Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Rådets direktiv 79/113/EEG av den 19 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om bestämning av buller från bygg- och anläggningsutrustning



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 033 , 08/02/1979 s. 0015 - 0030

"Grekisk specialutgåva

" Område 13 Volym 8 s. 0026

Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 9 s. 0176

Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 9 s. 0176

Finsk specialutgåva Område 15 Volym 2 s. 0144

Svensk specialutgåva Område 15 Volym 2 s. 0144



RÅDETS DIREKTIV av den 19 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om bestämning av buller från bygg- och anläggningsutrustning (79/113/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

I medlemsstaterna är det tillåtna bullret från bygg- och anläggningsutrustning och metoden för att bestämma det föremål för bindande bestämmelser som skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan. De utgör följaktligen ett handelshinder för sådan bygg- och anläggningsutrustning. Det är därför nödvändigt att närma dessa bestämmelser till varandra.

Det är nödvändigt att kraven på sättet att bestämma bullret från bygg- och anläggningsutrustning närmas till varandra för att man fritt skall kunna importera och släppa ut den på marknaden.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Detta direktiv skall tillämpas på den bygg- och anläggningsutrustning som definieras i punkt 2 och för vilken detaljerade krav har fastlagts i särdirektiv.

2. I detta direktiv avses med bygg- och anläggningsutrustning: maskiner, anordningar, anläggningar och installationer samt komponenter till dessa som används alltefter typ för att utföra arbete på bygg- och anläggningsarbetsplatser, men som inte i första hand är avsedda för transport av varor eller personer och för vilka bullret bör bestämmas.

3. Jordbruks- och skogstraktorer samt lyftanordningar omfattas inte från detta direktiv.

Artikel 2

Om ett särdirektiv föreskriver att man skall bestämma bullret från den bygg- och anläggningsutrustning som avses i artikel 1, skall sådant buller bestämmas i enlighet med kraven i bilagan till detta direktiv.

Artikel 3

Alla nödvändiga ändringar för att anpassa kraven i bilagan till den tekniska utvecklingen skall genomföras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 5.

Artikel 4

1. En kommitté för anpassning till den tekniska utvecklingen av de direktiv som berör undanröjandet av tekniska handelshinder för bygg- och anläggningsutrustningar, nedan kallad kommittén, skall härmed bildas. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och en företrädare för kommissionen som ordförande.

2. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Artikel 5

1. När det förfarande som fastställs i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden hänskjuta ärendet till kommittén, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med en majoritet av 41 röster, varvid medlemsstaternas röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionen skall själv anta förslaget om det har tillstyrkts av kommittén.

b) Om förslaget inte har tillstyrkts av kommittén eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

c) Om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att uppfylla detta direktiv inom 18 månader från anmälan. De skall omedelbart meddela kommissionen detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att texterna till bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv överlämnas till kommissionen.

Artikel 7

Detta direktiv riktar sig till medlemstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 1978.

På rådets vägnar

G. BAUM

Ordförande

(1) EGT nr C 76, 7.4.1975, s. 37.

(2) EGT nr C 263, 17.11. 1975, s. 42.

BILAGA

METOD FÖR ATT BESTÄMMA LUFTBURET BULLER FRÅN MASKINER SOM ANVÄNDS UTOMHUS

1. SYFTE

Syftet med denna metod är att bestämma det buller som avges av alla typer av maskiner, maskindelar eller installationer som används utomhus. Enligt denna metod kallas maskiner, maskindelar och installationer för ljudkällor.

Metoden definierar de olika akustiska kriterier som kan anges för att karaktärisera en ljudkälla och medlen för att fastställa dessa kriterier.

De värden som erhålls genom denna metod utgör underlag för att kontrollera att bullret från maskinernas överensstämmer med kraven och för att planera byggarbetsplatser med hänsyn till skyddet mot buller. Om inte annat anges inkluderar dessa värden toleranser.

Denna metod tillämpas om inte särdirektiv innehåller andra eller kompletterande bestämmelser, som tar hänsyn till speciella kännetecken hos vissa maskintyper.

2. RÄCKVIDD

2.1 Typ av buller

Denna metod tillämpas på alla typer av buller som avges av en ljudkälla som normalt används utomhus.

2.2 Storlek på ljudkälla

Om inte särdirektiven föreskriver annat, tillämpas denna metod på ljudkällor av alla storlekar.

