förordningar.

2)

Senaste lydelse 2011:1009.

Denna förordning är meddelad med stöd av

I denna förordning avses med

  • återanvändning: en åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för,

  • insamling: hämtning eller mottagning av avfall samt sortering, lagring eller annan hantering av det hämtade eller mottagna avfallet innan det transporteras vidare till behandling,

  • förberedelse för återanvändning: en avfallshantering som genom kontroll, rengöring eller reparation gör att produkter eller komponenter som blivit avfall kan återanvändas,

  • återvinning: en avfallshantering som beskrivs i bilaga 2 eller som på annat sätt innebär att avfallet kommer till nytta som ersättning för annat material eller förbereds för att komma till sådan nytta eller en avfallshantering som innebär förberedelse för återanvändning,

  • materialåtervinning: återvinning genom att upparbeta avfallsmaterial till nya produkter, material eller ämnen som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial, och

  • bortskaffande: en avfallshantering som beskrivs i bilaga 3 eller som på annat sätt innebär att innehavaren gör sig av med avfallet utan att det återvinns eller att det lämnas till någon som samlar in eller transporterar bort det.

Med förpackning och förpackningsavfall avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar.

Med tidning och returpapper avses i denna förordning detsamma som i förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper.

Förpackningsavfall

Den som har förpackningsavfall som inte är hushållsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet från annat avfall och lämna förpackningsavfallet till

  1. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 38 § förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar, eller

  2. någon som enligt 57 § förordningen om producentansvar för förpackningar samlar in utsorterat förpackningsavfall.

Den som har använt en förpackning som blivit hushållsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet från annat avfall och lämna förpackningsavfallet till ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 38 § förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar eller till ett insamlingssystem som kommunen tillhandahåller för utsorterat förpackningsavfall.

Den som enligt 24 a § 2 lämnar förpackningsavfall till någon som samlar in utsorterat förpackningsavfall får lämna allt sitt förpackningsavfall till insamlaren, även det förpackningsavfall som är hushållsavfall.

Returpapper

Den som har returpapper som inte är hushållsavfall ska sortera ut returpapperet från annat avfall och lämna returpapperet till

  1. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 12 § förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper, eller

  2. någon som enligt 30 § förordningen om producentansvar för returpapper samlar in utsorterat returpapper.

Den som har använt en tidning som blivit hushållsavfall ska sortera ut returpapperet från annat avfall och lämna returpapperet till ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 12 § förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper eller till ett insamlingssystem som kommunen tillhandahåller för utsorterat returpapper.

Den som enligt 24 c § 2 lämnar returpapper till någon som samlar in utsorterat returpapper får lämna allt sitt returpapper till insamlaren, även det returpapper som är hushållsavfall.

3) Den som innehar avfall som innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter ska sortera ut det och hantera det skilt från annat avfall på ett sätt som underlättar återvinning eller annan hantering som är godtagbar från miljösynpunkt samt

3)

Senaste lydelse 2013:62.

  1. lämna det till en producent, en kommun eller till ett sådant insamlingssystem som avses i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, om producenten, kommunen eller insamlingssystemet har en skyldighet att ta emot avfallet, eller

  2. om avfallet är annat elavfall än sådant konsumentelavfall som avses i förordningen om producentansvar för elutrustning, se till att det blir behandlat på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.

Om ett batteri är inbyggt eller på annat sätt ingår i en annan vara och batteriet med lätthet kan avlägsnas från den andra varan, ska batteriet vid tillämpningen av första stycket 1 avlägsnas från den andra varan.

Andra bestämmelser om skyldighet för producenter att ta hand om avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter finns i förordningen (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer, förordningen om producentansvar för elutrustning och förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier.

4) Anmälningsplikt enligt 46 eller 47 § gäller inte verksamheter som omfattas av

4)

Senaste lydelse 2013:269.

  1. ett tillstånd eller en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken,

  2. ett tillstånd enligt 36 § eller en anmälan enligt 42 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 43 § denna förordning,

  3. ett tillstånd enligt 38 § förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar,

  4. ett tillstånd enligt 12 § förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper, eller

  5. ett tillstånd enligt 45 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning.

Utöver det som sägs i 54 § ska den som behandlar sådant elavfall som avses i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning föra anteckningar om

  1. den mängd elavfall som har tagits emot för behandling,

  2. den mängd elavfall som har förberetts för återanvändning,

  3. den mängd elavfall som har materialåtervunnits,

  4. den mängd elavfall som har återvunnits på annat sätt,

  5. den mängd elavfall som har bortskaffats,

  6. den mängd elavfall som har lämnats för transport till en annan behandlare i Sverige,

  7. den mängd elavfall som har lämnats för transport till en annan behandlare i ett annat land inom Europeiska unionen, och

  8. den mängd elavfall som har lämnats för transport till en annan behandlare i ett land utanför Europeiska unionen.

