Lagar & Förordningar

Lagar & Förordningar är en kostnadsfri rättsdatabas från Norstedts Juridik där alla Sveriges författningar och EU-rättsliga dokument finns samlade. Nu kan organisationer och företag prova den mer omfattande juridiska informationstjänsten JUNO - gratis i 14 dagar - läs mer om erbjudandet och vad du kan få tillgång till här.

Dokumentet som PDF i original:

31998Y1215(01).pdf

31998Y1215(01)

Rådets slutsatser av den 26 november 1998 om den framtida ramen för gemenskapens insatser på folkhälsoområdet



Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 390 , 15/12/1998 s. 0001 - 0002



RÅDETS SLUTSATSER av den 26 november 1998 om den framtida ramen för gemenskapens insatser på folkhälsoområdet (98/C 390/01)

Rådet och de i rådet församlade hälsoministrarna antog den 27 maj 1993, inför ikkraftträdandet av Fördraget om Europeiska unionen, en resolution om de framtida insatserna på folkhälsoområdet (1), i vilken de uppmanade kommissionen att snarast möjligt lägga fram förslag till ett handlingsprogram på folkhälsoområdet med beaktande av de riktlinjer för dessa insatser som drogs upp i resolutionen.

När Fördraget om Europeiska unionen hade trätt i kraft lade kommissionen den 1 december 1993 fram ett meddelande om ramen för insatser på folkhälsoområdet i vilket strategier, prioriterade områden och åtgärder föreslogs på grundval av artikel 3 o och artikel 129 i fördraget.

I sin resolution av den 2 juni 1994 om ramen för gemenskapens insatser på folkhälsoområdet (2) enades rådet om att följande områden skulle prioriteras: cancer, narkotikamissbruk, aids och andra överförbara sjukdomar, främjande av hälsa samt upplysning, undervisning och utbildning i hälsofrågor, sjukdomsövervakning och insamling av tillförlitliga och jämförbara hälsodata.

Dessutom skisserade rådet i samma resolution mer allmänna överväganden och riktlinjer för att uppnå målen i artikel 129 i fördraget och uppmanade kommissionen att framlägga en övergripande flerårig handlingsplan för befintliga och framtida gemenskapsinsatser.

Kommissionen lade därefter för rådet och Europaparlamentet huvudsakligen fram förslag till stimulansåtgärder inom de områden som rådet hade prioriterat, liksom inom områdena sällsynta sjukdomar, miljörelaterade sjukdomar och förebyggande av personskador.

Det är nu lämpligt att undersöka hur den befintliga ramen för insatserna utvecklas så att den både kan ta större hänsyn till de mer allmänna och långsiktiga aspekter som angetts i resolutionen av den 2 juni 1994 och kan svara mot ett antal viktiga utvecklingstendenser som till exempel nya hot mot hälsan och ökad belastning på hälsosystemen liksom gemenskapens utvidgning och Amsterdamfördragets nya bestämmelser om folkhälsan. Dessutom är en sådan granskning särskilt brådskande, eftersom de flesta av de befintliga programmen löper ut under eller omkring år 2000 och förslag måste läggas fram inom en nära framtid.

Med detta i åtanke påbörjade kommissionen med sitt meddelande av den 15 april 1998 om utvecklingen av folkhälsopolitiken i Europeiska gemenskapen en bred diskussion om utvecklingen av gemenskapens hälsopolitik.

Vid sitt möte den 30 april 1998 välkomnade rådet uttryckligen det nämnda meddelandet som en god grund för ytterligare diskussioner och rådet tar till vara den möjlighet som meddelandet erbjuder för att framföra följande synpunkter som kommissionen bör beakta i framtida förslag om särskilda åtgärder, vilka skall läggas fram så snart som möjligt:

1. Efter Amsterdamfördragets ikraftträdande måste en hög hälsoskyddsnivå säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder och gemenskapens insatser på folkhälsoområdet måste inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa.

2. Inom ramen för framtida verksamhet på folkhälsoområdet bör större vikt läggas vid gemenskapsåtgärder som är utformade för att stödja samarbete mellan medlemsstaterna.