3. DEFINITIONER

3.1 Ljudtrycksnivå LpA

Ljudtrycksnivån LpA erhålls genom att tillämpa A-vägning på ljudtrycksnivån Lp.

Ljudtrycksnivån Lp, uttryckt i dB av ett buller definieras som:

Lp = 20 log10 >NUM>p

>DEN>P°

där:

- p är det effektiva ljudtrycksvärdet mätt i en särskild punkt uttryckt i Pa,

- P° är det effektiva referensljudtrycket lika med 20 µPa.

Värdet LpA av den A-vägda ljudtrycksnivån uttryckt i dB, erhålls genom att inbegripa Avägningen i mätsystemet.

3.2 Mätyta

Mätytan med area S är en tänkt yta som omger ljudkällan och på vilken mätpunkterna är belägna (se 6.4).

3.3 Ytljudtrycksnivå LpAm

Ytljudtrycksnivån LpAm är kvadratiska medelvärdet för de ljudtryck som noterats på mätytan beräknad enligt den metod som fastställts i 8.4.

3.4 Ljudeffektnivå LWA

Ljudeffektnivån LWA erhålls genom att tillämpa A-vägning på ljudeffektnivån LW.

Ljudeffektnivån LW, uttryckt i dB hos en ljudkälla definieras av:

LW = 10 log10 >NUM>W

>DEN>W0

där:

- W är den totala ljudeffekten som genereras av ljudkällan uttryckt i watt,

- W0 är referensljudeffekten lika med 10-12 W.

Värdet LWA av den A-vägda ljudeffektnivån uttryckt i dB erhålls genom att inbegripa A-vägning i mätsystemet.

3.5 Gränsvärde för ljudeffektsnivån LWA1

Gränsvärdet för ljudeffektnivån LWA, uttryckt i A-vägt dB är det som föreskrivits i särdirektiven och skall benämnas LWA1.

3.6 Riktningsindex (DI)

Riktningsindex (DI), uttryckt i dB, som skall gälla när man tillämpar denna metod definieras genom formeln:

DI = LpAmax - LpAm + 3

där:

- LpAmax är den högsta av de ljudeffektnivåer som uppmätts i mätpunkterna (se 6.4.2), beräknad enligt 8.1.1 och korrigerat enligt de allmänna principer som fastställts i 8.6.1, 8.6.3 och 8.6.4,

- LpAm är den ytljudtrycksnivå som bestämts enligt 8.4,

- 3 är en additiv term.

För att bestämma värdena LpAmax och LpAm behöver endast de föreskrivna mätpunkterna beaktas.

3.7 Externt buller

Med externt buller menas det buller som kommer från bakgrundsbullret och parasitbullret.

3.7.1 Bakgrundsbuller

Med bakgrundsbuller menas allt buller som uppmätts i mätpunkterna, men inte alstrats av ljudkällan.

3.7.2 Parasitbuller

Med parasitbuller menas allt buller i mätpunkterna, vilket alstras av ljudkällan men vilket inte direkt strålar ut från den.

4. KRITERIER SOM SKALL ANVÄNDAS FÖR ATT UTTRYCKA RESULTATEN

4.1 Omgivningens akustiska kriterier

Det akustiska kriteriet för en ljudkällas omgivning skall uttryckas antingen

- genom ljudkällans ljudeffektnivå LWA, eller

- genom ljudkällans ljudeffektnivå LWA kompletterad med riktningsindex (DI). När den beräknade ljudeffektnivån LWA understiger gränsvärdet för ljudeffektnivån LWA1 med ett värde som anges i särdirektivet, ges emellertid riktningsindex (DI) endast som information.

4.2 Operatörsplatsens akustiska kriterier

I princip skall operatörsplatsens akustiska kriterium uttryckas som ljudtrycksnivån LpA.

5. MÄTINSTRUMENT

5.1 Allmänt

Instrumenten skall vara utformade för att mäta det A-vägda kvadratiska medelvärdet av ljudtrycket. Nivån på kvadratiska medelvärdet av uttryckets variation med tiden erhålls antingen genom att man direkt läser av instrumenten eller genom att man gör en beräkning enligt avsnitt 11.

5.2 Mätinstrument

Följande instrument kan användas för att uppfylla föregående krav:

a) En ljudnivåmätare som uppfyller kraven i IEC:s publikation 179, 1973, andra upplagan. Mätaren skall ställas in på "slow".

b) En integrerande ljudnivåmätare som utför analog eller digital integrering av den kvadrerade signalen över ett givet tidsintervall.