Mängderna ska anges i vikt och av anteckningarna ska det framgå vilka mängder som är hänförliga till var och en av de kategorier elutrustning som anges i 19 § förordningen om producentansvar för elutrustning.

Den som har fört anteckningar om avfall enligt 54–58 §§ ska ge tillsynsmyndigheten och tidigare avfallsinnehavare möjlighet att ta del av innehållet i anteckningarna, om myndigheten eller den tidigare innehavaren begär det.

I fråga om elavfall som avses i 54 a § ska den som har fört anteckningarna också ge den som är skyldig att rapportera enligt 59 a § eller enligt 62 eller 63 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning möjlighet att ta del av anteckningarna, om den rapporteringsskyldige begär det.

Rapportering om behandling av avfall

Den som tar emot elavfall som avses i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning för att behandla det ska, i fråga om elavfall som vid mottagandet inte tidigare har behandlats av någon annan, senast den 31 mars varje år lämna de uppgifter som har antecknats enligt 54 och 54 a §§ till Naturvårdsverket.

Gränsöverskridande transporter av elutrustning som kan antas vara avfall

Om elutrustning som avses i förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning är avsedd att transporteras ut från Sverige och kan antas vara avfall med hänsyn till att den är begagnad, dess skick, hur väl den fungerar, hur den är lastad eller förpackad eller andra omständigheter, ska utrustningen anses vara avfall. Detta gäller dock inte om den som innehar utrustningen visar

  1. dokument som styrker att äganderätten till utrustningen har övergått eller kommer att övergå till den som utrustningen ska transporteras till och där det anges att utrustningen är fullt fungerande och är avsedd för återanvändning,

  2. dokument som styrker att utrustningens funktion har testats och att förekomsten av farliga ämnen i utrustningen har kontrollerats och utvärderats varav test- och kontrollresultaten framgår,

  3. att de dokument som avses i 2 på ett säkert sätt är fästa på utrustningen eller på den förpackning som utrustningen finns i,

  4. att utrustningen har ett ändamålsenligt skydd mot skador under transport, lastning och lossning och i övrigt är ändamålsenligt lastad,

  5. dokument som styrker att den som transporten utförs för har intygat att utrustningen inte är avfall och har tagit på sig ansvaret för att transporten är förenlig med gällande regelverk, och

  6. alla nödvändiga transportdokument i övrigt.

Kraven på dokument för att visa att elutrustning inte är avfall enligt 70 a § 1–3 gäller inte om den som transporterar utrustningen visar att transporten sker inom ramen för ett avtal mellan transportens avsändare och en mottagare som tidigare har sålt eller på annat sätt har tillhandahållit utrustningen eller är någon som agerar för dennes räkning och att

  1. transporten innebär att utrustningen med stöd av en garantibestämmelse eller bestämmelser i svensk rätt skickas tillbaka till mottagaren för reparation eller annan åtgärd som syftar till att den ska kunna användas igen,

  2. utrustningen är avsedd för yrkesmässig användning, och

    a) utrustningen skickas till mottagaren för renovering eller reparation enligt avtalet med syftet att utrustningen ska användas igen, och

    b) mottagaren finns i ett land som omfattas av OECD-rådets beslut C(2001)107/slutligt rörande revidering av beslut C(92)39/slutligt om kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall avsett för återvinning, eller

  3. utrustningen är begagnad, trasig och avsedd för yrkesmässig användning och

    a) utrustningen skickas till mottagaren för en analys av vad som är orsaken till att utrustningen är trasig, och

    b) det endast är mottagaren som kan utföra en sådan analys.

Dokumentationen av de tester och kontroller som avses i 70 a § 2 ska innehålla uppgift om

  1. vilken typ av elutrustning som dokumentationen avser,

  2. den kategori enligt 19 § förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning som utrustningen ingår i,

  3. utrustningens identifieringsnummer, om det finns,

  4. utrustningens tillverkningsår, om det är känt,

  5. vilka typer av tester och kontroller som har utförts,

  6. datum när kontrollerna utfördes,

  7. namnet på den som har utfört testerna och kontrollerna, och

  8. adressen till den som har utfört testerna och kontrollerna.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vilka tester och kontroller som ska ligga till grund för dokumentationen enligt 70 a §.

En kommunal avfallsplan ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och platser för insamling av förpackningsavfall. Planen ska även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar.

Första stycket gäller inte sådana flaskor eller burkar som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar.

En kommunal avfallsplan ska innehålla ett särskilt avsnitt om returpapper och platser för insamling av returpapper. Planen ska även innehålla åtgärder för att förebygga att returpapper uppstår.

Bestämmelser om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer och program finns i 6 kap. miljöbalken och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SFS 2014:1076

1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 2014.

2. Bestämmelserna i 24 a–24 d §§ tillämpas första gången för förpackningsavfall och returpapper som uppkommer efter utgången av mars 2017.

På regeringens vägnar

LENA EK
Egon Abresparr
(Miljödepartementet)