3. Gemenskapen bör, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, endast vidta åtgärder om verksamheter för att nå målet att bidra till en hög hälsoskyddsnivå hellre bör genomföras på gemenskapsnivå än av medlemsstaterna på egen hand, och under fullt iakttagande av medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso- och sjukvård.

4. Hälsoskyddskravens integrering med gemenskapens övriga politik, som krävs enligt EG-fördraget, utgör en del av den övergripande strategin och måste beaktas vid varje etapp av genomförandet av den framtida folkhälsostrategin.

5. De största fördelarna för Europeiska unionens medborgares hälsa kan troligen uppnås genom att gemenskapens insatser inriktas på följande områden:

- Bekämpning av stora folksjukdomar, inbegripet överförbara, sällsynta och miljörelaterade sjukdomar.

- Minskning av dödlighet och sjuklighet som hör samman med allmänna levnadsvillkor och livsstil, under beaktande av både fysiska och psykiska aspekter.

- Främjande av jämställdhet i hälsofrågor över hela Europeiska unionen.

När det gäller att välja ut prioriterade insatser inom de tidigare nämnda områdena bör särskilt följande kriterier beaktas: hälsorelaterade kriterier (t.ex. dödlighet, sjuklighet och riskfaktorer inklusive socioekonomiska hälsoskillnader), kriterier med avseende på genomförbarhet (t.ex. tillgång till effektiva metoder och preventiva åtgärder, eller möjligheter till utveckling av dessa), gemenskapsrelaterade kriterier (såsom mervärde) samt kriterier som har ställts upp av internationella organisationer på hälsoområdet, i synnerhet WHO.

En kombination av stimulansåtgärder, rekommendationer och bindande instrument inom de områden som anges i Amsterdamfördraget bör användas i syfte att öka effektiviteten i gemenskapens insatser på de ovan nämnda områdena.

6. Insatserna på gemenskapsnivå bör omfatta följande tre huvuddelar:

- Förbättrad upplysning för att utveckla folkhälsan genom inrättande av ett strukturerat och övergripande gemenskapssystem för att samla in, analysera och sprida information.

- Snabba reaktioner på hot mot hälsan genom skapande av kapacitet för gemenskapsövervakning, tidig varning och snabba insatser.

- Bekämpning av faktorer som är av avgörande betydelse för hälsan genom främjande av hälsa och genom förebyggande åtgärder mot sjukdomar, både genom bred hälsofrämjande verksamhet och genom särskilda förebyggande insatser mot sjukdomar, understödda av sektorsövergripande insatser och användning av de instrument som EG-fördraget tillhandahåller, inte enbart inom hälsoområdet utan även inom andra sektorer.

7. Dessa framtida gemenskapsinsatser bör framgå av ett övergripande folkhälsoprogram som skall upprättas genom ett beslut grundat på artikel 129 i fördraget.

8. Folkhälsoprogrammet bör ge utrymme för följande:

- Utarbetande av nya metoder för bedömning av gemenskapsinsatsernas hälsoeffekt.

- Samarbete med internationella organisationer på hälsoområdet, i synnerhet med WHO och med tredje land.

- Att hänsyn på lämpligt sätt tas till de behov som uppkommer under utvidgningsprocessen.

9. Folkhälsoprogrammet bör ombesörja finansieringen av all gemenskapsverksamhet inom folkhälsoområdet, däribland det förberedande arbete som behövs för att utarbeta förslag till rättsakter avseende gemenskapens insatser inom folkhälsoområdet. Befintlig verksamhet skall på lämpligt sätt omfattas av folkhälsoprogrammet, sedan förutsättningarna för att fortsätta verksamheten har utvärderats.

10. Folkhälsoprogrammet bör inrättas för en tid av åtminstone fem år.

11. Beslutet om att inrätta folkhälsoprogrammet bör föreskriva regelbundna rapporter och utvärderingar av åtgärderna för att nå målet. Rapporterna bör överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

12. Ved genomförandet av folkhälsoprogrammet bör kommissionen biträdas av en kommitté som skall vara sammansatt av företrädare som medlemsstaterna utser.

(1) EGT C 174, 25.6.1993, s. 1.

(2) EGT C 165, 17.6.1994, s. 1.