Anmärkning

Om det för någon mätning används andra instrument än en precisionsljudnivåmätare eller olika kombinationer av instrument, t.ex. integratorer, skall alla specifikationer på sådana instrument överensstämma med de aktuella kraven i IEC:s publikation 179, 1973, andra upplagan.

5.3 Mikrofon med kabel

Man skall använda en mikrofon med kabel som uppfyller kraven i IEC:s publikation 179, 1973, andra upplagan och som är kalibrerad för frifältsmätning.

5.4 Vägningsfilter

Man skall använda ett A-vägningsfilter som uppfyller kraven i IEC:s publikation 179, 1973, andra upplagan.

5.5 Kontroll av mätinstrumenten

5.5.1 Före mätningarna skall de akustiska egenskaperna hos hela mätutrustningen (mätinstrument inklusive mikrofon och kabel) kontrolleras med hjälp av en kalibrerad ljudkälla med en noggrannhet på minst 0,5 dB (t.ex. en pistafon). Mätutrustningen skall kontrolleras igen omedelbart efter varje serie mätningar.

5.5.2 Dessa kontroller på platsen skall kompletteras med mer noggranna kalibreringar som skall utföras minst en gång om året i ett specialutrustat laboratorium.

6. MÄTFÖRHÅLLANDEN

Alla detaljer rörande installationen, driften och användningen av ljudkällor skall specificeras i bilagor till särdirektiven.

De allmänna kraven ges i 6.1-6.4.

6.1 Syfte med mätningen

All apparatur, t.ex. hjälputrustning, kraftgeneratorer etc. som tillhör den ljudkälla som skall mätas skall noggrant definieras.

När det gäller maskiner som arbetar med utbytbara anordningar, t.ex. olika delar av specialutrustning, skall mätningar åtminstone göras på maskinen försedd med sin huvudanordning. Resultaten av en mätning skall gälla endast för den kombination som mätts.

Vid behov skall särdirektiven även specificera hur man vid mätningarna skall beakta förekomsten av alla de komponenter som inte i strikt mening ingår i maskinen (separata verktyg etc.), men som är väsentliga för driften.

6.2 Driften av ljudkällan under mätningen

För att skapa reproducerbara förhållanden och göra det möjligt att beräkna ljudkällans karaktäristiska värden för bullret skall särdirektiven innehålla en exakt definition av de driftförhållanden som skall råda under mätningen.

Varje mätning skall i princip omfatta:

6.2.1 En mätning av ljudkällan utan belastning (tomgång) vid nominell motorhastighet men utan att arbetsutrustningen eller åkmaskineriet är inkopplat.

6.2.2 Mätningar som utförs med belastning

I detta fall skall de föreskrivna driftförhållandena antingen motsvara normala arbetsförhållanden eller överenskomna arbetsförhållanden som i princip alstrar de effekter och belastningar som motsvarar de som förekommer vid verkliga arbetsförhållanden. Under mätningen skall utrustningen arbeta under stationära förhållanden eller utföra en given normal operationscykel. Driftförhållandena för varje särskild ljudkälla specificeras i bilagorna till respektive särdirektiv.

6.3 Mätplats

Ljudkällan skall installeras under frifältsförhållanden, om inte annat föreskrivs på ett reflekterande plan motsvarande dess verkliga operationssätt och på en plats där det externa bullret är tillräckligt lågt (se 8.6).

Om en icke-reflekterande yta (t.ex. en gräsyta) skall användas för att utföra en test som föreskrivs i ett särdirektiv, skall ytans akustiska egenskaper specificeras i det berörda särdirektivet.

Mätytans omgivning skall vara fri från reflekterande föremål som skulle kunna inverka på mätresultaten.

Om en referensljudkälla används, skall den ha de minimikaraktäristika som anges i Internationell standard ISO 3741, bilaga B, 15.7.1975.

6.4 Mätyta, mätavstånd, antal mätpunkter och placering av dessa

6.4.1 Mätyta, mätavstånd

Mätytan är en tänkt yta som innesluter ljudkällan. Den avgränsas nedåt av det provningsplan på vilket maskinen står. Den kan även begränsas av flera plan (figur 1). Den skall ha en enkel geometrisk form, helst en halvsfär eller en rektangulär parallellepiped. Ljudkällan skall placeras i centrum av provningsplanet (figurerna 2 och 3).

I princip skall stora mätavstånd väljas.

När det gäller en halvsfär uppnås detta när avståndet mellan halvsfären och maskinens ytteryta inte är mindre än två gånger det största måttet (längd, bredd, höjd) på ljudkällan.

Om inget mått på den ljudkälla som skall testas överskrider 4 m, skall mätytan helst vara en halvsfär med en radie på 10 m. Om inget av måtten överskrider 1,5 m, skall mätytan vara en halvsfär med en radie på 4 m.

När det gäller mycket stora ljudkällor, uppstår praktiska svårigheter när man skall utföra mätningarna. I detta fall innebär användningen av en parallellepiped som mätyta vissa fördelar.

Om bilagorna till särdirektiven föreskriver speciella mätytor, skall endast dessa beaktas.

Anmärkningar

a) Utskjutande delar på ljudkällan som inte väsentligt inverkar på ljudutstrålningen skall inte beaktas när man bestämmer måtten på ljudkällan.

b) När det gäller ljudkällor där det största av de tre måtten (längd, bredd, höjd) överskrider halva mätavståndet, får man en ökad osäkerhet beträffande mätresultaten. En sådan osäkerhet kan man minska genom att öka antalet mätpunkter. Om avståndet mellan två närliggande mätpunkter är mindre än mätavståndet, kan precisionen i mätningen jämföras med den precision som erhålls med den halvsfär som definierats ovan.

6.4.2 Antal mätpunkter och deras placering

6.4.2.1 Allmänt

Om ljudkällan på grund av sin geometriska form eller driftsätt (t.ex. rörelse) avger ljud som koncentreras i vissa riktningar, skall mätpunkterna fördelas med hjälp av ett koordinatsystem som upprättas i överensstämmelse med detta. Koordinatsystemets origo skall om möjligt sammanfalla med projektionen av ljudkällans geometriska mittpunkt på provningsplanet.

6.4.2.2 Placering av mätpunkter på en halvsfär med radien r

När det gäller en halvsfär skall det i princip finnas 12 mätpunkter med följande koordinater (se figur 2):

x = (x/r) r

y = (y/r) r

z = (z/r) r

Värdena x/r, y/r, z/r och z ges i tabell 1 nedan:

>Plats för tabell>

6.4.2.3 Placering av mätpunkter på en parallellepiped

Om mätytan är belägen på en parallellepiped, placeras mätpunkterna t.ex. på det sätt som visas i fig. 3. Antalet mätpunkter och deras placering beror på källans storlek. Emellertid skall det finnas minst en mätpunkt i centrum av varje sida (som allmän regel fyra sidoytor och en ovansida) och i de fyra hörnen av parallellepipedens ovansida. Man skall även beakta anmärkning b i punkt 6.4.1.

Anmärkning rörande 6.4.2.2 och 6.4.2.3

Särdirektiven kan föreskriva en annan placering av mätpunkterna och ett annat antal.

6.5 Mätningar på operatörsplatsen

Om det krävs närvaro av en operatör (t.ex. föraren) för att köra maskinen, bör kompletterande mätningar göras på operatörsplatsen.

Detaljerade anvisningar i detta avseende kommer att ges på annan plats.

7. MÄTNINGAR

7.1 Mätningar av mätplatsens akustiska egenskaper

Omgivningsförhållandena på mätplatsen skall kontrolleras innan mätningar görs. Följande faktorer skall kontrolleras:

a) Externt buller.

b) Vindpåverkan.

c) Provningsförhållanden, t.ex. vibrationer, temperatur, fuktighet, lufttryck.

d) Provningsplanets ljudegenskaper.

e) Ljudreflexer från föremål på mätplatsen som kan påverka resultaten av mätningarna.

7.1.1 Externt buller

I bilagorna till särdirektiven skall man specificera det externa buller som skall beaktas.

a) Mätningar av bakgrundsbuller

Bakgrundsbullret skall registreras i mätpunkterna (se 6.4.2) med ljudkällan avstängd (inget ljud avges) (se metoden i 7.2).

b) Mätningar av parasitbuller

Parasitbullret skall vid behov registreras i mätpunkterna (se 6.4.2) om nödvändigt efter att den ljudkälla som skall undersökas har isolerats med hjälp av skärmar (se den metod som ges i 7.2).

Anmärkning

För sådana skärmar är en ytvikt på 25 kg/m2 i allmänhet tillräcklig. Det är att föredra att den sida som vätter mot den ljudkälla som skall mätas är ljudabsorberande.

7.1.2 Vindhastighet och riktning

Vindhastigheten och riktningen fastställs i en punkt ovanför provningsplanet. Man skall beakta bestämmelserna i 8.6.4.

7.1.3 Mätning av temperatur, fuktighet, lufttryck och andra störningar

Bara störningar som sannolikt kan inverka på ljudmätningarna skall mätas (se 8.6.3).

7.1.4 Provningsplanets akustiska egenskap

Provningsplanets akustiska egenskap kan anges med omgivningskonstanten C enligt definitionen i 8.6.2.

Den metod som skall användas för att fastställa värdet på C definierad i 8.6.2 kommer att ges på annan plats. Denna konstant C tillåter även en uppskattning av om delvis reflekterande mark går att använda som provningsplan.

7.1.5 Förekomst av föremål

En okulärbesiktning räcker vanligen för att säkerställa att bestämmelserna i tredje stycket i 6.3 är uppfyllda. Det område som skall kontrolleras är fastställt i särdirektiven.

7.2 Mätning av ljudtrycksnivån LpA

För att mäta ljudtrycksnivån LpA skall man använda ett instrument som definieras i 5.2. Ljudtrycksnivån LpA i en given mätpunkt är kvadratiska medelvärdet i tid. Om en ljudnivåmätare används, skall ett antal avläsningar göras i denna punkt och deras tidsmedelvärde skall beräknas i enlighet med avsnitt 11.

I princip skall mättiden i varje mätpunkt vara 15 s. När det gäller arbetscykler med periodiska nivåvariationer, skall mättiden i princip täcka minst tre kompletta arbetscykler. Om en integrator används, skall integrationstiden vara lika med mättiden.

7.3 Bedömning av den bullertyp som alstras av ljudkällan

Ur miljöskyddssynpunkt skall typen av det buller som alstras bestämmas så att man kan bedöma den störning som orsakas. Följaktligen är det lämpligt att definiera en metod för att karaktärisera impulsbuller och buller med rena toner.

7.3.1 Bestämmande av impulsbuller

En jämförelse av avläsningarna på en precisionsljudnivåmätare inställd på "slow" med dem på en precisionsimpulsljudnivåmätare inställd på "impuls" (IEC:s publikation 179 A/1973) gör det möjligt att bedöma om ett buller är impulsbuller eller inte. I enlighet med denna mätning kan skillnaden mellan kvadratiska medelvärdena för ljudtrycksnivåerna uppmätta med ljudnivåmätaren inställd på "slow" respektive "impuls" tas som en indikation på ett bullers impulskaraktär. Den ljudtrycksnivå som uppmäts med inställningen "impuls" på mätinstrumentet kallas för "impulsljudtrycksnivån".

Denna skall bestämmas i en av de fastställda mätpunkterna.

Ett buller anses vara ett impulsbuller om skillnaden mellan de två ovannämnda nivåerna är större än eller lika med 4 dB.

7.3.2 Fastställande av ett buller med rena toner

(7.3.2 revideras för att beakta den tekniska utvecklingen. Den slutgiltiga texten skall införas genom det kommittéförfarande som fastställts i artikel 5 i detta direktiv.)

8. ANVÄNDNING AV RESULTATEN

8.1 Beräkning av kvadratiska medelvärdena

8.1.1 Kvadratiska medelvärdet i en mätpunkt

De värden som erhålls vid de mätningar som avses i 7.2 är värdena som funktion av tiden.

8.1.2 Kvadratiska medelvärdet på mätytan

Den nivå som motsvarar ljudtrycksnivåernas kvadratiska medelvärde i rummet för alla mätpunkter skall beräknas på basis av de värden som fastställts i enlighet med den metod som beskrivs i 8.1.1.

8.2 Beräkning av den genomsnittliga nivån för externt buller

Den genomsnittliga nivån för externt buller över mätytan erhålls genom att tillämpa den metod som beskrivs i 8.1.2 på nivåerna för det externa bullret som fastställts i de olika mätpunkterna.

Nivån på ljudtrycksnivån hos det externa bullret i en mätpunkt är lika med de kombinerade kvadratiska medelvärdena hos ljudtrycken som beror på bakgrundsbullret respektive parasitbullret i punkten.

8.3 Beräkning av arean S på mätytan

När det gäller en halvsfär, bestäms arean S, uttryckt i m2, av mätytan på följande sätt:

S = 2 ðr2

där r = radien för halvsfären uttryckt i m.

För en parallellepiped bestäms arean S, uttryckt i m2, av mätytan på följande sätt:

S = 4 (ab + bc + ca)

där:

2a = 2d + l parallellepipedens langd i m,

2b = 2d + e parallellepipedens bredd i m,

c = d + h parallellepipedens höjd i m,

d = det avstånd som skiljer mätytan från ljudkällan i m,

l = ljudkällans längd i m,

e = ljudkällans bredd i m,

h = ljudkällans höjd i m.

Mätytans area kan beräknas ungefärligt. Det bör noteras att ett fel på ± 20 % på denna area ger en avvikelse ± 1 dB i värdet av uttrycket

10 log10 >NUM>S

>DEN>S0

(påverkan av mätytans storlek)

8.4 Beräkning av ytljudnivåtrycket LpAm

Ytljudnivåtrycket är den ljudnivå som beräknas enligt metoden i 8.1.2 och därefter korrigeras enligt 8.6.1, 8.6.3 och 8.6.4

8.5 Beräkning av ljudeffektnivån LWA

Ljudeffektnivån LWA hos ljudkällan beräknas med följande ekvation:

LWA = LpAm + 10 log10 >NUM>S

>DEN>S0

+ K2

där:

LWA = ljudeffektnivån för den uppmätta ljudkällan, uttryckt i dB (se 3.4),

LpAm = ytljudtrycksnivån, uttryckt i dB och beräknad enligt 3.3,

S = mätytans area i m2 beräknad enligt 8.3,

S0 = referensarea på 1 m2,

K2 = korrektionsterm för provningsplanet uttryckt i dB. Denna är lika med noll om den inte bör vara lika med C med hänsyn till bestämmelserna i 8.6.2 tillsammans med dem som finns i särdirektiven.

Anmärkning (se 6.4.1)

Då r = 4 m är 10 log10 >NUM>S

>DEN>S0

= 20 dB

Då r = 10 m är 10 log10 >NUM>S

>DEN>S0

= 28 dB

8.6 Korrigeringar som skall göras i mätresultaten

8.6.1 Externt buller

Den genomsnittliga ljudtrycksnivån på mätytan som beräknats i enlighet med den metod som beskrivs i 8.1, skall vid behov korrigeras med hänsyn till det externa bullret som fastställts enligt den metod som beskrivs i 8.2. Korrigeringen K1, i dB som skall dras ifrån den genomsnittliga ljudtrycksnivån på mätytan ges i tabell 2.

>Plats för tabell>

8.6.2 Provningsplanets akustiska egenskaper

Konstanten C som anger provningsplanets akustiska egenskaper fastställs av följande ekvation:

C = LWAr - LWAs

där:

LWAr = nominell ljudeffektnivå hos referensljudkällan uttryckt i dB,

LWAs = ljudeffektnivå hos referensljudkällan beräknad på basis av mätningar som gjorts på provningsplanet, med hänsyn tagen till 7.1 a, b och c.

Om provningsplanet är hårt och gjort av betong eller oporös asfalt och om det inte finns några reflekterande föremål på mätplatsen, behöver man inte fastställa omgivningskonstanten C.

Om provningsplanet består av partiellt reflekterande mark, skall värdet på C ligga mellan de gränsvärden som fastställts i särdirektiven. Det verkliga värdet på C som anger de akustiska egenskaperna hos den använda mätplatsen fastställs genom ovanstående ekvation.

Detta värde används som K2 för att fastställa källans ljudeffektnivå om inte annat specificeras i särdirektiv.

Ytterligare korrigeringar rörande ljudkällans drift (t.ex. mätplatsens höjd över havet) bör även göras.

8.6.3 Mätstörningar: temperatur, fuktighet, mätplatsens höjd över havet etc.

- Mätutrustning:

Tillverkarens anvisningar bör följas för att ta hänsyn till alla effekter av de störningar han omnämner, såsom temperatur, lufttryck och fuktighet.

- Ljudkälla:

Särdirektiven skall ange alla tänkbara störningar som kan påverka mätningarna och upplysa om hur man skall ta hänsyn till dessa.

8.6.4 Vindpåverkan

Den maximalt tillåtna vindhastigheten är 8 m/s.

Vid vindhastigheter som överstiger de av tillverkaren angivna, skall mikrofonerna förses med en vindskärm. Angående korrigeringar som då behöver göras i beräkningen enligt 8.4 skall anvisningar ges av tillverkaren av vindskärmar.

9. UPPGIFTER SOM SKALL REGISTRERAS

I princip skall följande uppgifter sammanställas i en rapport rörande alla mätningar som gjorts enligt specifikationerna för denna mätmetod.

9.1 Den provade ljudkällan

a) Beskrivning av den provade ljudkällan (inklusive mått).

b) Driftförhållanden hos ljudkällan under provningarna.

c) Installationsförhållanden på provningsplanet.

d) Placering av ljudkällan på mätplatsen.

e) Om den provade maskinen har flera bullerkällor, beskrivning av källorna i drift under mätning.

9.2 Omgivningens ljudegenskaper

a) Beskrivning av mätplatsen, inklusive provningsplanets fysiska egenskaper, en skiss som visar placeringen av ljudkällan och alla reflekterande föremål på mätplatsen.

b) Meteorologiska förhållanden: väder (t.ex. solsken, mulet väder, regn, dimma), lufttemperatur, lufttryck, vindhastighet och riktning, fuktighet.

c) Korrektionsfaktor som visar de akustiska egenskaperna hos provningsplanet.

9.3 Instrument

a) Utrustning som används för mätningarna med namnet på utrustningen, typ, serienummer och tilverkarens namn.

b) Metod som används för att kalibrera mätutrustningen enligt 5.5.1.

Namn på det laboratorium som utförde den kalibreringen enligt 5.5.2. och datum för den senaste kalibreringen.

9.4 Akustiska uppgifter

a) Form och mått på mätytan, placering av mikrofonerna. Antal mätpunkter och vindriktning skall anges på den skiss som krävs enligt 9.2 a.

b) Area S på mätytan i m2 (se 8.3) och värdet på 10 log10 >NUM>S

>DEN>S0

S (se 8.5).

c) Ljudtrycksnivåer registrerade i mätpunkterna (se 8.1.1).

d) Genomsnittlig ljudtrycksnivå över mätytan (se 8.1.2).

e) Alla dB korrigeringar (se 8.6.1, 8.6.3 och 8.6.4).

f) Ytljudtrycksnivå LpAm (se 8.4).

g) Omgivningskonstanten C (se 8.6.2).

h) Ljudeffektnivå (se 8.5).

i) Riktningsindex och numret på den mätpunkt i vilken LpAmax registrerats (se 3.6).

j) Typ av buller (se 7.3).

k) Där det är tillämpligt ljudtrycksnivåerna på operatörsplats (se 6.5).

l) Datum och klockslag för mätningarna.

10. UPPGIFTER SOM SKALL TAS MED I RAPPORTEN ENLIGT AVSNITT 9

Endast de uppgifter som registrerats enligt avsnitt 9 och som krävs för mätningarnas ändamål skall rapporteras. Rapporten skall klart ange att ljudeffektnivåerna har erhållits helt enligt denna mätmetod. Den skall specificera att dessa ljudeffektnivåer ges i A-vägda dB, referensnivå 1 pW.

11. METOD FÖR ATT BERÄKNA DEN GENOMSNITTLIGA NIVÅN MOTSVARANDE KVADRATISKA MEDELVÄRDET AV DE OLIKA LJUDTRYCKSNIVÅERNA

Kvadratiska medelvärdena för de olika ljudtrycksnivåerna som antingen härrör från en serie mätningar gjorda i en enda punkt (kvadratiska medelvärdet i tid) eller från en serie mätningar som gjorts i olika punkter på mätytan (kvadratiska medelvärdet i rummet) kan bestämmas genom följande formel.

LpAm = LpAo + 10 log10 >NUM>1

>DEN>n

Ói = 1i = n gi = LpAo + 10 log10 gm

där:

LpAi är lika med ljudtrycksnivån från mätning nr i,

LpAo är en hjälpfunktion uttryckt som ljudtrycksnivå för att förenkla beräkningen (t.ex. det minsta av LpAi värdena).

gi är en hjälpvariabel för mätning nr i: gi = 100,1 (LpAi - LpAo),

gm är det genomsnittliga värdet för gi variabler med antalet:

>NUM>1

>DEN>n

Ói = 1i = n gi

Kvantiteten definieras av:

Ä L = LpAi - LpAo

Tabell 3 ger värdena på g för olika värden på Ä L.

>Plats för tabell>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>